Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, språk, medier
Examensarbete
15 högskolepoängUngdomars medvetenhet om
mediebilders påverkan
Young people`s awareness of the influence of
media photos
Maria Fendi
Lärarexamen 270 hp Handledare: Ange handledare
Bild och visuellt lärande 2011-10-31
Examinator: Ann-Mari Edström
3
Sammanfattning
Denna undersökning behandlar hur medvetna ungdomar är när det handlar om olika mediebilders påverkan. Mitt syfte med examensarbetet är att ta reda på vilka mediebilder ungdomar anser påverkar deras identitet. Vidare syftar arbetet att ta reda på om elever vill arbeta med ämnet identitet och i så fall hur och varför. Jag har gjort en gestaltande del där resultatet har gestaltats i form av en bild. I undersökningen har jag fokuserat på massmediebilder och sociala mediebilder för att beröra bilders påverkan i kombination med text.
Metoden som ligger till grund för undersökningen är kvantitativ, ett enkätformulär där eleverna har svarat i löpande text. För att få en förståelse har jag använd mig av hermeneutiken för att tolka svaren. Målgruppen är årskurs 9 i grundskolans senare år vilket resulterade i 83 elever varav 51 pojkar och 32 flickor.
Resultatet indikerar på att alla flickor påverkades av olika mediebilder. Främst var det olika modebloggar och reklamer som hade inverkan på deras identitetsskapande. Det visade sig att de även ville se ut och efterlikna de modeller, vilket stämmer ihop med teorier som jag tar upp i arbetet. En stor del av flickorna ville även arbeta med ämnet identitet under bildlektionen för att de hävdade att det kanske skulle hjälpa dem. Mindre än hälften av pojkarna menade att olika mediebilder berörde dem. Resten berördes inte och mediebilderna hade ingen inverkan på dem. Bara en viss del av dem ville arbeta med ämnet identitet. Resultatet har jag valt att visa upp i en bild.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning 6
2 Syfte och frågeställning 8
3 Teoretisk bakgrund Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.1 Tidigare forskning 9
3.2 Gestaltning som en kunskapsform och för att läsa budskap 10
3.3 Massmedier och sociala medier 11
3.4 Identitet och identifikation 12
3.5 Mediebilders påverkan 14
4 Metod och material 16
4.1 Metod 16
4.2 Metodernas validitet 18
4.3 Avgränsning och urval 19
4.4 Genomförandet 19
5 Resultat och analys 21
5.1 Resultat av enkätfrågorna 21
5.2 Analys av enkätfrågorna 25
5.3 Resultat av den gestaltande delen 25 5.4 Analys av gestaltning 28
6 Diskussion 28
Källföteckning 30
Bilaga 1 Bilaga 2
6
1 Inledning
Något jag ständigt tänkt på under min lärarutbildning, med huvudämnet Bild och visuellt lärande, är hur olika medier framställer föreställningar om hur människor ska se ut och vara. I vårt samhälle finns det många värderingar och normer som ska uppfyllas, men speglar medierna verkligheten? Har medierna orealistiska värderingar och normer som påverkar oss omedvetet när det gäller enkla val här i livet. I Mediekultur –
Mediesamhälle skriver Jostein Gripsrud att ”Medierna bidrar till att definiera
verkligheten omkring oss, därmed också till att definiera vilka vi är. De visar fram olika sätt att förstå välden, olika sätt att framställa den – i bild, ljud och skrift/…/”4. I dagens samhälle är det allt vanligare att medierna ständigt tränger sig in i våra liv och vi invänder inte för att vi har kommit att bli sociala varelser. Medierna ”vägleder” oss och som mottagare visar oss hur vi ska vara ”vilka vi är, vilka vi vill vara eller bli - och vilka vi under alla omständigheter inte vill vara eller bli”5. Detta är en viktig grund i det ganska mångfacetterade begreppet identitet6. Jag upplever att vi har stor press på oss att se ut på ett specifikt sätt och för att passa in i olika fack som samhället skapat. Risken att ungdomar påverkas och drabbas av detta anser jag är väldigt stor. Jag menar att ungdomar är i en fas där de söker efter sin identitet. Ungdomar behöver självspeglingar, de vill spegla sig i medierna. Detta för att de stora socialisationsförändringarna är omfattande vilket i sin tur har påverkat ungdomars identitet och gjort dem mer osäkra idag7.
Enligt kursplanen i ämnet bild i Lgr11 ska man beröra och behandla ”frågor om identitet /…/ massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas”8
. Jag är medveten om att det finns ett antal faktorer som kan påverka ungdomars identitet, så
4
Gripsrud, Jostein, Mediekultur- Mediesamhälle, 2000, s 17.
5 Ibid, 18. 6
Ibid, 15-18.
7 Fornäs Johan, Narcissus och det Andra, 1991, s 16. 8 www.skolverket.se
7
som familj, skola och vänner, men jag har valt att undersöka mediebilders eventuella påverkan av ungdomar. Bilder finns överallt, därför är jag intresserad av att undersöka hur medvetna ungdomar är och vilka olika mediebilder anser ungdomar påverkar deras identitet. Jag kommer även att undersöka hur ungdomar föreslår att undervisande lärare i ämnet bild kan arbeta med identitet under bildlektionerna. Jag har lämnat ut enkäter till ungdomar som går i årskurs 9 i grundskolans senare år. Ungdomarna har svarat i löpande text och eftersom enkätens utformning inte har givna svarsalternativ har jag även valt metoden hermeneutik för att tolka och få en förståelse över ungdomars svar.
Eva Blomberg skriver i den historiska tidskriften Sätt att se att för att förbättra och fördjupa en undersöknings helhet så ska man föra ”samman text och bild”9. I detta fall ett gestaltande resultat kan bidra till något väsentligt utöver texten. De vill säga att undersökningens resultat ska gestaltas. Materialet kommer att analyseras och mitt resultat har jag valt att presentera en estetisk uttrycksform.
8
2 Syfte och frågeställning
Syftet är att ta reda på hur medvetna ungdomar är när det handlar om olika mediebilders påverkan. Vidare syftar examensarbetet att ta reda på vilka mediebilder ungdomar anser påverkar deras identitet. Jag vill även med denna undersökning, utifrån ungdomars synvinkel ta reda på hur de föreslår att undervisande lärare i bild kan arbeta med identitet under bildlektioner. Min förhoppning är att få ta del av förslag och synpunkter som kan vara nyttiga och berikande för min framtida yrkesroll som lärare i ämnet bild.
Jag kommer även att kombinera text och gestaltning i mitt examensarbete. Att förbinda samman dem kan ge nya tolkningar och tillföra ny kunskap. Undersökningens resultat ska gestaltas i form av en bild.
Följande frågor som ska besvaras:
- Hur anser ungdomar att mediebilder påverkar deras identitet?
9
Teoretisk bakgrund
I följande avsnitt redogör jag för de olika begrepp och teoretiska utgångspunkter inom forskningsläget. Eftersom undersökningens resultat är en gestaltande del, kommer jag här även att redogöra för litteratur om gestaltning. Massmedier och sociala medier beskrivs kort för att läsaren ska förstå innebörden med detta men undersökningens fokus ligger på massmediebilder och sociala mediebilders påverkan på ungdomars identiteter. Därefter redogör jag för litteratur kring identitet.
3.1 Tidigare forskning
Oddbjorn Evenshaug och Dag Hallen skriver i Barn- och ungdomspsykologi att ungdomar påverkas av TV användningen. En undersökning gjordes i Norge där man studerade ungdomars användande av TV, både före och efter. Man kom fram till att den enskildes personlighet förändrades över tid. Ungdomarna uteslöt böcker, radio och bio. Ungdomarna använde TV:n för underhållningens skull och de fick även sin ”nya” kunskap därifrån. Speciellt serier som ansågs vara fantasier tog ungdomarna till sig. Detta ledde till att deras personliga problem inte konfronterades, och i följd av detta förändrades deras personligheter som hade en inverkan på identiteten. TV:ns fantasiinnehåll användes som tillflykt av verkligheten. Identifikationen var att ungdomarna imiterade de dem såg på TV10.
I tidsskriften Adolescence and media skriver Maria Mastronardi att en människa tillbringar mellan 7-10 år sitt liv av till titta på TV. Studier visar att TV är
10
beroendeframkallande. Ungdomar som konsumerar mycket av massmedier kan leda till konsekvenser. Flera studier visar på att medieanvändningens effekt förändrar ungdomars personligheter till att de börjar dricka, röka, blir gravida, fuskar i skolan och presterar mindre. Vidare hävdar Mastrinardi att våldfilmer visar effekter på ungdomars beteende. De bli mer våldsamma eftersom de lär sig det ifrån vålds och action filmerna11.
Mastronardi skriver även att stressen bara ökar för ungdomar, speciellt för tjejer. Flera undersökningar konstaterar att flera unga drabbas av ätstörningar på grund av den idealbild som de olika medierna framställer. Flera unga lider av stress, depression och är missnöjda med sina kroppar för att de inte ser ut som kvinnorna i TV och i tidningar. De olika medierna har en stor kraft och effekt på ungdomars kroppsuppfattning. Medierna har en stor roll på hur unga ser på sig själva och hur de mår psykiskt12.
Tara Chittendens artikel Digital dressing up: modelling female teen identity in the
discursive spaces of the fashion blogosphere skriver hon att bloggare har stor inverkan
på dess läsare. Det som bloggare skriver har stor effekt och påverkan på ungdomars personliga och sociala identitetsskapande. Genom att läsaren kan kommentera i bloggar hävdar Chittenden att det kan ses som en resurs för ungdomars framväxande uttryck för deras identitet. I Chittendens undersökning fann hon även att över hälften av majoriteten är flickor som bloggar samt läser bloggar13.
3.2 Gestaltning som en kunskapsform och för att läsa
budskap
”Gestaltning är när man ger form åt något, till exempel en idé eller en figur”14. En gestaltning kan uttryckas i många olika former, de kan vara en bild, ljud, film eller något tredimensionellt. Cynthia Freeland skriver i boken Konstteori- en introduktion om konstens innebörd och påverkan. Freeland refererar till John Dewey som menar att för att förstå konstens budskap krävs en viss förkunskap. Så som man uppfattar och gör tolkningar om en viss människa är det på samma sätt för att förstå konst, de vill säga att
11
Mastronardi Maria, Adolescence And Media, 2003, s 84- 86.
12 Ibid, 87- 88 13
Chittenden Tara, Digital dressing up: modelling female teen identity in the discursive spaces of the fashion blogosphere, 2010, s 505- 508.
11
förstå budskapet i konstens språk. För att förstå sig på konst behövs kännedom inom sammanhanget. Konst kommunicerar och förmedlar alltid en tanke och en idé till betraktaren15.
I boken Hur får kunskap liv? skriver Agnes Nobel att skillnaden mellan uttrycket i konstens värld och vetenskapens värld inte är stor. Sökandet efter sanningen och helhetsuppfattningen är den samma. Gestaltningens innehåll är det som omger oss i tillvaron. Idén, formen och innehållet kan se annorlunda ut beroende på vad budskapet förmedlar till mottagaren. Gestaltning har en kraft att öka och väcka nya sinnen och känslor. Genom att kombinera konst och vetenskaplig kunskap kan inlevelseförmågan öka eller förnyas16.
Blomberg skriver ”Bilder berättar något som går utöver texterna och har en egen visuell verkningskraft”17
. Blomberg anser att man ska kombinera text och bilder i en forskning. Det som krävs är att man ska inskaffa de så kallande metodologiska redskapen. Därför bör man sträva efter ett nytt sätt att se. Bilder lever sitt eget liv och de är en egen källa. Innehållet består av symboler som skapar mening och de kan identifieras genom tolkning. Man bör systematisera de man ser, vilket många forskare inte gör. Genom att systematisera de man ser kan leda till en ny förståelse och bättre resultat. Att binda samman text och bild ger nya uttryck och budskapet tar en ny form av kunskaper18.
3.3 Massmedier och sociala medier
Massmedierna har blivit väldigt viktigt i dagens samhälle, och numera är det ett eget språk som kommunicerar med samhället. I Medieboken- massmedier menar Lars Pettersson och Åke Pettersson att massmedier behövs för att det är en tidsfördrivning och stimulerar människans behov. Massmedierna sänder sitt budskap och människan är mottagaren som analyserar och tolkar budskapet. Massmedier är TV, film, musik, nyheter, radio, tidningar, böcker och reklam. Budskapet eller meddelandet, som
15 Freeland Cynthia, Konstteori- en introduktion, 2006, s 139- 140. 16
Nobel Agnes, Hur får kunskap liv? Om konst och eget skapande i undervisningen, 1984, s 12- 15.
17 Blomberg Eva, Historisk tidsskrift, Sätt att se, 2005, s 265 18 ibid, 264- 266.
12
massmedierna sänder ut är opersonligt men beroende för vem meddelandet är riktat till, en viss målgrupp eller flera19. Massmedierna fyller olika funktioner beroende på budskapet. Det vill säga innehållet i massmedierna är olika, nyheter levererar olika händelser och detta kan ha en effekt att ändra ens åsikt, medan exempelvis en serie i TV har mer en underhållande effekt.
Tara Chittenden skriver i sin artikel att virtuella gemenskapen och sociala nätverk är en stor del av ungdomars liv. Genom sociala medier kan man uttrycka sig genom att skriva om ens egen erfarenhet, tankar eller att publicera fotografier av sig själv. Bloggar och digitala dagböcker är webbplatser där man själv väljer vad som publiceras. Genom den visuella representationen visar man sig offentligt för allmänheten och där läsaren kan kommentera i kommentarfältet. Dessa sociala närverk är för de mesta i bild och text20.
Greg Bowe skriver i artikeln Reading romance: The impact Facebook rituals can
have on a romantic relationship att fotografier i Facebook anses vara väldigt viktigt i
det sociala nätverket eftersom det är mer trovärdigt att när man visar sig själv på en bild och använder sitt namn än forum där man endast anonymt får tycka. I sociala medier hör spel, online forum, blogg och Facebook. I dessa sociala nätverk får man oftast vara synlig. Det är upp till användaren hur mycket man vill dela med sig till dem övriga21.
3.4 Identitet och identifikation
Det någorlunda problematiska begreppet identitet kan ses som självuppfattning. I grund och botten skapas identitet genom reflektioner i andra. De vill säga att identitetsskapandet har ett stort behov av beroende att spegla sig i andra. De sociala och kulturella faktorerna i nuet problematiserar ungdomars identitetsskapande och synen på sin egen självbild22. Gripsrud pratar om två olika identiteter, den kollektiva eller sociala och den personliga identiteten.
19
Petersson Lars, Pettersson Åke, Medieboken- Massmedier, 1993, s 10- 16.
20
Chittenden Tara, Digital dressing up: modelling female teen identity in the discursive spaces of the
fashion blogosphere, 2010, s 505- 506.
21
Bowe Greg, Reading romance: The impact Facebook rituals can have on a ramantic relationship, 2010, s 62- 63.
13
”Vår sociala identitet får vi till en början genom andra människors uppfattningar om oss och genom de kollektiva sammanhang vi ingår i: vi kommer från en viss stadsdel i en viss stad, vi är av manligt eller kvinnligt kön i en viss ålder, vi har föräldrar med vissa yrken, vi har en viss utbildning och vissa intressen
som gör att vi är med i ett idrottslag eller ett rockband osv. De andras uppfattningar om oss blir mer eller mindre en del av vår egen självbild, av vår identitet”23.
Med detta påstående menar Gripsrud att vi inte bestämmer över en viss del av vår identitet. Att omgivningen har konstruerat en del av den. Den personliga identiteten skiljer sig från de andra. Det är något man letar efter och försöker komma fram till genom att fråga sig själv; vem är jag? När man är ungdom är den sociala identiteten något svårare att kontrollera och besvara24. Gripsrud pratar även om begreppet
identifikation som har samma betydelse och härstammar av identitet. Det handlar om
medvetande önskningar både fiktiva och verkliga, det vill säga att önska sig att man såg ut som en kändis eller ha samma personlighet där man vill och behöver identifiera sig med någon. Genom identifikation, att imitera någon annan kan ha stora effekter på det sociala livet genom ändrade handlingar och åsikter. När vi ser en bild på en vacker kvinna eller ser en action film vill man bli lik den personen man ser. På grund av den snabbt växande visuella världen så kan denna identifikation bytas väldigt ofta vilket kan leda till konfliktsituationer med ens självkänsla25.
Ulla Lind och Gunnar Åsen skriver i Bilden som kunskapsbärare innebörden med bildundervisningen och varför det är viktigt för ungdomar. När en elev gör ett två eller tredimensionellt arbete är det utifrån elevens personliga kunskaper som utgör arbetet. Eleven analyserar och tolkar arbetet samtidigt under processens gång och får därigenom en förståelse för symbolerna i arbetet. Detta leder till att eleven kan identifiera sig med arbetet. Personligheten speglar sig i arbetet och det väcker en medvetenhet bland ungdomar 26.
23 Gripsrud, Jostein, Mediekultur- Mediesamhälle, 2000, s 20. 24
Ibid, 20
25 Ibid, 28- 33.
14
3.5 Mediebilders påverkan
I Gert Z Nordströms studie Påverkan genom bilder skriver Nordström att människan fascineras av bilder trots budskap. Bilder har en stor fängslade attraktion för blicken. Vidare skriver Nordström att oavsett vilka bilder det är så tolkar man dem som en helheter där betraktandet påverkas27. ”De flesta bilder berör oss och väcker liv i våra minnen. Man kan förmodligen inte möta en bild i tidningar eller reklam utan att genast få en mängd tankar, känslor och åsikter. Man hittar samtalsämnen och man kan identifiera dig själv med vad man ser”28.
Mastronardi skriver att på grund av det dominerande massmediala utbudet så som videospel, mode och TV, låter ungdomar att engagera och forma sig efter massmedia. TV-tittande kan påverka och ha effekter på ungdomars attityder där personligheten förändras över tid. Ungdomar vänder sig till olika typer av media utifrån var de befinner sig i livet och hur de mår psykiskt. Dagens ungdomar är väldigt stressade för att det är på väg in i vuxenlivet. Behovet av att konsumera och vilja känna sig som en medlem i medieutbudet är stort. Mastronardi hävdar även att mediekonsumtion formar ungdomars identitet vilket leder till konsekvenser29.
Anders Carlsson och Thomas Koppfeldt skriver i Bild och retorik i media att man som individ vill och behöver veta var man står i olika situationer och viktiga frågor varav självkänsla är en. Därför vänder man sig och utnyttjar exempelvis reklam och TV. Identitetsskapandet kännetecknar sig i att identifiera och skilja oss för att veta vilka vi är30.I Medier och kommunikation skriver doktoranden Jesper Falkheimer att det finns flera kommunikativa former, exempelvis bilder. Bilder kommunicerar och påverkar människor utifrån sändarens budskap. Denna följd leder till att vi är mottagaren som lever i ett socialt samhälle. Vidare skriver Falkheimer att mediekommunikation är den övergripande och dominerande sändaren i samhället31. Falkheimer hävdar att ”Tilltron
27
Gert Z Nordström, Påverkan genom bilder, 1986, s 7.
28 Carlsson Anders, Koppfeldt Thomas, Bild och retorik i media, 2003, s 21. 29
Mastronardi Maria, Adolescence and media, 2003, s 83- 85.
30 Carlsson Anders, Koppfeldt Thomas, Bild och retorik i media, 2003, s 11.
15
till masskommunikation som påverkansmedel har också bevisats överdriven”32. Fast i
Medier, genus och makt skriver Gunilla Jarlbro att mediernas bilder sätter ideal och
press på dagens läsare om vad som är modernt och snyggt. Skönhetsidealen som mediebilderna framställer i reklam är smala kvinnor och stora starka muskulösa män. Detta påverkar hur man ser på sig själv och hur man uppfattar vad som är tilltalande samt mindre tilltalande33. Falkheimer skriver att påverkningsindustrin genom reklam är ”att övertyga en viss grupp människor”34
.
Lars Petersson och Åke Pettersson skriver att reklambilder är ett bra och smidigt sätt att framföra sitt budskap på. Reklamens syfte är att framföra en idé, exempelvis teknikprylar eller kläder och är beroende på en målgrupp. I dagens samhälle är reklamen oerhört välplanerade, de ska väcka olika slags känslor och sinnen. De menar att människan behöver få ökad kunskap om hur dessa reklamer påverkar oss eftersom vi inte är medvetna om när vi blir påverkade vilket resulterar i onödiga köp. Reklam manipulerar vårt tänkande och synsätt på samhället och idealen. Att kombinera bild och text kan tillföra tydligare budskap som fångar ens uppmärksamhet. Kändisars framgång vill människan ha, därför används kändisar mycket i bildreklam för att sälja produkter vilket anses ha stora effekter på konsumenterna. Kvinnor används mer i reklambilder än män. Kvinnan används i bildreklam för att sälja läppstift till en kvinna samtidigt som kvinnan används i reklamer för att sälja verktyg till en man35.
Olika sorters bloggar har en framväxande effekt på ungdomars identitet. Flera stora bloggare bloggar om mode, om vad som är ”inne” och vad som är ”ute”. Den här visuella presentationen erbjuder läsaren hur de ska se ut och detta påverkar deras sociala liv. Många ungdomar är sårbara och osäkra på sig själva, därför vänder många sig till bloggare att se upp till. Bloggvärlden har vuxit mycket för att de ger möjligheter åt ungdomars behov av deras identitetsskapande. Dessa komplexa uttryck ger möjlighet för läsaren att forma och låta sig påverkas dagligen36.
32
Ibid, 22.
33
Gunilla Jarlbro, Medier, genus och makt, 2006, s 109.
34 Falkeimer Jesper, Medier och kommunikation – en introduktion, 2001, s 76. 35
Petersson Lars, Pettersson Åke, Medieboken- Massmedier, 1993, s 71- 76.
36 Chittenden Tara, Digital dressing up: modelling female teen identity in the discursive spaces of the
16
4 Metod och material
I detta avsnitt redogör jag vilka metoder som står till grund för min undersökning, det vill säga en kvantitativ metod, insamling i form av frågeställningar och hermeneutik. Och därefter beskrivs hur jag har gått till väga med genomförandet och ifrågasätter metodens validitet.
4.1 Metod
Jan Hartman skriver i Vetenskapligt tänkande att en kvantitativ undersökning är en process där det ingår ”tre faser; planering -, insamling -, och analysfasen”37. Hartman hävdar att det finns en liten antydan, om att det skulle finnas absoluta sanningar om man genomför en kvantitativ undersökning på ett vetenskapligt sätt, om man inte utesluter vissa delar. Hartman menar då om man genomför en vetenskaplig undersökning där man specifikt följer metodreglerna inom de tre faserna: planering, insamling och analysfasen, det vill säga följer det givna momenten 38. Jan Trost hävdar istället i
Enkätboken att det finns inga absoluta sanningar med kvantitativ metod. Trost skriver
”/…/ mycket av vad vi gör är betingat av tycke och smak”39
. Därför har jag med hjälp av hermeneutiken tolkat samt försökt få en förståelse av elevernas svar. Enkäten är inte ett formulär med svarsalternativ. Den kvantitativa delen i undersökning består av två frågor där eleverna svarar med en löpande text.
Trost skriver att fördelen med en kvantitativ undersökning ur informantens syn, ”/…/ de som avses besvara enkäten sätts i centrum och att man söker ta hennes eller hans
37
Hartman Jan, Vetenskapligt tänkande, 2004, s 207
38 Ibid, 207.
17
perspektiv genom hela processen i arbetet med enkäten”40
. Göran Ejlertsson skriver i
Enkäten i praktiken, några fördelar med enkät är att respondenten kan skriva och svara i
lugn och ro utan att känna någon press. Det finns möjlighet till att respondenten kan titta över svaret. Man minskar intervjueffekten, det vill säga den som intervjuar exempelvis ställer en följdfråga som påverkar informantens svar. Fördelen med detta är att respondenten är anonym, och kan svara exempelvis på lite känsligare frågor så som om droger och sexualitet 41 . Detta är en anledning till grund för mitt val av undersökningsmetod, att eleverna är anonyma så att de inte ska känna någon press. De ska vara fria med sina svar och kunna uttrycka sig på ett sätt som de inte kanske gjort genom en intervju. Eftersom ämnet identitet och påverkan kan vara känsligt för vissa i detta fall. Ejlertsson skriver även att nackdelarna med enkät är att vissa har svårt att skriva eller läsa och uttrycka sig skriftligt. Följdfrågor i en intervju kan vara bra om man vill gå mer på djupet vilket inte finns i enkäter. Fast detta går att eliminera om man har ett genomarbetat frågeformulär42.
Hartman Jan skriver i Vetenskapligt tänkande att hermeneutiken bygger på tolkning av texter, människans handlingar och samhälliga händelser. Kunskap om människans ”livsvärld” ska man tolka och försöka ”leva sig in i”. Människors uppfattningar om samhället och denna kunskap är förståelse43. Hermeneutiken är till för att jag ska tolka och få en förståelse över elevernas svar i frågeformulären. Hermeneutiken bygger på att förstå något där processen leder till förståelse för att komma fram till en ny sorts kunskap. Gripsrud menar att texter är en sorts väv av symboler och tecken. Genom att väva samman tecken i en text leder fram till en ny förförståelse som får en ny betydelse. Hermeneutiken kan ses som ett verktyg för att hjälpa att komma fram till nya tolkningar44.
När man ser en text i en viss miljö uppstår förväntningar om vad texten handlar om. Dessa förväntningar i de olika sammanhangen avgör hur man ser på saker och ting. Denna grundförståelse är grunden på individens kunskap i samhället. Gripsrud nämner även att förutsättningarna som vi har är en del av den kunskapen vi bär på. Allt grundar sig i individens förkunskaper, värderingar, normer, kulturella och traditionella
40
Trost, Jan, Enkätboken, 2007, s 7.
41 Ejlertsson Göran, Enkäten i praktik, 1996, s 11. 42
Ibid, 12.
43 Hartman Jan, Vetenskapligt tänkande, 2004, s 106.
18
uppfattningar. ”Man måste förstå delen för att förstå helheten, och man måste förstå helheten för att förstå delarna”45. Undersökningens material måste tolkas och omtolkas. Denna förståelseform kallar Gripsrud för den hermeneutiska cirkeln46. Vilket innebär att jag måste sätta mig in i ungdomars ”livsvärld” och tolka deras texter för att få nya tolkningar som överensstämmer med ungdomarnas intention och uttryckandet i texterna.
4.2 Metodernas validitet
”Med validitet i en enkätfråga menas frågans förmåga att mäta det den avser att mäta”47
. För att sanningskriterierna ska bli tydligare i en enkätundersökning begränsas frågorna för att arbeta på ett vetenskapligt sätt. I den hermeneutiska metoden är det större urval eftersom hermeneutik bygger på en tolkningslära48. ”En absolut objektiv förståelse betraktas som en principiell omöjligt, eftersom det tolkande subjektet alltid ingår i ett historiskt, socialt och kulturellt sammanhang”49
. Metodavsnittet inleddes med att det skulle finnas möjligheter över att det skulle finnas några absoluta sanningar om en undersökning genomförs på ett vetenskapligt sätt, medans Trost hävdade att det inte finns några absoluta sanningar. Undersökningens utformning är att det inte finns några slutgiltiga sanningar. I undersökningen har jag tagit avstånd från att ”mäta” sanningshalten i mitt examensarbete. Den kvantitativa delen i mitt examensarbete är att jag har använt mig av en enkät utan givna svarsalternativ utan istället med öppna svar. Syftet är att jag vill veta hur ungdomar anser att massmedia och sociala mediebilder påverkar dem. Kvantitativa och hermeneutiska metoden går förstås att kritisera deras tillförlighet men jag valde att kombinera dessa två metoder. Jag upplevde att jag behövde hermeneutiken för att tolka och få en förståelse över elevernas svar eftersom frågeformuläret har öppna svarsmöjligheter.
45
Ibid, 174.
46 Ibid, 172- 174. 47
Ejlertsson Göran, Enkäten i praktik, 1996, s 86.
48 Gripsrud, Jostein, Mediekultur- Mediesamhälle, 2000, s 186- 189. 49 Ibid, 187.
19
4.3 Avgränsning och urval
Jag har valt att begränsa studien till att undersöka hur olika mediebilder påverkar unga. Jag har uteslutit begrepp som radio och chattforum som istället ersatts av det övergripande begreppet media. Jag är medveten om att det är ett stort ämne att analysera och därför har jag fokuserat mig på olika mediebilder, det vill säga massmediebilder och sociala mediebilder. Med den anledningen ville jag inte begränsa ungdomarnas val av olika mediebilder. Med massmediebilder menas i detta fall still och rörliga bilder i kombination av text; TV, musikvideo, film, tidningar och reklam. Sociala mediebilder är även i kombination av bild och text; Facebook, blogg, digitala dagböcker och andra sociala nätverk. Vidare avgränsning är att urvalsgruppen är elever som går i årskurs 9 i grundskolan senare år som kommer att genomföra frågeformuläret. Av egen erfarenhet under VFT:n har jag upplevt att ungdomar i årskurs 9 är mer medvetna om sig själva än de yngre eleverna när det handlar om identitetsskapande och kan kritisk granska och skapa en förståelse av de olika mediebilders påverkan.
Deltagarna i undersökningen valdes inte slumpmässigt. Jag kontaktade en lärare i ämnet bild via telefon. Av hänsyn till skolan och undersökningens informanter har jag valt att inte nämna grundskolans namn. Skolan är belägen i södra Skåne och är en grundskola med årskurs 1-9. Frågeformuläret lämnades ut till fyra elevgrupper. Vilket resulterade i 83 elever varav 51 pojkar och 32 flickor.
4.4 Genomförandet
Jag bestämde tid med läraren i ämnet bild vilka dagar och tider jag kunde lämna enkäten till eleverna i årskurs 9. Efter det besökte jag rektorn och frågade om jag fick genomföra undersökningen med eleverna. Jag fick ett godkännande efter att rektorn läst frågorna och såg att eleverna skulle vara anonyma. Direkt efter lämnade jag enkäten till eleverna och bad dem läsa frågorna när jag var där så att de förstod frågorna, och att det inte skulle bli några missförstånd. Det uppstod inga problem med frågorna och eleverna började direkt svara på frågorna. Efter att eleverna svarat på frågorna samlade jag in enkäterna. Av nyfikenhet började jag titta på svaren och ville se om eleverna uppfattade frågorna korrekt. Jag blev överraskad av materialet då jag fann mycket intressanta svar.
20
Om olika mediebildernas inverkan på dem och om eleverna ville arbeta med ämnet identitet i bildundervisning.
I samband med inlämningen av enkäten kom jag på att eleverna är omyndiga. Att ett brev till föräldrarna borde ha skickats i förväg för att få deras godkännande. Direkt efteråt pratade jag med läraren i ämnet bild på skolan, läraren ansåg att det inte var ett problem eftersom eleverna var anonyma i undersökningen och att enkäten berörde inga personliga frågor om deras familjer.
Eftersom enkätens utformning inte har givna svarsalternativ har jag läst texternas innehåll grundligt för att förstå textens innehåll. Syftet med texterna förstår jag redan eftersom de var jag som skrev frågorna men innehållet är däremot varierande då eleverna individuellt har svarat i löpande text. I samband med analysen av texterna uppstod tankar över hur gestaltningen kommer att se.
21
5 Resultat och Analys
I detta avsnitt redovisar jag undersökningens enkätresultat. Även om mitt resultat har gestaltas kan jag inte förvänta mig att läsaren ska första detta. Därför redogör jag först över vad deltagarna svarade i enkäten på första frågan och därefter redovisar jag enkätens andra fråga (se bilaga1) och analyserar detta sedan. Därefter redogör jag processen av min gestaltning och dess resultat och analyserar detta.
5.1 Resultat av enkätfrågorna
Av de 83 ungdomar som deltog i undersökningen hävdade 53 ungdomar att massmedia och sociala mediebilder påverkade deras identitet. Främst var det blogg, reklam och TV där ungdomarna ansåg hade effekt på deras identitetsskapande. På andra enkätfrågan svarade 29 ungdomar att de ville arbeta med ämnet identitet i bildlektionen. Mitt material överraskade mig när jag fann att var skillnad på svaren beroende på vilket kön. Först ska jag presentera resultat av flickors svar och därefter pojkars resultat.
Flickorna i undersökningen var väldigt medvetna om sig själva. Innehållet i deras texter är mycket informationsrikt. De förklarade noggrant om hur de ansåg att de olika medierna påverkade deras identitetsskapande. Alla 32 flickor ansåg att de blev påverkade väldigt mycket av medier. 30 av flickorna ansåg att bloggar hade en stor inverkan på deras identitetsskapande. Främst var det modebloggarna flickorna tog till sig. Över hälften av majoriteten ansåg att bloggar och reklam hade mest påverkan på dem och där hämtade de även inspiration. Deltagarna i undersökningen skrev i sina texter att bloggerskors livsstil påverkade dem. Allt ifrån bloggarnas vardag, stil, smink, frisyr och kläder. De hävdade att de förändrade sina stilar efter vad bloggerskorna hade på sig och vad bloggarna ansåg vad det senaste modeplagget var. Över hälften av deltagarna använde meningarna velat se ut som de, vill också se ut och vara så och
22
efterlikna det. De refererade till att de ville se ut och imiterade bloggerskorna Kenzas
och Tyras. Flickorna är medvetna om sig själva över vad de tar till sig och det de vill utesluta. I deras texter ser jag tydligt vad för effekter bilder har på deras identitet och identifikationen. 18 flickor ansåg att de blev påverkade av reklam bilder. Flickorna påverkades utseendemässigt och psykiskt av reklamen. Att de blev osäkra på sitt utseende när det finns smala modeller i all reklam. Samma effekt har tidningar och TV, modeller och kändisar som är smala och vackra hävdade de. Några av flickorna menade att Facebook hade en annan sorts effekt, de menade att bilderna som tilltalade dem var bilder exempelvis på resmål osv.
Pojkarnas resultat skiljer sig oerhört mycket från flickornas. 15 av 51 ansåg att de blev påverkade. De förklarade även på vilket sätt massmediers inverkan har på dem. De ansåg att reklam om kläder och tekniska prylar påverkade deras inköp. TV:ns inverkan på dem menade att när de såg en film eller en underhållningsserie påverkades dem och imiterade kändisars attityder. När det gäller reklams inverkan skrev de att de köpte kläder som de manliga modellerna hade på sig, eftersom det är modet. Men resultatet jag har kommet fram till är att 21 pojkar blev påverkade. Eftersom dem övriga pojkarna som jag valde att de blev påverkade svarade så här; jag vet inte men kanske blir
påverkad omedveten eller jag vet inte riktigt men kanske ibland. Därför valde jag att
placera dem med pojkarna som ansåg att de blev påverkade. Eftersom de inte var direkt medvetna, men ansåg ändå att de kanske blev påverkade lite. De som var osäkra skrev inte vilka medier de kanske blev påverkade av. Resten av pojkarna var tydliga och skrev; jag är mig själv, medier påverkar inte min identitet bara jag påverkar mig själv.
I elevernas texter inkluderar även stora skillnader när det gäller andra frågan i enkäten över om dem ville arbeta med ämnet identitet i så fall varför och hur. 19 flickor ville arbete med ämnet identitet i bildundervisningen. De som svarade ja menade att de kunde uttrycka ämnet identitet i bild genom färger och former. Att de skulle känna och hitta sig själva bättre eftersom de uttrycker sin identitet genom bilder. Några ville starta en blogg, arbeta med collage och göra olika sorters reklam för olika målgrupper för att se hur det påverkar en själv. Hälften utav flickorna som svarade ja visste inte hur man kunde arbeta med ämnet identitet. Men de svarade ja och menade att man kanske skulle finna sig själv om man arbetade med sin egen identitet, att under själva processen komma på sig själv vem man är. Att det skulle hjälpa dem med att öka deras självförtroende. Att leva med sin egen identitet och inte försöka vara som andra i
23
medierna. Flickorna ansåg att de skulle vara roligt att testa på något nytt och lära sig om; hur och varför man påverkas av bilder. Några flickor menade att de ville arbete med massmedia och sociala mediebilder eftersom många kan må dåligt av dem och att man behöver veta att mycket av det man ser är redigerat och manipulerar.
Resten av flickorna ville inte arbeta med identitet eftersom det är något personligt menade de. De hävdade att är något man behöver finna själv och många vill inte visa vem man egentligen är som person. Att man själv måste arbeta med sin egen identitet och flickorna ville inte uttrycka eller visa sina identiteter i ett två- tredimensionellt arbete. De ansåg att de inte ville ”dela” med sin identitet för dem övriga i klassen eftersom det är jobbigt och det är något privat. Sju av dem som svarade nej skrev att det kanske inte var intressant eller att det skulle vara för svårt att arbeta med ämnet identitet, de menade att de inte visste hur de skulle arbeta med ämnet identitet.
10 av 51 pojkar ville arbete med ämnet identitet för att de ansåg att det kunde vara roligt att testa på något nytt. Tre av dem som svarade ja skrev att de inte visste så mycket om identitet och att det kunde vara intressant att lära sig något nytt. Dessa tre pojkar svarade på första frågan att de trodde att de blev påverkade av massmedia och sociala mediebilder. De övriga deltagarna skrev att de inte ville arbeta med ämnet identitet under bildlektionerna eftersom det skulle vara tråkigt och de menade att det inte tillhörde bildlektionen.
De elever som menade att massmedia och sociala mediebilder hade verkan på deras identitet var främst blogg, reklam och TV. Eleverna ansåg att de försökte efterlikna bilderna. Flickornas inköp av kläder och smink påverkades av reklam och bloggare. Pojkarnas inköp påverkades även fast enbart av reklam. Pojkarna hävdade att TV:ns inverkan på dem ledde till att deras personlighet förändrades och resten menade att de inte berördes av massmedia och sociala mediebilder. På andra frågan i enkäten ansåg över hälften av majoriteten av deltagarna att arbeta med ämnet identitet. De menade att arbeta med ämnet identitet kan bidra till att förstärka ens egen identitet. Resterande elever hävdade att de inte fann något intresse att arbete med ämnet identitet eller att det var något personligt.
24
5.2 Analys av enkätfrågorna
Undersökningens resultat indikerar på att alla flickor hävdade att de blev påverkade av massmedier och sociala mediebilder. Detta överensstämmer med vad Fornäs hävdade att identitetsskapande behöver i grund och botten spegla och reflektera sig i andra. I detta fall vände sig flickorna mot reklam och det sociala nätverkets blogg. Identifikationen ser man också tydligt i resultatet när majoriteten av flickorna skrev i sina texter att de önskade eller ville se ut som dem kvinnliga modellerna i reklam eller bloggerskorna. Detta överensstämmer även med Gripsruds förklaring av begreppet identifikation över att ungdomar imiterar någon annan och medvetet önskar att de såg ut som en kändis och eftersträvar efter deras livsstil i detta fall. Denna medvetenhet sågs i texterna när de skrev att de sminkade sig som bloggerskorna och köpte likadana kläder som dem. Massmedians idealbild som framställs påverkas flickorna av där de fick sämre självförtroende och missnöjda med sitt utseende. Detta lyfter Jarlbro fram om skönhetsidealen som massmediebilder framställer påverkar över hur man ser på sig själv. Carlsson och Koppfeldts menade att reklam och bilder i tidningar väcker stora tankar och känslor när man ser en bild, försöker man omedvetet utnyttja och identifiera sig med bilden. Flickorna utnyttjade bilder som väckte tankar och känslor och de försökte identifiera sig med dem, i detta fall bloggar som Chittenden hävdade att dagens ungdomar är osäkra därför vänder dem sig till blogg.
Under arbetets gång har jag kommit fram till att litteraturen hävdar att massmediers produktion och framställning påverkar det mänskliga ögat eftersom bilder är tilltalande. Bilder kommunicerar utifrån sändarens budskap. Men Falkheimer påpekade istället att ”Tilltron till masskommunikation som påverkansmedel har också bevisats överdriven”50
. Detta påstående kan stämma in här eftersom pojkarnas svar skiljer sig oerhört mycket än flickornas på frågan om hur olika mediebilderna påverkade deras identitet. 30 av 51 pojkar menade att de inte alls berördes av de olika mediebilder och inte hade någon inverkan alls på deras identitetsskapande. De var tydliga i sina texter och några skrev följande; nej jag påverkar inte, jag är den jag är. Under arbetets gång har jag visat hur dessa visuella presentationer påverkar ungdomars sociala liv och deras identitet. En del av dem som ansåg att de blev påverkade menade att de köpte tekniska
25
prylar och kläder som de såg i reklam. Evenshaug och Hallen skrev att man undersökte ungdomar före och efter TV användningen och där fann man att personligheten förändrades över tid. Ungdomarna i studien fick även en ny storts kunskap av TV användningen. Pojkarnas svar på första enkätfrågan i min undersökning menade att de tittade på filmer och serier. Pojkarna hävdade att de tog med sig beteende och roliga skämt som dem iakttagit och följande dag imiterat detta i skolan. Detta tyder på även att identifikationen tar form här eftersom de efterliknar dem de ser på TV.
Flickorna som ville arbeta med ämnet identitet under bildlektionen ansåg att det var viktigt för att man kanske skulle finna sig själv och inte försöka efterlikna andra. ”/…/bildskapande processer noterat hur barnets intentioner utformas och omformas under arbetets gång. Barnet tolkar hela tiden sina tecken och detta styr processen. Det uppstår således en ”dialog” mellan den som skapar bilden och själva bilden”51
. Detta är en bra utgångspunkt över att arbete med ämnet identitet i skolan. Att de är medvetna om detta under processens gång. Lgr 11 säger att man ska beröra frågor som handlar om identitet. Resterande 13 flickor som inte ville arbeta med ämnet identitet anser jag ha misstolkat enkätfrågan eftersom de skrev; jag vill inte visa min identitet. Enkätfrågan lyder om de tycker att bildläraren ska arbete med ”ämnet identitet”. Kanske beror detta på att ämnet identitet förknippas ofta med sin egen identitet. Varför svarade 39 pojkar att de inte ville arbeta med ämnet identitet i bildämnet? Min hypotes är att de kan bero på en viss osäkerhet och att de inte är lika medvetna om sig själva som flickorna.
5.3 Resultat av den gestaltande delen
Direkt när jag fick in mitt material gav det mig många tankar över hur jag ville gestalta resultatet, vad för form och vilken placering för gestaltningen. Under processens gång kom jag fram till att jag ville göra något ganska stort och som skulle väcka uppmärksamhet. Eftersom jag själv är medveten om bilders påverkan ville jag göra en bild. Materialets resultat visade sig vara för mig uppseendeväckande. Deltagarnas svar om massmediers bilder och sociala mediebilders påverkan på dem och ungdomarnas medvetenhet om detta överraskade mig. Även detta upplevde jag på andra enkät frågan varför de ville och inte ville arbeta med ämnet identitet under bildlektionen. Det som
26
överraskade mig mest var hur pojkarnas svar förhåll sig till flickornas. För att uppnå och skildra detta i min gestaltning och för väcka tankar och reaktioner hos betraktaren valde jag omsätta mitt resultat i en bild där jag använder tre olika stilar i kombination av text. Jag ser mig själv här som sändare och vill framställa ett budskap som mottagaren ska tolka. För att uppnå mitt budskap där mottagaren ska påverkas direkt eller indirekt av informationen i min bild har jag använt mig av några symboler.
Med detta som utgångspunkt har jag valt att använda mig utav en rektangulär form av uppspänd linneduk 70X100 cm (se biliga 2). Bilder finns nästan överallt i vår omgivning och många bilder har en rektangels proportioner som oftast tillämpar det gyllene snittet. Deltagarna i undersökningen som svarade ja till att jobba med identitet i bildundervisningen, skrev majoriteten att de ville göra reklam och collage. Jag valde då att gestalta resultatet utifrån elevernas textinnehåll för att det är mitt resultat. Därför har jag klippt bilder från olika tidningar och skrivit ut några bilder från nätet på bloggare. Bilderna valdes med eftertanke och inte slumpmässigt. De utklippta bilderna är sådana bilder som eleverna ansåg att de påverkade dem. Sedan har jag lagt dem utklippta bilderna i en nästan cirkelformad riktning som sveps in mot spegeln. Kvinnan i bilden tittar rakt in mot betraktaren och håller upp en spegel där dem utklippta bilderna strömmar in. Kvinnan har en högre maktposition än mannen som sneglar ner på spegeln. Den kvinnliga blicken är utmanade och utstrålar en medvetenhet som fixerar betraktarens blick. Varför jag har gestaltat kvinnan på det viset beror det på att jag vill att den kroppsliga positionen och blicken ska skapa reaktioner.
5.4 Analys av gestaltning
Budskapet med att göra en gestaltning i form av en bild är för att visa mottagaren hur man kan tydliggöra sitt resultat i form av en bild. Jag gjorde min bild på ett sätt där den ska kommunicera och förmedla en tanke till betraktaren. Syftet med den kvinnliga blicken i min bild är att fängsla betraktaren. Eftersom mitt material som jag fick in fängslade även mig. Intensiteten i kvinnans blick bygger på att flickorna var medvetna och ansåg att olika mediebilder hade en stor inverkan på deras identitetsskapande. Spegeln som kvinnan håller i symboliserar spegling, av hur flickorna ser på sig själva och hur de försöker efterlikna massmedia och sociala mediebilder. Mina valda utklippta
27
mediebilder hänger ihop med spegeln. Att de utklippta bilderna strömmar in och nästan cirkulerar mot spegeln betyder i detta sammanhang att det var de bilderna som flickorna och pojkarna tog till sig och som hade inverkan på deras identitetsskapande. Varför jag valde att gestalta kvinnan i den maktpositionen som hon har i bilden är för att det är vad jag kom fram till i enkätformuläret. Varför mannen är uppe till vänster om kvinnan och sneglar ner på spegeln är för att 41% av pojkarna ansåg även att de blev något påverkade. Han visar lite uppmärksamhet åt spegeln vilket bekräftar att han ändå är nyfiken och berörs av spegeln. Även om jag satt mannen högre upp än kvinnans position tvingas betraktarens blick mot kvinnans. Med min bild vill jag visa att den faktiskt kan stå för sig själv och låter betraktaren stanna till och fundera över vad sändarens syfte är. Genom att ha skrivit en text och gjort en gestaltande del vill jag öka förståelsen att man kan arbete på det viset. Eftersom eleverna ska kunna uttrycka sig visuellt i ämnet bild ska jag också kunna bevisa att det går. Tekniken och stilarna som min bild innehåller är det eleverna ville arbeta med. De vill säga att på andra enkätfrågan svarade eleverna att de ville arbeta med collage, reklam och uttrycka sig i form och färg. Man ska se helheten för att kunna behärska och enkelt läsa av dessa symboler som kan förnya inlevelseförmågan och ge nya tolkningar.
28
6 Diskussion
Undersökningens syfte är att behandla frågor kring massmedier och sociala mediebilders påverkan på identitet. Begreppet identitet, massmedier och sociala mediebilder är ett brett område men under uppsatsens gång har jag berört detta. Jag ville inte begränsa ungdomarnas svarsalternativ för mycket och därför lät jag svaren vara öppna. Jag är medveten om att det är ett stort ämne och för vidare forskning kanske det hade varit intressant att begränsa undersökningen till ett specifikt ämne. Kanske även att gå in djupgående varför 39 av 51 pojkar inte ville arbete med identitet. Det hänger troligen ihop med första frågan över hur massmedier och sociala mediebilder påverkande dem. Där 30 pojkar svarade att de inte alls berördes av det och inte hade någon inverkan på dem.
Jag har försökt att lyfta fram bilders fängslande attraktion och påverkan på ungdomars identitetsskapande. Mitt resultat som jag kom fram till i undersökningen var att flickorna ansåg att de påverkades mest av reklam och bloggare. Vad det hade för inverkan var att flickorna utseendemässigt försökte efterlikna bloggerskorna. Bloggerskornas bilder tilltalande flickorna. Reklamens inverkan på flickorna var hur de skulle klä sig. Men reklam satte även stor press på flickorna för många skrev i deras texter att de hade dåligt självförtroende för att de inte var lika smala som dem kvinnliga modellerna. Över hälften av pojkarna i undersökningen menade att de inte berörs av massmedia och sociala mediebilder. Kanske är det att bilder tilltalar flickor mer. En viss del av pojkarna menade att de blev påverkade över deras inköp utav kläder av reklam, och deras personligheter förändrades utifrån vad de såg på för film och serier.
Min framtida yrkesroll som bildlärare kommer jag att beröra ämnet identitet under bildlektionen för enligt LGR 11 ska man det. Därför ville jag veta hur eleverna föreslog att man skulle arbete med ämnet identitet. Min förhoppning var att ta del av deras åsikter och förslag som kan vara nyttiga för mina framtida bildlektioner. Elevernas svar berördes jag av för några skrev att dem inte ville visa sin identitet och arbeta med det
29
eftersom ämnet var känsligt för vissa. Andra svarade att det kunde vara nyttigt och lärorikt att arbete med det. Denna undersökning har fått mig att tänka om på nytt över hur man ska bemöta eleverna och kanske även hur jag ska beröra ämnet identitet och påverkan i min framtida yrkesroll som bildlärare.
30
Källförteckning
Tryckt material
Carlsson, Anders & Koppfeldt, Thomas, Medieboken. Bild och retorik i media, 2. Uppl. Liber ekonomi, Malmö, 2003
Ejlertsson, Göran Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, Studentlitteratur, Lund, 1996
Evenshaug Oddbjorn, Hallen Dag Barn- och ungdomspsykologi, Studentlitteratur, Lund, 2001
Falkeimer Jesper Medier och kommunikation: en introduktion, Studentlitteratur, Lund 2001
Fornäs Johan, Boethius Ulf, Cwejman Sabina, Kön och identitet I förändring, Östlings bokförl. Symposion, Stockholm, 1991
Fornäs Johan, Narcissus och det Andra, I: Boethius Ulf, Cwejman Sabina, Kön och
identitet I förändring, Östlings bokförl. Symposion, Stockholm, 1991
Freeland Cynthia, Konstteori- en introduktion, Raster Förlag, Stockholm, 2006 Gripsrud Jostein, Mediekultur, Mediesamhälle, Daidalos, Göteborg, 2000
Hartman Jan, Vetenskapligt tänkande - från kunskapsteori till metodteori, Studentlitteratur,
Lund, 2004
Jarlbro Gunilla, Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Lund, 2006
Lind Ulla & Åsen Gunnar (red), En annan skola: Elevers bilder av skolan som
kunskapsrum och social arena, HLS, Stockholm, 1999
Nobel Agnes, Hur får kunskap liv? Om konst och eget skapande i undervisningen, Liber Förlag, Stockholm, 1984
Nordström Gert Z, Påverkan genom bilder: en studie av olika bildtypers
påverkningseffekter, Styr. För psykologiskt försvar, Stockholm, 1986
Petersson Lars, Pettersson Åke, Medieboken. Massmedier, 1. uppl., Liber – Hermod, Malmö, 1993
31
Otryckt material
Blomberg Eva, Historisk tidsskrift (Sweden) Sätt att se, 125:2. 2005
http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-2/pdf/HT_2005-2_263-273_blomberg.pdf
- hämtad 2011- 09- 24
Bowe Greg, Reading romance: The impact Facebook rituals can have on a ramantic
relationship, Volume 1(2): 61-77 2010
http://doctorat.sas.unibuc.ro/wpcontent/uploads/2010/11/Issue2_GregBowe_Romantic.p df - hämtad 2011-09-24
Chittenden Tara, Digital dressing up: modelling female teen identity in the discursive
spaces of the fashion blogosphere, Journal of Youth Studies Vol. 13, No. 4, 2010
http://www.tandfonline.com.support.mah.se/doi/pdf/10.1080/13676260903520902 -
hämtad 2011-09-24
Mastronardi Maria, Adolescence And Media, Journal of Language and Social Psychology 2003 22:83
http://jls.sagepub.com.support.mah.se/content/22/1/83.full.pdf+html – hämtad 2001-09-24
http://www.ne.se
32
Bilaga 1
Flicka___Pojke___
Hur formas eller påverkas din identitet av olika medier? Exempelvis; tidningar, TV,
reklam, internet, facebook, blogg, digitala dagböcker.
Vill du att bildläraren ska arbeta med ämnet identitet under bildlektionen: Nej- varför? Ja- varför och hur?
33
