Hur många bilar finns det i Sverige? : En studie om hur vuxna med utvecklingsstörning gissar

Institutionen för klinisk och experimentell medicin

Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp

Vårterminen 2011

ISRN LIU-IKE/BSLP-G--11/016--SE

Hur många bilar finns det i Sverige?

En studie om hur vuxna med utvecklingsstörning gissar

Helena Hurtig

Anna Loskog

Institutionen för klinisk och experimentell medicin

Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp

Vårterminen 2011

ISRN LIU-IKE/BSLP-G--11/016--SE

Hur många bilar finns det i Sverige?

En studie om hur vuxna med utvecklingsstörning gissar

Helena Hurtig

Anna Loskog

Handledare:

Henrik Danielsson

Abstract

Previous studies have shown that the average of guesses made by a group of people, on a question based on general knowledge, often is better than the single guess alone. This has been shown possible to apply on a single individual by producing multiple guesses. One study shows that individuals with low working memory spans benefit more from this phenomenon than individuals with a higher memory span.

The aim of our study is to investigate whether these theories can be applied on a group of adults with an intellectual disability. In this study there were 34 participants, 17 subjects in a trial group and 17 subjects in a gender- and chronological age matched control group. A guessing test with questions based on world facts was used. We also conducted tests to investigate mental age, language comprehension and two different domains of working memory.

The results show that both our trial group and control group benefits from taking the average of their guesses, although we have seen that this kind of test is difficult to apply on a group with intellectual disability. During the test situation individuals in the trial prove a certain

understanding of the numerals, but the given guess does not always reflect this understanding. Also, their guesses are scattered, both within - and across individuals.

Sammanfattning

Tidigare studier har visat att medelvärdet av en grupps gissningar på en faktabaserad fråga ofta blir närmre det rätta svaret än gissningarna var för sig. Det har visat sig att detta även kan appliceras på den enskilda individen genom att denne gör upprepade gissningar på samma fråga. Vidare har man sett att personer med lägre arbetsminnesspann gynnas mer av detta fenomen än personer med högre arbetsminnesspann.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida dessa teorier kan appliceras på en grupp vuxna med utvecklingsstörning. I studien deltog 34 personer, 17 personer i försöksgruppen och 17 personer i en köns- och åldersmatchad kontrollgrupp. Ett gissningstest baserat på frågor om omvärldskunskap där svaren skall anges i siffror användes. Vidare utfördes tester för att undersöka mental ålder, språkförståelse samt två domäner av arbetsminne.

Resultaten visar att både kontroll- och försöksgruppen gynnas av att ta medelvärdet av sina gissningar. Vi har dock sett att test av denna art är svåra att applicera på en grupp med utvecklingsstörning. Deras svar tycks inte spegla den förståelse de har för frågan och deras gissningar har en stor spridning både inom och över individerna.

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för icke kommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och

administrativ art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/

Förord

Alla försökspersoner i studien för deras tålmodiga och engagerade deltagande.

Personal på de dagcenter vi besökt för deras varma mottagande.

Vår handledare Henrik Danielsson för hjälp vid framtagning av testmaterial och stöd under arbetet med uppsatsen.

Slutligen vill studieförfattarna även tacka varandra för en stor gynst genom uppsatsarbetets gång.

Linköping, Mars 2011

Innehållsförteckning

UTVECKLINGSSTÖRNING OCH KOGNITION ... 7

GISSNINGAR OCH UTVECKLINGSSTÖRNING ... 9

SYFTE ... 9 METOD ... 9 DELTAGARE ... 9 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 10 TESTNINGSFÖRFARANDE ... 11 DELTEST ... 11 ANALYSMETOD ... 12 RESULTAT ... 13 CROWD WITHIN ... 14

SKILLNAD MELLAN GIVEN GISSNING OCH DESS MEDELVÄRDEN ... 15

KORRELATIONER ... 15 WISDOM OF A CROWD ... 16 DISKUSSION ... 17 RESULTATDISKUSSION ... 17 METODDISKUSSION ... 20 SLUTSATS ... 22 REFERENSER ... 24 BILAGA 1 ... 28 BILAGA 2 ... 38 BILAGA 3 ... 39

1

Inledning

En grupp människor besitter ofta bättre information tillsammans än vad varje individ gör var för sig. Genom att erbjuda enskilda individer möjligheten att ange en andra gissning på en fråga man inte kan svaret på, har det visats att varje individ besitter en sådan grupp inom sig själv. Man har även visat att individer med ett lägre arbetsminnesspann gynnas mer av en andra gissning i jämförelse med en grupp med högre arbetsminnesspann (Hourihan & Benjamin, 2010).

Detta visar på en sällsynt företeelse där ett lägre arbetsminnesspann genererar en fördel i en kognitivt belastande uppgift. Denna typ av studie har tidigare inte utförts på en grupp individer med utvecklingsstörning och därför är det av intresse att undersöka hur resultatet ser ut då studier av den här arten appliceras på denna grupp.

Bakgrund

Wisdom of a crowd

Flertalet studier (Ariely et al., 2000; Hogarth, 1978; Surowiecki, 2004) har visat att en grupp tillsammans i de flesta fall besitter bättre information och kunskap än de enskilda individerna var för sig. I studierna har man ställt frågor baserade på omvärldskunskap och fakta där

försöksgruppen omöjligt kan inneha de korrekta svaren, utan enbart kan uppskatta och resonera sig fram till ett rimligt svar. Resultaten har visat att det genomsnittliga svaret inom gruppen är avsevärt bättre än de enskilda gissningarna från varje individ. I vissa fall blir den genomsnittliga gissningen inom gruppen det svar som ligger närmast det rätta svaret i jämförelse med den enskilt bästa gissningen. Detta fenomen är känt som massans vishet, the wisdom of a crowd. Felen i de givna svaren inom en grupp tar ut varandra och varje individs gissning bidrar med information som gör att gruppens genomsnittliga gissning blir mer korrekt än den enskilda individens.

Crowd within

Vul och Pashler (2008) visar att fenomenet wisdom of a crowd även kan appliceras på den enskilda individen. För att åstadkomma detta ger man en person möjligheten att ge multipla gissningar på samma fråga. De visar i en studie att även om den första gissningen som ges på en faktabaserad fråga innehåller mestadels av den information som individen besitter, kommer en andra gissning på samma fråga bidra med ytterligare värdefull information. Detta gör att medelvärdet för de

2

båda gissningarna blir bättre än var gissning för sig. Utifrån deras studie drar Vul och Pashler (2008) slutsatsen att varje individ besitter en massa inom sig, a crowd within.

I studien (Vul & Pashler, 2008) användes frågor om omvärldskunskap med korrekta svar som alla var i procentenheter. En del av deltagarna i försöksgruppen uppmanades att ge en omedelbar andra gissning, medan andra skulle ange en andra gissning med en fördröjning på tre veckor. Ingen av deltagarna var medvetna om att en andra gissning skulle komma att fordras. Resultatet av detta visade att gruppen som angav sin andra gissning med fördröjning gynnades ytterligare av detta.

I en liknande studie visade Herzog och Hertwig (2009) att man får en större effekt av crowd within om man vid den andra gissningen guidar försökspersonerna med något de kallar för dialectical bootstrapping. Målet med metoden är att få den andra gissningen att bygga på annan information än den första. I studien gjorde man detta genom att instruera och uppmana individerna att tänka på ett annat sätt. Försökspersonerna ombads anta att den första gissningen var felaktig samt att fundera kring varför den kan ha varit felaktig. De tillfrågades vad i resonemanget de fört som kunde ha bidragit till detta samt uppmanades att fundera kring om gissningen var för hög eller låg. Baserat på resultaten av dessa funderingar uppmanades försökspersonerna att göra sin andra gissning. Samtliga frågor som ställdes handlade om historiska datum. Herzog och Hertwig (2009) menade att om man får personen att göra den andra gissningen baserad på annan kunskap

kommer gissningen också att innehålla andra fel vilket ökar sannolikheten för att medelvärdet ska bli bättre.

Med dessa studier (Vul & Pashler, 2008; Herzog & Hertwig, 2009) som bakgrund undersökte Hourihan och Benjamin (2010) arbetsminnets betydelse i processen att resonera sig fram till en rimlig gissning på en fråga man inte vet svaret på. Resultatet av deras studie visade att individer med ett lägre minnesspann gynnades mer av att ta medelvärdet av sina två gissningar i jämförelse med en grupp med högre minnesspann (r = -,16, p < ,05). Detta visade på en sällsynt

omständighet där ett lägre minnesspann genererar en fördel i en kognitivt belastande uppgift. Hourihan och Benjamin menade att detta berodde på att informationen som gissningen baseras på är bitar av information, så kallade samples, återkallade från långtidsminnet. När ett sample ska inhämtas från långtidsminnet är storleken på spannet i arbetsminnet en faktor som avgör hur stort sample som kan hållas aktivt i minnet. En individ med ett lägre arbetsminnesspann har inte förmågan att återkalla ett lika stort sample, vilket leder till att dessa samples blir mindre. Stora

3

samples kommer att innehålla mer fakta än vad små gör, vilket innebär att risken för att dess information överlappar varandra blir större (se figur 1). Två mindre samples innehåller

information som är mer oberoende av varandra vilket gör att de bidrar med mer spridd kunskap som leder till att gissningarnas medelvärde blir bättre än medelvärdet av två stora samples (Hourihan & Benjamin, 2010).

Kognition

Förmågan att resonera sig fram till en gissning på en fråga man inte kan svaret på kräver en rad funktioner hos individen.

Kognition är en term som innefattar alla de processer då en individ blir varse eller skaffar sig kunskap om objekt. Dessa processer omfattar exempelvis perception, uppmärksamhet, igenkännande, resonerande, omdöme, begreppsbildning, problemlösning och bearbetandet av information (Webb & Adler, 2008).

Man skiljer på kognitiva processer som är automatiserade och de som är mer krävande och ansträngande. De processer som är mer automatiserade är de som är oavsiktliga eller som blivit rutinmässiga och därför kräver mindre av den kognitiva kapaciteten. Den mer krävande

bearbetningen å andra sidan kräver koncentration, uppmärksamhet och användande av kognitiva strategier (Hasher & Zacks, 1979).

Metakognition är kunskapen och tänkandet om sina kognitiva processer, samt övervakandet av dessa. Det refererar också till de, till synes, omedvetna förmågorna att kunna uppmärksamma, minnas och organisera information samt att lösa problem och använda sig av strategier (Webb & Adler, 2008).

Figur 1 visar hur två större samples, minnesbitar, med information överlappar varandra jämfört med två mindre samples som är mer oberoende av varandra.

4 Exekutiva funktioner

Exekutiva funktioner definieras som ett stort antal komplexa medvetna, meta-kognitiva processer såsom planering, organiserad sökning, impulskontroll, målinriktat beteende, uppmärksamhet, initiering av handlingar och självutvärdering (Lehto, Juujarvi, Kooistra & Pulkkinen, 2003; Sikora, Haley, Edwards & Butler, 2002; Wu, Anderson & Castiello, 2002). Det finns tre viktiga

undergrupper inom exekutiva funktioner som är relativt väldefinierade; shifting, inhibering och uppdatering av arbetsminnet. Shifting syftar till förmågan att kunna växla mellan olika uppgifter eller tankesätt. Uppdatering av arbetsminnet är förmågan att övervaka och uppdatera representationer i arbetsminnet så att det innehåller relevant information som behövs för stunden. Inhibering är förmågan att vid behov kunna medvetet hämma dominanta, automatiska eller tidigare inlärda responser (Baddeley, 1996; Miyake, Friedman, Emerson, Witzki, Howerter & Wager, 2000; Rabbitt, 1997).

Vidare ansvarar exekutiva funktioner för övervakning och reglering av kognitiva processer och sägs ligga till grund för mer avancerade förmågor som att resonera och att räkna. På grund av att exekutiva funktioner är så komplexa är det svårt att säga att en sämre prestation på en kognitivt belastande uppgift beror på brister i just de exekutiva funktionerna då exekutiva uppgifter också kräver att icke-exekutiva kognitiva förmågor fungerar, såsom verbala och spatiala förmågor. Detta refereras till som renhetsproblemet. I en studie av Sluis, de Jong och Van der Leij (2007) fann de att uppdatering av arbetsminnet har en positiv korrelation med förmåga att läsa, räkna och icke-verbalt resonerande (Van der Sluis, de Jong & Van der Leij, 2007).

Exekutiva funktioner har ett positivt samband med mental ålder och intelligens (Van der Molen, Van Luit, Jongmans & Van der Molen, 2007; Numminen, Lehto & Ruoppila 2001). Begreppet intelligens syftar bland annat till förmågan att kunna resonera, tänka abstrakt, lösa problem och förstå språk. Intelligensen delas vidare upp i två delar, den kristalliserade- och den flytande

intelligensen. Begreppet flytande intelligens syftar till kapaciteten att använda förmågor för att lösa problem. Den kristalliserade intelligensen ses som förvärvad faktakunskap och färdigheter (Facon & Facon-Bollengier, 1999).

För att mäta den flytande intelligensen och det abstrakta resonerandet kan man i Psykiatri – en översikt läsa att Ravens Progressiva Matriser troligtvis är det mest använda testet i Sverige. Testet är icke-verbalt visuospatialt och består av ett antal matriser med items där sekvenser av mönster eller diagram ska kompletteras (Levander & Lyons, 2008).

5

Flera studier har undersökt hur sambandet mellan exekutiva funktioner och intelligens ser ut. Det har visats att det finns en positiv korrelation mellan intelligens och uppdatering av arbetsminnet, medan intelligens inte har ett lika starkt samband till inhibering och shifting (Friedman, Miyake, Corley, Young, DeFries & Hewitt, 2006). Vidare har studier visat att exekutiva funktioner är relaterade till högre utbildningsnivå (Avila, Moscoso, Ribeiz, Arrais, Jaluul & Bottino 2009), högre mental ålder (Van der Molen et al., 2007) och till högre biologisk ålder (Bucur & Madden, 2010).

Språkförståelse

En del av kognitionen är språkförståelsen. Förståelse för det talade språket kräver mycket mer än bara förståelse av en ström isolerade ord. Förståelse för språket kräver en förmåga att kunna se det semantiska och syntaktiska sambandet hos på varandra följande ord, fraser och meningar. Genom förmågan att se dessa samband får man en sammanhängande och meningsfull

representation av det som sägs. För att få förståelse för det talade språket krävs också att man integrerar den nytillkomna informationen av det som sägs, med tidigare redan bearbetad

information. Detta kräver att individen har tillgång till denna, redan bearbetade information, och att informationen tillfälligt kan lagras i arbetsminnet under denna integrering. Om tillfällig lagring av denna sort är viktig för en korrekt och adekvat språkförståelse har individer med lägre

arbetsminnesspann sämre förmåga att hålla redan känd information aktiv i minnet. Därigenom är de även sämre på att se sambandet och betydelsen av exempelvis komplexa meningar (Daneman & Merikle, 1996).

Arbetsminne

Tillfällig lagring och manipulation av information sker i arbetsminnet. En känd modell över arbetsminnet är Baddeleys, som innefattar en central exekutiv med tre underliggande

specialiserade slavsystem; fonologiska loopen, visuo-spatiala sketchblocket och en episodisk buffert (se figur 2). Den fonologiska loopen processar språk och hanterar verbal information. Tillfällig lagring och manipulering av visuell och spatial information tillhandahålls av visuospatiala skissblocket. Den centrala exekutiven koordinerar, styr och fördelar uppmärksamheten över de tre underliggande systemen. Den episodiska bufferten fungerar som en länk till långtidsminnet (Baddeley, 2002).

6

Figur 2. Baddeleys arbetsminnesmodell med den centrala exekutiven och dess tre underliggande slavsystem.

Utvecklingsstörning

Begreppet utvecklingsstörning är en omdiskuterad term på grund av den heterogena epidemiologin och dess varierande terminologi såsom mental retardation, generella inlärningssvårigheter, mentalt funktionshinder och intellektuellt handikapp (Leonard & Wen, 2002). Den vanligaste kända orsaken till utvecklingsstörning är kromosomavvikelser, där Downs syndrom är den mest välkända. Andra orsaker kan vara komplikationer vid förlossning, trauma eller metaboliska rubbningar (Ainsworth & Baker, 2004).

När man definierar utvecklingsstörning har mått på intelligens en stor betydelse, men den är inte tillräcklig när det gäller att fastställa diagnosen (O’brien, 2001). För att få diagnosen ska individen ha en avsevärd nedsättning av intellektuella förmågor, ha adaptiva svårigheter och störningen ska ha uppstått under utvecklingsperioden innan 18 års ålder. Diagnosen innefattar även

inskränkningar på funktioner i det vardagliga livet. De adaptiva svårigheterna och de intellektuella nedsättningarna ska fastställas i jämförelse med funktionerna hos en åldersmatchad kontrollgrupp inom samma kultur och samhälle (”DSM-IV-TR”, 2000).

Diagnosen utvecklingsstörning delas, enligt DSM-IV, upp i fyra nivåer; mild-, måttlig-, grav- och djup utvecklingsstörning.

Mild utvecklingsstörning är den största gruppen och utgör 85 % av alla med diagnosen. Individer med mild utvecklingsstörning har en IQ-nivå på 50 (55) upp till ungefär 70 (”DSM-IV-TR”, 2000) . För vuxna personer motsvarar detta en mental ålder på sju till tolv år (Levander & Lyons, 2008). Personer med mild utvecklingsstörning har minimal sensomotorisk påverkan och

störningarna uppdagas ofta inte förrän personen nått en senare ålder. I vuxen ålder når individer med mild utvecklingsstörning vanligtvis en god social- och yrkesmässig nivå där de är

7

självförsörjande med visst yttre stöd (”DSM-IV-TR”, 2000). Personer med en mild

utvecklingsstörning har ett outvecklat abstrakt tänkande. Med lindrig utvecklingsstörning kan man förstå det skrivna ordet och siffror, men har svårt att exempelvis hänga med i en textad film (Levander & Lyons, 2008). De kan i tankarna gå utanför sin verklighet och lägga ihop sina egna erfarenheter för att kunna dra slutsatser utifrån dem (Heister Trygg, Andersson, Hardenstedt & Pilesjö, 2009).

Individer med en måttlig utvecklingsstörning har ett IQ-intervall på 30-50 (55), vilket motsvarar en mental ålder på fyra till sju år för vuxna individer (Levander & Lyons, 2008). Med måttlig utvecklingsstörning har man svårt att generalisera från en situation till en annan. Man kommer ihåg det självupplevda och kan erinra sig vad som ska hända om man varit med om det förut (Heister Trygg et al., 2009). Man kan tala och förstå enkelt konkret språk, men har svårt för att skriva, läsa och räkna (Levander & Lyons, 2008).

Individer med grav utvecklingsstörning har ett IQ-intervall på 20-30. Diagnosen innebär att individerna kan tillägna sig viss kommunikation och har grundläggande ADL-förmågor men behöver ständigt hjälp i vardagen. Individer med djup utvecklingsstörning har en IQ under 20. Detta innebär ofta en allvarlig neurologisk störning som gör att personerna blir helt beroende av nära stöd (”DSM-IV-TR”, 2000).

Personer med utvecklingsstörning når inte lika höga utbildningsnivåer i jämförelse med en kontrollgrupp utan utvecklingsstörning. I en studie där man låtit en grupp med

utvecklingsstörning svara på frågor genom självskattning har de även funnit att de i högre grad skattar att de har problem med addition i jämförelse med en kontrollgrupp (Hall, Strydom, Richards, Hardy, Bernal & Wadsworth, 2005).

Hos personer med utvecklingstörning har den kronologiska åldern en påverkan på den

kristalliserade intelligensen som då är relaterad till erfarenhet (Facon & Facon-Bollengier, 1999). De har heller inte lika många sociala kontakter i jämförelse med människor utan

utvecklingsstörning (Hall et al., 2005).

Utvecklingsstörning och kognition

Personer med utvecklingsstörning utvecklas i samma faser som personer som följer den typiska utvecklingen, men med en försening där de heller inte når samma nivåer. Personer med

8

utvecklingsstörning har även under tidig ålder ett långsammare och otillräckligt tillägnande av språk, intellekt, samt sociala och motoriska färdigheter i jämförelse med barn med typisk utveckling (Ainsworth & Baker, 2004).

På uppgifter som kräver exekutiva funktioner presterar personer med utvecklingsstörning generellt i nivå med deras mentala ålder (Van der Molen et al., 2007; Numminen et al., 2001). Högre intelligens och mental ålder korrelerar med snabbare hastighet på bearbetningen av information. Begränsningar i kognitiva förmågor såsom kognitiv hastighet, språkfärdighet och arbetsminne har sekundära effekter på strategisk bearbetning. Då personer med

utvecklingsstörning generellt har en nedsättning i intelligens är de, som grupp, långsammare när det gäller strategisk bearbetning (Beveridge et al., 1997). När en grupp med utvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp jämförs föreligger små skillnader i de automatiserade kognitiva processerna (Dulaney, 1996), medan de processer som kräver mer är långsammare hos gruppen med utvecklingsstörning och därför behöver en större insats (Bebko & Luhaorg, 1998).

Individer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta ett mer begränsat arbetsminne än individer utan utvecklingsstörning (Henry, 2001; Levén, 2007) samt en långsammare inhämtning av överinlärd information från långtidsminnet. Dessa tillkortakommanden påverkar inte bara tillgängligheten av information utan också vilken information som kan återkallas (Beveridge, Conti-Ramsden & Leudar, 1997).

Personer med utvecklingsstörning uppvisar en nedsättning i prestation på test som kräver förutseende, logiska analyser samt test som kräver verbal abstraktion och förmåga att hantera abstrakta begrepp (Ainsworth & Baker, 2004). Efter analyser av resultat på Ravens coloured matrices (Raven, Court & Raven, 1977) har man sett att personer med Downs syndrom har svårigheter att ta hänsyn till och kombinera flera aspekter samtidigt och istället väljer att fokusera på en aspekt. Vid jämförelse med en åldersmatchad kontrollgrupp är det först när det, för att knäcka koden, finns flera aspekter att ta hänsyn till som typen av fel skiljer sig åt (Gunn & Jarrold, 2004).

Då personer med utvecklingsstörning har en försenad utveckling gällande språk har man hittat en betydande diskrepans i prestationer på språkkrävande uppgifter, eller uppgifter som gynnas av språkliga strategier, mellan en grupp vuxna personer med utvecklingsstörning och en

9

uppgifter (Bebko & Luhaorg, 1998). Personer med utvecklingsstörning har även svårighet att förstå tid och andra abstrakta begrepp. En förståelse för tiden tillåter personer att förutse, kontrollera och förstå sina erfarenheter (Heister Trygg et al., 2009).

Gissningar och utvecklingsstörning

Medelvärdet av en grupps gissningar har alltså visats vara avsevärt bättre än de enskilda gissningarna från varje individ vilket kallas wisdom of a crowd (Surowiecki, 2004). Detta kan även appliceras på den enskilde individen genom att denne får gissa upprepade gånger på samma fråga; crowd within. Hourihan och Benjamin (2010) visade att ett en person med lägre arbetsminnesspann gynnas mer av att ta medelvärdet av två gissningar i jämförelse med personer som har ett högre arbetsminnesspann. Herzog och Hertwig (2009) kom fram till att personer gynnas ytterligare genom att de får verbal guidning inför sin andra gissning, dialectical bootstrapping.

Personer med utvecklingsstörning har en generell kognitiv nedsättning, som även innefattar ett lägre arbetsminnesspann (Ainsworth & Baker, 2004). En studie som applicerar teorierna wisdom of a crowd och crowd within på en grupp med utvecklingsstörning har tidigare inte utförts.

Syfte

Vi vill undersöka hur resultatet ser ut om man applicerar crowd within på vuxna personer med utvecklingsstörning. Vi vill också titta på hur personer med utvecklingsstörning gissar samt om man kan applicera wisdom of a crowd på dessa personer.

Metod

Deltagare

Deltagarna i försöksgruppen rekryterades genom dagliga verksamheter. Kontakt togs med personal eller enhetschefer för verksamheten. Genom dessa delades ett informations- och medgivandeformulär ut till personer som uppfyllde våra inklusions- och exklusionskriterier. Formuläret innehöll lättläst information om hur undersökningen skulle gå till, syftet med studien, kontaktuppgifter samt information om anonymitet och möjligheten att närsomhelst kunna avbryta medverkan (se bilaga 2). Efter utskick av formulär och att berörda försökspersoner tackat ja, återupptogs kontakten för ytterligare frågor kring studien samt att testtillfälle bokades in.

10

Medgivandeformulären samlades sedan in i samband med testtillfället.

Inklusionskriterierna för försöksgruppen var att samtliga personer skulle vara över 18 år och ha en mild till måttlig utvecklingsstörning utan kända tilläggsdiagnoser.

I försöksgruppen deltog från början 19 personer med ett åldersspann på 21 – 58 år, varav 10 var kvinnor och 8 män. En av deltagarna klarade inte av att följa instruktionerna och en deltagare visade sig inte matcha våra inklusionskriterier så båda uteslöts ur studien.

Kontrollgruppen matchades med kön och kronologisk ålder. Urvalet gjordes ur personer i vår omgivning och de delgavs ett informationsformulär innan testningen (se bilaga 3). I

kontrollgruppen deltog 17 personer.

Tabell 1. Visar medelvärden och standardavvikelser för ålder och deltest för kontrollgruppen

Kontrollgrupp Medelvärde _{(maxpoäng) Standardavvikelse}

Ålder (år) 32,69 11,11 Raven (råpoäng) 35,29 (36) 1,11 PPVT 82,25 (84) 0,96 Digit span 5,36 0,67 Clown 4,18 1,33

Tabell 2. Visar medelvärden och standardavvikelser för ålder och deltest för försöksgruppen

Försöksgrupp Medelvärde (maxpoäng) Standardavvikelse Ålder (år) 32,69 11,11 Raven (råpoäng) 21,94 (36) 6,00 PPVT 56,2 (84) 7,63 Digit span 3,38 1,20 Clown 2,41 0,87

Etiska överväganden

Deltagarna i försöksgruppen delgavs ett lättläst informationsformulär. Deltagarna hade när som helst möjlighet att avbryta medverkan och de gavs möjlighet att ställa frågor vid testtillfället. Deras resultat avpersonifierades och enbart författarna och handledaren har haft tillgång till

11

information om specifika personer samt deras personliga testresultat.

Testningsförfarande

Testningarna genomfördes av studieförfattarna i enskilda rum ute på de dagliga verksamheterna. Testningarna tog mellan 35 och 70 minuter.

Deltest

Deltagarnas mentala ålder testades med Raven Coloured Progressive Matrices (Raven et al., 1977). Arbetsminne testades auditivt med backwards digit span och visuellt med clowntestet

(Birberg-Thornberg, Gustafsson, Duchén & Karlsson, in press). Under den visuella delen skulle deltagarna memorera prickar i olika färger på en bild föreställande en clown. På clownen placerades ett stigande antal magnetprickar som visades för deltagaren i en sekund per prick och togs sedan bort. Deltagaren uppmanades därefter att uppge vilken färg prickarna hade och sedan att sätta tillbaka alla prickar på rätt plats. Varje antal prickar testades tre gånger. Klarade deltagaren att sätta tillbaka alla prickar på respektive plats minst två av tre gånger gick man vidare till nästa nivå, annars avbröts testet. Deltagarnas passiva ordförråd testades med Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT), kolumn 8 – 14. Testet är utformat för åldrarna 2–6 till 90+ och går ut på att

försökspersonen ska peka på den bild som passar bäst ihop med det ord försöksledaren säger.

Ett eget test med tio frågor kring konkreta föremål och företeelser de flesta känner till

komponerades (se bilaga 1). Frågorna var av den arten att det var osannolikt att deltagarna kunde veta det korrekta svaret. Varje fråga skrevs ut med stor text på ett A4-papper och kompletterades med bildstöd där det var lämpligt. När deltagarna svarade på de tio frågorna var de ovetande om att de skulle komma att svara på samma frågor ytterligare en gång. De muntliga instruktionerna löd: ”Nu ska du få gissa svaret på några frågor. Det är frågor som man inte vet svaret på, så man kan bara gissa vad man tror det ska vara.” De givna svaren noterades och deltagaren uppmanades att svara på samma frågor ytterligare en gång. Följande instruktioner användes: ”Förra gången så gissade du på x stycken (peka på det nedskrivna svaret). Och nu låtsas vi att det är fel. Fundera på varför din första gissning blev fel. Har du gissat för högt eller för lågt? Fundera en stund och gör sen en ny gissning.”

12

Analysmetod

Beräkningar har utförts för att åskådliggöra hur mycket individerna gynnas eller missgynnas av att ta medelvärdet av sina gissningar jämfört med om de skulle behållit sitt första svar. Tidigare studier (Vul & Pashler, 2008; Herzog & Hertwig, 2009; Hourihan & Benjamin, 2010) har i sina gissningstest använt sig av svar i procentenheter samt historiska datum. Då detta skiljer sig från vårt material har vi inte kunnat upprepa deras analysmetod. I vår studie har vi valt att räkna ut hur mycket en individ gynnas eller missgynnas för varje fråga av att ta medelvärdet av sina gissningar. För att göra detta har vi varit tvungna att räkna på ett sätt så att vi kan jämföra frågorna med varandra, trots att frågornas rätta svar varierar i storlek. Detta har gjorts genom formeln nedan där vi valt att kalla enheten för hur mycket man gynnas eller missgynnas gynst.

Vi har räknat ut detta genom att först räkna ut gynst för gissning 1, och sedan gynst för

medelvärdet av gissning 1 och 2. Sedan har vi jämfört gynsten för dessa för att se om deltagarna kommer närmre det rätta svaret i medelvärdet än de gör i gissning 1.

Vi har räknat ut medelvärdet för hur mycket deltagarna i studien gynnas eller missgynnas på gruppnivå över alla frågor (se tabell 3). För att åskådliggöra inverkan av enstaka svar har vi inkluderat uträkningar både med- och utan outliers. I de fall vi exkluderat outliers har de gissningarna legat mer än tre standardavvikelser från medelvärdet av gruppens gissningar.

För att åskådliggöra skillnaderna mellan de två gissningarna och dess medelvärden har vi istället räknat ut hur många rätta svar det går på varje given gissning. Detta har vi sedan räknat ut ett medelvärde för över alla individer och frågor (se tabell 4 och 5).

För att undersöka wisdom of a crowd exkluderades inga outliers och analysen utfördes deskriptivt med hjälp av diagram. Vid wisdom of a crowd ges deltagare endast ett gissningsförsök och vi har därför bara räknat på individernas första gissning.

Samtliga diagram och uträkningar utfördes med hjälp av Excel 2007. Korrelation utfördes mellan de olika deltesten och hur mycket personerna gynnas av en andra gissning, samt mellan deltesten

13 1 10 100 1000 10000 100000 1000000 10000000 100000000 1 10 100 1000 10000 100000 1000000 10000000

och hur nära de rätta svaren personernas gissningar var. Korrelationsanalysen utfördes med det icke-parametriska testet Spearman i SPSS. Spearman valdes då vår data inte var normalfördelad.

Resultat

Svaren givna från individer i försöksgruppen har en mycket stor spridning och kan variera mellan sex och 60 miljoner inom samma fråga. Kontrollgruppen visar i jämförelse upp en relativt liten spridning. Figur 3 och 4 visar ett exempel på spridningen av svaren för kontrollgrupp respektive försöksgrupp inom en fråga. Övriga frågor uppvisar en liknande spridning.

Figur 3. Visar försöksgruppens svar på frågan ”Hur många bilar finns det i Sverige?” som uppvisar en stor spridning. Y-axeln visar antalet gissade bilar på en logaritmisk skala. Det vågräta strecket visar det rätta svaret (4427032).

Figur 4. Visar kontrollgruppens svar på frågan ”Hur många bilar finns det i Sverige?” som uppvisar en relativt jämn profil. Y-axeln visar antalet gissade bilar på en logaritmisk skala. Det vågräta strecket visar det rätta svaret (4427032).

14

I situationen då deltagarna i försöksgruppen delgav sina gissningar resonerade båda grupperna ofta högt. Utan att systematiskt ha insamlat citat från våra deltagare, återges fritt här några exempel från testsituationerna där några i försöksgruppen resonerat högt:

”Det skulle ju ta flera dagar att räkna alla hårstrån på huvudet. Det måste ju vara hur många som helst. Jag säger 120.”

”Jag vet att det är mycket bilar. Jag var i Stockholm i somras och där såg jag i alla fall sex stycken. Och så har jag varit på en fabrik en gång. Så jag vet att det är en del. Jag säger 18.” Under testningen av Raven har försöksgruppen en tendens att fokusera endast på ett särdrag i bilden. De tycks utföra testet genom att systematiskt använda samma strategi.

Crowd within

Resultatet visar att både kontrollgruppen och försöksgruppen gynnas av att ta medelvärdet av gissningarna. Utan att exkludera outliers, i enlighet med Vul och Pashlers (2008) samt Herzog och Hertwigs (2009) metod, gynnas både försöksgruppen och kontrollgruppen i stor utsträckning totalt sett (se tabell 3). Utesluts de gissningar som avviker med mer än tre standardavvikelser från medelvärdet blir summan för hur mycket individerna gynnas, på gruppnivå, i försöksgruppen 38,8 gånger mindre och för kontrollgruppen 56,7 gånger mindre.

Tabell 3. Åskådliggör medelvärdet av hur mycket individer gynnas av att ange en andra gissning för respektive fråga. Ju högre siffra tabellen visar desto mer har man gynnats.

Fråga Försöksgrupp

(n=17) Försöksgrupp utan outliers Kontrollgrupp (n=17) Kontrollgrupp utan outliers

1 0,023 0,002 243,462 1,829 2 0,179 -0,032 0,104 0,043 3 -12,809 -0,016 0,516 0,164 4 2306,96 63,044 -0,661 0,019 5 0,216 -0,043 -0,02 -0,022 6 -23,688 -2,242 0,09 0,073 7 -1,874 -0,176 -0,185 -0,153 8 -156,41 -5,925 -0,158 -0,192 9 -4,783 -0,062 0,027 0,015 10 -6,933 -0,447 -9,512 2,344 Summa 2100,89 54,103 233,663 4,12

15

Skillnad mellan given gissning och dess medelvärden

Resultaten visar, i enlighet med Herzog och Hertwig (2009), att deltagarna gynnas av att göra en andra gissning i jämförelse med att behålla sin första gissning. Medelvärdet av den andra givna gissningen ligger närmre det rätta svaret och är då den bästa gissningen (se tabell 4).

Tabell 4 . Visar medelvärdet för hur många rätta svar första och andra gissningen samt medelvärdet över alla frågor innehåller. Ju lägre siffran i tabellen visar, desto närmare ligger medelvärdet det rätta svaret.

Gissning 1 Gissning 2 Medelvärde av

gissningarna Kontrollgrupp

(n=17) 90,97 39,83 65,40

Försöksgrupp

(n=17) 478,58 58,37 268,48

I tabell 5 har, i enlighet med Hourihan och Benjamin (2010), de givna gissningarna som ligger mer än tre standardavvikelser från medelvärdet exkluderats. Samma resultat som i tabell 4 åskådliggörs då, men med lägre värden (se tabell 5).

Tabell 5. Visar medelvärdet för hur många rätta svar första och andra gissningen samt medelvärdet över alla frågor innehåller. Outliers som avviker mer än tre standardavvikelser från medelvärdet har exkluderats. Ju lägre siffran i tabellen visar, desto närmare ligger medelvärdet det rätta svaret.

Gissning 1 Gissning 2 Medelvärde av

gissningarna Kontrollgrupp (n=16) 11,01 8,04 8,97 Försöksgrupp (n=15) 21,61 15,86 18,74

Korrelationer

Resultatet av korrelationen mellan, de i studien utförda, deltesten och hur mycket personerna gynnas av att ta medelvärdet av sina gissningar eller hur bra personerna är på att gissa uppvisar inga signifikanta resultat. Detta innebär att inget samband mellan gissningstestet och någon av de förmågor vi undersökt genom deltesten; passivt ordförråd, mental ålder, kronologisk ålder, auditivt arbetsminne eller visuellt arbetsminne kan påvisas.

16 0 50 100 150 200 250 300 350 fråga 1 fråga 2 fråga 3 fråga 4 fråga 5 fråga 6 fråga 7 fråga 8 fråga 9 fråga 10 försöksgrupp kontrollgrupp

Wisdom of a crowd

Genom att ta medelvärdet av alla individers första gissning för varje fråga får kontrollgruppen ett medelvärde som ligger mindre än värdet av tre rätta svar från det korrekta i sju av tio frågor. I försöksgruppen gäller detta för sex av tio frågor. I de fall de inte ligger så nära är de i

försöksgruppen längre från det rätta svaret än i kontrollgruppen. I båda grupperna är medelvärdet för flertalet frågor närmre det rätta svaret än de individuella gissningarna. I vissa fall är

försöksgruppens medelvärde närmre det rätta svaret än medelvärdet av kontrollgruppens.

Figur 5. Åskådliggör hur långt medelvärdet av den andra givna gissningen ligger från det rätta svaret för varje fråga.

17

Diskussion

Resultatdiskussion

Gissningarnas utseende

Att utföra ett test på en grupp personer med utvecklingsstörning där svaren skall återges i siffror har i vår studie visat sig vara komplicerat. Efter att i testsituationerna ha lyssnat på vår

försöksgrupp när de resonerar högt har vi hört att de har en viss förståelse för storheten vi efterfrågar men det speglas ofta inte i deras gissningar. Vår tolkning är att deras svar inte är representativa för deras tankar om vad som är det rätta svaret utan visar istället på en oförmåga att uttrycka gissningen i siffror.

Till följd av detta blir försöksgruppens gissningar väldigt spridda och ibland till synes

slumpartade. Några personer tenderar att gissa väldigt lågt medan andra systematiskt ger svar i miljoner. Kontrollgruppens gissningar har i de flesta fall en mycket mindre spridning inom frågorna. De tidigare studierna om gissningar vi har refererat till (Vul & Pashler, 2008; Herzog & Hertwig 2008; Hourihan & Benjamin 2010) har inte koncentrerat sig på hur bra personer gissar utan enbart fokuserat på hur mycket gissningen ändras när man får samma fråga igen. Vi anser att det är viktigt att ta upp för diskussion hur de gissar då denna typ av studie inte utförts tidigare på en grupp personer med utvecklingsstörning. Vårt resultat gör också att vi inte kunnat analysera våra data på samma sätt som tidigare studier och vi har därför valt att belysa ämnet utifrån ett mer kvalitativt synsätt.

Vi valde att undersöka både den auditiva och den visuella delen av arbetsminnet för att se om någon av dessa korrelerade mer med hur deltagarna i studien gissade. Utgångspunkten var att eventuellt kunna påvisa att man hade olika förutsättningar beroende på om man var starkare auditivt eller visuellt. Vi ville även se vad den språkliga förmågan och intelligensen hade för betydelse. Då vi i vårt resultat inte har funnit korrelationer mellan poängen på våra olika deltest och resultatet från vårt gissningstest kan vi inte dra några bestämda slutsatser om vad som påverkar vad när det handlar om att resonera sig fram till rimliga gissningar. Vi kan enbart spekulera kring vad som orsakar våra resultat för de båda grupperna.

Vad krävs för att göra en gissning

18

samman och mot varandra för att man ska komma fram till ett rimligt svar. Detta kräver många olika kognitiva processer (Webb & Adler, 2008). Uppgiften de ställs inför bygger på icke-automatiserade processer vilka för vår försöksgrupp sker långsammare (Bebko & Lughaorg, 1998). Uppgiften är också språkligt krävande och personer med utvecklingsstörning har en nedsättning vad gäller språkfärdigheter samt prestationer på språkkrävande uppgifter (Bebko & Luhaorg, 1998). Vi spekulerar kring huruvida detta kan påverka utgången av gissningarna. De frågor vi ställt till individerna i försöksgruppen är språkligt krävande då de presenterats verbalt för individerna vilket vi tror vidare bäddar för att man ska föra ett inre språkligt resonemang för att lösa uppgiften.

Den kristalliserade intelligensen spelar en viktig roll i detta på grund av att vårt gissningstest bygger på en viss allmänbildningskunskap där man ska grunda sina gissningar på fakta och erfarenheter som man sedan drar slutsatser från. Den kristalliserade intelligensen hos individer påverkas av erfarenhet, det vill säga deras kronologiska ålder (Facon & Facon-Bollengier, 1999). Där kan den lägre utbildningen hos gruppen personer med utvecklingsstörning (Hall et al., 2005) vara en begränsning. Deras färre sociala kontakter (Hall et al., 2005) gör också att de får ett mer begränsat utbyte av information och erfarenheter vilket vi tror har en inverkan på deras

kristalliserade kunskap.

För att kunna resonera sig fram måste man hela tiden uppdatera arbetsminnet och välja ut de viktigaste delarna att fokusera på. Detta innebär en belastning på arbetsminnet där man ska kunna sålla och skifta mellan många olika aspekter och fakta (Van der Sluis et al., 2007). Att skifta mellan olika tankemönster är något man kan se under testningen av Raven´s coloured matrices att personer med utvecklingsstörning har svårt med (Gunn & Jarrold, 2004). De har en generell nedsättning av exekutiva funktioner i jämförelse med en kronologiskt åldersmatchad

kontrollgrupp (Van der Molen et al., 2007). De har svårt med bearbetning av information och har en långsammare inhämtning av information från långtidsminnet (Beveridge et al., 1997). Dessa aspekter i kombination borde göra det svårare att mobilisera rätt kunskap som sedan ska vägas samman till en gissning. Försöksgruppens flytande intelligens och deras nedsättning av exekutiva funktioner påverkar även deras förmåga att räkna (Van der Sluis et al., 2007). Då personer med utvecklingsstörning inte når lika höga utbildningsnivåer som personer med typisk utveckling gör (Hall et al., 2005), borde de besitta mindre kunskap inom matematik. En studie visar också att de själva skattar att de har problem med addition (Hall et al., 2005). Detta bidrar till att förklara varför våra försökspersoners gissningar får en slumpartad spridning och att de inte speglar den

19

förståelse som vi ändå uppfattat att personerna har. Under processen då personerna i vår studie resonerar sig fram till rimliga svar kan man anta att kunskaper inom matematik kan vara till en fördel. Då gissningarna på frågorna i testet ska presenteras i antal och siffror krävs att man använder sig av överslagsräkning i viss mån.

Gynnas de av medelvärdet?

I vårt resultat kan vi se att både kontrollgruppen och försöksgruppen på gruppnivå gynnas av att ta medelvärdet i jämförelse med första givna gissningen. Tittar man däremot på individnivå ser man att resultatet är väldigt skevt. Detta åskådliggörs då vi exkluderar outliers (se tabell 3). Efter att enstaka svar exkluderats ser man att summan för hur individerna som grupp gynnas minskar drastiskt vilket visar att enstaka svar har en stor inverkan på resultatet. Denna skillnad åstadkoms i försöksgruppen genom att några personer på fråga 4 valt att drastiskt ändra storleken på sitt svar från första gissningen till andra. Detta kan ha att göra med försöksgruppens svårigheter när det gäller att resonera och producera svar i siffror. Gissningarna givna från en individ, som ibland till synes verkar vara helt slumpmässiga, kan ha en stor inverkan på resultatet för hela gruppen. I kontrollgruppen är det främst fråga 1 som, efter exkludering av outliers, skapar den stora skillnaden i hur mycket de gynnas. Även här beror denna skillnad på att en enstaka individ, vars svar är många standardavvikelser bort, ändrar sitt svar drastiskt till andra gissningen och därefter utesluts. Skillnaden mellan grupperna man fortfarande ser efter att outliers har uteslutits beror fortfarande mestadels på fråga fyra för försöksgruppen. Deras svar har en sådan stor spridning att även efter exkludering kvarstår en stor skillnad mellan gissning ett och två.

Att resultaten för gissningarna i försöksgruppen har en betydande storlek på spridningen

åskådliggörs även i tabell 4. Skillnaden mellan första och andra givna gissningen är mycket större hos försöksgruppen. Efter att vi även här exkluderat outliers visar resultatet samma proportioner, men med en betydligt mindre spridning (se tabell 5). Konsekvent genom alla resultat för båda grupperna är dock den andra gissningen det bästa svaret. Vårt resultat pekar alltså på att istället för att gynnas av att ta medelvärdet av de två gissningarna, gynnas de ännu mer om de istället konsekvent skulle välja den andra givna gissningen. Vi funderar kring om det är ett resultat av vår bootstrapping. Kanske är det så att deltagarna svarar bra på vår guidning och att det hjälper dem i deras gissningar att till andra gissningen ha ett referensvärde att förhålla sig till. Vi ber dem tänka över om det ska vara fler eller färre än det de svarade förra gången, vilket för de som förstår dessa abstrakta begrepp kan vara en hjälp för att organisera deras tankar och underlätta för arbetsminnet och insamlandet av information från långtidsminnet.

20

Med hänsyn till våra resultat drar vi slutsatsen att det verkar vara mycket mer än en enda komponent som spelar in i att kunna resonera sig fram till en gissning på en fråga man inte vet svaret på. Vidare anser vi att man därför inte kan förutse hur en grupp personer med

utvecklingsstörning gissar med hänsyn enbart till storleken på deras arbetsminnesspann. Vi finner inte att arbetsminne korrelerar med hur bra personerna i studien är på att gissa eller hur mycket de gynnas av att ta medelvärdet av sina gissningar. På grund av att uppgiften är så komplex för den här gruppen av människor blir längden på arbetsminnesspannet bara en del av det hela.

Wisdom of a crowd

Trots den tidigare nämnda svårigheten att uttrycka förståelse i form av siffror för vår försöksgrupp är resultaten på wisdom of a crowd förvånansvärt bra. I deltagarnas första givna gissning ligger kontrollgruppens och försöksgruppens medelvärden för varje fråga tämligen likvärdigt nära det korrekta svaret. Skulle man exkludera resultatet för fråga 4 blir

försöksgruppens medelvärden så gott som lika bra som kontrollgruppens. På två frågor är försöksgruppens medelvärde bättre än kontrollgruppens. Det betyder att trots att det tycks vara svårt för de enskilda personerna i försöksgruppen att producera troliga gissningar blir deras kunskap tillsammans överraskande bra. I enlighet med tidigare studier (Surowiecki, 2004) tar ytterligheterna ut varandra och varje individ bidrar med värdefull information. I vår studie ser vi att detta även gäller för vår försöksgrupp, trots deras nedsatta kognitiva förmåga.

Metoddiskussion

För att kunna visa på fenomenet crowd within krävs att man använder sig av frågor med siffror till svar, då man måste ha ett mått på hur bra en gissning är, samt kunna räkna ut medelvärdet och se hur det står sig i förhållande till det rätta svaret. Detta förutsätter att personerna man ställer frågorna till har en förståelse för siffror och antal. Vår slutsats från resultaten av vår studie är att detta inte är en passande metod att applicera på en grupp individer med utvecklingsstörning.

Det sätt vi valt att räkna ut hur gissningarnas medelvärden står sig i jämförelse med de enskilda gissningarna är inte optimalt då det gynnar personer som har en tendens att uppge låga

gissningar. Uträkningarna försvårades på grund av att de rätta svaren på vårt gissningstest varierar i storhet från 13 upp till 4,5 miljoner. Detta leder till att de enheter vi räknar i för att göra svaren jämförbara med varandra får en betydande storleksskillnad. Metoden vi använt oss av för att ställa frågorna mot varandra är ett försök att jämna ut svaren då vi får en enhet som talar om

21

antal rätta svar det går på en gissning istället för ett faktiskt antal.

Herzog och Hertwig (2009) använde sig av dialectical bootstrapping på en av sina försöksgrupper, men inte på den andra. I Vul och Pashlers studie (2008) fick några deltagare ge den andra gissningen direkt efter första medan andra uppgav den efter tre veckor. Då vi i vår studie använt oss av samma tillvägagångssätt i testsituationen för alla individer, kan vi inte peka på vad det är som gör att våra individer, över grupperna, gynnas av att ta ett medelvärde på sina två gissningar i jämförelse med om de skulle behålla sin första gissning.

I mötet med personer i vår försöksgrupp varierade tiden för testtillfället från 35 minuter upp till 70 minuter. Då testen vi använt oss av kräver koncentration och uppmärksamhet spekulerar vi kring om personernas prestation på testen kan ha påverkats negativt av att testtillfället pågick under en så pass lång tid. Vårt gissningstest utfördes dock under första halvan av varje tillfälle vilket gör att de resultaten inte borde vara nämnvärt påverkade.

Målsättningen i framtagandet av vårt gissningstest var att skapa frågor enkla att förstå som handlar om välbekanta föremål och företeelser där det är inte är sannolikt att deltagarna känner till det rätta svaret. Resultaten vi får i vår studie visar på liknande resultat som tidigare utförda studier då vi ser att våra deltagare i studien gynnas av multipla gissningar. Vi anser dock att vårt egenkomponerade gissningstest är av varierande kvalitet. Vissa frågor är mer troliga att någon kan känna till det rätta svaret på än andra. Frågan ”Hur många länder finns det i världen” är möjlig att veta svaret på. Så också ”Hur många liter mjölk ger en ko på ett dygn”.

I testmaterialet inkluderades även bildstöd till vissa frågor. Syftet med dessa var att understödja de kognitiva processerna för försöksgruppen. Dels för att underlätta för arbetsminnet och dels för att öka förståelsen för frågan som ställs. Tanken var att konkretisera materialet. Dock är bildstödet i fråga nio något missvisande. Deltagarna delgavs en bild på ett stort passagerarplan vilket kan leda tankarna till de större flygplatserna med passagerartrafik. Vår tanke var att räkna med alla flygplatser i Sverige, även alla små. Detta kan ha bidragit till att både försöksgruppens och kontrollgruppens gissningar blev väldigt låga.

Studierna vi replikerat har i sina studier använt sig av frågor där svaren varit i procentenheter (Vul & Pashler, 2008) eller historiska datum (Herzog & Hertwig, 2009). Detta har för oss inte varit möjligt att använda då vår försöksgrupp har utvecklingsstörning och det skulle bli allt för abstrakt eller svårt för gruppen att förstå. Detta har orsakat den betydande spridningen som försvårat våra

22 uträkningar av hur mycket individerna gynnas.

I vår studie har det passiva ordförrådet testats med hjälp av PPVT. Då detta testmaterial inte är standardiserat på svenska har vi i våra statistiska beräkningar använt oss av råpoängen på testet. Testmaterialet är direkt översatt från det amerikanska språket och vi anser att det inte speglar den svenska språkförståelsen på ett rättvist sätt. När vi testat vår kontrollgrupp når inte materialet tillräckligt höga nivåer för att vi ska kunna dra slutsatser om deras passiva ordförråd. Vi

spekulerar kring om den språkliga förmågan skulle kunna väga in i processen att resonera, men då vi varken fått något rättvist mått på språkförståelsen för vår kontrollgrupp eller korrelationer mellan dessa och gissningarna, kan vi inte dra någon bestämd slutats kring detta.

Framtida studier

En framtida studie värd att utföra är att vidare utreda förståelsen för siffror hos vuxna med utvecklingsstörning. Under testsituationerna i denna studie har många genom att verbalt resonera fram sina gissningar uppvisat en förståelse för storleken på det rätta svaret. Den förståelsen har den givna gissningen dock inte speglat. I kommunikation eller testsituationer med individer med utvecklingsstörning kan det vara av stor betydelse att ha en förståelse för detta. Att arbeta fram andra sätt att undersöka hur denna förståelse ser ut skulle kunna minska missvisande resultat i testsituationer, kommunikationssammanbrott eller missförstånd orsakade av detta.

Det vore även, i framtiden, intressant att utföra en mer omfattande studie med en större försöksgrupp bestående av vuxna med utvecklingsstörning vad gäller wisdom of the crowd. Våra resultat har visat att inte allt för stora skillnader föreligger mellan försöksgrupp och kontrollgrupp vad gäller detta. Då vårt deltagarantal inte är tillräckligt högt för att dra slutsatser skulle det vara intressant att undersöka vidare om detta kan appliceras på en större grupp.

Slutsats

Tidigare studier som undersökt crowd within har gjort detta på personer utan kognitiva svårigheter. Vår studie som utrett detta på en grupp individer med kognitiva nedsättningar är den första i sitt slag. I vår studie har försöksgruppen visat sig ha svårigheter att verbalisera sin förståelse för frågorna i siffror och deras gissningar blir till synes mer eller mindre slumpartade. Därför anser vi att denna metod inte är lämplig att använda på en grupp personer med utvecklingsstörning då metoden kräver svar i siffror. De givna gissningarna för varje fråga hos försöksgruppen får i vår studie en betydande storleksvariation.

23

Våra resultat visar att den andra givna gissningen hos både försöksgruppen och kontrollgruppen är den bästa gissningen. Utifrån detta drar vi slutsatsen att det gynnar individerna i båda

grupperna att få ett referensvärde, i detta fall den första givna gissningen, att förhålla sig till när en andra gissning skall ges.

Då vi applicerat wisdom of crowd på gruppen med utvecklingsstörning blir resultaten förvånansvärt bra, trots spridningen som föreligger inom gruppen.

24

Referenser

Ainsworth, P., Baker, P. (2004). Understanding mental retardation. Jackson: University Press of Mississippi.

Ariely, D., Au, W. T., Bender, R. H., Budescu, D. V., Dietz, C. B., Gu, H., . . . Zauberman, G. (2000). The effects of averaging subjective probability estimates between and within judges. Journal of experimental psychology applied, 6(2), 130-146.

Avila, R., Moscoso, M. A. A., Ribeiz, S., Arrais, J., Jaluul, O., & Bottino, C. M. C. (2009).

Influence of education and depressive symptoms on cognitive function in the elderly. International Psychogeriatrics, 21(03), 560-567.

Baddeley, A. (1996). Exploring the central executive. The Quarterly Journal of Experimental Psychology Section A, 49(1), 5-28.

Baddeley, A. D. (2002). Is working memory still working? European Psychologist, 7(2), 85-97.

Bebko, J. M.,&Luhaorg, H. (1998). The development of strategy use and metacognitive

processing in mental retardation: Some sources of difficulty. In J. A. Burack, R. M. Hodapp, & E. Zigler (Eds.), Handbook of mental retardation and development. Cambridge: Cambridge

University Press.

Beveridge, M., Conti-Ramsden, G., & Leudar, I. (1997; 1989). Language and communication in people with learning disabilities (Reissue ed.). London: Routledge.

Birberg-Thornberg, U. Gustafsson, P. Duchén,K. Karlsson, T. (In press). A Placebo controlled, randomized study of PUFA (Poly Unsaturated Fatty Acids) as treatment for neurodevelopmental problems in 7 year old children and cognitive performance in relation to an age matched control group. Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Bucur, B., & Madden, D. J. (2010). Effects of adult age and blood pressure on executive function and speed of processing. Experimental Aging Research, 36(2), 153-168.

Burack, J. A., Hodapp, R. M., & Zigler, E. (1998). Handbook of mental retardation and development. In ( pp. 382) Cambridge Univ Pr.

25

Daneman, M., & Merikle, P. (1996). Working memory and language comprehension: A meta-anlysis. Psychonomic Bulletin & Review, 3(4), 422-433.

“DSM-IV-TR”. (2000). DSM-IV-TR. Washington, DC: American Psychiatric Association.

Dulaney, C. L. (1996). Effortful and automatic processes associated with down syndrome and nonspecific mental retardation. American Journal on Mental Retardation, 100(4), 418-423.

Facon, B., & Facon-Bollengier, T. (1999). Chronological age and crystallized intelligence of people with intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research, 43(6), 489-496.

Friedman, N. P., Miyake, A., Corley, R. P., Young, S. E., DeFries, J. C., & Hewitt, J. K. (2006). Not all executive functions are related to intelligence. Psychological Science, 17(2), 172.

Gunn, D. M., & Jarrold, C. (2004). Raven's matrices performance in down syndrome: Evidence of unusual errors. Research in Developmental Disabilities, 25(5), 443-457.

Hall, I., Strydom, A., Richards, M., Hardy, R., Bernal, J., & Wadsworth, M. (2005). Social outcomes in adulthood of children with intellectual impairment: Evidence from a birth cohort. Journal of Intellectual Disability Research, 49(3), 171-182.

Hasher, L., & Zacks, R. T. (1979). Automatic and effortful processes in memory. Journal of Experimental Psychology: General, 108(3), 356-388.

Heister Trygg, B., Andersson, I., Hardenstedt, L., Sigurd Pilesjö, M., Hjälpmedelsinstitutet, & Södra regionens kommunikationscentrum. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik (3, rev uppl ed.). Vällingby; Malmö: Hjälpmedelsinstitutet; Södra regionens kommunikationscentrum SÖK.

Henry, L. A. (2001). How does the severity of a learning disability affect working memory performance? Memory (Hove, England), 9(4), 233-247. doi:10.1080/09658210042000085

Herzog, S. M., & Hertwig, R. (2009). The wisdom of many in one mind: Improving individual judgments with dialectical bootstrapping. Psychological Science : A Journal of the American Psychological Society / APS, 20(2), 231-237. doi:10.1111/j.1467-9280.2009.02271.x

26 Performance, 21(1), 40-46.

Hourihan, K. L., & Benjamin, A. S. (2010). Smaller is better (when sampling from the crowd within): Low memory-span individuals benefit more from multiple opportunities for estimation. Journal of Experimental Psychology.Learning, Memory, and Cognition, 36(4), 1068-1074.

doi:10.1037/a0019694

Lehto, J. E., Juujarvi, P., Kooistra, L., & Pulkkinen, L. (2003). Dimensions of executive functioning: Evidence from children. British Journal of Developmental Psychology, 21(1), 59-80.

Leonard, H., & Wen, X. (2002). The epidemiology of mental retardation: Challenges and opportunities in the new millennium. Mental Retardation and Developmental Disabilities Research Reviews, 8(3), 117-134.

Levander, S., & Lyons, L. (2008). Psykiatri : En orienterande översikt (2 [rev] uppl ed.). Lund: Studentlitteratur.

Levén, A., Institutet för handikappvetenskap, & Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. (2007). Postponed plans : Prospective memory and intellectual disability (1st ed.). Örebro; Linköping: The Swedish Institute for Disability Research; Department of Behavioural Sciences and Learning, Faculty of Arts and Science, Linköping University.

Mental retardation: Definition, classification, and systems of supports. (2002). (10 ed.). Washington, DC: American Association on Mental Retardation.

Miyake, A., Friedman, N. P., Emerson, M. J., Witzki, A. H., Howerter, A., & Wager, T. D. (2000). The unity and diversity of executive functions and their contributions to complex. Cognitive Psychology, 41(1), 49-100.

Numminen, H., Lehto, J., & Ruoppila, I. (2001). Tower of hanoi and working memory in adult persons with intellectual disability. Research in Developmental Disabilities, 22(5), 373-387.

O'Brien, G. (2001). Defining learning disability: What place does intelligence testing have now? Developmental Medicine and Child Neurology, 43(08), 570-573.

Rabbitt, P. (1997). Introduction: Methodologies and models in the study of executive function. Methodology of Frontal and Executive Function, , 1–38.

27

Raven, J. C., Court, J. H. SC Raven, J. (1977). Manual for Raven’s Progressive Matrices and Vocabulary Scales. London:H. K. Lewis.

Sikora, D. M., Haley, P., Edwards, J., & Butler, R. W. (2002). Tower of london test performance in children with poor arithmetic skills. Developmental Neuropsychology, 21(3), 243-254.

Surowiecki, J. (2004). The wisdom of crowds: Why the many are smarter than the few and how collective wisdom shapes business, economies, societies, and nations Random House, Inc.

Van der Molen, M., Van Luit, J., Jongmans, M., & Van der Molen, M. (2007). Verbal working memory in children with mild intellectual disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 51(2), 162-169.

Van der Sluis, S., de Jong, P. F., & Van der Leij, A. (2007). Executive functioning in children, and its relations with reasoning, reading, and arithmetic. Intelligence, 35(5), 427-449.

Vul, E., & Pashler, H. (2008). Measuring the crowd within: Probabilistic representations within individuals. Psychological Science : A Journal of the American Psychological Society / APS, 19(7), 645-647. doi:10.1111/j.1467-9280.2008.02136.x

Webb, W. G., Adler, R. K., & Love, R. J. (2008). Neurology for the speech-language pathologist (5th ed.). St. Louis, Mo.: Mosby/Elsevier.

Wu, K. K., Anderson, V., & Castiello, U. (2002). Neuropsychological evaluation of deficits in executive functioning for ADHD children with or without learning disabilities. Developmental Neuropsychology, 22(2), 501-531.

28

Bilaga 1

Fråga 1

Hur många hårstrån har

en blond person på

29 Fråga 2

Hur många kvinnor i

Sverige heter Anna i

30 Fråga 3

Hur många hundar finns i

Linköping?

31 Fråga 4

Hur många bäbisar föds

varje dygn här i

Östergötland?

32 Fråga 5

Hur många bilar finns i

Sverige?

33 Fråga 6

Hur många Ica-butiker

finns i Sverige?

34 Fråga 7

Hur många liter mjölk ger

en ko på ett dygn?

35 Fråga 8

Hur många länder finns

det i världen?

36 Fråga 9

Hur många flygplatser

finns i Sverige?

37 Fråga 10

Hur många personer dör

varje dygn i Sverige?

38

Bilaga 2

Hej!

Vi heter Anna Loskog och Helena Hurtig och är studenter på Linköpings universitet. Vi vill träffa personer som vill svara på frågor som mäter hur minnet fungerar. Vi är nyfikna på om minnet spelar någon roll när man ska gissa svaret på en fråga som man inte kan. Vi undrar nu om du vill vara med i vår undersökning.

Om du vill göra minnestester kommer vi till ditt jobb. Tillsammans kommer vi att titta på bilder som man ska försöka komma ihåg och peka på. Vi ska också sortera saker efter mönster och form tillsammans. Sedan kommer du få höra siffror som du ska försöka komma ihåg. Du kommer att få frågor som du ska försöka gissa svaret på. Man ska försöka gissa så nära som möjligt. En fråga kan se ut så här:

- Gissa hur många hundar det finns i Linköping?

Det kommer inte att stå några namn i resultatet och ingen kommer att kunna se vilka svar som är dina i studien som vi skriver. Ett exempel på hur resultaten kan se ut är så här:

- Personer med sämre minne gissade närmre det rätta svaret.

Du bestämmer själv om du vill vara med eller inte. Du har rätt att sluta svara på frågor när du vill, även om du har tackat ja från början.

Ring gärna eller e-posta oss om du har några frågor!

Anna Loskog Helena Hurtig

073 – 566 81 02 070 – 360 61 29

Annlo477@student.liu.se Helhu651@student.liu.se Vill du vara med i undersökningen?

Ja, jag vill vara med i undersökningen som Anna och Helena ska utföra.

Namn

39

Bilaga 3

Hej!

Vi heter Anna Loskog och Helena Hurtig och vi läser på logopedprogrammet på Linköpings universitet.

Tillsammans med vår handledare Henrik Danielsson genomför vi just nu en kandidatuppsats om hur personer med utvecklingsstörning gissar. Vi tittar på hur minnet och språket påverkar hur man gissar. Vi behöver nu en

kontrollgrupp utan funktionsnedsättningar för att jämföra resultatet med.

Vi bjuder in dig till att vara med i undersökningen om hur man minns och hur man gissar.

Undersökningen som vi vill genomföra är indelad i fem delar och tar ca 45 minuter. Man ska försöka komma ihåg siffror, minnas prickar på en clown, passa in bitar i ett mönster, peka på vilken bild som passar ihop med ett visst ord och gissa svaret på några frågor.

Inga namn på dem som är med i undersökningen kommer att anges och resultaten redovisas så att ingen kan se vem som har varit med i studien. Det kommer inte ens att gå att se vilken stad som resultaten kommer ifrån. Ett exempel på hur resultaten kan se ut är så här:

Personer med utvecklingsstörning gissade lägre än kontrollgruppen.

Vad enskilda personer gör eller säger kommer vi inte att berätta för någon annan. Du bestämmer själv om du vill vara med eller inte. Deltagande i studien kan avbrytas när som helst, även om ni tackat ja till att vara med från början. Ring gärna eller e-posta oss om du har några frågor!

Anna Loskog Helena Hurtig 073 – 566 81 02 070 – 360 61 29

Annlo477@student.liu.se Helhu651@student.liu.se

Vill du vara med i undersökningen?

□ Ja, jag vill vara med i undersökningen som Anna och Helena ska utföra.

Namn

---

Namnförtydligande