Utevistelse och hälsa på förskolor

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng

Utevistelse och hälsa på förskolor

Outdoor Activities and Health at Preschools

Maria Oknelid

Helene Palmgren

Lärarexamen 210hp

Barn och Ungdomsvetenskap 210 hp 2009-01-15

Examinator: Johan Lundin

Abstract

Titel: Utevistelse och hälsa på förskolor

Författare: Oknelid, Maria och Palmgren, Helene

Vårt examensarbete handlar om barns hälsa och hur barngrupperna på förskolorna har

förändrats i ett historiskt perspektiv. Vårt syfte har varit att undersöka hur sjukfrånvaron ser ut på tre olika förskolor. En av förskolorna består av en femårsgrupp som är utomhus större delen av dagen mot två vanliga förskolor som inte har någon utomhusprofilering. Vilken påverkan har föräldrarnas livsstil på barnens fysiska aktivitet är också något som vi försökt få svar på. Vi har utgått ifrån dessa frågeställningar när vi skrivit vårt arbete:

Hur ser barns sjukfrånvaro ut, på olika typer av förskolor? Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hälsa och utevistelse förändrats under åren? Hur påverkas barnens fysiska aktivitet av föräldrarnas motionsvanor?

Vi har valt att intervjua 8 pedagoger på de tre olika förskolor som varit med i vår

undersökning. Föräldrarna på förskolorna har fått fylla i en enkät med frågor som handlat om deras och barnens fysiska aktiviteter. De teoretiska utgångspunkterna har varit barns hälsa och deras utveckling i förhållande till utomhusvistelse och hur föräldrarna kan påverka denna.

Resultatet vi fick fram visar att mycket utomhusvistelse kan ge lägre sjukfrånvaro men att det också finns andra tänkbara anledningar till en låg sjukfrånvaro. Barnens hälsa stimuleras också positivt genom att de är mer fysiskt aktiva i utomhusmiljöer och på fritiden. Vi har också fått fram genom enkätsvar från föräldrarna att föräldrarnas livsstil har en viss inverkan på barnen.

Innehållsförteckning

1 Inledning...7

1:1 Syfte och frågeställningar...8

2 Forskningsöversikt och teoretisk förankring...10

2:1 Folkhälsa och barnomsorg ur ett historiskt perspektiv...10

2.1.1 Barnomsorgen växer fram ...11

2:2 Barns hälsa idag...12

2:3 Hälsa och utomhuspedagogik...15

3 Metod ...18 3:1 Metodval...18 3:2 Urval ...19 3.3 Genomförande ...20 3.3.1 Intervjuerna...21 3.3.2 Enkäter...22 3.4 Forskningsetiska överväganden...22 3.5 Analysbeskrivning ...23 4. Analys ...24

4.1 Uteverksamhet och frånvaro på olika förskolor ...24

4.1.1 Pedagogernas ansvar...27

4.2 Förändrade barngrupper och barnhälsa i förändring ...28

4.2.1 Barngrupperna ...28

4.2.2. Barnhälsan ...29

4.3 Föräldrainflytande ...30

4.3.1. Föräldrarnas val av förskola ...30

4.3.2. Föräldrars syn på utevistelsen...31

4.4 Föräldrarnas motionsvanor ...32

4.5 Sammanfattning och slutsatser ...34

5. Diskussion och kritisk reflektion...36

5.1 Fortsatt forskning...37 Referenser...38 Elektroniska referenser ...39 Bilagor...40 Bilaga 1...40 Bilaga 2...41 Bilaga 3...42 Bilaga 4...44

1 Inledning

Barn är ett folk och de bor i ett främmande land Detta land är en gård och ett skjul.

Där sker det farliga tåg överfallet ibland vackra kvällar när månen är gul. Där går en pojke och gissar på bilar, själv vinner han jämt.

Fåglarnas sånger i olika stilar är magiska skämt.

Där blir en värdelös sak till en skatt. Där, där blir sängar till fartyg en natt och går till månen.

Där finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem.

Alla är barn och de tillhör ”det gåtfulla folket”. Text: Beppe Wolgers

Tankarna på att skriva om barns hälsa och utevistelse väcktes undertiden som vi läste en kurs i utomhuspedagogik som sidoämne. Ämnet barns hälsa och välbefinnande är aktuellt och flitigt omdebatterat i media vilket gör det till ett intressant och i högsta grad relevant

uppsatsämne. I undersökningar vid Örebros universitet (NCFF, 2005) som har gjorts på olika förskolor inom ramarna för Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom påvisar att en omväxlande utomhusmiljö för barnen medför att de är mindre sjuka, har en bättre motorik och koncentrationsförmåga. Även i läroplanen för förskolan Lpfö 98 står det att förskolan ska arbeta för att barnen tränar sin motorik och kroppsuppfattning samt strävar efter att lägga grunden till en god hälsa (Utbildningsdepartementet, 1998).

Vi vill med denna uppsats försöka ta reda på om det finns någon skillnad på barns

sjukfrånvaro, beroende på om barnen går på en traditionell förskola eller på en förskola som har som profil att vara utomhus större delen av dagen. Med traditionell menar vi en förskola som symboliserar den vanligaste förekommande sorten av förskolor.

Vi vill också undersöka om föräldrarnas habitus dvs. om det sociala beteendet spelar någon roll då de väljer förskola åt sina barn. Väljer föräldrar som är mer fysiskt aktiva och i större utsträckning tillbringar sin fritid utomhus, i större omfattning en förskola med

utomhusprofilering eller spelar närheten till förskolan en större roll? Har barnens sociala bakgrund någon inverkan på hur fysiskt aktiva de är och i vilken förskola de går på?

Ämnet friskvård och hälsa är något som ligger i tiden. Barn och ungdomars hälsa har förändrats under åren. Längre tillbaka i tiden producerade familjerna själva sina livsmedel vilket gjorde att människorna tillbringade en stor del av dagen utomhus. I samband med att människorna idag har fått en bättre levnadsstandard där vi köper våra livsmedel istället för att producera dem är vi inte utomhus lika mycket som tidigare (Dahlgren & Szczepanski, 1999). I takt med den bättre levnadsstandarden har barnfetman och allergierna ökat enormt under de senaste åren. Också stressen som krupit långt ner i åldrarna och även drabbat förskolebarn har bidragit till att bl.a. diabetes ökat bland dessa. En bidragande orsak till detta tros en alltför stillasittande fritid vara och ändrade kostvanor (Socialstyrelsen, 2001).

I dagens samhälle arbetar oftast båda föräldrarna. Som en följd av detta tillbringar de flesta barn i åldern 1-5 år en stor del av sin dag på olika förskolor. Barngruppernas storlek i antal barn har ökat vilket har fört med sig att många barn vistas tillsammans på förhållandevis små ytor. Därför kan man anta att barnen utsätts i större utsträckning för infektioner (a.a.). Vi vill genom detta arbete undersöka om man kan se en skillnad på barns sjukfrånvaro beroende på om barnen går på en traditionell förskola eller på en förskola som har som profil att vara utomhus större delen av dagen.

Barn i förskoleålder har ett stort rörelsebehov. Förutom den dagliga rörelsen på förskolan behöver de vara i rörelse på fritiden. Studier påvisar att föräldrarnas livsstil har påverkan på barnen. Aktiva föräldrar skapar aktiva barn, medan barn till inaktiva föräldrar rör sig i mindre utsträckning (Wikland, 2008). Detta är också något vi vill undersöka närmre i vårt arbete.

1:1 Syfte och frågeställningar

I Lpfö98 står det att pedagogerna skall vara ett komplement till familjen samt att de måste vara flexibla och lyhörda för hur man kan stimulera barnen på bästa möjliga sätt

(Utbildningsdepartementet 1998). Detta inräknar framförallt att finna alternativa lärandemiljöer som kan utveckla barnen och tillgodose deras behov, både fysiskt och psykiskt.

hälsa avser vi i första hand undersöka om det finns någon skillnad i sjukfrånvaron mellan de olika förskolorna.

Vi vill också undersöka om föräldrarnas motionsvanor har någon betydelse för barnens fysiska aktivitet på förskolan och fritiden, och om detta har någon inverkan på barnens hälsa i definitionen ovan.

Utifrån detta syfte har vi valt följande frågeställningar.

• Hur ser barns sjukfrånvaro ut, på olika typer av förskolor?

• Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hälsa och utevistelse förändrats under åren?

2 Forskningsöversikt och teoretisk förankring

2:1 Folkhälsa och barnomsorg ur ett historiskt perspektiv

Ämnet folkhälsa och arbetet med den går långt tillbaka i tiden. Men fokus har under åren som gått förändrats. Hultgren (2002) skriver i boken Folkhälsokunskap att det under 1700- talet predikades i kyrkorna om hälsofrågor. Prästerna var de personer som stod för

hälsoupplysningen. Det gick till och med så långt att vårt lands hälsotillstånd

hemligstämplades. Detta berodde tillstor del på den stora utvandring och de krig vi deltog i. Landet led brist på män.

På 1800-talet var det medicinkunskaperna som bland annat stod i fokus. Man lade kraft på bättre avlopp och vattenförsörjning. Hälsoarbetet hade också målet att folket skulle bli starkare och fler barn skulle födas. I takt med att landet industrialiserades flyttade fler människor in till städerna. Kvinnorna från arbetarklassen började i större utsträckning arbeta vilket medförde att barnen till stor del fick klara sig själva. År 1854 startades den första barnkrubban. Den drevs av välgörenhet och av fattigvårdens bidrag. Barnen i barnkrubborna fick mat och hygienen kontrollerades. Målet i barnkrubborna var att införa ordning och reda bland arbetarklassens barn. I motsats till barnkrubborna fanns det barnträdgårdar så kallade kindergarten för de välbärgade familjernas barn. Här fanns det redan från början en

pedagogisk målsättning som Fröbels idéer låg till grund för. Fröbel såg ett samband mellan barnens lek och deras utveckling (Drougge, 1996). Dagens förskolor härstammar från dåtidens barnträdgårdar med både metodik och pedagogik. Skillnaderna mellan samhällsklasserna i landet var mycket stora ( Persson, 1991).

Under 1900-talets början var det hygienen som fick en stor roll. Skolan fick i uppdrag att se över renligheten och matvanorna hos barnen (Hultgren 2002). På 1930-talet förespråkade Alva Myrdal som på denna tid var en framåtsträvande opinionsbildare. Hon strävade efter att införa en pedagogik i barnkrubborna. En pedagogik som tidigare endast fanns i

barnträdgårdarna (kindergarten).

Teorier om hur barnen skulle uppfostras spreds men även här spelade klasskillnaderna en stor roll. I bondefamiljerna ansågs barnens arbetsförmåga vara viktigare än den teoretiska

I takt med bättre levnadsstandard ökar också vällevnadssjukdomar som exempelvis hjärt och kärlsjukdomar. Utifrån detta ändrades hälsoarbetet på 1950-60- talet tillbaks till den

medicinska inriktningen (Hultgren 2002).

2.1.1 Barnomsorgen växer fram

Efterhand som allt fler vuxna behövdes i yrkeslivet. Växte behovet av en fungerande

barnomsorg fram. År 1972 kom barnstugeutredningen. I den omtalades daghemmen för första gången som förskola. Andra saker som låg till grund för barnstugeutredningen var en önskan om att vissa moment skulle tränas och förberedas i förskolan innan barnen började skolan. Barnomsorgen var numera samhällets ansvar och ingen institution driven av välgörenhet. I förskolorna skulle barnen ses som individer och ha rätt till stimulans av utbildad personal. Andra saker som skiljde sig åt var att förskolorna numera skulle vare ett komplement till familjen och inte som tidigare ha barnens uppfostran som största uppgift (Persson, 1991). Något som gäller även för dagens förskola. I Lpfö98 står det att förskolan skall samarbeta med föräldrarna när det gäller barnens uppfostran. Förskolan skall också arbeta för att det finns en fungerande relation mellan pedagoger och föräldrar (Utbildningsdepartementet, 1998).

År 1985 togs det politiska beslutet att bygga ut barnomsorgen så att den gällde för barn från 1,5 års ålder. Detta medförde bland annat att barngrupperna på förskolorna blev större (Persson, 1991). Behovet av barnomsorg har under en 25års period ökat drastiskt. Från att barngrupperna under åttiotalet innehöll max 15 barn till att i dag vara uppemot 22 barn på en avdelning (Socialstyrelsen, 2001). Vad har ett ökat barnantal fått för konsekvenser på barns hälsa? I studien Smitta i förskolan (2001) skriver Socialstyrelsen att lokalerna oftast är de samma idag som under 1980- talet då det var färre barn i barngrupperna. Vilket leder till att många barn vistas på förhållandevis små ytor. Studien visar på att barn som är på förskolor oftast har fler infektioner än vad barn som är hemma drabbas av. Som en åtgärd mot infektioner anser studien att utevistelse kan var en friskfaktor. Möjligheten till daglig

utevistelse kan minska antalet infektioner (Socialstyrelsen, 2001). Något som också Dahlgren & Szczepanski (1999) menar när de i boken Utomhuspedagogik, boklig bildning och sinnlig

erfarenhet tar upp hälsoaspekten som en positiv del när de talar om utomhuspedagogik. De

och har bättre motorik och koncentrationsförmåga än barn som inte vistas lika mycket utomhus (Dahlgren & Szczepanski, 1999).

2:2 Barns hälsa idag

Barns hälsa och fysiska aktiviteter har försämrats under åren. Socialstyrelsen (2001) skriver att allergier och astma bland barnen är något som ökat dramatiskt under en tjugoårsperiod. Även barnfetma är något som man kan se har ökat under denna period. En bidragande orsak tros minskade rörelseutrymmen vara, och att kaloririk mat är mer lättillgänglig (Boldemann m.fl., 2005). Eftersom barnens matvanor grundläggs redan i tidig ålder, ligger det ett stort ansvar på förskolorna och pedagogerna att se till att barnen får i sig en rätt och näringsrik kost. Förskolorna i Sverige har kommit relativt långt i arbetet med en hälsosammare kost för barnen. Sockerintaget har minskat och vi äter allt mer frukt. En anledning beror på att den medvetna hälsosatsningen börjar ge resultat (Skolverket, 2008). Undersökningar visar också på att det finns ett samband mellan bra och näringsrik kost och bättre koncentrationsförmåga hos barnen (Anstrin, 2006).

Det är inte bara infektioner som lättare sprids på mindre ytor utan luftkvalitén försämras betydligt och ljudnivån är oftast högre inomhus. Undersökningar som genomförts bland pedagoger på förskolor visar att de är mindre trötta när de varit mycket ute jämförelsevis om det varit mycket inne ( Nyhus-Braute & Bang, 1994).

I dagens samhälle förbrukar människor mindre energi än tidigare, t.ex. genom att fysiskt lätta och stillasittande arbeten blivit allt vanligare och att man cyklar och går allt mindre. Fysisk aktivitet utövas numera i stor utsträckning endast som

fritidssysselsättning. Ökat bilåkande, ökande TV-utbud, datorns intåg och den tilltagande automatiseringen i arbetslivet under 1900-talet ligger bakom denna utveckling (Socialstyrelsen, 2005, s, 116).

Därför är det av stort intresse att komma fram till orsakerna så att åtgärder för att bromsa utvecklingen kan sättas in. Söderström & Blennow (1998) beskriver i en studie att ”Barn på ute dagis hade lägre sjukfrånvaro”. De menar att barngruppernas utökade storlek med fler barn på förhållandevis små ytor inomhus medför att infektioner lättare sprids mellan barnen. Något som också Socialstyrelsen skriver om i studien Smitta i förskolan, (2001). De skriver

också att småbarn drabbas i större utsträckning än äldre barn av infektioner. Något som är helt naturligt eftersom de håller på att bygga upp sitt immunförsvar.

Idag är hälsa och välbefinnande väl debatterat i media. Vi är väl medvetna om att alla behöver värna om sin hälsa. Förskolor och skolor skall uppmuntra den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar. Rörelse och hälsa skall vara ett positivt begrepp förankrat hos barnen. I förskolan skall rörelse stimuleras både inne och utomhus. Studier visar att främjandet av den fysiska aktiviteten är den mest kostnadseffektiva insatsen i samhället (Hultgren 2002). Forskning tyder på att vår livsstil grundläggs redan i förskoleåldern. Därför är det av stor vikt att skapa ett naturligt rörelsebeteende hos barn i denna ålder. En bra och stimulerande utomhusmiljö skapar ett spontant rörelsemönster. Detta visar en undersökning som Boldemann m.fl. har genomfört (2005).

I tidningen Nordvästra Skånes Tidning, NST (2008-11-06) kan man läsa om att det finns stora skillnader på hur barns fritidsaktiviteter ser ut mellan de olika samhällsklasserna. Barn i arbetarfamiljerna är i minde utsträckning fysiskt aktiva, än vad barn i tjänstemannafamiljerna är. Barnen i arbetarfamiljerna tittar oftast mer på tv än vad barn till tjänstemän gör. Ekonomin tros vara det som är avgörande. Ekonomin spelar en stor roll för vissa familjer då barnen skall delta i någon föreningsstyrd verksamhet (Folkhälsoinstitutet, 1996). Att fysisk aktivitet skall vara något som finns på lika villkor kan man tycka låter som en självklarhet men även Hultgren (2002) skriver att det är framförallt barn till välutbildade som i högre utsträckning utövar fysisk aktivitet. Hur bra hälsa man har är kopplad till vilken socialklass man tillhör skriver också Nordlund, Rolander & Larsson (2004) i boken Lek Idrott Hälsa. De menar att problem med dålig motorik och rörelsehinder är större i socialgrupp tre än i högre

socialgrupper. Hjärt- och kärlsjukdomar är också överrepresenterade i de lägre socialgrupperna.

Eftersom barns hälsa i stor utsträckning representerar föräldrarnas hälsa är det extra viktigt att barnen får rätt rörelsestimulans både i skolan och på förskolan (a.a.). Något som också NCFF tillsammans med Örebro Universitet (2005) står bakom i sin skrift Barns fysiska

aktiviteter och framtida hälsovinster. Vad säger forskningen? Där de ser ett samband mellan

aktiva föräldrar och aktiva barn. Barn blir påverkade och inspirerade av sina föräldrar. Kan föräldrarna förmedla en positiv syn på naturen och en aktiv livsstil är det troligt att detta beteende stannar hos barnen under en lång tid (Grahn, m.fl., 1997).

NCFF (2005) tar också upp den sociala aspekten. De menar att alla barn inte har samma förutsättningar till en aktiv fritid. Detta kan bero på familjernas ekonomiska situation eller andra faktorer som spelar in. Här kan vi klart se vilket ansvar det ligger på förskolorna att vara ett komplement till barnens familjer. Något som också är ett mål i Lpfö98 där det står att förskolan skall samarbeta med föräldrarna så att varje barn får den stimulans de behöver (Utbildningsdepartementet, 1998).

Barns hälsa är något som även engagerar vår regering. De har mer aktivt börjat formulera mål som har med att främja hälsoaspekten i skola och förskola att göra. I de olika läroplanerna för förskola och skola står det mål som har med hälsa och välbefinnande att göra. I Lpfö98 står det att barnen skall:

”Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Utbildningsdepartementet, s.9, 1998).

Något som också nämns i Lpfö98 är att ”Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande” (Utbildningsdepartementet, s.4, 1998). Det är pedagogernas uppgift att se till att barnen får en helhet och variation under deras dag på förskolan. Det inkluderar även en bra och stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande (a.a.).

Pierre Bourdieu är också av den åsikten att föräldrarnas levnadsvanor och status är något som påverkar barnens livsstil. Bourdieu talar mycket om det symboliska kapitalet. Med det menar han både det kulturella kapital samt det sociala kapital som familjerna har runt omkring sig t ex. skola, förskola. Alla dessa bitar tillsammans med familjens habitus (habitus är det socialt inlärda beteende, dvs. hur vi förväntas vara och bete oss i olika situationer.) Har stor påverkan på barnens liv (Carle 1991). Bourdieu anser också att det kulturella kapitalet är starkt

förknippat med den språkliga förmågan. Han menar att just det kulturella kapitalet är högt värderat inom den högre samhällsklassen. Det är också den språkliga förmågan som har en grundläggande betydelse i samhället anser Bourdieu (Bourdieu & Passeron, 2008).

2:3 Hälsa och utomhuspedagogik

Forskning inom landskapsarkitekturen och hälsoområdet visar på att barn som vistas ute i naturen blir gladare och piggare och det uppstår inte lika lätt konflikter barnen emellan. Detta säger Anders Szczepanski som är verksam vid centrum för Miljö och Utomhuspedagogik vid Linköpings universitet (Claesdotter, 2004). Barnen har också mer plats till de fysiska

övningarna i utomhusmiljön. De kan ta ut svängarna i större utsträckning eftersom utrymmet är större utomhus (Granberg, 2000). Patric Grahn som är docent i landskapsarkitektur har i en forskningsstudie där två förskolor i Skåne jämförts, en innerstadsförskola och en förskola med mer lantlig karaktär, kommit fram till resultat som gjorde honom rädd. Det var stora

skillnader mellan barnen på de olika förskolorna. De barn som vistades på förskolan som tillbringade mycket av dagen utomhus hade både bättre styrka och balans. De var också vigare än barnen på innerstadsförskolan. De barn som hade direkt kontakt med naturen hade också mindre sjukfrånvaro än barn på innerstadens förskola (Grahn, m.fl.1997). De direkta

kopplingarna mellan vilken inriktning en förskola har och barnens fysiska hälsa kan vara av stor betydelse för förskolebarnen.

Szczepanski & Nelson (2002-2003) har tillsammans med andra verksamma på centrum för utomhuspedagogik vid hälsouniversitetet i Linköping gjort en forskarstudie där

utomhuspedagogikens betydelse för kropp och själ påvisas. Detta menar Sellgren (2003) kommer fram i flera undersökningar att utevistelse stimulerar motorik, hälsa och balans. Det har också visat sig att barn som har svårare att lära sig stärks i en mer praktisk och fysiskmiljö (Lärarförbundet, 2005). Något som också Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 1998) tar fasta på. Där står det att pedagogerna skall erbjuda barn som behöver mer stöd en pedagogik som passar barnens förutsättningar och behov. Det ligger också på pedagogerna att se möjligheter i varje barn.

Vi bör inte betrakta utevistelsen som ett sorts avbrott i det pedagogiska arbetet. Förutom att barn får frisk luft, vilket gör att allergier och infektioner minskar bidrar utevistelsen i hög grad till barns positiva utveckling. Den pedagogiska planeringen i såväl förskola som skola bör omfatta utemiljön och utevistelsen i lika hög grad som verksamheten inomhus. Pedagogiken får inte stanna på tröskeln (Norén-Björn, Mårtensson, Andersson, 1993, s, 67).

Rörelse ute i naturen gör att musklerna stärks och smidigheten tränas och detta gäller både för vuxna och barn. Att vara ute i naturen under alla årstider innebär också att grunden för

fortsatta fritidsvanor förstärks.

Socialstyrelsen skriver i sin studie att utevistelse har en positiv inverkan på allergiker Fallbeskrivningar påvisat att genom regelbunden utevistelse har allergiska barn kunnat minska på sin medicinering (Socialstyrelsen, 2001). Något som är positivt med tanke på att allergier och astma bland barn ökar i samhället.

Ett speciellt centrum har också inrättats av myndigheten för skolutveckling det heter

Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom = NCFF. De anser att sambandet mellan utevistelse och fysisk hälsa hos barn är direkt hälsofrämjande (2005). De arbetar bland annat med att stödja och uppmuntra skolor och förskolor i deras arbete med att använda sig mer av utomhuspedagogiken i undervisningen.

Att leken är viktig för barnens utveckling är något som Knutsdotter Olofsson håller med om. I hennes bok I lekens värld (2003), skriver hon att det är i leken som barnen skaffar sig social kompetens. Leken stimulerar också den språkliga utvecklingen. Det är också i samspelet med andra som barnen utvecklas och finner kunskap något som också Vygotskij var en

förespråkare av (Strandberg, 2006).

Vikten av att barnen får leka är något som Mårtensson som är verksam vid institutionen för landskapsplanering, SLU i Alnarp också tagit fasta på. Hon menar att leken oftast blir mer fysisk ute. Barnen har ett stort intresse av att vara ute i naturen, leken blir mer fri, den kroppsliga och den sinnliga samverkan med omgivningen blir tydligare. Lekupplevelserna förstärks i utemiljön (Lenninger & Olsson, 2006). Patrik Grahn menar i boken

Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen att ”Leken utvecklar barnen socialt och

emotionellt långt mer än vad de ledar ledda verksamheterna inomhus kan göra” (Drougge, 1996, s, 17).

Szczepanski menar att det är ute i naturen som kunskaperna kommer till sin rätt. Barnen lär sig med hela kroppen, syn, hörsel och lukt stimulerar hela människan till nya upplevelser (Lärarförbundet, 2005). Det är olika sinnesintryck som barnen får beroende på om de vistas i innemiljö eller utemiljö (Nyhus-Braute & Bang, 1994). Det är som Dewey säger i boken

Utomhuspedagogik ”learning by doing” är nyckeln till lärdom (Dahlgren & Szczepanski,

1999). Det vill säga man lär sig genom att göra.

Det är nödvändigt att vara utomhus för att våra hjärnor skall stimuleras av det flöde av ljud, ljus, former och färger som naturen bjuder på. Vi behöver de stimuli för vår hörsel, vår syn och vår hud som finns utomhus i fågelsång och vindsus, solreflexer och skuggor, fukt och dimma och färgupplevelser bland blommor och insekter. Våra hjärncellers tillväxt är beroende av denna särskilda stimulans som naturen erbjuder. Särskilt i åldrarna 3-6 år, då energiflödet i den mänskliga hjärnan är som störst (Drougge, 1996, s, 11).

Genom att regelbundet vara ute året om skaffar barnen sig kunskaper om vilken årstid det är. Barnen får också en ökad kunskap om samspelet i naturen (Nordlund, Rolander & Larsson, 2004). Något som också är ett av Lpfö98 mål där det står att barnen skall få en förståelse av sin egen delaktighet i naturens kretslopp. De skall också utveckla sin kunskap om djur och växter (Utbildningsdepartementet, 1998). Klättra på nedfallna trädstammar eller upp i träd samt öva balansen på stenar, vad kan vara mer naturligt eller utvecklande för barnens motorik. Eller varför inte uppföra en koja i sällskap med vännerna, vad kan vara mer stärkande än detta undrar Folkhälsoinstitutet i sin bok Vårt behov av rörelse (Folkhälsoinstitutet, 1996).

Forskning påvisar att barnsmotorik förbättras genom regelbunden utomhusvistelse. Genom daglig fysisk aktivitet stärks också barnens skelett. Undersökningar visar också på ett samband mellan regelbunden utevistelse och bättre koncentrations och inlärningsförmåga. Något som också är positivt med utomhusvistelse är att infektionsrisken minskar. Detta på grund av att barnen vistas på större ytor och inte är så tätt inpå varandra (Centrum för folkhälsa, 2005).

3 Metod

I detta kapitel kommer vi att ta upp vilka metoder vi har använt oss av. Vi ger också en kortfattad beskrivning av de olika metoderna. Vi presenterar även vår undersökningsgrupp och hur vi har använt den kunskap de bidragit med. Vi tar också upp de forskningsetiska övervägandena. Slutligen presenterar vi vår analysbeskrivning.

3:1 Metodval

Som metod har vi använt oss av intervjuer och enkäter. Vi har båda tidigare använt oss av intervjuer i andra arbeten. Så det är en metod som vi känner oss trygga i. Vi har intervjuat åtta pedagoger på de förskolor vi har i vår urvalsgrupp. Intervjuer är en metod som bygger på frågor. Därför är det viktigt att personerna man intervjuar är informerade om syftet och att man poängterar att deras bidrag är viktigt för att få ett tillförlitligt resultat (Patel & Davidsson, 2003). I vårt fall vill vi få in lika mycket intervjuunderlag från de olika förskolorna för att få ett jämnt underlag dvs. så att ingen av förskolorna blir överrepresenterad. Intervjuerna vi genomför är kvalitativ och frågorna vi ställer har inte hög standardisering. De ställs så att pedagogerna kan svara utifrån egna erfarenheter (Patel & Davidsson, 2003). Trost (2007) menar att om en undersöknings syfte är att urskilja mönster och ha förståelse för hur

människor funderar och reagerar kring ett ämne skall man använda sig av en kvalitativ studie.

Därutöver har vi använt oss av enkäter till föräldrarna för att få fram information om deras och barnens rörelsevanor på fritiden. Även här har vi använt oss av en kvalitativ enkät

eftersom vi vill hitta mönster mellan föräldrarnas fysiska rörelse mönster och barnens fysiska aktivitet (Trost, 2007). Båda metoderna, intervjuer och enkäter är uppbyggda av frågor, syftet är att samla in information kring ett ämne (Patel & Davidsson, 2003).

3:2 Urval

I vår undersökningsgrupp ingår tre avdelningar på tre olika förskolor i samma kommun. Två av förskolorna är placerade i villaområde i utkanten av tätorten. Den tredje förskolan är placerad centralt i tätorten med flerfamiljshus runt omkring. Ingen av förskolorna ligger inom samma rektorsområde. För att kunna skilja förskolorna ifrån varandra kommer vi

fortsättningsvis att benämna dem med siffrorna 1,2 och 3. Den förskola som fortsättningsvis kommer att kallas förskola 1 är placerad i ett villaområde som har en hög status att bo i. Denna förskola har närhet både till skog och till hav. I detta område finns skola och en liten affär men i övrigt finns det endast villor. Därför är trafiken också sparsam. Avdelningen på denna förskola som vi tittar närmare på består av 19 barn i åldrarna 1-5 år. Den förskola som vi har döpt till nr 2 ligger även den i ett område där det är nära till naturen. I detta område finns både flerfamiljshus och ett stort antal nybyggda villor vilket har höjt statusen rejält på området. Detta område är också ett område där inflyttningen är stor, framförallt då det gäller barnfamiljer. Vilket beror på nybyggnationen i området. Denna förskola har fyra avdelningar men vi har valt ut en avdelning. Denna avdelning består av 22 barn i åldrarna 3-5 år. Den sista av förskolorna nr 3 är den av förskolorna som har en utomhusgrupp för sina femåringar. Denna grupp består av 15 barn. Avdelningen utgår från en förskola på morgonen men är sedan i huvudsak utomhus under resten av dagen. När dagen är slut återlämnas barnen på förskolan där föräldrarna hämtar dem. Denna förskola är placerad mer centralt i tätorten och det finns framförallt flerfamiljshus i området. Trafiken i området är också stor beroende på att förskolan är placerad nära tätortens centrum där det ligger många affärer och restauranger.

Valet av förskolor grundar sig på att de är representativa för den mest förekommande

förskolan. Med orden mest förekommande menar vi att det får symbolisera de förskolor som är av den mest vanliga sorten, dvs. att de inte har någon profilering mot utomhusförskola. Förskolan som har utegruppen för femåringar dvs. förskola 3 däremot får symbolisera den omorganisation som börjar bli verklighet i många kommuner. Omorganisationen avser att minska på köbildningarna inom barnomsorgen. Kommunen har och håller på att införa så kallade utegrupper inom de olika rektorsområdena i kommunen. Kommunen väljer att skapa grupper som består av femåringarna inom rektorsområdet. Dessa får tillsammans bilda en så kallad utegrupp. Denna grupp är i huvudsak utomhus under dagen men har en lokal

torkmöjligheter för kläderna finns. Gruppen äter också på skolbespisningen tillsammans med övriga skolungdomar.

Vår ambition har varit att intervjua samtliga åtta pedagoger på de tre avdelningarna vi valt ut. Då alla var positiva till att bli intervjuade blev det totalt åtta pedagoger. När vi ringde runt och bokade intervjuerna märkte vi att de alla hade dåligt med tid. För att underlätta för

pedagogerna och spara tid valde vi att ge dem våra intervjufrågor ett par dagar innan vi gjorde själva intervjun. Detta har vi gjort för att pedagogerna ska få chans att sätta sig in i vårt arbete och fundera ut vilka svar de vill ge. Samtidigt som själva intervjuerna tar lite mindre av deras tid i anspråk. Denna metod anser vi har varit ett bra sätt att arbeta utifrån och det har ökat chansen att få relevanta svar på våra frågor.

Utifrån vilka svar vi fått har vi sammanställt och gjort ett urval av det material vi anser har fångat vårt syfte bäst.

För att få svar på vår frågeställning om barnens fysiska aktiviteter på fritiden samt på hur aktiva föräldrar barnen har vi använt oss av svaren vi fått från föräldraenkäten.

3.3 Genomförande

Under tiden vi planerade vårt arbete tog vi kontakt med de berörda förskolorna och frågade om de var intresserade av att medverka i vårt examensarbete. Gensvaret vi fick var enbart positivt så vi bokade intervjutillfälle med de olika pedagogerna. Vid ett tillfälle fick vi skjuta på intervjuerna några dagar beroende på att pedagogerna blev upptagna. Då vi skrev vår teori och analysdel så upptäckte vi att vi inte hade frågat pedagogerna hur barnomsorgen förändrats under deras verksamma år. Därför fick vi komplettera med ytterligare intervju frågor (se bilaga 4). Dessa frågor har vi ställt per telefon och där har inte alla pedagoger deltagit. Vi har valt ut en pedagog per förskola och vi har medvetet valt ut den pedagog som har varit

verksam längst i yrket. Detta eftersom vi har velat få fram svar från pedagogerna om

barngruppen och arbetet med barns hälsa och rörelse har förändrats under åren som gått, och på vilket sätt det i så fall har förändrats. Därför var det relevant att fråga den pedagog som hade längst erfarenhet i yrket.

Efter det att alla intervjuerna var genomförda, har vi tillsammans gått igenom och transkriberat materialet.

För att få svar på vår frågeställning om föräldrar och barns fysiska aktiviteter har vi delat ut enkäter till föräldrarna på förskolorna vi valt ut. Totalt delade vi ut 45 enkäter. I familjer där syskon går på samma avdelning har en enkät delats ut. Ambitionen har varit att försöka få svar från så många föräldrar som möjligt. Därför skickade vi med ett personligt brev till dem ett så kallat missiv där vi presenterade vårt syfte med enkäten samt att deras medverkan var ytterst viktigt för vårt arbete. Enligt Patel & Davidsson (2003) är det endast genom detta missiv man kan motivera de som skall delta att svara på enkäten. Vi gav dem en vecka till att besvara den. Därefter samlade vi in de enkäter som återlämnats ifyllda på de aktuella

förskolorna. Av de 45 enkäter vi delade ut fick vi endast tillbaka 18 stycken. Det var också så att vi fick den största andelen av enkäterna från förskola 2. Förskola 2 var den av förskolorna som är placerad i ett område där det byggs mycket nya villor och inflyttningen är stor. Detta är vi medvetna om kan påverka och inte ge ett fullt tillförlitligt resultat. Då vi sammanställer vårt arbete.

Sammanställning över enkätsvaren

Återlämnat av totalt

45 Mamma som svarat

Pappa som

svarat Barnets ålder

Förskola 1 4 av 11 4 2 st 5 år och 2 st 3 år Förskola 2 12 av 19 11 1 3-5 år Förskola 3 2 av 15 2 5 år

3.3.1 Intervjuerna

Vid de olika intervjuerna har vi använt oss av bandspelare för att lättare kunna gå tillbaka och lyssna igenom de olika svaren vi fått på våra frågor. Wehner-Godée (2005) menar att en bandspelare är oumbärlig vid intervjuer. Eftersom det är svårt att notera allt som sägs. Vi anser det är lättare att intervjua med bandspelare än med papper och penna eftersom det är troligt att det blir följdfrågor på huvudfrågorna. Följdfrågor kan öppna upp nya perspektiv på intervjun därför är det viktigt att man har allt dokumenterat så att man lätt kan gå tillbaka vid senare tillfälle. Sjöberg & Wästerfors (2008) menar att det kan uppkomma prat som inte är av intresse just för det tillfället, men det kan vara relevant när man hör det vid nästa stund. Detta har vi uppmärksammat då vi lyssnat igenom intervjuerna och har fått till följd att vi har fått komplettera våra intervjufrågor med ytterligare några frågor (se bilaga 4). För att det

intervjufrågorna ett par dagar innan själva intervjun (se bilaga 1). När vi intervjuade valde vi att en av oss var den ledande och som hade ansvaret att ställa frågorna till pedagogerna. Den av oss som inte hade huvudansvaret, satt och skrev ner stödanteckningar. Dessa anteckningar har visat sig värdefulla genom att vi har kunnat följa upp vad pedagogen svarade och ställa nya frågor direkt utifrån hennes svar.

3.3.2 Enkäter

Eftersom det är omöjligt och tar alltför lång tid att träffa alla föräldrar, valde vi att lämna ut enkätfrågor till dem (se bilaga 3). För att underlätta för föräldrarna har enkäten lämnats tillbaka ifylld på förskolorna. Givetvis har deras anonymitet varit garanterad. Detta har vi informerat föräldrarna om i enkäten. Vi har också tydliggjort vårt syfte med enkäten genom att bifoga ett informationsbrev (se bilaga 2). På detta sätt vill vi att föräldrarna skall förstå att deras deltagande är ytterst viktigt för vårt arbete. Detta anser också Patel & Davidson (2003) har stor betydelse för en enkäts upplägg. Vår enkät kommer att ha en kvalitativ inriktning eftersom vi är intresserade av föräldrarnas olika handlingsmönster då det gäller deras och barnens fysiska aktiviteter. Men föräldrarnas handlingsmönster menar vi om deras motions vanor har någon påverkan på barnens fysiska aktiviteter. Om man är inriktad på att finna mönster i en undersökning det vill säga hur människor resonerar och tänker kring ett specifikt ämne, ska man använda sig av en kvalitativ enkät anser Trost (2007).

3.4 Forskningsetiska överväganden

När vi har genomfört våra intervjuer och enkäter. Har det varit viktigt för oss att informera berörda parter om att deras medverkan är på frivillig basis och deras identitet inte går att spåra. Detta har vi gjort genom att bifoga ett informationsbrev med våra enkäter där syftet med enkäten beskrivs (se bilaga 2). Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram forskningsetiska principer. De har fyra grundläggande punkter som man kan ha i åtanke. Dessa punkter är: samtyckes, informations, nyttjande och konfidentialitetskravet. Dessa har vi tagit hänsyn till när vi informerat pedagoger och föräldrar som deltagit i vårt arbete. Vi har också påtalat att vårt insamlade material endast kommer att användas i vårt arbete och det kommer inte att sparas. Våra intervjuer med pedagogerna har varit konfidentiella, detta innebär enligt Patel & Davidsson (2003) att det bara är vi som vet vad de olika pedagogerna svarat på våra frågor.

3.5 Analysbeskrivning

När vi har genomfört våra intervjuer så har vi båda deltagit men vi valde att en av oss hade huvudansvaret att leda intervjun. Den andra har haft en mer lågmäld profil men har fyllt i med följdfrågor som dök upp under tiden som intervjun pågick. Den av oss som inte ledde

intervjun skrev också stödanteckningar som komplement till vårt inspelade material. Stödanteckningarna visade sig vara väldigt användbara då vi lätt kunde gå tillbaka till pedagogens svar och ställa följdfrågor utifrån deras svar. Detta är något som Patel &

Davidsson (2003) menar är en fördel när man genomför en kvalitativ undersökning eftersom det ofta är mycket information som samlas in. Våra frågor har varit standardiserade det vill säga att frågorna har varit samma och i samma ordningsföljd till samtliga pedagoger. Vi har valt en låg grad av strukturering när det gäller vilka svar som pedagogerna kan tänkas ge. Enligt Patel & Davidsson (2003) lämnas ett större utrymme för pedagogerna att svara då man använder en låg grad av strukturering på frågorna. Då alla intervjuerna var genomförda tar vi tillsammans transkriberat och gått igenom samtliga intervjuerna. Vi har hela tiden haft vårt syfte och frågeställningar med oss, då vi har letat efter likheter och mönster i materialet vi samlat in.

4. Analys

I detta kapitel presenterar vi vårt resultat av våra intervjuer samt materialet vi har fått fram från enkäterna. Vi knyter också samman resultaten från våra undersökningar med de olika forskningsresultaten och empirin vi fått fram.

4.1 Uteverksamhet och frånvaro på olika förskolor

Något som kom fram då vi intervjuade pedagogerna på de olika förskolorna var bland annat att de hade ansåg sig ha en låg sjukfrånvaro bland barnen. Detta ansåg pedagogerna berodde till viss del på att de vistades mycket utomhus. Det visade sig när vi intervjuade pedagogerna att det tre förskolor vi valt ut, att de alla tre använde sig av mycket utomhusvistelse i

verksamheten. Detta påverkar så klart vårt resultat, vilket vi är väl medvetna om.

Samtliga pedagoger vi intervjuade ansåg alltså att utevistelse hade en positiv inverkan på sjukfrånvaron. Framförallt på förskola 1 visade det sig att de barnen som vistades där, överlag hade en liten sjukfrånvaro. En annan anledning till minskad sjukfrånvaro ansåg pedagogerna på förskola 1 var att barnen sov utomhus i vagnar då de vilade efter maten. Barnen sover en och en i vagnarna och ligger inte så tätt ihop som om de skulle ha vilat inomhus. På förskola 2 finns en småbarnsavdelning och där sover också alla barn ute i vagnar. Detta har också haft en positiv inverkan på infektioner och smittspridning. På förskola 1 använder barnen sig av engångshanddukar på toaletterna vilket också kan ha en bidragande orsak till att minska på smittspridning. Pedagogerna på förskola 3 som hade hand om utegruppen kunde också intyga att barnen var mindre sjuka när de vistades mycket utomhus. De hade också en annan teori som kan vara tänkvärd. Denna teori var att de såg ett samband mellan sjukfrånvaron och om barnen hade mindre syskon. De barn som hade mindre syskon var också oftare sjuka. Syskonen till barnen på utegruppen tillbringar sin förskoletid på liknande förskolor som förskola 1 och 2 i vår undersökning. Blennow (1998) anser att en bidragande orsak till sjukfrånvaro på förskolor är att så många barn och vuxna vistas förhållandevis små ytor. Något som också Socialstyrelsen (2001) anser kan ha en inverkan på barnens

infektionskänslighet. Socialstyrelsen menar att småbarn i högre utsträckning drabbas av infektioner än de äldre barnen. Anledningen är att de ras immunförsvar är under uppbyggnad (a.a.). Dahlgren & Szczepanski (1999) skriver att det vid olika studier framkommit att barn som är utomhus mer är friskare, de har också överlag en bättre motorik och

koncentrationsförmåga än de barn som inte vistas lika mycket utomhus (Dahlgren & Szczepanski, 1999).

Centrumet för främjande av fysisk aktivitet hos barn (NCFF, 2005) har genom forskning sett ett samband som stärker teorin om att utevistelse och fysiskhälsa är direkt hälsofrämjande. Socialstyrelsen (2001) skriver att genom att regelbundet vistas utomhus minskar man på smittspridningen mellan barnen. Utevistelse har också haft en positiv inverkan på allergiker. Då vi intervjuade pedagogerna på förskola 3 berättade de att i förra barngruppen hade de en flicka med reumatism. Föräldrarna berättade att de kunde minska på barnets medicin tack vare att de vistades utomhus så mycket som de gjorde. Pedagogerna på den tredje förskolan ansåg att de inte drabbades i lika stor utsträckning av de epidemier av halsfluss som brukar grassera på förskolorna. De påtalade också att eftersom de enbart har barn i femårsålder så spelade det en roll eftersom äldrebarn inte i lika stor utsträckning drabbades av infektioner som de yngre barnen gör. Något som också Socialstyrelsen (2001) styrker i sin studie Smitta i förskolan. Där menar Socialstyrelsen att anledningen till att de yngre barnen i större utsträckning drabbas beror på att de håller på att bygga upp sitt immunförsvar.

Utomhusvistelse har inte enbart en positiv inverkan på barnens hälsa, utan stimulerar även barnens motoriska utveckling anser Sellgren (2003). Något som pedagogerna på de olika förskolorna höll med om. På förskola 2 ansåg pedagogerna att konflikterna mellan barnen minskade då de vistades utomhus. Barnen fick också en bättre aptit samt att pedagogerna ansåg att koncentrationsförmågan hos barnen ökade. Forskning som Centrum för folk hälsa har gjort visar på ett samband mellan regelbunden utomhusvistelse och en bättre

koncentrations och inlärningsförmåga hos barnen (Centrum för folk hälsa, 2005). Att koncentrationsförmågan ökar vid regelbunden utomhusvistelse är något som Dahlgren & Szczepanski (1999) håller med om. På förskola 1 ansåg pedagogerna att utevistelsen stimulerade barnens rörelsebehov. Barnen har helt andra ytor att röra sig på när de är

utomhus. Barnen bildar också nya lekgrupper då de träffar barn från den andra avdelningen. Något som enbart är positivt anser Mårtensson, hon menar att leken blir mer fysisk och fri utomhus (Lenninger & Olsson, 2006). Vygotskij menade också att vikten av ett nära samspel barnen emellan hade en positiv påverkan på barnens utveckling (Strandberg, 2006).

Knutsdotter Olofsson (2003) är också av den åsikten att leken är viktig för barnens utveckling. I hennes bok I lekens värld, skriver hon att det är i leken som barnen skaffar sig

Pedagogerna på den tredje förskolan hade liknande åsikter som pedagogerna på förskolorna 1 och 2, men de ansåg också att barnen fick fler upplevelser och sinnesintryck genom

regelbunden utomhusvistelse. Något som också Szczepanski styrker då han anser att det är ute i naturen som kunskaperna kommer till sin rätt. Barnen lär sig med hela kroppen, syn, hörsel, lukt stimulerar hela människan till nya upplevelser (Lärarförbundet, 2005). Dewey var en förespråkare av begreppet att ”learning by doing” är nyckeln till lärdom (Dahlgren &

Szczepanski, 1991). Det styrker också pedagogerna på förskola 3´s åsikt om att barnen får fler sinnesintryck och upplevelser genom utomhusvistelsen. Lpfö98 har som ett av sina mål att barnen skall få en förståelse av sin egen delaktighet i naturens kretslopp. De skall också utveckla sin kunskap om djur och växter (Utbildningsdepartementet, 1998). Detta är något som tränas genom regelbunden utomhusvistelse och sinnesintryck anser pedagogerna på förskola 3. Pedagogerna på förskola 3 tyckte sig också se ett samband mellan de barn som utövade bollsporter på sin fritid och en bättre rörelseförmåga. Även de barn som var mycket i rörelse på fritiden har en helt annan rörelse förmåga än de övriga barn som inte är

fysisktaktiva hemma. Patric Grahn som är docent i landskapsarkitektur styrker pedagogernas åsikter i en forskningsstudie där han jämfört två förskolor. Den ena var en traditionell förskola medan den andra var en I ur och skur förskola. Han såg ett klart samband i barnens motorik. Överlag hade de barn som vistades på I ur och skur förskolan, bättre vighet, styrka och balans, än de barn som tillbringade sin dag på den förskolan där barnen inte alls var lika mycket fysiskt aktiva (Grahn, m fl. 1997).

På vår frågeställning om pedagogerna märker om barn är aktiva på sin fritid, ansåg de flesta pedagoger att de kunde se skillnader. Framförallt märkte pedagogerna på förskola 1 det tydligt då det gällde påklädning och i konditionen då barngruppen promenerade till skogen. Barn som var vana vid att få prova sig fram klarade också påklädningen bättre än de barn som inte var lika vana vid att få klara det själva. De barn som var vana vid att promenera hade också en bättre kondition och motorik än de övriga barnen. Vi har i böcker och i aktuell forskning också hittat teorier som stärker pedagogernas åsikter om att motoriken stärks genom utevistelse och att barnen får lov att upptäcka saker samt prova sig fram. På de båda andra förskolorna hade pedagogerna snarlika åsikter. På förskola 2 var flickorna smidigare och mer verbala än vad pojkarna var. Detta menade pedagogerna delvis berodde på att flickorna var överlag mer aktiva på sin fritid än vad pojkarna var. Pedagogerna på förskola 3 märkte en viss skillnad i motoriken på de barn som tränade bollsporter på sin fritid. De som tränade hade en

bättre motorik än övriga. Vi har genom olika teoretiska material fått svar som styrker pedagogernas påstående.

4.1.1 Pedagogernas ansvar

När vi intervjuade pedagogerna på de olika förskolorna undrade vi över vad de ansåg var deras ansvar då det gällde barnens hälsa och fysiska aktiviteter. På denna fråga svarade samtliga pedagoger mycket utifrån vad som står skrivet i Lpfö98´s strävansmål. Detta kan bero på att pedagogerna är väl medvetna om läroplanernas mål och vad som är korrekt att svara.

Pedagogerna på förskola 1 svarade att de hade ett delat ansvar med familjerna att lägga grunden för barnens motorik och lärande. De menade också att många av barnen tillbringar långa dagar på förskolan och därför är det pedagogernas ansvar att se till att barnen erbjuds en varierad miljö som ”peppar” dem till vad de behöver träna på. Centrumet för folkhälsa (2005) menar även de att forskningar har sett att grunden till vår livsstil läggs redan i förskoleåldern. Därför anser de att det är av stor vikt att skapa ett naturligt rörelsebeteende hos barn i denna ålder.

Mycket av det som pedagogerna tog upp finns med som mål i Lpfö98 exempelvis ett delat ansvar med familjerna, erbjuda en varierad och stimulerande miljö mm

(Utbildningsdepartementet, 1998).

Pedagogerna på förskola 2 menade även här att eftersom många barn är på förskolan så många timmar är det viktigt att samarbeta med föräldrarna så att det blir det bästa för barnet. Något som också Lpfö98 styrker (a.a.). En pedagog uttryckte sig så här ”vi ska skapa de bästa möjligheterna och tillrättalägga en miljö som gör barnen medvetna om vad en god hälsa och vikten av att röra sig har betydelse för dem” Hultgren (2002) stödjer pedagogernas synpunkt då han anser att främjandet av den fysiska aktiviteten är den mest kostnadseffektiva insatsen i samhället. Pedagogerna menade också att på denna förskola arbetade man aktivt med en bra kost. De hade minskat mycket på sockret i maten samt att pedagogerna här har alla gått en fortbildning i ämnet kost. Pedagogerna skall också vara ett föredöme för barnen speciellt vid matsituationer. Där kan man på ett naturligt vis få in ett samtal om vikten av en bra kost. Vilket också Skolverket (2008) styrker.

På den tredje förskolan ansåg de att det var viktigt att pedagogerna såg till att det råder ett positivt klimat i gruppen. Där alla ”ser varandra”. Lpfö98 styrker detta då det i läroplanen står

att alla människor har samma värde (Utbildningsdepartementet, 1998). Pedagogerna tog även de upp att de ville skapa en positiv situation kring maten. De menade också att ”det vi gör är viktigt eftersom vi skall vara ett komplement till barnens hem”.

4.2 Förändrade barngrupper och barnhälsa i förändring

4.2.1 Barngrupperna

Pedagogerna på förskola 2 anser att barngrupperna har förändrats under en 20 års period. De menar att förr var personaltätheten högre. Exempelvis fanns det på en småbarnsavdelning fyra heltidstjänster på 12 barn. Idag är personaltätheten 2,75 tjänst på 15 barn. Även på

syskonavdelningen har personaltätheten minskat från att ha varit 3,5 tjänster på 18 barn är det idag 2,75 tjänster på 22 barn. De anser att valfriheten har minskat då barngrupperna har utökats. De kan inte gå iväg lika mycket som tidigare på grund av att personalen inte räcker till. Persson (1991) hänvisar till det politiska beslut som togs 1985 då barnomsorgen kom att innefatta barn från 1,5 års ålder. Detta fick till följd att antalet barn i barngrupperna, något som stämmer med vad pedagogerna berättade. Detta är något som också Socialstyrelsen (2001) styrker. Pedagogerna på förskola 3 menar att deras verksamhet med en utegrupp för femåringar är en relativt ny företeelse. Denna avdelning har endast funnits i två år. Då den startade upp var föräldrarna kritiska till denna sorts verksamhet berättar pedagogerna. Föräldrarna tyckte att deras barn blev påtvingade att vara i utegruppen. Detta på grund av att fler småbarn skulle få plats på förskolan. Gruppen startades upp enbart med det syfte att minska på kön till barnomsorgen. I dag väljer föräldrarna målmedvetet att placera sina barn i utegruppen, eftersom de anser att utevistelse är bra för deras barn. I dag är föräldrarna också mer medvetna om utevistelsens betydelse menar pedagogerna på den tredje förskolan. Något som pedagogerna på förskola 2 också ansåg.

Pedagogerna på förskola 1 menar att läroplanen för förskolan Lpfö98 styr verksamheten mer idag än mot förr. Förr kom omvårdnaden och uppfostran i första hand. Något som också Persson (1991) styrker. Pedagogerna menar att läroplanen för förskolan idag är mer inriktad på barnens lärande och utveckling. Detta är också något som vi pedagoger måste arbeta mot. De menar också att föräldrarna idag är mer pålästa och ställer högre krav på verksamheten. Därför måste kontakten mellan föräldrar och förskolan fungera. Detta är också något som Lpfö98 tar upp. Läroplanen säger att förskolan skall samarbeta med föräldrarna när det gäller

barnens uppfostran. Det skall också finnas en fungerande relation mellan pedagoger och föräldrar (Utbildningsdepartementet, 1998).

4.2.2. Barnhälsan

När vi frågade pedagogerna på förskola 1 vad de anser har förändrats i barns hälsa fick vi svaret att de tycker att barnen i dag är mer medvetna om vad som är nyttigt att äta. Det händer att barnen själva diskuterar vid mellanmålet vad som är bra respektive dåligt dålig mat. Barnen blir påverkade av vad som sägs i media. Just nu har skolmaten varit väldigt om

debatterat i media och det har såklart påverkat barnen. Maten är viktig och spelar en stor roll i våra liv. Våra matvanor och vårt förhållande till maten grundläggs redan när barnen är små. Därför är det viktigt att förskolorna och pedagogerna föregår med gott exempel. Då det gäller att se till att barnen får i sig rätt och näringsrik mat (Skolverket, 2008). Föräldrarna är idag också mer medvetna om sin hälsa. Pedagogerna på förskola 2 säger att pedagogerna idag är mer medvetna om att det är bra för barnen att röra på sig. En av pedagogerna sa att rörelse behövs för att stärka barnens koncentrationsförmåga. Dahlgren & Szczepanski (1999) är också av den åsikten att barn som är mycket utomhus både har en bättre motorik och en bättre koncentrationsförmåga.

Något som också har förändrats under åren som gått är pedagogernas medvetenhet om barnens kost. Pedagogerna på de olika förskolorna var överens om att sockret i barnens kost har minskat. Idag erbjuder man barnen mer frukt. Detta påstående styrker också Skolverket (2008) då de menar att genom en aktiv hälsosatsning i förskolorna. Har gjort att pedagoger är mer insatta i ämnet kost och hälsa, vilket har fått den positiva effekten att socker intaget har minskat samt att barnen äter mer frukt idag. Förr bestod mellanmålen oftast av olika

fruktkrämer. Pedagogerna bakade också mycket mer tillsammans med barnen än vad de gör idag. Pedagogerna på förskola 2 har också gått på fortbildning om vikten av en bra kost. Föräldrarna i vår enkät anser att en bra och varierad kost är viktig för barnens hälsa. Pedagogerna på de olika förskolorna säger alla att det idag finns mer balans mellan stilla sittande aktiviteter och aktiviteter med rörelse. Pedagogerna på förskola 2 och 3 menar att de i större utsträckning lägger in rörelsemoment i planeringen än tidigare. Något som också Norén-Björn & Mårtensson & Andersson (1993) styrker då de anser att den pedagogiska planeringen i förskolan skall både omfatta utemiljön och utevistelsen lika mycket som inomhus verksamheten. På förskola 3 utmanar de barnen till att pröva nya saker, för att träna deras motorik och utveckling. Att klättra och balansera på stenar är utvecklande för barnens

motorik anser Folkhälsoinstitutet i sin bok Vårt behov av rörelse (Folkhälsoinstitutet, 1996). Att våga utmana barnen är något som också Szczepanski anser. Han menar att det är ute i naturen som kunskaperna kommer till sin rätt. Barnen lär sig med hela kroppen, syn, hörsel, lukt stimulerar hela människan till nya upplevelser (Lärarförbundet, 2005).

Ser pedagogerna att barnen börjar bli oroliga och har svårt att sitta stilla går de ofta ut så att barnen kan få utlopp för sitt rörelsebehov. Något som Granberg (2000) också anser. Hon menar att barnen har mer plats till de fysiska övningarna utomhus. De har också ett större svängrum.

4.3 Föräldrainflytande

4.3.1. Föräldrarnas val av förskola

Vad påverkade ditt val av förskola

Nära hemmet

Bra

rykte Kokerska Utemiljön/ utevistelse

Förskola 1 1 3 Förskola 2 7 3 1 1 Förskola 3 1 1

Genomgående för svaren i enkäterna vi fått tillbaka har varit att föräldrar idag är väldigt engagerade och pålästa om vad som är bra för barnen. Inte minst visade det sig då föräldrar väljer förskola åt sina barn. Vad vi fick fram så är den främsta orsaken närheten till hemmet. Några föräldrar till barn på förskola 2 har uppgett att en av anledningarna till val av förskola har varit att förskola 2 har en egen kokerska. Bra kost, sömn och friskluft var några av de argument som föräldrarna ansåg var viktiga för sitt barns hälsa. Kosten var något som många föräldrar ansåg var viktigt för deras barn. På skolverkets hemsida kan man läsa om hur de har arbetat med hälsosatsningar i förskolor just för att få pedagogerna och förskolorna att arbeta aktivt med en bra och näringsrik kost till barnen (Skolverket, 2008).

Att förskolan har en trevlig miljö är också något som föräldrarna anser vara viktigt då de väljer förskola åt sina barn. Vikten av en bra miljö är något som Lpfö98 också tar fasta på. I läroplanen står det att miljön i förskolan skall vara innehållsrik och stimulerande så att den utvecklar barnens lärande (Utbildningsdepartementet, 1998). En bra och stimulerande miljö är något som också inbjuder och tilltalar barnens lek. Knutsdotter Olofsson (2003) anser att

något som stimuleras och utvecklas genom barns lek. Något som också Grahn styrker i boken

Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen där han menar att leken har stor betydelse

för barnens utveckling socialt (Drougge, 1996).

4.3.2. Föräldrars syn på utevistelsen

Tid utomhus på de olika förskolorna

Förskola 1 4 timmar

Förskola 2 3- 4 timmar

Förskola 3 5 timmar

En av våra frågor till föräldrarna var om de var nöjda med den utevistelse som barnen erbjöds på de olika förskolorna, och om de såg något samband mellan mycket utevistelse och friskare barn. Överlag var föräldrarna nöjda med barnens utevistelse. Det visade sig också när vi intervjuade pedagogerna på de olika förskolorna att förutom utegruppen på förskola 3, så var förskola 1 och 2 också mycket utomhus. Förskola 1 var ute i snitt 4 timmar per dag. Denna förskola hade till och med som mål denna termin ”att vara ute är inne”. Förskola 2 var ute något mindre men det blev i snitt mellan 3 – 4 timmar per dag. Förskola 3 var den förskola som vistades ute mest. Men det hade vi väntat oss med tanke på att denna förskola har en ute grupp för sina femåringar. De var ute ca: 5 timmar per dag. Att förskolorna 1 och 2 var så mycket utomhus har så klart haft en påverkan på de resultat vi fått fram. Något som är vi väl medvetna om.

Vad anser du om påståendet att barn som vistas mycket utomhus har lägre sjukfrånvaro

Stämmer Stämmer ej Vet ej

Förskola 1 4

Förskola 2 10 2

Förskola 3 1 1

Majoriteten av föräldrarna ansåg att barnen blev friskare av att vistas mycket utomhus. De menade att utevistelse stärker immunförsvaret samt att virus och bakterier inte sprids lika mycket utomhus som inomhus. Något som också Söderström & Blennow beskriver i en studie att ”Barn på utedagis hade lägre sjukfrånvaro” (1998). Blennow har studerat skillnaderna mellan traditionella förskolor mot förskolor med I ur och skur profil. Där hade barn som vistades på I ur och skur förskolor en lägre sjukfrånvaro än barn på traditionella förskolor.

Inte alla föräldrar ansåg att utevistelse hade en god påverkan på deras barns hälsa. En förälder till ett barn på förskola 2 skriver att utevistelsen har haft motsatt effekt på hennes barn. Barnet som i detta fall har astma har enligt föräldern varit mer sjuk under vinterhalvåret på grund av vårt kalla och fuktiga väder utomhus. En intressant teori som Socialstyrelsen (2001) också beskriver i sin studie ”Smitta i förskolan” där de ser att luftvägsinfektioner ökar kraftigt under vinterhalvåret på grund av att vi tillbringar mer tid inomhus än på övriga årstider.

Pedagogerna som medverkade i vår intervju var också överens om att de vistades i mindre utsträckning utomhus under vinterhalvåret framförallt på grund av att det blir mörkt mycket tidigare på dagen.

4.4 Föräldrarnas motionsvanor

Ja Nej Ibland

Förskola 1 3 1

Förskola 2 9 2 1

Förskola 3 2

Är ditt barn aktiv på sin fritid

Ja Nej Ibland

Förskola 1 3 1

Förskola 2 11 1

Förskola 3 2

En av våra frågeställningar berör sambandet mellan föräldrarnas motionsvanor och barnens fysiska aktivitet. Detta har vi klart och tydligt sett att där finns ett samband. Bland de svar vi fått på enkäterna har vi funnit ut att majoriteten av de föräldrar som är aktiva på sin fritid också har aktiva barn. Medan de föräldrar som inte är aktiva på sin fritid, där är inte heller barnen i lika stor utsträckning fysiskt aktiva. Den teori som vi har hittat anser att vilken social klass man tillhör har en påverkan på hur aktiv man är. Hultgren (2002) skriver att det är framförallt barn till välutbildade som i högre utsträckning utövar fysisk aktivitet. Nordlund, Rolander & Larsson (2004) menar att problemen människor som tillhör socialgrupp tre har sämre motorik än vad de har som tillhör de högre socialgrupperna. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar är också högre i de lägre socialgrupperna. Nordlund, Rolander & Larsson (2002) menar också att barns hälsa i stor utsträckning representerar föräldrarnas hälsa och därför är det extra viktigt att barnen får rätt rörelsestimulans både i skolan och på förskolan. I

deras ansvar för barnens fostran, utveckling (Utbildningsdepartementet, 1998). Något som är viktigt med tanke på att alla barn inte har en aktiv fritid.

I vår enkät har vi valt att inte fråga om föräldrarnas sociala status. Därför kan vi inte uttala oss om detta. Men med tanke på i vilka områden våra förskolor ligger skulle man kunna se om fler barn var aktiva i någon organiserad föreningsverksamhet i något av områdena.

Är ditt barn aktiv i någon organiserad föreningsverksamhet

Ja Nej

Förskola 1 2 2

Förskola 2 10 2

Förskola 3 1 1

Förskola 1 ligger i ett område som klassas som mycket attraktivt att bo i. Även förskola 2 ligger inom ett område där det har byggts många nya hus, och statusen har därför ökat i detta område. Förskola 3 är det område som har en sämre status än de övriga förskolorna. I detta område finns det många flerfamiljshus och nästan inga friliggande villor. Men eftersom denna förskola har en tydlig utomhus profil kan det vara så att familjer har valt denna förskola på grunda av just den orsaken och därför inte bor precis i detta område. Överlag var alla barn väldigt aktiva och många av dem var också medlemmar i olika föreningar. Resultatet vi fått fram der inte ett fullt tillförlitligt resultat eftersom majoriteten av enkätsvaren vi fick in kom från förskola 2. Av de enkätsvar vi fick in på förskola 1 (4st) och förskola 3 (2st) så var ungefär hälften av dessa medlemmar i föreningar.

Hur tror du att dina motionsvanor påverkar ditt barn

Jag är en förebild Jag påverkar inte

Vet ej

Förskola 1 4

Förskola 2 11 1

Förskola 3 1 1

Har dina föräldrars motionsvanor påverkat dig

Ja Nej Vet ej

Förskola 1 2 2

Förskola 2 5 6 1

Förskola 3 2

Något som vi fann intressant var svaren på vår fråga om föräldrarna trodde att deras

sig ha påverkats av sina föräldrars motionsvanor. Här var föräldrarna överens om att de var förebilder till sina barn. Det var som en förälder skrev ” barn gör som vi gör”, ”de ser hur

jag gör och får en mått stock”. NCFF (2005) styrker föräldrarnas svar. De menar att barnens

hälsa och rörelse i stor utsträckning representerar föräldrarnas hälsa och motionsvanor. Det som var extra intressant var att en stor del av föräldrarna ansåg att deras föräldrar i sin tur inte hade haft någon påverkan på deras motionsvanor. Några av föräldrarna ansåg dock att det hade påverkats av sina föräldrar. En förälder såg ett klart samband mellan sina föräldrar och sig själv då hon skrev ”de var ej så aktiva, det är inte jag heller”. En annan förälder ansåg att dennes föräldrars påverkan lett till att hon är: ”mer aktiv än mina föräldrar, just för att hålla

mig friskare”. Bourdieu anser att föräldrarnas levnadsvanor och status har en påverkan på

barnens livsstil. Han anser att det symboliska kapitalet har en stor påverkan på barnens livsstil. I det symboliska kapitalet ingår både det kulturella och det sociala kapitalet. Med det menar han att både föräldrarnas status och det nätverk som vi har runt omkring oss har en stor påverkan på barnens liv (Carle 1991).

4.5 Sammanfattning och slutsatser

Vi har upptäckt att ämnet hälsa och barns rörelse är ett väldigt aktuellt ämne i dagens

samhälle. Det har märkts inte minst då vi träffat pedagogerna vi har intervjuat. Det visade sig att på alla de tre förskolorna vi använde i vår undersökning så använde de sig av

utomhusmiljön i hög utsträckning, en något högre grad än vad vi hade räknat med. Detta har gjort att vi har fått ett något vinklat och likvärdigt resultat från våra pedagoger och enkät svaren från föräldrarna.

Vi anser att vi har fått svar på vår frågeställning om barns sjukfrånvaro. Pedagogerna vi har intervjuat var alla eniga om att utomhusvistelse har en positiv inverkan på barnen. De menade att eftersom de var utomhus i den utsträckningen de var minskade också smittspridningen mellan barnen. På förskola 3 som har utegruppen menade de att inte drabbas i lika hög grad av epidemier av halsfluss som en vanlig barngrupp drabbas av. Anledningen menar de är att de tillbringar så mycket tid utomhus. Vi har även hittat relevanta forskningar som har styrkt pedagogernas svar och detta har lett till att vi anser att vi fått fram ett trovärdigt resultat på vår frågeställning.

Då det gäller frågan om föräldrarnas motionsvanor har någon påverkan på barnens fysiska aktiviteter så fick vi ett relativt enigt svar. Majoriteten av föräldrarna ansåg att deras motionsvanor påverkade barnens. Någon förälder svarade att barnen tyvärr tog efter deras beteende genom att inte så fysiskt aktiv. Överlag är föräldrar idag väldigt pålästa och medvetna om vad som är bra för deras barn. Det märktes inte minst då det gäller valet av förskola åt sina barn. Viktiga faktorer var närhet till hemmet samt att en viss förskola har den egen kokerska. Kosten var något som många föräldrar ansåg vara viktigt för barnens

välbefinnande. Kost i kombination med utevistelse var det vanligast svaret vi fick. För att återgå till sambandet mellan föräldrarnas påverkan på sina barn så fick vi en intressant vinkling då majoriteten inte trodde sig ha påverkats av sina föräldrars motions vanor. En intressant aspekt eftersom de svarade helt annorlunda om deras påverkan på sina barn. På denna frågeställning har vi också hittat teorier som styrker föräldrarnas svar. Däremot hittade vi mycket material som anser att föräldrarnas sociala status har en stor betydelse på i vilken utsträckning barnen har möjlighet att vara aktiv i någon form av föreningsverksamhet. Eftersom vi valt att inte fråga om föräldrarnas sociala status så kan vi inte uttala oss om detta mer än att statusen på de olika upptagningsområdena kan ge oss en viss upplysning om vilka människor som lever i områdena. Det som har varit intressant är att se hur barnomsorgen har förändrats under åren som gått. Då vi frågade pedagogerna om hur de ansåg att det hade förändrats fick vi svaren att det framförallt var mindre antal barn i barngrupperna samtidigt som personaltätheten var större. Fokusen har idag också ändrats från att förr varit mer fokus på barnens uppfostran till att idag se till helheten samt att ha en god kommunikation med föräldrarna eftersom förskolan skall vara ett komplement till barnens familj. Pedagogerna ansåg också att de idag mer medvetet arbetade för en bra hälsa och kost för barnen. Pedagogerna på förskola 2 hade fått fortbildning i näringslära vilket har lett till att

pedagogerna idag mer aktivt värnar om en bra kost för barnen med minskat socker intag och mer frukt. Detta är också något som vi hittat belägg för i vårt teoretiska material.