• No results found

E-learning i stället för traditionell undervisning?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "E-learning i stället för traditionell undervisning?"

Copied!
221
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och

samhälle

Magisteruppsats 30 hp

E-learning i stället för traditionell

undervisning?

Är vuxna elevers uppfattning att e-learning kan ersätta traditionell undervisning, och är det främst de som ser negativt på sin tidigare skolgång som tycker det?

E-learning instead of traditional teaching?

Are adult students' opinion that e-learning can replace traditional teaching, and is it mainly those who disapprove of their former schooling who think this?

Lasse Palliax

Magisterutbildning 60 hp

Utbildningsvetenskap

Inriktning mot utbildningsledarskap Handledare: Ange handledare Datum för slutseminarium: 2014-03-26

Examinator: Anna Henningsson-Yousif Handledare: Haukur Viggosson

(2)
(3)

3

Abstract

E-learning är en undervisningsmetodik som idag är vanlig att använda i olika utbildningssammanhang. Många företag använder sig av e-learning t ex i samband med införandet av nya processer och systemstöd för sin personal. E-learning används också i olika former och grad inom skolsektorn. Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjort med huvudsyfte att undersöka om utbildningsdeltagare anser att e-learning är ett bra sätt att lära sig på och om de till och med anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning. Syftet är också att prova hypotesen att det är de deltagare som ser negativt på sin tidigare skolgång som är mest positiva till e-learning. Undersökningen ger även svar på några andra parametrar kring uppfattningen om e-learning, t ex om e-learning bör genomföras på egen hand och vid egna valda tillfällen och om e-learning förutom text och bild även bör innehålla ljud i form av en ”speakerröst”.

Min undersökning har övervägande positivistisk utgångspunkt. Det finns dock en hermeneutisk ”touch” då resultatet till viss del också måste tolkas och bearbetas. Metoden jag använt är kvantitativ - undersökningen har gjorts via enkät med fasta svarsalternativ. Processen jag använt är analytisk induktion och teoriproduktionens arbetssätt jag använt mig av är både deduktivt och induktivt då jag gjort en hypotesprövning, men den hypotes jag prövat inte utgår från någon befintlig teori. Analysen har gjorts med hjälp av bl a frekvenstabell, faktoranalys, korstabulering, korrelationsanalys och reliabilitetstest som utförts i SPSS version 20.

Resultatet av undersökningen visar att mer än 58 % tycker att e-learning är ett utmärkt sätt att lära sig nya saker på, och nästan 66 % är positivt inställda till e-learning och 35 % anser att e-learning bara har fördelar jämfört med traditionell lärarledd undervisning. Trots detta är det bara drygt 14 % som anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning. Undersökningen visar inget signifikant samband mellan de som är mest positiva till e-learning och de som ser negativt på sin tidigare skolgång.

Nyckelord: E-learning, enkät, kvantitativ metod, negativ bild av skoltiden, positiv

(4)

4

Abstract

E-learning is a teaching methodology that is common to day to use in various educational contexts. Many companies use e-learning, for example in connection with the introduction of new processes and systems for their staff. E-learning is also used in various forms and degrees in the school sector . This paper is about a study I did with the main objective to investigate whether training participants are of the opinion that e-learning is a great method to learn new things and if they even believe that e-learning completely can replace traditional instructor-led training. The aim is also to try the hypothesis that it is mainly those who disapprove of their former schooling that like e-learning the most. The survey also provides answers to some other parameters regarding e-learning, such as if e-learning should be done individually on own elected occasions and if e-learning in addition to text and image should also contain a speaker voice.

My investigation has predominantly positivist starting point. However, there is a hermeneutic "touch" though the result in part also must be interpreted and processed. The method I used is quantitative - the survey was carried out by questionnaire with set responses. The process I used is analytic induction and the theory of production approach I have used is both deductive and inductive as I tested a hypothesis , but the hypothesis was not based on any existing theory . The analysis has been done with the help of eg frequency table , factor analysis, cross-tabulation , correlation analysis and reliabilitetstest performed in SPSS version 20.

The results from the study shows that more than 58 % are of the opinion that e-learning is an excellent method to learn new things, and almost 66% are in favor of e-learning and 35 % believe that e-learning only has advantages compared to traditional instructor-led teaching. Despite this, it is only just over 14 % who believe that e-learning completely can replace traditional instructor-led training. The survey shows no significant relationship between those who are most supportive of e-learning and those who disapprove of their former schooling.

Key words: E-learning, survey, quantitative method, disapproval of former schooling, positive attitude to e-learning.

(5)

5

Innehållsförteckning

Förord... 7

1 Inledning och syfte ... 9

1.1 Inledning ... 9

1.2 IT i Skolan ... 10

1.3 Tankeexperiment ... 12

1.4 Syfte och forskningsfrågor ... 13

2 Teori ... 15 2.1 E-learning ... 15 2.1.1 Definition ... 15 2.1.2 E-learningmodeller ... 18 2.2 Varför e-learning?... 20 2.2.1 Drivkrafter ... 21

2.2.2 Fördelar och möjligheter med e-learning generellt ... 23

2.2.3 E-learning för barn med särskilda behov ... 25

2.2.4 E-learning för vuxna ... 27

2.2.5 Motståndet mot e-learning ... 29

2.3 Datorn i skolan ... 30

2.3.1 Historik ... 30

2.3.2 Datorn i skolan – Resultat ... 31

2.4 Inlärningsteori ... 33

2.4.1 Från behaviorism och objektivism till sociokulturella och konstruktivistiska synsätt. ... 33

2.4.2 Historik ... 35

2.4.3 Miljöns betydelse för lärandet ... 36

3 Metod och genomförande ... 38

3.1 Inledning ... 38 3.2 Metod ... 39 3.3 Genomförande ... 41 3.3.1 Enkäten ... 41 3.3.2 Enkätundersökningen ... 45 3.3.3 Bearbetning ... 46 3.3.4 Analys ... 46 3.3.5 Reflektion ... 50 4 Resultat ... 51

(6)

6

4.1 Deltagarna i enkätundersökningen ... 51

4.2 ”Förstudie” av resultat från svarsfördelning och Korstabuleringar ... 55

4.3 Korrelationsanalys på 57 variabler ... 68

4.4 Faktoranalys ... 75

5 Slutsats, analys och slutlig reflektion ... 80

5.1 Slutsats ... 80

5.2 Analys ... 81

5.3 Slutlig reflektion ... 83

Referenser ... 86

Guider och manualer ... 94

Bilaga 1 - Enkäten ... 96

Bilaga 2 – Försättsbladet till enkäten ... 101

Bilaga 3 – Inmatade uppgifter i SPSS ... 103

Bilaga 4 – Sammanställning av svarsavvikelser ... 120

Bilaga 5 – Enkätsvaren Frekvenstabeller ... 122

Bilaga 6 - Enkätsvaren Cirkeldiagram ... 137

Bilaga 7 – Några korstabuleringar ... 161

Bilaga 8 – Korrelationsanalysarket ... 168

Bilaga 9 – Resultatet från Korrelationsanalysarket ... 170

Bilaga 10 – Korrelationsanalys och reliabilitetstest inom de 10 initiala frågegrupperna ... 172

Bilaga 11 – Korrelationsanalys och reliabilitetstest inom de 13 nya frågegrupperna ... 182

Bilaga 12 – De nya variablerna ... 195

Bilaga 13 – Korrelationsanalys och reliabilitetstest på summavariablerna ... 200

Bilaga 14 – Faktoranalys 15 komponenter ... 202

Bilaga 15 – Faktoranalys, korrelationsanalys och reliabilitetstest 13 grupper ... 206

Bilaga 16 – Korrelationsanalys och reliabilitetstest på de 13 sambandsfaktorerna ... 216

(7)

7

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till filosofie doktor Haukur Viggosson, universitetslektor på Malmö högskola, för eminent stöd, vägledning, kreativa idéer och inspirerande diskussioner under hela mitt arbete med magisteruppsatsen.

Lasse Palliax Malmö 8 jan 2014

(8)
(9)

9

1

Inledning och syfte

1.1

Inledning

”eLearning1

har kommit för att stanna” skriver Ann Ericsson och Cecilia Fagerberg Wästfelt i IT2-företaget Logicas medarbetartidning ”Vi medarbetare” (nr 3 november 2010, s. 26)3. De fortsätter sin text med ”En av de snabbast växande formerna för utbildning i vårt land är eLearning. De undersökningar som presenteras tyder på att det inte finns någon skillnad på studieresultatet för studenter som använder traditionell utbildning, jämfört med dem som utbildar sig via eLearning”.

Utan att ifrågasätta påståendena eller efterfråga källor är det ändå lätt att förstå att stora företag och organisationer har mycket att vinna både ekonomiskt och resursmässigt på att erbjuda medarbetarna e-learningutbildningar4 i stället för traditionell klassrumsundervisning5, speciellt då behovet av kompetensutveckling, utbildning och fortbildning är stort och ökar i takt med den tekniska utvecklingen och den alltmer föränderliga världen. Företag omorganiserar, strukturerar om, byter inriktning, effektiviserar administration etc, vilket också leder till stort behov av utbildning för att lära sig t ex nya arbetsuppgifter, nya arbetsprocesser och nya systemstöd6. Att organisera utbildning i form av traditionell lärarledd klassrumsundervisning för en organisation med t ex 5 000 anställda skulle inte bara bli oerhört kostsamt, utan det skulle även medföra svårigheter beträffande logistik7 och fysisk frånvaro från arbetsplatsen.

1 Det finns många sätt att skriva e-learning på. I min egen text skriver jag e-learning. Numera används

även det svenska ordet e-lärande.

2 IT är en förkortning av informationsteknologi

3 Jag har här (och på ytterligare ett ställe längre ner på sidan) valt att skriva ut tidningens nr och årtal.

Övriga källhänvisningar och referenser följer Harvardsystemet.

4 e-learningutbildningar avser här utbildning via dator som bygger på bilder med text och efterföljande

frågor. Först när man besvarat frågorna rätt kommer man vidare till nästa avsnitt i utbildningen. Det finns dock andra mer komplexa och blandade former av e-learning som beskrivs i teoriavsnittet.

5 Traditionell klassrumsundervisning avser här lärarledd undervisning i en lokal för ca 10-40 personer. 6

Exempel på systemstöd är schema-, ekonomi-, löne- och tidrapporteringssystem.

7

Med logistik avses här t. ex. att göra gruppindelning, hitta lämpliga undervisningslokaler, boka resor och logi, beställa mat etc.

(10)

10

Erik Bolinder, då vd för Klick Data, skrev i tidningen Computer Sweden (19 oktober 2005, s. 27) att det i slutet av 1990-talet investerades över 3 miljarder SEK i svensk e-utbildningsindustri. Satsningen var dock större än vad det då fanns marknad för, vilket innebar att 95% av miljarderna förlorades. På föregående sida i samma tidning konstaterar Johan Skärskog, då vd för Netcompetence Sweden, att ”Bara skolan är efter på e-learning”.

1.2

IT i Skolan

Stora satsningar har dock även gjorts från statens sida för att öka användningen av IT och datorer i skolan. Den största av satsningarna hittills är IT i Skolan, ITiS. Satsningen beskrivs på följande sätt i ITiS nationella utvärderingsrapport ”ITiS som incitament till skolutveckling” (Tebelius, Aderklou & Fritzdorf, 2003):

Våren 1998 överlämnade regeringen skrivelsen “Lärandets verktyg– nationellt program för IT i skolan” (1997/98:176) till riksdagen som beslutade att satsa 1,5 miljarder kronor på detta program. Satsningen startade under senare delen av 1999 för att ursprungligen avslutas vid årsskiftet 2001. Under hösten 2001 beslutades att satsningen skulle förlängas med deltagande även under 2002. Av medlen avsattes ca 1,3 miljarder till teknikstöd och ca 200 miljoner till kompetensutveckling av 70 000 lärare, vilket motsvarar mer än 50 procent av lärarkåren i barn- och ungdomsskolan. Satsningen omfattade förskola, grundskola, särskola, sameskola, specialskola och gymnasieskola i samtliga Sveriges kommuner. Som lärare räknas här också förskollärare, fritidspedagoger och annan personal som deltar i det pedagogiska arbetet i arbetslagen och som genom utbildning eller erfarenhet har förutsättningar att delta. (s. 8)

Konkret innebar ITiS att lärare i ett arbetslag med hjälp av IT skulle genomföra ett ämnesövergripande problembaserat skolutvecklingsprojekt. Varje lärare som deltog i arbetslaget fick, efter det att en bedömningsgrupp8 godkänt lagets idé till skolutvecklingsprojekt, en dator gratis att använda för privat bruk. Till varje skolutvecklingsprojekt utsågs en ITiS-handledare. Handledarna utbildades och certifierades för att bättre kunna stödja och stimulera lärarnas utvecklings- och förändringsarbete i skolan.

(11)

11

Jag var en av de ITiS-handledare som utsågs och certifierades. Just då arbetade jag som biträdande rektor för årskurserna 5-9 på Fågelskolan i Lund, och fick några procents nedsättning i min biträdande rektorstjänst för att handleda Lunds kommuns gymnasielärare i deras olika projektarbeten. Min egen erfarenhet av datorer och IT var stor vilket var en av orsakerna till att jag blev utsedd som handledare. Redan 1989 köpte jag en Atari ST-dator9 med Apple Macintosh-emulator10, som jag huvudsakligen använde för att styra11 de synthezisers och trummaskiner jag då använde i mitt musikskapande. I och med Macintosh-emulatorn, som i princip förvandlade Ataridatorn till en Apple Macintoshdator, kunde jag även använda t ex ordbehandlings-, kalkyl- och layoutprogram som Mac Word, MS Excel och Adobe PageMaker.

När jag 1991 började arbeta som adjunkt i matematik, fysik och kemi på Fågelskolans högstadium i Lund funderade jag mycket över hur jag skulle kunna använda datorer och annan IT i undervisningen, inte bara för att ”göra gamla saker på ett nytt sätt” utan även kunna göra sådant som inte varit möjligt tidigare. Datorerna som fanns på skolan vid denna tidpunkt användes huvudsakligen som moderniserade skrivmaskiner, men det fanns även några olika typer av övningsprogram i t ex matematik och språk installerade på dem som kunde användas för att variera undervisningsmetodiken. Det var egentligen först när datorn blev multimedial och internet gjorde sitt antågande som det blev möjligt att använda datorn för sådant som inte hade varit möjligt tidigare.

Eleverna var dock alltid entusiastiska när de fick använda datorer för sitt lärande även om det bara var för att t ex skriva ut sina uppsatser eller träna på multiplikationstabellen. Det fanns tydligen något tilltalande i att självständigt skaffa kunskap och interagera med datorn. Jag märkte också att många av de ”skoltrötta” eleverna och de ”svagpresterande” eleverna fick ny energi och engagerades av interaktiviteten med datorn.

9 För beskrivning av datorn, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Atari_ST (Wikipedia, 2013a) 10 Emulatorn hette Spectre GCR. För beskrivning, se http://en.wikipedia.org/wiki/Spectre_GCR

(Wikipedia, 2013b).

11

Styrningen gjordes via MIDI, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Musical_Instrument_Digital_Interface (Wikipedia 2013c).

(12)

12

1.3

Tankeexperiment

Det var då jag började fundera över vilka möjligheter inlärning via dator skulle kunna skapa. Jag gjorde bl a följande tankeexperiment: År 1999 föddes ca 90 000 barn i Sverige12. Dessa barn är idag 14-15 år gamla och förmodligen går de nu i årskurs 8. Fördelade i grupper om ca 20 elever i varje grupp innebär det att det i Sverige finns ca 4500 matematikgrupper för årskurs 8. Antag att varje matematiklärare undervisar vardera tre grupper. Då finns det 1500 matematiklärare i Sverige för åk 8. Ett av betygskriterierna i åk 8 är att kunna lösa enkla ekvationer. Det är rimligt att anta att var och en av dessa 1500 matematiklärare ägnar 1 timme vardera åt planering för att introducera eleverna i ekvationslösning. Totalt har dessa lärare tillsammans då lagt ner 1500 timmar på att planera 1 timmes introduktion av ekvationslösning, en introduktion som sannolikt kommer att genomföras med varierande kvalitet i de olika matematikgrupperna.

Tänk om i stället t ex två duktiga pedagoger fick 750 timmar vardera för att göra en ”superpedagogisk” multimedial e-learning i introduktion av ekvationslösning och som varje elev skulle kunna gå igenom flera gånger, och som förklarade ekvationslösning på en mängd olika sätt så att det var näst intill omöjligt att inte förstå. Tänk vidare att man gjorde sådan e-learning för fler områden och ämnen. Då skulle kanske t ex följande bli möjligt:

 De elever som klarar sig själva skulle kunna göra sin e-learning på beting (hemma eller i skolan) vilket skulle innebära mer lärarresurser till de elever som behöver stöd.

 Svagpresterande elever med dåligt självförtroende som inte vågar ställa frågor eller be läraren eller klasskamrater om ytterligare förklaringar eller som på annat sätt inte vågar visa att de ännu inte förstått, skulle kunna se, höra och göra om e-learningen hur många gånger som helst utan att vara rädda för eventuella glåpord, repressalier eller trakasserier från klasskamrater eller lärare.

 Lärandet skulle bli mindre beroende av tidpunkt och geografisk plats

 Lärandet skulle bli mindre beroende av lärarens förmåga att leda

 Lärandet skulle bli mindre beroende av lärarens pedagogiska kompetens.

12

Källa: http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/nyhetsarkiv/hogstaantaletnyfoddasedan1994 (Socialstyrelsen, 2014).

(13)

13

 Lärandet skulle bli mindre beroende av lärarens ämneskunskaper.

 Elever som varit frånvarande skulle ha lättare för att återhämta missad undervisning.

 Undervisningen skulle lättare kunna individualiseras13.

 Eleverna skulle kunna lära sig saker i egen takt.

 Det skulle bli lättare att säkerställa att alla elever fått grundläggande kunskaper t ex genom att eleverna, för att komma vidare i e-learningen, måste klara ett test som efterföljs varje e-learningavsnitt14.

1.4

Syfte och forskningsfrågor

I samband med föräldramöten och utvecklingssamtal hände det ganska ofta att någon förälder berättade för mig om sin svåra skoltid, och sin ångest inför att ”sätta sig i en skolbänk” igen. När jag gick lärarutbildningen fick vi lärarstuderande av denna anledning rådet att hålla föräldramöten i ”neutrala” lokaler och inte i klassrum. Många föräldrar riskerar annars ”träda in” i de roller de hade när de själva gick i skolan. För många av dessa föräldrar är motståndet mot vidareutbildning stort vilket jag skriver mer om i teoriavsnittet. Kanske hade en del av dessa föräldrar haft en bättre skolgång och senare i livet ett mindre motstånd mot vidareutbildning om de fått sin utbildning helt eller delvis via e-learning enligt resonemanget i föregående avsnitt.

Men är det då så att e-learning upplevs som positivt, och kanske till och med så positivt att man anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning? Huvudsyftet med min uppsats är att undersöka om utbildningsdeltagare anser att e-learning är ett utmärkt sätt att lära sig på och om de då även anser att e-learning helt kan ersätta traditionell lärarledd undervisning. Syftet är också att prova hypotesen att det är de deltagare som ser negativt på sin tidigare skolgång som är mest positiva till e-learning. Undersökningen ger även svar på några andra viktiga parametrar kring uppfattningen om e-learning, t ex om e-learning bör genomföras på egen hand och vid egna valda tillfällen och om e-learning förutom text och bild även bör innehålla ljud i form av en ”speakerröst”.

13

Detta kräver dock att olika typer av e-learningutbildningar skapas.

14

I teoriavsnittet beskrivs LMS-system som bl a ger läraren möjlighet att följa upp hur långt eleven har kommit i e-learningutbildningen och hur resultaten ser ut.

(14)

14

Undersökningen baseras på vuxna utbildningsdeltagare och avser den vanligaste och enklaste typen av e-learning som består av bilder med förklarande text följt av simuleringar och enkla interaktiva övningar med efterföljande frågor. Först när man besvarat frågorna rätt kommer man vidare till nästa avsnitt i utbildningen.

(15)

15

2

Teori

Teoriavsnittet innehåller först en definition av e-learning och exempel på olika e-learningmodeller. Därefter följer ett avsnitt som handlar om vilka drivkrafterna är för att föra in e-learning i utbildningssammanhang samt vilka fördelarna och möjligheterna med e-learning är. Speciella avsnitt ägnas åt teori och erfarenheter kring e-learning för barn med särskilda behov och e-learning för vuxna. Avsnittet följs av genomgång av vilken typ av motstånd som finns mot e-learning och varför. Historik och resultat kring IKT i skolan beskrivs därefter, och kapitlet avslutas med en redogörelse av olika inlärningsteorier. Dessa teorier ger en fingervisning om e-learningens möjligheter som alternativ till traditionell undervisning och hur e-learningen i så fall bör utformas.

2.1

E-learning

Ordet e-learning används ofta som generellt begrepp för olika typer av inlärning via dator. Min undersökning baseras på den vanligaste formen av e-learning som innebär information i form av Powerpointbilder, följt av enkla interaktiva övningar och frågor att besvara. Det finns dock en mängd olika former av e-learning. I detta avsnitt följer, förutom exempel på olika definitioner, en mer preciserad definition av begreppet e-learning, följt av några exempel på olika e-learningmodeller.

2.1.1

Definition

Begreppet e-learning är inte entydigt. Hylén (2002) uttrycker det på följande sätt i slutrapporten från arbetsgruppen för ny nationell IT-strategi för skolan:

E-learning är en term som numera används så ofta och för att beskriva så många olika fenomen, att det är omöjligt att inleda en mer djupgående diskussion innan man försökt beskriva närmare vad man menar när man pratar om e-learning. En direkt översättning till svenskan blir e-lärande, där ”e:et” tänks visa att det är frågan om elektroniskt lärande, vad det nu kan betyda. Att det har med datorer att göra är nog alla överens om, men där slutar också enigheten. (s. 11)

(16)

16

I stället för e-learning nämns ibland begreppen ”flexibel utbildning” och ”distansutbildning” liksom ”flexibelt lärande” och ”distanslärande”. Men flexibel utbildning och distansutbildning betecknar även andra företeelser än e-learning. E-learning kan visserligen användas i flexibel utbildning och i distansutbildning men även andra former av lärande och undervisning ryms där. Keegan (1996) menar att distanslärande t ex karakteriseras av:

 att lärare och elev inte träffas alls under hela utbildningen

 användningen av tekniskt media som t ex skrivare, ljud, video och dator för kommunikation mellan lärare och elev och som ”bärare” av kursinnehållet

 tillhandahållandet av tvåvägskommunikationslösning så att eleven kan deltaga i eller till och med inleda en dialog

 frånvaron av en klass eller studiegrupp under hela utbildningen så att lärandet sker individuellt riktat och inte till en grupp

I många politiska texter, t ex inom EU, används också begreppet ”Open and Distans Learning” (ODL), där ”Open learning” har blivit ett begrepp för strävan att bryta ner olika formella hinder för människor att delta i distansutbildning. Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL)15 beskrev flexibel utbildning som en utbildningsform på distans som betecknar ett flertal sätt att organisera utbildning. För den studerande karaktäriseras den av möjligheten att själv välja plats, tidpunkt, tempo och arbetssätt för sina studier. I begreppet ligger också att utbildningsledaren utvecklar och anpassar undervisningsmaterialet, elevstödsformerna och examinationsformerna. Utbildningsledaren ska ”utnyttja IT för att överbrygga distans i tid och rum samt vara tillgänglig under studietiden för att vägleda studierna, stödja bearbetning och kommunikation och ge en administrativ struktur för studierna” (Hylén, 2002, sid 13).

Hylén menar vidare att det som betecknas som ”elärande” i slutrapporten från arbetsgruppen för ny nationell IT-strategi för skolan är mer begränsat än flexibelt lärande och distanslärande. Elärande definieras här mer som en arbetsmetod än en utbildningsform och när man blandar denna form av stöd för lärande med andra former får man det som numera kallas ”blended learning”. Det är t ex numera vanligt att

15

Nationellt centrum för flexibelt lärande är en numera nedlagd statlig myndighet, se https://wiki.folkbildning.net/NatPedagogWikin/CFL (Folkbildningsnätet, 2014).

(17)

17

läromedelsproducenter blandar innehåll och kontext i sina produktioner så att de innehåller:

 självständiga uppgifter och övningar som låter eleven arbeta med problem och få återkoppling om han/hon svarat rätt

 olika former av chattar

 instruktionsproduktioner som fungerar som en lärare/instruktör

 simuleringsproduktioner som återskapar verkliga eller föreställda system

 diskussionsmöjligheter

 svar från ”experter”

 internet

 problemlösning som genom förklaringar och/eller övningar direkt lär ut de steg som behövs för att lösa ett problem

 pedagogiska produktioner som t ex innehåller ett spelmoment för att öka motivationen

Clarke (2004) nämner ytterligare en definition av begreppet e-learning: “e-learning is a general term covering many different learning approaches that have in common the use of information and communication technologies” (s. 22). D’Angelo (2010) menar att begreppet e-learning är bärare av många och komplexa tolkningsproblem. Från ett perspektiv är det ett verktyg, från ett annat en metod, från ett tredje en strategi o s v. Denna språkliga tvetydighet menar han uppstår när vi analyserar e-learning ur ett didaktiskt perspektiv eller när vi analyserar didaktik ur ett e-learningperspektiv.

Wikipedias definition av e-learning är kort och gott ”en metod för att med hjälp av datorer och kommunikationsteknik förstärka lärandet och göra det mer effektivt”. Med hjälp av foto, grafik, video, text, ljud etc studerar användaren materialet och gör sedan olika typer av övningar i form av uppgifter eller problemlösning. Om e-learning distribueras via en lärplattform/LMS (beskrivs i nästa avsnitt) kan läraren dessutom följa alla steg eleven gör.16

(18)

18

2.1.2

E-learningmodeller

Förutom den enkla och vanligaste e-learningmodellen som innebär teoriavsnitt i form av text, bild (och eventuellt ljud) som sedan efterföljs av övningar/uppgifter/frågor, finns det idag en mängd olika e-learningmodeller. Bogdan Abaza (2010) har kategoriserat några av dem på följande sätt:

 Stand-Alone e-Learning - självständiga studier utan extern hjälp.

 Assisted e-Learning - innefattar förutom självständiga studier även närvaro av e-coacher eller e-lärare som stödjer eleven på distans.

 Cooperative e-Learning - innefattar ovanstående men också virtuella klassrum, chatgrupper, forum, telefonkonferenser mm. Denna form av e-Learning möjliggör utbildning baserad på ”aktiv didaktik”.

 Informal Learning - informationsöverföring i utbildningssyfte.

 Mobile Learning - baseras på överföring av strukturerat innehåll som används på handdatorer eller den senaste generationens mobiltelefoner

 Blended Learning - anses vara den mest effektiva formen av e-Learning och alternerar mellan undervisning/inlärning i ”närvaro” och på distans.

Blended learning kombinerar också, enligt Wikipedia17, traditionella klassrumsmetoder med moderna aktiviteter utförda med hjälp av dator.

På flera av de skolor jag nyligen haft kontakt med i Lund använder man sig av en lärandemetod som kallas ”det flippade klassrummet” (eller det omvända klassrummet). Wikipedia18 beskriver detta som en form av blended learning med tyngdpunkt på användning av digitala verktyg. I stället för traditionella föreläsningar i klassrum får eleven i läxa att titta på en webbaserad genomgång (t ex via en film läraren har gjort). Detta möjliggör sedan mer tid i klassrummet för t ex diskussioner, frågor och laborationer.

En annan starkt växande form av e-learning är det som kallas Lärplattform, Utbildningsplattform eller ”Learning Management System” (LMS). Benämningen Virtuellt klassrum eller ”Virtual Learning Environment” (VLE) förekommer också. Wikipedia19 definierar detta som en webbaserad kursmiljö avsedd för

17

http://sv.wikipedia.org/wiki/Blended_learning (Wikipedia 2013e)

18

http://sv.wikipedia.org/wiki/E-l%C3%A4rande (Wikipedia 2013f)

(19)

19

distansundervisning men som i allt större omfattning används för e-lärande och flexibelt lärande som komplement till traditionell undervisning. Via lärplattformen kan kursdeltagare och lärare kommunicera med varandra, utbyta dokument, filmer etc. Lärplattformen hanterar också kursuppföljning, kursadministration, automaträttade prov, digitala läromedel i text och videoformat och mappar för inlämningsuppgifter. Flera kommuner i Sverige, som jag i mitt nuvarande arbete har kontakt med, har idag en lärplattform för de kommunala skolorna. Där används lärplattformen även för att hantera individuella utbildningsplaner, inrapportering av närvaro, skriftliga omdömen, digitalt innehåll med mera. Vanliga verktyg som ingår i en lärplattform är t ex

 Inlämningslådor för hemuppgifter

 Automaträttade flervalsprov

 Diskussionsforum

 Chatfunktion

 Personlig e-post

 Kalender med deadlines

 Digitalt läromedel och innehåll i exempelvis video- och textformat

 Tidsstyrd publicering av prov och annat kursmaterial

 Sökfunktion

 Kursutvärderingsformulär

 Kursadministration

 Certifiering

De olika e-learningmodellerna skulle man kunna dela in i tre huvudgrupper:

1. E-learningmodeller som innebär att ett visst objektivt faktastoff ska läras in, alltså kunskap som ”lyfts” in i ett datorprogram för att sedan via e-learning ”överföras” till eleven. Denna typ av e-learning förutsätter att det som ska läras in kan betraktas som objektiva fakta som kan “paketeras”, t ex multiplikationstabellen, engelska glosor, rättstavning, olika typer av manualer, och instruktioner, lagar och avtal, inlärning av nya arbetsprocesser och datorprogram o s v. Sådan e-learning är oftast av den enklaste och vanligaste typen av e-learning och baseras på teoriavsnitt i form av text, bild (och eventuellt ljud) som sedan efterföljs av övningar/uppgifter/frågor. “Stand-Alone e-Learning” som nämns ovan är ett exempel på sådan modell.

(20)

20

2. E-learningmodeller som innebär att eleven ska uppnå förståelse inom ett visst område. Genom dessa kunskaper ska eleven till exempel kunna redogöra, resonera, beskriva, diskutera, och dra slutsatser kring området. Kunskapen blir alltså produktiv och inte bara repetitiv. För att få sådan förståelse av ett kunskapsområde räcker det inte med att enbart lära in fakta. Eleven måste tränga in i de underliggande mönstren, analysera och se hur kunskapsområdet hänger samman. Denna typ av e-learning förutsätter därför en mix av studiematerial, sammanhang, diskussion och dialog med andra, personliga erfarenheter, motivation och intresse etc. “Blended learning” som nämns ovan är ett exempel på sådan modell.

3. E-learningmodeller som innehåller båda modelltyperna ovan och dessutom t ex kursuppföljning, kursadministration, automaträttade prov, digitala läromedel i text och videoformat och mappar för inlämningsuppgifter, individuella utbildningsplaner, inrapportering av närvaro, skriftliga omdömen etc, se “Lärplattform” ovan.

Min undersökning avser den typ av e-learningmodell som beskrivs i punkt 1.

2.2

Varför e-learning?

I detta avsnitt tittar vi närmare på teorier och resultat gällande e-learningens användning. Är t ex drivkrafterna till utveckling av e-learning av ekonomisk och praktisk karaktär eller är drivkrafterna att bättre kunna utbilda de som undviker att ”sätta sig i ett klassrum”? Innebär e-learning fördelar för de som ser negativt på sin tidigare skolgång, har inlärningssvårigheter eller särskilda behov? Är e-learning den utbildningsmetod som kan täcka det stora behovet av vuxenutbildning och fortbildning och ersätta traditionell lärarledd utbildning? Finns något motstånd mot e-learning som inlärnings-/undervisningsmetod?

Avsnittet omfattar drivkrafter, fördelar och möjligheter med e-learning, e-learning för barn med särskilda behov, e-learning för vuxna och hur motståndet mot e-learning ser ut.

(21)

21

2.2.1

Drivkrafter

Redan i läroplanen för grundskolan, Lgr 80, spelade det självständiga undersökande arbetssättet stor roll, och konstruktivismen20 lämnade även tydliga spår i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, och i läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Eleven står här i centrum och läraren är den som ska stimulera, handleda och stärka elevens egna förmåga och vilja att lära. Skolan ska individualisera undervisningen och sträva efter att varje elev själv tar ett ansvar för sitt lärande (Riis 2000a). Samtidigt är det många elever som skolan ska ansvara för. Eriksson-Zetterquist, Hansson, Löfström, Ohlsson och Selander (2006) nämner att den svenska skolan dagligen har 1 miljon grundskoleelever, 300 000 gymnasieelever, 500 000 elever i högre utbildning eller vuxenutbildning, 600 000 förskoleelever och 200 000 lärare. Dessutom spår SCB att hälften av de gymnasieutbildade riskerar arbetslöshet på grund av för låg kompetens och kommer därför att behöva någon form av fortbildning (Pettersson, 1977). Det krävs inte så mycket eftertanke för att inse att det viktiga utbildningsuppdraget för skolan både är komplext, resurskrävande och kostsamt.

Cuban (1986) menar att en av de faktorer som drivit fram teknikanvändningen i skolan är strävan efter något som gör att eleverna lär sig snabbare och med mindre antal undervisningstimmar. Vid utveckling av IKT21 i skolan har fokus därför legat på rationalisering och effektivisering. Även Pedersen (1990) anser att en önskan om ökning av produktiviteten i skolan med hjälp av tekniken har varit en av orsakerna till undervisningsteknologins popularitet både i USA och i Sverige. Att rationalisering och effektivisering behövs intygar Pettersson (1997, s. 15) och hävdar att ”Den läromedelsgeneration som producerats för den nya grundskolan och det nya gymnasiet har skolorna i allt mindre utsträckning resurser att köpa in”. Han nämner vidare att enligt en undersökning i Dagens Nyheter publicerad 25-26/1 1997 har totalutgifterna för Malmös skolor visserligen legat stilla mellan 1991-1995, men man har ändå varit tvungen att skära bort 100 miljoner kronor från undervisningen. Orsaken till detta är att lokalkostnadskontot under samma tid ökat med precis lika mycket. Edström (1999)

20 Konstruktivismen är en kunskapsteori som säger att kunskap konstrueras och är således ingen avbild av

verkligheten. Utgångshypotes är att allt som iakttas av ”verkligheten” står i relation till människan som iakttar. Det får som konsekvens att varje människa konstruerar sin verklighet, subjektivt orienterad och på eget ansvar. Följaktligen finns det lika många verklighetsbilder som det finns människor, se

http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstruktivism_(filosofi) (Wikipedia 2014a).

(22)

22

menar att det därför finns förhoppningar om att IKT, genom att undervisningen delvis kan bedrivas i hemmet, ska leda till mindre utgifter för salar, städning och skolmåltider.

Rationalisering och effektivisering via IKT skulle också kunna underlätta arbetsbördan för lärarna, vilket skulle vara välkommet. I en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjorde bland lärarna i Huddinge 1997 lider nio av tio lärare över 45 år av psykisk stress. ”En mycket stor del av lärarna i åldrarna 45-50 år tror inte att de kommer att orka med sitt yrke fram till pensionen. Andra undersökningar ger i stort sett samma resultat” (Pettersson, 1997, s 13-14). Krav på individualiserad undervisning, ökad administration och minskade resurser anses ofta vara bidragande orsaker.

Eriksson, Hultén och Zettergren (2000) ställer dock frågan om det inte är så att för mycket av lärarens tid och insatser fortfarande går åt till att komprimera och strukturera en boks innehåll, och menar att detta arbetssätt, att läraren återberättar innehållet i en bok, har blivit en osynlig norm. Atterström och Persson (2000) menar att trots att lärarna i flera decennier från olika håll uppmanats att individanpassa klassrumspedagogiken har ändå den stående frågan förblivit hur man individualiserar. De anser vidare att anledningen till att så många elever inte klarar godkänd nivå beror på att man bygger utbildningen på sociokulturella idéer och ideal i stället för att ta sin utgångspunkt i individers kognitiva och socioemotionella olikheter. De ställer också frågan om det finns utrymme för individualisering i det odifferentierade klassrummet.

Med hjälp av IKT finns det dock nya möjligheter att individanpassa undervisningen. Med IKT kan dessutom lärare samarbeta om att förbättra undervisningsmaterialet. Hylén (2007) anser att det finns drivkrafter för enskilda lärare och forskare att sprida det material de tillverkat. Drivkrafterna är t ex det altruistiska motivet att sprida kunskap och dela med sig av sitt eget kunnande, personliga fördelar som inte har med pengar att göra, t ex publicitet, ryktbarhet inom rörelsen för öppna lärresurser eller en kick för självkänslan när man ser att andra laddar ner och använder ens material, och ekonomiska eller kommersiella skäl. Genom att sprida ett material till alla intresserade och låta dem återanvända och bearbeta resursen kan man minska kostnaderna för att utveckla innehållet och därmed använda befintliga resurser bättre. Efter hand förbättras den allmänna kvaliteten jämfört med ett läge där alla måste börja om från början.

(23)

23

2.2.2

Fördelar och möjligheter med e-learning generellt

E-learning baseras på digitala lärresurser och fördelarna med digitala lärresurser är många. Hylén (2007) ger oss några exempel:

 De digitala lärresurserna ger möjligheter till ökad individualisering och eleverna kan arbeta i egen takt och efter egna förutsättningar.

 Digitalt material är lättare och billigare att uppdatera. Nya fakta kan snabbt föras till och justeringar kan göras när det t.ex. gäller namn på politiker efter ett val eller förändring av en karta. Att byta ut alla skolors kartböcker och installera nya kartor är både svårare och dyrare.

 Olika elever med olika lärstilar kan få den stimulans de bäst behöver genom digitala lärresursers kombination av text, bild, film, ljud etc.

 Digitala lärresurser ger större möjligheter till interaktivitet och direkt återkoppling. Eleven får t ex direkt svar på vad en glosa betyder, om man svarat rätt på en matematikuppgift eller om ett ord är rättstavat.

 Kombinationen av text, bild, ljud och film möjliggör förklaring av t ex svåra fysikaliska samband med hjälp av stimuleringar, farliga kemiska reaktioner med hjälp av virtuella laborationer, svåröversatta glosor från andra språk med filmsekvenser liksom versmått och musikaliska termer med bild och ljud.

 Studierna kan bedrivas enskilt eller i vilka grupperingar som helst och oberoende av tid och plats.

 Med hjälp av digitala lärresurser kan man göra virtuella studiebesök i hela världen.

 Genom att sprida digitala lärresurser till alla intresserade och låta dem återanvända, bearbeta och uppdatera resursen möjliggörs ständig förbättring av kvaliteten.

E-learning möjliggör dessutom att eleverna kan ta större ansvar för sin egen inlärning då de själva kan avgöra vad och hur mycket ett visst arbetsmoment behöver övas eller bearbetas (Jedeskog 1998).

Att inlärningen gynnas av att eleven får arbeta i sin egen takt, att eleven är aktiv och att eleven får omedelbar återkoppling på sin inlärningsmöda bekräftas av lärare med erfarenhet av datorstödd undervisning enligt Jedeskog (1993). Hon menar att eleven dessutom mår psykiskt väl av att få arbeta på detta sätt.

(24)

24

Då de flesta klasser består av mellan 25-30 elever är det näst intill omöjligt för en lärare att med traditionell klassrumsundervisning ge omedelbar återkoppling på en arbetsuppgift eleverna gjort, eller ”vänta in” de som inte är klara med sin uppgift. Detta riskerar att minska elevernas aktivitet och engagemang. Med datorstödd undervisning däremot ges ökade möjligheter till individualisering som ökar elevernas engagemang. Med tanke på de besparingskrav i form av t ex ännu större klasser kommer datorn att vara ett värdefullt pedagogiskt hjälpmedel både för elever och lärare menar Jedeskog (1993).

E-learning kan också förenas med pedagogiska ansatser som t ex Problembaserat lärande (PBL) där informationsteknologin förmedlar kursinnehållet och utvecklar läroprocessen. Lärarens roll förändras här från att vara förmedlare av färdig kunskap till att bli handledare, och elevens roll förändras från att vara passiv mottagare av kunskap till att bli aktivt lärande. Lärarens uppgift i detta individanpassade lärande blir att motivera eleven, ge rätt uppgifter, hjälpa eleven mot de mål man har satt upp etc, vilket ökar elevens initiativ och ansvar för lärandet (Eriksson, Hultén & Zettergren 2000).

Suarez-Orozco (2007) menar att omstrukturering av läroplan och pedagogik för att placera studentens engagemang för lärandet i centrum är nödvändigt för att motverka den elevtristess som genomsyrar klassrum över hela världen. Lektionerna måste förankras i händelser och frågor som är relevanta för elevernas liv. Söderman (2007) framför att när ungdomar själva organiserar sig i t ex musikgrupper driver de på egen hand sin verksamhet. Lusten och ambitionerna kommer från dem själva, och det finns sällan några motivationsproblem, vilket den obligatoriska skolan ständigt brottas med.

I slutrapporten från Arbetsgruppen för ny nationell IT-strategi för skolan nämner Hylén (2002) de skäl som arbetsgruppen kommit fram till är vanligast och viktigast för att investera i IT i skolan:

 Eleverna behöver få grundläggande kunskaper i IT för att kunna möta framtidens samhälle och arbetsmarknad

 Det är viktigt av rättvise- och jämlikhetsskäl att alla elever får grundläggande kunskaper i IT. Alla måste också lära sig att kritiskt källgranska, filtrera och sortera information då detta kommer att bli en allt viktigare färdighet i framtiden.

 Genom IT ges helt nya förutsättningar för att kunna följa våra läroplaner och anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Material, redovisningssätt, metoder etc kan individanpassas. IT utgör också ypperliga

(25)

25

hjälpmedel för elever med funktionshinder. Kontakter med omvärlden och närsamhället möjliggörs. Eleverna får möjlighet att utveckla kontakter med föreningar, kultur, arbetsliv, organisationer och företag och människor i andra länder vilket också bidrar till att berika skolans verksamhet.

 Med hjälp av IT kan man genomföra virtuella laborationer som annars kanske inte kan göras p g a tid eller risk för skador, visualisera abstrakta och komplexa problem och samband, skapa simuleringar av dynamiska förlopp, pröva olika lösningsmöjligheter etc, vilket framför allt möjliggör ökad förståelse inom naturvetenskapliga områden.

 Med IT är det möjligt att förändra skolans organisation och arbetsätt, och skapa nya lärmiljöer och lärsituationer för eleverna, och anpassa materialet och undervisningen efter varje individs lärstil. Dessa skäl är dock politiska till sin karaktär. I EU:s uppföljningsdokument för utbildningsväsendet finns mål för varje land gällande IT-satsningar, vilket innebär att det även finns internationella krav som förpliktigar Sverige att fortsätta satsa på IT i skolan. Oavsett vilka fördelar och möjligheter det finns med e-learning är det många som anser att e-learning är en nödvändighet. Jag avslutar detta avsnitt med att citera Rosenberg (2001, s. XIX):

At the very time businesses’ need for learning and knowledge has outstripped what´s possible using conventional training methods, e-learning will allow us to respond more effectively. E-e-learning has never been so important, and our opportunities have never been greater.

2.2.3

E-learning för barn med särskilda behov

Arbetsgruppen för ny nationell IT-strategi för skolan menar att IT är ypperligt för barn med särskilda behov. Nissen, Riis och Samuelsson (2000) menar dock att många lärare berättat om sin ökande oro för de elever som på olika sätt är i behov av särskilt stöd. De som tidigare varit ”vinnare” på IT-utvecklingen möter nu nya problem som de inte alltid kan lösa. Detta beror dels på att teknikutvecklingen går fort och blir alltmer avancerad, dels på att ”enkel” datoranvändning har övergått i en ”komplex” IKT-användning. Många lärare menar dock att tekniken fortfarande har ett stort positivt värde för svaga elever.

Eriksson-Zetterquist, Hansson, Löfström, Ohlsson & Selander (2006) skriver om det virtuella gymnasiet och menar att det visat sig vara bra för ”svaga” elever. I en

(26)

26

vanlig klass brukade många sitta längst bak och ”försvinna”, men i det virtuella gymnasiet blev eleverna sedda och uppmärksammade direkt, t ex när uppgifter inte kom in i tid eller om de behövde hjälp. Detta bidrog också till elevernas motivation. Att elever kan ”försvinna” i ett klassrum anser Dewey (1933) beror på att rädslan för att svara fel i ett klassrum stressar barnen, hindrar ett konstruktivt tänkande och kan leda till att de i stället föredrar att hålla tyst.

Atterström och Persson (2000) menar att den pedagogiska processen innebär att först och främst identifiera elevens förmågor och inte fastna i bristtänkandet. Om pedagogen hittar en plattform där eleven känner sig trygg och ett ämnesområde eller aktivitet där eleven känner sig kompetent kan man utifrån den plattformen arbeta med färdigheter som eleven har svårt med. Sophie Ekman (1997) uttrycker att det gäller att hitta barnen innan deras självkänsla är knäckt. Hon menar vidare att det är ett problem att skolan kräver att alla ska vara lika och undervisas i samma klass efter samma mall och att vi måste acceptera att vissa elever kräver mer resurser och en differentierad pedagogik. Persson (1995) håller med men menar att allt medan kraven på elever och lärare ökar, och antalet elever med särskilda behov i klassrummet ökar, görs nedskärningar i resurserna.

Tidigare studier (t.ex. av Sandahl & Unenge, 2000) påvisar att datorn uppfattas som mycket värdefull för barn i olika typer av svårigheter. Studierna visar dock också på att det från lärare finns en negativ attityd till datorer generellt så att man helst ser att ”vanliga barn” ska lära sig via traditionell lärarledd undervisning. Lärare uttryckte t ex att om barnen blir vana vi datorn kan de bli negativa till mer traditionella arbetssätt (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2000). Bilden håller dock på att förändras. Nio av tio lärare upplever att IT underlättar möjligheten att anpassa undervisningen så att den ska passa alla elever, och närmare fyra av tio lärare tycker att IT i skolan i stor utsträckning är ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg (Skolverket, 2013).

Jedeskog (1993) hävdade för 20 år sedan att datorn för många elever med särskilda behov har inneburit att de kunnat bryta sig ur den isolering de levt i genom de möjligheter till bland annat kommunikation som datorn ger. Idag beskrivs surfplattan som det genombrott som ger eleverna i grund- och särskolan nya förutsättningar för lärande och utveckling. Främst nämns de möjligheter till kommunikation, t ex via bilder, som surfplattan ger. Andra fördelar som nämns är att surfplattan ger möjligheter att på flera och enklare sätt tillgodose elevernas individuella behov samtidigt som deras motivation och förutsättningar för att vara delaktiga ökar (Skolverket 2013).

(27)

27

2.2.4

E-learning för vuxna

Behovet av kompetensutveckling för vuxna och ett livslångt lärande är större än någonsin. I takt med ekonomins globalisering och teknologiska förändringar krävs nya kunskapsbaser. Många industriarbeten och administrationstjänster som tidigare inte krävt så mycket formell utbildning har förflyttats till låglöneländer. Andra arbeten har blivit så komplexa att omfattande utbildning och kompetensutveckling behövs. Nya arbetstillfällen som skapas kräver ofta mycket hög kompetens. Som en följd av detta ökar arbetslösheten bland kortutbildade. För att ett land ska kunna hävda sig i det nya kunskapssamhället krävs att den generella utbildningsnivån höjs. Ett ökat lärande förknippas med ökad ekonomisk tillväxt, välstånd och välfärd. Lärande anses också vara gynnsamt på ett individuellt plan. Individen ges en chans att växa och utvecklas, vilket också är en nödvändighet då det inte minst ställs allt högre krav på social kompetens vid t ex anställningar (Gustavsson, 1996; Annersand & Wendel, 1999).

Under senare tid har LO och TCO krävt att fortbildning och kompetensutveckling bättre skall tillgodose de kortutbildades intressen, då det visat sig att vuxenutbildningen generellt utnyttjats mest av dem som tidigare har en ganska bra utbildning. De kortutbildade söker sig inte självmant till utbildningar och är svåra att rekrytera till alla former av vuxenutbildning (Börlin, Hörnqvist, Raitio & Stjärnlöf 1990).

Vad är det då som kan motivera vuxna att utbilda sig? Abraham Maslow presenterade i sin artikel ”A Theory of Human Motivation” 1943 en modell för individuell motivation som utgår från individens strävan att tillfredställa fem behov, som är hierarkiskt rangordnade. Först när en nivå uppnåtts blir nästa nivå intressant. De fem behoven är enligt Maslov i tur och ordning (Wikipedia 2014b):

1. Grundläggande behov (ex mat, kläder, tak över huvudet). 2. Behov av trygghet.

3. Behov av kärlek och gemenskap. 4. Behov av uppskattning.

5. Behov av självförverkligande (t ex resor).

Motivation till att utbilda sig skulle då kunna vara t ex att genom utbildning få ett arbete som i sin tur ger pengar till mat, kläder och tak över huvudet. Björklund (1982) anser dock gällande utbildningsdeltagande att ”Den naturligaste utgångspunkten för motivation bör vara deltagarnas inre motivation – viljan att lära” (s. 43).

(28)

28

De vanligaste motivationsteorierna gällande motivation och vuxnas lärande är dock så kallade hinderteorier. De bygger på att människan har en inneboende vilja att lära sig, men att olika former av hinder kommit i vägen. Exempel på motivationshinder är: bristande självförtroende, rädd att verka dum, brist på information, brist på lämpliga kurser eller svårigheter att kombinera studier med familjeansvar, dåligt förtroende för den egna förmågan att klara studierna, tidigare skolerfarenheter som gett en negativ bild av utbildning, brist på tid, brist på intresse, brist på konkret förväntat resultat av studierna, brist på tillgänglighet till studier (exempelvis i glesbygd), brist på information om studiemöjligheter, brist på barnomsorgsmöjligheter, brist på studiefinansiering, en pedagogik som inte är anpassad efter vuxnas sätt att lära, sociala normer som motverkar utbildningsdeltagande och att det inte finns arbetsmöjligheter för de nyutbildade eller att utbildningen inte leder till ett bättre jobb (Ahl 2004).

Många vuxenstuderande har har varit arbetslösa länge med allt vad det innebär av förlorad, kantstött och stukad självkänsla. Negativa minnen från sin tidigare skoltid har lagt grunden till den dåliga självkänslan och dåligt självförtroende, och upplevelser av misslyckande och utanförskap sätter djupa spår och påverkar den vuxna människans inställning till skola och studier. En vanlig reaktion är att värja sig mot att överhuvudtaget börja studera. Den som ändå börjar har ofta negativa förväntningar på skolan och på sin egen roll, väntar sig kanske misslyckande och bäddar mer eller mindre för det (Ahl 2004; Annersand & Wendel 1999; Börlin, Hörnqvist, Raitio & Stjärnlöf 1990).

Det finns en stor tilltro till pedagogikens möjligheter att undanröja motivationshindren genom nya undervisningsmetoder som t ex distansundervisning och e-learning. Problemet, menar Ahl (2004), är att även om den traditionella katederundervisningen inte upplevts som särskilt stimulerande så var den ändå trygg på sitt sätt. Nya arbetsformer och nytt arbetsätt kan kännas otryggt och osäkert. Annersand och Wendel (1999) anser att självförtroendet och självkänslan är grundförutsättningen för att vi ska växa som människor, våga pröva nya saker, och våga tro att vi kan lära oss nytt och lära om. Självkänslan bygger på att vi förstår våra styrkor och svagheter, vilket också leder till förmågan till förståelse för andra och andras sätt att tänka och vara.

Oavsett motivationsteorier konstaterar Hylén (2002) att ”E-lärande bedöms allmänt få stor betydelse för att utveckla ett livslångt lärande i arbets- och samhällslivet för allt fler människor”. (s. 7).

(29)

29

2.2.5

Motståndet mot e-learning

Det motstånd mot e-learning jag kommit i kontakt med kan delas in i tre kategorier: rädslan över att vi ska se på e-learning som något som löser alla (utbildnings)problem, lärares rädsla för att bli ”utkonkurrerade” och ”konservativa” krafter som av olika anledningar är negativa till förändring.

Carr-Chellman (2005) menar att den allmänna uppfattningen är att e-learning genom dess möjligheter till distansundervisning ger alla människor samma möjligheter och förutsättningar till kunskap, framgång och ett jämställt liv oavsett geografisk ort, sysselsättning, funktionshinder etc. De ser dock en risk i detta synsätt då man med detta synsätt värderar människor enbart efter utbildningsmässiga meriter och de menar därför att:

Much the opposite, founded on the myth of the meritocracy, online education has the potential to exacerbate already intractable views of individual achievement through education as rectifying failures to meet the needs of disadvantaged populations. (s. 1).

Genom att införa datorer i undervisningen påverkas synen på läraren. Elever upptäcker att informationen genom t ex internet eller uppdaterade digitala läromedel överträffar den information eller kunskap de kan få genom läroböcker eller av sin lärare. Läraren är inte längre den som vet bäst, vilket också innebär att en del av lärarens auktoritet försvinner. Den gamla lärarrollen ersätts av den entusiastiske kompisläraren, handledaren, som ska hjälpa eleverna med den nya tekniken. För en del lärare väcker detta en rädsla, och många har svårt att acceptera situationen och man väljer därför att uppfatta datorn som en konkurrent och därmed undvika den (Jedeskog 1998). Detta bekräftas av Alexandersson, Linderoth och Lindö (2000) som menar att även om studier visat att datorn är ett värdefullt hjälpmedel för barn i olika typer av svårigheter anser många lärare att ”vanliga barn” ska lära sig på traditionellt sätt då de anser att det finns en risk att de blir negativa till mer traditionella arbetssätt om de blir vana vid datoranvändning.

Eriksson-Zetterquist, Hansson, Löfström, Ohlsson och Selander (2006) menar att gamla teknologier som t ex bok, papper och penna fungerar som medaktörer i upprätthållandet av en social ordning i skolan, och relationen mellan lärare och elev betraktas som en omistlig ingrediens i verksamheten. Om ny teknologi hotar dessa värden är det inte konstigt att ett motstånd mot förändring uppstår.

(30)

30

När det gäller motståndet mot förändring och e-learning av mer konservativ karaktär väljer jag att citera en skrift från Föreningen Svenska läromedelsproducenter:

Läroboken är ett redskap avsett att användas i praktiskt arbete. Men inte bara det. Läroboken är också en del av svensk kulturtradition. Av den svenska bokens historia. Det är viktigt att minnas idag när debatten om bokens framtid förs i olika sammanhang. Ända sedan folkskolan införde på 1840-talet har skolboken haft en plats i svenska folkets medvetande. Men kanske alldeles särskilt sedan 1900-talets första årtionde. (Pettersson, 1997, s. 48).

Även bland de som förespråkar e-learning kan ibland anas en vilja att inte stöta sig med de som förespråkar traditionell lärarledd undervisning. Exempel på detta är Rosenberg (2001) som menar att:

People who believe technology will totally replace great teachers in front of classrooms of highly motivated learners are as misguided as those who believe the Internet is a passing fad.(sid XVIII)

2.3

Datorn i skolan

Hur har då skolan hängt med i IKT-utvecklingen och vilka erfarenheter har man gjort av IT i skolan? Detta avsnitt behandlar historik och resultat.

2.3.1

Historik

I slutet av 1960-talet lades den första motion fram som handlade om nödvändigheten av att introducera datortekniken i skolan. Skolöverstyrelsen fick i början av 1970-talet uppdrag att inleda försöksverksamhet med datorn i skolan. Försöksverksamheten utvärderades och slutrapporten ”Datorn i skolan”, antogs 1980 av SÖ som ett handlingsprogram i frågan. Slutrapporten visade att det var möjligt att använda datorer på ett bra sätt och som lärare och elever accepterade. I 1980 års läroplan för grundskolan skrevs datalära in som ett huvudmoment i kursplanen för matematik på högstadiet. Datalära handlade dock inte om datoranvändning utan om kunskap kring datorer och teknik (Riis, 2000b).

Staten anslog senare ett stimulansbidrag om 20 miljoner kronor per år i tre år (1984/85-1986/87). Kommunerna skulle använda detta bidrag för inköp av datorer till sina högstadieskolor. Nästa stimulansbidrag gavs 1988/89-1990/91. Bidraget skulle användas bl a till datorinköp och för att därmed kunna införa ”Datorn som pedagogiskt

(31)

31

hjälpmedel”. Cirka 65 procent av alla datorer som inköptes var av märket ”Compis”. (Riis, 2000b).

Under perioden 1984-1993 lade stat och kommun tillsammans ner minst ca 500 miljoner kronor på att föra in datatekniken i skolan trots det faktum att varken majoriteten av lärarna eller skolan som system hade efterfrågat den (Riis, 2000b).

Skolverket fick 1994 i uppgift att utveckla och ansvara för ett svenskt skoldatanät och för att medverka i arbetet med att utveckla ett nordiskt skoldatanät. Samma år bildades Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen. Denna stiftelse kom att satsa omkring 1,5 miljarder kronor på skolprojekt av olika slag. Delar av skolutvecklingssatsningen byggde på att mottagande kommuner motfinansierade med samma belopp som de erhöll (Riis, 2000b). Våren 1998 överlämnade regeringen skrivelsen “Lärandets verktyg– nationellt program för IT i skolan” till riksdagen som beslutade att satsa 1,5 miljarder kronor på detta program som kom att kallas ITiS. Satsningen innebar i stora drag att lärare i ett arbetslag med hjälp av IT skulle genomföra ett ämnesövergripande problembaserat skolutvecklingsprojekt. Varje lärare som deltog i arbetslaget fick en dator gratis att använda för privat bruk22 (Hylén 2002).

2.3.2

Datorn i skolan – Resultat

Även om datorn enligt Lgr 80 tillhörde matematikämnet var det främst språklärarna som använde datorn praktiskt. Under 80-talet användes datorn främst som ordbehandlare i svenska, men även i många andra ämnen. Det var vanligt att den tidigare maskinskrivningsläraren var den som blev datorlärare. I matematiken användes datorn för mycket enkel programmering. Datortillämpningarna i skolan saknade dock pedagogisk räckvidd, mycket beroende på att datoriseringen till största delen inte var efterfrågad från varken lärarna eller skolorna (Riis, 2000b).

Med KK-stiftelsens satsning på skolutveckling har mycket arbete lagts ner på att söka former för det elevaktiva, undersökande och forskande arbetssättet. Lärarna har dock varit alltför ämnesorienterade och alltför måna om kunskapskontroll för att våga släppa eleverna till fritt kunskapssökande, och har därför fortsatt att ”mata” eleverna

(32)

32

med kunskap (Riis, 2000b). Här passar följande citat från Börlin, Hörnqvist, Raitio och Stjärnlöf (1990) bra: ”Ge en människa en fisk och hon blir mätt. Lär en människa att fiska och hon behöver aldrig svälta” (s. 5).

Eriksson-Zetterquist, Hansson, Löfström, Ohlsson & Selander (2006) framför att studier har visat att de resultat som uppnåtts av ITiS-projekt i stort är jämförbara med resultaten bland eleverna i traditionell undervisning. Flera lärare uttrycker dock att IT måste integreras i undervisningsarbetet, men då som ett stöd för den traditionella pedagogiken och underordnad densamma.

Folkesson (2004) menar att tidigare studier visat att lärarnas attityd tycks avgöra om datorn bidrar till utveckling eller inte. Studierna har också påvisat att eleverna med datoranvändningen får ökad skrivglädje, deras motivation ökar, de arbetar mer självständigt, individualiseringen ökar, samarbete/hjälpsamhet ökar vid datorn, barn i behov av särskilt stöd gynnas av datorn men svaga elever kan också förlora på individualiseringen och bristande ledarskap, barnen tycks mer koncentrerade vid datorn och orkar arbeta längre stunder och det är mer arbetsro i klassrummen när barnen arbetar vid datorn än i helklass med läraren i sin traditionella position. Olsson (2005) är inne på samma linje och skriver i sin doktorsavhandling att det ökade ansvaret inom flexibel utbildning anses både vara hämmande och stimulerande. Hämmande för att tillräckligt stöd från lärare saknas samt för att eleven inte är van vid att arbeta med utökat ansvar och tidspress för att utveckla egna idéer. Stimulerande för att eleven just får utökat ansvar för planering och genomförande av sitt arbete samt möjligheten att få utveckla egna idéer.

I en OECD-rapport (Venezky & Davis, 2002) som bygger på en lång rad fallstudier från ett stort antal länder konstateras att en introduktion av IT i skolan inte i sig fungerar som en katalysator för förändring. Däremot kan IT vara ett mycket kraftfullt verktyg i ett förändringsarbete, om introduktionen är väl planerad och lärarna väl förberedda. Martin Stigmar (2002) visar i sin avhandling att det framför allt är lärarens professionella förmåga att skapa en reflekterande lärandemiljö som är avgörande för vinster i lärandet. Peter Gärdenfors (2002) är professor i kognitionsforskning och menar att datorernas stora pedagogiska potential inte utnyttjats i skolan. I stället har den traditionella skolan och dess undervisningskultur fått leva kvar. Gärdenfors menar att det är som att”sätta motor på en hästdroska och hoppas att man får en ny sortsfortskaffningsmedel” (s. 5).

(33)

33

2.4

Inlärningsteori

Den enklaste formen av e-learning förutsätter att det finns en objektiv ”kunskap” som man kan paketera och ”stoppa in i ett datorprogram” som sedan via e-learning överför kunskapen till e-learninganvändaren oberoende av kontext, användarens miljö, geografiska plats eller sociala sammanhang. Vad säger inlärningsteorierna om detta och går utvecklingen ur ett historiskt perspektiv mot ett sådant synsätt eller är det tvärtom? Har vidare läroplanerna i skolan påverkats av inlärningsteorierna, och går det att ensam i en isolerad miljö skaffa sig kunskap om omvärlden? Detta avsnitt handlar dels om olika inlärningsteorier och dess historik, dels om läroplanshistorik och miljöns betydelse för lärandet.

2.4.1

Från behaviorism och objektivism till sociokulturella och

konstruktivistiska synsätt.

Länge betraktades inlärning på ett rationalistiskt sätt, d v s att kunskap sågs som något som existerade oberoende av individen och som något för individen att ta till sig och lära in. Läraren ”lärde ut” och eleven ”lärde in” och skulle kunna återge det som ”lärdes in”, alltså kunskapsöverföring från ett huvud till ett annat (Riis, 2000a). Den pedagogiska forskningen före 1970 utgick från positivismen23 och handlade mest om redovisningar av experiment av olika undervisningsmetoder där man försökt styra lärarens handlingar och metoder och komma fram till kontextfria resultat (Ahlström, 2001).

John Dewey (1933) menade att det fanns två motsatta riktningar i västerländsk pedagogik: skolämnena och eleven i centrum. Dewey förespråkade eleven i centrum och ett problembaserat lärande (PBL). Influerade av dessa tankar och teori från tidigt 1900-tal, fick biologen, psykologen och kunskapsteoretikern Jean Piaget ett genombrott under 1970-talet med sina tankar och pedagogisk forskning kring konstruktivismen. Piaget var dock inte ensam. Vid sidan av Piaget fanns flera andra teoretiker, t ex Jerome Bruner. Piaget var konstruktivist. Han såg individens egen aktivitet som betydelsefull för lärandet och förlade förmågan till kunskap hos individen och menade att individen förvärvar kunskap genom en medveten interaktion med omgivningen. När ett barn lär

Figure

Tabell 1- Könsfördelning
Tabell 6 – Antal arbetsår i nuvarande befattning.
Diagram 1 – Datoranvändning i hemmet.
Diagram 3 – Internetanvändning.
+7

References

Related documents

I detta examensarbete har en webbapplikation utvecklas samt en tävling genomförts inom Facebook -plattformen för att utreda hur människor beter sig inom sociala nätverk, arbetets

Faktura för röjning enligt kapitel 7 – Trafikverkets allmänna avtalsvillkor, avsnitt 7.5.9. Faktura som avser sakskada enligt bilaga 7.C – Rutiner vid skadereglering,

Kundservice järnväg på Trafikverket är den centrala ingången för Trafikverkets ärendehantering inom trafikplanering. Hit vänder du dig med generella frågor och

1 De sökande ska lämna kompletterande information om vem som de avser ska utföra tågbildningstjänsten enligt avsnitt 7.3.4.6 Informationen lämnas via e-post till enhet

Frågeställningarna vi utgått ifrån handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter på Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt

Den induktiva resultatdelen av uppsatsen visar att anställda inom bemanningsbranschen värnar och tar hand om sina sociala kontakter, det är ett sätt för de anställda att vårda

• Om det låga priset innebär att leverantören inte kommer att leva upp till sina miljö-, social eller arbetsrättsliga skyldigheter ska anbudet förkastas. • Om ett anbud

11 § Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med