Samspelet om prao

(1)

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Samspelet om prao

En kvalitativ studie om samspelet mellan studie- och yrkesvägledare och

rektorer angående praon i grundskolan

The interplay on internship

A qualitative study on the interplay between study- and career counsellors and

principals concerning the internship of pupils

Tommy Eriksson

Berat Halili

(2)

(3)

Sammanfattning

Att organisera den praktiska arbetslivsorienteringen är enligt styrdokumenten hela skolans ansvar och den ska ge eleverna en kunskap och introduktion till hur arbetslivet ser ut och fungerar. Enligt läroplanerna har rektorn och studie- och yrkesvägledaren ansvaret kring arbetet med praon. Syftet med vår studie är att genom en kvalitativ metod undersöka samspelet kring prao mellan rektorn och studie- och yrkesvägledaren vid tre grundskolor. En innehållsanalys av det samlade data har utförts utifrån följande teoribegrepp: handlingshorisont, habitus, brytpunkter, individualism, utbytet, materiella och immateriella fördelar, nytta, egoism och ömsesidighetsprincipen. Analysen visar att praon påverkar elevernas framtida förutsättningar kring studie och yrkesval på så vis att handlingshorisonten och elevernas habitus kan förändras när de är ute på prao. Studien visar att samspelet kring prao fungerar genom att rektorn står som ansvarig att ge studie- och yrkesvägledaren verktygen att organisera och bearbeta praon. Genom olika typer av utbyten bygger rektorn och studie- och yrkesvägledaren en relation som grundar sig på tillit och ömsesidighet.

(4)

Förord

Först och främst vill vi tacka vår fantastiska handledare Niklas Gustafson som har bidragit med mycket välformulerad, pedagogisk och tydlig handledning. Vi vill även tacka de informanter som har ställt upp på att deltaga i undersökningen. Arbetet har fördelats jämt då vi tillsammans har utfört alla arbetsuppgifter som till exempel kontakten med informanterna, genomförandet av intervjuerna, sökandet av tidigare forskning samt författandet av samtliga kapitel. Transkriberingen fördelades till tre vardera och analyserades tillsammans.

Tommy Eriksson och Berat Halili. Malmö 2018.

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition ... 9

2 Tidigare forskning ... 10

2.1 Skola- arbetsliv ... 10

2.2 Samspel mellan studie-och yrkesvägledare och rektorer ... 12

2.3 Sammanfattning ... 14

3 Teoretiska utgångspunkter ... 16

3.1 Utbytesteori ... 16

3.1.1 Metodologisk individualism ... 17

3.1.2 Utbytet ... 17

3.1.3 Materiella och immateriella fördelar ... 18

3.1.4 Nytta och egoism ... 18

3.1.5 Ömsesidighetsprincipen... 19

3.2 Careership ... 19

4 Metod ... 22

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 22

4.2 Urval av undersökningsenheter ... 23

4.3 Datainsamling ... 24

4.4 Analysform ... 24

4.5 Etiska ställningstaganden ... 25

5 Resultat ... 26

5.1 Rektorernas och studie- och yrkesvägledarnas samarbete om praon ... 26

5.1.1 Studie- och yrkesvägledarnas perspektiv ... 26

5.1.2 Rektorernas perspektiv ... 28

5.2 Praons betydelse för elevernas framtida förutsättningar kring studie- och yrkesval ... 29

5.3 Praons struktur i grundskolan ... 32

(6)

6 Analys ... 36

6.1 Praon som brytpunkt ... 36

6.2 Samspel som strategi ... 38

6.3 Praons formning påverkar arbetsbördan ... 39

7 Diskussion ... 42

7.1 Resultatdiskussion ... 42

7.2 Metoddiskussion ... 44

7.3 Teoridiskussion ... 44

7.4 Förslag till vidare forskning ... 45

7.5 Avslutande reflektioner ... 45

Referenser ... 46

(7)

1 Inledning

Sverige använder sig av praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan för att ge åttonde och niondeklassare erfarenhet av hur arbetslivet fungerar (Skolverket, 2005). Prao har funnits i Sverige sedan den första läroplanen för grundskolan (Lgr ) 1962 kom ut och har sedan dess arbetats med på olika sätt (Lgr 11). Praons organisering är enligt skolverket hela skolans ansvar, vilket innebär att all personal i skolan skall ha någon medverkan till praons planering och organisering (Skolverket, 2005). Den vida vägledningen eller hela skolans ansvar kan beskrivas som det ansvar personal utöver studie- och yrkesvägledaren har att möjliggöra studie- och yrkesvägledning för eleverna (Skolverket, 2005). Trots det står det inte i någon läroplan eller styrdokument om hur praon ska formas i den vida vägledningen. Det står inte heller hur den kan kopplas till hela skolans ansvar, vilket vi ser som problematiskt.

Regeringen har den 7 februari 2018 beslutat att göra prao obligatorisk i grundskolan från och med höstterminen 2018 (2017/18: UbU9). Detta gör det relevant att få större insikt i hur grundskolorna arbetar med praon, vilken betydelse den har för ansvarig personal och hur samspelet mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare ser ut kring praon.

Skolverket (2005) beskriver att huvudmannen tillsammans med arbetsplatsen ansvarar för att det inte finns några risker för eleven medan skolan ansvarar att få med undervisning om prao under lektionstid. Praon tillsammans med studie- och yrkesvägledning kan hjälpa eleven att fatta ett väl genomtänkt val inför gymnasiet (Skolverket, 2018).

Studie- och yrkesvägledarens uppgift är att arbeta individanpassat och förbereda eleverna att hantera frågor som rör val och väljande (Skolverket, 2008, 11-14). Vägledning är en betydelsefull del i ett livslångt lärande och den ständigt pågående karriärutvecklingen. Syftet med studie- och yrkesvägledning är att eleven ska få ökad medvetenhet om sina valalternativ, få en inblick i arbetsmarknaden och ha kunskap om vilka möjliga studier som finns inom Sverige och utomlands. På lång sikt ska hela skolan samverka för att eleverna får utveckla insikter, kunskaper och förmågor som är nödvändiga för elevernas beslutsfattande rörande framtidsval (Skolverket, 2008, 9-14).

(8)

Rektorerna har det övergripande ansvaret på en skola och ansvarar för skolans resultat (Lgr 11, 18-19). Rektorerna ansvarar även för att eleverna får den koppling som behövs mellan skola och arbetsliv för att fatta ett val grundat på erfarenheter av arbetslivet i fortsatt utbildning. Rektorerna ansvarar ytterligare för att studie- och yrkesvägledningen erbjuds åt eleverna så att de får vägledning om de olika val av utbildning som finns (Lgr 11, 18-19).

Carol A. Dahir, Joy J. Burnham, Caroline B. Stone och Nicole Cobb belyser att samarbetet mellan vägledare och rektorer kräver individer med rätt kompetens som har en vilja och vision att lyckas (Dahir et al. 2010, 300-301). De nämner även att studie- och yrkesvägledaren inte kan ansvara ensam om skolans studie- och yrkesvägledning utan att det beror mycket på hur ledarskapet är på skolan. Författarna Dahir et al. (2010, 289) beskriver att relationen mellan studie- och yrkesvägledare och rektorer bör bli bättre, genom att kommunikationen, förståelsen och respekten blir bättre.

Rock, Remley och Range (2017, 24-25) beskriver att det är för komplext för en person att ansvara för en hel skola och att det krävs ett hållbart samarbete. Författarna poängterar att när studie- och yrkesvägledare och rektorer samarbetar är det troligt att eleverna lär sig mer.

Det finns olika parter som till exempel rektor och studie- och yrkesvägledare som ansvarar kring hur praon bearbetas och att praon kan leda till positiva resultat, därför är det av relevans att undersöka hur samspelet kring praon fungerar.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka samspelet kring prao mellan rektorn och studie- och yrkesvägledaren vid tre grundskolor.

Frågeställning 1: Vilken betydelse har praon för elevernas framtida förutsättningar kring studie- och yrkesval enligt rektorer och studie- och yrkesvägledare i grundskolan? Frågeställning 2: Hur upplever studie- och yrkesvägledare och rektorer i grundskolan samarbetet om praon?

Frågeställning 3: Hur anser rektorer och studie- och yrkesvägledare att praon kan formas i den vida vägledningen i grundskolan?

(9)

1.2 Disposition

Kapitel två visar på tidigare forskning som berör skola och arbetsliv och samspel mellan studie- och yrkesvägledare och rektorer. Kapitel tre behandlar teorierna Utbytesteorin och Careershipteorin. Kapitel fyra beskriver den valda metoden som är kvalitativ metod i form av intervjuer av tre studie- och yrkesvägledare och tre rektorer på tre olika grundskolor. I kapitel fem presenteras undersökningens resultat, som redovisas med hjälp av olika teman. Till sist följer kapitel sex och sju med en analys och diskussion om undersökningens resultat och tidigare forskning. Analysen bearbetas genom att vårt resultat analyseras med hjälp av valda teorier. I diskussionen presenteras våra slutsatser och jämförs med tidigare forskning.

(10)

2 Tidigare forskning

I det här kapitlet kommer tidigare forskning att bearbetas och presenteras. Fem olika artiklar beskrivs varav tre är internationella. Artiklarna analyseras med syfte att ge mer kunskap om samarbete och betydelsen av praktisk arbetslivserfarenhet. Eftersom vi har hittat lite forskning kring samspelet om prao mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare, har vi valt att använda oss av artiklar som ligger så nära som möjligt vårt ämnesområde. I vår undersökning har vi som avsikt att tillföra ny kunskap om samspelet mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare kring prao.

De utvalda artiklarna handlar om praons betydelse, vilken erfarenhet praktik kan ge och samspelet mellan skola och arbetsliv. Med hjälp av dessa artiklar önskar vi ge en bild av vårt undersökningsområde med syfte att sedan gå vidare med vår egen undersökning. Kapitlet delas upp i följande två teman, skola-arbetsliv och samarbete.

2.1 Skola- arbetsliv

Artikeln From school to work and work to school: information environments and transferring information literacy practices är skriven av James. E. Herring på Charles Sturt University Australien. Artikeln handlar om erfarenheter som elever får med sig från att gå från skolan till arbetslivet och från arbetslivet till skolan (Herring 2011, 1-2). Rapporten Praon i grundskolan- ett outnyttjat redskap skriven av Henrik Malm Lindberg och Sofia Herrström (2016, 3-4) har i sin studie undersökt hur praon fungerar i grundskolan. Rapporten är lik Karin Hirasawa och Åsa Sundelins rapport Föreställningar om skola-arbetsliv (2003, 4-5) då den också handlar om praon i grundskolan och dess betydelse för övergång från skola till arbetsliv. Två av artiklarna är utförda med en kvalitativ undersökningsmetod där olika många personer har intervjuats medan Malm Lindberg och Malm Herrströms rapport har använt sig av en kvantitativ metod.

De resultat som Herring (2011, 6-8) kommer fram till är att eleverna skiljde på informationen de fick om arbetslivet från skolan och deras egna metoder att få

(11)

information. Detta innebär att eleverna ansåg att skolans information om arbetslivet var otillräcklig. Detta stämmer överens med det Hirasawa och Sundelin (2003, 13-15) att eleverna är förvirrade inför mötet med arbetslivet och att de ofta har dålig koll på vad det innebär att vara ute i arbete. Malm Lindberg och Herrström (2016, 3-4) påpekar att antalet yrken i samhället har ökat och att grundskolan därför borde erbjuda mer prao istället för endast teoretiska ämnen.

Ett gemensamt resultat som rapporterna har är att eleverna behöver ha tillräcklig information om arbetslivet för att trivas på en praoplats eller praktik. Herring (2011, 10-12) poängterar att studenterna utvecklar självförtroende på en arbetsplats och detta är viktigt för studentens framtida studier i skolan samt i framtida arbete. Hirasawa och Sundelin (2003, 25-27) drar slutsatsen att undervisningen och studie- och yrkesvägledningen kring alternativ av yrken och utbildningar inte är tillräcklig utan behöver arbetas mer för att finnas i undervisningen. Malm Lindberg och Herrström (2016, 14-15) skriver att praon är det första stora steget för elever att bege sig ut i arbetslivet och utöver det, är det en bidragande faktor till elevernas framtida studie- och yrkesval. Detta är likt det resultat som Hirasawa och Sundelin (2003, 13-15) uppnår, att eleverna önskar mer information om olika utbildningar och att de ser studie- och yrkesvägledare som professionella. Författarna upplyser att om studie- och yrkesvägledarna hade kunnat vara ute mer i klassrummen och informera om olika framtidsval, hade eleverna kunnat få mer kunskap om olika yrken och utbildningar.

Herring (2011, 9-10) redogör att teknologin spelar en viktig roll för att söka jobb eller praktik. Ibland är det bra med datorn för att söka jobb, praktik och information om olika yrken. Andra gånger behövs det även information från vuxna som kan informera om hur det ser ut i arbetslivet. Detta är en skillnad till de två andra rapporterna som inte tar upp något med teknologins betydelse i praon utan de anmärker att det är skolan som påverkar elevernas prao period, att det är studie- och yrkesvägledaren som har det stora ansvaret. Herring (2011, 10-12) uppger i motsats till det, att eleverna får bäst information ute i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledaren och lärarna är viktiga och betydelsefulla personer för eleverna men de som har den bästa informationen om hur en arbetsplats fungerar är själva arbetsplatsen. Malm Lindberg och Herrström (2016,14–15) lyfter upp till skillnad från de andra rapporterna att ansvariga huvudmän det vill säga rektorer måste ta sitt ansvar i att förmedla kunskap om arbetslivet till skolans elever. De menar på att det är viktigt då det kan se olika ut beroende på var eleverna går i skolan. Malm Lindberg

(12)

elevernas självförtroende och självkännedom. Hirasawa och Sundelin (2003, 25-27) når inte fram till de resultaten men visar tydligt på hur förvirrade eleverna är inför mötet med arbetsplatsen. Vidare beskriver författarna att det behövs reformer i grundskolans arbete med prao för att hjälpa eleverna få ut så mycket som möjligt av praon.

Sammanfattningsvis förklarar de tre rapporterna vikten av prao eller praktik i grundskolan. De framhäver olika resultat men alla håller med om att det är en viktig del i skolan och borde få ta upp ännu mer tid i undervisningen än vad den gör. De pekar alla på saker som kan förbättras. Hirasawa och Sundelin pekar på vikten av att komma ut mer i undervisningen vilket även Malm Lindberg och Herrström gör. Herring påpekar teknologins vikt i form av databaser där eleverna kan söka information, det är också är viktigt med information från skolans personal och arbetsplatsen. Vidare har samtliga rapporter belyst vilka positiva effekter praon och praktiken kan ge för eleverna. Detta är av stor vikt för elevernas framtida förutsättningar kring studie och yrkesval enligt rapporterna.

2.2 Samspel mellan studie-och yrkesvägledare och rektorer

Författarna Dahir, Burnham, Stone, Cobb (2010, 286-287) skriver inledningsvis i artikeln Principals as Partners: Counselors as Collaborators att under dagens svåra ekonomiska situation måste huvudmännen, i det här fallet rektorer ompröva hur fördelningen av resurser fördelas i skolan. Det innebär att huvudmännen måste fullfölja det maximala bidraget från varje anställd för att varje elev skall nå en akademisk förväntning. Vidare skriver författarna att huvudmännen är den stora bidragande faktorn för att påverka framtidens framgångar för studenter. Detta kan ses i likhet med det författarna Wendy D. Rock, Theodore P. Remley, och Lillian M. Range skriver i artikeln Prinipal- Counselor Collaboration and School Climate att samarbetet mellan rektor och studie- och yrkesvägledare förbättrar klimatet i skolan för eleverna (Rock, Remley och Range 2017, 23).

De båda artiklarna som beskrivits enligt ovanstående är kvantitativa undersökningar gjorda i USA där Daher et al. (2010, 298-299) undersöker behovet, att stärka relationen mellan studie- och yrkesvägledare och rektor. Rock, Remley och Range (2017, 23) undersöker hur studie- och yrkesvägledarens och rektorns samarbete gynnar skolklimatet. De är lika på det viset att de båda undersöker studie- och yrkesvägledares uppfattning av

(13)

samarbetet mellan rektor och studie- och yrkesvägledare. De lyfter också fram hur studie- och yrkesvägledarna kan arbeta i skolan och organiseringen av vägledningsarbetet i skolan. De saknar rektorernas perspektiv och har endast undersökt studie- och yrkesvägledarna, vilket kan ge ett kunskapsglapp och de har gjort det med en kvantitativ modell medan vi har en kvalitativ. De likheter mellan artiklarna vi ser är att de har fått fram mycket data kring hur rektorer och studie- och yrkesvägledare samarbetar för att forma skolan.

Enligt båda artiklarna bör studie- och yrkesvägledare vara delaktiga för att bidra att varje skola når höga resultat. Dahir et al. (2010, 287) poängterar att studie- och yrkesvägledarna bör anpassa sina mål för att varje elev ska kunna uppnå hög prestation. Detta medan Rock, Remley och Range (2017, 24-25) menar att det är alldeles för komplext för en person att ansvara för en hel skolas studieresultat utan att det krävs samarbete. Båda artiklarnas resultat visar på att ett samarbete mellan rektor och studie- och yrkesvägledare är nödvändigt. Dahir et al. (2010, 287) visar på att, när studie- och yrkesvägledare samarbetar med rektorer kan varje elev få goda chanser att uppnå akademiska meriter. Rock, Remley och Range (2017, 24-25) redovisar att det finns ett samband mellan rektorn och studie- och yrkesvägledarens samarbete och skolans ledarskap.

En skillnad som finns i de båda artiklarna är att Dahir et al. (2010, 288-289) nämner att det är rektorerna som bestämmer vilken roll studie- och yrkesvägledarna har och att det är viktigt att huvudmännen styr, detta för att se till att studenterna uppnår maximal kunskap. Rock, Remley och Range (2017, 24) förklarar däremot att när studie- och yrkesvägledare samarbetar och tar nytta av varandras speciella erfarenheter och egenskaper är det troligt att eleverna lär sig mer. De nämner också att det är i elevhälsoteamet som ett samspel där olika organisatoriska förändringar kan ske.

De båda artiklarna visar på att när rektorer och studie- och yrkesvägledare samarbetar kan de enklare förstå skolans situation och arbeta mot gemensamma mål. Dahir et al. (2010, 289) beskriver att det som kan förbättras i relationen mellan studie- och yrkesvägledare och rektorer är kommunikation, förståelse och respekt. Rock, Remley och Ranges studie kom fram till att studie- och yrkesvägledare tillsammans med rektorer kan tillsammans ta hand om de känslomässiga, till exempel intellektuella, fysiska, sociala och studierelaterade behov som elever har (Rock, Remley och Range 2017, 24-26). Detta innebär att resultatet ur de båda artiklarna visar att det mest optimala för elevernas

(14)

välmående och skolresultat är att samarbetet mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare fungerar.

De båda artiklarna kan ses som lika då de båda är gjorda i samma land, samma typer av respondenter och ungefär samma tema. De når upp till resultat som stämmer överens med vissa skillnader. Artiklarna visar på resultat att samarbetet mellan rektor och studie- och yrkesvägledare är mycket viktigt. Vidare betonar de att det inte är enkelt att samarbeta utan att det kräver ansträngning. Dahir et al. studie visar vilka förväntningar som finns på en studie- och yrkesvägledare, att det inte endast är information och vägledning om olika val utan även information om till exempel droger och se till att tidiga avhopp undviks (Dahir et al. 2010, 288-289).

Rock, Remley och Range (2017, 28) drar slutsatsen att om organisationen som institution inte är väletablerad innebär det också att samarbetet försvåras. När organisationen inte är välorganiserad påverkar det skolklimatet och förutsättningarna för samspel blir mindre. Dahir et al. (2010, 288-289) belyser att många administratörer ser studie- och yrkesvägledare som en service utan ett tydligt syfte. Rock, Remley och Range (2017, 32-33) nämner att det behövs ske förändringar i skolans ledarskap för att samspelet ska kunna gå framåt. Avslutningsvis är samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och rektorer inte enkelt, utan det kräver individer med rätt kompetens och som har en vilja och vision att lyckas.

2.3 Sammanfattning

I det här kapitlet har fem olika artiklar presenterats och jämförts med varandra. Artikeln föreställningar om skola-arbetsliv har jämförts med artikeln from school to work and work to school under temat skola-arbetsliv. Dessa artiklar har visat vikten av att tidigt komma ut i arbetslivet för att få praktisk erfarenhet och att detta bidrar med många positiva effekter både i skolan samt i arbetslivet. De har visat vikten av prao och praktik samt bidragit med förståelse kring detta ämne. De två andra artiklarna är principals as partners: counselors as collaboraters och prinipal- counselor collaboration and school climate under temat samspel mellan studie- och yrkesvägledare och rektorer. Dessa artiklar har redogjort att samarbetet mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare är fundamentalt för att arbetet på en skola ska fungera. De har även nämnt att det inte är

(15)

enkelt med samarbete utan att det kräver ansträngning men att det lönar sig då det bidrar med många positiva resultat. Utöver detta visar de hur viktigt det är med en bra organisering av skolan samt att studie- och yrkesvägledarens uppgifter är varierande. De här artiklarna kan tydligt kopplas till uppsatsens syfte och frågeställningar då de visar på vilken betydelse praon har och hur samarbetet mellan rektor och studie- och yrkesvägledare upplevs. I nästkommande kapitel presenteras två olika teorier och beskrivs i syfte att ge material till analys av syfte och frågeställningar.

(16)

3 Teoretiska utgångspunkter

I det här kapitlet beskriver vi två olika teorier. Den ena är Utbytesteorin skriven av George, Caspar Homans och Peter Michael Blau med sina begrepp och delar. Den behandlar de delar om samspel som visar på att utbyte av information eller tjänster med andra personer är av vikt, för att studera samarbete på individnivå. Den här teorin tillämpas för att förstå det samarbete som finns mellan rektor och studie- och yrkesvägledare och hur de kan samspela för att forma praon. Den andra teorin är den sociologiska teorin Careership theory skriven av Phil Hodkinson och Andrew C Sparkes som med stöd av Pierre Bourdieus begrepp habitus utvecklat teorin. Vi beskriver och analyserar endast delar av Careershipteorin. Fokus är på följande begrepp habitus, handlingshorisont och brytpunkter ur Careershipteorin. Vi har valt att endast ta med delar av teorin med anledning av att de möjliggör en tydlighet i vår undersökning. Careershipteorin använder vi för att se vilken betydelse praon kan ha för ett studie- och yrkesval för eleverna genom begreppen habitus, handlingshorisont och brytpunkter.

3.1 Utbytesteori

En antropolog vid namn Marcel Mauss har studerat vad ett gåvoutbyte är, vilket han säger är grunden till att samhället inte faller samman och visar att gåvoutbyte bygger upp relationer vilket kännetecknas av ömsesidigt beroende, lojalitet och tillit (Mauss refererad i Aakvaag 2011, 107-108). Vi använder Gunnar C. Aakvaag som är en andrahandskälla tillsammans med originalkällorna eftersom originalkällorna är äldre och andrahandskällan är nyare. Dessutom har Aakvaag översatt begreppen från engelska till svenska som vi använder oss av och begreppen ger oss ett förtydligande av teorins innebörd. Detta gör att det är relevant för oss att använda andrahandskällan.

Det är med andra ord utbytet av gåvor som gör att traditionella samhällen fungerar. George C. Homans och Peter M. Blau fortsätter studierna om utbyte som Marcel Mauss

(17)

påbörjade med skillnad att de börjar studera moderna samhällen ur ett utbytesteoretiskt perspektiv (Homans och Blau refererad i Aakvaag 2011, 107). De bidrar genom att ändra fokus från antropologins traditionsstyrda aktörer till ekonomins rationellt nyttomaximerande aktörer. De ger ett alternativ med nytta och rationella aktörer vid den sociologiska teorin istället för funktionalistiska perspektiv och självproducerande sociala institutioner (Aakvaag 2011, 107-108). Utbytesteorin kan sammanställas till fem teoretiska grundantaganden (Aakvaag 2011, 107-110). Dessa fem utgångspunkter är metodologisk individualism, utbytet, materiella och immateriella fördelar, nytta och egoism samt ömsesidighetsprincipen (Aakvaag 2011, 107-110). Syftet med utbytesteorin är att se och belysa strukturer och sociala mönster i samhället samt vilket utbyte som händer individer emellan (Blau 1992, 1-2 och Homans 1974, 51-52).

3.1.1 Metodologisk individualism

Metodologisk individualism innebär att aktören sätts i centrum och att allt som händer i samhället förklaras som ett resultat eller konsekvens av enskilda individers handlingar (Homans 1974, 51-53). De sociala strukturerna skapas av individernas handlingar. Individens handlingar kan ses som individens tankar, beslut, motiv, attityder eller val vilket i sin tur kan skapa sociala strukturer. Funktionalismens idé i att de sociala systemen styr individen förkastas eftersom de existerar endast på grund av individens handlingar (Homans 1974, 51-52).

3.1.2 Utbytet

Ett krav för att kunna genomföra ett utbyte är att de individer som ska byta något litar på varandra. Den individ som har minst valalternativ i en utbytessituation brukar vara mest pålitlig i jämförelse med den som har flest valalternativ. Om ett gynnsamt utbyte görs kan en relation byggas upp och tilliten öka (Blau 1992, 98-100). Ett utbyte kan beskrivas som en interaktion och det finns många exempel på olika typer av utbyten. Ett exempel är bytet av makt där den individ som har den önskade makten över något kan använda den för att byta till sig något som den andre har (Homans 1974, 60-63). Ett exempel på hur det skulle kunna se ut är en rektor som har makten att delegera ut uppgifter och en studie- och yrkesvägledare som ska bli anställd. Rektorn vill ha studie- och yrkesvägledaren och

(18)

och mentorer, då kan ett utbyte av makt ske. När fler och fler byten sker mellan två aktörer kommer deras förväntningar på fler utbyten att öka och om det inte uppfylls kan det uppstå missämja (Homans 1974, 60-63). Genom att undvika missämja och aggressiva reaktioner uppstår det nya vinster genom att behålla den goda relationen. Ett utbyte kan även vara om åsikter där relationen i till exempel en arbetsplats kan bli antingen balanserad eller obalanserad när arbetskamrater utbyter åsikter om ett ämne. Finns det liknande åsikter stärks relationen men om det finns många olika åsikter kan relationen försvagas, även om obalanserade relationer ofta med tiden växer till en balanserad relation om parterna är överens om att de har olika åsikter (Homans 1974, 60-61).

3.1.3 Materiella och immateriella fördelar

I den sociologiska utbytesteorin är det inte endast materiella saker som byts mellan olika parter. Den studerar inte endast utbytet av pengar där till exempel en bil säljs eller byts ut mot pengar. Utbytesteorin kan vidare förklara icke-ekonomiska sociala processer där vänskap kan vara en utbytesprocess på samma vis som försäljning av en bil. Skillnaden är att utbytet inte är om pengar utan sociala och immateriella saker det vill säga vänskap, trivsel, erkännande, liknande eller status (Homans 1974, 65-67).

3.1.4 Nytta och egoism

Begreppet nytta kan förklaras med den skillnad som uppkommer av vinster och kostnader vid ett utbyte (Homans 1974, 57-58). Nyttan förklarar vilka typer av utbyten som individen väljer att genomföra, det är motivationen för att göra utbytet. Är vinsten mindre än den kostnad som krävs för ett utbyte börjar individen att rationellt undvika utbytet. Till exempel där aktören har många olika valmöjligheter, som alla kan vara av nytta skall det val som gynnar individen mest att tas (Homans 1974, 57-58). Detta kan vara i val av till exempel vänner, arbetskamrater eller i valet av med vem examensarbetet ska skrivas. Aktören funderar noggrant och analyserar vilken nytta som kan komma fram och föreställer olika scenarier och möjligheter. För att relationen ska kunna förbättras och framtida utbyten ske behöver utbytet vara givande för båda parter, är det bara den ena parten som gynnas eller att den ena parten har blivit lurad förstörs relationen (Blau 1992, 99-100). Nytta ses som en egoistisk handling i utbytesteorins ögon eftersom aktören söker nytta för sig själv i privat och personlig mening (Homans 1974, 58-60). Individer handlar

(19)

därefter ur ett egoistiskt perspektiv där det egna behovet prioriteras först om inte andras behov överensstämmer med det planerade utbytet (Homans 1974, 58-60).

3.1.5 Ömsesidighetsprincipen

Symmetriska utbyten och ömsesidighetsprincipen är en standard för en relation mellan prestation och motprestation (Homans 1974, 51). Symmetriska byten betyder att olika byten som sker bör ha lika värde. Bytet ska vara av fördel för båda parter där det byts lika mot lika. Ömsesidighetsprincipen är den princip som finns innan själva utbytet händer, det är ett ramverk som innebär att båda parterna måste visa ömsesidighet gentemot varandra innan bytet sker (Homans 1974, 51-60). Om aktörerna som planerar att genomföra ett utbyte bryter mot denna princip kan irritation, frustration och missnöje uppkomma vilket kan förstöra utbytet. De teoretiker som använder sig av utbytesteorin säger att utgångspunkten är att samhället har rationella aktörer som motiveras av sin nytta men som enligt ömsesidighetsprincipen byter immateriella och materiella fördelar (Homans 1974, 51-69). Ett exempel på en situation kan vara i en skola där en elev är mycket duktig i skolan men saknar vänner medan en annan är svag. Eleven som är svag kan genom att bli vän med den duktiga eleven byta till sig dennes hjälp om den ger erkännande och vänskap till den duktiga eleven. De måste dessutom genomföra dessa byten med ömsesidighet och respekt för att relationen ska växa.

3.2 Careership

Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997, 30-31) har med stöd av sociologen Pierre Bourdieu utvecklat en sociologisk teori vid namn Careership theory genom Bourdieus idéer och begrepp om habitus. Habitus innebär att varje människa formas av den sociala omgivningen. Författarna menar att varje individ föds in i en socialt konstruerad omgivning som styr och påverkar individens val.

I grunden bygger Hodkinson och Sparkes teori på hur unga individer formar och bygger upp sina karriärval. Teorin bygger på tre olika delar som länkas samman med varandra med stöd från individers brytpunkter. I det första skedet beskriver författarna att unga människor gör sina val förankrade med en rationell tanke. Med rationellt tänkande

(20)

erfarenheter eller från råd av släktingar och vänner. Valet som unga människor gör beskriver författarna som pragmatiskt, då valet kan baseras på otydliga uppgifter och leda till att beslutsfattandet inte kan sorteras bort från livshistoria och familjebakgrund. Vidare beskriver de att valen och besluten som unga individer gör är delvis rationella eftersom de är påverkade av känslor. (Hodkinson och Sparkes 1997, 31-33).

Ett begrepp ur Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) som lyfts fram är Handlingshorisont, som kort menas med den utsträckning som en individ kan fatta ett beslut inom. Ett förtydligande för detta som kan ha en inverkan i handlingshorisonten enligt författarna, kan vara den strukturen som råder i arbetsmarknaden i det aktuella läget. Det innebär att individer söker efter lämpliga och åtkomliga beslut som råder i deras handlingshorisont. Vad en individ väljer anses styras av handlinshorisonten, där handlingshorisonten menas med vad en individ uppfattar och anser vara möjligt att klara av. Den bygger på̊ strukturella kapaciteter på̊ utbildnings- och arbetsmarknaden och på̊ individens habitus.

I Hodkinson och Sparkes (2008, 5-7) ses habitus som personers inlärda förmåga och hållbara former, tankar, kropp samt gärningar, vilket automatiskt gör att individen är socialt och kulturellt bunden i stor utsträckning. Individers val är enligt habitus indelat i tre dimensioner. Den första är pragmatisk rationellt beslutsfattande som baseras på individens bakgrund genom att karriärvalet blir påverkat av hur du har växt upp och vilka möjligheter som har funnits. Den andra dimensionen är interaktionen med andra individer som baseras på vår bakgrund och vilka förhållanden vi har levt i vårt liv. Den tredje dimensionen försöker att hitta de irrationella valen och de förändringar som rutinerna i livet ger (Hodkinson och Sparkes 2008, 5-8).

Enligt Hodkinson (2008, 6-7) så kan ingen individ gå̊ ur sitt habitus, då handlingshorisonten och beslutsfattandet gör att individen från det sammanhang han lever i inte är fri.

Brytpunkter anses enligt författarna Hodkinson och Sparkes (1997, 38-39) teorin Careership theory ha en betydande roll i individers karriärval. Enligt teorin berörs individer av brytpunkter, då det händer nya saker i livet och rutinmässiga erfarenheter samverkar med brytpunkter. När en individ befinner sig i en brytpunkt återkopplas det kommande beslutet som skall tas med rationellt tänkande. Författarna hänvisar till tre olika brytpunkter, den första är strukturella som betyder att de strukturella brytpunkterna bestäms av yttre faktorer till exempel organisationer och lagar. Det kan vara som exempel när unga individer skall fatta ett beslut om de skall studera vidare efter grundskolan eller

(21)

gymnasiet. Det andra tillståndet i brytpunkter är självinitierade vilket betyder att individers enskilda motiv styrs av och kan möjligtvis vara en reaktion av egna faktorer i individens liv. Det tredje tillståndet i brytpunkterna är påtvingande som är brytpunkter som individer inte styr själva samt kan bero på yttre faktorer av andra individers åtgärder. Det kan vara att arbetsgivare vill säga upp individer på en arbetsplats och till viss mån kan de förutspås och i vissa situationer kan dessa påtvingade brytpunkter inte förutses. I slutändan har besluten i brytpunkterna påverkat individers handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997, 38-40).

3.3 Sammanfattning

I det här kapitlet har två teorier med dess olika begrepp och delar beskrivits. Teorierna är Utbytesteorin och Careershipteorin. Utbytesteorins olika delar som har redogjorts är metodologisk individualism, utbytet, materiella och immateriella fördelar, nytta och egoism samt ömsesidighetsprincipen. Utbytesteorin förklarar hur olika parter tänker och agerar vid ett utbyte av till exempel tjänster. Byten kan vara av materiella eller immateriella saker. Careershipteorin har tre begrepp som har presenterats vilka är habitus, handlingshorisont och brytpunkter. Habitus innebär förmågan att fatta ett beslut, vår kultur, bakgrund och personlighet är saker som formar habitus. Handlingshorisont är den bild som individen har av vad som är möjligt att utföra. Brytpunkter är stunder i livet när något avgörande händer som till exempel gymnasievalet eller praon. Dessa tillfällen kan förändra individens habitus och handlingshorisont. Teorierna ger en möjlig koppling till uppsatsens problemområde då de handlar om samspel i form av olika utbyten och en förståelse, på hur en individs handlingshorisont påverkas av information och kunskap. De begrepp som används i analysen är handlingshorisont, habitus, brytpunkter, individualism, utbytet, materiella och immateriella fördelar, nytta, egoism och ömsesidighetsprincipen. I nästkommande kapitel presenteras uppsatsens metod.

(22)

4 Metod

I det här kapitlet presenteras uppsatsens metod. I det här kapitlet beskriver vi metodval, metoddiskussion, urval av undersökningsenheter, datainsamling, analysform och etiska ställningstaganden. Under dessa olika rubriker beskrivs det hur vi har gått tillväga för att genomföra vår undersökning, val av metod, vem som är med i undersökningen, var undersökningen bedrivits, hur materialet har analyserats samt vilka ställningstaganden vi har tagit. Detta kapitel bidrar med att ge möjlighet att svara på syfte och frågeställningar med en utvald metod.

4.1 Metodval och metoddiskussion

Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Ann Kristin Larsen menar att det är lämpligt att använda sig av kvalitativa metoder om syftet med studien är att få ökad förståelse för ett fenomen (Larsen 2009, 24). Vidare tänker vi att syftet med vår studie inte är att nå ett resultat som kan generaliseras och lägga grund för statistik som Larsen menar att kvantitativa metoder ger. Detta innebär att vi söker ett djup och förståelse för de intervjuades situation och inte en generalisering. Larsen påtalar att en viktig skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ metod är att den kvalitativa metoden ger djup kunskap och den kvantitativa metoden ger bred kunskap (Larsen 2009, 24). Vi anser därför att en kvalitativ undersökningsmetod har varit det bästa valet för att genomföra vår undersökning.

Vår tanke är att vi med hjälp av rektorers och studie- och yrkesvägledares svar ska kunna svara på vårt syfte och frågeställningar. Den kvalitativa metoden i form av intervjuer passar bra med vårt syfte och frågeställningar eftersom vi söker att förstå och analysera hur samspelet kring praon fungerar. En fördel med kvalitativa undersökningsmetoder är att forskaren möter de som intervjuas ansikte mot ansikte och kan minimera bortfallet (Larsen 2009, 26). Vidare är en fördel att följdfrågor kan ställas för att få ett förtydligande vilket är svårare med en enkät (Larsen 2009, 26-27). Eftersom intervjuaren träffar de intervjuade ansikte mot ansikte ökas validiteten. De nackdelar som

(23)

kan ses med intervjuer och kvalitativa undersökningar är att det inte går att generalisera och att det är mer tidskrävande att analysera den data som tas in (Larsen 2009, 27-28). En fördel med kvalitativ undersökningsmetod är att det är lättare att se kontexten och sammanhanget enligt Steinar Kvale och Svennd Brinkmann (2014, 120-121). Vi söker efter att se kontexten eller sammanhanget genom intervjuer och det finns en del fördelar och en del nackdelar kring det (Kvale och Brinkmann 2014, 120-121). Vi vill se kontexten i samspelet mellan studie- och yrkesvägledare och rektorer eftersom det visar och förklarar deras handlingar och känslor (Kvale och Brinkmann 2014, 120-121). Kontexten bestäms utifrån vilket syfte och frågeställning undersökningen har för att det ska bli undersökningsbart. En nackdel med att studera kontexten med kvalitativ metod är att det är svårt att veta när sammanhanget börjar (Kvale och Brinkmann 2014, 120-121). Detta innebär att kontexten bör röra endast den del som anses vara relevant för undersökningen. Intervjuer har genomförts med utgångsläge från en kvalitativ metod eftersom den enligt Johan Alvehus (2013, 20) utmärker sig för att undersöka intresse och syfte. Kvalitativa metoden har gett oss möjlighet att söka kunskap genom de intervjuade och upptäcka egenskaper hos de intervjuade. Av den här anledningen är kvalitativa metoden mest användbar med anledning att vår undersökning fokuserar på samspelet mellan rektorer och studievägledare om praons betydelse.

4.2 Urval av undersökningsenheter

Vårt syfte är att undersöka hur samspelet kring prao fungerar mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare. Vi vill veta hur samarbetet fungerar, vilken betydelse rektorer och studie- och yrkesvägledare anser praon har för elevernas studie- och yrkesval samt hur praon kan formas så att hela skolan kan vara delaktig. Eftersom vi har som avsikt att förstå och få ett djup samt se sammanhang i vår undersökning utförde vi intervjuer, som enligt Kvale och Brinkmann (2014, 119-120) ger oss detta. Vi har valt att undersöka tre grundskolor där vi har haft kontakt med skolorna från vår utbildning och fått en uppfattning om att samspelet fungerar bra. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuas är examinerade studie- och yrkesvägledare med minst fem års erfarenhet av arbete med prao på grundskolan. Rektorerna är utbildade rektorer med minst fem års erfarenhet av arbetet med praon. Detta då vi ville undersöka skolor där samarbetet fungerar. Skolorna är av

(24)

valt tre skolor med respektive studie- och yrkesvägledare samt rektor per skola för att få en större bredd på vår undersökning. Vi ville få två perspektiv på undersökningen vilket innebar att vi har valt både studie- och yrkesvägledare samt rektorer och inte endast en av dessa. De intervjuade i vår studie kommer att benämnas med förkortning och refereras enligt följande: studie- och yrkesvägledare SV1, SV2, SV3, rektorer R1, R2 och R3, SV1 och R1 är från skola ett, SV2 och R2 från skola två och SV3 och R3 från skola tre.

4.3 Datainsamling

Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer där intervjuerna har spelats in på plats. Intervjuerna har sedan transkriberats för analys. De frågor vi har ställt är direkt kopplade till vårt syfte och frågeställningar. Vi har kommit fram till de frågor utefter frågeställningarna som har brutits ner till ett flertal frågor. Vi testade intervjufrågorna på andra personer för att se hur frågorna skulle kunna tolkas och om de var tydliga för att var väl förberedda på intervjuerna.

Med hjälp av en semistrukturerad intervju medför det att intervjuaren ställer öppna frågor, vilket gör att intervjupersonen upplever sig delaktig i innehållet (Alvehus 2013, 83). Av den här anledningen har vi valt insamlingen av metoden är semistrukturerad för att minska yttre påverkan av resultatet. En av våra intervjupersoner ville ha vår intervjuguide i förväg, vilket vi nekade till. Detta med stöd från Kvale och Brinkman (2014, 108) som skriver att det finns en risk att svaren blir styrda och fokus på öppna svar kan påverkas.

4.4 Analysform

Vi har analyserat våra intervjuer genom att bygga upp olika teman i analysdelen som Kvale och Brinkmann (2014, 149) betonar som viktigt. Vi har delat upp det i olika teman och i de olika temana söka efter meningskodning och tolka samt analysera meningen med intervjuerna (Kvale och Brinkmann 2014, 236-238). Vi har utfört en innehållsanalys där mönster och olika samband kom fram. En innehållsanalys syfte är att framhäva gemensamma drag och skillnader i intervjuer (Larsen 2009, 77-78).

(25)

Under arbetet med insamling av material har vi under våra intervjuer spelat in våra intervjuer för att sedan transkribera det. Detta kallas för en registreringsmetod och är hjälpsamt för att kunna analysera och tolka olika delar av resultatet (Larsen 2009, 98-99). Efter att transkriberingen var gjord omvandlade vi det till texter som kunde förstås och kodas till olika teman. När intervjuerna pågicks kunde vi redan då koppla vissa av svaren till våra teoretiska begrepp. Efter transkriberingen utformade vi med hjälp av de olika teoretiska begreppen olika teman som sedan har använts i resultat och analysdelen.

4.5 Etiska ställningstaganden

Det finns fyra olika etiska krav som är viktiga att ta i beaktande och använda sig av när en forskning eller undersökning ska ske (Vetenskapsrådet 2002, 6). De här kraven är följande: informationskravet vilket innebär att forskaren måste informera om syftet för de som berörs av forskningen (Vetenskapsrådet 2002, 7). Det är av stor vikt att nödvändig information ges så att de som deltar i undersökningen vet till vilket syfte deras svar används till. Samtyckeskravet är det andra kravet och innebär att deltagarna i undersökningen själva har rätt att bestämma över sitt deltagande och kan dra sig ur när de vill (Vetenskapsrådet, 2002, s. 8). Detta betyder i vårt fall att intervjun kan avslutas närhelst de intervjuade vill och de är inte på något tillfälle tvingade att fortsätta. Det tredje är konfidentialitetskravet vilket menas som sekretess, deltagarnas uppgifter ska skyddas och inte gå att hittas hur som helst av obehöriga (Vetenskapsrådet 2002, 12). Det sista kravet är nyttjandekravet och innebär att den information som undersökningen får in av deltagarna endast får användas i samband med undersökningen och inget annat (Vetenskapsrådet 2002,14).

Vi har använt oss av dessa åtaganden i vår undersökning på det sättet att vi har varit extra tydliga med den information vi gett till de intervjuade. Vi berättade att de var anonyma i vår undersökning med syfte att inga obehöriga ska kunna veta vem som har intervjuats. Eftersom vi undersöker tre olika skolor där vi intervjuar studie- och yrkesvägledare samt rektorer på samma skola, skulle det kunna komma upp känslig information och av denna anledning är det viktigt med anonymitet. Vi har också berättat att det som sägs i intervjuerna endast används i forskningen för att besvara vårt syfte och frågeställningar.

(26)

5 Resultat

Det här kapitlet ger en bild av resultatet från de sex kvalitativa intervjuerna som gjorts i tre olika grundskolor, med rektorer och studie- och yrkesvägledare om praon. Resultatet är indelat i olika teman, vilka är rektorernas och studie- och yrkesvägledarnas samarbete om praon, praons betydelse för elevernas framtida förutsättningar kring studie och yrkesval och hur praon i framtiden kan formas i grundskolans undervisning. Detta görs först ur studie- och yrkesvägledarnas perspektiv sedan ur rektorers perspektiv under varje tema.

5.1 Rektorernas och studie- och yrkesvägledarnas

samarbete om praon

5.1.1 Studie- och yrkesvägledarnas perspektiv

Studie- och yrkesvägledarna menar att samarbete är av stor vikt för en väl organiserad prao. De intervjuade vägledarna beskriver praon som en stor del av deras arbetsuppgifter. De intervjuade säger att grunden för att studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgift kring praon skall vara möjlig att lösa behövs ett tydligt samarbete med rektorn.

Studie- och yrkesvägledarna nämner att det är samarbetet med rektorn som möjliggör att de till exempel kan gå ut i klasserna och samarbeta med lärare och mentorer. I intervjuerna framgår det att ansvaret på praon i deras skolor ligger hos studie- och yrkesvägledaren. Studie- och yrkesvägledare ett påpekar följande: ‘’Min rektor är jättebra men han lämnar ansvaret hos mig helt men jag kan alltid gå in till honom och prata med honom.’’ (SV1)

Studie- och yrkesvägledarna lyfter fram att tillit mellan rektor och studie- och yrkesvägledare är av yttersta vikt. De intervjuade nämner att rektorn inte har koll på praon utan litar på att studie- och yrkesvägledaren hanterar det. Studie- och yrkesvägledarna beskriver samarbetet med rektorn mer som ett bakomliggande samarbete där regler och förutsättningar sätts och nämner att själva samarbetet om praon ligger mer hos lärare och

(27)

mentorer. De nämner att det finns utrymme för förbättring inom samarbetet med rektorn. Studie- och yrkesvägledare tre nämner att:

‘’Jag vill vara mer i arbetslagen i so ämnen såsom arbetslivskunskap, jag tar lektioner

i cv skrivande. Egentligen skulle jag haft egna Syv lektioner. Där finns tankar att det ska bli mer av detta och bättre samarbete.’’(SV3)

Studie- och yrkesvägledare tre tycker att en sådan organisatorisk förändring inte kan ske utan rektorn, då det är rektorn som har makten att fatta sådana här beslut (SV3). Studie - och yrkesvägledarna är med i elevhälsoteamet (EHT) på respektive skola och är vana vid samarbete med andra studie- och yrkesvägledare. Vidare beskriver vägledarna att de strävar att få komma ut mer i klassrummet och samarbeta mer med elever och lärare. Studie- och yrkesvägledarna beskriver att deras främsta arbetsuppgift är just arbetet kring praon. Studie- och yrkesvägledare ett svarade så här när vi frågade om hur de jobbar med praon på skola ett:

‘’Jag har största ansvaret, förbereder i klasserna långt innan så att de får information. Går igenom vad ska gå igenom innan praon under och efter praon. Delar ut prao blanketter. Sedan har de en deadline.’’ (SV1)

SV1 menar med andra ord att det största ansvaret med att arbeta med praon ligger hos vägledaren. Vägledarna beskriver vikten av att samarbeta med lärare och mentorer för att till exempel få in praolappar och komma in i undervisningen. Studie- och yrkesvägledare ett redogör sitt arbete enligt följande:

‘’Har ett samarbete med mentorer för att få hjälp att få in blanketter. Av mentorerna

märks det att vissa är mer engagerade än andra. Hos dem som är mer engagerade är prao lapparna inne i tid och det märks. Samma gäller för dagboken som eleverna skall göra och mentorerna är duktiga på att hjälpa till. Men angående praon är kommunikationen mellan mig och mentorerna mest, mindre med rektorn.’’(SV1)

Studie- och yrkesvägledarna nämner att rektorerna har det yttersta ansvaret att praon fungerar och att klimatet på skolan är så pass bra att studie- och yrkesvägledarna kan samarbeta, med andra yrkesroller i skolan för att lösa praon.

(28)

5.1.2 Rektorernas perspektiv

Rektorerna håller med om att det är viktigt att ha kommunikation med studie- och yrkesvägledarna kring praon och att de litar mycket på de anställda studie- och yrkesvägledarna. Rektor ett poängterar det här: ‘’Det är studie- och yrkesvägledaren som sköter det, man kan säga såhär jag är väldigt noggrann när jag anställer för mitt ledarskap bygger väldigt mycket på tillit.’’ (R1)

Rektor ett påpekar att det är studie- och yrkesvägledaren som sköter praon och att rektorn har full tillit till att studie- och yrkesvägledaren sköter sitt jobb. Att samarbeta innebär för de intervjuade rektorerna att de litar på studie- och yrkesvägledarna och inte lägger sig i deras arbete utan ger dem de förutsättningar som behövs för att jobba. Rektor två nämnde det här: ‘’Jag kan berätta på intervjuer hur de skall göra men jag tänker att de är professionella och lägger överhuvudtaget inte mig in i deras arbete.’’ (R2)

Rektor två ser studie- och yrkesvägledarna som professionella och lägger sig inte i deras arbete överhuvudtaget. Rektorerna ger verktygen och sätter gränserna för hur studie- och yrkesvägledarna kan arbeta och medger att de inte har full koll på hur studie- och yrkesvägledarna lägger upp sitt arbete. Rektorerna beskriver vikten av att studie- och yrkesvägledarna skall var med i arbetslag och elevhälsoteam för att kunna samarbeta med lärare och mentorer. Rektor tre yttrade detta i intervjun: ‘’Syv skall vara med i ämneslag och kunna samarbeta mer så att syvarna kan vara med i undervisningen.’’ (R3)

Rektorerna visar en önskan om att få in studie- och yrkesvägledarna i undervisningen för att kunna förbereda eleverna inför praon med till exempel att skriva cv och arbetslivskunskap. Genom att arbeta mer med det förebyggande arbetet kan eleverna enklare förstå på vilket sätt praon kan hjälpa dem i deras gymnasieval. Rektor tre beskrev sitt samarbete med studie- och yrkesvägledaren som tilltalande men att det kunde förbättras.

‘’Vårt samarbete är bra men det finns brister eftersom vi kunde haft fler regelbundna träffar där vi pratar om hur det går med praon men även att studie- och yrkesvägledaren kan ge fler förslag på hur det borde vara på vår skola med praon.’’ (R3)

Rektor tre medger att samarbetet hade kunnat vara ännu bättre och önskar fler förslag från studie- och yrkesvägledaren med hur arbetet om praon skulle kunna vara. Rektorerna påpekar att det yttersta ansvaret kring praon ligger hos rektorn och att det är rektorn som

(29)

får ansvaret om något felaktigt skulle inträffa under praon. Vidare uppger rektor ett detta: ‘’Jag lägger mig inte i hennes arbete men granskar möjligtvis om något ser konstigt eller fel ut.’’ (R1)

Rektorerna är medvetna om sitt ansvar och ser sitt samarbete med studie- och yrkesvägledarna som värdefullt för ett fungerande samarbete. Rektorerna ser sitt samarbete med studie- och yrkesvägledarna som bakomliggande och grundläggande för det faktiska arbetet med praon som studie- och yrkesvägledarna utför med hjälp av lärarna och mentorerna.

5.2 Praons betydelse för elevernas framtida förutsättningar

kring studie- och yrkesval

5.2.1 Studie- och yrkesvägledarnas perspektiv

De intervjuade studie- och yrkesvägledarna anser att praon har en viktig betydelse för elevernas studie och yrkesval. De anser det framförallt viktigt att eleverna kan komma ut i arbetslivet och se hur det fungerar på en arbetsplats. Studie- och yrkesvägledare tre beskriver praons betydelse för eleverna och återger detta:

‘’Jag tycker att det är viktigt att ungdomarna får komma ut och framförallt i arbetslivet. Känna på asså vad det innebär att jobba, komma i tid kanske komma upp tidigt på morgonen. Göra de arbetsuppgifter man blir tillsagd att göra och sen givetvis få känna efter för framtida yrkesliv, är det något för mig och om det är något som jag kan tänka mig att göra.’’ (SV3)

Studie- och yrkesvägledare tre nämner vikten av att känna efter huruvida yrket kan vara något för eleven eller inte. Det nämns också att ungdomarna behöver komma ut i arbetslivet och se hur det fungerar med att komma i tid och göra det som de blir tillsagda att göra. I intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna framkom det att praon kan hjälpa eleverna att hitta motivationen, med att studera och lägga mer tid på skolan eftersom de inser att det var tufft att praoa. Studie- och yrkesvägledare tre nämner vidare det här:

(30)

‘’...visst kan det vara avgörande ibland, jag har haft någon elev som var väldigt skoltrött och som gick ut och var så tacksam att vi har det bra i skolan vilket motiverade honom att skärpa sig.’’ (SV3)

Eleverna kan känna att det är jobbigt att gå i skolan, att det är tidiga och långa dagar med mycket att göra. I samband med att eleverna träder in i arbetslivet via praon kan de inse att det jobbas hårdare och längre dagar än det är i skolan. När eleverna ser detta kan det bidra till att de inser hur bra de har det i skolan och att de vill studera vidare och inte börja jobba för tidigt. Studie- och yrkesvägledare två nämner att praon har en viktig betydelse för elevernas framtida studie- och yrkesval och säger: ‘’Det gör så att eleverna får syn på en bransch och gör så att de kan bli säkrare eller får syn på en bransch man aldrig har tänkt på.’’ (SV2)

Praon kan med andra ord ge eleverna en inblick i hur det är i en viss bransch och hjälpa eleven se om det är något av intresse eller inte. Studie- och yrkesvägledarna menar inte att eleverna måste praoa inom ett område som de tror att de ska jobba med utan att praon även kan hjälpa eleverna öppna upp ögonen för nya branscher. De beskriver att det kan vara bra för en elev att praoa på ett område om eleven inte har så mycket kunskap om området och drömmer om att arbeta där. Det kan dock finnas problem där praon inte ger de resultat den skulle kunna ge. Studie- och yrkesvägledare ett ger oss följande information:

‘’Handledarens roll kan göra att eleven inte får se hela bilden. Kan vara missvisande. Ibland kan elever ta “easy way out” ta en arbetsplats som deras föräldrar har och inte utmana sig själv. Exempelvis om en elev vill vara inom bygg och anläggning, varför är inte eleven på prao som snickare? istället väljer de mammas jobb som datatekniker.’’ (SV1)

Studie -och yrkesvägledarnas svar från intervjuerna visar att praon ska kunna vara till betydelse för elevernas framtida förutsättningar kring studie- och yrkesval, behöver de genomföra sin prao där de önskar få kunskap och är nyfikna på. Om eleverna tar den enkla vägen och inte utmanar sig själva finns risken att de aldrig får insikt om det område de var intresserade av.

(31)

5.2.2 Rektorernas perspektiv

Rektorerna anser att praon har en betydelse för elevernas framtida förutsättningar kring studie och yrkesval. De påpekar på mer omvänd prao vilket innebär att elever som är osäkra på vad de vill arbeta med eller studera, bör utföra prao på platser som är helt emot vad de egentligen vill. Rektor ett säger så här: ‘’Är den här omvända praon i grundskolan så kan det vara positivt för eleverna kommer till insikt om vad de verkligen inte skall plugga/eller jobba med.’’(R1)

Rektor ett menar här att om eleverna har prao på en arbetsplats där de inte vill vara kan de få större insikt om vad de inte vill. De påpekar dock att detta bör vara fallet om eleverna inte har någon aning om vad de skulle vilja bli. Den omvända praon kan vara ett material till att minska antalet felval till gymnasiet, då eleverna får insikt till vad de verkligen inte vill eller få insikt att de faktiskt skulle tycka om det. Rektor tre nämner vidare angående hur praon kan påverka elevernas studie- och yrkesval: ‘’De elever som har en stark vilja och ambition hittar en plats och därmed ökar deras kännedom om yrket och de kan lättare ta och göra ett studie- och yrkesval.’’(R3)

Rektorn menar här att det inte är enkelt att hitta en praoplats men att de elever som har en stark vilja kan hitta en plats där de är intresserade och på så vis göra ett mer genomtänkt studie- och yrkesval (R3). Rektor två säger att det inte alltid är enkelt att hitta en praoplats som passar eleven och att eleven inte heller kan få en helhetsbild av vad yrket innebär.

‘’Ja det är inte enkelt att hitta en lämplig praoplats för de elever som kanske vill jobba som advokat eller något annat teoretiskt där det är svårt att se vad som verkligen görs men det ger ju så klart en liten insikt vilket är positivt. Praon blir vad eleven gör det till.’’ (R2)

Rektor två menar här att eleverna ibland kan få det svårt att praoa på en plats som de verkligen vill och att det inte ger en helhetsbild till eleven om yrket vilket, kan vara missvisande (R2). Rektorerna beskriver i intervjuerna att eleven kan ha olika förväntningar om speciellt ett teoretiskt yrke som kan vara svåra att uppfylla under en praoperiod vilket eleven måste förstå. Här behöver eleven själv visa framåtanda och intresse för att få ut så mycket som möjligt från praoplatsen.

(32)

5.3 Praons struktur i grundskolan

5.3.1 Studie- och yrkesvägledarnas perspektiv

Studie- och yrkesvägledarna menar att praon behöver arbetas in i grundskolans undervisning tidigt. Med undervisning menar de intervjuade de olika lektioner eleverna har. Detta kan innebära att om eleverna ska ut på prao i årskurs åtta behöver eleverna förberedas redan i årskurs sex. Eleverna kan förberedas genom att de börjar med till exempel studiebesök och information från olika yrkesgrupper innan det är dags för praon. De intervjuade ser att den här metoden tillhör en del av skolans undervisning. Studie- och yrkesvägledare ett beskriver hennes del av praon med följande ord:

‘’Prao är en stor del av mitt jobb. Jag vill vara mer i arbetslagen och jag tar lektioner i cv skrivande. Egentligen skulle jag haft egna Syv lektioner. Det finns tankar att det ska bli mer av detta.’’ (SV1)

Studie- och yrkesvägledare ett nämner att lektioner i att skriva cv ges och att det skulle finnas egna studie- och yrkesvägledning lektioner för att öka elevernas kunskap om arbetslivet. Studie- och yrkesvägledarna beskriver att det kan finnas svårigheter att komma in i undervisningen. Studie- och yrkesvägledare tre delger att:

“Lärarna har sin planering och det tar tid att få in det i lektionstid. Efterarbetet kan man försöka göra annorlunda och göra något stort på skolan så att alla gör likadant. “Syven hade kunnat få mer tid i lektionerna och göra olika saker och börja redan i sjuan. Hålla några regelbundna lektioner om arbetslivet och arbetsrätt och cv och lite intervjuteknik.’’ (SV3)

Studie- och yrkesvägledare tre menar här att det finns problem med att komma in i undervisningen och arbeta med eleverna om praon. Det visas i intervjuerna att det är viktigt att den här tiden finns för att studie- och yrkesvägledaren ska kunna ha regelbundna lektioner, med syfte att hjälpa eleverna få kunskap om arbetslivet (SV3). Studie- och yrkesvägledare två berättar om hur praon inträder in i undervisningen i deras skola:

(33)

‘’...Åttorna kommer tillbaka så hade so lärarna och jag ett samarbete, där eleverna fick prata om det. Därefter fick de presentera sin prao utifrån mina frågeställningar och därefter ifrån mentorns frågeställningar.’’ (SV2)

Här benämns även samarbetet som finns för att få in praon i undervisningen. Eleverna fick även frågor från både studie- och yrkesvägledare och mentor som de sedan skulle besvara i helklass (SV2). Studie- och yrkesvägledarna är överens om att samarbetet med lärare och mentorer påverkar hur mycket lektionstid studie- och yrkesvägledarna kan få för att arbeta med prao. De nämner även vikten av att hjälpa eleverna få insikt i arbetslivet redan innan de åker ut på prao med regelbundna lektioner men att det skulle kunna bli ännu bättre genom att få ännu mer lektionstid.

5.3.2 Rektorernas perspektiv

Rektorerna menar att det behövs en utveckling av prao verksamheten i grundskolan i framtiden. De beskriver praon som väldigt individuell där de ansvariga i grundskolan gör på olika sätt främst när det gäller planering och tilldelning av platser.

Rektor ett beskriver att det behövs en annorlunda utformning av praon för att det skall vara en väl fungerande prao. Rektor ett beskriver det på följande sätt:

“Det skulle varit tre veckor och börjat redan i årskurs 7 och haft en vecka per år. Det blir för mycket i årskurs 8 och det är en stressfaktor för berörd personal. Man kunde haft en frivillig prao i sjuan och få lärarna mer delaktiga. Eleverna bör ordna prao i mer utsträckning själva.” (R1)

Med detta menar rektor ett att det behövs en tydligare planering för att det skall vara en givande och aktiv prao. Det eftersträvas här en kontinuerlig prao där eleverna har en vecka i årskurs sju, en i årskurs åtta och en i årskurs nio för att eleverna ska kunna se olika platser och perspektiv. Rektor två är nöjd med sättet som praon arbetas in i undervisningen och poängterar att:

‘’Praon kommer in i vår undervisning på det sättet att lärarna låter syven komma in på lektionstid och ställer upp på det. Syven kommer även ut och informerar om praon och lite efter praon också för att se vad eleverna lärde sig på praon.’’ (R2)

(34)

Rektor två menar här att det finns ett samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare som tillsammans är överens när det är lämpligt att informera om praon. De fortsätter även efter praon för att se vad som eleverna har lärt sig under sin praoperiod (R2). De intervjuade är tydliga med att det behövs en strukturerad förändring centralt i alla grundskolor runt om i landet. Vidare lyfter han upp att det är just den ohållbara strukturen i praoverksamheten som har gjort att grundskolorna gör på olika sätt. Rektor tre ger tydlighet om vad som behövs förändras och säger enligt följande:

“Jag hade gärna sett att dels man hade möjlighet att erbjuda eleverna inom det som de är intresserade rakt av. Ett samarbete som är bättre med näringslivet som fungerar för ett bra mottagande av elever på arbetsplatsen. Givetvis att på något sätt att det finns ett arbete både före och efter någorlunda lika i alla skolor.

I tidigare ålder kan det ordnas en dag där man kan göra besök hos arbetsplatser.” (R3)

Generellt vill rektorerna se en förändring i hur alla parter inom skolan samt näringslivet tar mer ansvar. Genom att varje grundskola har likvärdiga möjligheter att erbjuda en elev prao. Fortsättningsvis beskriver rektor tre att det är viktigt att de personer som arbetar med praon tar mer ansvar.

“Det är oerhört viktigt att syv initierar och visar mycket initiativ. Det är så att syv måste komma ut och berätta vad hon kan hjälpa till med och hur man kan göra. Samarbete och kommunikation är oerhört viktigt. Syv och bibliotekarie är väldigt viktigt att de marknadsför deras tjänster.” (R3)

I ovanstående citat jämförs studie- och yrkesvägledare med bibliotekarie och det är för att deras arbetsuppgifter anses som otydliga för övrig personal i skolan menar rektor tre. Rektorerna menar på vikten av initiativ från studie- och yrkesvägledarna och att utan det kan inte samarbete ske. Rektorerna påpekar att de inte har full koll på hur arbetet med prao går till och tydliggör vikten av att studie- och yrkesvägledarna förklarar och berättar hur arbetet görs.

(35)

5.4 Sammanfattning

I det här kapitlet har studiens resultat presenterats i form av tre olika teman. Dessa är samarbete om praon, praons betydelse för elevernas framtida förutsättningar kring studie- och yrkesval och hur praon i framtiden kan formas i grundskolans undervisning. Samarbetet mellan rektor och studie- och yrkesvägledare upplevs som ett bakomliggande arbete där rektorerna finns till hands och som ansvarar för att ge studie- och yrkesvägledarna verktyg till att bearbeta praon. Studie- och yrkesvägledarna samarbetar mer med lärare och mentorer för att arbeta med praon. Kapitlets slutsats är att samarbetet mellan rektorer och studie- och yrkesvägledare är positivt, att praon har en betydelse och påverkan på elevernas framtida förutsättningar kring studie- och yrkesval. Det lyfts även fram att det är eleverna som ansvarar mest för att göra sin prao till något positivt och att hitta en praoplats. Elevens prao arbetas i grundskolans undervisning genom samarbete med lärare och mentorer. Elevens prao kan även struktureras och organiseras på olika sätt där till exempel eleverna praoar en vecka i årskurs sju, en vecka i årskurs åtta och en vecka i årskurs nio. I nästkommande kapitel skall resultatet analyseras med hjälp av utbytesteorin och delar från Careershipteorin.

(36)

6 Analys

Till grund för analysen ligger George Caspar Homans och Peter Michael Blaus utbytesteori om olika former av utbyten och Pierre Bourdieus begrepp habitus, handlingshorisont och brytpunkter. För att kunna förstå på vilket sätt studie- och yrkesvägledare och rektorer samspelar om praon, är det extra intressant att förstå det som Homan och Blau beskriver som utbytet av immateriella och materiella tjänster, nytta och egoism samt ömsesidighetsprincipen. En relation som byggs på utbyten av olika saker kan vara kort eller lång beroende på hur individerna behandlar varandra och om utbyte fortsätter att vara gynnsamma. Då skolorna där undersökningen har utförts har erfarenhet av att arbeta med praon minst fem år har det skett olika utbyten mellan studie- och yrkesvägledarna och rektorerna som har anpassats till varandra. Då det sker olika utbyten och samverkan kring praon leder det in till att se de resultat praon kan ge för elevernas framtida förutsättningar kring ett studie och yrkesval. Detta leder oss in till Pierre Bourdieus begrepp habitus, handlingshorisont och brytpunkter som hjälper oss förstå hur praon kan vidga elevernas habitus och handlingshorisont. Praon kan enligt Pierre Bourdieu ses som en brytpunkt för eleverna då de lämnar situationen i skolan och blir mer eller mindre tvingade att utöka sin handlingshorisont.

6.1 Praon som brytpunkt

I följande text är vårt syfte att använda begreppen habitus, handlingshorisont och brytpunkter ifrån Careershipteorin. Analysen av hur rektorer och studie- och yrkesvägledare anser att praon påverkar elever i deras framtida studie- och yrkesval.

Författarna Hodkinskon och Sparkes (1997, 31-33) menar att habitus är att varje individ föds in i en social omgivning. Enligt habitus är eleverna konstruerade med kunskaper utifrån sin sociala omgivning, det kan vara ifrån familj och vänner. Hodkinson och sparkes (2008, 5-7) poängterar att elevernas inlärda förmåga i form av deras habitus kan begränsa deras sociala förmågor. Författarna menar att individers val är indelat i dimensioner. Eleverna hamnar i en situation när de väljer föräldrarnas yrke genom att de