Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat från miljöövervakning

Hur påverkar miljön människors

hälsa?

Mått och resultat från miljöövervakningen

Hur påverkar miljön

människors hälsa?

Mått och resultat från miljöövervakningen

E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln NATURVÅRDSVERKET Tel: 08-698 10 00 (växel) www: naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket,106 48 Stockholm ISBN 91-620-5325-6 pdf

ISSN 0282-7298

Kontaktperson: Britta Hedlund

Elektronisk publikation

3

Förord

Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för både den nationella och den regionala miljöövervakningen. Den nationella miljöövervakningen drivs av Naturvårdsverket medan den regionala drivs av länsstyrelserna. Miljöövervakningen är det verktyg som finns för att följa upp olika åtgärder inom miljöskyddet, ge underlag för uppföljning av de miljökvalitetsmål som regering och riksdag beslutat om, samt ge underlag till de

rapporteringskrav som ställs internationellt, inte minst inom EU. Miljöövervakningen ska också kunna avslöja gamla och nya, hittills okända miljöstörningar.

Det övergripande syftet med miljöövervakningen är att

• långsiktigt beskriva och följa tillståndet i miljön

• bedöma hotbilder

• lämna underlag för åtgärder

• följa upp beslutade åtgärder

• ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan.

Syftet med den här rapporten är att visa hur den hälsorelaterade miljöövervakningen arbetar och vilka resultat som erhållits.

5

Innehållsförteckning

Sammanfattning...7

English summary ...8

Inledning ...9

Exponering via luft ...13

Exponering via föda ...23

Mätningar av halter av föroreningar hos människor...31

Observerade hälsoeffekter...57

Exponeringsdatabas och provbank ...63

7

Sammanfattning

Syftet med rapporten är dels att visa vad som mäts idag inom miljöövervakningen för att följa hur den yttre miljön påverkar människors hälsa, dels vad vi så här långt kan se vad gäller resultat och trender.

Det främsta källorna för exponering för hälsofarliga ämnen är via luft och föda. Studier görs också vad gäller exponering via luft, effekter av luftföroreningar och intag av miljöfarliga ämnen via livsmedel. Till detta kommer regelbundna mätningar av miljöfarliga ämnen i olika kroppsvätskor.

Resultaten visar i många fall på att det har blivit bättre och att exponeringen för hälsoskadliga ämnen minskar. Några exempel –

• Det finns en nedåtgående trend vad gäller halter av PCB och dioxiner i modersmjölk. För andra ämnen har vi svårt att uttala oss ännu.

• Vissa studier tyder på att halterna av bly, kadmium (hos män) och kvicksilver i blod sjunker. Här ska man dock lägga märke till att den tidsserien som finns på blyhalter i blod hos barn verkar plana ut på en låg nivå.

• Bensenexponeringen har sannolikt minskat. För övriga cancerframkallande ämnen i luft vet vi inte.

• Intaget av miljögifter via födan (de ämnen som ingår i mätprogrammen) verkar minska för stora delar av befolkningen. Kom dock ihåg att det finns grupper som är i farozonen, och som man behöver fortsätta följa, t.ex. de som äter mycket fisk.

Det ska också noteras att det finns många områden där vi inte har tillräcklig information ännu för att kunna uttala oss. Det finns även, som nämnts ovan, få mått för hälsoeffekter och besvär.

8

Summary

The aim of this report is to describe ongoing investigations within the Swedish national monitoring programme concerning human exposure and the present state of knowledge. Results describing eg. exposure to

cancerogenic substances via air, levels and trends of organic pollutants and metals in mothers milk and blood, allergic responses to air pollutants are included.

• The exposure to substances that affect the human health has in many cases decreased. Some examples -

• There is a decreasing trend for levels of PCB and dioxins in mothers milk.

• Some results indicate that the blood levels of lead, mercury and cadmium (in men) are decreasing.

• The exposure to benzene has most likely decreased.

• The exposure to organic pollutants via food seems to decrease for the main part of the swedish population.

It should however be noted that there are several areas where there is not enough information available to draw any conclusions yet.

9

Inledning

Nationell och regional miljöövervakning

I Sverige finns en lång tradition av långsiktig och regelbunden dokumentation av miljötillståndet och dess förändringar. Det finns både långa tidsserier samt karteringar som visar på eventuella skillnader i miljötillståndet i olika delar av landet. Naturvårdsver-ket har det övergripande ansvaret för både den nationella och den regionala miljööver-vakningen. Den nationella miljöövervakningen drivs av Naturvårdsverket medan den regionala drivs av länsstyrelserna.

Miljöövervakningen är det verktyg som finns för att följa upp olika åtgärder inom miljöskyddet, ge underlag för uppföljning av de miljökvalitetsmål som regering och riksdag beslutat om, samt ge underlag till de rapporteringskrav som ställs internationellt, inte minst inom EU. Miljöövervakningen ska också kunna avslöja gamla och nya, hittills okända miljöstörningar.

Det övergripande syftet med miljöövervakningen är att • långsiktigt beskriva och följa tillståndet i miljön • bedöma hotbilder

• lämna underlag för åtgärder • följa upp beslutade åtgärder

• ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan.

Övervakning av människors exponering för miljöfaktorer

Den hälsorelaterade miljöövervakningen har inte pågått lika länge som övervakningen av den yttre miljön. Programområdet tillkom först 1993 och hade under de första åren mycket begränsade resurser. Inledningsvis fanns ett stort behov av att utveckla och testa lämpliga indikatorer och metoder relevanta ur miljöhälsosynpunkt.Det finns därför än så länge relativt begränsad information från programmet avseende tidstrender och regionala skillnader i miljörelaterad exponering och ohälsa. Regeringens budgetförslag i september 2000 innebar att miljöövervakningen totalt fick ett avsevärt budgettillskott. Från och med år 2001 har den hälsorelaterade miljöövervakningen också fått ökade resurser. Idag har programområdet ca 5 procent av den totala miljöövervakningsbudgeten.

10

Detta har möjliggjort fortsatt utveckling av programområdet och att långsiktighet och möjlighet att bygga tidsserier säkerställs. Det innebär även en viss utvidgning av antalet miljöfaktorer och befolkningsgrupper som kan inkluderas i övervakningen. Syftet med den hälsorelaterade miljöövervakningen är att långsiktigt övervaka faktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa samt ge underlag för uppföljning av de miljökvalitetsmål som regering och riksdag beslutat om. Verksamheten omfattar periodiskt återkommande

• mätningar av upplagring av toxiska metaller och organiska persistenta ämnen hos vissa grupper av befolkningen, genom haltbestämningar i blod, urin, hår och mo-dersmjölk

• mätningar av exponering för vissa cancerframkallande ämnen i luft stationärt och på individnivå (ett mindre antal individer)

• studier av samband mellan variationer i dagliga luftföroreningshalter och luftvägs-symtom

• beräkningar av antalet personer som utsätts för buller över en viss nivå samt kvävedioxidhalter över gränsvärdena.

Stöd ges också till t.ex. uppbyggnad av en exponeringsdatabas för miljörelaterade humanexponeringsdata. Databasen ska innehålla information om människors exponering för toxiska metaller, luftföroreningar och svårnedbrytbara organiska ämnen. Data som genereras inom den hälsorelaterade miljöövervakningen ska lagras i databasen. På sikt ska databasen vara sökbar och åtkomlig via internet.

Den hälsorelaterade miljöövervakningen studerar människors exponering för miljöförore-ningar i den yttre miljön och utför mätmiljöförore-ningar av halter i olika kroppsvätskor. Ren

hälsoövervakning finns däremot inte med. Det ansvarar Socialstyrelsen för och utförs bl.a. av olika landsting.

Studier av miljörelaterad exponering och ohälsa

En viktig uppgift för den hälsorelaterade miljöövervakningen är att kunna visa på trender i exponering samt om åtgärder för att begränsa exponeringen får avsedd effekt. Ett bra exempel är undersökningen av blyhalter i blod hos barn i södra Sverige. Blyhalterna i blodet sjönk i takt med att utfasningen av bly i bensin genomfördes. Inom den hälsorela-terade miljöövervakningen finns också en tidsserie påbörjats som mäter persistenta organiska ämnen (PCB, vissa bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel) i modersmjölk hos förstföderskor.

Kadmium och kvicksilver i den yttre miljön, framför allt i livsmedel, utgör fortfarande ett hot mot människors hälsa. Det är viktigt att exponeringen övervakas, särskilt i riskgrup-per, och att exponeringen inte tillåts öka. Redan idag ligger exponeringsnivåerna i vissa

11

grupper av befolkningen på de nivåer där tidiga negativa effekter kan påvisas (t.ex. ökad utsöndring av proteiner i urinen). På sikt måste exponeringen minska för att miljökvali-tetsmålet giftfri miljö ska kunna uppfyllas. I ett längre tidsperspektiv kan då också kostrekommendationerna som gäller vissa fisksorter komma att tas bort. Inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har mätserier avseende metallexponering hos gravida och ammande kvinnor påbörjats. Syftet är att kunna följa tidstrender och eventuella regionala skillnader.

Även om halterna av flera luftföroreningar har gått ner så är halterna fortfarande så höga att de påverkar människors hälsa negativt. Personer med astma eller annan luftvägssjuk-dom samt personer med hjärt-kärlsjukluftvägssjuk-dom är speciellt känsliga. Det är därför angeläget att exponering och effekter övervakas och att halterna på sikt minskas under de nivåer där effekter börjar uppträda. Miljöövervakningen har här i uppgift att visa på trender och samband mellan luftföroreningsindikatorer (som NO2) och ohälsa, vilka kan förändras när utsläppsbilden ändras, t ex förhållandet mellan kväveoxider och ultrafina partiklar i bilavgaser.

Miljöövervakningen ska också kunna avslöja nya, hittills okända miljöstörningar. Det är därför viktigt att det inom miljöövervakningens ramar ges möjlighet att leta efter och upptäcka eventuellt nya hot mot människors hälsa. Då finns också möjlighet att gå tillbaka och analysera arkiverade prover som sparats i provbank för att visa t.ex. förändringar i exponering över tiden. Med ett väl utvecklat program för hälsorelaterad miljöövervakning ska obehagliga överraskningar kunna undvikas.

Syftet med den här rapporten är att visa vad som idag mäts inom miljöövervakningen för att följa hur den yttre miljön påverkar människors hälsa och vad vi så här långt kan se vad gäller resultat och trender.

Den redovisar data från främst området hälsorelaterad miljöövervakning, men även vissa relevanta data från andra delar av miljöövervakningen har tagits med.

13

15

Exponering för

cancerframkallande ämnen via

luft

En viktig väg som befolkningen exponeras för hälsoskadliga ämnen för är via luften. Syftet med dessa undersökningar är att följa hur allmänbefolkningen exponeras för några väsentliga cancerframkallande luftföroreningar. Minskar exponeringen eller ökar den? Är exponeringen lägre än de lågrisknivåer (för hälsoeffekter) som finns angivna?

Mätningarna har främst gjorts med personburna mätare. Det betyder att vi följer de halter som personerna verkligen utsätts för i sin omgivning, och inte bara de som kan mätas vid en fast mätstation som ofta kan sitta på platser där få personer normalt vistas.

Hur görs undersökningen?

Mätningarna görs på olika platser i landet enligt ett rullande schema. Slumpvis utvalda personer i arbetsför ålder får en förfrågan om de vill delta i studien. De får bära en provtagare på sig under en bestämd tidpunkt. Under 2000 gjordes undersökningen i Göteborg, under 2001 i Umeå, under 2002 i Stockholm och 2003 i Lund/Malmö. Sedan återkommer undersökningen till Göteborg igen.

Minskar eller ökar exponeringen?

Källorna till bensen i luften är främst bilavgaser, tobaksrök och vedeldning. Bensen har visats vara cancerframkallande. Lågrisknivån för bensen har av Institutet för Miljömedi-cin angivits till 1,3 µg/m3 (Victorin, 1998). EU:s fastlagda norm är 5 µg/m3 som årsmedelvärde. Det ska i det här sammanhanget också nämnas att bensenhalten i bensin reducerades från och med den 1 januari 2000 till maximalt 1 volym %.

Formaldehyd kan hittas i material som finns i bostäder exempelvis färger, plaster, lim, gummi och spånplattor. Även vedeldning och rökning kan bidra till exponeringen (WHO, 2000). Det misstänks vara cancerframkallande. Institutet för miljömedicin har angett ett riktvärde på 12-60 µg/m3 (Victorin, 1998).

Acetaldehyd används exempelvis inom pappersindustri och vid tillverkning av lim. Det bildas också vid förbränning. Acetaldehyd misstänks vara cancerframkallande. För befolkningen finns ingen lågrisknivå angiven.

16

PAH:er, där bens(a)pyren ofta används som en indikator på PAH-förekomst, kommer från förbränning av organiskt material inklusive ved, diselbränsle och bensin. WHO har angivit ett riktvärde för bens(a)pyren på 0,1 ng/m3 (WHO, 1999).

Källorna till butadien är främst trafik och rökning. Det bildas även vid förbränning. Institutet för Miljömedicin har bedömt att 1,3-butadien är den alken som innebär störst cancerrisk för allmänbefolkningen i Sverige.

Data för 2002 blir prel. klart senare under hösten 2003.

Uppskattad personburen

genomsnittsexponering

År för

bensen

för

formal-dehyd

för

bens(a)-pyren

för

1,3-butadien

Plats där

studien

utförts

Referens

1999 3 µg/m3 Göteborg Barregård et. al.

(1999), Sällsten et al. (2000)

2000 1 µg/m3 19 µg/m3 0,07 ng/m3

Göteborg Nationell miljööver-vakning

2001 1,5

µg/m3

15 µg/m3 0,08 ng/m3

0,4 µg/m3 Umeå Nationell miljööver-vakning

Slutsatser

Bensenhalten har minskat jämfört med 1999, troligen på grund av att bensenhalten i bensin minskades från och med den 1 januari 2000.

Exponeringen för formaldehyd ligger inom ge gränser som Institutet för Miljömedicin angett som riktvärde. Det går inte att säga något om förändringar av exponeringen. Exponeringen för bens(a)pyren ligger strax under det värde som WHO angivit som riktvärde. Det går inte att säga något om förändringar av exponeringen.

17

Referenser

Barregård, L., Nordlinder, R., Ljungkvist, G., Söderholm, A., Lindskog, A. och Andersson, J. (1999) Bensenexponering hos allmänbefolkningen i Göteborg 1999. Rapport från Yrkesmedicin nr. 77, Göteborg.

Modig, L., Forsberg, B., Hagenbjörk-Gustafsson, A., Järvholm, B., Levin, J-O, Lindahl, R., Rhén, M., Segerstedt, B., Sundgren, M., Sunesson, A-L och Brorström- Lundén, E. (2002) Cancerframkallande ämnen I tätortsluft – Exponering och halter i Umeå 2001. Rapport till Nationell miljöövervakning, Naturvårdsverket.

Sällsten, G., Barregård, L. Johansson, A., Lindahl, R. och Loh, C. (2000) Allmänbefolk-ningens exponering för aldehyder, Svenska Läkaresällskapets Handlingar, Hygiea 2000; 109; 142.

Sällsten, G., Björklund, J., Johansson, O. Melin, J., Lindahl, R. Loh, C. Östman, C. och Barregård, L. (2001) Cancerframkallande ämnen i tätortsluft – personlig exponering, individrelaterade stationära mätningar och bakgrundsmätningar i Göteborg 2000. Rapport till Nationell miljöövervakning, Naturvårdsverket.

Victorin, K. (1998) Risk assessment of carcinogenic air pollutants. IMM-rapport 1/98, Stockholm.

WHO (1999) Air quality guidelines for Europe, Geneva.

WHO (2000) Air quality guidelines for Europe, Geneva. Second edition. European series No 91.

18

Uppskattning av antalet

exponerade för vägtrafikbuller

överstigande 55 dB(A)

Vart femte år har det genomförts undersökningar för att uppskatta antalet boende i Sverige som utsätts för en utomhusnivå över 55 dB(A) dygnekvivalentnivå vägtrafikbul-ler. Dessa har hittills genomförts inom miljöövervakningen 1992, 1995 och 2000.

Minskar eller ökar bullerpåverkan?

Variationerna i uppskattningarna av antalet som exponeras för höga bullernivåer från vägtrafik är inte speciellt stora. Det verkar inte ha skett någon förändring sedan 1992. Antalet utsatta för över 55 dB(A) dygnekvivalentnivå vägtrafikbuller uppskattades 2000 till 1,46 milj. människor.

Bedömt antal utsatt för vägtrafikbuller över 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå utomhus

År

Antal utsatta i milj.

människor

Referens

1973 2,5 SOU 1975:56

1987 3,0 Sandberg och Steward (1987)

1992 1,3 Data från nationell miljöövervakning.

Wittmark (1992)

1993 1,6 SOU 1993:65

1995 1,45 Data från nationell miljöövervakning.

Wittmark & Wilson (1997)

1998 1,4 Vägverket

2000 1,46 Data från nationell miljöövervakning.

19

Slutsatser

Det går inte att se någon förändring av antalet boende i Sverige som utsätts för en utomhusnivå över 55 dB(A) dygnekvivalentnivå vägtrafikbuller under de senaste 10 åren. En möjlighet är att de åtgärder som genomförts ungefär har kompenserat det faktum att befolkningen de senaste åren har ökat mer i tätorterna där större andel normalt är utsatta för buller.

Referenser

Ingemansson Technology AB.(2002) Uppskattning av antalet exponerade för vägtrafik-buller överstigande 55 dB(A). Rapport till den nationella miljöövervakningen.

Sandberg, U. Och Steward, A. (1987) Vägtrafikbuller 1965-2015. Scenarier och åtgärder. I ”Trafik luftföroreningar och buller” Ds K 1987:5.

Statens offentliga utredningar (1975) Trafikbuller, SOU 1975:56.

Vägverket (1998) Vägtrafikbuller – Vägverkets förslag till mål och åtgärder för att minska antalet utsatta enligt regeringsuppdrag, etapp 2. Publikation 1998:103, 1999-02-15.

Wittmark, B. (1992) Antalet exponerade för olika bullernivåer från vägtrafik. Natur-vårdsverket rapport 4036.

Wittmark, B. (1993) Bullerexponerade i Sverige. Hur många är det egentligen? En jämförelse mellan TBU, 1973 och Wittmark, 1992. I handlingsplan mot buller. SOU 1993:65.

Wittmark & Wilson (1997) Uppskattning av antalet boende exponerade för trafikbuller överstigande 55 dB(A) ekvivalentnivå. Juni 1997.

20

Uppskattning av antalet

exponerade för kvävedioxid

(NO

₂

) i förhållande till gällande

gränsvärden

Vart femte år har det genomförts utredningar för att beräkna hur många personer som är exponerade för halter av NO2 över gällande gränsvärden. Beräkningarna har gjorts som uppskattningar baserade på befolkningsstatistik och spridningsmodeller. Under den period som förflutit har även en miljökvalitetsnorm för NO2 införts (90 µg/m

3

som 98-percentil för timmedelvärde), vilken är skärpning jämfört med gällande gränsvärden som låg på 110 µg/m3.

Ökar eller minskar exponeringen?

Andelen personer exponerade för NO2 halter i utomhusluft över 110 µg/m 3

(som 98-percentil för timmedelvärde) har minskat under de senaste 10 åren. Beräkningen tyder på att 3 % av Sveriges befolkning var utsatta för högre halter 1990/91, medan däremot endast c:a 0,3 % 1999/2000.

Jämför man däremot med miljökvalitetsnormen för NO2 var dock 1 % av befolkningen exponerade för halter som överstiger denna 1999/2000.

Uppskattat antal överexponeringar i Sverige jämfört med gällande gränsvärden. För 2000 jämförs även med miljökvalitetsnormen för NO2

År

Andel överexponerade i %

Jämfört med

1990 3 Gränsvärde 110 µg/m3 (vinterhalvår)

1995 0,4 Gränsvärde 110 µg/m3 (vinterhalvår)

2000 0,1-0,3 Gränsvärde 110 µg/m3 (vinterhalvår)

21

Slutsatser

Antalet överexponerade har minskat betydligt jämfört med i början av 1990-talet. Halterna av NO2 i svenska tätorter har under samma tid minskat med 30 % bland annat

på grund av den ökade andelen katalysatorförsedda bilar.

Referenser

Steen, B. och Cooper, D. (1992) Kvävedioxider i svenska tätorter – exponeringsförhål-landen. IVL-rapport B1052.

Svanberg, P.-A.. och Steen, B. (1997) Kvävedioxider i svenska tätorter – exponeringsför-hållanden 1995/96. IVL-rapport B2173.

Persson, K., Sjöberg, K. och Boström, C.-Å. (2001) Kvävedioxider i svenska tätorter – exponeringsförhållanden 1999/2000. Redovisning till den nationella miljöövervak-ningen..

23

25

Intagsberäkningar

Den största delen av de miljöföroreningar vi får i oss kommer via födan. T.ex. har man för dioxiner beräknat att minst 90 % av exponeringen sker via födan (Liem et al., 2000). Av den anledningen är det viktigt att med jämna mellanrum uppskatta vilka mängder av organiska ämnen vi exponeras för via födan.

Med hjälp av data över konsumtion av olika livsmedel och mätningar av halter av organiska ämnen i livsmedel går det att göra en uppskattning av hur stort intaget av ett visst ämne är. Detta har här gjorts för PCB, dioxiner, DDT/DDE, samt flamskyddsmedlen bromerade difenyletrar och hexabromocyklododekan (HBCD) utifrån haltdata insamlade huvudsakligen 1998-99 (Lind et al., 2002).

Ökar eller minskar intaget av miljögifter via födan?

Bland den vuxna befolkningen utgör fisk den största enskilda källan till intag av

persistenta organiska miljöföroreningar via födan. Konsumtionen av fisk ökar också med ålder. Det beräknade totala intaget av de här studerade organiska ämnena är dock lägre jämfört med en liknande studie från i början av 1990-talet. Det beror på att halterna av dessa ämnen i den omgivande miljön i många fall är lägre och att konsumenternas kostvanor i vissa avseenden kan ha förändrats.

Uppskattat medianintag av några persistenta organiska miljöföroreningar hos den svenska befolkningen mellan 17 och 79 år. Haltdata för 1998/99.

Intag/dag (ng)

Intag/kg kroppsvikt/dag (ng)

kvinnor män

kvinnor

män

Intag/dag (pg TEQ)*)

Intag/kg kroppsvikt/dag (pg TEQ)*)

kvinnor män

kvinnor

män

Dioxiner

PCDD/F 39,7 48,4 0,62 0,61

Dioxinlika PCB 28,9 32,8 0,44 0,41

Total-TEQ 69,5 81,1 1,1 1,0

*) För att få en enhetlig riskbedömning av dioxinlika ämnen har begreppet toxiska ekvivalenter (TEQ) utvecklats. En s.k. toxisk ekvivalentfaktor (TEF) har satts till 1 för den mest toxiska dioxinen, TCDD. Övriga dioxiner och PCB har fått TEF i förhållande till detta. I många sammanhang anges halterna i TEQ (se. t.ex. van den Berg et al., 1998).

26

Det tolerabla dagliga intaget (TDI) för dioxiner och dioxinlika PCB är av EU:s Scientific Committe for Food satt till 14 pg TEQ/kg kroppsvikt och vecka. Detta motsvarar 2 pg TEQ/kg kroppsvikt och dag. Medianintaget ligger under detta, men c:a 12% av alla deltagare i undersökningen (ålder 17-79 år) beräknades ha en dioxinintag som är högre. Cirka 10% av den vuxna befolkningen beräknas också ha ett intag av ΣPCB som

överskrider föreslagen referensdos på 0,02 µg/kg och dag (IPCS, 2000). Intaget vad gäller

ΣDDT ligger betydligt under TDI som är 10 µg/kg och dag.

Jämförelse av uppskattningar av intag av några organiska ämnen hos den svenska befolkningen

Ämne Beräknat

intag Referens

ΣPCB 1988-1993: 3,2 µg/dag Wicklund-Glynn et al. (1996)

ΣPCB 1998/99: 0,76-0,87

µg/dag

Lind et al. (2002) Dioxin 1990: 246-287 pg

total-TEQ/dag

De Wit och Strandell (1999) Dioxin 1988-1993: 255-300 pg total-TEQ/dag Wicklund-Glynn et al. (1996) Dioxin 1998/99: 69-81 pg total-TEQ/dag Lind et al. (2002) ΣDDT 1990: 2-2,5 µg/dag Vaz (1995) ΣDDT 1998/99: 0,5-0,6 µg/dag Lind et al. (2002)

Slutsatser

Den beräknade exponeringen för PCB, DDT och dioxiner via livsmedel är lägre än vid tidigare beräkningar för ca.10 år sedan. Medianintaget av dioxiner beräknas idag vara klart under gällande tolerabelt dagligt intag (TDI). För dioxiner och PCB finns dock fortfarande risk att 10-12% av befolkningen får i sig halter som överstiger TDI. resp. föreslagen referensdos. Den viktigaste enskilda exponeringsvägen är via fisk.

För PBDE och HBCD (två flamskyddsmedel) finns inte motsvarande äldre data att jämföra med.

Referenser

IPCS (Int. Programme for Chemical Safety). Polychlorinated Biphenyls Human

Health Aspects Peer Review Draft, 24 July, 2000.

27

Liem Djien, A.K., Fürst, P. och Rappe, C. (2000) Exposure of populations to

dioxins and related compounds. Food Additives and Contaminants 17(4),

241-259.

Lind, Y., Darnerud, P.O., Aune, M. och Becker, W. (2002) Exponering för några

organiska miljökontaminanter via livsmedel. Rapport till den nationella

miljö-övervakningen, samt SLV-rapport 26/2002.

Wicklund-Glynn, A., Darnerud, P.O., Andersson, Ö., Atuma, S., Johansson, H.,

Linder, C.-E. och Becker W. (1996) Revised fish consumption advisory

regard-ing PCB:s and dioxins. Livsmedelsverket rapport 4/96.

De Wit, C. A. och Strandell, M. (1999) Levels, sources and trends of dioxins and

dioxin-like substances in the Swedish environment. Naturvårdsverket, rapport

5047.

Vaz, R. (1995) Average Swedish dietary intakes of organochlorine contaminanats

via foos of animal origin and their relation to levels in human milk, 1975-90.

Food Additives and Contaminants 12(4), 542-558.

van den Berg, M. et al., (1998) Toxic equivalent factors (TEFs) for PCBs,

PCDDs, PCDFs for humans and wildlife. Environmental Health Perspectives

106(2), 775-792.

28

Kortare undersökningar –

kadmium i grödor och potatis

De återkommande undersökningarna kompletteras ofta med kortare pilotprojekt där någon viss fråga utreds. Här är det av intresse att nämna mätningarna i potatis och spannmål. Det är växter i den yttre miljön som konsumeras av människor.

Hur stor är exponeringen?

Mer än 70 % av det totala kadmiumintaget från kosten kommer från cerealier, rotfrukter, potatis och grönsaker. Vete är den största enskilda källan. Cirka 10 % av det dagliga kadmiumintaget kommer från potatis. Fullkornsmjöl och vetekli innehåller högre halter kadmium än utmalt mjöl. Det tolerabla veckointaget av kadmium är 7 µg/kg kroppsvikt vilket motsvarar 60-70 µg/dag för en vuxen person (WHO, 2001).

År 2000 gjordes inom ramen för miljöövervakningen en kartläggning av kadmiumhalten i potatis och jord. Förutom insamling av haltdata var syftet med projektet också att utreda om potatis är en lämplig matris för fortsatt miljöövervakning och hur sådan övervakning skulle kunna genomföras. Prover från 75 provplatser fördelade över hela landet

insamlades. Kadmiumhalterna i potatis var i genomsnitt 0,05 ± 0,03 mg/kg torrsubstans, vilket motsvarar ett medelvärde på ca 0,01 mg/kg. Det var inga regionala skillnader, men kadmiumhalterna varierade mellan vissa potatissorter. EU-gränsvärdet för potatis på 0,1 mg Cd/kg våtvikt överskreds inte i något fall.

Kadmiumhalter i matpotatis i Sverige

Medelvärde

(mg/kg

torrsubstans)

Referens

0,085 Jorhem och Sundström (1993) 0,053 Öborn et al. (1995)

0,064 Jorhem och Slanina (2000)

0,054 Sandberg (2001)

0,049 Petersson-Grawé et al. (2001)

Halten kadmium mättes i spannmål i samband med den mark- och grödoinventeringen som genomförts. Resultaten bygger på insamlingar av prover som gjordes 1994 och 1995. Högst kadmiumhalt fanns i höstvetekärnor där medelhalten var 0,44 mg/kg mot 0,02 mg/kg i kornkärna och 0,04 mg/kg i havrekärna. Halterna varierar bl.a. med jordmånen och mängden nederbörd.

29

Slutsatser

Projekten har gett viktig information om den nuvarande kadmiumexponeringen via kosten.

De ger också värdefull information om lämpliga strategier vid övervakning av expone-ring för respektive miljöförorening.

Referenser

Eriksson, J. Stenberg, B. Andersson, A. och Andersson, R. (2000) Tillståndet i svensk åkermark och spannmålsgröda. Naturvårdsverket rapport 5062.

Hedlund, B., Eriksson, J., Petersson Grawé, K. och Öborn, I. (1997) Kadmium tillstånd och trender. Naturvårdsverket rapport 4759.

WHO (2001) Fifty-fifth report of the joint FAO/WHO expert committee on food additives. Cadmium. WHO Food Additives Series 46, World Health Organization, Geneve.

Jorhem, L. och Slanina, P. (2000) Does organic farming reduce the content of Cd and certain other trace metals in plant foods? A pilot study. Journal Sci. Food Agriculture 80, 43-48.

Jorhem, L. och Sundström, B. (1993) Levels of lead, cadmium, zinc, copper, nickel, chromium, magnanese och cobalt in foods on the Swedish market, 1983-1990. Journal of food consumption and analysis 6, 223-241.

Petersson Grawé, K., Öborn, I. och Gustafsson, K. (2001) Kadmium och andra spårele-ment i matpotatis odlad i Sverige – ett utvecklingsprojekt inom miljöövervakningen. Rapport till den nationella miljöövervakningen.

Sandberg, R. (2001) Kadmiumförekomst i potatis odlad I Norrbotten. En studie av kadmiumhalt i potatis och dess variation med andra faktorer. Examensarbete Inst. för markvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet.

30

Öborn, I. Jansson, G. och Johnsson, L. (1995) A field study on the influence of soil pH on trace element levels in spring wheat and carrots.

31

Mätningar av halter av

föroreningar hos människor

33

Persistenta organiska

miljöföroreningar i bröstmjölk -

tidsserier

Bröstmjölken är oftast den enda födan för spädbarnet, och barn anses speciellt känsliga för många av de effekter som organiska miljöföroreningar anses kunna orsaka. Mjölken speglar barnets intag under amningsperioden men även moderns kroppsbelastning för dessa ämnen, vilken kan ha påverkar barnet under fostertiden. Bröstmjölk är därför en bra matris att använda för att följa halten av organiska miljöföroreningar i människan. Syftet med denna undersökning som inleddes 1998 är att följa halten av organiska föreningar över tid. Det är en fortsättning av tidigare pågående undersökningar vid Livsmedelsverket, vilka startade 1996.Ambitionen är att mätningar ska göras i bröstmjölk från förstföderskor från Uppsalaområdet vartannat år.

Ökar eller minskar halterna?

Tidigare studier av Koidu Norén och medarbetare har visat att halten av många persisten-ta organiska miljöföroreningar i bröstmjölk har sjunkit sedan början av mätningarna i början på 70-talet (Norén and Meironyté 2000). När det gäller de senare årens utveckling så antyder preliminära resultat att halterna av studerade PCB kongener (bl a CB-153) minskat med 30 % sedan 1996, och att denna sänkning är signifikant (Glynn et al. 2003). I detta fall har man även korrigerat för ålder hos modern. Vad gäller totala halten av toxiska ekvivalenter (TEQ) (dvs. ett mått på summan av PCB och dioxinhalterna) observeras även här en signifikant minskning, men pga få punkter på tidsaxeln är denna trend mer osäker.

CB-153 och CB-180 kan användas som grovt mått på den totala halten av toxiska ekvivalenter i bröstmjölk för homogena befolkningsgrupper. Dessa kongener kan därför komma att användas som dioxinmarkörer i framtida bröstmjölksmätningar.

34

Tidstrender för halter av CB-153 och total TEQ i bröstmjölk från förstföderskor från Uppsala. För att få en enhetlig riskbedömning av dioxinlika ämnen har begreppet toxiska ekvivalenter (TEQ) utvecklats. En s.k. toxisk ekvivalentfaktor (TEF) har satts till 1 för den mest toxiska dioxinen, TCDD. Övriga dioxiner och PCB har fått TEF i förhållande till detta.

Slutsatser

Bröstmjölk är en bra matris för att följa halten organiska miljöföroreningar då

man fokuserar på eventuella riskgrupper, dvs foster och spädbarn. Koidu Norén

Undersökningarna kommer att fortsätta.

Referenser

Glynn, A.W., Darnerud, P.O., Aune, M., Bjerselius, R., Baumann, B. och Cnattingius, S. (2003) PCBs and dioxins in breast milk – levels and trends in Sweden 1996-2001. Abstract to Dioxin 2003.

Darnerud, P.O. (2001) Organiska miljögifter i bröstmjölk från Uppsala 2000-2001. Rapport till den nationella miljöövervakningen, kontrakt 215 0005.

35

Darnerud, P.O., Wicklund Glynn, A. m.fl. (2000) Dioxiner i svensk bröstmjölk och haltsamband med PCB-kongener. Rapport till den nationella miljöövervakningen, kontrakt 215 807.

Darnerud, P.O. (1999) Analys av organiska miljögifter i modersmjölk. Rapport till den nationella miljöövervakningen, kontrakt 215 805

Darnerud, P.O. (1999) Organiska miljögifter i modersmjölk, i Naturvårdsverket rapport 5015.

Norén, K. and Meironyté, D.(2000) Certain organochlorine and organobromine

contaminants in Swedish human milk in perspective of past 20-30 years. Chemosphere 40, 1111-1123.

36

Organiska miljögifter i

bröstmjölk – regionala

skillnader

Syftet med denna undersökning som inleddes 2000 är att följa halten av organiska föreningar över tid i olika delar av landet. Mätningarna görs enligt ett rullande schema i Uppsala/Stockholm 2000, Göteborg 2001, Lund/Malmö 2002 och Umeå 2003.

Undersökningarna under 2000 var även en del av tidsseriemätningarna.

Ser vi skillnader?

Det är först när mätningarna genomförts en gång på respektive plats som det går att börja utvärdera resultaten. De resultat som finns hittills är data från Uppsala/Stockholm och Göteborg. Vid utvärderingen måste dock också hänsyn tas till att skillnader i tidpunkt för provinsamling föreligger.

37

Slutsatser

Vi kan ännu inte med utgångspunkt från dessa studier uttala oss om regionala skillnader. Undersökningarna kommer att fortsätta.

Referenser

Aune, M., Barregård, L. Claesson, A. Och Darnerud, P.O. (2002) Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 2001. Rapport till den nationella miljöövervakningen, kontrakt 219 0108.

Darnerud, P.O. (2001) Organiska miljögifter i bröstmjölk från Uppsala 2000-2001. Rapport till den nationella miljöövervakningen, kontrakt 215 0005.

Glynn, A.W., Darnerud, P.O., Aune, M., Bjerselius, R., Baumann, B. och Cnattingius, S. (2003) PCBs and dioxins in breast milk – levels and trends in Sweden 1996-2001. Abstract to Dioxin 2003.

38

Kortare undersökningar -

Myskföreningar i modersmjölk

Inom screeningprogrammet utförs vissa hälsorelaterade undersökningar då och då. Ett exempel gäller en studie av syntetiska myskämnen i bröstmjölk. Den utfördes i anslutning till en nordisk screeningundersökning under 2002. Mätningarna genomfördes på

modersmjölk från kvinnor i Uppsalaområdet. Samtliga var förstföderskor. Proverna togs under 1998-2001.

Syntetiska myskföreningar förekommer i bl.a. parfym, tvål, schampo, tvättmedel, rengöringsmedel, mjukmedel och kosmetika som ersättning för den dyra naturliga

mysken. Myskföreningar är viktiga inom parfymindustrin pga. deras doft, men även p.g.a. deras förmåga att binda dofter till tyg och till huden. De kommersiellt viktigaste

myskföreningarna är AHTN (Tonalide) och HHCB (galaxolide) som tillhör gruppen polycykliska myskföreningar.

Resultat

Den viktigaste humana exponeringsvägen för syntetiska myskföreningar är troligen via huden (från hudkrämer, parfymer o.dyl.). Föreningarna är fettlösliga och ackumuleras i fettvävnad. För nyfödda barn är därför bröstmjölk en viktig exponeringskälla. Åtminstone vissa myskföreningar (t.ex. myskxylen - MX) har en halveringstid i kroppen på c:a 100 dagar.

De föreningar som hittas i högst halter i bröstmjölk är AHTN och HHCB. Materialet är för litet för att några slutsatser skall kunna dras, men resultaten antyder minskande halter under 1998-2001. En nedåtgående trend stämmer överens med att användningen av samtliga myskföreningar har minskat under senare år.

39

Figurerna visar samband mellan HHCB resp. AHTN i bröstmjölk (µg/kg fett) och provtagningsår.

Slutsatser

Materialet är för litet för att några slutsatser om trender ska kunna dras, men resultaten antyder minskade halter av MX, AHTN och HHCB i modersmjölkunder 1998-2001. En nedåtgående trend stämmer överens med att användningen av samtliga myskförening-ar hmyskförening-ar minskat under senmyskförening-are år.

40

Referenser

Eriksson, S., Darnerud, P.O., Aune, M., Bjerselius, R., Slanina, P., Cnattingius, S. Och Glynn, A. (2003) Syntetiska myskföreningar i bröstmjölk och fisk. Redovisning till nationell miljöövervakning, kontrakt 219 021.

41

Metallhalter i blod - tidstrender

Hur halterna av olika metaller i blod varierar över tid ger en indikation på förändringar i exponering.

Sexton spårelement bestämdes därför i blodkroppar från 600 kvinnor och män i åldrarna 25-74 år från Väster- och Norrbotten. Halter av bly, kadmium och kvicksilver bestämdes i prover från 1990, 1994 och 1999. Halten aluminium, vanadin, mangan, kobolt, nickel, koppar, selen, rhodium, palladium, platina, antimon, wolfram och platina bestämdes i prover från 1999. Proverna kommer från Medicinska provbanken i Umeå.

Undersökningen kommer att upprepas för att få en fortsatt tidstrend.

Hur ser trenderna ut?

Halterna av bly och kvicksilver har minskat med c:a 6 % per år under den aktuella tidsperioden. Halterna av kadmium har minskat med 6 % per år för män, men inte för kvinnor.

Kvinnor har högre halter av kadmium och bly än män. Halterna av kadmium och kvicksilver ökar med stigande ålder. Rökare har högre kadmiumhalter än icke-rökare.

Medianhalter av kadmium i erytrocyter (röda blodkroppar) hos olika åldersgrupper. Prover från 1999.

42

Medianhalter av kadmium, kvicksilver och bly i erytrocyter från olika år. Alla resultat från respektive år är inräknade, dvs. olika åldrar och kön.

Slutsatser

Minskningarna i halter av bly, kvicksilver och kadmium beror sannolikt på minskade utsläpp. De halter av metaller vi har upplagrade i kroppen har en tendens att fördröja de effekter som minskade utsläpp till miljön får, vilket gör att det kan ta en viss tid innan man ser minskade halter hos människor.

Kadmiumnivåerna ligger nära de som kan ha njurtoxiska effekter. Halterna av kadmium har inte minskat hos kvinnor.

Referenser

Lundh, T., Bergdahl, I., Hallmans, G., Jansson, J.-H., Stegmayr, B., Wennberg, M. och Skerfving, S. (2003) Spårelement i blodkroppar från väster- och norrbottningar 1990-99. Slutrapport för projekt 215 0106 inom den nationella miljöövervakningen.

43

Blyhalter i blod - tidstrender

1978 inledde Yrkes- och Miljömedicinska kliniken i Lund en studie av blyhalter i blod hos barn från Landskrona och Trelleborg. Mätningar har gjorts årligen sedan dess. De senaste åren har mätningarna stötts av miljöövervakningsprogrammet.

Den största källan för bly har varit från motorbränsle, men i takt med att dessa utsläpp minskat och att bly i motorbränsle till sist förbjudits har halterna i blod minskat. Under de senaste åren har mycket låga halter bly i blod observerats – c:a 20 µg/l blod.

Resultat

Blyhalter i blod hos 3227 barn i Landskrona (ofyllda kvadrater) och Trelleborg (fyllda kvadrater) från 1978-2002.

44

Slutsatser

Minskningen av blyhalten i bensin har minskat de uppmätta blyhalterna i blod. Genomsnittshalterna av bly har sedan 1995 legat relativt konstant på c:a 20 µg/l blod. De senaste resultaten tyder dock på en fortsatt minskning. Kommande års undersökning-ar får visa om minskningen av halterna av bly i blod fortsätter.

Referenser

Strömberg, U., Lundh, T. och Skerfving, S. (2002) Låga blyhalter hos barn. Bulletinen från Yrkes- och Miljömedicin i Lund, 20 (4), 13.

Strömberg, U., Lundh, T., Schütz, A. och Skerfving, S. (2003) Yearly measurments of blood lead in Swedish children since 1978: an update focusing on the petrol lead free period 1995-2001. Occup. Environm. Medicine, 60, in press.

45

Kortare undersökningar –

bakgrundshalter av miljögifter i

blod

De återkommande undersökningarna kompletteras ofta med kortare pilotprojekt där någon viss fråga utreds. I detta fall halter av PCB och metaller i blod.

Efter att ha hittat höga halter av bl.a. PCB i miljön kring SAKAB och i Karlskoga gjordes en undersökning 1994-1995 av halter av metaller och PCB i blod hos kvinnor i området. Denna undersökning gav inte tecken på förhöjda halter, utan snarare data på bakgrunds-nivåer.

Resultat

136 kvinnor i området runt SAKAB, Karlskoga och Lillkyrka ingick i studien. Åldersför-delningen var jämförbar (18-50 år). Eftersom grupperna inte skiljde sig åt signifikant slogs de ihop. De var också jämförbara vad gäller åldersfördelning.

Halter av vissa ämnen i blod hos 138 kvinnor i Karlskoga – Lillkyrka – runt SAKAB

Medelhalt Intervall

I anslutning till Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) gjordes en studie av halter av bl.a. metaller i blod hos kvinnor i Kiruna 1995-1996. Kvinnorna var mellan 22 och 33 år och hade bott i Kiruna minst 20 år. De metallhalter som uppmättes i blod var även här låga.

Medelhalt Intervall

Bly (µg/l blod) 17 5-81

Kvicksilver (µg/l blod) 1,2 0,1-6,2

Kadmium (µg/l blod) 0,03 -

46

Serumhalter av PCB och klorerade bekämpningsmedel studerades bland 205 äldre

kvinnor från 12 län efter syd- och ostkusten samt runt Vänern och Vättern. Syftet

var att undersöka om det finns regionala skillnader i kroppsbelastning av PCB och

klorerade bekämpningsmedel bland äldre kvinnor i Sverige. Multipel

regressions-analys, där medelhalterna justerats för kvinnornas ålder, BMI och viktminskning

under de senaste tre månaderna, visade att kroppsbelastningen av PCB 153, PCB

156, PCB 180 och HCB var 13%-29% högre i Malmö-regionen än i de andra

regionerna. Störst skillnad erhölls för

β

-HCH, där kvinnor från Malmö-regionen

hade nästan dubbelt så höga medelhalter än kvinnor från Uppsala- och

Umeå-regionen. I fallet oxyklordan visade de justerade medelvärdena en motsatt trend,

dvs. halterna var högst i norr. Trots att kroppsbelastningen i några fall var högre i

vissa regioner var skillnaderna inte dramatiska, vilket antyder att exponeringen för

PCB och klorerade bekämpningsmedel har varit förhållandevis jämn över landet

bland den allmänna befolkningen. Resultaten visade att serumhalten av vissa PCB

föreningar ökade med ökad konsumtion av fet fisk bland kvinnorna. De regionala

skillnaderna i serumhalt berodde dock inte på skillnader i konsumtion av fet fisk

utan beror troligen till viss del på skillnader i miljöbelastning mellan olika

regioner.

Halter av PCB och klorerade bekämpningsmedel i blodserum från kvinnor rekryterade ur den allmänna befolkningen i 12 svenska län (N=205).

PCB kongen Halt (ng/g serumfett) Median (min-max)

Bekämpningsmedel Halt (ng/g serumfett)

Median (min-max) PCB 28 3,0 (<2-352) p,p’-DDT 13,9 (<4-96,4) PCB 53 <2 (<2-12,3) o,p’-DDT <4 (<4-22,7) PCB 101 <2 (<2-15,5) p,p’-DDE 497 (31,7-2542) PCB 105 5,6 (<2-21,1) p,p’-DDD <4 (<4-25,7) PCB 118 43,0 (4,8-178) Hexaklorbensen 64,9 (14,6-351) PCB 138 101 (17,5-264) α-Hexaklorcyklohexan <2 (<2-7,4) PCB 153 223 (60,4-607) β-Hexaklorcyklohexan 51,1 (7,4-744) PCB 156 18,1 (6,3-58,2) γ-Hexaklorcyklohexan <2 (<2-13,4) PCB 167 8.7 (<2-28,4) trans-Nonaklor 22,5 (5,6-70) PCB 180 152 (55,6-397) Oxyklordan 12,8 (3,0-48,1)

Slutsatser

Resultaten ger en uppfattning om bakgrundshalter av kadmium, bly, kvicksilver och PCB i blod hos kvinnor.

47

Referenser

Glynn, A., Weiderpass, E., Granath, F., Darnerud, P.O., Aune, M., Atuma, S., och Bjerselius, R. (2001) Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiska miljöföroreningar. Rapport till den nationella miljöövervakningen Dnr. 721-1921-00Mm

Naturvårdsverket (1995) PCB och tungmetaller hos kvinnor i Örebro län, ur Rapport 4555.

Lagerkvist, B. (1996) Studie av bakgrundshalter av miljö- och hälsofarliga metaller och organiska miljögifter hos människor. Naturvårdsverket, rapport 4902.

Länsstyrelsen i Örebro län, miljöenheten (1995) PCB och tungmetaller hos kvinnor i Örebro län, publikation 1995:2 och referenser i denna.

48

Mätningar i vissa

befolkningsgrupper - Halter av

organiska ämnen och metaller

hos högkonsumenter av fisk

En viktig exponeringskälla för persistenta organiska ämnen och metaller (som kvicksil-ver) är via fet fisk. Av den anledning är det viktigt att följa halterna av olika miljöförore-ningar hos befolkningsgrupper som kan antas äta mycket fisk. Är halterna så höga att de kan förorsaka effekter hos människan och på foster? Om inte – kan vi anta att övriga befolkningen inte heller exponeras för höga halter via fisk.

Baserat på risken för fosterskador har FAO/WHO nyligen fastställt ett provisoriskt tolerabelt veckointag av metylkvicksilver på 1,6 µg/kg kroppsvikt. Det ger en kvicksil-verhalt i hår på c:a 2 mg/kg, och i blod på ca 8 µg/l.. Effekter kan dock observeras vid betydligt lägre exponeringsnivåer (Grandjean et al., 1998). EPA i USA rekommenderar dock ett intag av höst 0,1 µg/kg kroppsvikt och dag (reference dose), vilket motsvarar kvicksilver i hår på drygt 1 mg/kg. En expertgrupp inom EU har föreslagit samma gräns. Studierna av högkonsumenter av fisk inleddes med ett pilotprojekt under 1995/96. Den senaste studien som genomfördes 2001 och som nu kompletteras med analyser av organiska ämnen (bl.a. PCB, PFOS, PBDE) är tänkt att upprepas med vissa års intervall.

Vilka halter hittas?

PCB-kongenen CB-153 fungerar som ett mått på totala halten PCB i blod. Under 1995/96 mättes halten CB-153 i blod från 192 kvinnor som är eller har varit gifta med svenska fiskare längs Östersjökusten. Det är en grupp som kan antas ha en hög konsumtion av fisk. Halten påverkades av flera faktorer, bl.a. ålder, hur många barn de ammat och var de vuxit upp.

I studien som genomfördes under 2001 rekryterades kvinnor med hög fiskkonsumtion från tre områden med konstaterat höga halter av kvicksilver i fisk: Bottenhavskusten, mellersta Svealand och sydvästra Götaland. Kvicksilver analyserades i hår och blod. Totala halten kvicksilver i hår ger ett mått på exponeringen det senaste året (1 cm motsvarar ung. en månad).

49

Studiegrupp Uppmätt

halt

organiska

ämnen

Uppmätt halt metaller

Hagforsbor (1997) Medelhalt totalkvicksilver:

1,7±2,2 mg/kg hår Kvinnor med hög

konsum-tion av fisk från olika delar av landet (2001) Medianhalt totalkvicksilver i hår: 0,72 mg/kg. Medianhalt metylkvicksilver i blod: 1,9 µg/l Kvinnliga fritidsfiskare och

fiskarhustrur runt Vättern (2003) Medianhalter (+ min-max) • PCB 153 - 312 ng/g fett (115-914) • HCB - 34 ng/g fett (7-85) • DDE - 579 ng/g fett (102-2836) • BDE 47 – 3,6 ng/g fett (0,1-17) • HCH – 2,4 ng/g fett (2,4-21) Medianhalt metylkvicksilver i blod (+min-max): 7,9 µg/l (0,9 – 31)

Slutsatser

En viktig exponeringskälla för persistenta organiska ämnen och metaller (som kvicksil-ver) är via fet fisk.

Kvicksilverhalterna i blod hos gravida kvinnor är generellt sett låga, men marginalen till den högsta tolerabla exponeringsnivån är i vissa fall inte stor.

Studierna behöver fortsätta för att visa på eventuella trender.

Referenser

Andersson, C. och Sjörs, A. (1998) Kvicksilverbelastning hos Hagforsbor. Kvicksilver i Värmländska sjöar. Hagfors kommun.

50

Ask, K., Petersson-Grawé, K. Vahter, M., Palm, B. och Berglund, M. (2002) Kvicksilver-exponering hos kvinnor med högt fiskintag. Rapport till den nationella miljöövervak-ningen kontrakt 215 0105.

Grandjean, P., Weihe, P., White, R.F. och Debes, F. (1998) Cognitive performance of children prenatally exposed to ´safe´ levels of methylmercury. Environ. Res. 77, 165-172.

Hagmar, L. (1997) Konsumtion av fet östersjöfisk och PCB i blod hos svenska kvinnor, i Naturvårdsverket rapport 4760.

WHO. 2003. Joint FAO/WHO expert committee on food additives. Methylmercury. Sixty-first meeting, Rome 10-19 June, 2003. Summary and conclusions. World Health

Organization, Geneve

.

ftp://ftp.fao.org/es/esn/jecfa/jecfa61sc.pdf

Vätternvårdsförbundet (2003) Miljögifter i blod hos högfiskkonsumenter av Vätternfisk. Rapport 74 från Vätternvårdsförbundet.

51

Mätningar i vissa

befolkningsgrupper - Halter av

metaller i blod hos gravida

kvinnor

Syftet med denna undersökning som inleddes 1995/96 är att följa halten av metaller i blod över tid hos gravida kvinnor i olika delar av landet. Mätningarna görs enligt ett rullande schema i Uppsala/Stockholm, Göteborg, Lund/Malmö och Umeå.

Orsaken till att gravida kvinnor valts som grupp är att det ger möjlighet att följa fostrets exponering för miljöföroreningar. I många fall är halterna av kadmium, bly och

kvicksilver inte långt från de där effekter på utvecklingen har visats på gruppnivå. Foster och små barn är ofta mest känsliga för miljöföroreningar.

Vilka halter observeras?

Det är först när ett helt ”omdrev” genomförts som det går att börja utvärdera resultaten. De resultat som finns hittills är data från Uppsala och Stockholm/Solna. Studien i Solna genomfördes 1995/96 och i Uppsala 1997/98. Dessutom har en undersökning i Göte-borg,1996, visat en medianhalt i blod på 1,4 µg/l för totalkvicksilver.

52

Slutsatser

Fortsatta studier kommer att visa hur halterna av metaller i blod hos gravida kvinnor förändras över tid.

Referenser

Berglund, M., Ask, K., Palm, B., Petersson-Grawé, K., Björs, U. och Vahter, M. (2001) Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län. Rapport till nationell miljöövervakning kontrakt 215 0004.

Berglund, M., Åkesson, A., Lind, B., Björs, U., Palm, B. och Vahter, M. (1998) Förekomst av tungmetaller hos gravida kvinnor i Solna. I Naturvårdsverket rapport 4902.

Barregård, L, Sällsten, G. och Törnström G. (1996) Kvicksilver i blod hos gravida. Rapport från YMK nr 62, Göteborg .

53

Mätningar i vissa

befolkningsgrupper – yngre och

medelålders kvinnor

Halterna av kadmium hos människan ligger i många fall farligt nära de där njurskador börjar upptrada. De som är mest utsatta är kvinnor på grund av deras lägre serumjärnni-våer, vilket leder till att de tar upp större mängder kadmium från födan.

Av denna anledning inleddes 2002 en återkommande undersökning för att följa halterna av kadmium i urin hos två olika åldersgrupper av kvinnor, 20-29 år resp. 50-59 år. Den ska genomföras enligt ett rullande schema i Göteborg (2002), Stockholm (2003-2004), Lund/Malmö (2005-2006), Umeå (2007-2008).

Samtidigt med detta mäts en markör för njurskada i urin.

Vilka halter av kadmium hittar man?

Preliminära resultat från undersökningen av äldre kvinnor i Göteborg 2002 visar lägre kadmiumhalter i urin hos kvinnor som aldrig rökt jämfört med de som är eller har varit rökare. Andelen kvinnor med halter över 0,5 µg/g kadmium var 36% bland rökarna jämfört med 14% bland ickerökarna. Vid denna kadmiumhalt har andra studier rapporte-rat effekter på njure och skelett.

Slutsatser

Kadmiumbelastningen hos svenska medelålders kvinnor motiverar fortsatt

hälsorelaterad miljöövervakning.

54

Mätningar i vissa

befolkningsgrupper –

mönstrande

Det är viktigt att även följa halterna av organiska ämnen i blod över tid i en grupp som kan representera den ”allmänna” befolkningen. För detta behövs en relativt homogen befolkningsgrupp som relativt enkelt går att återkomma till med vissa tidsintervall. En sådan grupp är mönstrande män.

Av denna anledning inleddes en återkommande undersökning under 2002 i Lund/Malmö. Planerna är att genomföra en undersökning vart annat år, dvs. nästa gång under 2004. Vilka ämnen som mäts beror dels på vilka som bedöms viktigast dels på vilka som praktiskt går att analysera i de provvolymer som tas. Prover sparas för ev. framtida analyser av andra ämnen.

Vilka halter av organiska ämnen hittas?

I en undersökning av 304 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 65 ng/g blodfett för CB-153 i serum och det fanns en variationsbredd mellan 23 och 248 ng/g fett. Medianhalten av p,p´-DDE var för 223 av de unga männen 88 ng/g fett (variationsbredd ca 10 till 1270 ng/g fett). Halterna var lägre än de man finner hos medelålders och äldre män. Kommande undersökningar kommer att kunna visa på ev. trender för human exponering för olika persistenta organohalogena miljögifter.

Referenser

Hagmar, L., Rylander, L. och Jönsson, B.A.G. (2003) Tidstrender för exponering för presistenta organohalogena miljögifter (POP) hos unga svenska män – Resultat från basundersökningen. Rapport till Naturvårdsverket, kontrakt 215 0209.

55

Kortare undersökningar där

resultat kommer –

Mätningar av perfluorerade ämnen i blod

En grupp av ämnen som under de senaste åren tilldragit sig stort intresse ur miljö- och hälsorisksynpunkt är de fluororganiska ämnena (t.ex. perfluoroktylsulfonat (PFOS)). De har haft en ökande användning i en mängd kommersiella produkter. Men hur exponering-en av befolkningexponering-en ser ut vet vi praktiskt taget inget om.

Fluorerade organiska föreningar repellerar både vatten och lipofila vätskor samt reducerar ytspänningen. Detta är egenskaper som industrin tagit fasta på vid framställning av en rad produkter som vi dagligen kommer i kontakt med. Ofta utgör dessa fluororganiska ämnen skydd för detaljer som skall klara av höga temperaturer, t.ex. kokkärl. Ett annat

användningsområde med risk för direkt exponering är impregnering av textilier, så som kläder och mattor.

Ett hundratal blodprov insamlade under 2000 från normalbefolkningen analyserades med avseende på PFOS och dess eventuella derivat. Proven är representativa för den svenska normalbefolkningen och innefattar såväl vuxna män som kvinnor. Det finns data på halter av andra persistenta halogenerade miljöföroreningar i dessa prover, bl.a. PCB:er, PBDE, HCB, klordaner och DDE.

Mätningar av dioxinhalter i blod nu jämfört med för 10 år

sedan

1988 respektive 1991 togs blodprover för analyser av persistenta organiska ämnen, bl.a. dioxiner, bland medelålders män från sydöstra Sverige med varierande grad av konsum-tion av fet östersjöfisk. Målsättningen var att få en bild av fiskkonsumkonsum-tionens betydelse för exponeringen för organiska ämnen.

En förnyad provtagning på dessa grupper genomfördes under 2002 och halterna av persistenta organiska ämnen, bl.a. dioxiner, mättes. De aktuella personerna är nu i övre medelåldern och kan därför antas ha nått jämviktsläge när det gäller ”body burden” av persistenta organiska ämnen, dvs. man behöver inte befara en ökning av serumhalterna som en ren funktion av att de nu blivit äldre. En förändring av deras serumhalter kan därför ge en bild av hur deras exponering via födointag förändrats över tiden.

57

59

Frekvensen av akuta

luftvägsbesvär i förhållande till

halten luftföroreningar

Syftet med undersökningen är att med hjälp av enkäter och dagböcker studera om och hur hälsotillståndet hos en känslig grupp - astmatiker - påverkas av luftföroreningssituationen. Undersökningen görs i olika delar av landet. Syftet är också att följa eventuella föränd-ringar över tid, eftersom förändföränd-ringar i föroreningssammansättningen kan påverka sambanden till en använd föroreningsindikator.

Hur görs undersökningen?

Metodiken har inte varit självklar, utan har utvecklats genom undersökningarna. Deltagare med astma väljs ut efter en speciell enkätstudie. De som sedan valt att delta i dagboksstudien har fått fylla i en dagbok varje kväll under 10 veckor bl.a. om man hade haft mindre, mer eller oförändrade besvär jämfört med dagen innan. Resultaten jämförs

Hur påverkas effekterna av luftföroreningshalter?

Ort

År 1995

År 2000

Umeå Samband mellan föregående

dags ozonhalt och rinnande näsa, huvudvärk/trötthet, nysningar samt kliande ögon

Effekter av dygnets halt av PM2,5 på frekvensen astmabesvär dagen efter Uppsala Inga signifikanta effekter. Nära signifikant effekt av

* dygnets halt av PM10 på frekvensen av astmabesvär dagen efter

* sambandet mellan ozonhalten de 2 senaste dygnen och pip i bröstet Göteborg Effekter av

kvävedioxidhal-ten på förekomst av andnöd dagen efter.

Nära signifikant effekt av dagens kvävedioxidhalt på förekomst av andnöd samma dag.

Effekter av dygnets halt av svaveldioxid på frekvensen astmabesvär dagen efter. Nära signifikant effekt av svaveldioxidhalten de 2 senaste dygnen och pip i bröstet.

60

med dygnsvisa mätningar av halterna av luftföroreningar. Luftföroreningsdata från den lokala miljöförvaltningen har använts, vilket har medfört att studerade föroreningar har förändrats något, sotmätningar har exempelvis ersatts av gravimetriska partikelmätningar (PM10, PM2.5) och ozon har börjat mätas i städerna.

Slutsatser

Astmabesvär verkar mest korrelerat till halten av luftföroreningar dagen före. Effekter på hälsotillståndet kan påvisas även utan att några gränsvärden eller normer har överskridits. Vilken förorening/indikator som är den kritiska ur luftvägssynpunkt tycks variera med plats och tidpunkt.

Upprepade studier behövs för att visa på eventuella förändringar över tid.

Referenser

Forsberg, B. (1994) Akuta luftvägsbesvär hos vuxna i relation till luftföroreningshalter. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårdsverket.

Forsberg, B. (1995) Dagboksstudie angående ozonhaltens betydelse för björkpollenaller-gikers symtom. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårdsverket. Forsberg, B., Segerstedt, B., Norrman, E., Thomasson, L., Torén, K., Olin, A-C, Norbäck,

D. och Jansson, C. (2001) Akuta luftvägsbesvär hos vuxna astmatiker i relation till luftföroreningshalter. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårds-verket.

61

Akuta effekter av

luftföroreningar på

sjukhusinläggningar och

dödlighet

Finns det generella samband mellan halten av olika luftföroreningar och sjukhusinlägg-ningar och dödlighet i luftvägs- och hjärtsjukdomar? Gäller dessa samband bara över en viss halt eller linjärt från låga nivåer? I sådana fall kan halten av olika luftföroreningar i tätortsluften vara en bra indikator när man vill kvantifiera effekter på människors hälsa. När halterna minskar, minskar också effekterna på hälsan.

Utförande

Uppgifter om sjukhusinläggningar hämtades från patientregistret, dödsfall från dödsfalls-registret, luftföroreningsdata från kommunernas miljöförvaltningar och meteorologiska data från SMHI. I analyserna tas hänsyn till årstidsmönster, influensaperioder, väderför-hållanden, veckodag, helgperioder mm.

Slutsatser

En ökning av ozonhalten med 10 µg/m3 medför nästan 2 % fler akuta sjukhus inläggning-ar för andningsorganen totalt och drygt 4 % fler inläggninginläggning-ar för astma.

Det finns även ett samband mellan antalet dödsfall och samma dygns medelvärde för ozonhalten i utomhusluft.

En ökning av halten inandningsbara partiklar (PM10) med 10 µg/m3 medför 3-4 % fler inläggningar för andningsorganen totalt.

Halten luftföroreningar i tätortsluft är ett indirekt mått på hälsoeffekter och kan användas för att skatta hälsopåverkan när sambanden är kända .

62

20 40 60 80

0% 5% 10%

”Mjuk” exponerings-responskurva (med 95% konfidensintervall) som visar

procentuella ökningen av antalet akuta inläggningar för andningsorganen i

StorStockholm i förhållande till medelvärdet av maximalt 8-timmarsvärde av ozon

de två senaste dygnen (µg/m

på x-axeln)

Referenser

Forsberg, B. och Segerstedt, B. (2000) Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Göteborg 1988-1996. Rapport till den nationella miljöövervak-ningen vid Naturvårdsverket.

Forsberg, B. och Segerstedt, B. (2003) Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 1997-1999. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårdsverket.

Forsberg, B., Segerstedt, B. och Johansson, P. (1997) Dagliga luftföroreningshalter och dödlighet i Stockholm 1988-1994. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårdsverket.

Forsberg, B., Segerstedt, B. och Johansson, P. (1998) Dagliga luftföroreningshalter och dödlighet i Göteborg 1988-1996. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårdsverket.

63

Exponeringsdatabas och

provbank

65

Exponeringsdatabas och

datavärdskap

Datavärdskap

Institutet för Miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet har ett uppdrag från

Naturvårdsverket att fungera som nationell datavärd för studier genomförda inom ramen för den hälsorelaterade miljöövervakningen.

Miljöövervakningens datavärdar har tillgång till alla resultat inom ett visst ämnesområde. Det ger möjlighet till god överblick och sammanställningar av olika typer av resultat. De data som finns hos en datavärd skall vara kvalitetssäkrade: Bestämda krav har ställts på undersökningen för att man i så hög grad som möjligt ska kunna lita på resultaten. Utdrag ur databaserna kan beställas från respektive datavärd. Kostnaden för utdragen varierar beroende på vem som behöver data och i vilken form man vill ha resultaten.

Exponeringsdatabas

De ska också genomföra olika kampanjer för att samla in data och på så sätt få en nationell databas rörande människors exponering för potentiellt hälsoskadliga ämnen i den allmänna miljön.

Det här är också en del av databasen som drivs inom ramen för datavärdskapet. Med en utbyggd databas kommer det gå att

• identifiera kunskapsluckor • studera trender i exponering över tid • studera geografiska skillnader i exponering • identifiera riskgrupper i befolkningen

• utvärdera olika miljöfaktorers betydelse för folkhälsan • ge underlag till nationella miljöhälsorapporter

66

Vad händer nu?

Det planeras en ny omgång med insamling av exponeringsdata, vilka inte är

relaterade till miljöövervakningen (vars data enligt kontraktet ska rapporteras till

datavärd).