• No results found

Hur orkar ni? : Copingstrategier hos sjuksköterskan på akutmottagningen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur orkar ni? : Copingstrategier hos sjuksköterskan på akutmottagningen"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hur orkar ni?

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Linda Palm och Anna Stenander HANDLEDARE: Anna Abelsson

JÖNKÖPING Maj 2018

Copingstrategier hos sjuksköterskan på

akutmottagningen.

(2)

Sammanfattning

Sjuksköterskor som jobbar på akutmottagningen kan vid tillfällen vara exponerade för stressfulla situationer och oförutsedda händelser. Som en konsekvens av detta är utbrändhet och emotionell trötthet vanligt bland personal inom akutsjukvården. Syftet med litteraturöversikten var att identifiera copingstrategier hos sjuksköterskan efter traumatiska omvårdnadsmöten på akutmottagningen. Metoden som användes var litteraturöversikt med en deduktiv ansats. Resultatet presenterades i tre kategorier, problemfokuserad, emotionellfokuserad och undvikande coping, med hjälp av en teoretisk ram konstruerad utifrån Folkmans (1984) och Lazarus (1993) teorier om coping. Den vanligaste copingstrategin som sjuksköterskan på akutmottagningen använde sig av efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte var problemfokuserad coping. Problemfokuserad coping visar att sjuksköterskan försöker lösa problemet och ändra situationen. Emotionell coping kan leda till en positiv omvärdering men framstod också som negativ. Den minst använda var den undvikande copingstrategin. Den undvikande copingstrategin användes för att undvika personligt lidande och kan leda till att problem inte blir lösta och därmed ökad stress. Slutsatsen var att sjuksköterskan på akutmottagningen använder sig av olika copingstrategier efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte på akutmottagningen. Den problemfokuserade copingstrategin visade sig vara den mest effektiva copingstrategin och innefattar bland annat socialt stöd från arbetsledning, kollegor, familj och vänner. Arbetsledningen har en viktig funktion att stödja sjuksköterskan på akutmottagningen.

(3)

Summary

How do you do it?

Copingstrategies by the nurse in the emergency department.

Nurses working at emergency services may at times be exposed to stressful situations and unforeseen events. As a consequence of confrontation with stressful situations, burnout and emotional fatigue are common among emergency medical professionals. The purpose of the literature review was to identify the nursing coping strategies after a traumatic meeting at the emergency department. The method used was a literature review with a deductive approach. The result was presented in three categories based on the theoretical framework of Folkman (1984) and Lazarus (1993). The most common coping strategy that the nurse at the emergency department used after a traumatic meeting was problem-focused coping. The least used was the avoidance coping strategy. Problem-focused coping shows that the nurse is trying to solve the problem and change the situation. Emotional coping can lead to a positive revaluation but also emerged as a negative. The avoidance coping strategy was used to avoid personal suffering and can lead to problems not being resolved and thus increased stress. The conclusion was that the nurse at the emergency department uses different coping strategies after a traumatic meeting at the emergency department. The problem-focused coping strategy proved to be the most effective coping strategy, including social support from work management, colleagues, family and friends. The management team has an important function to support the nurse at emergency department.

(4)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Akutsjukvård………

1

Traumatiskt omvårdnadsmöte………

2

Stress……….

2

Coping………...

3

Sjuksköterskans omvårdnad………...

4

Problemformulering………...

5

Syfte……….5

Material och metod ... 6

Design...

6

Urval och datainsamling...

6

Dataanalys………...

8

Etiska överväganden ...

8

Resultat………...9

Problemfokuserad coping………...

9

Emotionellfokuseradcoping………....

10

Undvikande coping……….

11

Diskussion ... 12

Metoddiskussion………

12

Resultatdiskussion………

13

Referenser ... 17

Bilagor ... 21

(5)

1

Inledning

När svårt sjuka eller skadade patienter uppsöker akutmottagningen är det en akutsituation med kort eller ibland obefintlig förberedelsetid för sjuksköterskan. Att vårda dessa patienter, vuxna som barn, kan vara emotionellt påfrestande. Risken finns att sjuksköterskan på akutmottagningenpåverkas av detta.

Efter ett sådant omhändertagande kan sjuksköterskan känna en oro och långt efter fundera på sin enskilda insats, men också på andras insats och teamarbetet i stort. Ibland känner sjuksköterskan en stress över att ta hand om nästa patient och oro att inte göra rätt. Därför är detta ett intressant ämne att studera och viktigt för de som arbetar inom akutsjukvården.

Bakgrund

Akutsjukvård

Akutmottagningens verksamhet är en viktig funktion i sjukhusorganisationen. Patienterna som söker vård har skilda sjukdomstillstånd av olika allvarlighetsgrad, allt från akuta traumafall till enklare åkommor. Det är en utmaning för sjuksköterskan på akutmottagningen att kunna prioritera och sortera utifrån medicinsk angelägenhetsgrad. Detta system kallas triage (IVO, 2015). Triage innebär att sjuksköterskan på akutmottagningen bedömer vårdbehov och vårdnivå samt prioriterar och sorterar patienter för att säkerställa en god och säker vård (Riksföreningen för akutsjuksköterskor, RAS, 2017). ”Akutsjukvård är den vård och omvårdnad en akutsjuksköterska ger till en person som drabbats av plötslig ohälsa” (RAS, 2017, sid 3). Sjuksköterskan som arbetar på akutmottagningen behöver kunna arbeta självständigt, ha prioriteringsförmåga och handlingsberedskap. Det innebär att sjuksköterskan utifrån begränsad bakgrundsinformation skall kunna fatta snabba och korrekta beslut (RAS, 2017). Inom akutsjukvården är arbetstempot och personalomsättningen hög och man arbetar under tidspress (IVO, 2015). De upplever psykisk press, begränsad egen beslutspåverkan, mindre adekvata arbetsrutiner och sämre uppskattning än sjuksköterskor som arbetar på en vårdavdelning. Sjuksköterskor som jobbar på akutmottagningen kan vid tillfällen vara exponerade för stressfulla situationer och oförutsedda händelser på arbetet. De kommer i kontakt med mänskligt lidande, smärta och död och behöver därför kunna möta sådana traumatiska händelser i sitt arbete (Adriaenssens, De Gucht, Van Der Doef & Maes 2011; Gholamzadeh, Sharif & Rad, 2011). Sjuksköterskor på akutmottagningen förväntas kunna hantera många stressorer. Dessa inkluderar ett oförutsägbart antal patienter på dygnets alla timmar, oförutsägbara och snabba förändringar i patientens status. Sjuksköterskan kan möta våldsamma patienter och psykisk eller verbal smädelser. Professionen är speciellt utsatt för stress i sin arbetsmiljö (Gholamzadeh, Sharif & Rad 2011; Adriaenssens et al., 2011). När sjuksköterskan på akutmottagningen möter svårigheter i sitt arbete, såsom olyckor och dödsfall, kan detta påverka omvårdnaden av nästa patient (Kihlgren, Nilsson & Sörlie, 2005).

(6)

2

Traumatiskt omvårdnadsmöte

En traumatisk händelse definieras som en situation som är så extrem, så svår och så kraftfull att den hotar att överväldiga en persons emotionella förmåga att gå vidare. Sjuksköterskan kan i ett traumatiskt omvårdnadsmöte med patienten uppleva ovanligt starka emotionella och beteendemässiga reaktioner (Meichenbaum, 1994). Att arbeta som sjuksköterska på akutmottagningen är hektiskt, oförutsett och föränderligt. Sjuksköterskorna möter och får hantera många olika sjukdomar, skador och problem (Alexander & Klein 2001). De möten som är mest stressande och ångestladdade för sjuksköterskan på akutmottagningen är omhändertagandet av svårt skadade eller svårt sjuka barn och sexualoffer (Crabbe, Bowley, Boffard, Alexander & Klein, 2004; Ross-Adjie, Leslie & Gillman, 2007; Missourido, 2017). Sjuksköterskan kan bli djupt påverkad av minnesbilder av traumatiska omvårdnadsmöten med lidande, utsatta barn och barns dödsfall (Missourido, 2017). Traumatiska omvårdnadsmöten som är stressande kan vara patienter som plötsligt försämras eller dör i vården. Andra situationer som påverkar sjuksköterskan är när egna familjemedlemmar eller kollegors familj involveras. Även patienter med brännskador, stora ansiktsskador, knivskador samt masskadesituationer har beskrivs som stressande (Crabbe et al., 2004; Missouridou, 2017; Ross-Asjie, Leslie & Gillma, 2007). Att under ett yrkesverksamt liv som sjuksköterska på en akutmottagning exponeras för åtskilliga traumatiska omvårdnadsmöten och inte ha kontroll över de känslor som kan uppkomma i dessa situationer kan bidra till att sjuksköterskan känner stress (Kerasiotis & Motta, 2004).

Stress

Psykisk stress uppstår när samspelet mellan människa och omgivning kommer i obalans (Folkman, 1984). I arbetsmiljön på akutmottagningen och i akutmottagningsarbetets karaktär kan stresshälsoproblem förutses, detta som en konsekvens av konfrontation med stressfulla situationer. Utbrändhet och emotionell trötthet är vanligt bland personal inom akutsjukvården (Adriaenssens et al., 2011). Sjuksköterskor på akutmottagningen vårdar ofta personer som har varit utsatta för traumatiska händelser. Över tid kan de som vårdar dessa patienter utveckla Secondary Traumatic Stress (STS), det vill säga irritation, undvikande beteende, och svårt att släppa patientmötet i tanken. Dessa symptom kan leda till utmattning och utbrändhet (Dominquez-Gomez & Rutledge, 2009). Detta styrks också av Duffy, Avalos och Dowling (2015) som skriver att sjuksköterskan i sin profession ofta ställs inför emotionella trauman som kan resultera i att de upplever symptom på STS. STS-symptom jämförs med de STS-symptom som uppkommer vid Post Traumatic Stress Disorder, PTSD. Upprepad exponering av traumatiska stressorer kan resultera i utvecklandet av PTSD-symptom som exempelvis likgiltighet, minnesförlust, koncentrationssvårigheter, vredesutbrott och självmordstankar (Dominquez-Gomez & Rutledge, 2009).

PTSD har blivit ett fokus för vården av traumaoffer, men förekomst av PTSD hos dem som vårdar dessa patienter är inte så välstuderat. Det är en stor andel sjukvårdspersonal som riskerar PTSD och det kan potentiellt utgöra en stor risk för sjuksköterskan på akutmottagningen. Ju mer involverad sjuksköterskan är i den skadade eller traumatiska situationen, desto mer sannolikt att utveckla PTSD (Luftman et al., 2017).

(7)

3

En annan form av stress, likvärdig STS, är Compassion Fatigue (CF). CF refereras till exponering av en person som har blivit traumatiserad, inte att sjuksköterskan varit utsatt för traumat själv. STS reflekterar mer den emotionella balansen som är ett resultat efter en nära kontakt med personer som varit utsatta trauma, till exempel hos socialarbetare. Den beskrevs först som en unik form av utbrändhet där vårdpersonal var mest utsatt (Dominquez-Gomez & Rutledge, 2009). Sjuksköterskor löper en särskilt stor risk att drabbas av CF då empati och medlidande är grundläggande faktorer inom omvårdnad (Melvin 2012). CF har ett akut insättande som ett resultat efter att ha vårdat patienter som lider. Det kan uppkomma efter multipla interaktioner med traumatiserade patienter på grund av sjuksköterskans vilja att hjälpa. STS är likvärdigt CF men kommer inte plötsligt. Detta kan leda till utbrändhet och att sjuksköterskan väljer att sluta arbeta inom sin profession (Dominquez-Gomez & Rutledge, 2009).

De flesta människor hanterar stress i korta perioder. Däremot kan kronisk stress ge långvariga förändringar i personens psykologiska status (Gholamzadeh, Sharif & Rad, 2011). Om utbrändhet och Compassion Fatique representerar omvårdnadens ”cost of caring” så är Compassion Satisfaction omvårdnadens ”positive payment”. Compassion Satisfaction kan beskrivas som glädjen och välbefinnandet i att utföra ett bra jobb (Hooper, Craig, Janvrin, Wetsel & Reimels, 2010). Att positivt omvärdera och finna mening i svåra situationer visar sig vara betydelsefullt för hanteringen av stress. Detta har en positiv inverkan på det psykiska välbefinnandet (Folkman, 1984).

Coping

Under 60- och 70- talet började forskare intressera sig för stressforskning och teorier om coping började utformas (Lazarus, 1993). Enligt Folkman (1984) avser coping ett kognitivt beteende att bemästra, tolerera eller minska de inre och/eller yttre kraven som skapas av olika stressorer. Coping är en strategi där personen med hjälp av handlingar och tankar kan hantera krav som överstiger de egna resurserna. Dessa krav kan vara av både inre och yttre art. Det finns olika copingstrategier. I början utformades aktiv coping som innebär två strategier, problemfokuserad och känslofokuserad (Lazarus, 1993). En problemfokuserad coping används när personen upplever sig ha förmåga att hantera situationen med hjälp av sina yttre- och inre resurser. Inre resurser kan vara problemlösningsförmåga, positivt tänkande och förmågan att tro på sig själv, medan yttre resurser är materiella tillgångar och socialt stöd. Problemfokuserad coping innebär att individen aktivt kan förändra situationen med hjälp av att identifiera problemet och utarbeta lösningar (Folkman, 1984). Emotionell coping används istället då situationen inte bedöms vara möjlig att lösa. Enligt Folkman (1984) är målet med denna copingstrategi att istället för att ändra grundproblemet, ändra upplevelsen av situationen. Detta i sin tur leder till upplevelse av förminskad stress. Senare utvecklades även begreppet passiv coping, även kallad undvikande coping. Strategin syftar till att ignorera, alternativt undvika, de problem och hinder som finns (Lazarus, 1993). Hur effektivt ett beteendemönster (coping) är beror på vilken situation de används i och hur den situationen tolkas.

Coping är en strategi som hjälper människor att reducera stress och lösa problem. Den individuella copingstrategin skall betraktas och bedömas utifrån personens specifika sociala och kulturella situation samt dess sammanhang (Gholamzadeh, Sharif & Rad 2011; Folkman, 1984). Enligt Wu, Poretta Fox, Stokes och Adam (2012) visar det sig att det är av stor vikt att sjuksköterskorna utvecklar copingstrategier för att kunna

(8)

4

hantera stressen inom yrket. Folkman (1984) och Lazarus (1993) beskriver en användbar modell för att identifiera copingstrategier. Denna används inom forskning av coping och identifierar problemfokuserad coping, emotionell fokuserad coping samt undvikande coping.

Problemfokuserad coping

Strategin syftar till att minimera den upplevda stressen genom att nå ett konkret mål och lösa de hinder som står i vägen för att nå dit. Denna strategi innefattar informationsinsamling, problemhantering, konfliktlösning samt att planera, analysera och fatta beslut. Genom processen ska sjuksköterskan lära sig hantera sin situation utifrån sina resurser och använda redskap för att lära sig att agera utifrån sina förutsättningar.

Emotionellfokuserad coping

Strategin syftar till skapa acceptans genom att dämpa negativa känslor och tankar samt finna mening i situationen. Sjuksköterskans focus ligger på att förändra sin egen upplevelse av situationen utan att problemet förändras. Detta sker genom ett optimistiskt synsätt där fokus läggs på att se det positiva i situationen.

Undvikande coping

Strategin går ut på att förminska eller förneka en situation. Den bygger på ett önsketänkande som inte stämmer överens med verkligheten. Sjuksköterskan lägger då i praktiken fokus på andra saker, till exempel mat, alkohol, droger och sömn, för att distansera sig från det verkliga problemet.

Figur 1: Teoretisk ram konstruerad utifrån Folkman (1984) och Lazarus (1993)

Sjuksköterskans omvårdnad

Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens och sjuksköterskan har ett personligt ansvar för utövandet av sitt yrke. Omvårdnad utgår från ett existentiellt filosofiskt synsätt med humanistisk grundsyn där människan ses som en del i ett sammanhang. När professionell vård ges blir människan patient (SFF, 2016). Ett etiskt förhållningssätt präglar den legitimerade sjuksköterskans arbete där sjuksköterskan måste ta hänsyn till människans tro, värderingar, vanor, värdighet, integritet och ha respekt för självbestämmande. Sjuksköterskan har ett ansvar att analysera sina svagheter och styrkor i sin profession och utifrån forskning och ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, utveckla och fördjupa sin yrkeskompetens (SSF, 2017). Omvårdnad inom akutvård har beskrivits som komplext och det är svårt att standardisera arbetet och skapa exakta rutiner. Ett högt flöde av akuta patienter har visat ett behov av högkvalificerade sjuksköterskor inom akutsjukvården (Benner, 1982). I dagens växande samhälle behöver sjuksköterskan ha en praktisk, teoretisk och

(9)

5

emotionell kompetens för att möta och ta hand om patienter med upplevda trauman. (Tremayne & Vincent, 2006).

Gamla händelser kan finnas med och påverka sjuksköterskan en lång tid efter. Därför är det enligt omvårdnadsforskaren Conti O´Hare (2002) viktigt att de trauman sjuksköterskan utsätts för bearbetas med hjälp av bra hanteringsstrategier. Utan dessa blir traumat olöst och undermedvetet fortsätter smärtan att påverka. Dessa personer kallar Conti O´Hare (2002) för ”walking wounded”. Problem kan i dessa fall upplevas i sociala-, privata- och arbetsrelationer. De ser sig själva som oskadade och förnekar sin skörhet. På grund av den inre konflikten projicerar de sin egen sårbarhet på kollegor och patienter och minskar därmed förmågan att empatisera med andra. Om traumat istället hanteras effektivt blir smärtan medveten, förvandlas och går över till läkning och därmed påverkas inte omvårdnaden av patienterna. Sjuksköterskan har nu, enligt Conti- O´Hare (2002) blivit en ”wounded healer”, vilket innebär att sjuksköterskan kan dra nytta av sin egen smärta för att hjälpa andra.

Problemformulering

Sjuksköterskor inom akutsjukvården arbetar under tidspress. De kan uppleva psykisk press, begränsad egen beslutspåverkan och inadekvata arbetsrutiner. Vid tillfällen kan de exponeras för stressfulla situationer och oförutsedda händelser på arbetet, såsom att komma i kontakt med mänskligt lidande, smärta och död. Sjuksköterskan behöver därför kunna bearbeta sådana traumatiska händelser för att kunna fortsätta ge god omvårdnad till patienter. Sjuksköterskor på akutmottagningen vårdar personer som har varit utsatta för traumatiska händelser. Över tid kan sjuksköterskorna som vårdar dessa patienter utveckla Secondary Traumatic Stress (STS) eller Compassion Fatique (CF) samt riskera att utveckla PTSD. Att identifiera copingstrategier kan ge möjlighet att lättare bearbeta sina egna känslor, men också att identifiera kollegor i riskzonen för psykisk stress och i förlängningen STS, CF och PTSD.

Syfte

Syftet med litteraturöversikten var att identifiera copingstrategier hos sjuksköterskan efter traumatiska omvårdnadsmöten på akutmottagningen.

(10)

6

Material och metod

Design

En litteraturöversikt gjordes, där vetenskapliga artiklar har sökts. Syftet med en litteraturöversikt kan vara olika. Den kan bidra till en överblick av ett kunskapsområde som kan studeras mer ingående i framtiden. En litteraturöversikt kan även ge ny kunskap i ett ämnesområde som hjälp att skapa nya riktlinjer inom ett verksamhetsområde. Det är viktigt att en litteraturöversikt skall var omfattande och av hög kvalité (Polit & Beck, 2017). En integrerad litteraturöversikt utgår från en forskningsfråga och är en kritisk sammanfattning av empirisk forskning. Resultat från både kvalitativa och kvantitativa metoder tillåts. För att möjliggöra ett översiktligt resultat har innehållet kritiskt granskats och sammanställts (Forsberg & Wengström, 2015). Denna litteraturöversikt syftar till att belysa copingstrategier vid psykisk stress hos sjuksköterskan på akutmottagningen.

Artiklarna har kritiskt granskats och sammanställts enligt den niostegsmodell för litteraturstudier som beskrivs i Polit och Beck (2017).

De nio stegen var:

1. Formulera ett syfte.

2. Utforma en sökstrategi. Identifiera nyckelord och välj ut databaser. 3. Söka och identifiera artiklar samt dokumentera sökningen.

4. Välja ut lämpliga artiklar som svarar på syftet genom att läsa artiklarnas titel och abstrakt.

5. Läsa hela artiklarna som valts ut.

6. Tolka och sammanfatta data från valda artiklar. 7. Artiklarna kvalitetsgranskas.

8. Analysera data och dela in resultatet i kategorier 9. Bearbeta och sammanställa data.

(Fritt översatt från Polit och Beck 2017).

Urval och datainsamling

En litteratursökning med valda sökord: emergency nursing, stress, coping genomfördes. Dessa är de centrala begreppen i syftet. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Dessa databaser ansågs lämpliga då de är inriktade på vårdvetenskap och psykologi. Artiklarna skulle svara mot syftet och var både kvalitativ och kvantitativ forskning.

Inklusionskriterier för artiklarna skulle vara att de var publicerade på engelska och peer-reviewed i en vetenskaplig tidskrift. De var publicerade år 2008-2018.

Artiklar som beskriver andra yrkesgrupper på akutmottagningen än sjuksköterskor, tillexempel läkare är exkluderade samt artiklar som var anknutna till stora särskilda händelser så som naturkatastrofer eller terrorattacker.

Litteratursökning

Enligt steg 1-3 i Polit och Becks (2017) niostegsmodell formulerades ett syfte och passande databaser valdes ut.

(11)

7

Tabell 1. Översikt artikelsökning Cinahl och PsycInfo (Senaste sökning gjord 180120)

Sökning CINAHL

Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Emergency Nursing 7450

S2 Stress 53781

S3 Coping 15780

S4 Emergency Nursing AND

Stress AND Coping

44 13 7 7 Sökning PSYC- INFO S1 Emergency Nursing 2041 S2 Stress 96709 S3 Coping 23594

S4 Emergency Nursing AND

Stress AND Coping

21 5 (1) 1 1

Manuell Sökning

1 1 1 1

Totalt 19 9 9

Interna dubbletter inom parentes ( ).

Vid en manuell frisökning av sökorden hittades en artikel som bedömdes som intressant för litteraturöversikten och som stämde väl in på syftet. Denna artikel fann vi i den inledande delen av vårt arbete då vi sökte rent allmänt kring området som intresserade oss. Denna tyckte vi passade bra in som resultatartikel, men den kom aldrig upp under vår sökning med utvalda sökord, där av den manuella sökningen.

Urval 1

Artiklarnas rubrik och abstrakt lästes i steg 4, som beskrivs i Polit och Beck (2017). De artiklar vars syfte och abstrakt inte motsvarade studiens syfte exkluderades. I PsycInfo uppkom en dubblett, vilken visas inom parentes, och inte ingick i urval 1, samt en artikel genom manuell sökning. Av sammanlagt 65 artiklar inkluderades 19 i urval 1.

Urval 2

De 19 artiklarna som inkluderats i urval 1 lästes i sin helhet i steg 5 och 6 (Polit & Beck, 2017). De artiklar där innehållet inte var relevant för studien valdes bort. I urval 2 inkluderades 9 artiklar.

Urval 3

De 9 artiklar som inkluderats i urval 2 kvalitetsgranskades i steg 7 (Polit & Beck, 2017). ”Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod” (se bilaga 1) användes som kvalitetsgranskningsmall av artiklarna. Protokollet är framtaget av avdelningen för omvårdnad vid Hälsohögskolan i Jönköping. Här gjordes en fördjupande kvalitetsgranskning av de artiklar som inkluderats efter urval 2. Artiklarna granskades noggrant utifrån en rad kriterier enligt protokollet. Syftet med granskningen var att exkludera bristfälliga artiklar som inte svarade mot vårt syfte och kvalitetsfrågorna. De artiklar som hade medelhög eller hög kvalitet analyserades vidare och lästes upprepade gånger för att skapa en överblick över problemområdet. Samtliga artiklar höll tillräcklig kvalitet och valdes ut i urval 3. Information om artiklarna har sammanfattats och visas i en artikelmatris (bilaga 2).

(12)

8

Dataanalys

Dataanalysen skedde utifrån en deduktiv ansats. Enligt Polit och Beck (2017) analyserades och jämfördes de 9 utvalda artiklarna enligt steg 8, den så kallade kategoriseringsfasen. Fasen innebär att det insamlade materialet bearbetades. Detta gjordes genom att artiklarna lästes enskilt och sedan diskuterades sinsemellan. Den text som ansågs relevant för resultatet plockades ut. Vidare diskussioner fördes under grupphandledning samt vid enskild handledning. Detta har varit en fortlöpande process under hela arbetets gång. Det innehållet i artiklarna som ansågs relevant valdes ut och därefter kategoriserades materialet utifrån en teoretisk ram. Då syftet med litteraturöversikten var att identifiera copingstrategier hos sjuksköterskan efter traumatiska omvårdnadsmöten på akutmottagningen har en teoretisk referensram används för att presentera resultatet. Denna modell har utformats utifrån Folkman (1984) och Lazarus (1993) modell och är uppdelad i Problemfokuserad coping, emotionellfokuserad coping och undvikande coping. I steg 9, det avslutande steget, strukturerades och sammanställdes resultatet (Polit & Beck, 2017).

Etiska överväganden

Vid forskning ska alltid ett etiskt förhållningssätt vidhållas oavsett intresse. Vetenskapsrådet har fyra allmänna krav på forskningen: informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav (World Medical Association, 2013). Då det gjorts en litteraturöversikt är alla de artiklar som använts etiskt granskade och godkända av etiska nämnder. I denna litteraturöversikt har ”Guidlines for and Critiquing the Ethical Aspects of a Study” enligt Poilt & Beck (2017) används. Alla artiklarna som nämns i studien har angetts med korrekt referens så att upphovsmännen sammanförs med korrekt studie. Detta för att värna om deras rättigheter och att de blir uppmärksammade för den forskning de gjort och som tas upp i denna litteraturöversikt. Då engelska inte är modersmålet måste reservation göras för eventuella fel i artikelöversättningen från engelska till svenska.

(13)

9

Resultat

Resultatet har baserats på 9 vetenskapliga artiklar och presenterats utifrån den teoretiska ram konstruerad utifrån Folkman (1984) och Lazarus (1993). Copingstrategierna delades upp i problemfokuserad, emotionellfokuserad och undvikande coping (Lazarus, 1993). Den vanligaste copingstrategin som sjuksköterskorna på akutmottagningen använde sig av efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte var problemfokuserad coping. Den minst använda var den undvikande copingstrategin. Emotionell copingsrategi kunde vara både positiv och negativ för sjuksköterskan på akutmottagningen (Ribiero, Pompeo, Pinto & Ribeiro, 2015; Adriaenssens, de Gaucht & Maes, 2012, Abraham et al., 2018; Lavoie et al., 2016). Sjuksköterskans personlighet kunde avgöra reaktionen och hanteringen av ett traumatiskt omvårdnadsmöte samt val av copingstrategi (Lavoi et al., 2016).

Problemfokuserad coping

Problemfokuserad coping visade att sjuksköterskan försökte lösa problemet och ändra situationen. Detta gjorde att sjuksköterskan på akutmottagningen kände kontroll, inflytande, engagemang och flexibilitet (Adriaenssen, de Gaucht & Maes 2012, Lavoi et al., 2016).

Det som frekvent återkom var vikten av socialt stöd. Socialt stöd kan komma från ledning, kollegor och vänner samt professionell rådgivning (Adriaenssen, de Gaucht & Maes, 2012; Lavoi, Talbot & Mathieu, 2011; Hinderer et al., 2014; Ribiero et al., 2015; Gillespie & Gates, 2013; Abraham et al., 2018; Berg, Harshbarger, Ahlers-Schmidt & Lippoldt, 2016; Lavoi et al., 2016; Von Rueden et al., 2010). Social support, privat eller professionell, hjälpte sjuksköterskan på akutmottagningen att hantera de oönskade effekterna stress har genom att uttrycka en adekvat respons på situationen sjuksköterskan befann sig i. Dessa samtal hjälpte sjuksköterskan att inte övertolka situationen utan det traumatiska omvårdnadsmötet pratades igenom och olika tankar som sjuksköterskan hade kring situationen bollades sinsemellan (Ribiero et al., 2015). Sjuksköterskor på akutmottagningen kunde inte reducera sin exponering för traumatiska omvårdnadsmöten men de kunde bli bättre på att förbereda sig (Lavoi, 2016). Det upplevdes att många valde att samtala med kollegor som var inbladade i samma traumatiska omvårdnadsmöte, eller liknande situationer, för att få rätt förståelse (Berg et al., 2016). I resultatet framkom att det var viktigt att prata med pålitliga kollegor (Gillespie & Gates, 2013). Att prata med familj och vänner var ett sätt för sjuksköterskan på akutmottagningen att se situationen objektivt och från alla sidor. Detta har visat sig ha en positiv effekt på stresshanteringen efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte på akutmottagningen (Abraham et al., 2018). Socialt stöd användes i stor utsträckning som copingstrategi hos sjuksköterskorna på akutmottagningen (Gillespie & Gates, 2013).

Det upplevdes som att reflektion och samtal framkom som en copingstrategi. Det kunde ske som debriefing eller defusingaktiviteter på arbetsplatsen. En tidig bedömning av debriefingbehov eller annat stöd för sjuksköterskan var väsentligt (Lavoi, Talbot & Mathieu, 2011). Att ta del av organiserade debriefing/defusing-aktiviteter direkt efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte på akutmottagningen gav sjuksköterskan möjlighet att reflektera och samtala över situationen. Det upplevdes då

(14)

10

att sjuksköterskan hade då möjlighet att bearbeta händelsen och sedan återhämta sig (Lavoi, Talbot & Mathieu, 2011; Gillespie & Gates, 2013). Socialt stöd från arbetsledningen sågs av sjuksköterskorna på akutmottagningen som något positivt (Adrienssen et al., 2012). Spontana debriefingsejourer upplevdes viktiga och beskrevs som informella. Dessa skedde ofta utanför sjukhuset (Berg, et al., 2016).

Erfarna sjuksköterskor, som visste med sig att det var jobbigt att emotionellt hantera traumatiska omvårdnadssituationer, tränade olika händelseförlopp som kunde uppkomma på akutmottagningen. Det framkom i resultatet att sjuksköterskorna på akutmottagningen upplevde att de ville träna olika scenarier för att bättre kunna hantera sin stress i samband med traumatiska omvårdnadsmöten på akutmottagningen (Berg et al., 2016). Träningen innebar att simulera olika händelser som kan uppkomma på akutmottagningen (Abraham et al., 2018; Gillespie & Gates, 2013). När sjuksköterskan på akutmottagningen deltog i simuleringsövningar lärde sig sjuksköterskan att hantera oro, rädsla, förvirring och överväldigande samt frustration. Det sågs ett samband mellan simulation av traumahändelser och förebyggandet av stress. Detta hjälpte sjuksköterskan på akutmottagningen att använda bra copingstrategier (Gillespie & Gates, 2013). Att utveckla planeringsstrategier för att tänka ut olika sätt att hantera traumatiska omvårdnadsmöten på akutmottagningen hjälpte också sjuksköterskan att hantera uppkommen stress i efterförloppet. Det är bra om arbetsledningen tillhandahåller träningsprogram för sin personal för att hjälpa dem att uppmärksamma och identifiera stressymptom och tillgå bra copingstrategier efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte (Ribiero et.al, 2015).

Det sågs ett samband mellan att kunna dra en linje mellan professionellt och privat liv, samt att försöka leva som vanligt och inte låta problemet ta överhand. Detta var viktigt för sjuksköterskan på akutmottagningen (Lavoi et al., 2016). Aktiva problemfokuserade copingstrategier var relaterade till lägre nivå av emotionell utmattning och detta ledde i högre grad till personlig utveckling (Adriaenssen, de Gaucht & Maes, 2012).

Emotionellfokuserad coping

Emotionellfokuserad coping kan leda till en positiv omvärdering av ett traumatiskt omvårdnadsmöte på akutmottagningen. Det kan skapa en positiv mening med problemet som gör att sjuksköterskan växer i sin profession. Sjuksköterskan på akutmottagningen försökte kontrollera sin känslor och handlingar efter att traumatiskt omvårdnadsmöte och måste inse och förstå sina känslor och hantera sitt beteende för att få självkontroll över situationen (Riberio et al., 2015). Positivt stresslösande emotionellfokuserade copingstrategier var enligt resultatet utövandet av hobbys, motion, meditation, resor och utövandet av religion (Hinderer et al., 2014). Andra supportsystem som framkom i resultatet var husdjur, religiösa kontakter och föreningsliv som sjuksköterskan på akutmottagningen uppgav som ett socialt stöd (Von Rueden et al., 2010). Andra mer personliga copingstrategier som sjuksköterskan på akutmottagningen använde sig av var till exempel att låsa in sig i badrummet och ta ett långt bad eller att gå till ett kapell där ingen annan såg dem och bara vara ifred. Någon blåste såpbubblor och någon löptränade för att hantera sina tankar och känslor efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte på akutmottagningen. Att använda humor och positiv stämning där sjuksköterskan kan se problemet objektivt var en bra

(15)

11

copingstrategi enligt Abraham et al. 2018. Det framkom i resultatet att sarkasm och humor användes när det gällde vuxna patienter som ett filter för att hantera traumatiska omvårdnadsmöten på akutmottagningen. När det gällde barn upplevdes det att det inte fanns sarkasm och inget filter. Sjuksköterskorna fick hantera situationen ändå (Berg et al., 2016). Det framkom i resultatet att emotionellfokuserad coping också framstod som negativ. Den var associerad med trötthet, psykosocial ångest och somatisk besvär samt sömnproblem (Adriaenssen, de Gaucht & Maes, 2012). Vissa beteenden hos sjuksköterskan på akutmottagningen, som att skylla på sig själv, upplevelsen att vara för känslig, vara spänd, retlig och självupptagen samt att återuppleva traumat och därmed fantisera negativt visade sig enligt Adriaenssen, de Gaucht och Maes (2012) vara en ineffektiv stresshantering för sjuksköterskor på akutmottagningen.

Undvikande coping

Den undvikande coingstrategin användes för att undvika personligt lidande för sjuksköterskan efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte på akutmottagningen. Detta kunde leda till att problem inte blev lösta. Denna copingstrategi gav ökad stress som i sin tur ger problem med mellanmänskliga situationer samt professionellt missnöje (Riberio et al., 2015). Genom distansiering och avskärmning valde sjuksköterskan att dra sig undan de stressutlösande situationerna som kunde uppkomma på akutmottagningen. Genom denna copingstrategi blev sjuksköterskan känslomässigt avtrubbad och orkade inte tänka på eller bearbeta det traumatiska omvårdnadsmötet (Ribiero et al., 2015; Lavoie, Talbot & Mathieu, 2011). En annan undvikande copingstrategi som framkom i resultatet var konfrontation. Sjuksköterskan på akutmottagningen attackerade då problemet genom aggression och saknad av flexibilitet. Sjuksköterskan agerade ut sina känslor på någon annan och talade om för sig själv att problemet var någon annans fel och att sjuksköterskan bara hade lite otur (Abraham et al., 2018; Ribeiro et al., 2015). Ett impulsivt och riskfullt agerande från sjuksköterskan, som inte agerade så i normala fall, var tecken på en undvikande copingstrategi (Abraham et al., 2018). En undvikande, stresslösande copingstrategi som sjuksköterskorna på akutmottagningen använde sig av var rökning, alkoholkonsumtion och medicinering (Hinderer et al., 2014; Von Reuden et al., 2010). Det framkom ett samband mellan undvikande coping och utvecklandet av somatiska besvär enligt Adriaenssen, de Gaucht och Maes (2012). Dessa besvär kunde vara så ihållande att de ledde till sjukskrivningar. I resultatet framkom en korrelation mellan sjuksköterskornas nattskiftsarbete på akutmottagningen och sjusksköterskornas användande av undvikande copingstrategier (Ribeiro et al., 2015).

(16)

12

Diskussion

Metoddiskussion

Polit och Becks (2017) niostegsmodell har används som metod i denna litteraturöversikt. Efter att ha studerat begreppet coping valdes Folkmans (1984) och Lazarus (1993) teorier ut eftersom de har en omfattande forskning inom området coping. Deras teoretiska ram användes för att forma resultatet i litteraturöversikten. Det ansågs relevant att kombinera de problemfokuserade, emotionellfokuserade och undvikande copingstrategierna i den teoretiska ramen för att kunna presentera bredden av hur sjuksköterskan på akutmottagningen använde olika copingmekanismer. Valet föll på en litteraturöversikt. Det finns idag en adekvat mängd forskning att finna inom området. En intervjustudie hade kunnat vara ett bra alternativ till en litteraturöversikt. I en intervjustudie fås en större mängd kvalitativa data som beskriver mångfalden i begreppet coping och sjuksköterskans upplevelser och känslor kopplade till ämnet. Denna metod valdes dock bort på grund av tidsbrist.

De databaser som användes för artikelsökning var Cinahl, PsycInfo och PubMed. Dessa databaser fanns lämpliga då de är inriktade på vårdvetenskap, psykologi och medicin. Om ytterligare databaser använts hade resultatet eventuellt kunnat påverkas (Willman, Stoltz, och Bathsebani, 2011). Artiklarna som sedan användes i resultatet togs från Cinahl och PsycInfo då det i PubMed endast uppkom dubbletter. Där av ingen tabellredovisning av dessa sökningar. En artikel valdes ut genom manuell sökning då den ansågs vara intressant och relevant för resultatet. Endast tre sökord användes i respektive databas och artikelutfallet ansågs relevant nivå. Utifrån Polit och Becks (2017) kvalitetsgranskning uppnådde dessa 9 funna artiklar eftersträvad nivå. Två av artiklarna var av kvalitativ design och sju var av kvantitativ design. Att integrera både kvantitativa och kvalitativa referenser i en mixad metod gör det möjligt att få en djup förståelse av existerande forskning och en bred överblick, oavsett referensernas design. Mixad metod är utformat för att minska skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ data (Sandelowski, Voils och Barroso, 2006). Artikelsökningen är redovisad i tabellform på ett lättöverskådligt sätt. Inklusionskriterier för artiklarna var att de är publicerade på engelska i en vetenskaplig tidskrift år 2008-2018. Positivt var att det fanns ett flertal intressanta och relevanta, relativt nypublicerade artiklar. Detta visar att ämnet är viktigt och att forskningen fortgår inom området coping och hur sjuksköterskan på akutmottagningen mår och hanterar de traumatiska omvårdnadsmöten sjuksköterskan dagligen ställs inför. Av de resultatartiklar som valdes ut för kvalitetsgranskning uppmärksammades det att en av artikelförfattarna förekom i två av de utvalda artiklarna. Enligt Polit och Beck (2017) kan det ses som en svaghet då bredd och nyanser i författarens perspektiv kan minska. Det kan också ses som en styrka i resultatet då artiklarna är skrivna under olika årtal och med olika syften samt av olika författarkombinationer. Artikelförfattarna i utvalda artiklar har forskat länge inom området vilket ger ett bredare perspektiv av problemet och ger stor trovärdighet till resultatet. Enligt inklusionskriterierna är artiklarna peer-reviewed. Detta kan stärka trovärdigheten hos litteraturöversikten då artiklarna är kvalitetsgranskade innan publicering (Polit & Beck, 2017). För att säkerställa att resultatet tolkats korrekt har artiklarna lästs igenom flera gånger. På grund av avancerade statistiska tabeller i vissa av artiklarnas resultatredovisning fanns det risk för feltolkning. Detta relaterat till oerfarenhet att läsa och tolka statistisk data. Vid sammanställningen av vårt resultat har vi haft svårt att tydliggöra artiklarnas ursprungsdesign korrekt men vi har gjort ett försök. Det har eftersträvats att återge

(17)

13

insamlat datamaterial så autentiskt som möjligt, men då engelska inte är modersmålet kan dock vissa brister förekomma (Willman, Stoltz, och Bathsebani, 2011).

Resultatdiskussion

För att sjuksköterskan på akutmottagningen ska kunna hantera sina reaktioner efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte behöver de hitta en copingstrategi som fungerar för den enskilde individen. Enligt Conti-O´Hare (2002) påverkas alla människor av trauman och ett traumatiskt omvårdnadsmöte kan orsaka långvarig påverkan på sjuksköterskans fysiska, psykiska, sociala, emotionella och andliga hälsa. Det finns kapacitet hos alla individer att läka detta själsliga trauma. För att lyckas med detta krävs dock att sjuksköterskan på akutmottagningen kan identifiera och ta lärdom av tidigare traumatiska upplevelser. Bearbetas inte dessa upplevelser riskerar empatin att utebliva. Det framstår som att ju mer intim sjuksköterskan är med den skadade eller situationen, desto mer sannolikt att drabbas av PTSD (Luftman et al., 2017). Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera copingstrategier hos sjuksköterskan efter traumatiska omvårdnadsmöten på akutmottagningen utifrån Lazarus modell. Den teoretiska ram, utformad av Folkman (1984) och Lazarus (1993), som användes för resultatbearbetningen utgår från de tre copingstrategierna problemfokuserad, emotionellfokuserad och undvikande coping. Varierande grad av välmående associerades med olika typer av copingstrategier (Wu, Poretta, Stokes & Adam, 2012). I resultatet framkom det att problemfokuserad coping var den mest frekvent använda och den som gav bäst resultat i form av minskad ångest, mindre risk för STS/PTSD och större personlig utveckling. Emotionell och undvikande coping var mindre bra. Wu et al. (2012) menar att sjuksköterskorna som använder sig av problemfokuserad coping upplevde ofta god hälsa och välmående, medan de sjuksköterskor som använde sig av fokuserad coping upplevde sämre välmående. Den känslomässigt-fokuserade copingstrategin gav därmed sämre effekt på stresshanteringen (Wu et al., 2012).

Inom problemfokuserad coping framkom det i resultatet att socialt stöd, från arbetsledning, kollegor, familj och vänner, som den mest använda copingstrategin. Detta hjälper sjuksköterskan på akutmottagningen att hantera oönskade effekter av stress. De väljer helst erfarna kollegor som har upplevt samma traumatiska omvårdnadsmöte genom att samtala och bolla tankar. Familjen är ett viktigt stöd. Duffy, Avalos och Dowling (2015) påtalar i en annan artikel vikten av kamratstöd. En bästa vän eller mentor kan utgöra en viktig roll för att minska stressen hos sjuksköterskan på akutmottagningen. De sjuksköterskor som hade ett bra socialt stöd hemma upplevde i mindre omfattning compassion fatique (Melvin, 2012). Sjuksköterskan bör erbjudas professionell psykologisk guidning efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte på akutmottagningen. Det framkom också i resultatet vikten av organiserad debriefing för sjuksköterskan efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte på akutmottagningen. Det ger möjlighet för sjuksköterskan att reflektera och bearbeta sina känslor samt att återhämta sig. Att utarbeta planeringsstrategier, bland annat med hjälp av övningar och simuleringar, hjälper sjuksköterskan på akutmottagningen att hantera stressreaktioner i efterförloppet.

Emotionell coping kan vara positivt stresslösande och i resultatet framkom att de åtgärder som används är hobbys, motion, meditation, utövande av religion, resor och dylikt. I resultatet kan man se ett samband mellan sjuksköterskor på

(18)

14

akutmottagningen som led av uttalad stresspåverkan och användandet av mer medicinering och alkohol samt arbetade längre arbetspass. Denna grupp sjuksköterskor uppgav också att de hade mindre socialt stöd, utövade mindre motion, hade färre kollegiala kontakter och använde sig av mindre meditation.

Sjuksköterskorna på akutmottagningen beskrev vikten av bra copingstrategier där till exempel fysisk aktivitet var en av dem, vilket stöds av Melvin (2012). Sjuksköterskorna använde sig av emotionellfokuserad coping som innefattade positivt tänkande, andlig tro samt övertygelsen om att det finns en anledning till att saker händer. Stödet från kollegor, familj och vänner var den mest betydelsefulla resurserna för att hantera stress inom sjuksköterskeyrket (Lim, Bogossian & Ahern, 2010). Det framkom i resultatet att det negativa med emotionellfokuserad coping är att det kan uppkomma ett destruktivt tankemönster där sjuksköterskan skyller på sig själv och nedvärderar sin insatts och i förlängningen sin profession. Detta leder till trötthet, ångest och sömnproblem (Wilkinson, 2014; Dominguez-Gomez, 2008)

Resultatet visar att undvikande coping leder till att problem inte blir lösta. Detta leder i sin tur till ökad stress. Sjuksköterskan på akutmottagningen orkar inte bearbeta händelsen och kan reagera med att dra sig undan och bli känslomässigt avtrubbad. En annan undvikande copingstrategi kan vara konfrontation. Sjuksköterskan agerar då genom att attackera problemet destruktivt, skylla ifrån sig och ibland uppkommer ett riskfyllt, impulsivt och ibland destruktivt beteende hos sjuksköterskan på akutmottagningen. Negativa stresslösande copingstrategier kan vara att använda rökning, droger och medicinering. Detta styrks även av Duffy, Avalos och Dowling (2015) som visar att sjuksköterskor på akutmottagningen ibland använder alkohol för att minska stress. Negativa stresslösande copingstrategier kan leda till att somatiska besvär kan uppkomma och som i sin tur kan leda till sjukskrivning hos sjuksköterskan på akutmottagningen. I en artikel av Khamisa et al. (2017) framkom det att sjuksköterskeyrket är en stressfull profession och att stress påverkar hälsan. Ökad upplevelse av stress minskar möjligheten till coping. Dikamen et al. (2016) beskriver att de sjuksköterskor som arbetar mer än 40 timmar i veckan hade en märkbart högre nivå av compassion fatique, vilket även styrks av Khamisa et al. (2017). Det är inte gynnande för sjuksköterskan på akutmottagningen att arbeta mer än heltid eller inte längre än åtta timmar per skift i relation till compassion fatique. Akutmottagningen bör regelbundet screena sin organisation för att identifiera stressrelaterade symptom hos sin personal och därmed kunna förebygga dessa i ett tidigt skede (Adriaenssens et al., 2011).Sjuksköterskans personlighet kan avgöra reaktionen och hanteringen av ett traumatiskt omvårdnadsmöte på akutmottagningen. Man kan se ett samband mellan personlighet och val av copingstrategi. Sjuksköterskor på akutmottagningen med en personlighetskaraktär som stresståliga, flexibel, självständig och har förmåga att tempoväxla samt bra på att göra många saker samtidigt, kan hålla sig lugn i kaos och reagerar/klarar av traumatiska händelser på ett adekvat sätt (Stathopoulou, Karanikola, Panagiotopoulou & Papathanassoglou, 2011).

Arbetet på akutmottagningen är komplext och ibland mycket krävande (Khamisa, Peltzer, Ilic and Oldenburg, 2017). Sjuksköterskan behöver kunna hantera de traumatiska omvårdnadsmöten som uppkommer genom bra och effektiva copingstrategier för att orka hantera sina intryck och känslor. Omvårdnadsteoretikern Benner skrev redan 1982 att omvårdnad inom akutsjukvården har utvecklats till något så komplext att det är svårt att standardisera arbetet och skapa exakta rutiner. Ett högt akut patientflöde har visat ett behov av högkvalificerade sjuksköterskor inom

(19)

15

akutsjukvården (Benner, 1982). Kraven på hälso- och sjukvården har under senare år blivit större. I dagens växande samhälle bör sjuksköterskan ha en praktisk, teoretisk och emotionell kompetens för att möta och ta hand om patienter med upplevda trauman. (Tremayne & Vincent, 2006; Khamisa et al., 2017). Laranjeira (2011) menar att unga sjuksköterskor inte alltid är emotionellt redo för att klara av stressen och arbetet på en akutmottagning. De känner ofta att de inte räcker till för uppgiften och att de har liten kontroll över sitt arbete. Det är hög förekomst av arbetsrelaterad stress hos dessa sjuksköterskor. Riksföreningen för akutsjuksköterskor (2017) menar att det krävs sjuksköterskor med specialisering inom akutsjukvård för att ge en kunskapsbaserad och ändamålsenlig god och säker vård i den akuta vårdkedjan. De menar vidare att det krävs en specialistkompetens för att bedöma vårdbehov och adekvat vårdnivå, sortera och prioritera, för att säkerställa en god och säker vård för personer och närstående inom akutsjukvården.Ett samband har påvisats mellan grad av kompetens hos sjuksköterskor och patienternas möjlighet till välbefinnande och överlevnad (RAS, 2017). Att behålla kompetens är därför en viktig faktor på akutmottagningarna.

Arbetsledningen har en viktig funktion i att förebygga ohälsa hos sjuksköterskorna på akutmottagningen. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna kunde hantera sin stress bättre i samband med ett traumatiskt omvårdnadsmöte genom att öva olika scenarier. Vilket även stöds i studien av Khamisa et al. (2017) där de rekomenderar sjuksköterskorna till att träna på copingstrategier. Detta för att skydda dem från personlig stress. Arbetsledningen bör utveckla en kultur där både CF och STS är accepterade som verklighet för sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagningen genom att utbilda sin personal att acceptera det normala, vilket innebär att stress uppkommer vid vissa traumatiska omvårdnadmöten. Därmed fås ett öppet klimat där sjuksköterskan inte är rädd för att söka stöd och hjälp (Wilkinson, 2014). Att arrangera internt psykologiskt stöd i form av exempelvis handledning ger ett positivt arbetsklimat med en öppen dialog. Det är positivt med en god framförhållning i att identifiera högrisksituationer och tänka tidigt på debriefing och stressförebyggande insatser.

Slutsatser

Sjuksköterskan på akutmottagningen använder sig av olika copingstrategier för att hantera de stressreaktioner som kan uppkomma efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte. Den vanligaste copingstrategin som sjuksköterskan på akutmottagningen använde sig av var problemfokuserad coping. Den strategin framkom i resultatet som den mest effektiva copingstrategien och den minst använda copingstrategin av sjuksköterskorna på akutmottagningen var den undvikande copinstrategin och den är också den mest ineffektiva. Emotionell copingstategi kunde vara både positiv och negativ utifrån hur den används. I resultatet framkom även ett samband mellan sjuksköterskans personlighet och val av copingstrategi. Arbetet på akutmottagningen är komplext och krävande. Socialt stöd, från arbetsledning, kollegor, familj och vänner, framkom i resultatet som sjuksköterskans viktigaste redskap för att hantera traumatiska omvårdnadsmöten på akutmottagningen. Det är viktigt att ha ett öppet arbetsklimat på akutmottagningen där det normala ses i stressreaktioner som uppkommer efter ett traumatiskt omvårdnadsmöte. Arbetsledningen bör ge tid till simuleringsövningar. Det framkom tydligt i resultatet

(20)

16

att detta minskar stressen genom att utveckla planeringsstrategier/coingstrategier. Sjuksköterskan behöver få stöd och hjälp med debriefing och socialt stöd. Detta kan ske genom organiserade handledningstillfällen. Arbetsledningen bör vara observant på hur sjuksköterskan på akutmottagningen mår och vara observant på tidiga tecken av negativa stressreaktioner. Detta för att kunna hjälpa och stötta i tid och därmed behålla personal och kompetens.

(21)

17

Referenser

Abraham, L., Thom, O., Greenslade, J., Wallis, M., Johnston, A., Carlström, E., Mills, D. & Crilly, J. (2018). Morale, stress and coping stratgier of staff working in the

emergency department: A comparison of two different-sized departments. Emergency medicine Australasia, doi 10.1111/1742-6723.12895.

Adriaenssens, J., De Gucht, V., Van Der Deef, M. & Maes, S. (2011). Exploring the burden of emergency care: predictors of stress-helth outcomes in emergency nurses. Journal of advanced nursing, vol 67, ss. 1317-1328.

Adriaenssens, J., de Gaucht, V. & Maes, S. (2012). The impact of trumatic events on emergency room nurses: Findings from a questionnaire survey. International journal of nursing studies, 49 ss. 1411-1422.

Alexander, D. & Klein, S. (2001). Impact of accident and emergency work on mental health and emotional well-beeing. British Journal of Psychiatry, 178 ss. 76-81.

Benner, P. (1982). From novice to expert. American Journal of Nursing, Mars, ss. 402-407.

Berg, G., Harshbarger, J., Ahlers-Schmidt, C. & Lippoldt, D. (2016). Exposing compassion fatigue and burnout syndrome in a traumateam: A qualitative study. Journal of trauma nursing, 23(1), ss. 3-10.

Conti O´Hare, M. (2002). The theory of the nurse as a wounded healer: From trauma to transcendence. Sudbury, MA: Jones and Bartlett publishers.

Crabbe, J., Bowley, D., Boffard, K., Alexander, D. & Klein, S. (2004). Are health professionals getting caught in the crossfire? The personal implications of caring for trauma victims. Emergency Medicine Journal, 21(5), ss. 568-572

Dikamen, Y., Aydin, Y., Basaran, H., Filiz, N.Y., Denat, Y. & Arslan, G.G. (2016). Prevalence of compassion fatique in emergency and intensive care nurses in Turkey. Oxidation communications, 39(4-1), ss. 3190-3198.

Dominques-Gomez, E. & Rutledge, D. (2009). Prevalence of secondary traumatic stress among emergency nurses. Journal of emergency nursing, vol 35, ss. 199-204. Duffy, E., Avalos, G. & Dowling, M. (2015). Secondary traumatic stress among emergency nurses: a cross-sectional study. Internationel emergency nursing, 23, ss. 53-58.

Folkman, S. (1984). Personal control and stress and coping processes: a theoretical analysis. Journal of personality and social psychology, vol 46(4) ss. 839-852.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur

Gholamzadeh, S., Sharif, F. & Rad, F.D. (2011). Sources of occupational stress and coping strategies among nurses who works in admission and emergency departments

(22)

18

of hospital related to Shiraz Univerity of medical science. Iran journal of nurse midwifery, res, 16(1), ss. 41-41.

Gillespie, G. & Gates, D. (2013). Using proactive coping to manage the stress of trauma patient care. Journal of trauma nursing, vol.20(1), ss. 44-50.

Hinderer, K., VonRueden, K., Friedmann, E., McQuillan, K., Gilmore, R., Kramer, B. & Murray, M. (2014). Burnout, compassion fatigue, compassion satisfaction, and secondary traumatic stress in trauma nurses. Journal of trauma nursing, vol.21(4), ss. 160-169.

Hooper, C., Craig, J., Janvrin, D., Wetsel, M. & Reimels, M. (2010). Compassion, Satisfaction, Burnout and Compassion Fatique among emergency nurses compared with nurses in other selected inpatient specialites. Journal of emergency nursing, vol 36(5), ss. 420-27.

IVO (2015). Hur står det till med våra akutmottagningar?

http://access.edita.se/optimaker//interface//stream/mabstream.asp?filetype=1&o rderlistmainid=12378&printfiled=12378&filex=18709753827726.

[2018-03-06]

Kerasiotis, B. & Motta, R. (2004). Assesment of PTSD symptoms in emergency room, intensive care unit, and general floor nurse. International journal of emergency mental health, vol 6(3), ss. 121-123.

Khamisa, N., Peltzer, K., Ilic, D., Oldenburg, B. (2017). Effect of personal and workstress on burnout, jobbsatisfaction and general health of hospital nurses in South Africa. Health Sagesondheid, vol 22, ss. 252-258.

Kihlgren, A., Nilsson, M. & Sörlie, V. (2005). Caring for older patients at an emergency department – emergency nurses resoning. Journal of clinical nursing, 14, ss. 601-608. Laranjeira, C. (2011). The effects of perceived stress and ways of coping in a sample of Portuguese health workers. Journal of clinical nursing, 21, ss. 1755-1762.

Lazarus, R.S. (1993). Coping theory and research: Past, present and future. Psychosomatic medicine, 55, ss. 234-247.

Lavoie, S., Talbot, L. & Mathieu, L. (2011). Post-traumatic stress disorder symptoms among emergency nurses: Their perspective and a `tailor-made´solution. Journal of advanced nursing, 67(7), ss. 1514-1522.

Lavoie, S., Talbot, L., Mathieu, L., Dallaire, C., Dubois, M. & Courcy, F. (2016). An exploration of factors assosiated with post-traumatic stress in ER nurses. Journal of nursing management, 24, ss. 174-183.

Lim, J., Bogossian, F. & Ahern, K. (2010). Stress and coping in australian nurses: A systematic review. International nursing review, 57(1), ss. 22-31.

(23)

19

Luftman, K., Aydelotte, J., Rix, K., Ali, S., Houck, K., Coopwood, T., Teixeira, P., Eastman, A., Eastridge, B., Brown, C. & Davis, M. (2017). PTSD in those who care for the injured. International journal of the care of the injured, vol 48(2), ss. 293-296. Meichenbaum, D. (1994). A clinical handbook/practical therapist manual for assessing and treating adults with posttraumatic stress disorder. Institute press, Ontario, Canada.

Melvin, C.S. (2012). Professional compassion fatique: what is the true cost of nurses caring for the dying? International lournal of palliative caring, vol 18(12), ss. 606-611. Missouridou, E. (2017). Secondary posttraumatic stress and nurses´ Emotional responses to patient´s trauma. Journal of trauma nursing, vol 24(2), ss. 110-115. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters, Kluwer, Health/Lippincot, Williams and Wilkings.

Ribeiro, R., Pompeo, D., Pinto, M. & Ribeiro, R. (2015). Coping strategies of nurses in hospital emergency care servises. Acta paul emferm, 28(3), ss. 216-223.

Riksföreningen för akutsjuksköterskor (2017). Kompetensbeskrivning; legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård [Broschyr] hämtad 19 februari 2018 från http://www.swenurse.se

Ross-Adjie, G., Leslie, G. & Gillman, L. (2007). Occupational stress in ED: What matters for nurses? Australian Emergency Care, Vol 10(3), ss. 117-123.

Sandelowski, M., Voils, C. och Barroso, J. (2006) Defining and designing mixed research synthesis studies. Res Sch, 13(1), ss. 1-15

Stathopoulou, H., Karanikola, M., Panagiotopoulou, F. & Papathanassoglou, E. (2011). Anxiety levels and related symptoms in emergency nursing personnel in Greece. Journal of emergency nursing, 37(4), ss. 314-320.

Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, [Broschyr] hämtad 19 februari 2018 från http://www.swenurse.se Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr] hämtad 19 februari 2018 från http://www.swenurse.se

Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad [Broschyr] hämtad 19 februari 2018 från http://www.swenurse.se

Tremayne, V. & Vincent, J. (2006). Prehospital trauma training in the Falkland Islands. Nursing standard, 21(17), ss. 41-43.

Von Rueden, K., Hinderer, K., McQuillan, K., Murray, M., Logan, T., Kramer, B., Gilmore, R. & Friedman, E. (2010). Secondary traumatic stress in trauma nurses: prevalence and exposure, coping and personel/environmental charactristics. Journal of trauma nursing, 17(4), ss. 191-201.

(24)

20

Wilkinson, S. (2014) How nurses can cope with stress and avoid burnout. Emergency nurse 22(7) ss 27-31

Willman, S., Stoltz, P. och Bathsebani, C. (2011) Evidensbaserad omvårdnad-en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlittratur

World Medical Association (2013). Declaration of Helsinki. Etical principles for medical research involving human subjects. Journal of the american medical association, 310(1), ss. 2191-2194

Wu, T-Y., Poretta Fox, D., Stokes, C., & Adam, C. (2012). Work-related stress and intention to quit in newly graduated nurses. Nurse Education Today, 32(6), ss. 669-674.

(25)

21

Bilagor

1. Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod. 2. Artikelmatris

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvantitativ

metod

Titel:

Författare: Årtal:

(26)

22

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska inkluderas till fortsatt granskning. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvantitativt syfte – kvantitativ metod)

Beskrivs statistiska metoder/analys? Ja Nej

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp validitet och reliabilitet i diskussionen?

Ja Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Ja Nej

Sker återkoppling till nyare forskning i relation till huvudfynden i diskussionen?

Ja Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

(27)

23 ……… ……… ……… Forskningsmetod/-design (t ex RCT, tvärsnittsstudie) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….

Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping

Artikelmatris

Författare Titel Syfte Metod Resultat

Abraham, L., Thom, O., Greenslade, J., Wallis, M., Johnston, A.,

Morale, stress and coping stratgier of staff working in the emergency department: A comparison of two

Syftet med studien var att beskriva och jämföra upplevelsen av arbetet på akutmottagningen.

Deskriptiv tvärsnittsstudie där man använde tre olika mätinstrument i två olika

Resultatet visade att sjuksköterskan på akutmottagningen är utsatta för många stressorer. De

(28)

24

Carlström, E., Mills, D. och Crilly, J. different-sized departments akutmottagningar i Australien. jobbigaste upplevelserna är dödsfall hos barn samt när barn blir sexuellt utnyttjade. Personalen använde sig av många olika copingstrategier. Adriaenssens, J., de

Gaucht, V. och Maes, S.

The impact of trumatic events on emergency room nurses: Findings from a questionnaire survey

Syftet med denna studien var att undersöka frekvensen av traumatiska händelser som sjuksköterskan på akutmottagningen utsätts för, samt förekomst av stress-symptom relaterat till detta och coping-strategier. Kvantitativ tvärsnittsstudie där 15 olika akutmottagningar i Belgien medverkade i en enkätundersökning. 248 sjuksköterskor deltog.

Resultatet visade att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagnig blev frekvent konfronterade med arbetsrelaterade traumatiska händelser. 8,5% av sjuksköterskorna uppgav kliniska nivåer på PTSD. Olika copingstrategier användes av sjuksköterskan och kollegialt support visade sig ha en förebyggande effekt på uppkomst av PTSD-symptom. Berg, G., Harshbarger, J., Ahlers-Schmidt, C. och Lippoldt, D. Exposing compassion fatigue and burnout syndrome in a traumateam: A qualitative study

Syftet med studien var att mäta CF och utmattnings-syndrom i ett traumateam på akutmottagningen och låta dem dela med sig av sina uppfattningar av stressorer och coping-strategier. En kvalitativ studie, där man gjorde en undersökning på en fokusgrupp där tre olika bedömningsverktyg användes.

Resultatet visade att mer än hälften av sjuksköterskorna riskerar att utveckla CF och utmattnings-syndrom. Personliga copingmekanismer rapporterades ofta. Både CF och utmattnongs-syndrom kan bedömas med ett enkelt

mätsinstrument. Gillespie, G., Gates,

D.

Using proactive coping to manage the stress of trauma patient care.

Syftet med studien var att fastställa vilka coping-strategier sjuksköterskan på akutmottagningen använder för att förebygga uppkomst av traumatisk stress. En tvärsnittsstudie som använde sig av en web-baserad

femkomponents enkät. En deduktiv studie där de testade en hypotes.

Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan förebyggande coping-poäng och förekomsten av traumatisk stress. Förebyggande coping-strategier, som fokuserade på planering och förberedelse att ta emot traumatiskt skadade patienter, kan vara ett effektivt sätt att förebygga förekomsten av traumatisk stress hos sjuksköterskor på akutmottagningen. Hinderer, K., VonRueden, K., Friedmann, E., McQuillan, K., Gilmore, R., Kramer, B. och Murray, M. Burnout, compassion fatigue, compassion satisfaction, and secondary traumatic stress in trauma nurses.

Syftet med studien var att se relationen mellan BO, CF och STS hos traumasjuksköterskor och arbetsmiljö, copingstrategier och exponering för En deskriptiv tvärsnittsstudie av sjuksköterskor på ett stort trauma center i USA med hjälp av två mätinstrument: The Penn Inventory och The Professional Quality of Life Scale.

Resultatet visade på att större förekomst av ”Compassion Satisfaction” hos sjuksköterskorna var relaterat till starkt support, högre delaktighet i fysisk aktivitet, meditation

(29)

25

traumatiska händelser

och positiva och stödjande kollegor. Lavoie, S., Talbot, L., Mathieu, L., Dallaire, C., Dubois, M. och Courcy, F. An exploration of factors assosiated with post-traumatic stress in ER nurses.

Syftet med studien var att beskriva faktorer som associeras med PTSD-symptom hos sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen och som frekvent exponeras av traumatiska händelser på sin arbetsplats. Deskriptiv tvärsnittsstudie med 35 sjuksköterskor från akutmottagningar i Canada. En enkät användes för att samla in data.

Resultatet visade att förekomsten av traumatiska händelser, som till exempel skadade barn och självmord, ger en sörjande komponent (peri-traumatisk) som håller i ett par dagar. Detta kan sedan gå över till PTSD-symptom. Vissa personlighetsdrag har betydelse. Exempelvis emotionell instabila personer är mer utsatta för PTSD medan extraverta personer klarar sig bättre. Lavoie, S., Talbot, L., Mathieu, L. Post-traumatic stress disorder symptoms among emergency nurses: Their perspective and a `tailor-made´ solution.

Syftet med studien var att identifiera stödjande funktioner för sjuksköterskor på akutmottagningen som blivit exponerade för traumatiska händelser, för att förebygga PTSD-syndrom. En kvalitativ studie där man använde sig av semistrukturerade intervjuer av 12 sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningen.

Resultatet visade att sjuksköterskan på akutmottagningen exponeras för frekventa traumatiska händelser. Förebyggande åtgärder som kamratstöd, utbildning och simuleringsövningar, är det primära för att minska förekomst av PTSD-symptom hos sjuksköterskan på akutmottagningen. Ribeiro, R., Pompeo, D., Pinto, M. och Ribeiro, R. Coping strategies of nurses in hospital emergency care servises.

Syftet med studien var att identifiera coping-strategier hos sjuksköterskor på akutmottagningen och relatera dem till socio-demografiska och professionella variabler.

Tvärsnittsstudie med 89 sjuksköterskor där man använde ett forskningsinstrument för att karaktärisera coping-strategierna.

Resultatet visade att den mest vanliga copingstrategin var positiv omvärdering och den minst använda copingstrategin var konfrontation. Von Rueden, K., Hinderer, K., McQuillan, K., Murray, M., Logan, T., Kramer, B., Gilmore, R., Friedman, E. Secondary traumatic stress in trauma nurses: prevalence and exposure, coping and personel/environmental charactristics.

Syftet med studien var att bestämma förekomsten av STS hos sjuksköterskor som primärt tar hand om traumapatienter. En demografisk/ beteendeundersökning med hjälp av en fokusgrupp av 262 sjuksköterskor på ett traumacenter. Mätinstrumentet Penn Inventory användes i studien.

Resultatet visade att de sjuksköterskor som inte arbetat så länge på

akutmottagningen hade högre förekomst av STS. De sjuksköterskor som hade längre erfarenhet av att vårda traumapatienter hade fler copingstrategier, tillexempel att prata med och få stöd av kollegor. De sjuksköterskor som hade få eller inga copingstratgier löpte en större risk att utveckla STS.

References

Related documents

Robert kan det vara så här som du säger att man, för jag har förstått att man får hoppa mellan olika moment rätt mycket, att man känner att det kan bli lite väl hoppigt ibland,

Shove, Pantzar och Watsons praktikteori är som tidigare nämnts framtagen för att förklara sociala praktikers kretslopp, detta sker dock ur ett tydligt sociologiskt perspektiv.

För att få det stöd man önskade vände sig många till stödgrupper och forum för patienter som genomgått bariatrisk kirurgi, både på Internet och grupper med fysiska möten

Figure  9 show the average, minimum and maximum star models for the river-cut sample in comparison to the other samples including river-cities and non-river- cities.. Based on

Vuxna har som regel en situation som skiljer sig från barn och ungdomar i skolan. De har oftast arbete, familj, kanske barn eller andra åtaganden att ta hänsyn

Sjuksköterskorna använder också olika copingstrategier på arbetsplatsen som kan innebära problemlösande strategier både för att hantera kortvarig ökad stress men även för

De faktorer som påverkat resultatet i vår studie kan vara vårt urval. Vi valde att intervjua sex förskollärare från tre olika förskolor. Vårt resultat kan blivit annorlunda om

An exclusion criterion in Study V was suboptimal echocardiographic image quality. This is an inherit limitation of transthoracic echocardiography and thus also a