Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola
Kurs OV 1052, HT 06 Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
SJUKHUSMILJÖNS
PÅVERKAN PÅ PATIENTEN
EN LITTERATURSTUDIE
MARIA FAHLANDER
SJUKHUSMILJÖNS
PÅVERKAN PÅ PATIENTEN
EN LITTERATURSTUDIE
MARIA FAHLANDER
PAMELA REXMAN NILSSON
Fahlander, M & Rexman Nilsson, P. Sjukhusmiljöns påverkan på patienten. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007.
Syftet med litteraturstudien är att utforska hur sjukhusmiljön påverkar patienter inom sluten somatisk vård. Med sjukhusmiljö avsågs utformningen och designen av sjukhusmiljön och miljömässiga faktorer/komponenter i denna. Metoden för utförandet av litteraturstudien har inspirerats av Goodmans modell. Urvalet bestod av 13 empiriska vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. Resultaten som funnits berör musik, ljus, ljud, akustik,
patientrum, enkelrum/delade patientrum, patientsäng, sängplats, privat utrymme,
avdelningens utformning, fönster och bekvämligheter/hjälpmedel. Det har visat sig att de patienter som tyckte att musiken som spelades för dem var behaglig, även i hög grad upplevde sig som avslappnade. Musik har även funnits dölja olika typer av ljud under bypassoperation. Bra akustik har bidragit till en lägre incidens av återinläggning för patienter som varit inlagda för intensivvård på en hjärtavdelning. Patientens upplevelse av patientrummet har funnits påverka värderingen av sjuksköterskor, läkare och sjukhuset. Det har visat sig att privat utrymme är viktigt för patienter i sjukhusmiljön. Avsaknad av
bekvämligheter och hjälpmedel leder till att patienter upplever känsla av förlorad självs-tändighet och kontroll. Slutsatsen är att sjukhusmiljön borde utformas mer genomtänkt med hjälp av forskningsresultat. För att förbättra sjukhusmiljön krävs inte alltid kostsamma renoveringar, sjuksköterskor kan i sitt omvårdnadsarbete förbättra miljön omkring patienten. Musik visade sig ha en positiv effekt på patienter som vistas i sjukhusmiljö. Nyckelord: design, ljud, omvårdnad, musik, patient, patientrum, sjukhusmiljö
THE INFLUENCE OF
HOSPITAL ENVIRONMENT
ON PATIENTS
A LITERATURE REVIEW
MARIA FAHLANDER
PAMELA REXMAN NILSSON
Fahlander, M & Rexman Nilsson, P. The influence of hospital environment on patients. A litterature review. Degree Project, 10 Credit Points, Nursing Programme, Malmö
University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.
The aim of this literature study is to investigate how the hospital environment influences patients that are within the somatic care. With hospital environment the authors intended hospital design and environmental factors. The method used for this study is inspired by the Goodman model. The sample was 13 scientific articles that was examined and analysed. The result that was to be found concern music, light, acoustics, patient room, single room/multioccupancy room, patient bed, place of bed, privacy, ward design, windows and facilities. Patients that enjoyed the music played for them also felt a higher level of
relaxation. It has been found that music can camouflage different types of noise during bypass procedure. Good acoustics contributed to a lower incident of rehospitalization for patients whom had been hospitalized at an intensive coronary heart unit. The patients perception of their room was found to influence there perception and valuation of nurses, medicines and the hospital. The feeling of privacy is important for patients staying in a hospital environment. The lack of facilities might cause the patient a feeling of lost
independence and personal control. The conclusion is that the hospital environment should be designed with more thought and by using scientific results. To improve the hospital environment it is not always necessary with expensive renovations, nurses could complement their care of the patient by improving the hospital environment.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 4
BAKGRUND 4
Sjukhusmiljö och vårdmiljö 5
Omvårdnadsteoretikers syn på miljö 6
Forskning angående sjukhusmiljö 6
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 7
Definition 7
METOD 7
Inklusions- och exkusionskriterier 8
Litteratursökning 8 Söktermer 10 Artikelgranskning 11 Evidensgradering 12 RESULTAT 12 Musik 12
Ljus och ljud 13
Akustik 14
Patientrum 14
Enkelrum/Delade patientrum 15
Patientsängen och sängplatsen 16
Privat utrymme 16 Avdelningens utformning 17 Fönster 17 Bekvämligheter/hjälpmedel 17 DISKUSSION 18 Metoddiskussion 18 Resultatdiskussion 19
Musik och ljud 19
Miljöförändring av sjukhusmiljön 20
Patientrum 20
Privat utrymme och enkelrum/dubbelrum 20
Hjälpmedel 21
Slutsats 21
REFERENSER 22
INLEDNING
Intresset för hur sjukhusmiljöns utformning påverkar patienten började efter att ha varit på en föreläsning gällande miljö. Under föreläsningen presenterades en studie som vi
sedermera har funnit i Wikström (1997), som visade på hur sjukhusmiljöns utformning påverkar patienters tillfrisknande. Studien visade att patienter som hade utsikt över park eller trädgård hade kortare postoperativ vård än de som hade utsikt mot en tegelmur. Under vår verksamhetsförlagda sjuksköterskeutbildning har vi även uppmärksammat att
sjukhusmiljön som patienten befinner sig i har betydelse för patientens välbefinnande. Vi anser att det är viktigt att få utökad kunskap om sjukhusmiljöns påverkan på patienten för att på så sätt tillgodose miljömässiga behov.
BAKGRUND
Fram till in på 80-talet har sjukvården haft ett sjukdomsinriktat perspektiv och patienten har setts som ett objekt. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) uttrycks det att patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. Lagen betonar att patienten ska ses som ett subjekt med egen talan och beslutanderätt och inte som ett objekt (Fridell, 1998). Det sjukdomsinriktade perspektivet har medfört att sjukhusmiljön setts som en miljö för fysiska behov och för att behandla de sjuka delarna av kroppen. Med detta perspektiv så har det viktigaste kravet på sjukhusmiljön varit att reducera risken för att patienten ska utsättas för infektion. Perspektivet har också medfört att det inte har prioriterats att utveckla en
lugnande och avslappnande sjukhusmiljö. Den har inte utformats så att den stärker patientens copingresurser el beaktar psykologiska och sociala behov. Sjukhusmiljön kan istället upplevas som traumatisk, institutionell och stressande (Dilani, 2001).Under senare år dock har ett hälsofrämjande perspektiv utvecklats inom sjukvården, vilket innebär att sjukdom ses som ett tillstånd som uppkommer på grund av en variation av olika orsaker. Hälsofrämjande har blivit av större vikt och beaktas i högre grad när nya hälso- och
sjukvårdsbyggnader planeras. Sjukhusmiljön fokuseras nu mer än tidigare på att tillgodose patientens sociala behov samt att stimulera till fysisk- och psykisk hälsa (Dilani, 2001).
Sjukhusmiljö och vårdmiljö
I Sverige så präglades sjukvården under 60- och 70talet av centralisering. Vilket innebar att verksamheter förflyttades ut från avdelningarna till serviceenheter som exempelvis
sängrengöring, bäddning, provtagning, rehabiliterig. Under 80-talet så återfördes
verksamheter till avdelningarna igen efter kritik mot centraliseringen som avhumanisering. Under 80- och 90talet så har vårdavdelningar fått större ytor. Vårdplatserna har minskat och det satsas på patientrum med färre vårdplatser, med 1-3 sängar (Dilani, 1998).
En stor del av sjukhusbygganden utgörs av avdelningarna. Där tillbringar patienterna den största delen av sjukhusvistelsen och det är där omvårdnadsarbetet sker. Därmed är kraven på sjukhusmiljön högre på avdelningarna än miljön på andra delar av sjukhuset. Det krävs en god vårdmiljö för patienterna och en bra arbetsmiljö för personalen (Dilani, 1998).
Det finns ett flertal sjukhus med genomtänkt sjukhusmiljö som förväntas ha en gynnsam inverkan på patienten. Antroposofisk arkitektur bygger på att människan ska ha möjlighet att interagera med naturen. Detta anses stimulera människans olika sinnen, vilket skapar en miljö som främjar tillfrisknandet (Schweitzer m fl, 2004). I Sverige finns Vidarkliniken i Järna som drivs i Antroposofernas regi. Klinikens arkitektur har ett organsikt formspråk med runda former, varm färgsättning och naturmaterial, vilket ger patienten en lugn och ombonad miljö. Stora lågt sittande fönster ger en fin kontakt till naturen vilket ger
patientens sinnen en behaglig stimulans (Vidarkliniken,2006-12-01). Planetree är ett annat
hälsofrämjande koncept som går ut på att skapa en personlig sjukhusmiljö baserad på 10 olika faktorer, varav design och fysisk miljö är två av dem. Modellen Patienterna får bedöma miljö faktorerna och komma med förslag till förbättringar (Schweitzer m fl, 2004). Fridell (1998) skriver att de egenskaper i sjukhusmiljön som ger patienten goda
sinnesupplevelser inte beaktas vid planering av vårdmiljön. Utformandet av sjukhus-arkitekturen har utvecklats för att stämma överens med sjukvårdens organisation, aktuell medicinsk och teknisk utveckling. Sjukhusarkitekturen präglas av enhetlighet och rätlinjighet gällande rummets storlek och form, fönsters placering och utformning. Även utformningen av belysning, utrustning och inredningsdetaljer präglas av den speciella sjukhusarkitekturen. Fria ytor finns med hänsyn till städning och även ytskikt, belysning och miljö har anpassats därefter (a.a.).
Omvårdnadsteoretikers syn på miljö
I kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) står det skrivet att en legitimerad sjuksköterska ska ”Ha förmåga att reflektera över, motivera och medverka till att utveckla en god vårdmiljö, värna om estetiska aspekter i vårdmiljön /…/” (s 12). Sjuksköterskor planerar den fysiska vårdmiljön för patienten och det finns många faktorer att beakta. Det kan exempelvis vara om patienten ska få ett enkelrum (Wikström, 1997). Omgivningen kan uppfattas av människan som estetisk och oestetisk och detta påverkar medvetet och omedvetet människan. Estetisk tilltalande omgivning ökar känslan av välbefinnande. Det har visat sig att känslor är viktiga för människans fysiska och psykiska hälsa. Ordet estetik har uppstått från det grekiska ordet aisthetics som står för förnimmelse, vilket betyder förmåga att uppfatta sinnesuttryck. Ordet har idag en öppen innebörd och det finns inte någon specifik definition (Wikström 1997). I Nationalencyklopedin (2006-11-15) definieras estetik som ”Läran om skönhet och konst”.
Flertalet omvårdnadsteoretiker beskriver betydelsen av miljön. Florence Nightingale lyfte redan under 1800-talets senare hälft fram värdet av estetik i sjukvården (Rooke, 1995). Genom att förbättra miljön för patienten så blir dennes förmåga att tillfriskna starkare enligt Nightingale. Hon betonade sjuksköterskans ansvar att anpassa miljön omkring patienten, särskilt när det gällde frisk luft, värme, dålig lukt, buller och tillgång till solljus (Jahren Kristoffersson, 1998). Nightingale utformade ett förslag på vårdavdelningar med högt till tak, stora fönster och bra ventilation (Dilani, 1998).
Omvårdnadsteoretikern Jean Watson anser att det i sjuksköterskans uppgifter ingår att göra miljön estetiskt tilltalande för patienten genom att bland annat arrangera miljön med färg, möbler, konst och musik. En av Watsons tio kurativa faktorer innehåller att stödja eller förbättra psykisk, fysisk, social och andlig miljö. Watson anser att estetik bör lyftas fram i omvårdnadens vetenskapliga utveckling (Rooke, 1995).
Callista Roys definierar i sin omvårdnadsteori begreppet människans miljö som ”/../de omständigheter och förhållanden som omger och påverkar utvecklingen såväl som uppträder hos enskilda individer eller hela grupper”(Wikström, 1997 s 39). För att en individ ska kunna reagera positivt på miljöförändringar så krävs det att han/hon har en adaptionsförmåga dvs. kunna anpassa sig till miljön och påverka den. Människan befinner sig i ständig interaktion med olika stimuli i en miljö som ständigt förändras. Stimuli kan vara ljus- och ljudmiljön (Wikström, 1997).
Även Betty Neumans omvårdnadsteori beskriver miljön. Enligt Neuman definieras miljö som alla inre och yttre influenser som omger patienten. Patienten befinner sig i en ständig interaktion med miljön och kan därmed påverkas positivt eller negativt. En individ försöker skapa en trygg miljö när han/hon känner sig hotad. Omedvetet försöker individen reducera skillnaden mellan det som upplevs som nytt och främmande och det som är gammalt och tryggt (Wikström, 1997).
Forskning angående sjukhusmiljö
Sjukhusmiljöns design och miljömässiga faktorer som tidigare forskning funnit påverka patienten är: ljud, fönster, soliga rum, golvmaterial, möbelarrangemang, musik, konst, natur och luftkvalitet. Det har visat sig att avsaknaden av fönster inom akut- och intensivvård i större utsträckning leder till delirium, ångest och depression. Studier har även visat att bekväma och flyttbara möbler i exempelvis dagrum kan främja social interaktion.
Forskning gällande musik har visat att musik minskar ångest, stress och hjälper patienter att stå ut med smärta (Dilani, 2001). Musik minskar patientens oro och har en lugnande och behaglig effekt, vilket därmed förbättrar patientens välbefinnande (Shertzer & Fogel Keck, 2001).
Hög ljudnivå är vanligt förekommande i sjukhusmiljön, hög ljudnivå höjer patientens smärtupplevelse vilket i sin tur leder till ökad konsumtion av smärtstillande läkemedel. Hög ljudnivå kan bidra till förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens och sömnsvårigheter. Detta kan i sin tur leda till en förlängd sjukhusvistelse. Ljud som kommer från patienter i samma rum kan vara extra störande eftersom patienten inte har kontroll över ljuden, vilket ökar känslan av utsatthet (Schweitzer m fl, 2004).
Dilani (2001) menar att forskning visar att människor kan känna stress om de inte har kontroll över miljön runt omkring dem. Ogynnsam miljö kan under vissa omständigheter vara sjukdomsframkallande. En gynnsam miljö ger patienten förbättrade förutsättningar att hantera stress. Den kan skapas genom att identifiera och eliminera stressfaktorer som exempelvis oljud. Caspari m fl (2006) påpekar att stressfaktorer kan vara utsikt som
upplevs som tråkig, begränsat privat utrymme och begränsad valfrihet. Glädje och harmoni motverkar stressfaktorer.
Dilani (2001) påpekar att sjukhusmiljön kan förbättras om faktorer och egenskaper som minskar stress, lugnar patienter och stärker patientens coping resurser inkluderas. För att komma fram till vilka egenskaper och faktorer som främjar gynnsam miljö används forskning från beteendevetenskapen. Ur beteendevetenskapen har följande riktlinjer utarbetats för att skapa en stödjande miljö: ”Främja kontroll och enskildhet, gynna socialt stöd, tillgodose kontakt med naturen och annan positiv förströelse”(Dilani, 2001 s 54).
En internationell konferens Integrating Design and Care in Hospital Planning for the New Millennium (DCHP) hölls i Stockholm år 2000 angående sjukhusmiljöns design. Syftet med konferensen var att presentera idéer och kriterier för att utveckla standarder för sjukhusbyggnader. Konferensen fokuserade på hur sjukhusmiljöns design kan påverka patienten och kvalitén av omvårdnaden (Dilani, 2001).
Betydelsen av patientens sjukhusmiljö är ett negligerat område. I olika litteraturkällor och omvårdnadsteorier framkommer det att sjukhusmiljön har stor betydelse för patienten, trots detta tas ämnet ej alltid i beaktande. Mot ovanstående bakgrund ter det sig viktigt att utforska ämnet ytterligare.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med litteraturstudien var att kartlägga hur sjukhusmiljön inom somatisk vård påverkar patienter och hur den upplevs av dem.
Frågeställningar: Hur påverkar sjukhusmiljön patienter? Hur upplever patienter sjukhusmiljön?
Definition
I denna studie syftar begreppet sjukhusmiljö på utformningen och designen av
sjukhusmiljön och miljömässiga faktorer/komponenter i denna. Ett engelskt begrepp som berör vad som avses studeras i denna litteraturstudie är Health Facility Environment. Definitionen av detta begrepp är: ”Den fysiska miljön i ett sjukhus eller annan
sjukvårdsinrättning och dess inflytande på patienter och personal” ur (Karolinska Institutet, 2006) och översätts till svenska som vårdmiljö eller sjukhusmiljö. Vårdmiljö associerar ofta till den sociala miljön på avdelningen (Fridell, 1998) men innefattar även den fysiska vårdmiljö, vilket innebär patienters och personals omgivning (Nationalencyklopedin, 2006). Den enda definitionen av fysisk vårdmiljö som identifierats är”/.../ den inifrån bygganden upplevda miljön för medicinsk vård och omvårdnad/…/” (Fridell, 1998 s 37). Författarna anser att definitionerna ovan är otydliga men inga ytterliggare definitioner har funnits.
METOD
Sammanställningen av litteraturen i denna studie har inspirerats av Goodmans modell för ett systematiskt tillvägagångssätt. Modellen beskriver hur vetenskaplig litteratur identifieras och bedöms för att få fram evidensbaserad kunskap (Willman m fl, 2006). Evidensbaserad vård är ett förhållningssätt och en process. Förhållningssättet innebär att vilja tillämpa vetenskapliga bevis i vården. Processen innefattar att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera, tolka och att tillämpa forskningsresultaten. Tillämpning av evidensbaserad vård innebär att sjuksköterskor i varje specifik vårdsituation ska väja den åtgärd som enligt evidens gör störst nytta och minst skada. Detta betyder inte att
evidensbaserad vård ska tillämpas lika för alla patienter. Vården ska även ges i samråd med patienten och efter sjuksköterskans kliniska erfarenhet (Bahtsevani m fl, 2006).
Goodmans modell innefattar följande sju steg (Willman m fl 2006 s 51):
Precisera problemet för utvärderingen (studiens syfte och frågeställning) Precisera studiernas inklusion- och exklusionskriterier
Formulera en plan för litteratursökningen
Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter inklusionskriterierna
Tolka bevisen från de individuella studierna Sammanställ bevisen
Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet
Studiens Inklusions- och exkusionskriterier (steg 2)
Omfattningen av litteratursökningen ska vara förenlig med studiens syfte och frågeställning (Willman m fl 2006). Denna studie är baserad på empiriska vetenskapliga artiklar (Hanson, 2002) eftersom studiens syfte var att få en uppfattning om patienters påverkan och
upplevelse av sjukhusmiljön. Inklusionskriterier:
Deltagarnas ålder över 18 år Artikel skriven på engelska.
Artikel publicerade från år 1995-framåt
Sökningar efter artiklar i databaserna begränsades till en början att gälla åren 1995 och framåt. Detta ledde till att ett allt för stort material för litteraturstudien fanns och därefter ändrades åren för inkludering till 2002 och framåt.
Exklusionskriterier avseende studier som:
Handlar om utrymmen i sjukhusmiljön som är speciellt designade för terapisyfte som exempelvis Snoezelen- och ljusterapirum.
Berör hur särskild teknisk utrustning påverkar patienten, exempelvis respiratorutrustning.
Är utförda på andra institutioner än sjukhus.
Handlar om hur faktorer som relaterar till den sociala miljön påverkar patienten exempelvis bemötandet på avdelningen.
Litteratursökning (steg 3 och 4)
Artiklar som används i föreliggande litteraturstudie har hämtats genom Elin@Malmo och Malmöhögskolas prenumerationer. Sökningar efter relevanta artiklar utfördes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och Cohrane Library (Tabell 1). På grund av tidsbrist
bestämdes det att endast artiklar som gick att tillgå elektroniskt från Elin@Malmo eller från Malmöhögskolas prenumerationer skulle användas från och med sökning 12 (Tabell 2).
Tabell 1. Sökschema i Pubmed, Cinahl och Cohrane Library avseende sökning 1-11.
Databas Sökord Kombinerade
sökord Träffar Lästa abstract Lästa artiklar Artiklar till resultatet
11 Cochrane
061216 Health Facility Environment* AND psychology OR experience* OR rehabilitation AND patient* 5 2 1 Samma som tidigare sökningar i Pubmed 10 Cochrane
061216 Health Facility Environment* AND salutogenic OR impact AND patient* 1 1 0 0
9 Cochrane
061216 Health Facility Environment* AND recovery OR well-being OR medical outcome* AND patient* 8 2 1 Samma som tidigare sökningar i Pubmed 8 Cinahl
061216 Health Facility Environment Thesaurus OR patient’s rooms** OR medical outcome* OR Recovery Thesaurus OR well-being AND patient* 48 12 3 1 7 Pubmed
061215 Health Facility Environment*
AND salutogenic OR
impact AND patient*
NOT “nursing homes” 36 12 5 Samma som tidigare sökningar i Pubmed 6 Pubmed
061215 Health Facility Environment*
AND recovery OR
well-being OR medical outcome*
AND patient* NOT
“nursing homes” 25 10 8 Samma som tidigare sökningar i Pubmed 5 Pubmed
061215 Health Facility Environment*
AND psychology OR experience* OR rehabilitation AND patient* NOT “nursing homes” 187 42 12 3 nya + samma som tidigare sökningar i Pubmed 4 Pubmed
061215 Health Facility Environment*
AND Interior Design
and Furnishings MESH AND patient*
NOT ”nursing homes” 26 9 6 2 nya + samma som tidigare sökningar i Pubmed 3 Pubmed
061215 Hospital Design and Construction *
AND patient* 64 15 4 3
2 Pubmed
061215 Health Facility Environment * AND light* 23 6 3 1
1 Cinahl 061215 Health Facility Environment** OR Hospital Design and Construction Thesaurus OR Interior Design and Furnishings Thesaurus OR Patient Bedside Thesaurus OR Patients’-Rooms Thesaurus AND Influence* OR Emotions- Thesaurus OR Affect- Thesaurus 154 50 4 2 * MESH-term **Thesaurus
Tabell 2. Sökschema i Pubmed, Cinahl och Cohrane Library avseende sökning 12-16.
Databas Sökord Kombinerade
sökord Träffar Lästa abstract Lästa Artiklar Artiklar till resultatet
16 Pubmed
061216 Health Facility Environment*
AND patient* AND environmental factors NOT “nursing homes” 16 4 3 Samma som tidigare sökningar i Pubmed 15 Cochrane 061216 Health Facility
Environment* AND Interior Design and Furnishings Thesaurus AND patient*
0 0 0 0
14 Cinahl
061216 Health Facility Environment** OR patient’s rooms Thesaurus AND Interior Design and Furnishings Thesaurus AND patient* 23 6 3 Samma som tidigare sökningar i Pubmed 13 Cinahl
061216 Health Facility Environment** OR patient’s rooms Thesaurus AND psychology OR experiences* OR rehabilitation AND patient* 217 52 7 Samma som tidigare sökningar i Pubmed och Cinahl 12 Cinahl
061216 Health Facility Environment** OR patient’s rooms AND salutogenic OR impact AND patient* 115 21 4 Samma som tidigare sökningar i Pubmed * MESH-term **Thesaurus
Limits för sökning i de olika databaserna var:
Cinahl; article, peer-rewieed, publication date from 2002-01-01, english och humans.
Pubmed; abstract, english, publication date from 2002-01-01, humans
Cochrane; date range 2002-2006, all records, clinical trials, methods studies, title, abstracts or keywords.
De booleska sökoperatorerna AND, OR och NOT har använts. I första stadiet av litteratursökning gjordes ostrukturerade sökningar för att undersöka utbudet. Därefter utfördes strukturerade och relevanta sökningar vilka presenteras i tabell 1 och 2. Även andra sökningar har utförts som inte presenteras i detta arbetet, eftersom de visat sig vara mindre lämpliga då de inte besvarade inte frågeställningen. Totalt identifierades tretton relevanta artiklar. En av dessa artiklar hittades i referenslistan i en av de granskade artiklarna.
Söktermer
MESH- alt. thesaurus termen health facility environment har frekvent använts i
kombination med olika frisökningstermer, vissa trunkerade. Ord som betyder påverkan har
använts: affect, influence, effect och impact. Andra söktermer som mot bakgrunden ansetts vara relevanta har också använts: salutogenic, experience, rehabilitation, psychology, medical outcome, well-being och recovery.
Artikelgranskning (steg 5 och steg 6)
Det krävs ett systematiskt tillvägagångssätt för att bedöma kvaliteten i de olika studierna. Tretton artiklar som berörde frågeställningen och var publicerade efter år 2002 granskades med hjälp av granskningsprotokoll för kvalitativa och kvantitativa studier (Willman m fl 2006). Till en artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod användes båda
granskningsprotokollen. Kvalitetsgranskning av artiklarna har genomförts av författarna var för sig och därefter sammanställts gemensamt. Kvaliteten bedömdes sedan som hög, medel eller låg med utgångspunkt från SBU:s utarbetade kriterier för vetenskaplig kvalitet. Dessa bedömningar gjordes om till siffror där 1 motsvarade hög, 2 medel och 3 låg kvalitet (Tabell 3 och 4).
Tabell 3. Kvalitetsbedömning för kvantitativa studier (Willman m fl 2006 s 97)
Typ av studie Hög kvalitet Låg kvalitet
Kontrollerad studie
(kvantitativ) Större multicenter-studie med god beskrivning av randomiseringsförfarandet, forskningprotokoll, undersökningsgrupp och forskningmetoder.
Undersökningsgruppen är tillräckligt stor för att besvara frågeställningen.
Randomiserad studie med otillräcklig statistisk styrka. Bristfällig
redovisning av
undersökningsgruppen, stort bortfall. Dålig beskrivning av interventionen.
Tabell 4. Kvalitetsbedömning för kvalitativa studier (Willman m fl 2006 s 97)
Typ av studie Hög kvalitet Låg kvalitet
Studie med kvalitativ metod Klart beskriven kontext.
Väldefinierad frågeställning. Välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Dokumenterad metodisk medvetenhet.
Systematisk och stringent dataredovisning.
Tolkningars förankring i data påvisad. Diskussion om tolkningars trovärdighet och tillförlitlighet.
Kontextualisering av resultat i tidigare forskning.
Implikationer för relevant praktik väl artikulerade.
Oklart beskriven kontext (sammanhang).
Vagt definierad frågeställning.
Otydligt beskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod, transkriberings-process och analysmetod.
Dåligt dokumenterad metodisk medvetenhet.
Osystematisk och mindre stringent dataredovisning.
Otydlig förankring av tolkning av data.
Kontextualisering av resultat i tidigare forskning saknas eller är outvecklad.
Implikationer för relevant praktik saknas eller är otydliga.
I resultatavsnittet redovisas resultaten från samtliga artiklar. Rubrikerna som används har bestämts efter artiklarnas innehåll och med hjälp av bakgrunden. För att underlätta för läsaren har artiklarna sammanfattats i en matris (Bilaga 1).
Evidensgradering
Granskning och kvalitetsbedömning av identifierade artiklar sammanställs till ett resultat, som skall leda till slutsats och rekommendationer, vilka skall grunda sig på studiernas kvalitet (Willman m fl 2006). Beroende på studiernas kvalitet så får rekommendationerna olika tyngd (tabell 5) (Willman m fl 2006).
Tabell 5. Kriterier för evidensgradering vid formulering av slutsatser (Willman m fl 2006 s 99) Evidensgrad 1: Starkt vetenskapligt underlag Evidensgrad 2: Måttligt vetenskapligt underlag Evidensgrad 3: Begränsat vetenskapligt underlag Evidensgrad 4: Otillräckligt vetenskapligt underlag
Minst två studier med högt bevisvärde, eller en systematisk
review/meta-analys med högt bevisvärde
En studie med högt bevisvärde och minst två studier med måttligt bevisvärde
En studie med högt bevisvärde eller minst två studier med måttligt bevisvärde
En studie med måttligt bevisvärde och/eller studier med lågt bevisvärde
RESULTAT
RESULTAT
RESULTAT
RESULTAT
Resultaten baseras på åtta kvantitativa studier, fyra kvalitativa studier och en studie med både kvalitativ och kvantitativ metod. Studierna berör musik, ljus, ljud, akustik, patientrum, patientsäng, enkelrum/delande patientrum, sängplats, privat utrymme, avdelningens
utformning, fönster och bekvämligheter/hjälpmedel.
Musik och ljud
I en studie utförd av Thorgaard m fl (2005) spelades speciellt utformad musik för patienter på uppvakningsavdelningar i Danmark. Syftet med studien var att undersöka patienters och personals åsikter om musiken. Musiken spelades med en precis hörbar volym och
patienterna blev inte tillfrågade om musiken skulle få spelas. Av patienterna var det 83 % som fann musikmiljön behaglig, 6 % obehaglig och 11 % hade ingen åsikt. Patienterna grad av avslappning och grad av belåtenhet stämde signifikant (p<0,05) överens med
patienternas åsikter med de fasta svarsalternativen; behaglig, obehaglig eller ingen åsikt. Patienter som uppgav att musiken var behaglig upplevde i hög grad sig som avslappnade och belåtna. Medan patienter som uppgav att musiken var obehaglig tvärtemot upplevde låg grad av avslappning och belåtenhet.
I en pilotstudie av Helmes och Wiancko (2006) spelades barockmusik för fem patienter inlagda på en avdelning för äldre och för fyra patienter på en medicinavdelning. Studien ägde rum i USA och sju av deltagarna hade diagnosen demens och två var akut förvirrade. Det undersöktes om musiken kunde reducera bankande och skrikande hos dessa patienter. Musiken spelades med en ljudnivå som ansågs behaglig för patienterna. Det visade sig att bankandet och skrikandet minskade för alla patienterna när de fick lyssna på musiken. Hos sju av de nio deltagarna reducerades frekvensen av bankande och skrikande ner till mellan
89 % och 63 % jämfört med utan musik. De två patienter som hade högst frekvens av bankande och skrikande var de patienter som frekvensen procentuellt minskade mest för vid spelande av musik. Frekvensen minskade ner till 61 % respektive 31 % för dessa två patienter. En patient bankade och skrek ofta när det var aktivitet i korridoren, musiken minskade frekvensen och varaktigheten.
Thorgaard m fl (2004) undersökte i en randomiserad kontrollerad studie effekten av speciellt utvald musik på känslan av välbefinnande hos patienter under bypassoperation. Studien ägde rum i en operationsal på ett sjukhus i Danmark. Patienterna var vid
medvetande under ingreppet och premedicinerades med ett lugnande läkemedel. En stor andel av patienterna (69 %) ansåg att musiken hade stor betydelse för deras känsla av välbefinnande. Ljudmiljön ansågs trevlig av en större andel patienter i musikgruppen (91 %) jämfört med icke-musikgruppen (56 %). Det var signifikant fler patienter (p<0,05) i musikgruppen som inte hade någon åsikt om ljudmiljön (44 %) i jämförelse med 8 % av patienterna i icke-musikgruppen. Av patienterna i icke-musikgruppen uppgav endast 34 % att det hade velat lyssna på musik om de blivit tillfrågade. Trots detta så ansåg 88 % av patienterna i musikgruppen att det var mycket trevligt/trevligt att få lyssna på musik under ingreppet. Det visade sig att patienterna i icke-musikgruppen i högre grad
uppmärksammade ljud under ingreppet än vad patienterna i musikgruppen gjorde. Fler patienter i icke-musik gruppen uppmärksammade hjärtljud, 23 % respektive 17 % av musikgruppen. Det var även fler patienter i icke-musikgruppen som uppmärksammade personalens prat, 20 % respektive 1 % av patienterna i musikgruppen. I musikgruppen uppmärksammade inga patienter ljud från uppackning av utrustning, medan 4 % av
patienterna i icke-musikgruppen uppmärksammade detta. Av patienterna i musikgruppen så uppgav 62 % att de uppmärksammade musiken under ingreppet.
Ljus och ljud
Douglas och Douglas (2004) genomförde intervjuer för att undersöka patienters upplevelse av sjukhusmiljön på NHS Trust Hospitals i Storbritannien. Det framkom att patienter ansåg att ljus var viktigt eftersom de uttryckte rädsla för att falla. Patienterna uppgav även att ljus reflekterades i golvet, vilket fick det att se blött.
Martell (2003) undersökte förlösta kvinnors uppfattning av sjukhusmiljön genom att
använda sig av intervjumaterial från en tidigare studie i USA. Det visade sig att mammor på BB som hade rum angränsande till sjuksköterskeexpeditionen eller hissar stördes av ljus och men även av ljud.
Vissa kvinnor upplevde okända ljud som störande och ibland även skrämmande. Douglas och Douglas (2005) använde sig av kvalitativa och kvantitativa datainsamlings-metoder för att utforska patienters uppfattning av hälso- och sjukvårdsbyggnader. Även i denna studie framkom det att patienter som hade rum angränsande till sjuksköterskeexpeditionen stördes av ljud.
Pryor (2004) undersökte vilka miljömässiga faktorer som sjuksköterskor/undersköterskor anser irritera patienter med förvärvad hjärnskada. Djupintervjuer genomfördes med sjuksköterskor/undersköterskor som arbetade på rehabiliteringsavdelningar för patienter med förvärvad hjärnskada i Australien. För mycket ljud rapporterades orsaka aggressivt beteende hos patienter med förvärvad hjärnskada. Aggressivt beteende definierades i studien som attityder, humör eller gester som människor upplever som hotfullt samt
beteende som förstör egendom. Även beteende som avsiktligt stör rehabiliterings aktiviteter och social samvaro räknades till aggressivt beteende.
Akustik
Hagerman m fl (2005) undersökte hur akustik dvs. indirekt ljud påverkar patienter med coronar hjärtsjukdom. Studien utfördes på en hjärtavdelning för intensivvård i Sverige. Patienter som ingick i kontrollgruppen vistades på avdelningen innan akustiken dämpades genom att ljudabsorberade plattor monterades i taket. Fysiologiska parametrar som i tidigare forskning visat sig vara känsliga för psykologisk påverkan registrerades i studien. En av dessa var pulsamplitud dvs. skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt blodtryck. Hög pulsamplitud har tidigare omskrivits som en biologisk stressmarkör.
Först när patienterna i studien analyserade i grupper efter diagnos; hjärtinfarkt, instabil angina pectoris och stabil angina pectoris, visade det sig att det fanns signifikanta skillnader mellan patienter vid dämpad akustik i jämförelse med kontrollgruppen. Under natten
hittades signifikant lägre pulsamplitud hos patienter vid dämpad akustik med diagnosen hjärtinfarkt (p=0,04) och hos patienter med instabil angina pectoris (p=0,03) jämfört med kontrollgruppen.
Hagerman m fl (2005) fann att patienterna i kontrollgruppen hade en högre incidens av återinläggning en och tre månader efter utskrivning. Skillnaden var signifikant (p<0,01) efter tre månader. Patienter som vistades på avdelningen under perioden med dämpad akustik ansåg att personalens attityd var signifikant mycket trevligare (p=0,004) och att sjukvården var signifikant bättre(p=0,046). När patienter analyserade i grupper efter diagnos så framkom endast en tendens till att patienterna med hjärtinfarkt tyckte att sjukvården var bättre vid dämpad akustik (p=0,054). Bland patienterna i kontrollgruppen fanns det en tendens till att patienter vaknade av ljud i korridoren (p=0,048) och att de hörde ljud från korridoren (p=0,04).
Patientrum
Martell (2003) skriver att praktisk möblering värderades positivt av mammorna på BB. Det ansågs opraktiskt att barnsängen var placerad så att den var svår att nå för mamman från sängen. Pappornas sängarrangemang försvårade möjligheterna att ta sig till och från badrummet och att öppna/stänga dörrar. Vissa rum ansågs vara för små eller opraktiskt möblerade för att anses familjevänliga.
Swan m fl (2003) har i en studie utförd i USA undersökt effekten av tilltalande rum på patienters värdering av läkare, sjuksköterskor och sjukhusservice. Patientrummen som benämndes som tilltalande liknade hotellrum, var inredda med konst, dekoration och trämöbler. Golven i de tilltalande rummen täcktes av heltäckningsmattor och badrummen var kaklade. Patienterna i de tilltalande rummen värderade signifikant bättre skicket av möblerna och utrustningen (p=0,000) än patienter i standardrum. Standardrummen var lite mindre än de tilltalande rummen och ljudnivån var lite högre. Patienterna i de tilltalande rummen värderade även tystnad på natten signifikant bättre (p=0,008). I standardrummen fanns typiska sjukhussängar av metall, mindre påkostad möblering för besökande och tavlor saknades. Patienterna i de två olika rumstyperna fick samma städ– och matservice, samma läkare, tid för leverans av mat och matmeny att väja på. Det var samma arbetsbelastning för sjuksköterskorna i de båda rumstyperna, men det var inte samma sjuksköterskor som vårdade patienterna i de tilltalande rummen och standardrummen.
Swan m fl (2003) fann att patienter i tilltalande rum bedömde signifikant bättre sjukhuset som helhet (p=0,005) och läkaren (p=0,007) än patienter i standardrum. Patienterna i tilltalande rum bedömde också signifikant bättre tillmötesgåendet hos städpersonal
(p=0,006) och matpersonal (p=0,024), maten (p=0, 025), temperaturen på maten (p= 0,002) och renlighet i patientrummet (p=0,000). Patienter som vistades i tilltalande rum hade också en signifikant högre avsikt att återigen välja sjukhuset (p=0,002) och rekommendera det till andra (p=0,006). Det fanns även en tendens till att patienter i tilltalande rum
bedömde sjuksköterskor bättre (p=0,074).
Gotlieb (2002) undersökte om det fanns något samband mellan patienters värdering av patientrummet och deras värdering av sjuksköterskan och sjukhuset. Studien genomfördes i USA och patienter fick svara på ett frågeformulär som de fick hemskickat efter sjukhus-vistelsen. Det visade sig att patienter som bedömde sitt patientrum positivt även bedömde sin sjuksköterska signifikant positivare (p<0,01). Det framkom även att patienter som värderade patientrummet positivt var signifikant mer belåtna med sjukhuset (p<0,05). Enkelrum och delade patientrum
Williams & Irurita (2005) undersökte i en studie utförd i Australien vilken inverkan sjukhusmiljön hade på patientens uppfattning av kontroll. Det visade sig att graden av upplevd trygghet påverkar känslomässigt välbefinnande. Känslomässigt välbefinnande definierades i studien som en behaglig positiv känsla och graden av avslappning, som i sin tur påverkar det kroppsliga fysiska välbefinnandet. Känslomässigt välbefinnande uppfattas av patienterna som en del av tillfrisknandet. Det visade sig att graden av upplevd trygghet skiljde sig beroende på om patienten hade enkelrum eller låg i sal med flera patienter. Vissa patienter i enkelrum kände sig otrygga eftersom de var rädda att inte få hjälp om de
behövde. Detta upplevde särskilt patienter i enkelrum med ett begränsat stöd från familj och vänner. Enkelrum visade sig även försämra kontakten mellan patienten och sjuksköterskor. En patient i studien förklarade sin upplevda känsla av osäkerhet:
”If I fell over they wouldn’t know because they just did not come into the room…they just kept shuting the door and annoying me because I didn’t want the door shut, I felt like I was in…an airlock” (Williams & Irurita 2005 s 25).
Chaudhury m fl (2006) undersökte i en pilotstudie vad sjuksköterskor ansåg vara
fördelaktigt eller ej för patienter gällande enkelrum och dubbelrum. Studien utfördes i USA och Sverige på medicinska och kirurgiska avdelningar. En femgradig likert scale med alternativen; mycket hög, hög, måttlig, låg och väldigt låg användes när sjuksköterskor bedömde olika situationer och händelser i enkel- och dubbelrum. Det visade sig att 33 % av sjuksköterskorna ansåg att patienter som vistades i dubbelrum hade svårt att umgås med familjemedlemmar. Inga av patienterna som vistades i enkelrum upplevdes av
sjuksköterskor ha detta problem. Sjuksköterskor ansåg att enkelrum var mest lämpade för insamling av patientdata i jämförelse med dubbelrum. Av sjuksköterskorna tyckte 82 % att lämpligheten för insamling av patientdata var mycket hög i enkelrum. Inga av
sjuksköterskorna ansåg att lämpligheten av datainsamling var mycket hög i dubbelrum. Dubbelrum ansågs ha låg och väldig låg lämplighet av 66 % sjuksköterskorna.
Enkelrummen ansågs vara mest lämpade för undersökning av patienten. Enkelrum ansågs ha mycket hög lämplighet av 85% medan dubbelrum inte ansågs ha mycket hög lämplighet av någon sjuksköterska.
Patientsängen och sängplatsen
Martell (2003) visade att mammorna på BB upplevde det positivt att sängarna var justerbara, eftersom det underlättade amningen samtidigt som det var negativt att inte lyckas göra sängarna bekvämare genom lägesändring. Miljöförändringar eller att mamman själv tog initiativ att förändra miljön upplevdes som positivt om det ledde till en förbättring och som negativ om det inte lyckades. Positiv miljömässig förändring kunde för mamman vara att flytta barnsägen så att den var placerad inom räckhåll så att den kunde nås från sängen. Det framkom att vissa kvinnor upplevde sängarna som för höga. Det försvårade möjligheterna för de nyblivna mammorna som hade ont att ta sig ur sängen. Det resulterade i att dessa kvinnor kände sig som patienter istället för nyblivna mammor.
Douglas och Douglas (2005) undersökte patienters uppfattning av hälso- och
sjukvårdbyggnader och hur de uppfattade olika typer av design och bekvämligheter. Det visade sig att patienter upplevde det negativt att inte ha möjlighet att kontrollera temperaturen runt sängplatsen och att inte ha någon utsikt ifrån sängen.
Karro m fl (2005) ville i en studie identifiera allvaret, påverkan, frekvensen och riskfaktorer för att patienter ska uppleva integritetsöverträdelser. Patienter fick fylla i ett frågeformulär efter att ha vistats på akutvårdsavdelning i Australien. Det visade sig att patienter som vistades på akutvårdsavdelning upplevde signifikant färre integritetsinskränkande incidenter (p<0,05) om de hade väggar runt sin sängplats i jämförelse med draperi. En integritetsinskränkande incident identifierades i studien som: att höra personlig information om andra patienter, uppleva att obehöriga hör personlig information, att privata kroppsdelar blottas eller att se andra patienter olämpligt. Patienterna med väggar runt sin sängplats hörde andra patienters samtal signifikant mindre (p<0,002). Det visade sig också finnas en tendens (p=0,06) att patienter med väggar runt sin sängplats i mindre utsträckning upplevde att personlig information hördes av obehöriga jämfört med patienter som hade draperi, 7 % respektive 17 %. Inga patienter med väggar runt sin sängplats upplevde att personlig information hördes av obehöriga när det befann sig i sin säng. Patienter på akutvårds-avdelningen som uppfattade att obehöriga hörde deras samtal undanhöll information i signifikant högre utsträckning än andra patienter.
Privat utrymme
Pryor (2004) skriver att brist på privat utrymme visat sig leda till aggressivitet hos patienter med förvärvad hjärnskada. Brist på privatutrymme uppstod enligt studien pga. för lite plats och fel sorts plats, vilket bidrog till att patientens integritet blev inskränkt. En
sjuksköterska/undersköterska som deltog i studien kommenterade:
”The ward environment isn’t really conducive for some of them to go somewhere if they need to be alone if they have a problem. There isn’t anywhere you can take someone to really talk privately. Their privacy is a big issue” (Pryor 2004 s 977).
Två studier har funnit att patienter anser att det är viktigt med privat utrymme (Douglas & Douglas 2004; Douglas & Douglas 2005). Martell (2003) fann att kvinnor på BB upplevde det positivt med platser som gav avskildhet. Detta framkom även i Douglas & Douglas (2004) där kvinnor inlagda på en BB avdelning uppgav att viktigaste för dem när det gällde designen av sjukhusmiljön var att det fanns privat utrymme för dem och med familjen.
Douglas och Douglas (2005) fann att patienter upplevde en inskränkning av privatlivet pga. begränsat utrymme mellan sängarna och det ansågs som ett problem när det fick besök. Patienterna upplevde även att de blev medvetnare över vad som hände omkring dem desto färre aktiviteter det fanns att underhålla sig med som exempelvis TV. Brist på aktiviteter ledde till att deras privatliv inskränktes.
Avdelningens utformning
Pryor (2004) visade i sin studie det sig att restriktioner i sjukhusmiljön orsakade aggression hos patienter med förvärvad hjärnskada. Dåligt anpassad sjukhusmiljö bidrog till
aggressivitet hos patienterna som t.ex. öppna matsalar och olämplig utomhusgård. Även låsta dörrar eftersom det minskade känslan av frihet. Känsla av minskad valfrihet uppkom även hos patienterna pga. att terapiavdelningen låg utanför avdelningen.
Douglas och Douglas (2004) fann att patienter som vårdandes på en medicinsk avdelning upplevde att det fanns för lite aktiviteter att fördriva tiden med. Patienterna förslog att förbättrad sjukhusmiljö kunde uppnås om det på avdelningen funnits ett bibliotek, rum för samhörighet och omplacering av sängarna för att främja det sociala. Andra förslag från patienterna var bio, café, underhållning på eftermiddagen och spelrum. Patienterna tyckte också att det var viktigt att sjukhusmiljön var hemtrevlig och välkomnande för dem själva och besökare. Douglas och Douglas (2005) fann att patienter tyckte att det var viktigt med tillgång till utomhusområde.
Fönster
I studien av Martell (2003) framkom det att kvinnor på BB föredrog platser som de ansåg vara trevligt utformade, som tex. ett hörn med ett stort fönster. Douglas och Douglas (2004) fann att patienter som vårdandes på medicinsk avdelning poängterade att det var viktigt att kunna se ut. En patient uppgav att fönster som sträckte sig från golv till tak var trevligare än höga fönster eftersom de även bidrog till utsikt och inte bara släppte in ljus. I studien utförd Douglas och Douglas (2005) visade det sig också att patienter ansåg att det var viktigt att kunna se ut. Patienterna ansåg att utsikt hjälpte dem att relatera till världen utanför
sjukhuset. Patienter upplevde även att fler fönster inte bara var av värde pga. utsikten utan även för att få frisk luft. Douglas och Douglas (2004) fann också att patienter på en medicinsk avdelning ansåg det viktigt med frisk luft.
Bekvämligheter och hjälpmedel
Två studier visar på att patienter pga. avsaknad av bekvämligheter och hjälpmedel upplevde en känsla av förlorad självständighet och kontroll i sjukhusmiljön, vilket ledde till att patienter är tvungna att förlita sig på andra (Williams & Irurita, 2005; Douglas & Douglas, 2004).
Douglas och Douglas (2004) menar att det kunde vara toalettdörrar som var tunga/svåra att öppna, eller att det var svårt att dra för sängdraperierna själv vid exempelvis klädombyte. Patienterna kände sig också inskränkta av att inte själv kunna ta för sig när de ville ha något att dricka, välja vad de ville se på TV eller fritt kunna kontakta familj och vänner. Det upplevdes negativt om faciliteter var svårtillgängliga t ex att behöva ta sig med kryckor till andra sidan avdelningen för att komma till toaletten.
Williams och Irurita (2005) visade hur bekvämligheter och hjälpmedel beroende på dess funktion ökade eller minskade känslan av kontroll. Det som ökade känslan av kontroll för
patienterna var möjligheter att själv kunna göra te, tillgängligheten till kylskåp, TV och telefon. Brist på välfungerande hjälpmedel minskade känslan av kontroll, exempelvis om duschreglaget var opraktiskt placerad. En patient beskrev hur svårt han upplevde det att duscha eftersom duschreglaget var olämpligt placerad. En annan patient beskrev hur hon självständigt hade kunnat klara sig i duschen med rätt utrustning:
“I can’t wash my own back, I can’t. I can’t get around and wash my own back. If I had a decent dash big long washer I might be able to do it that way, but they are only tiny little washers and I can’t wash…[my] back with those” (Williams och Irurita 2005 s 26).
DISKUSSION
Nedan presenteras en metoddiskussion som förklarar konsekvenserna av författarnas (MF, PRN) tillvägagångssätt samt resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Svårigheter att finna relevanta sökord uppstod under artikelsökningen. Detta kan bero på att det inte funnits någon definition av begreppet sjukhusmiljö. Författarna har istället själv definierat vad som avses utforskas under begreppet sjukhusmiljö. Begrepp gällande sjukhusmiljön som sedan tidigare visat sig påverka patienter används till en början som sökord i kombinerade sökningar. Detta eftersom författarna inte ansett några sökord vara självklara för att finna artiklar som besvarar frågeställningarna och för att se utbudet. Detta tillvägagångssätt användes inte i senare sökningar eftersom träffar inom ett specificerat område ville undvikas.
På grund av den begränsade tiden för litteraturstudien så bestämde författarna vid en tidpunkt under artikelsökningen att inte beställa några artiklar även om de eventuellt skulle ha bevarat frågeställningen. När samma artiklar återkom i flertalet sökningar avslutades artikelsökningen. Det kan diskuteras om sökningarna varit optimala för att finna alla artiklar som besvarar frågeställningen. Antalet träffar i de olika sökningarna minskade när årtalen för inkludering ändrades till 2002 och framåt jämfört med tidigare årsavgränsning. Detta innebar att vissa sökord i de kombinerade sökningarna eventuellt skulle kunna tas bort som exempelvis recovery och well- beeing, utan ett allt för stort antal träffar. Sökordet health facility environment skulle kunna ha kombinerats med endast patient*.
Kvalitetsgranskning av artiklarna har genomförts av författarna var för sig, oberoende av varandra. Författarna har därefter diskuterat sinsemellan och gemensamt kvalitetsbedömt studierna. Detta med hjälp av granskningsprotokoll för kvalitativa och kvantitativa studier ur Willman m fl (2006). Detta anser författarna stärka litteraturstudiens validitet. Trots att granskningsprotokoll används, finns det en risk att studierna blir felbedömda eftersom författarna till litteraturstudien är noviser. Vilket kan innebära att studierna konsekvent bedömts med för hög eller för låg kvalitet.
Under litteraturstudien visade det sig att frågeställningarna täckte ett stort område därför fanns det svårigheter att ingående kunna kartlägga resultat och dra slutsatser baserade på evidensgradering. En specificerad frågeställning är att rekommendera, där olika faktorer eller viss utformning av sjukhusmiljön studeras enskilt t ex endast ljud. Fördelen med de
formulerade frågeställningarna är att de är öppna för nya infallsvinklar gällande vad i sjukhusmiljön som påverkar patienter.
Det kan ifrågasättas om de funna resultaten är applicerbara i andra länder än där de utförts. En möjlig aspekt kan vara att människor pga. kultur och levnadsstandard är olika känsliga för viss typ av miljö och stimuli. Det bör även tas i beaktande att de ekonomiska
förutsättningarna och hälso- och sjukvårdssystemet skiljer sig mellan länder. Sjukhusmiljön kan skilja sig väsentligt åt mellan olika länder. Detta medför att resultat i en studie kan vara svåra att applicera i andra länder (Willman m fl 2006).
Resultatdiskussion
Resultatet av föreliggande studie kan sammanfattas i fyra områden nämligen; musik och ljud, miljöförändringar av sjukhusmiljön, patientrum och hjälpmedel.
Musik och ljud
Resultat från tre studier tyder på att musik kan ha en positiv effekt på patienter i
sjukhusmiljön (Helmes &Wiancho, 2006; Thorgaard m fl, 2004; Thorgaard m fl, 2005). Thorgaard m fl (2005), kvalitet 1, fann att musik hade en avslappnade effekt hos patienter på en uppvakningsavdelning. Helmes och Wiancho (2006), kvalitet 2, fann att spelande av barockmusik minskade bankandet och skrikandet hos äldre patienter med demens eller akut förvirring. Vilket kan tyda på att musiken även hade en avslappnade effekt i denna studie. Det var visserligen en pilotstudie med endast 9 deltagare, vilket minskar studiens
generaliserbarhet. Shertzer och Fogel Keck (2001) skriver att musik minskar oro och har en lugnande effekt på patienter detta stödjer resultaten om musikens avslappnande effekt. Resultat från studierna av Helmes och Wiancho (2006), kvalitet 2, och Thorgaard m fl (2004), kvalitet 1, visar på att musik möjligtvis kan avleda och dölja ljud som kan upplevas som störande. I studien Thorgaard m fl (2004) spelades musik för patienter under
bypassoperation. Det visade sig att patienter som fick lyssna på musik i mindre
utsträckning uppmärksammade personalens prat och uppackning av utrustning. I studien av Helmes och Wiancho (2006), kvalitet 2, bankade och skrek en patient särskilt när det var aktivitet i korridoren och detta minskade vid spelande av musik. Detta kan innebära att musiken ökade patientens välbefinnande.
Thorgaard m fl (2004), kvalitet 1, fann att spelandet av musik ansågs mycket trevligt/ trevligt av 88 % av patienterna. Medan endast 34 % av patienterna i icke-musikgruppen hade velat lyssna på musik vid förfrågan. Resultatet tyder på att patientens förutfattade uppfattning inte behöver stämma överens med hur de faktiskt skulle kunna uppleva
musiken. Resultatet kan indikera att musik har en omedveten positiv påverkan på patienter. Detta stöds av Caspari m fl (2006) som påpekar att estetisk eller oestetisk omgivning omedvetet kan påverka människan. De olika resultaten som har diskuterats gällande musik indikerar att specialdesignad musik som visat sig ha en positiv påverkan på patienter skulle kunna ingå i sjukhusmiljön. Musiken skulle i så fall stängas av på patientens begäran eftersom musik även kan uppfattas som störande ljud.
Hagerman m fl (2005), kvalitet 2, fann att dämpad akustik visat sig ha en positiv fysisk påverkan på patienter. Patienter ansåg även att personalens attityd och att sjukvården var bättre vid dämpad akustik. Författarna (MF, PRN) i föreliggande studie anser att det är
svårt att tyda om detta fenomen uppstod pga. att dämpad akustik hade positiv inverkan på personalen, patienterna eller båda parterna i interaktion. Personal som arbetar under förhållanden med bra akustik kanske upplever arbetsmiljön som trevligare och därmed bemöter patienterna bättre. Resultaten från studien tyder på att bra akustik kan vara hälsofrämjande. Patienter upplevde också att ljud kunde vara störande (Martell 2003, Douglas & Douglas 2005) och påverkade patienternas humör (Pryor 2004).
Miljöförändring av sjukhusmiljön
Martell (2003), kvalitet 2, fann att miljöförändringar på BB eller att den nyblivna mamman själv tog initiativ till att ändra miljön var positivt om det ledde till en förbättring och negativt om den inte förbättrades. Detta resultat kan relateras till Roys omvårdnadsteori. Enligt Roy så krävs det att en individ har förmåga att anpassa sig till miljö och påverkan denna för att reagera positivt på en miljöförändring (Wikström, 1997). Det kan ifrågasättas om resultatet är applicerbart på andra sjukhusavdelningar eftersom BB skiljer sig åt från andra avdelningar bland annat med tanke på att mamman även har barnet att ta hänsyn till och att pappan är involverad. Det är därför möjligt att BB är mer lämpat för
miljöförändringar än andra avdelningar. Patientrum
I studien av Swan m fl (2003), kvalitet 3, visade det sig att patienter i tilltalande patientrum värderade läkare, sjuksköterskor och olika typer av sjukhusservice signifikant bättre. Det fanns även en tendens till att patienter i tilltalande rum bedömde sjuksköterskor bättre. Det negativa med studien är att det fanns ett stort bortfall och att det ur resultatet ej går att tyda om patienterna i de tilltalande rummen påverkades positivt pga. den högre rumstandarden, lägre ljudnivån eller de båda i kombination. Studier där dessa förhållanden undersöks enskilt krävs för att få klarhet över vad som egentligen påverkar patienter positivt gällande patientrummet. Gotlieb (2002), kvalitet 2, har även funnit signifikanta resultat som visar att positiv upplevelse av patientrummet påverkar värderingen av sjuksköterskor och sjukhuset till det bättre. Resultaten från dessa två studier indikerar att patientens upplevelse av vården påverkas till det positiva om patientrummet upplevs positivt. Med detta i åtanke borde patientrummet inredas så att det upplevs trevligt. Enligt Jean Watson så är det
sjuksköterskans uppgift att arrangera miljön för patienten med färg, möbler, konst och musik (Rooke, 2005).
Resultat från tre studier har visat att patienter har behov av privat utrymme (Douglas & Douglas, 2004; Douglas & Douglas, 2005; Pryor, 2004). I studien Williams och Irurita (2005), kvalitet 2, har det visat sig att patienter i enkelrum som därmed har privatutrymme kan känna sig avskilda. Detta leder till känsla av otrygghet och rädsla för att inte bli
uppmärksammad om hjälp behövs. Dessa resultat tolkas som att det måste finnas en balans mellan privat utrymme och att patienten inte känner sig ouppmärksammad.
Det visade sig i studien av Williams och Irurita (2005), kvalitet 2, att patienter i enkelrum kände sig otryggare jämfört med patienter som delade rum eftersom kontakten med sjuk-sköterskor var försämrad. I studien framkom det visserligen inte om patienterna hade ringklockor som alltid var nåbara. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör förvissa sig om att patienter vet var ringklockan är och att den är nåbar. Trots att patienten vet var ringklockan är kan det finnas rädsla att ej nå den vid ex fall. Med detta i åtanke bör sjuksköterskor oftare gå in till patienter som vistas i enkelrum för att minska patientens känsla av osäkerhet.
I studien gjord av Karro m fl (2005), kvalitet 2, visade det sig att patienter hade en tendens att hålla inne med information om de kände att den hördes av andra. Studien av Chaudhury m fl (2006), kvalitet 2, visade att insamlingen av patientdata från patienter som vistades i dubbelrum ansågs gå sämre än i enkelrum. Detta tolkas bero på att patienterna generellt håller inne med information som har betydelse för deras vård om de upplever att samtalet kan höras av någon obehörig. Denna tendens har visat sig i dessa två studier som utförts i olika typer av avdelningar, vilket kan tyda på att resultatet är generaliserbart.
Hjälpmedel
Studierna av Williams och Irurita (2005), kvalitet 2, och Douglas och Douglas (2004), kvalitet 3, visar att det är viktigt för patienter med kontroll och självständighet i
sjukhusmiljön. Resultatet från dessa två studier tolkas som att välfungerande hjälpmedel ökar känslan av personlig kontroll. Denna slutsats stöds av Dilani (2001) som påpekar att människor kan uppleva stress om de inte känner att de har kontroll över miljön de befinner sig i. Exempelvis skulle tunga toalettdörrar kunna ersättas med lätta skjutdörrar.
Draperierna runt sängen skulle kunna förses med en draganordning så att den sängliggande patienten kan öppna och stänga draperierna vid behov. Detta för att patienter ska känna att de har privat utrymme, ökad självständighet och uppleva mindre grad av utsatthet.
Patientens känsla av kontroll ökar då han/hon med hjälp av välfungerande hjälpmedel klarar att utföra saker på egen hand istället för att behöva fråga om hjälp. Välfungerande hjälpmedel bör därför i möjligaste mån vara tillgängliga för patienten och vårdpersonal kan med detta i åtanke främja patientens självständighet.
Slutsats
Sjukhusmiljön har visat sig påverka patienten i många avseenden och större vikt borde läggas vid att beakta detta vid planering av sjukhusmiljön. Sjukhusmiljön borde utformas mer genomtänkt och baseras på forskningsresultat. Litteraturstudien visar att musik kan ha en positiv effekt på patienter i sjukhusmiljön (evidensgrad 1). Den vetenskapliga kvaliteten på övriga studierna var däremot inte tillräckligt bra och de var för få för att kunna ge några evidensbaserade rekommendationer avseende ljud, miljö, patientrum och hjälpmedel (evidensgrad 4). Studien visar ändå på att det inte krävs så kostsamma renoveringar för att uppnå en förbättrad sjukhusmiljö. Sjuksköterskor kan även göra sjukhusmiljön
patientvänligare med små medel. Om sjuksköterskor har kunskap om miljöfaktorers påverkan på patienten kan dessa medvetet tas i beaktande i omvårdnaden.
Förslag på implikationer för omvårdnad:
• Uppmuntra patienten att själv förbättra sjukhusmiljön, • Medverka till att patienten har privat utrymme.
• Motverka att patienter som vistas i enkelrum känner sig ouppmärksammade och osäkra.
• Erbjuda patienten möjlighet att lyssna på musik i sjukhusmiljön.
REFERENSER
Bahtsevani, C m fl (2006) Evidensbaserad vård – att använda vetenskaplig kunskap i det dagliga vårdarbetet, Omvårdnadsmagasinet, 5, 18-24.
Caspari, S, Eriksson K, Nåden D (2006) The aesthetic dimension in hospitals- An investigation into strategic plans, International Journal of Nursing Studies, 43, 851-859. Chaudhury, H, Mahmood, A, Valente, M (2006) Nurses’ perception of single-occupancy versus multioccupancy rooms in acute care environments: An exploratory comparative assessment, Applied Nursing Research, 19, 118-125.
Dilani. A (1998) Design och omsorg i sjukhusplaneringen. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Dilani. A (2001) Design & Health –The Therapeutic Benefits of Design. Stockholm: Elanders Svenskt Tryck AB.
Douglas C H & Douglas M R (2004) Patient-friendly hospital environments: exploring the patients’ perspective Health Expectations, 7, 61-73.
Douglas C H & Douglas M R (2005) Patient-centred improvements in health-care built environments: perspectives and design indicators, Health Expectations, 8, 264-276.
Fridell. S (1998) Rum för vårdens möten –om utformning av fysisk vårdmiljö för god vård. Stockholm: Institutionen för arkitektur och stadsbyggnad, KTH.
Gotlieb, J B (2002) Understanding the Effects of Nurses on the Process by Which Patients Develop Hospital Satisfaction, Holistic Nursing Practice, 17(1), 46-60.
Hagerman, I, Rasmanis, G, Blomkvist, V, Ulrich, R, Eriksen, C A, Theorell, T (2005) Influence of intensive coronary care acoustics on the quality of care and physiological state of patient, International Journal of Cardiology, 98, 267-270.
Hanson U Ch, (2002) Vad är en vetenskaplig artikel? Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket >http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2523&a=5401&l=sv< 2006-12-21.
Helmes, E & Wiancko D C (2006) Effects of Music in Reducing Disruptive Behavior in a General Hospital, American Psychiatric Nurses Association, 12(1), 37-43.
Hälso- och sjukvårdslagen, (1982:763).
Jahren Kristoffersen. N (1998) Allmän omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB. Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket
>http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=N02.278.220&tool=kar olinska< (2006-12-21).
Karro, J, Dent, A W, Farish, S (2005) Patient perceptions of privacy infringements in an emergency department, Emergency Medicine Australasia, 17, 117-123.
Martell, L K ( 2003) Postpartum Women’s Perceptions of the Hospital Environment, Journal of obstetric gynecologic and neonatal nursing, JOGNN 32(4), 478- 485. Nationalencyklopedin (2006) Nationalencyklopedin och Språkdata
>http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=346407&i_word=v%e5rdmilj%f6< (2006-11-15).
Pryor, J (2004) What environmental factors irritate people with aquired brain injury?, Disability and rehabilitation, 26, 16, 974-980.
Rooke. L (1995) Omvårdnad teoretiska ansatser i praktik verksamhet. Stockholm:Liber utbildning AB.
Schweitzer, M, Gilpin, L, Frampton, S (2004) Healing Spaces: Elements of Environmental Design That Make an impact on Health, The Journal of Alternative and Complimentary Medicine, 10, 71-83.
Shertzer, K E & Fogel Keck, J (2001) Music in the PACU Environment, Journal of PeriAnesthesia Nursing, 16, 90-102.
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor Artikelnr (2005-105-1). Swan, J E, Richardson, L D, Hutton, J D (2003) Do Appealing Hospital Rooms Increase Patient Evaluations of Physicans, Nurses, and Hospital service?, Health Care Management review, 28 (3), 254-264.
Thorgaard, B, Brøndsted Henriksen, B, Pedersbæk, G, Thomsen, I (2004) Specially
selected music in the cardiac laboratory-an important tool for improvment of the wellbeing of patients, European Journal of Cardiovascular Nursing, 3, 21-26.
Thorgaard, P, Ertmann, E, Hansen, V, Noerregaard, A, Hansen, V, Spanggaard, L, (2005) Designed sound and music environment in postanaesthesia care units- a multicentre study of patient and staff, Intensive and Critical Care Nursing, 21, 220-225.
Vidarkliniken (2005) >http://www.vidarkliniken.se/om_arkitekturen.php< 2006-12-01. Wikström, B-M (1997) Estetik och omvårdnad Lund: Studentlitteratur.
Williams, A M & Irurita, V F (2005) Enhancing the therapeutic potential of hospital environments by increasing the personal control and emotional comfort of hospitalized patients, Applied Nursing Research, 18, 22-28.
Willman, A, Stolz, P, Bahstevani, C (2006) Evidensbaserad omvårdnad Lund: Studentlitteratur.
25 ga fattar e d T it el Sy ft e M et od D el ta ga re R es ul ta t St ud ie ty p K va lit et rg aa rd , B l. 20 04 m ar k Sp ec ia lly se le ct ed m us ic in th e ca rd ia c la bo ra to ry -a n im po rt an t t oo l fo r im pr ov em en t of th e w el lb ei ng of p at ie nt s E ff ek te n av s pe ci el lt ut va ld m us ik p å kä ns la n av vä lb ef in na nd e ho s vu xn a lä tt se de ra de p at ie nt er , u nd er by pa ss op er at io n. R C T . P at ie nt er ra nd om is er ad es ti ll m us ik gr up p el le r ko nt ro llg ru pp . In te rv ju er g en om fö rd es m ed p at ie nt er na n= 19 3 pa tie nt er M us ik gr up p= 9 9 K on tr ol lg ru pp =9 4 Si gn if ik an t f le r pa tie nt er i m us ik gr up pe n p< 0, 05 ha de in te n åg on å si kt o m lju dm ilj ön jä m fö rt m ed ko nt ro llg ru pp en . Pa tie nt er na i ko nt ro llg ru pp en up pm är ks am m ad e i h ög re gr ad a nd ra lj ud u nd er in gr ep pe t s ås om pe rs on al en s pr at o ch up pa ck ni ng a v ut ru st ni ng . K va nt ita tiv K va lit et =1 ro , J m f l. tr al ie n Pa tie nt pe rc ep tio ns o f pr iv ac y in fr in ge m en ts in an e m er ge nc y de pa rt m en t Id en tif ie ra a llv ar et , p åv er ka n, ef fe kt en , f re kv en se n oc h ri sk fa kt or er f ör a tt pa tie nt en sk a up pl ev a in te gr ite ts öv er tr äd el se r. Fo rm ul är m ed 9 f rå go r dä r L ik er t S ca le an vä nd es m ed 5 på st åe nd en s om sv ar sa lte rn at iv . n= 23 5p at ie nt er 12 6 kv in no r 10 9 m än Pa tie nt er s om h ad e vä gg ar ru nt s in s än gp la ts up pl ev de s ig ni fi ka nt f är re in te gr ite ts kr än ka nd e in ci de nt er p <0 ,0 5 jä m fö rt m ed p at ie nt er s om h ad e dr ap er ie r ru nt s in sä ng pl at s. K va nt ita tiv K va lit et =2 m es , E & nc ko , D C E ff ec ts o f M us ic in R ed uc in g D is ru pt iv e B eh av io r in a G en er al H os pi ta l U nd er sö ka o m s pe la nd et a v ba ro ck m us ik r ed uc er ar sk ri ka nd e oc h ba nk an de h os äl dr e de m en ta e lle r fö rv ir ra de pa tie nt er . D et g jo rd es m in st 2 30 m in ut er s ob se rv at io ne r m ed m us ik r es pe kt iv e m in st tv å 30 m in ut er s ob se rv at io ne r ut an m us ik p er p at ie nt . n= 9 pa tie nt er 7 kv in no r 2 m än B an ka nd et o ch s kr ik an de t re du ce ra de s fö r al la pa tie nt er s om in gi ck i st ud ie n nä r de ly ss na de p å m us ik . K va nt ita tiv K va lit et =2 lie b, J B U nd er st an di ng th e E ff ec ts o f N ur se s on th e Pr oc es s by W hi ch P at ie nt s D ev el op H os pi ta l Sa tis fa ct io n U nd er sö ka o m d et f in ns e tt sa m ba nd m el la n pa tie nt er s vä rd er in g av p at ie nt ru m m et oc h de ra s vä rd er in g av sj uk sk öt er sk an o ch s ju kh us et . Fr åg ef or m ul är m ed e n 7 gr ad ig s ka la f rå n ”b ät tr e än f ör vä nt at ” til l ” sä m re än f ör vä nt at ” sk ic ka de s ut ti ll pa tie nt er ut sk ri vn a fr ån sj uk hu se t. n= 16 3 pa tie nt er Pa tie nt er s om b ed öm de pa tie nt ru m m et p os iti va re be dö m de s in sj uk sk öt er sk a si gn if ik an t po si tiv ar e (p <0 ,0 1) . Pa tie nt er s om v är de ra de pa tie nt ru m m et p os iti va re va r si gn if ik an t m er be lå tn a m ed s ju kh us et (p <0 ,0 5) K va nt ita tiv K va lit et =2
