• No results found

”Hur mycket insyn vill vi egentligen ha?” En kvalitativ studie om förskollärares och förskolechefers syn på förmedlandet av läroplanen till vårdnadshavarna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Hur mycket insyn vill vi egentligen ha?” En kvalitativ studie om förskollärares och förskolechefers syn på förmedlandet av läroplanen till vårdnadshavarna"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Hur mycket insyn vill vi egentligen ha?”

En kvalitativ studie om förskollärares och förskolechefers syn

på förmedlandet av läroplanen till vårdnadshavarna

"How Much insight do We Really Want?"

A Study of Views on Mediating the Curriculum to the Guardians among Preschool Teachers and Managers

Madalena Miranda Holmgren

Förskollärarexamen 210hp Examinator: Martin Kjellgren

(2)
(3)

Abstract

Syftet med studien är att, utifrån de deltagandes erfarenheter och värderingar, ta reda på vårdnadshavarnas kunskap och intresse för läroplanen samt pedagogernas syn på att förmedla dem denne. Totalt deltog tre förskolor varav enkätsvar från 50 stycken vårdnadshavare samt intervjuer med tre förskollärare och två förskolechefer utgjorde den empiri som sedan bearbetades. Med avstamp i den förhållandevis kopplade tidigare forskningen, tillsammans med studiens teoretiska begrepp analyserades empirin med studiens frågeställning som utgångspunkt. Sammanfattningsvis uppgav majoriteten av vårdnadshavarna känna till läroplanen för förskolan men uttryckte trots det tydligt en vilja att veta mer om denna samt hur den används i verksamheten. Intervjuerna med förskollärare och förskolechefer speglade till viss del enkätundersökningen, om än med olika erfarenheter och värderingar gällande tänkbara för- och nackdelar med förmedling och förankring av läroplanen gentemot vårdnadshavarna.

(4)
(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning  ...  7   1.1 Syfte  ...  8   1.2 Frågeställning  ...  8   2. Tidigare forskning  ...  9   3. Teoretiska begrepp  ...  11   3.1 Begreppsdefinitioner  ...  11  

3.3  Partnerskapsprincipen  och  isärhållandets  princip  ...  12  

3.4 Relationskompetens  ...  13   4. Metodval  ...  14   4.1 Kvantitativa enkäter  ...  14   4.2 Kvalitativa intervjuer  ...  14   4.3 Urval  ...  15   4.4 Genomförande  ...  15   4.4.1 Förskola A  ...  16   4.4.2 Förskola B  ...  16   4.4.3 Förskola C  ...  16   4.5 Analysmetod  ...  17   4.6 Forskningsetik  ...  17  

5. Resultat och analys  ...  18  

5.1 Enkätundersökning  ...  18  

5.2  Intervjuer  med  förskollärare  och  förskolechefer  ...  19  

5.2.1 Läroplanen i verksamheten  ...  20  

5.2.2 Funktion och förmedling  ...  22  

5.2.3 Vårdnadshavarnas insyn  ...  24   5.4  Relationskompetensens  inverkan  ...  26   6. Diskussion  ...  27   6.1 Resultatdiskussion  ...  27   6.2 Metoddiskussion  ...  27   6.4 Slutsatser  ...  28   6.5 Reflektioner  ...  29  

7. Referenser och bilagor  ...  31  

7.1 Referenslista  ...  32  

7.2 Bilaga 1 - Informationsbrev  ...  33  

7.2  Bilaga  2  -­‐  Intervjuunderlag  ...  34  

(6)
(7)

1. Inledning

Siffror från Skolverket (2012) samt Malmö stad (2014) visar att förskolebarnens vårdnadshavare i det stora hela är nöjda med deras barns förskolevistelse. Skolverkets siffror (2012) tyder dessutom på att en stor majoritet av vårdnadshavarna känner till läroplanen. Detta är något som inte stämmer överens med mina erfarenheter som lärarstudent och vikarie. Måhända att läroplanen hänger i en del hallar eller att utdrag ur den sitter uppe på väggarna – ändå är min undran om inte alla parter skulle gynnas av att ”prata mer läroplan” som en av de intervjuade förskolecheferna uttryckte det.

Intresset för frågan gällande hur läroplanen förmedlas till förskolebarnens vårdnadshavare blev än större under min utlands-VFU i Portugal, där föräldrarna, på just denna förvisso privata förskola, var väl insatta i landets motsvarighet till vår läroplan och ofta kom med åsikter gällande verksamheten. Och som lärarstudent och blivande förskollärare ser jag ju läroplanen som själva navet i maskineriet; ett nationellt styrdokument som inte bara vägleder utan också inspirerar och öppnar upp för nya möjligheter inom verksamheten. Men hur kan det tänkas se ut i verksamheterna?

I förskolans läroplans första kapitel Förskolans värdegrund och uppdrag (Skolverket, 2010, s. 5) att ”alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden”. Liksom det under Mål och riktlinjer för förskola och hem står att ”förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska verksamheten” (a.a., s. 13).

Detta, tillsammans med skolverkets på sätt och vis paradoxala statistik, gör det än mer aktuellt att, om än i liten skala, undersöka frågan lite närmre inom ramen för detta forskningsområde.

(8)

1.1 Syfte

Syftet med studien är att, utifrån de deltagandes erfarenheter och värderingar, bidra till en, om än begränsad, kartläggning av vårdnadshavarnas kunskap och intresse för läroplanen samt pedagogernas syn på att förmedla dess innehåll till vårdnadshavarna. Förhoppningsvis fyller även studien en liten kunskapslucka och inspirerar pedagoger till att reflektera över arbetet kring och med läroplanen, på ett bredare plan, med fokus på samverkan med förskolebarnens vårdnadshavare.

1.2 Frågeställning

o Hur förhåller sig vårdnadshavarna till läroplanen?

o Hur upplever de tillfrågade förskollärarna och förskolecheferna att läroplanen används i deras verksamhet?

o Hur och vad anser de tillfrågade förskollärarna och förskolecheferna viktigt att förmedla vårdnadshavarna om gällande läroplanen?

o Vilka eventuella för- och nackdelar, anser de tillfrågade förskollärarna och förskolecheferna, kan tänkas finnas med en god förankring av läroplanen hos vårdnadshavarna?

(9)

2. Tidigare forskning

I skolverkets studie från 2012 framkom att 79 procent av de deltagande vårdnadshavarna med barn i kommunala förskolor i Malmö kommun kände till läroplanen för förskolan (Skolverket, 2012). Dock visade det sig finnas en betydligt större spridning på resultaten gällande de övriga frågorna relaterade till läroplanen. Exempelvis svarade 24 procent respektive 21 procent att de ”varken eller” eller ”i mycket låg utsträckning” kände till läroplanen. Detta samtidigt som 51 procent respektive 17 procent svarade att de i ”ganska hög utsträckning” eller ”i mycket hög utsträckning” ansåg att deras barns förskola arbetade utifrån läroplanen. Hur dessa siffror går att tolka ligger utanför denna studies syfte, men de är ändå intressanta variabler att jämföra denna studie med i ett senare skede. Detta då dessa siffror, även om de är några år gamla, ändå kvalitativt sett representerar en mer generell bild av hur vårdnadshavarna förhåller sig till läroplanen – något som i senare skede kommer att analyseras i kontrast till de intervjuades åsikter och erfarenheter.

Vidare rapporterade Malmö stad förra året att ”föräldrarna är mer nöjda med förskolan”, en slutsats baserad på samma års attitydundersökning i vilken närmare 11 000 vårdnadshavare deltog via enkätsvar (Malmö stad, 2014). Dock nämns inte läroplanen för förskolan annat än att undersökningen i sig, liksom verksamheten i allmänhet, vilar på denna.

Någon särskild tidigare forskning relaterat till förhållandet mellan förskolebarnens vårdnadshavare och förskolans läroplan samt förmedlandet av denna har jag ännu inte funnit. Dock tyder kartläggningar, likt Fredrikssons (1991) och Juul och Jenssens (2009), på att det finns ett ständigt samarbetsbehov mellan pedagoger och föräldrar och att föräldrar för att få en reell insyn i verksamheten och möjlighet till inflytande behöver få kunskap om denna. Detta kan, i sin tur, tänkas kopplas samman med förmedling och förankring av läroplanen. Intresse och engagemang anses också behövas från både föräldrar och pedagoger om ett gott kvalitetssamarbete ska bli möjligt. Känner föräldrarna sig betydelsefulla och sedda inom förskolan, kan pedagogerna ta vara på deras kunskaper vilket i större utsträckning bidrar till den delaktighet och gemenskap som upplevs önskvärd från båda parter (Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s. 135). Dock redovisar Tallberg Broman och Holmberg (Harju & Tallberg Broman, 2013, s. 28) att

(10)

föräldrars förväntningar på delaktighet och inflytande går att koppla till deras ekonomiska situation. Detta resultat, baserat på en enkätundersökning av 3000 förskol- och grundskollärare redovisades i rapporten ”Läraryrke i förändring. Lärare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald” (Tallberg Broman & Holmberg, 2007, s. 55).

Trots ovannämnda forskning menar Berntsson (1999) att läroplanens föreskrivna föräldrainflytande inte helt och hållet är möjligt att tillgodose utan att riskera att en viss deprofessionalisering av förskollärarna (a.a. s. 204). Ändå vill författaren inte kritisera att ”föräldrainflytandet över förskoleverksamheten är viktigt” (a.a. s. 205) utan snarare påpeka att ett sådant inflytande kan tänkas ifrågasätta det monopol på kompetens som samtidigt eftersträvas gällande förskolepedagogik. Kopplat till denna studies syfte skulle en kunna tänka sig att liknande tendenser kan erfaras i verksamheterna och därmed också uttryckas under intervjuerna.

Pramling Samuelsson, Sheridan och Williams (2006) har jämfört fem länders läroplaner och bland annat kunnat komma fram till att ”a curriculum provides early childhood professionals with a common framework for enhancing communication between staff and with parents” (a.a. s. 13). Vidare har norska utbildningsdepartementet i sin rapport

Alle teller mer (2009) utvärderat hur det norska planprogrammet införts, använts och

upplevts av dem berörda aktörerna. Bland annat presenteras det hur nästan alla deltagande pedagoger uppgett att de informerat föräldrarna om förskolans ”rammeplan” på föräldramöten, medan endast 53 procent av föräldrarna uppges ha fått denna information (a.a. s. 47). Internationellt sett ser det alltså fortfarande ganska knapert ut gällande forskning och studier som förhåller sig till läroplanen kopplat till vårdnadshavarna; ett tecken på att forskningsområdet än behövs diskuteras och fortsätta forskas kring?

(11)

3. Teoretiska begrepp

Nedan redovisas först några, för studien relevanta, begreppsdefinitioner. Nedan redovisas även de teoretiska begrepp som studiens material kommer att analyseras utifrån.

3.1 Begreppsdefinitioner

Enligt Nationalencyklopedins definition handlar delaktighet om ”aktiv medverkan … ofta med tonvikt på känslan av att vara till nytta, ha medinflytande”. Vidare är vårdnadshavare en ”person som har rätt och skyldighet att vårda någon” och pedagog är det samlingsord för ”person[er] som ägnar sig åt pedagogik”. Inom ramen för denna studie används begreppen, med grund i dess betydelser, för att tydliggöra den delaktighet och därigenom inflytande som vårdnadshavarna (alltså föräldrar och andra förmyndare) skall erbjudas av förskolan och dess verkställande aktörer (pedagoger).

3.2 Sociala representationer

Granbom (2011) redogör i sin avhandling för och använder sig av Moscovicis tankar och idéer kring så kallade sociala representationer.

Enligt teorin om sociala representationer utgörs vår föreställning om världen av de erfarenheter som görs i vardagslivet och som vi formar i interaktion med andra människor. Teorin handlar således om hur människor tillsammans bildar en föreställning om verkligheten omkring dem. Denna föreställning utvecklas till en form av vardagskunskap som hjälper människan att få orientering i den sociala verkligheten. (Granbom, 2011, s. 54)

Även i denna studie och i föreliggande analysarbete finner jag denna utgångpunkt lämplig då en kan tänka sig att förskolans miljö, tradition och diskurs till mångt och mycket består utav just sociala representationer. Det vill säga socialt konstruerade förhållningssätt som, mer eller mindre, speglar verksamheten. Bland annat Purkhardt (1993) uttrycker det som att ”... the manner of thinking as well as what we think depends on the cultural context” (a.a. s. 7). Med andra ord, och översatt till mitt forskningsområde, tänker jag att sådana här influenser och representationer av socialt

(12)

konstruerad karaktär är möjliga att identifiera bland de intervjuade pedagogerna, om än mer eller mindre uttalade sådana. Detta utan att de är tänkta som allmängiltiga sanningar, liksom Radley och Billig (1996) varnar och kritiserar teorin för; ”there has been a tendency to treat a social representation as if it were an existing object” (a.a. s. 223)

.

Värt att nämna är också att dessa kan te sig annorlunda, både individuellt och kollektivt, och ändå samexistera.

Jag hoppas alltså, med dessa socialt konstruerade representationer och värderingar som verktyg, få en djupare förståelse för de deltagandes uttryckta meningar och föreställningar gällande arbetet kring och med förskolans läroplan samt förmedlingen av denne. Huruvida detta går att koppla och/eller motsvarar pedagogernas tankar och erfarenheter redovisas i resultatdelen.

3.3 Partnerskapsprincipen och isärhållandets princip

Eriksson (2004) har presenterat den typologin som arbetats fram kring ”fyra principer för relationen mellan föräldrar och skola”. Utifrån föreliggande studies syfte och kommande resultatanalys kommer dock fokus att läggas på två av dessa principer, tänkt kopplade till förskolans verksamhet snarare än skolans;

Partnerskapsprincipen innebär ett fokus på att ”förflytta(s) uppmärksamheten till frågan om vilka överlappande intressen hem och skola har samt till frågan om vad föräldrar och skolpersonal med gemensamma ansträngningar tillsammans kan åstadkomma” (a.a. s. 78). Med andra ord handlar det om det gemensamma ansvaret för barnet. Förskola och hem bör vidare ses som jämlikar som tillsammans skapar ett bra samarbete och lärandeklimat för barnets skull. Grundtanken är alltså att genom ett ökat aktivt föräldradeltagande, det vill säga partnerskap, eftersträva ett mer effektivt och stimulerande lärandeklimat.

Eriksson (2004) understryker vidare isärhållandets princip som en ”oklar” och fortfarande väldigt ”tentativ” princip men menar ändå att denna ”problematiserar en

(13)

minding the gap; ”… ett intresse för att studera klyftan och de aspekter som, berättigat

eller oberättigat, åstadkommer ett avstånd mellan hem och skola och mellan föräldrar och lärare” (a.a. s. 200) till skillnad från partnerskapsprincipens fokus på closing the

gap i termer av närmande idéer och strävan efter samarbete.

Tanken, med fokus på denna studies forskningsområde, är att använda dessa principer som verktyg för att dels komplettera teorin om sociala representationer men också för att förhoppningsvis kunna gripa an empirin utifrån flera perspektiv. Går det att urskilja tendenser till partnerskapsprincipen i arbetet med samverkan förskola och hem mellan? Och vilka omständigheter hamnar snarare i skymundan för isärhållandetsprincip istället?

3.4 Relationskompetens

Juul och Jensen definierar relationskompetens som ”pedagogers förmåga att se det enskilda barnet på dess egna premisser och anpassa sitt eget beteende efter detta, utan att därigenom frånhända sig ledarskapet, samt förmågan att vara autentisk i kontakten” (2009, s. 124). Relationskompetensens innebörd och relevans för mötet mellan pedagoger och vårdnadshavare betonas också och blir därför intressant att koppla till föreliggande studie. För, liksom redovisat under tidigare forskning, finns det belägg för att sådana möten och vidare delaktighet har en inverkan på hur lärandemiljön också kommer att te sig. Värt att lyfta är de två särdrag som tydliggjorts och som vidare påverkar samarbetet med vårdnadshavarna; å ena sidan finns ”tendens att ta sina barn i försvar långt bortom all rimlighet” (a.a. s. 29), samtidigt som de å andra sidan i allmänhet anses ”mer kompetent osäkra och sökande i sin föräldraroll samt utgår från att pedagoger sitter inne med användbar kunskap” (a.a. s. 29).

Tankarna om relationskompetens hoppas inom ramen för denna studie kunna erbjuda ett komplimenterande synsätt att förhålla empirin till i analysavsnittet. Med det sagt önskas alltså de intervjuades uttryckta upplevelser, erfarenheter och värderingar kunna förstås med relationskompetensens påvisade inverkan i bakhuvudet.

(14)

4. Metodval

I föreliggande studie har jag valt att inspireras av metodformen triangulering. Detta för att via både kvantitativa enkäter samt kvalitativa intervjuer hoppas få en bättre överblick och förståelse för det valda forskningsområdet (Alvehus, 2013, s. 72). I kommande avsnitt beskriver jag kortfattat de metodval som gjorts samt redovisar urvalsprocessen, genomförandet och vald analysmetod. Slutligen diskuterar jag de forskningsetiska övervägandena som det togs hänsyn till under studien samt diskuterar studiens tillförlitlighet.

4.1 Kvantitativa enkäter

Parallellt med studiens övriga empiri-insamlande delades enkäter ut till ett tjugotal vårdnadshavare på varje deltagande förskola. Detta med förhoppning om att skapa ett bredare underlag, som inte bara svarar på en av studiens frågeställningar, utan också går att relatera till intervjuanalyserna. Jag har vidare valt att basera enkäterna på Skolverkets studie; Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem: resultat från föräldraundersökningen (2012) i hopp om att även kunna jämföra denna studies resultat med Skolverkets. Poängen med de korta och förhållandevis simpla enkäterna är alltså att kunna belysa forskningsområdet från ännu ett håll. Mer konkret är det i detta fall förskolebarnens vårdnadshavare (totalt 50 stycken) som önskas ligga i fokus. Kan en uttolka likheter och/eller skillnader gentemot de intervjuades bild av det hela?

4.2 Kvalitativa intervjuer

Med fokus på mening och innebörd valdes kvalitativa intervjuer med de deltagande förskollärarna och förskolecheferna. Detta då huvudstudien förväntas baseras på de deltagandes upplevelser, erfarenheter och värderingar (Alvehus, 2013, s. 80). Tanken är alltså inte att komma fram till universella sanningar, utan istället ligger fokus på att skapa ett subjektivt underlag för vidare reflektion inom ramen för forskningsområdet.

(15)

så, för de intervjuade, icke frampressade svar som möjligt bifogades intervjuunderlag på förhand. I några fall efterfrågades detta nämligen, och för att genomföra intervjuerna så snarlikt som möjligt, om än individanpassat, valde jag att någon dag innan intervjutillfället vidarebefordra detta.

4.3 Urval

Fokus har lagts på tre olika kommunala förskolor i tre olika stadsområden i Malmö stad. Detta för att, trots det relativt lilla omfånget, få en så övergripande bild som möjligt. Vidare intervjuades totalt tre förskollärare och två förskolechefer. Av praktiska skäl användes självselektion, även kallat bekvämlighetsurval (Alvehus, 2013, s. 68) då jag tog kontakt med förskolor som jag på något vis har någon relation till. Kontakten skedde till en början via mejl till förskollärarna alternativt förskolecheferna, innehållande informationsbrev och enkäten (se bilaga 1 och 3). Efter medgivande om deltagande skedde själva empiri-insamlandet i form av intervjuer och enkäter under cirka tre veckors tid under våren 2015.

4.4 Genomförande

Empiri-insamlandet skedde i det stora hela likartat på de olika förskolorna, om än med viss anpassning efter behov och möjligheter från pedagoger och vårdnadshavare. Vid intervjuerna informerades först de deltagande om studiens forskningsetiska principer sedan presenterades syftet med studien och sist förklarades det fria intervjuupplägget. Efter att frågorna ställts, inklusive spontana följdfrågor och eventuella tillägg från de intervjuade, gick jag igenom mina anteckningar och tolkade svar med den intervjuade. Detta för att försäkra en mer gemensam uppfattning av vad som sagts. Intervjuerna spelades också in vilket gav utrymme till att fokusera på de intervjuades svar snarare än att försöka få ner allting på pappret på en gång. Dessa ljudinspelningar lyssnades sedan igenom och transkriberades till skriftspråk vartefter som intervjuerna genomfördes. Enkäterna delades ut på olika avdelningar för att, sett till barnen, åldersmässigt få en homogen spridning.

(16)

Nedan följer en kortfattad redovisning av förskola, intervjuperson samt genomförande. Värt att poängtera är att sociokulturella- och ekonomiska aspekter för vidare tolkning och jämförelser egentligen ligger utanför studiens fokusområde, även om det måhända nämns.

4.4.1 Förskola A

Här kontaktades en förskollärare och tillika bekant till mig och sedan även förskolechefen för enskilda intervjuer. Dessa varade i 38 respektive 24 minuter och skedde på förskolan. Hälften av enkäterna ansvarade den intervjuade förskolläraren för och delade ut på sin 1-3årssavdelning under nästkommande vecka och andra hälften vidarebefordrade jag till en annan förskollärare på 4-5årsavdelningen. I slutet på veckan kom även jag ut två morgnar och hjälpte till med att dela ut och samla in enkäter.

4.4.2 Förskola B

Här kontaktades en förskollärare och tillika bekant till mig och sedan även förskolechefen. Dessa intervjuades sedan på förskolan, 37 respektive 26 minuter, varpå enkäterna lämnades till förskollärarens åldersblandade avdelning där de själva delade ut och samlade in dessa veckan därpå. I detta område poängterades under intervjun med förskolechefen att vårdnadshavarna ansågs ”mycket medvetna” om förskolans vikt för barns lärande och utveckling.

4.4.3 Förskola C

Här kontaktades också en personal och tillika bekant till mig för att sedan komma i kontakt med förskolechefen. Dessvärre gick det i sista minuten inte att genomföra intervjun med förskolechefen på grund av tidsbrist och andra prioriterade uppdrag från dennes sida. Istället föreslogs en förskollärare som går Malmö stads traineeprogram för att främja framtida verksamhetschefer. Förskolläraren i fråga arbetar både i en barngrupp samt administrativt och pedagogiskt ledarrollmässigt på två andra av förskolechefens förskolor. Detta strategiska urval (Alvehus, 2013, s. 67) gjordes för att förhoppningsvis kunna väga upp för förskolechefens uteblivande. Intervjun skedde på förskolan, och varade i drygt 35 minuter, varpå endast hälften blev inspelat. Detta då

(17)

ljudupptagningen av min genomgång av svaren med den intervjuade samt följdfrågor och några tillägg. Detta antecknades istället desto noggrannare under tiden. Enkäterna hjälptes vi åt med att dela ut i hallen under morgonen. Även detta var ett strategiskt val då det misstänktes att förtydligande och hjälp med översättning skulle behövas. Något som visade sig vara korrekt, för att inte tala om tidskrävande. Detta ledde i sin tur till det låga deltagandet (tio stycken enkäter totalt) och är anledningen till att enkätens sista fråga ströks. Frågan gick, enligt min mening, inte att rättvist förmedla vårdnadshavarna om helt enkelt.

4.5 Analysmetod

För att analysera materialet kommer ett abduktiv förhållningssätt att intas. Det vill säga ”en växling mellan empirisk och teoretisk reflektion, där man arbetar med teorin, återvänder till empirin och funderar på vad den kan betyda i ljuset av teorin” (Alvehus, 2013, s.109). Transkriberingar och stödanteckningar från intervjuerna utgör det material varifrån empirin argumenteras utifrån; en analytisk process som strävar efter att tematiskt strukturera upp, sortera och reducera empirins sensmoraler (a.a. s.112). Vidare kommer detta att redovisas tematiskt utifrån studiens frågeställning i kommande resultat och analysavsnitt.

4.6 Forskningsetik

Vid forskning likt föreliggande studie finns vissa etiska principer att ta hänsyn till (Forskningsetiska rådet, 2002). Dessa måste både informeras om och upprätthållas under såväl forskningsprocess som i slutarbete. I denna studie informerades de deltagande om studiens syfte samt villkoren kring deltagandet, enligt

informationskravet, både skriftligt (se bilaga 1) samt muntligt inför varje

intervjutillfälle. Samtyckeskravet berördes också och vid varje intervju tillfrågades informanterna om medgivande till inspelning. Vidare, enligt konfidentialitetskravet, har de deltagandes anonymitet respekterats. Likaså har nyttjandekravet gällande personuppgifter och annan etisk känslig information, endast förvarats och använts inom ramen för denna studie.

(18)

5. Resultat och analys

I kommande avsnitt redovisas och analyseras den insamlade empirin i form av statistik från enkäterna samt temaanalytiskt sammanställda intervjuer. Resultat och analytiska tolkningar varvar vartannat för att slutligen knytas samman med fokus på det tidigare redovisade teoretiska begreppet; relationskompetens.

5.1 Enkätundersökning

Nedan kommer enkätresultaten att redovisas i den ordning frågorna ställdes i enkäten. Dessa redovisas procentuellt och kategoriserade utifrån: Totalt (studiens alla förskolor) i vänster kolumn samt Skolverkets statistik (2012) i höger kolumn. Värt att poängtera är att enkätens fjärde fråga inte fanns med i Skolverkets undersökning (2012). Enkätens sista fråga ströks på förskola C då den inte rättvist gick att kommunicera vårdnadshavarna om.

Det finns en läroplan för förskolan. Känner du/ni till att den finns?

Ja 84 % 79 %

Nej 14 % 21 %

Om ja, i vilken uträckning känner du/ni till vad som står i läroplanen?

Mycket hög utsträckning 2 % 12 %

Ganska hög utsträckning 16 % 39 %

Varken eller 38 % 24 %

Ganska låg utsträckning 30 % 21 % Mycket låg utsträckning 14 % 5 %

I vilken utsträckning anser du/ni att ditt/ert barns förskola arbetar utifrån läroplanen? Mycket hög utsträckning 12 % 17 % Ganska hög utsträckning 32 % 51 % Varken eller 14 % 15 % Ganska låg utsträckning 20 % 4 % Mycket låg utsträckning 0 % 0 % Vet ej 22 % 11 %

Skulle du/ni vilja få mer information om läroplanen och hur ditt/ert barns förskola arbetar med denne?

Ja 87 % -

(19)

Sammanfattningsvis tyder studiens enkätundersökning på att en stor majoritet av vårdnadshavarna känner till läroplanen – om än med en väldigt stor spridning gällande i vilken utsträckning. Detta, likt frågan gällande huruvida vårdnadshavarna ansåg att deras barns förskola arbetade utifrån läroplanen, ligger överlag nära Skolverkets (2012) statistik. Hela 87 procent av vårdnadshavarna skulle ”vilja få mer information om läroplanen och hur ditt/ert barns förskola arbetar med denne” och tio procent, av den sista frågans totalt 40 enkätsvar, ansåg ”att man arbetar utifrån förskolans läroplan” var bland de tre viktigaste punkterna när förskolan valdes.

Enkätundersökningens resultat gick överlag enkelt att relatera till Skolverkets (2012) statistik. Detta då skillnaderna, förskolorna tillsammans sett, inte var alltför avvikande – något som kan tänkas tyda på även denna studies förhållandevisa heterogena, totalt sedda, utgångspunkt. Dock hade analysen måhända kunnat se annorlunda ut om hänsyn hade tagits till var och en av de olika förskolorna och/eller med ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt. Till exempel uppgav 100 procent av vårdnadshavarna på förskola B jämfört med endast 70 procent på förskola C känna till läroplanen. Och på förskola A uppgav 20 procent av vårdnadshavarna läroplansarbetet som ett av de tre viktigaste alternativen till förskolevalet, jämfört med endast en halv procent på förskola B. Att hela 87 procenten av vårdnadshavarna svarade ”ja” på frågan gällande om de skulle ”vilja få mer information om läroplanen och hur ditt/ert barns förskola arbetar med denne” tolkar jag som ett uttalat intresse för läroplanen från deras sida. Något som inte uttalat speglades av intervjuerna. Dock kan en inte helt oproblematiskt tolka och förhålla sig till resultatet. Jag tänker mig att risken för en viss påverkan, i och med enkätens uttalade tema och frågor, omedvetet kan ha skett. Vidare och kopplade till tänkbara sociala representationer av vårdnadshavare, kan en tänka sig att någon kanske kände sig ”tvingad” till att ”vilja” få mer information och insyn i verksamheten. Kanske är det, med dagens samhällskrav, tabubelagt att inte sträva efter mer delaktighet och inflytande över sina barns, indirekta, utbildning.

5.2 Intervjuer med förskollärare och förskolechefer

Med studiens frågeställning i fokus kommer intervjusammanställningen tematiskt redovisas och analyseras nedan enligt tema; läroplanen i verksamheten, funktion och

(20)

förmedling samt vårdnadshavarnas insyn. Citat från intervjuerna avslutas, för

enkelhetens skull, med parantes innehållandes vederbörandes yrkesroll samt förskola denne är verksam i.

5.2.1 Läroplanen i verksamheten

Reflektionstid och det allmänna arbetet kring den pedagogiska dokumentationen nämndes, av både förskollärare och förskolechefer, som exempel på verksamhetsmässig läroplansförankring. Dessa procedurer, som förvisso kunde te sig olika i verksamheterna, bygger på att koppla läroplanen och dess mål och riktlinjer till barnens lärandeprocesser. Förskollärare A menade på att läroplanen alltid låg och bör ligga till grund vid reflektions- och verksamhetsarbetet, så som planering av aktiviteter och projekt. Förskollärare A poängterade även vikten av att; ”… använda de där orden och så som finns i läroplanen”, med hänvisning till att man som pedagog behöver känna till denna samt praktiskt kunna omsätta den i verksamheten. Vidare berättade samma förskollärare att även dokumentationer, kopplade till läroplanen i form av utdrag, sattes upp på avdelningens ”dokumentationstavla” i hallen och i barnens individuella portfoliopärmar – som ett led i att bjuda in vårdnadshavarna i verksamheten.

Det finns ju föräldrar som inte har kunskap om någonting och då får man ta det på en lättare nivå. Man kan liksom inte säga ”hej vi jobbar efter läroplanen” till någon som knappt kan svenska till exempel. Då måste man utveckla det på annat

sätt. (Förskollärare A)

Det uttrycktes även en viss medvetenhet gällande att arbetet kring och med läroplanen inte än är fullständigt på förskolorna. Både förskolechef A och förskollärare C och B nämnde dokumentation, föräldramöten och utvecklingssamtal som exempel på situationer i verksamheten där läroplanen var eller bör vara aktiv och närvarande, men oron över att arbetet i en del fall riskerade att bli ”tomma ord” poängterades också.

Den [läroplanen] finns ju i tankarna och i dialogen och i reflektionen bland pedagoger, men sedan kan jag tycka att vi kanske borde jobba ännu mer med den och bryta ner den så man jobbar och går ännu mer in i den och tänker vad

(21)

och lusläser den, precis som att vi inte kan den i huvudet egentligen. Sedan ska den ju ändå bara in i en sådan där pärm på avdelningen bara “tjoff”.

(Förskollärare B) Förskolechef B beskrev dock hur hennes förskola snarare gått från att ha överdrivet dokumentationsarbetet, och fyllt väggar och månadsbrev med långa utdrag ur läroplanen, till att försöka hitta en balans. Detta visade sig dessvärre vara lättare sagt än gjort och på sätt och vis tycktes den tidigare övertydliga läroplansförmedlingen istället ha avtagit lite väl mycket.

Det blev liksom för mycket för dem [vårdnadshavarna] också. Så sen har vi försökt ta ner det på en mer normal nivå. Men då finns ju risken att det faktiskt försvinner. Och där tror jag att vi är nu. (Förskolechef B) Sammanfattningsvis var både förskollärare och förskolechefer överens om att läroplanen ska ligga till grund för det pedagogiska verksamhetsarbetet. Detta bör inte minst synas i den pedagogiska dokumentationen utan ska också kontinuerligt och aktivt användas och ligga till grund för vidare arbete, planering och reflektion. Dock kunde en delvis skild målsättning utmärkas om man jämför förskollärare A och B:s fokus på ”det lilla”, alltså den egna avdelningens dokumentation, med förskollärare C och förskolechefernas fokus på ”det stora” verksamhetsarbetet i allmänhet. Detta faller sig, i min mening, ganska naturligt både med tanke på hur frågan lades fram; ”Hur upplever du att läroplanen används i din verksamhet?” samt att de, yrkesmässigt, har olika uppdrag och därigenom mål med verksamheterna.

Via intervjuerna visade det sig att läroplanen anses vara den grund, och därigenom praxis, som förskolans verksamhet ska vila på och arbetas utifrån. Något som även instämmer med det skollagen och läroplanen uttrycker. Pedagogerna kan vidare tänkas ha ett, mer eller mindre, uttalat kunskapsmonopol på pedagogik och omsorg, likt det Berntsson (1999) uttryckt. Alltså skulle det i sin tur kunna analyseras vidare som om ett resultat av de sociala representationer som förskolan utgör exempel för. Detta exemplifierades bland annat av förskolelärare C som under intervjutillfället tog upp hur media skulle kunna hjälpa till mer i arbetet om att vända fenomenet dagis till förskola. En skulle alltså kunna tänka sig att pedagogerna, som yrkesgrupp, via både utbildning och erfarenhet bildat en mer eller mindre allmängiltig social representation av

(22)

vårdnadshavare som antingen kräver för mycket kontra dem som kräver och/eller bryr sig för lite om verksamheten. Det i sin tur, sedd som en social representation, leder också oundvikligen till särskilda bemötanden och ageranden därefter.

5.2.2 Funktion och förmedling

Förskollärarna var överens om att läroplanen i första hand är till för pedagogerna, men att det gick hand i hand med det direkta arbetet med barnen; ”för det är ju hela tiden barnen i första hand som vi har tanke på” som förskollärare A uttryckte. Något som förskolechef B också uppmärksammade om än i termer om att syftet med läroplanen ansågs vara att ”kvalitetssäkra barnens lärandemiljö”. Att man ”äntligen får vara förskollärare” i och med den reviderade läroplanen med tydligare uppdelning kom förskolechef A in på och poängterade det skilda och yttersta ansvar för den pedagogiska verksamheten som förskollärarna i ett arbetslag, enligt läroplanen, faktiskt har.

Det rådde också överensstämmelse gällande att det viktigaste att förmedla vårdnadshavarna om var ATT läroplanen finns och att det är det som verksamheten arbetar med och utefter. Skillnaderna mellan dagis-begreppet, med fokus på omsorgsdelen, och förskolans pedagogiska grund för det livslånga lärandet tog majoriteten av de intervjuade också upp. Förskolechef B summerade det viktigaste att förmedla till vårdnadshavarna enligt följande;

Vi har väldigt mycket frihet men ramarna finns där [syftar på läroplanen]. Så att vi arbetar professionellt på det viset att vi hela tiden har läroplanen i ryggraden är viktigt att förmedla. Så det som kan verka väldigt spontant, detta att vara följsam och följa barnens intresse och fånga upp dem och vidareutveckla, vi vet ju precis vad det är vi jobbar med. (Förskolechef B) Jämförelser mellan förskola och skola kom på tal mer än en gång under intervjutillfällena, likt möjligheten att, i en del sådana avseenden till exempel använda läroplanen för att försvara förskolans uppdrag. Faktum var att hela tre av de fem intervjuade poängterade hur förskolans strävansmål skiljer sig från skolans uppnåendemål, men att en del vårdnadshavare kan ha svårt att förstå skillnaderna.

(23)

tanke om att förmedla läroplanen till vårdnadshavarna mer systematiskt, så att säga. Detta skedde via inbjudna informationsmöten som förskolechefen själv höll i under inskolningsperioderna. Läroplanen och skollagen samt förskolans likabehandlingsplan sades ligga till grund för dessa träffar. Vidare tyckte samma förskolechef att kopplingar till läroplanen i månadsbrev och liknande forum skulle passa bra för att nå ut till vårdnadshavarna. Även föräldramöten, utvecklingssamtal och, i verksamheten exponerade dokumentationer och alster nämndes, av de andra, som andra passande forum. På två av de tre deltagande förskolorna hängde även exemplar av läroplanen tillgängligt i hallen – varpå den intervjuade från förskolan som inte hade någon läroplan specifikt tillgänglig för vårdnadshavarna själv uppmärksammade att det givetvis borde finnas. Vidare betonade förskollärare C vikten av att ”ha läroplanen i bakhuvudet” vid även andra, även mer vardagliga, situationer och dialoger med vårdnadshavarna.

Förskollärare B menade att hon själv inte medvetet förmedlat läroplanen till vårdnadshavarna under sina snart två år på förskolan. Ändå, ansåg hon, att vårdnadshavarna verkade känna till läroplanen, samt att de vid visat intresse såklart kunde få mer information och förmedling av denne.

För de pratar ju ändå som om de visste att den existerar. Och det är klart att om föräldrarna vill få veta [mer om läroplanen] kan de väl få veta. För de som vill kan ju få informationen, de som är intresserade liksom. (Förskollärare B) Sammanfattningsvis utmärktes flera funktioner och förmedlingssätt gällande läroplanen. Att den i första hand är ett styrdokument och verktyg för pedagogerna i verksamheten var alla överens om, om än med fokus på lite olika aspekter. Förskollärare A och C poängterade till exempel väldigt väl att läroplanens syfte går hand i hand med verksamhetsarbetet med och för barnen, medan förskollärare B främst nämnde läroplanen som ett tacksamt verktyg för att förklara och, om så behövs, försvara verksamheten för vårdnadshavarna. Det absolut viktigaste att informera vårdnadshavarna om gällande läroplanen var, enligt alla de intervjuade, ATT den faktiskt finns, och att det är det styrdokument som ska genomsyra verksamheten. Det handlar således om att påvisa dem om ”att vi hela tiden har läroplanen i ryggraden” som förskolechef B passande uttryckte det. Förmedlandet av detta visade sig dock se väldigt olika ut i praktiken, även om alla var överens om att föräldramöte, utvecklingssamtal och ett tillgängligt exemplar i hallen var passande alternativ. Även vardagliga

(24)

kopplingar till läroplanen i övriga forum och samtal med vårdnadshavare togs upp som goda tillfällen till förankring av denne.

Gällande vad som ansågs av störst vikt att förmedla vårdnadshavarna om rådde en förvånansvärd överenstämmelse de intervjuade mellan. Och med partnerskapsprincipen i åtanke skulle en kunna tänka sig att detta fokus beror på det gemensamma intresse och ansvar för individen (barnet) förskola och vårdnadshavare i bästa fall delar. Att läroplanen finns och enligt lagstiftning sätter ramen för förskolans verksamhet tycktes således alla de intervjuade att vårdnadshavare bör informeras om – för barnets bästa, då ett sådant kunnande kan tänkas gynna deras lärandeklimat (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Att de föreskrivna riktlinjerna kring delaktighet och samarbete mellan förskola och vårdnadshavare sedan tolkas olika av olika aktörer beror på många faktorer, varav sociokulturella och ekonomiska sådana samt sociala representationer och förväntningar kan nämnas som några.

5.2.3 Vårdnadshavarnas insyn

Även den sista, förberedda, frågan gav en del skilda svar gällande dem eventuella för- och nackdelar som kan tänkas finnas med en bra förankring av läroplanen hos vårdnadshavarna. Fördelarna, som likt tidigare tagits upp, ansågs vara att förskolans uppdrag redovisas och förtydligas för både pedagogerna själva och framför allt även för vårdnadshavarna. Detta menade, förskollärare B, borde ske utan att vårdnadshavarna ”grottade in sig” för mycket i läroplanen för att sedan ställa orimliga krav. Förskollärare A var inne på samma spår och menade att en nackdel skulle kunna vara ”om det är föräldrar som börjar kräva mer än vad det finns tid eller kunskap till”. Hon poängterade också väl att fokus, oavsett krävande vårdnadshavare eller inte, hela tiden måste ligga på barnen. Med det menades att man som pedagog inte kan springa iväg och dokumentera stup i kvarten eller använda läroplanscitat och kopplingar till dessa ”oreflekterat och hejvilt” enbart för att synliggöra läroplanen i verksamheten och för vårdnadshavarna. Angående delaktigheten, vårdnadshavarna enligt läroplanen har rätt till, kunde det låta såhär;

(25)

men man måste hitta en balansgång för de kan inte styra utifrån sitt lilla barns behov. Utan man måste ju tänka hela gruppen. (Förskolechef A) Samtidigt ansågs det av någon, väldigt politiskt korrekt uttryckt, inte fanns några nackdelar alls med en god förankrad läroplan hos vårdnadshavarna. Detta med grund i att de då erbjuds en förståelse för varför förskolan gör som de gör, och vad förskola och pedagogiken står för idag. Något som, av flera av de intervjuade uttrycktes, kunna vara aningen problematiskt med tanke på att vårdnadshavare har olika erfarenheter av vad förskola är och vad syftet med denna är. Och då, menar förskolechef B, ”är ju läroplanen den självklara utgångspunkten”. Förskollärare C såg också bara fördelar;

Då förstår de [vårdnadshavarna] ju mer innebörden av vad förskola är; inte vad dagis är utan vad förskola är. … Det handlar ju hela tiden om att göra det tydligt för föräldrar så att de ska kunna förstå. Och då kan ju de också ställa krav, kanske; jag läser här och här och jag kan inte se detta i er verksamhet, hur tänker ni kring detta och hur ser ni till att barnen får detta i verksamheten? Det är ju där man måste bygga och få in vårdnadshavarna så att de blir mer delaktiga i verksamheten. Men hur mycket insyn vill vi egentligen ha? [retorisk fråga]

(Förskollärare C)

Sammanfattningsvis ansågs det å ena sidan vara positivt och fördelaktig med en god förankring av läroplanen hos vårdnadshavarna då de på så vis ansågs få större möjlighet till den delaktighet de enligt läroplanen faktiskt har rätt till samt bidrar det till en mer gemensam förståelse av vad förskoleverksamheten är och/eller bör vara. Å andra sidan uttrycktes en viss rädsla för orealistiska krav och åsikter från vårdnadshavarnas sida. Rädslan för denna, indirekt, överdrivna insyn tycktes dock inte väga tyngre än viljan att förmedla vårdnadshavarna läroplansuppdrag.

Med isärhållandets princip i åtanke skulle de skilda åsikterna gällande eventuella för- och nackdelar samt konsekvenserna av en god förankring av läroplanen hos vårdnadshavarna kunna studeras vidare. Bland förskolecheferna låg fokus på fördelarna medan förskollärarna ägnade mer utrymme till eventuella nackdelar, även om fördelar också nämndes. Detta är i sin tur egentligen inte heller helt otippat då de båda grupperna yrkesmässigt ser på situationen ur olika perspektiv. Förskolecheferna strävar förståeligt efter att verksamheten på ett mer allmänt plan ska fungera och genomsyras av läroplanen medan förskollärarna snarare uttrycktes fokusera på att se till att det vardagliga och praktiska arbetet i barngrupperna flyter på. Detta är något även

(26)

förskolechef B höll med om i och med att hon sades sköta läroplansförmedlingen vid inskolningsträffarna, medan pedagogerna istället skulle se till att det praktiska och vardagliga, så som vila, sömn och lämpliga utomhuskläder, förmedlades till vårdnadshavarna.

5.4 Relationskompetensens inverkan

Oavsett vilken frågeställning, princip eller perspektiv en utgår från väger relationskompetensen, i min mening, absolut tyngst. Något som de intervjuade, om än i andra termer, också uttryckte. Denna kompetens, inte bara gentemot barn utan likväl vårdnadshavare, måste etableras för att möjliggöra ett bra lärandeklimat för barnen. Vårdnadshavarna måste vidare lyhört få ett reellt inflytande samtidigt som balans mellan det enskilda barnet och kollektivet samt mellan insyn och övertag måste eftersträvas. Detta intresse påvisas både av litteratur, genomförda intervjuer och enkätundersökningen.

Så analyserat utifrån intervjuerna skulle en kunna tänka sig att läroplanen, i och med riktlinjer och mål, kräver just denna relationskompetens av pedagogerna om den föreskrivna delaktigheten och samverkan ska kunna skapas och existera. Liksom det, baserat på både egen erfarenhet och intervjuernas sensmoral, krävs intresse och vilja från både pedagoger och vårdnadshavare håll om detta ”möte” skall till. Och framför allt från pedagogernas sida, för att väcka intresse för läroplansarbetet hos just vårdnadshavare. Till exempel kan en dokumentationstavla, likt den förskollärare A nämnde, underlätta förmedlandet av verksamheten och därigenom läroplanen till de vårdnadshavare som kanske inte annars hade visat intresse och/eller hade kunnat ta del av detta. Eller informationsträffar redan under inskolningen där läroplanen, skollagen och likabehandlingsplanen medvetet förmedlas och förankras, så som förskolechef B valt att göra. Sist men inte minst, med tanke på att fördelarna med en god förankrad läroplan ansågs väga upp för eventuella nackdelar, kan pedagogerna, med en bra relationskompetens, också tänkas kunna balansera vårdnadshavares möjliga fokus, på sitt eget lilla barn, med barngruppens behov om denna relationskompetens etableras och tas tillvara på.

(27)

6. Diskussion

I kommande, och studiens sista, avsnitt diskuteras tidigare presenterad resultatdel och metodval på ett forskningskritiskt plan samt redovisas empiriska slutsatser med frågeställningen i fokus. Slutligen sammanfattas de reflektioner som uppnåtts, grundade på analys och granskning av studiens empiri.

6.1 Resultatdiskussion

Viktigt att notera är att denna studie inte, på något sätt, är tänkt att redovisa eller uppnå någon allmängiltig sanning eller generell kartläggning utöver just dessa specifika förskolor och deltagare. Studien är alltså en relativt liten sådan med fokus på det kvalitativa. Forskningsområdet i sig, alltså förskolekulturen, är heller inget statiskt sådant och behövs därför alltid sättas i ett sammanhang. Att det, om än medvetet, inte heller lagts något fokus på exempelvis sociokulturella eller ekonomiska förhållanden har oundvikligen också bidragit till just denna studies utfall.

6.2 Metoddiskussion

Då syftet för studien varit att, utifrån de deltagandes upplevelser, erfarenheter och värderingar, ta reda på hur läroplanen förmedlas till vårdnadshavarna ansåg jag triangulering i form av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer lämpligast. Detta metodval är dock, enligt bland annat Alvehus (2013, s. 73), inte lika enkelt och självklart som det kan verka. Metoden riskerar att bli spretig i och med att insamlad empiri baseras på olika metoder. Dock menar jag, i och med att enkätundersökningen i huvudsak tänkt behandla en egen frågeställning; Hur förhåller sig vårdnadshavarna till

läroplanen, att det fungerar som en kompletterande metod. Att denna empiri sedan

förhållits till och analyserats vidare med resten av frågeställningen och därmed den insamlade empirin, ser jag inga invändningar mot.

Valet att, om än på begäran av de deltagande, tillhandahålla dem några fråge-stolpar innan intervjun hade kunnat leda till det förhör som Alvehus (2013, s. 83) varnar för. Dock gav intervjuerna ändå omfattande och nyanserade respons, även om detta val också kan ha påverkat intervjuernas varaktighet.

(28)

6.4 Slutsatser

o Hur förhåller sig vårdnadshavarna till läroplanen?

Studiens enkätundersökning visade på att hela 84 procent av de deltagande vårdnadshavarna kände till läroplanen för förskolan, om än i relativt låg utsträckning. De ansåg också att förskolan i fråga arbetade utifrån läroplanen till rätt hög grad, även om 22 procent uppgav att de ”ej visste”. Vidare uppgav 87 procent ”vilja få mer information om läroplanen och hur ditt/ert barns förskola arbetar med denne” samtidigt som endast tio procent uppgav läroplansarbetet som en av de tre viktigaste punkterna till valet av förskola. Dessa siffror bemöttes, som nämns nedan, delvis under intervjuerna.

o Hur upplever de tillfrågade förskollärarna och förskolecheferna att läroplanen används i deras verksamhet?

De deltagande förskollärarna och förskolecheferna upplevde alla att läroplanen användes och/eller borde användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. På en förskola hade denna process ansetts överarbetad, av både pedagoger och vårdnadshavare, och i hopp om att finna balansen mellan läroplansarbetet och förmedlandet av detta, ansågs det av förskolechefen istället nästan ha stagnerat. Någon förskollärare uttryckte viss frustration över det systematiska och oreflekterade sätt en del av dessa dokumentationer genomfördes på, liksom en annan förskolechef också uttryckte oro för att läroplansarbetet i en del fall kunde resultera i ”tomma ord” och menade att ”vi måste prata mer läroplan”. Läroplanen upplevdes vidare vara till för att tydliggöra uppdraget, för både pedagoger och vårdnadshavare men talades också om i termer av ett möjligt ”försvar” gentemot vårdnadshavares orimliga krav. Ett visst skilt fokus kunde också urskiljas då förskollärarna pratade om läroplanen och arbetet kring den på ett mindre plan, i termer av den egna avdelningens planering, verksamhet och dokumentation, medan förskolecheferna fokuserade mer allmänt verksamhetsmässigt och snarare menade på att läroplansarbetet ska ”garantera kvalitén” gällande barnens lärande och utveckling.

(29)

o Hur och vad anser de tillfrågade förskollärarna och förskolecheferna viktigt att förmedla vårdnadshavarna om gällande läroplanen?

ATT det finns en läroplan för förskolan ansåg alla de intervjuade förskollärare och förskolechefer var det absolut viktigaste att förmedla vårdnadshavarna om – liksom det faktum att förskolans läroplan och därigenom uppdrag består av strävansmål till skillnad från skolans uppnåendemål. Att läroplanen är förskolans styrdokument och därigenom pedagogernas ramar för utformningen av verksamheten poängterades också som viktigt att förmedla vårdnadshavarna om. Detta i hopp om att tillsammans bilda en, mer eller mindre, gemensam förståelse för vad förskolan är samt vilka syften och målsättningar som därigenom finns och skapas. Föräldramöten, utvecklingssamtal och exponering i verksamheten (pedagogisk dokumentation och läroplanen tillgänglig i hallen) var några exempel på hur läroplanen skulle kunna förmedlas och förankras hos vårdnadshavarna.

o Vilka eventuella för- och nackdelar, anser de tillfrågade förskollärarna och förskolecheferna, kan tänkas finnas med en god förankring av läroplanen hos vårdnadshavarna?

Avslutningsvis ansågs fördelarna, med en god förankring av läroplanen hos vårdnadshavarna, i det stora hela väga upp för eventuella nackdelar. Dock uttrycktes en viss oro för orimliga krav och för mycket individfokus från vårdnadshavarnas sida, framför allt av förskollärarna. Men möjligheterna med att skapa den redan nämnda förståelseramen, hoppas ändå kunna leda till den delaktighet som läroplanen nämner. Detta samt att vårdnadshavarnas olika erfarenheter och tidigare referenser till vad förskola är och/eller bör vara hoppas också kunna bemötas i hopp om en förståelse på ett gemensamt plan, pedagoger och vårdnadshavare tillsammans, för barnens skull.

6.5 Reflektioner

Studien har fått både mig och de intervjuade att reflektera över läroplansarbetet i verksamheten samt förmedlingen av detta till vårdnadshavarna. Framför allt gällande tankar och idéer om hur detta arbete borde ske och, i slutändan, för vem detta i första

(30)

hand borde ske. Att sociokulturella och ekonomiska aspekter både påverkade verksamheten och vårdnadshavarnas förväntningar och krav gällande delaktighet, liksom Tallberg Broman redovisat (Harju & Tallberg Broman, 2013, s. 28), tyckte jag också kunna urskilja i mitt material – även om studiens syfte hade ett annat fokus. En annan intressant iakttagelse, som jag först senare under arbetet upptäckte, var att ingenting sagts om Skolverkets broschyr (2011) som ”riktar sig till föräldrar och vårdnadshavare och handlar om förskolans läroplan”. Hur detta kan komma sig ligger utanför studiens syfte men det tyder dock på att forskningsområdet har mer att studera. Till exempel, undrar jag, om inte vårdnadshavares språkliga begränsningar (och etnisk bakgrund?) påverkar möjligheterna till den delaktighet och inflytande de enligt läroplanen har rätt till. Detta då det till och med inom ramen för denna studie uppmärksammades att vårdnadshavarna på förskola C, på grund av kommunikationsbarriärer, inte kunde delta fullt ut och på samma premisser ens i denna studie.

(31)

7. Referenser och bilagor

7.1 Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Berntsson, Paula (1999). Förskolans läroplan och förskolläraryrkets professionalisering. Pedagogisk forskning i Sverige, nr 2 (1999), s. 198-211.

Tillgänglig på Internet: http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/paujamn.pdf

Erikson, Lars (2004). Föräldrar och skola. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2004

Tillgänglig på Internet: http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A137381&dswid=-8980 Fredriksson, Gunilla (1991). Föräldrasamarbete i förskolan: pedagogernas,

föräldrarnas och barnens syn på samarbete. Lund: Studentlitteratur Granbom, Ingrid (2011). "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala

representationer av förskolan som pedagogisk praktik. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2011. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16103

Holmberg, Lena & Tallberg Broman, Ingegerd (2007). Läraryrke i förändring. Lärare i förskola och grundskola om inflytande, jämställdhet och mångfald. Malmö Högskola

Tillgänglig på Internet: https://dspace.mah.se/handle/2043/10260

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. 2. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Malmö stad (2014) Förskoleenkät 2014. Malmö stad

Tillgänglig på Internet: http://malmo.se/Forskola--utbildning/Forskola/Nyheter-forskola/2014-10-01-Malmos-foraldrar-mer-nojda-med-forskolan.html &

(32)

Pramling Samuelsson, Ingrid; Sheridan, Sonja & Williams, Pia (2006) Five preschool curricula – comparative perspective, I: International Journal of Early Childhood, vol. 38 Issue 1. Tillgänglig på Internet: http://web.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=8ad65dd5-ec52-49bb-896c-cbf0897ef92a%40sessionmgr198&vid=5&hid=107

Purkhardt, S Caroline. (1993) Transforming social representations. A social psychology of common sense and science. London: Routledge

Radley, Alan, & Billig, Michael. (1996). Accounts of Health and Illness: Dilemmas and representations. Sociology of Health and Illness, 2

Skolverket (2013) Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem: resultat från föräldraundersökningen 2012. Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/laget-i-forskola-skola/attitydundersokningar/foraldrars-val-och-installning-till-forskola-och-fritidshem-2012-1.206391 Skolverket (2011) Förskolan är till för ditt barn – en broschyr om förskolans läroplan.

Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1673

Tallberg Broman, Ingegerd (2013). Föräldrasamverkan i förändring, I: Anne Harju & Ingegerd Tallberg Broman (red.) Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. Lund:

Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm. Liber

Østrem, S.; Bjar, H.; Føsker, L. I. R.; Hogsnes, H. D.; Jansen, T.T.; S. Nordtømme; Tholin, K.T. (2009). Alle teller mer. En evaluering av hvordan Rammeplan for barnehagens innhold og oppgaver blir innført, brukt og erfart. Vestfold: Høgskolen i Vestfold. Tillgänglig på Internet:

(33)

https://www.regjeringen.no/globalassets/upload/kd/vedlegg/rammeplanen/evaluering-av-7.2 Bilaga 1 - Informationsbrev

Hej,

Jag heter Madalena Miranda Holmgren och går min näst sista termin på

förskollärarutbildningen på Malmö högskola. Det är nu dags för mig att skriva mitt examensarbete vilket görs i syfte med att skapa en fördjupad kunskap och förståelse gällande hur läroplanen används inom verksamheten samt förmedlas till

förskolebarnens vårdnadshavare. Jag skulle bli oerhört tacksam om ni kunde tänka er

att ställa upp och hjälpa mig med;

• en intervju med en förskollärare • en intervju med förskolechefen

• samt hjälp med att dela ut +/- 20 enkäter till vårdnadshavare

Deltagandet är frivilligt och kommer givetvis att anonymiseras i examensarbetet. Med andra ord kommer materialet, så som enkätsvar och de inspelade intervjuerna, enbart att användas i detta syfte och sammanhang.

* Intervjuerna beräknas ta ungefär 30 minuter och jag hoppas kunna påbörja några av dessa samt få ut enkäterna under vecka 19.

Vid frågor eller dylikt nås jag via: maddamh@gmail.com

Med vänliga hälsningar och tack på förhand,

(34)

7.2 Bilaga 2 – Intervjuunderlag

Intervjuunderlag

Syftet för min studie är att skapa en fördjupad kunskap och förståelse gällande hur läroplanen används inom förskolans verksamhet samt förmedlas till förskolebarnens vårdnadshavare.

Studien är begränsad till tre kommunala förskolor i olika stadsområden i Malmö Stad och bygger på empiri insamlat från:

a) enkäter till vårdnadshavarna (20 st. per förskola) b) intervjuer med en förskollärare från varje förskola c) intervjuer med en förskolechef från varje förskola

*Intervjun kommer för studiens syfte att spelas in (medgivande?) och givetvis kommer all information att avpersonifieras och anonymiseras samt förstöras när slutarbetet godkänts.

”Frågestolpar” till dem semistrukturerade intervjuerna: Hur upplever du att läroplanen används i din verksamhet?

Vad tycker du är av störst vikt att förmedla vårdnadshavarna gällande läroplanen? Vilka eventuella för- och nackdelar, anser du, kan tänkas finnas med en god förankring av läroplanen hos vårdnadshavarna?

References

Related documents

I Skol- verket (2009, ss 5) framförs att detta har gjorts i samråd med förskolepedagogiska experter som har utgått från aktuell forskning kring barns utveckling

The main findings about the nurses´ experiences from their work with HT prevention was that giving health education was a major part of such work, and that they

I studien har det också tagits hänsyn till anpassning av flygplanet och forskningsläget för batteriteknik då företaget vill kunna satsa på denna lösning i framtiden

Miss Mabel Friman - Beth-El General Hospital, Colorado Springs, Colo. Betty Barber Sweeney Gardner, New Mexico Miss Lily Smelser

US Air Force har i många år kämpat för att flygstridskrafter skall ledas genom Centralized Command – Decentralized execution men framförallt att det skall vara en flyg-

Relationen till de andra barnen var som sagt ganska sval, samtidigt finns det en grogrund för gemenskap genom att ett enskilt barn får upp ögonen för att hans eller hennes

När någon som visste vad som skulle ske eller beslutat sig för att få något att ske, slog in en fönsterruta bakom oss och öppnade dörren hade vi inte längre något val; vi

Det vetenskapliga historiebruket har inte varit aktuellt då filmernas syfte inte har varit att skapa en korrekt bild av samurajerna utan istället använda dem i syften som att