Namn: Emine Arslan & Khadija Abdalla
Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT2021
Nivå: Grundnivå
Handledare: Elin Hjorth
Examinator: Annica Lagerin
Äldre Immigranters upplevelser av kommunikation i vårdmöten
En litteraturöversikt
Older immigrants' experiences of communication in care meetings A literature review
Sammanfattning
Bakgrund: 24 procent av den äldre befolkningen i Sverige är utrikes födda. Dessa immigranters kunskaper i svenska språket varierar och deras villkor samt behov av vård skiljer sig från varandra, vilket betyder att dessa personer har olika möjligheter att tillgodogöra sig i den svenska äldreomsorgen samt i vården som ges. En god och fungerande vård är en avgörande faktor för att kunna skapa en god vård och relation mellan vårdpersonalen och den äldre immigranten, vilket i sig är nödvändigt för att kunna erbjuda en god och patientsäkervård.
Syfte: Syftet var att beskriva äldre immigranters upplevelser av kommunikation i vårdmöten.
Metod: Studiens design var i form av en litteraturöversikt baserad på tio
vetenskapliga studier med kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en mixad artikel.
Resultat: Resultatet har presenterats i tre teman och i det första temat har upplevelser i bemötande med vårdpersonal tagits upp. Andra temat har fokuserat på språkbarriär och tredje temat fokuserade på upplevelser av att använda tolk i vårdmöten.
Slutsats: Kommunikationsbrist, språkbarriär och kulturkrock är ett hinder för att vårdpersonal kan tillgodose god omsorg och vård. Resultatet visar även patienters oro och svårigheter med att skapa tillit och ett fungerande förhållande med vårdpersonal.
Abstract
Background: Twenty-four percent of the elderly population in Sweden are foreign-born. These immigrants' knowledge of the Swedish language varieties and their conditions and need for care differ from each other, which means that those people have different opportunities to assimilate in the Swedish elderly care and the care provided. Good and functional care is a crucial factor in to be to create good care and a relationship between care staff and older immigrants. Those factors are necessary to be able to offer good and patient-safe care.
Aim: The purpose of this study was to describe older immigrants' experiences of communication in care meetings.
Method: The study's design was in the form of a literature review based on ten scientific studies with qualitative and quantitative articles and a mixed article.
Results: The results have been presented in three themes, and in the first theme, experiences in dealing with healthcare staff have been presented. The second theme has focused on language barriers, and the third theme has focused on the experiences of using an interpreter in care meetings.
Conclusion: Lack of communication, language barrier, and cultural clash are obstacles to care staff being able to provide good care and attention. The results also shown patients' concerns and difficulties in creating trust and a
functioning relationship with healthcare staff.
Innehåll
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
ÄLDREIMMIGRANTERISVENSKVÅRD ... 1
KOMMUNIKATIONMEDÄLDREIMMIGRANTER... 2
Interkulturell kommunikation ... 3
KOMMUNIKATION ... 3
Verbal kommunikation ... 3
Icke-verbal kommunikation ... 4
Kommunikation och patientsäkerhet... 4
SJUKSKÖTERSKANSROLLIKOMMUNIKATIVAVÅRDMÖTENMEDDENÄLDRE IMMIGRANTEN ... 5 PROBLEMFORMULERING 7 SYFTE 7 TEORETISK REFERENSRAM 7 METOD 8 DATAINSAMLING ... 9 URVAL ... 9 DATAANALYS ... 10 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 RESULTAT 11 UPPLEVELSER IBEMÖTANDEMEDVÅRDPERSONAL ... 11
SPRÅKBARRIÄR ... 12
UPPLEVELSERAVATTANVÄNDATOLKIVÅRDMÖTEN ... 13
DISKUSSION 14 METODDISKUSSION ... 14
RESULTATDISKUSSION ... 16
KLINISKA IMPLIKATIONER 19
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 19
SLUTSATS 20
REFERENSFÖRTECKNING 21
BILAGA 1. SÖKMATRIS 28
INLEDNING
Under vår tidigare verksamhetsförlagda utbildning och från våra arbetsplatser har vi egna erfarenheter kring äldre immigranters kommunikation i vårdmöten. Dessa upplevelser har varit bidragande till denna litteraturöversikt. De problem vi sett var att sjuksköterskor inte hade tillräckliga kunskaper och kompetenser när det gäller kommunikation med äldre immigranter. Sjuksköterskan möter patienter ständigt, inte minst patienter med ett annat modersmål än det som pratas i landet. När patienter och vårdgivaren inte förstår varandra kan detta leda till problem att utföra en god och fungerande dialog. Genom en ökad kunskap kan sjuksköterskor och andra professioner i vården få en djupare förståelse och därmed förbättra kvalitén på sjukvården. Mot bakgrund av detta har vi valt i denna litteraturstudie att belysa äldre immigranters upplevelser av kommunikation i vårdmöten.
BAKGRUND
ÄLDRE IMMIGRANTER I SVENSK VÅRD
Ungefär 24 procent av Sveriges äldre invånare är födda i ett annat land där dessa har
immigrerat till Sverige under olika perioder i deras liv. En del av dessa personer är äldre och är i behov av hjälp när de anländer till Sverige, medan andra har kommit som unga eller är i medelålder och har åldrats i Sverige. Dessa immigranters kunskaper i svenska språket varierar och deras villkor, ålderdom och behov av vård skiljer sig från varandra. Detta innebär i sin tur att dessa personer har olika villkor att tillgodogöra sig i den svenska äldreomsorgen och i den vården som ges (Torres & Magnússon, 2010). Torres och Magnússon (2010) betonar
svårigheten med att utöva en god vård och omsorg när personalen och den äldre immigranten inte har ett gemensamt språk. Det kan även förekomma felaktiga tolkningar och felaktiga diagnoser som kan leda till sämre vård. Thyli m.fl. (2007) skrev i sin studie att det saknas kunskap om hälsa och vård bland äldre immigranter. En viktig grundprincip inom
äldreomsorg är att äldres delaktighet lyfts upp och att deras rättigheter uppmärksammas. Detta innefattar bland annat socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilka är lagstyrda inom äldreomsorg. Huvudsyftet är att den äldre ska kunna leva ett självständigt liv på bästa möjliga mån och känna en trygghet samt glädje (SFS 2001:453 & SFS 2020:1043). Med hänsyn till 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen har samtliga äldre rätt till bistånd (SFS 2001: 453). Enligt
(2001:453) en bestämmelse i Socialtjänstlagen ska nationella förhållningssätt följas till begreppet värdegrund, vilket innebär att den äldre ska få sin röst hörd och att dennes önskemål men även klagomål tas på allvar samt att den äldre blir respekterad som individ. Enligt begreppets innebörd har den äldre även rätt till att leva ett värdigt liv med familj och
vänner samt har även rätt att få en miljö där den äldre känner sig respekterad och trygg. Socialstyrelsens lägesrapport som publiceras varje år om vård och omsorg av äldre, visar att ungefär 24 procent av den äldre befolkningen i Sverige är utrikes födda (Socialstyrelsen, 2020). Vidare rapporterar Socialstyrelsen (2020) att landets befolkning åldras och det kommer att bli allt vanligare att äldre har ett annat hemland än Sverige, vilket påverkar behovet av hur äldreomsorgen utförs när det gäller språk och hänsyn till kulturella preferenser i arbetet med att ge stöd, omsorg och vård (Socialstyrelsen, 2020). Pottie (2007) framhävde i sin studie att språkliga och kulturella hinder kan ha negativa påverkan på vårdens kvalité och betonade att kommunikation är en av de viktigaste kvalifikationerna för säkerhet inom hälso- och
sjukvården. Vidare skrev Pottie (2007) att språkproblem kan kopplas ihop med dålig tillgång till sjukvård, andra sjukvårdstjänster, bristande förmåga att boka tid och råd, vilken kan ge sämre resultat på vården. Pottie (2007) menade i sin studie att otillräcklig förmåga i att uttrycka sina önskemål och behov i vårdmöten kan leda till missförstånd som i sin tur kan resultera i sämre vård för patienten. Vidare menade Pottie (2007) att en möjlig effektiv åtgärd för att minimera missförstånd i dessa vårdmöten är att använda den formella tolken som ett verktyg för att förbättra kommunikationen. I sin studie har Donnelly (2000) nämnt att kulturella missförstånd och språkskillnader kan skapa etiska dilemman inom tvärkulturell omvårdnad och kan även orsaka en längre behandling för individer som är kulturellt olika. Med detta menade Donnelly (2000) att om sjuksköterskan saknar en medvetenhet kring individers värderingar i vården, när det exempelvis gäller familjens förväntningar, kan det uppstå etiska dilemman. Enligt Torres och Magnússon (2010) kan etnicitet och invandrarskap ha en betydande roll för tvärkulturella möten som förekommer i den svenska äldrevården och omsorgen. Vidare betonar Torres och Magnússon (2010) vikten av att införskaffa sig
kunskaper om tvärkulturella vårdmöten. Författarna belyser även etnicitetens och invandrarskapets betydelse för hur individer kategoriseras. I sin tur utgör dessa
kategoriseringar en avgörande roll för hur individer fördelar resurser och handlingsutrymmen i samhället, inte minst när det gäller dagliga möten om etniska och kulturella gränser (Torres & Magnússon, 2010). Detta utgör nuförtiden i det mångkulturella Sverige i allmänhet, och inom äldrevården samt omsorgen i synnerhet (Torres & Magnússon, 2010).
KOMMUNIKATION MED ÄLDRE IMMIGRANTER Kommunikation är ett viktigt verktyg som används i arbetet med dem äldre inom vården.
Många äldre som är i behov av vård och omsorg upplever kommunikationsproblem i mötet med personalen, vilket kan leda till att den äldre kan få en känsla av att bli dåligt bemött
(Hedman & Jansson, 2016). Ali och Watson (2017) betonade i sin studie att problem i kommunikationen kan bidra till ojämlikheter i vården hos individer som tillhör etnisks
minoritetsgrupper. Ali och Watson (2017) konstaterade att utbildning, socioekonomisk status, funktionsvariationer eller kön kan vara bidragande faktorer till ojämlikheter och kan även påverka patienternas förmåga att kommunicera effektivt. Hedman och Jansson (2016) anser att den kulturella kommunikationen är det första verktyg som används i en dialog och att det möjliggör en successiv ökning av en vetskap om hur individen tänker. Hedman och Jansson (2016) menar att dialogen kan säkras på detta sätt så att den äldre förstår det budskap som det kommuniceras om. Det är viktigt att kommunikationen sker på ett metodiskt sätt så att äldre förstår informationen som förmedlas inom vården (Eide & Eide, 2009).
Interkulturell kommunikation
Interkulturell kommunikation är en kommunikationsprocess mellan olika individer från olika kulturella grupper. Det centrala i kommunikationsprocessen är att skapa en delad mening och detta framhäver Bäärnhielm (2019) och betonar samtidigt betydelsen av kultur och identitet för interkulturell kommunikation. Bäärnhielm (2019) delar interkulturell kommunikation i fem områden: religion, grupptillhörighet, anpassning, kommunikation och styrning av gränser i grupper. Vidare påpekar Bäärnhielm (2019) att identitet är något som individen själv skapar ömsesidigt i kulturella miljöer som individen för med sig i den vardagliga kommunikationen. Etnicitet och identitet formas i samspelet med den kulturella omgivningen. För en god
interkulturell kommunikation uppmärksammar Bäärnhielm (2019) vikten av att kunna byta värderingar, synsätt, använda nya kunskaper och vara initiativrik och även försöka förstå den andres problem ur dennes kulturella och individuella referenspunkt. Vidare betonar
Bäärnhielm (2019) att interkulturell kommunikation har en viktig betydelse och att det inte bara handlar om språk utan även synen på orsaken, tolkningar och sedvänjor i de regionala områdena samt även inom vården. Interkulturell kommunikation är en utmaning som kan innebära en risk för missuppfattningar men kan även möjliggöra en förståelse och till nytt sätt att tänka inom sjukvården (Bäärnhielm, 2019).
KOMMUNIKATION
Verbal kommunikation
Enligt Fossum (2019) är språket en viktig faktor för en god kommunikation och menar att denna viktiga faktor även kan vara begränsande för patienter som inte behärskar språket. Fossum (2019) menar att ett otillräckligt språk kan försvåra kommunikationen för den äldre
patienten när det gäller exempelvis förmedling av känslor, upplevelser eller tankar. Dogan m.fl. (2009) betonade i sin studie att när patienten inte behärskar språket leder inte detta bara till felaktiga tolkningar mellan patienten och vårdpersonalen utan kan även ge orsak till att patienten kan bli socialt isolerad (Dogan m.fl., 2009). Vidare påpekade Dogan m.fl. (2009) att kulturella felaktiga tolkningar inte sker på grund av kommunikationsproblem, utan det kan
finnas samband mellan hälsa, kultur och kommunikation (Dogan m.fl., 2009).
Icke-verbal kommunikation
Enligt Eide och Eide (2009) är icke-verbal kommunikation en förmåga som används av sjuksköterskan genom omvårdnadsprocessen. Eide och Eide (2009) understryker att en väsentlig punkt inom icke-verbal kommunikation är att vara tillmötesgående, bekräftande och uppmuntrande till patienten. Det viktigt att patienten har tillit och förtroende till
sjuksköterskan och detta kan uppnås med hjälp av en icke- verbal kommunikation, enligt Eide & Eide (2009). I sin studie har Dogan m.fl. (2009) påpekat att kommunikation påverkas av individers livsåskådning som innefattas av den äldre immigrantens verklighet och tolkningar om hälsa och kulturell bakgrund. Vidare menade Dogan m.fl. (2009) att dessa två faktorer förs vidare från individ till individ genom icke-verbal kommunikation. Dessutom menade Dogan m.fl. (2009) att kroppsspråk kan ha en stödjande roll i tvärkulturell kommunikation mellan vårdpersonal och patienter.
Kommunikation och patientsäkerhet
Enligt patientsäkerhetslagens (2010:659) föreskrifter är vårdgivarens ansvar att arbeta metodiskt och patientsäkert. Det är hälso- och sjukvårdspersonalen ansvar att behandla alla patienter med omsorg och respekt, där vården utformas i samråd med patienten och efter patientens behov (SFS 2010:659). Brist på kommunikation är ett hinder för goda relationer och funktionell kommunikation är en nödvändig förutsättning för all patientvård men när det inte finns något gemensamt vårdspråk mellan patienter och anhöriga blir utmaningen ännu större. Att kunna kommunicera är en förutsättning för kulturell utvärdering och som
sjuksköterska är det viktigt att utvärdera och överväga verbal och icke-verbal kommunikation, språkkunskaper och tolkningsbehov. Andra färdigheter som krävs för att ha god tvärkulturell kommunikation är aktivt lyssnande och medvetenhet om icke-verbal kommunikation, till exempel att nickar betyder ja eller nej, detta kan göra en stor skillnad. Jirwe m.fl. (2019)
betonar att det är viktigt att bekanta sig med olika kommunikationsmodeller och förstå vikten av kroppsspråk, speciellt när kommunikationen sker på andra språk (Jirwe, m.fl., 2019).
Ett tydligt problemområde som särskilt förekommer inom primärvården handlar just om information och kommunikation. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, hävdar att de flesta klagomål som förekommer grundar sig i någon form av brist på information och
kommunikation som har förekommit mellan sjukvården och patient eller/och närstående till patienten och sjukvården (IVO, 2014). Enligt lex Maria (IVO, 2014) är detta dessutom en av de vanligaste orsakerna till en anmälan. För att upprätthålla en god kommunikation är det nödvändigt att både avsändaren och mottagaren har rätt information. Det är även av stor vikt att informationen är lättförståelig för mottagaren (IVO, 2014). Enligt 3. Kap och 7§
paragrafen i patentlagen (SFS 2014:821) har sjuksköterskan en skyldighet att ordna en tolk. Sjuksköterskan ska även försäkra sig om att den information som ges ut till patient har förståtts av patienten (SFS 2014:821). Fioretos m.fl. (2017) beskriver en tolk som en person som möjliggör att kommunikation samt information överförs mellan två individer som talar olika språk. Tolken blir en så kallad länk mellan dessa två individer som gör muntliga
översättningar av ett språk till ett annat för att möjliggöra förståelse som vanligtvis inte skulle finnas på grund av språkliga skillnader. Tolk kan även vid vissa tillfällen innebära en trygghet för vissa individer för att kunna kommunicera på ett säkert sätt och Schouten och Schinkel (2014) betonade även detta i sin studie och menade att vårdmöten med informella tolkar, i form av närstående och bekanta, bidrog till att patienter kände minder oro, jämfört med möten utan informella tolkar.
SJUKSKÖTERSKANS ROLL I KOMMUNIKATIVA VÅRDMÖTEN MED DEN ÄLDRE IMMIGRANTEN
Inom vård och omsorg av äldre möter sjuksköterskan personer med andra kulturella bakgrund och i och med det är det viktigt att fundera på det transkulturella perspektivet, vilket innebär att ha en förståelse för sin egen kultur och att ha förmågan att sätta sig in i andras perspektiv (Hedman & Jansson, 2016). Hedman och Jansson (2016) betonar vikten med att ha kunskaper om flera kulturer än sin egen i arbetet med människor. Hedman och Jansson (2017) hävdar att det är mycket viktigt att sjuksköterskan arbetar på ett mångsidigt sätt för att upprätthålla en god kommunikation vid språklig barriär. Det krävs grundläggande kunskaper om hur realiteten ser ut för den som ska vårdas för att bemöta individen på ett enskilt sätt. Detta förutsätter att det reflekteras över betydelsen av egen och andras bakgrund, individens
levnadsförutsättningar samt kulturens betydelse. Familjen har en central betydelse i vissa kulturer, vilket betyder att den äldre immigranten sätter sin tillit till anhöriges hjälp (Hedman & Jansson, 2016). Hurley m.fl. (2013) sammanfattade i studien att äldre immigranter med grekisk bakgrund upplevde problem med att komma åt vårdtjänster och ställdes även inför flera utmaningar av kulturella attityder samt läskunnighet, vilket gjorde att de litade mer familjen och anhöriga för hjälp och stöd.
Hemberg och Vilander (2017) menade att det är viktigt att sjuksköterskan arbetar på ett mångsidigt sätt för att kunna upprätthålla en god kommunikation vid språklig barriär. Vidare påpekade Hemberg och Vilander (2017) att även om sjuksköterskan inte förstår eller talar samma språk med patienter kan det vara viktigt och avgörande att ändå visa villighet och försöka kommunicera med patienter så att patienten känner sig sedd. Detta kan enligt
Hemberg och Vilander (2017) skapa en bra grund för kommunikationen mellan sjuksköterska och patient, där sjuksköterskan visar mänsklig kärlek till patienter. Vidare menade Hemberg och Vilander (2017) att patienter kan känna en känsla av anslutning och värdighet om patienten får en möjlighet att delta i diskussioner som rör dennes hälsa.
Sjuksköterskans etiska aspekter baseras främst på en känsla av ansvar. Den beskriver att sjuksköterskor i princip har fyra ansvarsområden, främja hälsa, förebygga sjukdomar, återställa hälsa och lindra lidandet. Koden föreskriver att sjuksköterskans huvudansvar är att tillhandahålla vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Det innebär ett ansvar för att tillhandahålla information så att patienten kan komma överens om att få vård. Sjuksköterskor tar också ett personligt ansvar för att utföra sitt arbete och kontinuerligt utveckla sina
färdigheter (Sandman & Kjellström, 2013). Att vara äldre och immigrant kan ofta medföra problem i kontakten med vård och omsorg. Begränsade språkkunskaper kan vara ett stort hinder för äldre immigranter när det kommer i kontakt med vården, då den äldre immigranten har svårt att förmedla sina behov och nå full förståelse för den information som fås.
Vårdpersonal bör ge en god omvårdnad och ge alla jämlik vård oavsett nationalitet, ursprung och ålder (Sandman & Kjellström, 2013). Friberg och Öhlén (2014) har påpekat vikten med att ta hänsyn till vårdtagarens behov genom att lyssna samt reflektera och därmed utgå från den andras perspektiv där alla människor är berättigad till samma rättigheter. Människor som har varit tvungna att fly från sina länder har ofta upplevt känslor av stress, hot och osäkerhet. Detta kan öka risken för psykisk ohälsa, högre suicidbenägenhet och större risk av att drabbas av psykoser (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Kirmayer m.fl. (2011) har i sin studie
konstaterat flera viktiga faktorer som kan ha verkan på immigranters psykiska hälsa och beskrev att social status, arbete, sociala aktiviteter och integrering kunde vara de faktorer som kan påverka äldre immigranters hälsa. Dessa faktorer kan i sin tur beröras av kulturella skillnader, kommunikationssvårigheter och landets acceptans mot immigranter (Kirmayer, m.fl., 2011). Detta skapar ytterligare problem för äldre immigranter vid kontakt med vården då känslor av rädsla och oro kan vara ett hinder för att fullt kunna kommunicera vad patienten i fråga känner. Det är viktigt att vårdpersonal bör uppmärksamma den äldre immigrantens erfarenheter och ge både specifika och basala omvårdnadsbehov som finns hos patienten, detta gäller även religiösa och kulturella behov (Socialstyrelsen, 2005). Genom att undersöka patienternas erfarenheter kan vårdpersonalen tydliggöra deras individuella upplevelser för att arbeta på ett bättre sätt och ta hänsyn till patienternas grundläggande behov (Socialstyrelsen, 2005).
PROBLEMFORMULERING
Ungefär 24 procent av Sveriges äldre befolkning utgörs av utrikesfödda invånare, invånare som är särskilt utsatta inom vården. Det saknas kunskap om hälsa och vård bland äldre
immigranter och det finns kommunikationshinder samt språksvårigheter i vårdmöten för äldre immigranter. Immigranter behöver vårdas efter individuella förutsättningar och behov genom att sjuksköterskan tar hänsyn till äldre immigranters livsvärde, vilket innebär att
sjuksköterskan behöver ha en bred kulturell kompetens. För att kunna ge en god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan införskaffar kunskap om hur den äldre immigranten upplever av kommunikationen i vårdmöten.
SYFTE
Syftet var att beskriva äldre immigranters upplevelser av kommunikation i vårdmöten.
TEORETISK REFERENSRAM
Syftet med denna litteraturöversikt var att ge en beskrivning av de upplevelser som finns av kommunikation hos äldre immigranter i vårdmöten. För att kunna ge en analyserbar
beskrivning av detta, kopplat till studiens erhållna resultat, anses Leiningers teori om transkulturellomvårdnad vara en passande teori (Leininger, 1995). Som teoretisk
utgångspunkt används Madeleine Leiningers transkulturellomvårdnad som grundar sig på individens behov i avsikt att skapa en säker vård. Enligt Leiningers transkulturellomvårdnad
behöver sjuksköterskan ha kunskap om andra kulturer för att förstå vårdtagaren och behöver även ha ett kritiskt förhållningsätt till sin egen kultur för att bli medveten om hur den påverkar synen på hälsa och livskvalitet som omvårdnad. Leininger (1995) uppmanar sjuksköterskan att utveckla kulturell kompetens för att ge en professionell och holistisk vård. Leiningers teori om transkulturell omvårdnad har möjliggjort en djupare förståelse över vad som kan vara en möjlig orsak till de kommunikationsproblem som kan uppstå mellan sjuksköterska och den äldre immigranten. Enligt Leiningers teori är det betydelsefullt och viktigt att sjuksköterskan har kulturkompetens för att ha kunskaper om hur individen lever i sin kultur, vilka
värderingar individen har, vilka föreställningar och normer som finns och vilka uppfattningar individen har om livet (Leininger, 1995). Vid en oklar uppfattning och fördomar om en äldre immigrants kultur kan kommunikationen bli fördomsfull och otillräcklig för att ge en säker vård (Wiklund Gustin & Lindwall 2012).
Inom Leiningers teori är begreppet transkulturell en viktig del. Detta för att förstå individer ur ett kulturperspektiv och är därmed en grundläggande förutsättning till en omfattande vård. Leininger (Leininger (1990) hävdar därför att interkulturell omvårdnadsundervisning är en nödvändig aspekt i sjuksköterskeutbildningen. Inom ramen för tvärkulturell omvårdnad har forskning om kultur och subkultur bedrivits med ett särskilt fokus på kärnvärden liksom omvårdnadsuttryck. Huvudsyftet med denna teori är att den ska vägleda sjuksköterskor och stå som hjälp vid möte med individer som har en annan kultur, andra tankar och värderingar samt bedömningar vad gäller omvårdnad (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012).
Maier-Lorentz (2008) betonade i sin studie att transkulturell omvårdnad är en viktig del i den dagliga omvårdnadspraxisen. Maier-Lorentz (2008) betonade även att antalet patienter med olika kulturella bakgrund ökar ständigt, vilket skapar en stor utmaning för sjuksköterskan för att erbjuda individanpassad och holistisk vård som är baserat på varje patients kulturella behov. Denna teori är relevant i detta examensarbete då transkulturell omvårdnad är en viktig faktor för sjuksköterskans arbete för en professionell och holistisk vård. Författarna kommer att diskutera delar av Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad.
METOD
Studiens design var i form av en litteraturöversikt. Litteraturöversikten ämnar ge ett djupare perspektiv av vetenskapliga studiers resultat samt slutsatser och ämnar därför inte att redogöra någon ny evidens (Friberg, 2017).
DATAINSAMLING
Sökorden utformades i enlighet med studiens syfte och i datainsamlingen har artiklar tagits fram från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Dessa databaser innefattar och har en bred tillgång till medicinska vårdvetenskapliga artiklar som är relevanta för syftet. Detta gjorde även att chansen till att hitta passande artiklar ökade (Östlundh, 2017).
Databasen Svensk Mesh har använts för att underlätta översättningen på medicinska termer, då artiklarna var på engelska. De ämnesord som hämtades från Svensk Mesh utifrån
sökningen var ” communication”, "communication barriers" "transcultural nursing" "office
visits" “experiences” och "emigrants and Immigrants”. I Mesh användes ämnesorden transcultural nursing, office visits, communication barriers och emigrants and immigrants.
I Cinahl Complete användes ämnesorden transcultural nursing, office visits och
communication barriers. I Cinahl Complete användes även fritextsökning för att öka antal
träffar och sökorden ”language problems", "communication problems", "mother tongue”,
"native language" användes. Boolesk söklogik användes för att kunna kombinera och
begränsa sökorden genom att använda sökoperatorer (Östlundh, 2017). De grundläggande sökoperatorer är AND, OR eller NOT. Enligt Friberg (2017) kan dessa sökoperatorer vara användbara när syftet belyser upplevelser. Den aktuella studien har använt sig av booleska operatorerna AND och OR tillsammans med sökorden.
Urvalet av artiklar valdes utifrån artiklarnas titlar och abstrakten, därefter lästes artiklarnas sammanfattningar. Om artiklarnas sammanfattning var relevant till syftet lästes hela artikeln och sparades för att användas till resultatet. Kvalitativa och kvantitativa artiklar samt mixade metoder utgjorde datainsamling.
URVAL
Inklusionskriterier var att de utvalda artiklarna var skrivna på engelska eller svenska.
Artiklarna skulle även vara vetenskapliga originalartiklar som innefattade äldre immigranters upplevelser. Artiklarna skulle vara kategoriserade som peer-reviewed, vilket innebär att artiklarna var granskade av forskare inom området (Östlundh, 2017). Artiklarna skulle även vara etiskt granskade och publicerade mellan åren 2000–2021. En viktig del under urvalet var att deltagarna i studien skulle vara 65 år eller äldre. Det gjordes heller ingen begräsning på den bakomliggande orsaken till vårmöten då samtliga vårdbesök av immigranten
inkluderades. Det användes inga begränsningar gällande artiklarnas geografiska ursprung. De artiklar som belyste anhörigas eller vårdpersonalens upplevelser av kommunikation i
vårdmöten samt yngre patientgrupper exkluderades. Artiklar som inte uppfyllde
kvalitetsgranskning exkluderades. En sökmatris har använts där sökorden har redogjorts och redovisats. Sökmatrisen består av antal träffar på artiklar och antalet artiklar som valts till studien, se bilaga 1 för fullständig sökmatris. Sammanlagt lästes 22 artiklar. Av dessa valdes tio resultatartiklar ut då dessa stämde överens med studiens syfte och inklusionskriterier. Samtliga tio resultatartiklar bygger på kvalitativa och kvantitativa metoder samt har en mixad metod inkluderats. De valda resultatartiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Fribergs (2017) analysmodell och granskningsfrågor har använts i form av exempelvis Vad visar artikelns
resultat? Är artikelns syfte tydligt formulerat? Har artikeln en metoddiskussion? Har de teoretiska utgångspunkterna beskrivits tydligt? På vilket sätt har data analyserats?
DATAANALYS
Utifrån Fribergs (2017) analyssteg metod har samtliga artiklar analyserats. Denna metod har använts i syfte att få en bra översikt över artiklarna. Fribergs analyssteg metod går ut på att göra en grundlig genomgång av de valda artiklarna för att få en förståelse för innehåll och sammanhang i artikeln. Samtliga artiklar har lästs noggrant, flera gånger och utifrån ett öppet förhållningssätt. Genom att använda en översiktstabell har aspekter som syfte, metod och resultat dokumenterats. Samtliga artiklar har diskuterats av författarna och innehållet i artiklarna har diskuterats utifrån egna perspektiv. För att undvika eventuella skevheter har varje artikels analys inletts med författarnas reflektion och förståelse över artiklarnas syften. Slutligen har de valda artiklarna dokumenterats i översiktstabellen (se bilaga 2). Nästa steg var att söka efter likheter och skillnader i artiklarna när det gäller de teoretiska val, metoder, syften, analysgång och resultat. Likheterna i artiklarna markerades genom färgmarkeringar och utifrån dessa likheter utformades huvudkategorier till arbetets resultatdel. Slutligen har en sammanställning redogjorts över samtliga artiklar där både likheter och skillnader framhävts samt där kvalitativa och kvantitativa studier presenterats gruppvis utifrån teman (Friberg 2017).
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Bedömningen av att en studie är etisk eller inte sker genom att etiska överväganden som görs under eller inför ett vetenskapligt arbete (Sandman & Kjellström, 2018). De överväganden som granskas i den aktuella studien är frågeställning, val av ämne, genomförandet,
den besitter god vetenskaplig kvalitet, tar upp relevanta frågor, och att genomförandet sker på ett etiskt sätt. Dessa krav är viktiga komponenter för att ett arbete ska vara etisk godkänd (Sandman & Kjellström, 2018).
Enligt Helsingforsdeklarationen (2013) finns det fyra etiska krav som vetenskapliga studier ska fullfölja. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och
konfidentialitetskravet. De aktuella artiklarna som har inkluderats i den aktuella
litteraturöversikten har följt samtliga i enlighet med Helsingforsdeklarationen (2013). Med dessa krav som grund kan det säkerställas att studien har tagit hänsyn till samtliga
respondenters rättigheter och integritet. Vid otydlig information har artiklarnas metod del lästs för att kunna säkerhetsställa att deltagandet har varit frivilligt samt varit byggt på medgivande som varit informerat. En kvalitetsgranskning har gjorts av samtliga resultatartiklar för att försäkra om att de inkluderade artiklarna uppfyller de etiska kraven. Analysen utfördes med noggrannhet i avsikt att undvika felaktiga tolkningar. All data redovisades med en korrekt källhänvisning och referenser i löpande text enligt APA-guiden i syfte att undvika plagiering eller förfalskning.
RESULTAT
Studiens resultat delas upp tre teman; upplevelser i bemötande med vårdpersonal,
språkbarriär och upplevelser av att använda tolk i vårdmöten.
UPPLEVELSER I BEMÖTANDE MED VÅRDPERSONAL
Flera av artiklarnas resultat visade att äldre immigranter upplevde sig utsatta när dem blev beroende av andra och kände sig ensamma och isolerade. Detta visades främst i samband med mötena med vårdpersonal som hade svårt att kommunicera med när de fick allmän vård. Förutom språkkunskaper och behovet av tolk var utsatthet en påverkande faktor relaterad till tidigare livshändelser, kulturella skillnader och kommunikationsproblem (Hovde m.fl., 2007; Chiatti, 2019; Butow m.fl. 2010; Vydelingum, 2000; Wiking m.fl.,2008; Heikkilä och Ekman, 2000). Patienterna upplevde till en viss del annorlunda bemötande och misstänkte att de fick sämre vård jämfört med de som var födda i landet, vilket gjorde att de kände sig mindre värda (Butow m.fl., 2010; Kjøllesdal m.fl. 2020). De flesta patienter hade både positiva och negativa upplevelser och uppfattningar om vårdmöten. Äldre patienter som inte kunde språket uttryckte känslor av misstanke i vårdmöten. Patienterna var osäkra på om de hade upprätthållit en god och förståelig kommunikation eller om vårdpersonalen hade
missförstått dem (Butow m.fl. 2010; Heikkilä & Ekman, 2000; Vydelingum, 2000). Dålig kommunikation, brist på förklaringar om patienternas sjukdomstillstånd från personalen, kostvanor och tillgodose religiösa behov var orsaken till missnöje bland patienter, vilket upplevdes ensamt och isolerat av patienterna (Vydelingum, 2000). Patienterna upplevde att sjuksköterskor inte visade uppmärksamhet på patienternas behov i vårdmöten (Vydelingum, 2000). Under några tillfällen upplevde patienterna att de inte fick chansen att be om tolk under vårdmöten och detta skapade obehag och osäkerhet kring deras medicinering och vård (Vydelingum, 2000). Det betonades även vikten av att vara medveten om äldres utsatta situation och känna den äldres livshistoria, trauma, etnisk tillhörighet och familjekontext. Äldre immigranter ville att sjuksköterskor skulle fråga om deras kultur, språkpreferens, mat och kostvanor och familjedynamik (Chiatti, 2019; Nielsen m.fl., 2016; Hovde m.fl., 2007). Majoriteten av äldre immigranter upplevde att de fick respekt för deras personlighet,
önskemål, kultur och känslor (Kjøllesdal m.fl., 2020; Chiatti, 2019; Butow m.fl., 2010; Heikkilä och Ekman, 2000; Hovde m.fl., 2007; Desaretz Chiatti, 2019). Vårdmöten med immigranter och hantering av deras känslor vara en utmanande uppgift för vårdpersonalen. Kulturella skillnader, känslomässiga uttryck, sjukdomsuppfattning och verbalt uttryck gjorde svårt för vårdpersonalen att identifiera immigranters känslouttryck (Schouten & Schinkel, 2015). I Schouten och Schinkels (2015) studie framfördes att äldre immigranter hade mer psykiska problem än den andra äldre befolkningen i landet, vilket gjorde att äldre immigranter besökte ofta läkaren med anledningen av psykiska problem som ångest, depression, somatiska besvär, sämre allmän hälsa och sämre social och emotionell funktion (Schouten & Schinkel, 2015). Förekomsten av dessa psykologiska problem återspeglas i mer känslomässigt uttryck bland etniska minoritetspatienter jämfört med andra befolkningen (Schouten & Schinkel, 2015).
SPRÅKBARRIÄR
Immigranterna upplevde att språkbarriären hindrade dem att uttrycka sina behov, ställa frågor som de vill ha svar på, bygga relation och att få den stöd och uppmuntran från
vårdpersonalen, vilket medförde frustration hos immigranterna (Butow m.fl., 2010; Chandlers m.fl., 201; Chiatti 2019; Hovde m.fl., 2007; Wiking m.fl., 2008). Språkbarriärer påverkade även möjligheten att ge en anpassad, snabb, säker och effektiv vård för att tillgodose
patientens behov. Kulturella missförstånd och språkskillnader skapade etiska dilemman inom tvärkulturell omvårdnad. Det hade även betonats att den rådgivningen som patienten får, måste vara byggd på en patientcentrerad strategi och lämpas efter den utbildningsnivå som
patienten har (Butow m.fl., 2010; Vydelingum, 2000). Kommunikationssvårigheter har upplevts som ett hinder för immigranter och detta har resulterat i att det har uppstått och erhållits en ineffektiv vård, vilket i sin tur har förknippats med språklig barriär (Chandlers m.fl., 2012; Kjøllesdal m.fl., 2020;). Ickeverbal kommunikation togs även upp i Chandlers m.fl. (2012) studie och beskrevs som att immigranten har upplevt ett bemötande från sjuksköterskan som upplevdes sårande utifrån sjuksköterskans ansiktsuttryck, då patienten tolkade detta ansiktsuttryck som ett negativt bemötande i jämförelse med vad sjuksköterskan verbalt påpekade (Chandlers m. fl. 2012). Språkbarriärer medförde att patienter upplevde vården sämre och var ett hinder för att få en kvalificerad vård (Chiatti, 2019; Hovde m.fl., 2007; Wiking m.fl., 2008; Butow m.fl. 2011). Bristande kulturkompetens hos sjuksköterskor och otillgänglig tolkhjälp gjorde att tillgång till vården upplevdes negativt. Äldre immigranter uttryckte oro kring språkbarriär vid tillgång till vårdtjänster (Chiatti, 2019). Språkbarriärer begränsade kontakten med sjukvården, vilket ledde till brist på att uttrycka sina behov och känslor. Detta påverkade i sin tur den mottagna hjälpen och därmed kände de sig övergivna (Hovde m.fl., 2007). Äldre immigranter upplevde situationer som sjukhusbesök besvärliga när formell tolk inte var tillgänglig. Detta resulterade i att de äldre immigranter kände att de inte hade kontroll över sin egen våd och medicinering samt över dess lämplighet (Butow m.fl., 2010; Heikkilä & Ekman, 2000; Vydelingum, 2000). Språkbarriären begränsade den äldre immigrantens delaktighet i samhället. Det gav brist på sociala nätverk och aktiviteter som till exempel att läsa ett brev, läkarbesök och sjukhusbesök. Detta ledde även till svårigheter att skapa tillit eller skapa ett fungerande förhållande med vårdpersonalen, vilket gjorde att immigranter var beroende av andra och kände sig ensamma och isolerade (Hovde m.fl., 2007). Patienter talade om skillnader i språk och kultur mellan läkaren och patienten, vilket kunde orsaka problem under vårdmöten där majoriteten av patienterna betonade vikten av tolkens betydelse. Språkbarriären hindrade kommunikationen och gav lägre välbefinnande (Wiking m.fl., 2008).
UPPLEVELSER AV ATT ANVÄNDA TOLK I VÅRDMÖTEN
Patienterna uttryckte vikten av att få information och en värdefull kommunikation under vårdmöten (Nielsen m.fl., 2016; Hovde m.fl., 2007; Chiatti, 2019; Wiking m.fl., 2009). Det behövdes tolk för att möjliggöra personcentrerad vård under vårdmöten, vilket gav bättre resultat och mer nöjda patienter. Vissa av patienterna kunde förstå språket tillräckligt för att utföra sina nödvändiga ärenden exempelvis att handla, men de flesta var mycket beroende av
sina barn eller barnbarn, speciellt för att tolka och översätta (Nielsen m.fl., 2016). Somliga äldre kvinnliga immigranter hade aldrig använt en professionell tolk och var helt beroende av sina barn för att kommunicera (Nielsen m.fl., 2016). Äldre immigranters kommunikation med vårdpersonalen var alltid begränsad och de fick alltid hjälp från en tolk, antingen en
professionell tolk eller från en familjemedlem för att få tillräcklig information. En del av patienterna uttryckte att professionell tolk var bättre än familjemedlem. Men majoriteten av patienterna föredrog familjemedlemmar eftersom familjen visste hela deras hälsohistoria (Butow m.fl., 2010). Flera av patienter talade om att skillnader i språk och kultur kunde orsaka problem under vårdmöten. Majoriteten av patienterna betonade vikten av att ha en tolk i vårdmöten (Wiking m.fl., 2008; Butow m.fl. 2010; Heikkilä & Ekman, 2000; Vydelingum, 2000; Nielsen m.fl., 2016; Hovde m.fl., 2007; Chiatti, 2019). En del av deltagare i en studie av Wiking m.fl. (2008) nämnde att om det finns en tolk finns det inga problem. Närvaron av en tolk under vårdmöten underlättade kommunikation och förståelsen mellan patienten och vårdpersonalen. De äldre immigranterna valde ofta att inte söka vård med anledningen av att det inte fanns tolk närvarande och en familjemedlem eller vän var inte tillgänglig för att tolka (Nielsen m.fl., 2016; Hovde m.fl., 2007; Chiatti, 2019; Wiking m.fl., 2009).
DISKUSSION
METODDISKUSSIONSyftet med litteraturöversikten var att beskriva äldre immigranters upplevelser av kommunikation i vårdmöten. För att utföra artikelsökningar användes databaser Cinahl Complete och Pubmed. Enligt Friberg (2017) blir användning av endast en databas som en svag forskning. Friberg (2017) föreslår sökning i flera databaser för att öka antal träffar, hitta artiklar som ger svar på litteraturöversiktens syfte samt att det ökar trovärdigheten (Friberg, 2017). Det har varit utmanande att göra en systematisk databassökning under arbetet, vilket gjorde att databasen Cinahl Complete blev lättare att arbeta med i jämförelse med Pubmed då antalet träffar i Cinahl Complete var mindre omfattande. Det har även förekommit svårigheter med att kombinera sökorden i databaserna och för att vara systematiskt användes samma sökord i både databaser. Genom att använda samma sökord hittades samma artiklar i både databaserna. De flesta av artiklarna återkom när sökorden kombinerades i databaserna, vilket kan ses som en styrka enligt Henricson (2012) då detta ökar pålitligheten i litteratursökningen. Utifrån Fribergs granskningsmall (2017) kvalitetsgranskades samtliga artiklar och detta kan
ses som en styrka i litteraturöversikten då det på ett systematiskt sätt genom
granskningsmallen har valts artiklar med hög kvalitet och artiklar med låg kvalitet har sorterats bort.
Det har varit utmanande att finna artiklar som enbart var kvalitativa därför gjordes inga begränsningar gällande kvalitativa och kvantitativa artiklar. Den aktuella litteraturöversikten grundades på kvantitativa och kvalitativa artiklar och de artiklar som har använts i studiens resultatdel utgjordes av sju kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar och en mixad metod. Användning av båda kvalitativa och kvantitativa forskningar ger en litteraturöversikt mer trovärdighet och mångsidig information om ett forskningstema som kan upplysas ur olika aspekter (Forsberg & Wengström, 2008; Borling, 2017). Dock gjordes ett urval och studien har endast använt den kvalitativa delen för att det ansågs vara i enlighet med den aktuella studien syfte. Men detta kan ses som en svaghet på grund av att samtliga delar av resultatet inte har använts. En artikel av Schouten och Schinkel (2015) inkluderade även personalen men den delen som rör äldre immigranters upplevelser har endast tagit med. Det användes sökord tillsammans med booleska operatorerna AND och OR och detta kan ses som en styrka i studien då artikelsökningen begränsades och blev mer specifikt i enlighet med syftet.
En eventuell styrka kan anses vara studiens val av två sökord, transcultural nursing och office visits. Dessa sökord kan anses vara kombinerade när det gäller motsvarigheten till den
ursprungliga betydelsen då en direkt översättning av begreppet vårdmöten inte hade en motsvarighet i databasen Svensk Mesh, vilket har lett till att dessa två begrepp har haft i syfte att motsvara begreppet vårdmöten i litteraturöversikten. Sökorden office visit kan vid
direktöversättning motsvara ordet mottagningsbesök, vilket är ett smalare ord än vårdmöte som ingår i syftet. Anledningen till att detta sökord inkluderats var då enligt bibliotekarie användes ämnesordet som ett ord för den bredare termen vårdmöte.
En av de begränsningar som gjordes vid artikelsökningen var att artiklarna skulle vara på engelska, vilket var viktigt att översättningen blev rätt i avsikt att hindra feltolkningar i artiklarnas resultat. Därför användes ordbok för att hitta en så motsvarig översättning som möjligt, vilket kan ses som en styrka i arbetet. I och med att språkbarriärer kan klassificeras som ett globalt dilemma och har studerats internationellt, har litteraturöversikten inte
begränsat sin sökning när det gäller geografiskt område, vilket kan anses vara som en styrka då detta kan betraktas som att resultatet i litteraturöversikten är mångfaldig. Immigranter kan ses som en marginaliserad grupp i samhället som inte alltid blir sedd eller hörd. Därför är det denna typ av litteraturstudie viktig för att ge röst åt denna grupp och få ta del av deras egna upplevelser. Resultatet baseras på tio artiklar, vilka är västerländska. Detta resulterar att ett
makroperspektiv på innehållet erhålls men även ett globalt perspektiv, i och med att de valda artiklarna är från olika länder med liknande resultat.
Det har endast använts vetenskapliga artiklar som var etiskt och vetenskaplig granskade, vilket kan anses som en styrka. I databasen Pubmed kunde inga begränsningar göras i
sökningarna, när det gäller peer reviewed granskade artiklarnas vetenskapliga grad bedömdes därför av författarna. Enligt Forsberg och Wengström (2008) är det av stor vikt att begränsa sin sökning när det gäller tidsperiod för artiklarnas publicering då en alltför gammal forskning inte anses vara aktuell. Under skrivprocessen har författarna upplevt att samarbetet har
fungerat bra då författarnas kunskap kompletterade varandra. Regelbundna avstämningar mellan författarna samt med handledaren har fungerat bra för att kunna hålla arbetet inom tidsramen och inför varje deadline. Författarnas intresse till ämnet som har valts har gjort att det blev lättare att ta sig genom arbetet.
RESULTATDISKUSSION Resultatet tar upp teman som delvis täcker varandra: språkbarriär, upplevelse av att använda tolk i vårmöten, upplevelser i bemötande med vårdpersonal. I resultatet överlappar dessa teman varandra som visade patienters upplevelser och hur språkbarriärer är ett hinder för att sjuksköterskan kan tillgodose god omsorg och vård. Resultatet visade att språkbarriärer inte är bara ett hinder för att patienter ska få en kvalificerad vård. Patienter upplevde även
svårigheter med att skapa tillit och ett fungerande förhållande med vårdpersonal. Detta
innebar att frustrationen över språkbarriären hindrade de äldre immigranterna att uttrycka sina behov och känslor, kunna ställa frågor och få svar, bygga goda relationer, få stöd och
uppmuntran från vårdpersonal. De äldre immigranterna hade även en oro kring tillgång till vårdtjänster när det finns kommunikationssvårigheter. Det kan ta lång tid för en immigrant att lära sig svenska på ett så djupt sätt att hen lär sig ordens sociala och kulturella betydelse. Möten i vården, eller i andra professionella sammanhang, är för de svåra
kommunikationstillfällena. Dessa samtal är alltid fulla av utmaningar, särskilt när de äger rum mellan människor som tillhör olika språk och samtalskulturer (Al-Baldawi, 2014). Resultatet visade även att tolk är väldigt nödvändigt för att säkerställa en personcentrerad vård under vårdmöten. I den personcentrerade vården är kommunikation ett essentiellt tema.
Kommunikation är en process med symbolutbyten där relationer skapas och gör att
verkligheten konstrueras och blir meningsfull (Stier, 2009). En personcentreradvård sker när man respekterar individualitet, identifiera och understödja personers styrkor och behov snarare än svagheter och problem (Edvardsson, 2009). Vikten av att få information och en
värdefull kommunikation under vårdmöten är essentiellt för att tillgodose patientsäkerheten och vårdkvaliteten. Alla som är i behov av det har rätt att få tillgång till tolk i alla
myndighetskontakter (SFS 2017:900). Professionella, auktoriserade, sjukvårdstolkar rekommenderas (Vårdhandboken, 2020). Resultatet visade även att tolkning från en
professionell tolk eller en familjemedlem var nödvändigt för att få tillräcklig information. Att använda tolk i ett interkulturellt professionellt möte är både nödvändigt och en rättighet om klienten anser sig i behov av det (Al-Baldawi, 2014). Kvaliteten på tolken grundas på tolkens kompetens och patientens och vårdgivarens erfarenheter av tolk. Resultatet visade att en stor del av patienterna aldrig hade använt sig av en professionell tolk. Professionell tolk var uppskattat men även tryggheten av närstående familjemedlemmar var ett bättre alternativ eftersom de är mer upplysta om deras hälsohistoria. Resultatet visade att patienter såg inget behov av att söka vård om det inte fanns en professionell tolk eller en familjemedlem eller vän inte var tillgänglig för tolkning. I linje med detta har Hadziabdic and Hjelm (2014) pratat om att användningen av professionella tolkar gav fördelar som deras förmåga att tolka
bokstavligt, objektivt och utan att ha någon relation till patienten. Användningen av familjemedlemmar som tolkar ledde till positiva känslor av säkerhet och förtroende och användningen av tvåspråkig personalhälsovård hade flera positiva praktiska och ekonomiska fördelar. Enligt Leininger (1991) måste vårdrelationen vidgas från att enbart poängtera relationen mellan sjuksköterska och patienten till att omfatta familjen, samhället, grupper, kulturer och institutioner som har betydelse för människors hälsa och vård.
Resultatet belyser även icke-verbal kommunikation och patienternas upplevelser av brist på vård av sjuksköterskor och otillgängligheten hos tolkar. Patienternas upplevelser av bristande bemötande uppstod när vårdpersonal visat dåligt kroppsspråk eller dåliga ansiktsuttryck vilket resulterar till missförstånd eller subjektiva tolkningar på det individuella vårdbemötandet. I de kulturer där kommunikation baseras på en mix av verbalitet och kroppsliga signaler kan viktig information missas. Detta kan påverka diagnosen och därefter behandlingen (Al-Badawi, 2014). Resultatet visade att många äldre immigranter kände ensamhet och isolering, de betonade en uppskattning av en värdefull kommunikation under vårdmöten med personal. Språk och kultur var de faktorerna som påverkade och kunde begränsa kommunikationen och orsaka problem under vårdmöten. Leininger (1970) poängterar att kulturellt kompetent omsorg inte är något som en sjuksköterska klarar av automatiskt och intuitivt, sjuksköterskan behöver studera olika kulturer och öva upp sin förmåga att ställa relevanta frågor, lyssna, reflektera och tänka efter före och inte ta för givet hur det ska vara. Resultatet visade även att
patienterna upplevde en annorlunda bemötande och äldre immigranterna upplevde att de fick sämre vård jämfört med infödda i landet, vilket resulterade att de kände sig värdelösa. Luiking m.fl. (2019) betonar att språkproblem och skillnader med immigranternas erfarenhet i
hemländerna är viktiga faktorer i alla stadier av en patiens resa genom hälsosystemet. Resultaten antyder att information kanske inte tillgodoser alla immigrant patienters behov, eftersom den i allmänhet riktar sig till människor som redan förstår hur ett hälsovårdssystem fungerar. Information bör därför anpassas till de olika behoven hos "migranter". Patienterna tar upp deras subjektiva upplevelser när de har stött på brister i kommunikation inom hälso- och sjukvården. Dålig kommunikation mellan vårdpersonal och patient, brister i att ge kunskap om patientens sjukdomstillstånd, ingen hänsyn till patientens religiösa behov. Leininger (1991) talar om hälsan och dess koppling till välbefinnande, och vad som synen på vad som utmärker en god hälsa. Från en kulturell utgångspunkt värderar människor olika saker i livet och synen på vad som uppfattas som hälsobefrämjande skiljer sig är eftersom värden, sociala och kulturella kulturer varierar och dessutom skiljer människor levnadsvillkor åt. Resultatet betonar att bristande kommunikation påverkar upplevelsen av vårdmöten negativt.
Kommunikationsbrister är ett hinder för en god vård och en bristfällig kommunikation samt information leder till en ineffektiv vård för patienterna. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården vara anpassad efter patientens behov och ska kännetecknas av ett
respektfullt bemötande med empati, tillit och lyhördhet. Resultatet visar även att äldre immigranter värderar vårdpersonal på ett positivt sätt när vårdpersonalen initierar dialog och visar intresse för den äldre immigrantens kultur språkpreferens och familjedynamik.
Resultatet visar vidare att äldre immigranter värderar vårdpersonal sämre när vårdpersonal inte visar uppmärksamhet på patientens behov i vårdmöten. Leininger & McFarland (2006) tar upp vikten av att sjuksköterskor medvetet arbetar med att utveckla kulturell kompetens genom att skaffa sig kunskap om olika kulturer. Resultatet visade att kulturella missförstånd och språkskillnader skapade även etiska dilemman inom tvärkulturell omvårdnad. Studiens resultat nyanserar kulturens inverkan på kommunikation och de utmaningar, feltolkningar och missförstånd som påverkar innehållet och strukturen i ett samtal. Detta kan göra att
sjuksköterskan och patienten inte har samma mål och att sjuksköterskan inte uppfattar vissa saker som patienten gör i hälsofrämjande syfte som kontraproduktiva. Enligt Leininger & McFarland, 2006 är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar vad patienten upplever som hälsa för att undvika missförstånd. Dessa faktorer är ogynnsamma för en god
vårdrelation mellan vårdtagare och vårdpersonal. Om en god vårdrelation inte existerar mellan de två parterna resulterar det till att patienter riskerar vårdlidande. Eriksson (1994) pratar om att vårdlidande är det lidande som orsakas av vård och behandlingssituationer. Genom att sträva efter att arbeta för en god vård som är etisk för vårdtagaren bidrar det till att vårdlidandet minskas.
KLINISKA IMPLIKATIONER
Det är av stort vikt att sjuksköterskan är medveten om de språkliga och kulturella skillnader som finns i vårdmöten. För att ge en trygg och jämlik vård bör sjuksköterskan bemöta patienter med respekt och skapa även förutsättningar för en fungerande kommunikation. Tillämpning av resultatet kliniskt kan ske i form av utbildning av sjuksköterskor inom
immigranter, hantering vid språksvårigheter samt kulturella olikheter. Det kan utföras genom föreläsningar, filmvisningar och kurser i form av kompetensutveckling. Sjuksköterskorna måste även ha kunskap om lagstiftningar som betonar vikten av att patienten har rätt till information som är förståelig. Forskning har visat att språk och kultur är sammankopplade och vid språkbarriärer kan det även framkomma kulturkrock. Det är viktigt med
kompetensutvecklande kurser inom kultur för sjukvårdspersonal eftersom det kan påverka patientens vårdkvalité och vårdupplevelse. Patientens upplevda problem i vården skulle kunna minskas med mer kulturell kunskap och transkulturell omvårdnad i sjuksköterskans
utbildning. Detta skulle bidra till att sjuksköterskan kan jobba mer evidensbaserat vid möte med patienter som har språksvårigheter. Sjuksköterskan skulle ha bättre förståelse för språkets och kommunikationens betydelse i arbetet. Eftersom många sjuksköterskor kommer vårda patienter med språkliga barriärer kan ökad kulturell kunskap minska arbetsrelaterad stress och förbättra bemötandet med dessa patienter, vilket leder till en trygghet för patienten. Hälso- och sjukvården måste även lägga vikt på tillgängligheten av tolkar med olika språkkunskaper samt att tolkarna har ömsesidig språklig och kulturell kompetens. Detta kan man uppnå genom att tolkar utbildas inom medicinska termer, språk och kultur.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
När datainsamlingen skulle utföras var det svårt att hitta vetenskapliga artiklar om det skrivna ämnet. Det var otillräckligt med forskning kring patientens upplevelse av språkbarriärer inom vården. Det krävs mer forskning inom området för att kunna belysa problematiken, minska missförstånd och höja förståelsen mellan patienten och sjuksköterska. Sjuksköterskorna måste
även ha en bredare förståelse kring kulturella och transkulturella aspekter i omvårdnaden. En forskning kring huruvida utbildningar täcker kompetenser om det kulturella behovet som finns i vårdmöten, skulle vara värt att forska. Liksom, att undersöka sjuksköterskans
kulturella kompetens och huruvida sjuksköterskan upplever om den kulturella kompetensen som har erhållits från utbildningen är tillräcklig eller inte. Mot bakgrund av detta skulle det vara intressant att undersöka vårdmöten utifrån ett mångkulturellt perspektiv, med
sjuksköterskans upplevelser i fokus.
SLUTSATS
Litteraturöversikten har belyst hur äldre immigranter upplevde kommunikationen i
vårdmöten. Språkbarriären hindrade de äldre immigranterna att uttrycka sina behov, ställa frågor som de vill ha svar på, bygga relation och att få den stöd och uppmuntran från vårdpersonalen, vilket medförde frustration hos immigranterna. Språkbarriärer påverkade även möjligheten att ge en anpassad, snabb, säker och effektiv vård för att tillgodose
patientens behov. Äldre immigranter upplevde sig utsatta när de blev beroende av andra och kände sig ensamma och isolerade. Detta visades främst i samband med mötena med
vårdpersonal som hade svårt att kommunicera med den äldre immigranten när de fick allmän vård. Förutom språkkunskaper och behovet av tolk var utsatthet en påverkande faktor
relaterad till tidigare livshändelser, kulturella skillnader och kommunikationsproblem. Äldre immigranter uttryckte vikten av att få information och en värdefull kommunikation under vårdmöten. Skillnader i språk och kultur kunde orsaka problem under vårdmöten. Majoriteten av patienterna betonade vikten av att ha en tolk i vårdmöten. De äldre immigranterna valde ofta att inte söka vård med anledningen av att det inte fanns tolk närvarande och en
familjemedlem eller vän var inte tillgänglig för att tolka. I vårdmöten kan lättillgängliga tolkningstjänster, mer tid till varje enskild äldre immigrant och kulturella utbildningar för sjuksköterskor bidra till att skapa en god och välfungerande kommunikation mellan
sjuksköterskan och den äldre immigranten. För att kunna övervinna kommunikationsbarriärer som kan uppstå vid vårdmöten är sjuksköterskans attityd, etiskt förhållningssätt samt
kulturella kompetens viktiga faktorer, oberoende av kulturella och språkliga olikheter.
REFERENSFÖRTECKNING
Al-Baldawi, R. (2014). Migration och anpassning: Den okända resan. (2 uppl.). Studentlitteratur.
Ali, P. A., & Watson, R. (2018). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses’ perspectives. Journal of Clinical
Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(5–6), e1152–e1160.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/jocn.14204
Borling, G. (2012). Mixed metod - en instruktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskapliga teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 233–239).
Studentlitteratur.
* Butow PN, Sze M, Dugal-Beri P, Mikhail M, Eisenbruch M, Jefford M, Schofield P, Girgis A, King M, Goldstein D, Butow, P. N., Sze, M., Dugal-Beri, P., Mikhail, M.,
Eisenbruch, M., Jefford, M., Schofield, P., Girgis, A., King, M., & Goldstein, D. (2010). From inside the bubble: migrants’ perceptions of communication with the cancer team. Supportive Care in Cancer, 18(2), 281–290.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1007/s00520-010-0817-x
Bäärnhielm, S. (2019). Möten i den mångkulturella vården. I Fossum, B. (Red.),
Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. (3 uppl., s. 365- 394).
Studentlitteratur
* Chandler, J. T., Malone, R. E., Thompson, L. M., & Rehm, R. S. (2012). “No me ponían mucha importancia”: care-seeking experiences of undocumented mexican immigrant women with chronic illness. Advances in Nursing Science, 35(2), E24-36. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1097/ans.0b013e31825373fe
* Chiatti, B. D. (2019). Culture Care Beliefs and Practices of Ethiopian Immigrants. Journal
of Transcultural Nursing, 30(4), 340–349.
Dogan H, Tschudin V, Hot I, & Ozkan I. (2009). Patients’ transcultural needs and carers’ ethical responses. Nursing Ethics, 16(6), 683–696.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1177/0969733009341396
Donnelly, P. L. (2000). Ethics and Cross-Cultural Nursing, Journal of Transcultural Nursing, Vol. 11 No. 2, April 2000 119-126.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1177/104365960001100206
Edvardsson, D. (2010). Personcentrerad omvårdnad: Definition, mätskalor och hälsoeffekter. I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. (s. 29–33). Studentlitteratur.
Eide, H., & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsetik, samarbete
och konfliktlösning. (2 uppl.). Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber.
Fioretos, I., Gustafsson, K. & Norström, E. (2017). Tolkade möten tolkningens betydelse för
rättssäkerhet och integration. MTM.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2 uppl.). Natur & Kultur.
Fossum, B. (2019). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2. uppl., s. 141–152).
Studentlitteratur.
Hadziabdic, E., & Hjelm, K. (2014). Arabic-speaking migrants’ experiences of the use of interpreters in healthcare: a qualitative explorative study. International Journal for
Equity in Health, 13(1), 1–22.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/1475-9276-13-49.
Hanssen, I. (2005). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. (3 uppl.). Studentlitteratur.
* Heikkilä K, & Ekman S. (2000). Health care experiences and beliefs of elderly Finnish immigrants in Sweden. Journal of Transcultural Nursing, 11(4), 281–289. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1177/104365960001100406
Hemberg, J. A. V., & Vilander, S. (2017). Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 31(4), 822–829. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/scs.12403
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 411–418). Studentlitteratur.
*Hovde B, Hallberg IR, & Edberg A. (2008). Older immigrants’ experiences of their life situation in the context of receiving public care in Sweden. International Journal of
Older People Nursing, 3(2), 104–112.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1748-3743.2007.00097.x
Hurley, C., Panagiotopoulos, G., Tsianikas, M., Newman, L., & Walker, R. (2013). Access and acceptability of community-based services for older Greek migrants in Australia: user and provider perspectives. Health & Social Care in the Community, 21(2), 140– 149. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/hsc.12000
Inspektionen för vård och omsorg. (2014). Kommunikation ett förbättringsområde: Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom primärvården och äldrevården.
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2014/kommunikation-ett-forbattringsomrade-rapport.pdf
Jirwe, M. (2019). Kulturell mångfald. I Friberg, F., & Öhlén, J. (Red.) Omvårdnadens
grunder Perspektiv och förhållningssätt. (s. 361–379). Studentlitteratur.
Karolinska Institutet, Universitetsbibliotek (2020). Användbara databaser och webbplatser. Hämtad 2 december 2020, från,
Kirmayer LJ, Narasiah L, Munoz M, Rashid M, Ryder AG, Guzder J, Hassan G, Rousseau C, Pottie K, Kirmayer, L. J., Narasiah, L., Munoz, M., Rashid, M., Ryder, A. G., Guzder, J., Hassan, G., Rousseau, C., & Pottie, K. (2011). Common mental health problems in immigrants and refugees: general approach in primary care. CMAJ: Canadian Medical
Association Journal, 183(12), E959-67.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1503/cmaj.090292
*Kjøllesdal, M., Indseth, T., Iversen, H. H., & Bjertnaes, O. (2020). Patient experiences with general practice in Norway: a comparison of immigrant groups and the majority population following a national survey. BMC Health Services Research, 20(1), N.PAG. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12913-020-05963-3
Leininger, M. (1991). Culture care diversity and universality: a theory of nursing. National League for Nursing.
Leininger, M. (1995). Transcultural nursing: concepts, theories, research & practice. MacGraw Hill.
Leininger, M., & McFarland, M. R. (2006). Culture care diversity and universality: A
worldwide nursing theory. Jones & Bartlett.
Luiking, M., Heckemann, B., Ali, P., Doorn, C., Ghosh, S., Kydd, A., Watson, R., & Patel, H. (2019). Migrants’ Healthcare Experience: A Meta‐Ethnography Review of the
Literature. Journal of Nursing Scholarship, 51(1), 58–67. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/jnu.12442
Maier-Lorentz M. M. (2008). Transcultural nursing: its importance in nursing practice. Journal of Cultural Diversity, 15(1), 37–43.
*Nielsen, D., Minet, L., Zeraiq, L., Rasmussen, D. N., & Sodemann, M. (2017). Older migrants in exile: the past holding hands with the present - a qualitative
study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 1031–1038. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/scs.12428
Pottie K, & Pottie, K. (2007). Misinterpretation: Language proficiency, recent immigrants, and global health disparities. Canadian Family Physician, 53(11), 1899–1901.
Ronström, O. (1996). Vem ska ta hand om de gamla invandrarna? Socialtjänsten, FoU - byrån.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund.
Schouten, B. C., & Schinkel, S. (2014). Turkish migrant GP patients’ expression of emotional cues and concerns in encounters with and without informal interpreters. Patient
Education & Counseling, 97(1), 23–29.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1016/j.pec.2014.07.00
*Schouten, B. C., & Schinkel, S. (2015). Emotions in primary care: Are there cultural differences in the expression of cues and concerns? Patient Education &
Counseling, 98(11), 1346–1351. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1016/j.pec.2015.05.018 SFS 2001:453. Socialtjänstlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 SFS 2014:821. Patientlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2020:1043. Hälso- och sjukvårdslag.
Socialstyrelsen lägesrapport (2020). Vård och omsorg om äldre. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf
Stier, J. (2019). Kulturmöten: En introduktion till interkulturella studier. (3 uppl.). Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor
Thyli B, Athlin E, & Hedelin B. (2007). Challenges in community health nursing of old migrant patients in Norway - an exploratory study. International Journal of Older
People Nursing, 2(1), 45–51.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1748-3743.2007.00048.x
Torres, S., & Magnússon, F. (2010) Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Gleerups.
*Vydelingum, V. (2000). South Asian patients’ lived experience of acute care in an English hospital: a phenomenological study. Journal of Advanced Nursing
(Wiley-Blackwell), 32(1), 100–107.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1046/j.1365-2648.2000.01415.x
*Wiking E, Saleh-Stattin N, Johansson S, & Sundquist J. (2009). Immigrant patients’ experiences and reflections pertaining to the consultation: a study on patients from Chile, Iran and Turkey in primary health care in Stockholm, Sweden. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 23(2), 290–297.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1471-6712.2008.00622.x
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur & kultur.
World Medical Association. (2020). WMA declaration of Helsinki-ethical principles for
medical research involving human subjects. Hämtad 26 april, 2021, från
Öhlén, J., & Friberg, F. (2014). Person. I Friberg, F. & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadens
grunder Perspektiv och förhållningssätt. (3 uppl., s. 311–327). Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats: Vägledning
