Är deltagande viktigare än prestation i idrott och hälsa?

Lärande och samhälle

Är Deltagande Viktigare än Prestation i

Idrott och Hälsa?

Is Presence More Important than Performance in Physical Education?

David Hjelm

Hampus Frank

Självständigt arbete på grundnivå 15hp

Förord

Arbetet har präglats av en nyfikenhet om hur genus och bedömning kan vara motivationsfaktorer för närvaro på idrottslektionen. Vi vill tacka vår handledare och handledningsgrupp för den hjälp och feedback som bistått vår progression och process i arbetet. Samarbetet och processen har fungerat väldigt bra under arbetets gång och har på så sätt skapat en positiv atmosfär som fört arbetet framåt. Upplägget har gemensamt diskuterats och utförts vilket har gjort att båda känner sig nöjda med arbetets utformning och resultat. Denna kunskapsöversikt kommer troligtvis beröra samma område i kommande examensarbete framöver.

Abstract

This overview of current knowledge is examining research about pupils’ reasons to participate or why their absence fills the PE lessons. It also includes a gender perspective and how their

participation or absence determines their grade. The following questions have been the starting point in this overview; How does gender affect presence and performance in the subject of sports and health? and How does students' attendance affect physical education teachers’ grading? The method that has been used consists of a qualitative method to obtain results. The databases used to obtain these results are SwePub, ERC and SPORTDiscuss. The results show that students’ are affected by gender and grading in different ways. It can be perceived both as motivating factors for participation or as reasons for not being present. Motivation is partly created through the teacher, a non-committed teacher thus entails a greater risk for uncommitted students with fewer reasons to see the teaching as meaningful. Some factors like the content of the sports lesson are in some way still more favorable for boys than girls. The teacher has an important role in making the PE lessons advantageous for both genders so they can enjoy physical movement together. Furthermore the results show that PE teachers don't only look at the participation but also on the performance. Grading in physical education, the teachers weighed in on several factors such as knowledge, motivation, self-confidence and social skills. Despite the fact that the curriculum at the time stated that the basis for grading should only be based on the students' knowledge and performance.

Innehållsförteckning

3.1 Genus i ämnet idrott och hälsa 8

3.2 Utvecklingen av bedömning 11

3.3 Motivation till deltagande 13

4. Diskussion 16

4.1 Metoddiskussion 16

4.2 Resultatdiskussion 16

4.2.1 Genus som motivation 16

4.2.2 Närvarons påverkan på betygssättning 18

4.3 Slutsatser 18

4.4 Vidare forskning 19

Referenser 20

1. Inledning

Med denna kunskapsöversikt vill vi som blivande idrottslärare undersöka vad som kan påverka elevers deltagande på idrottslektionerna. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppfattat att vissa delar av undervisningen är mer populära än andra. Åström (2017) menar att preferenser om innehållet i idrott och hälsa kan skilja sig beroende på graden av intresse till ämnet. Elever med hög motivation kan i större utsträckning föredra delar med tävlingsmoment och hög aktivitet på

lektionerna. Elever med lägre motivation kan snarare uppskatta när undervisning sker i mindre grupper där man kan få större möjlighet att lära i egen takt (Åström, 2017). Detta skapar en diskussion i vår kunskapsöversikt om möjliga faktorer som kan skapa motivation till elevers deltagande på idrottslektionen. Trots att vi utbildar oss till ämneslärare i idrott och hälsa mot gymnasieskola är vi nyfikna på hur det står till med närvaron och deltagandet i ämnet i sin helhet. Denna kunskapsöversikt omfattar därför artiklar som behandlar detta i såväl gymnasiet som grundskolan.

Enligt Skolverket (2011) är ett av skolans ansvar att förmedla elevers lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oberoende av kön där alla elever ska ha rätt till en likvärdig utbildning.Larsson, Fagrell, Johansson, Lundvall, Meckbach och Redelius (2010) menar att samundervisning på idrott och hälsa

ibland tenderar att vara främjande för idrottsaktiva pojkar.Detta kan bero på lärare känner att de

behöver vissa dominerande elevers lojalitet för att undervisningen ska kunna genomföras på ett smidigt sätt. Vidare förklaras att särundervisning ibland kan tillämpas för att underlätta för flickor som kanske inte annars tar för sig i lika stor utsträckning. Det framkommer således att

könsfördelningen kan ha betydelse för hur aktiva eleverna blir (Larsson et al., 2010) Vi vill därför i denna kunskapsöversikten undersöka på vilka sätt genus kan påverka elevers deltagande på idrottslektionerna.

Åström (2017) nämner att även om idrott och hälsa är omtyckt av de flesta elever är det också det ämne med högst frånvaro. Vidare förklaras att elevers frånvaro ofta är nära sammankopplat med betyg och långsiktiga svårigheter med att nå kunskapsmålen. Skolinspektionens (2012) rapport visar

anledningarna som lärare och elever gav som förklaring till icke-deltagande. Larsson (2016) lyfter å ena sidan fram att betyg och bedömning kan verka som en motivationsfaktor till högre ansträngning. Å andra sidan förklaras även att elever kan ha negativa upplevelser i relation till betyg och

bedömning. Dåliga resultat kan leda till försämrat självförtroende för eleven, och i vissa fall en inre bild att det inte är lönt att gå i skolan (Larsson, 2016). Detta skapar oss en grund att i denna kunskapsöversikten försöka fördjupa förståelsen om hur betyg och bedömning kan vara motivationsfaktorer som påverkar elevernas närvaro i ämnet.

European Commission (2013) lyfter fram att alla europeiska länder uppmärksammar betydelsen av fysisk aktivitet i skolan. I denna kunskapsöversikt har vi valt att inkludera studier som är

genomförda utanför Sveriges gränser, både i andra europeiska länder men även i Australien, Nya Zeeland och USA. Motivet till detta handlar om att försöka finna likheter eller skillnader gällande hur man ser på och arbetar med idrottsundervisning i olika delar av världen.

1.1 Bakgrund

Ämnet idrott och hälsa har enligt Lundvall (2004) genomgått en markant förändring de senaste decennierna. Även om begreppet hälsa förekommit i svenska kurs- och läroplaner under hela 1900-talet, var det först i samband med läroplansreformen 1994 som det inkluderades i ämnets benämning. Författaren menar vidare att fokus har flyttats mot ämnets teoretiska och sociala aspekter i förhållande till den fysiska prestationsförmågan. Denna utveckling har således skapat förutsättningar där eleverna ges utrymme för nya perspektiv gällande fördelar med att lära sig vara fysiskt aktiv (Lundvall, 2004).

Inför hösten 2011 utformades nya styrdokument av Skolverket för både grundskolan och

gymnasieskolan, med argument att tidigare kurs- och läroplaner inte varit tillräckligt tydliga (Jahnke, 2010). Denna kritik låg till grund för nästkommande kursplaners struktur, som enligt Larsson (2016) är uppbyggda av tre delar omfattande syfte och mål, centralt innehåll och kunskapskrav. I ämnet idrott och hälsa är betoningen på hälsorelaterade faktorer fortsatt stark, där skribenten menar att deltagande på lektioner ska ge eleverna möjlighet till utvecklande kunskaper för att främja sin individuella hälsa. De nya kriteriebaserade kunskapskraven bygger vidare på uppfattningen om

ämnet som kunskapsinriktat, med målet att tydliggöra vilka kunskaper som eleverna bör besitta som en grund för bedömning och betygssättning (Larsson, 2016).

1.2 Syfte

Syftet med denna kunskapsöversikt är att försöka få ökad kunskap och förståelse om hur genus och bedömning kan vara motivationsfaktorer som påverkar elevers deltagande i idrottsundervisning. Då vi har varit ute på fältet i rollen som idrottslärare har intresset för var och en av dessa frågor väckts successivt, vilket har skapat en nyfikenhet som har lett till intresset för ämnet gällande elevers

närvaro. Kunskapsöversikten behandlar såväl lärar- som elevperspektivet för att synliggöra eventuella likheter eller skillnader i uppfattningar om vad som påverkar elevers deltagande i idrottslektioner.

1.3 Frågeställning

Våra frågeställningar är:

● Vad skiljer pojkar och flickors deltagande i ämnet idrott och hälsa? ● Hur påverkar elevers deltagande idrottslärares betygssättning?

2. Metod

I detta avsnitt kommer vi att redogöra för den sökprocess och de urvalskriterier som vi använt för att få fram de artiklar som denna kunskapsöversikt bygger på. Sökprocessen finns sammanfattat i bilaga 1 längst ner där det framgår vilka sökmotorer och sökord som användes, antalet träffar, datum för hämtning samt vilka artiklar som blev en del av innehållet.

2.1 Kriterier

Metoden som användes var en sammanställning av systematisk inhämtning av kunskap i form av vetenskapligt granskade artiklar och studier. För att avgränsa arbetet och göra det relevant utifrån valt ämne, lutade sig sökområdet mot två kriterier. Det första var att informationen som hämtades utgick från en kvalitativ metod där forskningsartiklar och annan litteratur låg till grund för innehållet. Enligt Friberg (2017) innebär kvalitativ forskning en helhetsbeskrivning av ett fenomen där

slutsatsen, utan kvantitativa belägg, tolkar snarare än generaliserar situationens förekomst. Samtliga sökningar avgränsades inom en språklig ram med en genomgående användning av forskningsartiklar skrivna på svenska och engelska. Dessa filtrerades till peer-reviewed för att säkerhetsställa att

artiklarnas innehåll granskats och därmed vilar på vetenskaplig grund. Majoriteten av artiklarna som hittades var publicerade på engelska, med undersökningar och forskning av internationella skolor. Därmed valdes ingen begränsning till ett nationellt perspektiv, utan en jämförelse mellan de nationella och internationella forskningarna användes i kunskapsöversikten.

Det andra kriteriet handlade om relevans med en avvägning inom vilket tidsspann

forskningsartiklarna publicerats. Övervägande del av materialet som användes har publicerats från år 2008 och framåt, med förbehåll på enstaka tidigare studier. Anledningen till den tidsavgränsningen handlade om att ge förutsättningar för så relevanta diskussioner som möjligt med hjälp av samtidens forskning. Skolreformen inför läsåret 2011/12 innebar en ny läroplan vilket medförde en omfattande förändring kring betygssystem och kunskapskrav för den svenska grund- och gymnasieskolan. Därför blev det intressant att lyfta fram forskning som berör det valda forskningsområdet ur ett ämnesperspektiv, både före och efter rådande läroplan.

2.2 Sökprocess

Informationssökningen genomfördes med hjälp av en systematisk forskningsöversikt, vilket enligt Denscombe (2018) är en avgränsad insamling av data som möjliggör en objektiv analys utifrån det specifika forskningsområdet. Sökprocessen baserades på ett antal nyckelord som användes i olika databaser för att få fram relevanta och användbara forskningsartiklar. Dessa sökord var:

frånvaro/närvaro, genus, motivation, idrott och hälsa, bedömning, absence/participation, gender, motivation, PE, Perception och grade/grading. Databasen som främst användes var SPORTDiscuss där artiklar är byggda på idrottsvetenskaplig forskning vilket skapade ett större omfång av

användbara resultat kring våra nyckelbegrepp. En annan anledning till användandet av

SPORTDiscuss handlar om dess omfattning av internationella artiklar då publikationerna således når en bredare publik i jämförelse med svenskpublicerad forskning. Detta arbetet grundar sig å andra sidan delvis ur ett svenskt skolperspektiv vilket stödjer användningen av SwePub som en alternativ databas för sökning av forskning publicerad vid svenska lärosäten och myndigheter. Utöver dessa databaser skedde även sökning även på ERC som en komplettering för att nå en så fullständig sökning som möjligt inom det avgränsade ämnesområdet. ERC är en databas där publicerade artiklar berör och innehåller forskning om pedagogik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap.

På samtliga tre databaser gjordes primärt en snabb överblick av resultatens titlar, eftersom artiklarnas rubriker ofta indikerar på ifall de hade varit användbara att implementera i denna kunskapsöversikt. Resultaten som verkade ligga i linje med någon av tidigare nämnda frågeställningar granskades sedan noggrannare med genomläsning av artiklarnas abstrakt, inledning och sammanfattning. De 12 artiklar som slutligen användes valdes efter noggrannare läsning. Eftersom vi utgick från ett jämförandeperspektiv mellan olika länder användes sex utländska studier och sex svenska studier. Vi startade med att söka på SPORTSDiscuss med avgränsningen från 2008 och framåt samt att artiklarna skulle vara peer-reviewed. Sökorden som användes var “PE” AND “Absence” AND “Participation” och resulterade i 10 träffar. Artiklar som visades var så pass få att vi kunde läsa igenom samtliga källors rubrik och abstrakt. Efter att vi läst igenom abstraktet på artiklarna så hittades Lyngstad, I., Bjerke, Ø., & Lagestad, P. (2019) som användes i vår kunskapsöversikt.

Vi sökte vidare på “PE” AND “Gender” AND “Participation” och det resulterade i 48 träffar. Resultatet var relativt stort vilket gjorde att vi började kolla igenom rubrikerna innan vi gjorde en djupare inläsning. Efter ytterligare utrensning genom läsning av abstrakten hittades Gerdin, G. (2016). Constantinou, P., Manson, M., & Silverman, S. (2009). samt Ilic, J., Visnjic, D., Martinovic, D., & Markovic, Z. (2010). Vi sökte vidare på SPORTSDiscuss och använde sökorden “PE” AND “Grade” AND “Sweden” som gav oss 16 träffar. Efter att ha läst igenom abstrakten på alla artiklar så valde vi ut Annerstedt, C., & Larsson, S. (2010).

Den sista sökningen på SPORTSDiscuss gjordes genom sökorden “PE” AND “Motivation” AND “Participation” och resulterade i 38 artiklar. En genomsökning gjordes där rubrikerna först kollades igenom och de som vidare ansågs vara passande gjordes en djupare läsning i abstraktet. Läsningen resulterade i Mehmeti, I., & Halilaj, B. (2018).

Databasen Swepub användes vidare för sökning efter källor med kriterierna 2008 och framåt samt att artiklarna var peer-rewied. Den första sökningen bestod av sökorden “PE” AND “Gender” AND “Motivation” och resulterade i 3 källor. I samtliga källor läste vi abstraktet och kunde då hitta Svennberg, L. (2019).

I Swepub så sökte vi även på svenska för att se om det fanns källor som kunde vara relevanta för vårt arbete ur det nationella perspektivet. Vi sökte på “PE” AND “Participation” AND “ Gender” och resulterade i 5 träffar. Av resultaten använde vi oss av Lundvall, S., & Brun Sundblad, G. (2017). Vi sökte vidare på “Idrott” AND “Genus vilket resulterade i 115 källor. Resultatet var väldigt stort och genom de nyckelord vi använde oss av så kunde vi inte skala ner antalet träffar. En överblick på artiklarnas rubrik gjorde att vi slutligen fastnade för Alsarve, D., Jakobsson, J., & Helgesson, J. (2017) som även blev en del av resultatet efter läsning av artikelns abstrakt.

En sökning gjordes även på “Idrott och hälsa” AND “Idrott” vilket först resulterade i 295 artiklar men med refereegranskade källor blev resultatet 51. Från den sökningen använde vi Lundvall, S., Meckbach, J., & Wahlberg, J. (2008). Den sista sökningen på Swepub bestod av sökordet “Inre motivation” vilket resulterade i 7 artiklar. Resultaten som framkom visade bara ha 1 artikel som var av intresse och den kom även med i kunskapsöversikten. Artikeln vi valde var Schmidinger, H., & Brandt, A. (2015).

Slutligen gjorde vi en sökning på ERC där sökorden bestod av “PE” AND “Gender “ And

“Perception”. Det resulterade i 76 träffar. Vi hade inte tid att läsa igenom alla men efter en överblick på artiklarnas rubrik och en läsning av några abstrakt så valde vi att ha med Murphy, B., Dionigi, R. A., & Litchfield, C. (2014).

3. Resultat

I detta kapitel presenteras studiens resultat. Resultatet är uppdelat i tre rubriker: Genus i ämnet idrott

och hälsa, Utvecklingen av bedömning och Motivation till deltagande.

3.1 Genus i ämnet idrott och hälsa

Murphy, Dionigi och Litchfield (2014) undersökte vad som påverkar flickors deltagande i ämnet idrott och hälsa. Studien som var en kvalitativ fallstudie är baserad på intervjuer med fyra kvinnliga och en manlig idrottslärare på en gymnasieskola i Australien. Murphy et al., (2014) lyfter fram att forskning gällande flickors deltagande vanligtvis utgår från ett elevperspektiv, med fokus på flickors upplevelser av idrottsundervisningen. Författarna vill förändra denna bild genom att belysa lärares egna perspektiv för att se om det ger en annan förståelse av flickors deltagande. Resultatet visar olika faktorer som kan påverka flickors engagemang till ämnet. Tre av lärarna beskrev grupptryck som den största faktorn gällande påverkan av flickors deltagande. De förklarade att det ofta fanns en grupp flickor i klasserna som uppmuntrade andra att inte delta. Det uppfattades som att många flickor bara gjorde som sina vänner. En av lärarna förklarade att många flickor kände sig obekväma av att delta framför sina klasskamrater, med en rädsla av att göra bort sig. Lärarna uppmärksammade även flickornas fysiska självkänsla som en eventuell påverkan på deltagande. Det förklarades att flickors medvetenhet om deras egen kroppsbild ökade i takt med att de började nå puberteten. Detta kunde skapa känslor av osäkerhet hos flickor, särskilt i samband med simundervisning. En av lärarna nämnde att både läraren och elevernas föräldrar har ett ansvar i att försöka uppmuntra flickor att vara mer positiva inom sig själva. Murphy et al. (2014) menar att om flickor har en positiv uppfattning om sig själva, som förstärks av exempelvis stöd från föräldrarna, kan det leda till en större benägenhet för flickor att delta på idrotten. Vi är medvetna om att denna studie enbart har baserats på fem idrottslärares perspektiv. Om författarna hade intervjuat fler idrottslärare på andra skolor hade resultatet möjligtvis visat något annat.

Alsarve, Jakobsson och Helgesson (2017) utförde en studie om hur kön och makt kan påverka resultatet av en rättvis undervisning inom idrott och hälsa. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med 26 idrottslärare på två svenska gymnasieskolor. Studien

om maskuliniteten som ideal i relation till femininiteten. Resultatet visar att de flesta lärare i studien menade att flickor visade ett större intresse för områden som dans och rytm medan pojkar hade större intresse för exempelvis bollspel. Däremot förklarade samtliga lärare att detta bör ses som ett generellt perspektiv och att det kan förekomma undantag. Lärarna upplevde att elevers olika förutsättningar kunde ha ett samband med vilka elever som ofta tenderar att dominera

idrottslektionen. Det beskrevs i viss utsträckning av alla lärare att pojkar oftare tog större plats och var mer benägna att påverka innehållet. Utfallet av detta blev att tävlingsmoment framstod som centrala i utrymmet av lektionsinnehåll. En lärare beskrev sina metoder för att försöka motverka skapandet av en hierarki och minska möjligheterna att glänsa i sådana moment. Ett exempel var att binda ihop elevernas fötter och låta dem spela fotboll två och två. Läraren menar att det kan bidra till att jämna ut förutsättningarna mellan eleverna. Eleven som är duktig kan inte själv dribbla igenom motståndarna utan behöver anpassa sig till sin kamrat bredvid. Alsarve et al. (2017) lyfter å ena sidan fram att metoder som denna kan utmana och förändra idrottens könsstereotyper och utformning. Å andra sidan kan det även riskera att uppfattas negativt av vissa elever där

förändringarna och anpassningen kan tyckas ske efter mindre duktiga elevers villkor. En lärare i studien lyfter vidare fram perspektivet om att tävlingsmoment kan medföra positiva upplevelser för vissa elever då det kan leda till ökat engagemang och aktivitetsnivå (Alsarve et al., 2017). Vi är kritiska till att det inte framkommer könstillhörighet på de 26 intervjuade idrottslärarna. Resultatet kan visa olika resultat om könsfördelningen är mer dominant av antingen kvinnor eller män eller om det är jämnt fördelat.

I en studie som baserades på enkätdata från SIH 2007 undersökte Lundvall, Meckbach och

Wahlberg (2008) vilka aktiviteter svenska elever i årskurs 9 upplevde som roligast respektive tråkigast på idrottslektionerna. Det teoretiska ramverket författarna använde för undersökning var genom läroplansteoretikern Bernstein (2003). Han menar att det finns inre logik för överföring av kunskap. Syftet i undersökningen är att genom Bernsteins (2003) teori se hur undervisning utformas men även vad som bildar innehållet på undervisningstillfället. Metoden författarna använde för att samla in data var frågeformulär som elever och lärare fick besvara i två omgångar, en gång 2001 och den andra gången 2007. Det var samma antal elever och lärare som blev tilldelade enkäten 2007 men det var enbart 380 elever (67% av de tilldelade) och 61 lärare (80% av de tilldelade) som besvarade

I enkäten från 2007 som innefattade 175 flickor och 205 pojkar fick varje elev rangordna tre områden de tycker om såväl som tre områden de inte tycker om i ämnet idrott och hälsa. Dessa åsikter kan ligga till grund för uppfattningar kring hur undervisning utformas och vad som bildar innehållet. Resultatet i studien visar på en hel del likheter mellan könen då både flickor och pojkar uppgav bollspel, racketspel och bollekar som sina främsta favoritaktiviteter. Gällande exempelvis bollspel visar resultatet att det var ett populärt område hos 68% av pojkarna och 49% av flickorna. Däremot går det även tyda vissa könsskillnader då 19% av de enkätsvarande flickorna också angav bollspel som ett område de tyckte sämre om, vilket inte en enda pojke angav. Det området som skiljer sig mest är dans där 50% av pojkarna kryssade i det som sämst samtidigt som 29% av flickorna tyckte bäst om aktiviteten (Lundvall et al., 2008). Vidare lyfter skribenterna fram det tidigare nämnda begreppet maskulin hegemoni, som ur ett elevperspektiv ger pojkar större

tolkningsföreträde att styra och dominera idrottslektionen. Författarna menar även att den maskulina hegemonin kan leda till att övervägande del av lektionsinnehållet utgörs av aktiviteter som gynnar pojkar. Detta kan göra att en del flickor missgynnas, vantrivs och upplever sämre möjligheter till lärande . Författarna landar slutligen i att lärare måste på något sätt få elever att känna en

meningsfullhet i vad de gör. Läraren ska inte enbart lära ut hur elever ska utföra en fysisk aktivitet utan de måste även få eleven att förstå den fysiska aktiviteten (Lundvall et al., 2008).

Gerdin (2016) försökte i sin undersökning skapa en förståelse om pojkars intresse till att delta i idrott och hälsa. Undersökningen utfördes på en mångkulturell gymnasieskola på Nya Zeeland med en omfattning av 60 elever i åldrarna 14-15 år. Metoden som författaren använde under en

tidsperiod på 12 månader var insamling av data med hjälp av observationer, videoinspelningar, fokusgrupper och individuella intervjuer. Gerdin (2016) använde sig av en samhällsteori som kallas

spatial turn (Morgan, 2000) i sin studie, vilket betyder hur olika variabler fungerar i samband med

varandra. Författaren undersökte hur pojkars njutning av fysisk aktivitet påverkas av den fysiska och sociala uppbyggnaden av idrottshallen på lektionerna. Studiens resultat lyfter hur pojkar, genom uppfattningar av att deras kön stereotypiskt förknippas med sport och maskulinitet, använder idrottshallen som ett verktyg. Gerdin (2016) menar att detta möjliggör en känsla av social och fysisk tillfredsställelse i ämnet. Med detta kan även negativa aspekter medfölja när maskulinitet i

idrottshallen får pojkar att känna sig otillräckliga framför sina klasskamrater. Författaren menar att pojkar i detta fallet inte når upp till vad som anses vara normativt, att pojkar ska vara starka. Vidare

menar Gerdin (2016) att även flickor kan uppfatta idrotten ur det manliga perspektivet där de använder pojkar som en faktor för underkastelse i en jämförelse mellan könen.

Constantinou, Manson och Silverman (2009) utförde en studie för att undersöka hur elever

uppfattar sina idrottslärares förväntningar på könsroller och hur det kan påverka deltagande i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen utfördes genom observationer och intervjuer med 20 flickor i 12-14 års ålder på en skola i USA. Observationerna utfördes både på lektioner med en manlig och en kvinnlig idrottslärare där de två lärarna och eleverna blev intervjuade direkt efter respektive lektion. Resultatet visar att samundervisning ledde till mer negativa känslor bland flickorna då det tenderar att leda till att lektionen innehåller mer tävlingsmoment. Flickorna uppfattar att pojkar är mer benägna att ta tävlingsmomenten på allvar medan flickor inte lägger lika stor vikt vid

momentens resultat. Författarna menar att detta kan väcka negativa känslor bland flickor då de inte har kraften att konkurrera med pojkar under idrottslektionen (Constantinou et al., 2009).

3.2 Utvecklingen av bedömning

I Annerstedt och Larsson (2010) studie undersöktes vad en grupp bestående av 20 idrottslärare har för uppfattningar om ett kriteriebaserat betygssystem. Metoden författarna använde har bestått av två delar: den första genom en kvantitativ insamling av betyg i Sverige, och den andra genom 20 stycken semistrukturerade intervjuer med idrottslärare. Teorin som användes var Gaussfördelning, vilket författarna menar är en normalfördelning som används inom sannolikhetsteori och statistik för att få fram ett medelvärde. I författarnas fall används denna teori för att se över

betygsfördelningen från icke godkänt till mycket väl godkänt i kommunala grundskolor och gymnasieskolor från perioden 2000 till 2009.

Resultatet av studien visar att det har skett en förändring gällande lärares benägenhet att sätta högre betyg, både i grundskolan och på gymnasial nivå. I tabellen som utgår från elever i kommunala gymnasieskolor tyder författarna på en minskad andel elever som erhållit betyget icke godkänd och

godkänd i ämnet idrott och hälsa. Studien visar att från år 2000 till 2009 har det skett en betygsökning

Annerstedt och Larssons (2010) undersökning visar att det 2009 var 10% av eleverna i grundskolan som inte hade godkänt betyg men bara 5% av eleverna i gymnasiet. Författarna menar vidare att ungefär 10% av eleverna i högstadiet ofta är frånvarande från idrottslektioner på grund av skolk och därmed inte ger sig själva tillräckligt med underlag för att få ett godkänt betyg i ämnet. Samtidigt förklarar Annerstedt och Larsson (2010) att lärarna i studien anser att elever bör vara positivt inställda och ambitiösa till ämnet för att ha en chans att nå ett godkänt betyg. Författarna menar att elever som visar en hög ambition får hjälp av läraren genom att detta kompenserar deras prestation. De behöver inte prestera max för att nå ett av de högre betygen utan rätt inställning kan hjälpa eleven fram. Författarna betonar dock att det krävs en viss prestation inom den förmåga lärarna kollar på för att få högre betyg (Annerstedt & Larsson, 2010).

Svennberg (2017) utförde en studie för att undersöka vad idrottslärare i Sverige värdesätter i betygsättningen av elever i slutet av grundskolan. Sammanlagt var det 14 idrottslärare som blev intervjuade angående betygssättning av 32 elever, med hjälp av RG-metoden vilket innebär

renomarliseringsgrupp. Svennberg (2017) menar att RG-metoden är en systematisk undersökning av förändring sett till olika skalor, i detta fall betygsskalor. Bernsteins (2003) läroplansteori användes för att se lärarens betygsättning i förhållande till läroplanerna. Insamlingen av data gjordes genom intervjuer en gång per år mellan 2009-2013. Författarna valde detta tidsspann för att se hur lärare betygsatte elever med hänvisning till läroplanen från 1994 och sedan hur det transformerades till den nya läroplanen från 2011. Intervjuerna från 2009 visar att idrottslärarna vid betygssättning vägde in faktorer som kunskap, motivation, självförtroende och sociala färdigheter. Detta trots att dåvarande läroplan angav att grunden för betygssättning enbart skulle baseras på elevernas kunskaper

(Svennberg, 2017). Vidare menar författaren att studien visar på en förändring i lärarnas kriterier vid betygssättning. Tidigare eftersträvades motivation och positiv inställning i större utsträckning än faktiska kunskaper i ämnet. Författaren lyfter även att kunskaper i ämnet idrott och hälsa var av större vikt än positiv inställning i och med de nya kunskapskraven som tillkom med den nya

läroplanen (Svennberg, 2017). Vi är kritiska till varför författaren inte har använt sig av senare studier när publikationen är från 2017. Den sista intervjun gjordes 2013 och då var lgr11 två år gammal. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om författaren fortsatt sin studie något år till när idrottslärarna var mer bekväma med det nya systemet.

3.3 Motivation till deltagande

Mehmeti och Halilajs (2018) vetenskapliga artikel undersöker hur elever i gymnasieskolan kan motiveras till att vara fysiskt aktiva. Studiens deltagare bestod av 267 pojkar och 259 flickor på fyra gymnasieskolor i Kosovo. Metoden som användes var kvalitativ insamling genom

fokusgruppsdiskussioner för att få en uppfattning om elevers motivation för deltagande i fysisk aktivitet. Vid gruppdiskussionerna fick eleverna ange hur pass intressant och användbart de anser att träning är samt hur motiverade de upplevs vara att vara fysiskt aktiva utanför skolan.

Författarna kom fram till ett resultat som visar en gradvis ökning av ohälsa bland ungdomar. Mehmeti och Halilaj (2018) förklarar att skolidrotten bör ta på sig en del av ansvaret genom att inte tillämpa tillräckliga elevcentrerade undervisningsmetoder. 68% av eleverna i undersökningen angav att deras idrottslärare inte engagerar sig tillräckligt under lektioner. Mehmeti och Halilaj (2018) lyfter även lärarens viktiga roll som förebild som en lämplig egenskap för skapandet av motiverade elever. Motivation kan skapas genom positivt beteende hos läraren vilket eleverna kan se upp till och sträva efter att efterlikna. Det förklaras att en oengagerad lärare kan medföra större risk för likgiltiga elever med färre anledningar att se undervisningen som meningsfull. Författarna betonar dock att

uppgiften att motivera barn och ungdomar till att vara fysiskt aktiva inte alltid är enkel. Skribenterna problematiserar detta och menar att idrottslärare ofta tenderar att skapa idrottande ungdomar med fokus på sport och delar där tävlingsmomenten premieras. Vidare bör ämnet erbjuda en varierad undervisning för att varje elev ska få möjligheter att utvecklas utifrån sin individuella förutsättning och uppnå maximal kapacitet i varje enskilt område på idrottslektionen (Mehmeti & Halilaj, 2018). Ilic, Visnjic, Martinovic och Markovic (2010) utförde en studie med syfte att undersöka om det finns ett förhållande mellan motivation och prestation på idrottslektioner. Studien omfattades av 98 pojkar och 87 flickor på två mellanstadieskolor i Serbien. Insamlingen av data gjordes genom observationer från idrottslärarna på skolan där elever var närvarande. Lärarna skickade sedan den insamlade informationen från observationerna till författarna. Datan som författarna fick mättes genom metoden regressionsanalys. Mätningen utförs genom att ställa två variabler mot varandra, en beroende variabel som i denna studie är resultatdelen och en hypotetisk variabel, vad forskaren på förhand

beror på det samband författarna menar är att pojkars tendens att vara mer fysisk aktiva utanför skolan än flickor även syns på idrottslektionen. . Författarna lyfter även fram att elever med

engagemang till fysisk aktivitet utanför skolan också är de som i större utsträckning är motiverade till deltagande på idrottslektionen. Vidare visar resultatet att det kan finnas ett samband mellan genus och motivationsfaktorer. Frekvent användning av tävlingsmoment där flickor och pojkar deltar samtidigt kan leda till minskad motivation då den konkurrerande atmosfären upplevs olika mellan könen (Ilic et al., 2010).

Författarna Lyngstad, Bjerke och Lagestad (2019) utförde en studie vars syfte var att beskriva aspekterna för en elev att bli sedd och uppmärksammad av läraren under idrottslektionerna. Studien bygger på intervjuer med 26 norska gymnasieelever från samma skola i åldrarna 17-18 år. Metoden bestod av en fenomenologisk analys av den intervjudata som var insamlad. Lyngstad et al. (2019) menar att en fenomenologisk analys innebär att studien inte nödvändigtvis syftar till att hitta korrekta svar, utan beskriver istället dimensioner av elevers olika uppfattningar om situationer. Resultatet visar på två perspektiv, ett där eleverna blir sedda på ett positivt sätt och ett där de upplever att bli sedda negativt.

Övervägande del av eleverna angav lärarens uppmärksamhet i en positiv bemärkelse, med faktorer som uppmuntran, respekt, förtroende, feedback och stöd som främjande för deras

utvecklingsprocess i ämnet. Författarna menar att det skapas förutsättningar för socialt

välbefinnande i klassrumsmiljön om läraren tydligt visar att eleverna blir uppmärksammade Detta kan enligt Lyngstad et al. (2019) vara en faktor som ger eleverna ökad motivation att närvara på idrottslektionerna. Studien visar även att elever uppgav negativa aspekter med upplevelser av att antingen känna sig ignorerade av läraren eller att de blev sedda mer än de ville. Det fanns de elever som ansåg att deras tidigare frånvaro av olika anledningar uppmärksammades mer än vad de faktiskt presterade när de var närvarande. Detta gjorde att elevernas motivation att anstränga sig och vara närvarande istället sjönk, om det ändå inte uppmärksammades av läraren. Uppfattningen om att bli sedd för mycket kan även ha negativ inverkan på elever, där en av studiens deltagare upplevde sig särbehandlad över att vara en av få flickor i sin klass. Då eleven fick för mycket uppmärksamhet och strålkastarljuset riktat mot henne blev hon istället mer tillbakadragen (Lyngstad et al., 2019).

Lundvall och Brun Sundblad (2017) utförde en studie med syftet att undersöka elevers delaktighet under fysisk aktivitet, i och utanför skolan. Studiens empiriska material utgörs av enkätsvar från 1203 elever i åldrarna 12-15 år, utspritt på 24 skolor i Sverige. Resultatet visar att 21% av den totala

gruppen var fysiskt aktiva utanför skolan och deltog i olika föreningsidrotter, där andelen var 62% pojkar och 38% flickor. Samma studie visar även att 21% av den totala gruppen, med en jämn fördelning mellan könen, ansåg sig vara fysiskt inaktiva utanför skolan. 40% av studiens totala antal deltagare angav att de visste om att skolan organiserade former av fysisk aktivitet, utöver den inplanerade idrottslektionen. Däremot angav bara 20% att de deltog under dessa aktiviteter, majoriteten av de som deltog var pojkar med erfarenhet av fysisk aktivitet utanför skolan. Slutligen visar studien att en skara strax under 1% aldrig deltar i fysisk aktivitet under skoltid. På det stora hela visar studiens resultat en positiv attityd hos eleverna om ämnet idrott och hälsa vilket författarna menar bör utnyttjas (Lundvall & Brun Sundblad, 2017). Författarna menar att andelen icke deltagande elever var förvånansvärt lågt och att resultatet bör följas upp av vidare undersökningar inom området. Däremot har studien inget resultat på elever som ofta är frånvarande från

idrottslektionen. Vi ställer oss kritiska till att resultatet enbart anger hur många som aldrig deltar och menar att det hade gett studien en större bredd om även eleverna som sällan deltar kunde angett det i frågeformuläret.

Brandt och Schmidinger (2015) utförde en studie vid två svenska gymnasieskolor för att undersöka om elever lär sig bättre genom att byta miljö och om detta ökar deras motivation att lära sig mer. Studien utfördes genom observationer och intervjuer med 50 elever som fick svara på ett

frågeformulär under två utflykter i skolans närområde. Författarnas teoretiska perspektiv utgick från begreppet flow och hur det kan uppnås vid miljöombyte i undervisningen. Begreppet flow beskriver enligt Csikszentmihalyis och Larsons (2014) teori när individer är helt engagerade och koncentrerade på situationen och där aktiviteten upplevs med nöje. Resultatet visar att eleverna upplever

undervisning utanför klassrummet som gynnsam för att lära sig nya saker.. Vidare förklarar författarna den inre och yttre motivationen som samverkande faktorer för den individuella motivationen. Inre motivation fungerar som en drivkraft där personen söker något som

tillfredsställer hen själv och skapar glädje. Yttre motivation definieras som en faktor som används för att finna saker som är fördelaktiga för individen själv (Brandt & Schmidinger, 2015).

4. Diskussion

I detta avsnitt diskuterar vi studiens resultat. Resultatdiskussionen presenteras under två avsnitt med rubrikerna: Genus betydelse för lärare och elever samt Närvarons påverkan på betygssättning. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i kunskapsöversiktens syfte och frågeställning. Avslutningsvis ges förslag på hur detta området kan utvecklas genom vidare forskning.

4.1 Metoddiskussion

Vid en summering och diskussion av sökprocessen kan vi konstatera att det hade gått att göra det enklare för oss. Vi kom igång ganska snabbt med skrivandet och hade vi lagt ner lite mer tid på att hitta källor så hade vi kanske haft ett större lugn i skrivandet. Artiklarna vi valde var relevanta men kunde ha genomsökts en runda till för att se över så vi täckte hela området. Trots tidiga fynd av relevanta källor, kom uppfattningen att vissa källor var för strama för att kunna besvara frågorna som eftersöktes. Detta gjorde att nya sökningar efter källor gjordes under arbetets gång för att kunna besvara de aktuella frågorna som berör arbetet. Det går också att konstatera att frågeställningarna har behövt revideras utifrån resultatet som bildats. Alternativa metoder hade kunnat användas för att avgränsa kunskapsöversikten och möjliggöra djupare perspektiv, exempelvis genom ett nationellt perspektiv med uteslutande studier från svenska skolor.

4.2 Resultatdiskussion

Studiens syfte var att försöka få ökad kunskap och förståelse om hur genus och bedömning kan vara motivationsfaktorer som påverkar elevers deltagande i idrottsundervisning. Första avsnittet redogör för en diskussion om hur genus tar sig uttryck i idrott och hälsa och hur det kan påverka utformning av ämnesinnehållet. Därefter diskuterar vi hur bedömning påverkas av elevers närvaro och prestation samt vad lärare kollar på när de ska betygsätta. Motivation ligger som grund för påverkbara faktorer i båda avsnitten.

4.2.1 Genus som motivation

I Murphy et al. (2014) studie framkommer det hur studiernas idrottslärare än idag utgår från den stereotypa uppfattningen om att pojkar presterar bättre än flickor. Gerdins (2016) studie visar ett

liknande resonemang om att pojkar kan förknippas med bra prestationer under idrottslektionen men flickors prestationer framkommer inte i studien. Lärarens förväntningar på pojkarna skapar

situationer som kan leda till en stor vilja att prestera bra på idrottslektionen.. Om lärare i studien har mer jämställda förväntningar på eleverna finns det möjlighet att flickors motivation till deltagande ökar. I Mehmeti och Halilajs (2018) studie framkommer det att idrottslärarna som finns med i studierna inte engagerar sig tillräckligt på lektionerna. Detta kan bli problematiskt om idrottsläraren väljer att engagera sig mer i pojkarna för att de enligt normerna presterar bättre. För att förhindra detta behövs en förändring i lärarens val av innehåll på lektionen, med en större variation i undervisningen för att främja både pojkar och flickor. Det hade varit intressant att se hur pojkar hade agerat om läraren valde att lägga mer fokus på flickors intresse på idrottsundervisningen. Hade undervisning skett separat mellan flickor och pojkar med fokuserat innehåll för att främja intresset såbör motivation till deltagande öka.

Alsarve et al. (2017) och Constantinou et al. (2009) studier lyfter fram negativa aspekter med gemensam idrottsundervisning. Det framkommer att innehållet i de gemensamma lektionerna blir mansdominerat där tävlingsmoment är vanligt förekommande. Constantinou et al. (2009) nämner i sin studie att tävlingsmoment under idrottslektionen kan skapa en negativ upplevelse hos det kvinnliga könet. Även Lundvall et al. (2007) studie visar att pojkar gynnas i valet av vad

idrottslektionen ska innehålla. För att möjligtvis motverka detta hade en omvandling av innehållet, med mer utrymme för exempelvis dans och gymnastik än vad studierna visar, kunnat gynna flickornas upplevelse till fysisk aktivitet i skolan. Detta skulle kunna skapa en mer jämställd undervisning med en inkludering av både pojkar och flickors önskan om innehållets utformning. I Ilic et al. (2010) studie förklaras att det finns ett samband mellan lektionsinnehåll och motivation. En minskning av tävlingsmoment och mer jämställt undervisningsinnehåll hade kunnat ses som en motivationsfaktor för ökat deltagande. Därefter ges eleverna möjlighet att visa upp sin individuella förmåga i flera olika moment. Dock går det att ifrågasätta om tävlingsmoment i idrott är möjligt att undgå eftersom det även kan beskrivas ur en positiv bemärkelse. Tävlingsmoment kan skapa en typ av lärande där eleverna utvecklar förmågor som samarbete och arbete under press.

fysiskt aktiva och därmed även mer delaktiga i idrottsundervisningen. Elever som får testa sina färdigheter i en varierad undervisning utvecklar mer kunskap om den kroppsliga förmågan och finner då inre motivation att fortsätta utvecklas.

4.2.2 Närvarons påverkan på betygssättning

Svennbergs (2017) studie tyder på en förändring av vad lärare prioriterar i betygsättningen.

Förändringen i det centrala innehållet som tillkom med Lgr11 medförde även en förändrad syn på betygskriterier. Tidigare visar Annerstedt och Larssons (2010) studie på att hög ambition och bra attityd var viktigare än prestation när lärare kollade på hur eleven skulle betygsättas (Annerstedt & Larsson, 2010; Svennberg, 2017). Efter införandet av den nya läroplanen 2011 prioriterar lärarna prestation och påvisande av kunskap i större utsträckning än elevernas inställning till ämnet. I Lyngstad et al. (2019) studie diskuteras elevers syn på att bli sedda för mycket som en minskning av motivation. Ändringen av betygskriterierna 2011 kan således ses som positivt för de elever som kände sig för sedda. Att sträva efter lärarens uppmärksamhet genom bra uppförande och positiv attityd var inte längre nödvändigt för ett högt betyg. Istället var det den faktiska prestationen som låg till grund för bedömning.

I Lundvall och Brun Sundblads (2017) studie framkommer det att 21% av eleverna är fysiskt inaktiva utanför skolan. Det är även enbart 1 % av eleverna som inte dyker upp på idrottslektionen. Detta går att koppla bedömning som en motivationsfaktor då de flesta av de fysiskt inaktiva i studien ändå väljer att delta. Annerstedt och Larsson (2010) förklarar att elever som ofta är frånvarande kan ha svårare att ge sig själva tillräckligt med underlag för ett godkänt betyg. Resultatet i Lundvall och Brun Sundblads (2017) studie kan uppfattas som att elever är närvarande för att kunna nå ett godkänt betyg men ser inte ämnet som tillräckligt meningsfullt för att fortsätta vara fysiskt aktiv utanför skolan. Hade man på något sätt kunnat ta bort elevers fokus på måluppfyllelse och istället få elever att njuta av fysisk aktivitet så finns det chans att motivationen till deltagande ökar.

4.3 Slutsatser

Diskussionen visar att elever påverkas av genus och bedömning på olika sätt. Vissa kan se det som motivationsfaktorer till deltagande medan andra kan se det som en anledning att inte vara

pojkar och flickor. Även om deras intresse skiljer sig beroende på aktivitet, uppfattas det som att de flesta elever känner någon form av motivation till någon typ av aktivitet i ämnet. En varierad undervisning kan således skapa större förutsättningar för närvarande elever med motivation att delta. Vi tror att den nya läroplanens utformning skapar en mer rättvis bedömning om eleverna är närvarande på lektionerna. Vi tror även att om lärare fortsätter arbeta med genusfrågor för att skapa en jämställd fördelning på innehållet under lektionerna så kommer fysisk aktivitet att uppskattas ännu mer.

4.4 Vidare forskning

Det skulle vara intressant att utifrån de frågor som denna kunskapsöversikt har väckt hos oss gå vidare genom att utföra en empirisk undersökning. Detta hade kunnat göras med hjälp av enkäter, intervjuer eller egna observationer av hur situationen ser ut i skolorna. Genom detta arbetssätt kan kunskapsöversikten föras vidare och utvecklas till en samtidig studie för att ge en tydligare bild av hur närvaro påverkas av genus och bedömning och hur detta kan se ut i praktiken. Detta kommer på så sätt vara relevant för kommande yrkesroll och ligger väl till grund för ett examensarbete, som tillsammans med kunskapsöversikten kan utgöra en helhet för området.

Referenser

Alsarve, D., Jakobsson, J., & Helgesson, J. (2017). Idrottsundervisning och maskulinitetens hegemoni: Genus och inflytande i gymnasieskolans ämne ”Idrott och hälsa”. In Scandinavian sport

studies forum. 8, pp. 197-219. Department of Sport Sciences, Malmö University, Department of Sport

Sciences. Hämtad 19/11-20 från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1165234/FULLTEXT01.pdf

Annerstedt, C. & Larsson, S. (2010). ‘I have my own picture of what the demands are...’: Grading in Swedish PEH—problems of validity, comparability and fairness. European Physical Education Review,

16(2), 97-115. Hämtad 7/12-20 från

https://journals-sagepub-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/1356336X10381299

Bailey, R., Armour, K., Kirk, D., Jess, M., Pickup, I. & Sandford, R. (2009). The educational benefits claimed for physical education and school sport: An academic review. Research Papers in Education,

24(1), 1–27 Hämtad 16/11-20 från

https://doi.org/10.1080/02671520701809817

Bernstein, B. (2003). Class, codes and control. Vol. 3, Towards a theory of educational transmission. London: Routledge. Hämtad 15/1-21 från

https://eds-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/ebookviewer/ebook/bmxlYmtfXzU5NDY1MF9f QU41?sid=ab84aa2d-dfc4-495c-b7a9-01c53382450e@sessionmgr103&vid=0&format=EB&rid=1 Csikszentmihalyi, M. & Larson, R. (2014). Flow and the foundations of positive psychology. Toward a psychology of optimal experience. New York London: Springer, 209-26. Hämtad 16/1-21 från

https://ebookcentral.proquest.com/lib/malmo/reader.action?docID=1802897 Connell, R. (2008). Maskuliniteter. (andra upplagan). Göteborg: Daidalos.

Constantinou, P., Manson, M. & Silverman, S. (2009). Female students' perceptions about

gender-role stereotypes and their influence on attitude toward physical education. Physical educator,

https://search.proquest.com/docview/233002808/fulltext/AFEA82F1A2BA4D01PQ/1?accountid =12249

Denscombe, M. aut. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna (Fjärde upplagan.). Lund: Studentlitteratur.

European Commission/EACEA/Eurydice, (2013). Physical Education and Sport at School in Europe

Eurydice Report. Luxembourg: Publications Office of the European Union. Hämtad 30/12-20 från

https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/1235c563-def0-401b-9e44-45f68834d0de /language-en

Gerdin, G. (2016). The disciplinary and pleasurable spaces of boys’ PE–The art of distributions.

European Physical Education Review, 22(3), 315-335. Hämtad 16/11-20 från

https://journals-sagepub-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/1356336X15610352

Ilic, J., Visnjic, D., Martinovic, D. & Markovic, Z. (2010). Investigation of relations between school achievements and motivation of 6th-grade students for involvement in physical education classes.

Original Scientific Paper, 2, 34-41. Hämtad 16/11-20 från

https://eds.b.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=4&sid=e3cddb32-9298-466c-812b-a0c 46f57c498%40sdc-v-sessmgr03

Jahnke, A. (2010). Ny läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Nämnaren (4). Hämtad 19/11-20 från

http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0305_10_4.pdf

Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Larsson, H., Fagrell, B., Johansson, S., Lundvall, S., Meckbach, J., & Redelius, K. (2010). På pojkarnas

planhalva: Ämnet idrott och hälsa ur ett jämställdhets-och likvärdighetsperspektiv. Hämtad 21/1-21 från

Lundvall, S. (2004). Bilder av idrott och hälsa–en forskningsöversikt. I: Larsson, H., & Redelius, K. (2004). Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa. Gymnastik-och idrottshögskolan, GIH. Lundvall, S. & Brun Sundblad, G. (2017). Sport, PE and physical activities in Sweden: a polarization of high and low participation in school and during leisure time. In 12th FIEP European Congress

(European Congress of the International federationof physical and sports education (Féderation internationale d'éducation physique), 13th to 16th September 2017, Luxembourg. Hämtad 16/11-20 från

https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1175841&dswid=7709

Lundvall, S., Meckbach, J. & Wahlberg, J. (2008). Lärandets form och innehåll: Lärare och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007. Svensk

Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, 17(4), 17-22. Hämtad 19/11-20 från

https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Larandets-form-innehall.pdf Lyngstad, I., Bjerke, Ø. & Lagestad, P. (2019). ‘The teacher sees my absence, not my participation’. Pupils’

experiences of being seen by their teacher in physicaleducation class. Sport, Education and Society, 24(2), 147-157.

Hämtad 16/11-20 från

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/13573322.2017.1343713

Mehmeti, I., & Halilaj, B. (2018). How to Increase Motivation for Physical Activity among Youth.

Sport Mont, 16(1), 29–32. Hämtad 16/11-20 från

https://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=2&sid=cdb400f3-c49e-4ae7-b5cd-1eb7 6937602a%40sdc-v-sessmgr03

Morgan, J. (2000). Critical pedagogy: The spaces that make the difference. Pedagogy, culture and society,

8(3), 273-289. Hämtad 16/1-21 från

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/14681360000200099?needAccess=tr ue

Murphy, B., Dionigi, R. A. & Litchfield, C. (2014). Physical education and female participation: A case study of teachers' perspectives and strategies. Issues in Educational Research, 24(3), 241. Hämtad 24/11-20 från

https://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=0cc2697c-4d36-4e7f-9c59-e480 cc5b8109%40sessionmgr4006

Schmidinger, H. & Brandt, A. (2015). Närområdesexkursioner och inre motivation för bättre lärande: en studie i svenska gymnasieskolan. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science

Education, (2015: 1), 22-46. Hämtad 14/12-20 från

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:814515/FULLTEXT01.pdf

Skolinspektionen. (2012). Idrott och hälsa i Grundskolan: Med lärandet i rörelse. Hämtad 21/1-21 från https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2012 /idrott-och-halsa-i-grundskolan/

Skolverket. (2011). Ämne - Idrott och hälsa (Gymnasieskolan). Hämtad 23/11-20 från

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasie skolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Svennberg, L. (2017). Grading in physical education. (Doctoral dissertation, Gymnastik-och

idrottshögskolan, GIH). Hämtad 16/11-20 från

http://gih.diva-portal.org/smash/get/diva2:1064938/FULLTEXT02.pdf

Åström, P. (2017). Idrott och hälsas styvbarn. De aktiva och De inaktiva, 91. Hämtad 21/1-21 från

https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/06/Idrott-och-halsas-styvbarn.p df

Bilaga

Bilaga 1

Sökmotor/databa

s Sökord Antalträffar Datum förhämtning Använda artiklar

1 SPORTSDiscuss “PE” AND “Absence” AND “Participation”

10 161120 Lyngstad, I., Bjerke, Ø., & Lagestad, P. (2019). ‘The teacher sees my absence, not my participation’. Pupils’ experiences of being seen by their teacher in physical education class. Sport, Education and Society, 24(2), 147-157.

2 SPORTSDiscuss “PE” AND “Gender” AND “Participation”

48 161120 Gerdin, G. (2016). The disciplinary and pleasurable spaces of boys’ PE–The art of distributions. European Physical Education Review, 22(3), 315-335.

Constantinou, P., Manson, M., & Silverman, S. (2009). Female students' perceptions about gender-role stereotypes and their influence on attitude toward physical education. Physical educator, 66(2), 85.

Ilic, J., Visnjic, D., Martinovic, D., & Markovic, Z. (2010). Investigation of relations between school achievements and motivation of 6th-grade students for involvement in physical education classes. Original Scientific Paper, 2, 34-41

3 SPORTSDiscuss “PE” AND “Grade” AND “Sweden”

16 071220 Annerstedt, C., & Larsson, S. (2010). ‘I have my own picture of what the demands are...’: Grading in Swedish PEH—problems of validity, comparability and fairness. European Physical

Education Review, 16(2), 97-115.

4 SPORTSDiscuss “PE” AND “Motivation” AND “Participation”

38 161120 Mehmeti, I., & Halilaj, B. (2018). How to Increase Motivation for Physical Activity among Youth. Sport Mont, 16(1), 29–32.

5 SwePub "PE" "gender" "motivation"

3 161120 Svennberg, L. (2017) Grading in physical education.

6 SwePub PE” “Participation” och “Gender”

5 161120 Lundvall, S., & Brun Sundblad, G. (2017). Sport, PE and physical activities in Sweden: a polarization of high and low participation in school and during leisure time. In 12th FIEP

European Congress (European Congress of the Internationalfederation of physical and sports education (Féderation internationale d'éducation physique), 13th to 16th September 2017, Luxembourg.

7 SwePub "idrott" "genus" 115 191120 Alsarve, D., Jakobsson, J., & Helgesson, J. (2017). Idrottsundervisning och maskulinitetens hegemoni: Genus och inflytande i gymnasieskolans ämne” Idrott och hälsa”. In Scandinavian sport studies forum (Vol. 8, pp. 197-219). Department of Sport Sciences, Malmö University, Department of Sport Sciences.

8 SwePub "idrott och hälsa” “Idrott”

51 191120 Lundvall, S., Meckbach, J., & Wahlberg, J. (2008). Lärandets form och innehåll: Lärare och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007. Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, 17(4), 17-22. 9 SwePub “Inre motivation” 7 141220 Schmidinger, H., & Brandt, A. (2015). Närområdesexkursioner och inre motivation för

bättre lärande: en studie i svenska gymnasieskolan. Nordidactica: Journal of Humanities and Social

Science Education, (2015: 1), 22-46.

10 ERC “PE” AND “Gender”

AND “Perspective” 76 241120 Murphy, B., Dionigi, R. A., & Litchfield, C. (2014). Physical education and femaleparticipation: A case study of teachers' perspectives and strategies. Issues in Educational