Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåVad erbjuder skolgården eleverna?
What do the schoolyards have to offer the pupils?
Amir Darban Khales
Madeleine Jürs
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barn och ungdomsvetenskap 210hp Inlämningsdatum: 2012-10-29
Examinator: Laid Bouakaz Handledare: Annika Åkerblom Lärarutbildningen
Förord
Först och främst vill vi tacka samtliga rektorer som ställde sig positiva till vår undersökning, utan Er medgivande hade detta inte varit möjligt.
Ett stort tack till samtliga lärare som var väldigt hjälpsamma samt bemötte oss på ett väldigt positivt sätt.
Framför allt vill vi visa vår tacksamhet mot eleverna som offrade sina raster för att medverka i intervjuer, utan er hjälp hade vi inte kunnat genomföra vår undersökning, tusen tack!
Vi vill också tacka vår handledare Annika Åkerblom som stöttat och gett oss värdefulla tips under arbetets gång. Våra samtal med Annika var värdefulla då det ofta ledde till nya idéer för oss.
Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett bra samarbete.
Malmö oktober 2012
Sammanfattning
I vårt examensarbete har skolgårdsmiljöer undersökts på de olika stadierna det vill säga låg, mellan- och högstadiet. Det som framförallt har fokuserats på är vad skolgårdarna har att erbjuda eleverna med dess utformning, men det har också legat i vårt intresse att även få elevernas synpunkter kring miljön. Undersökningarna har skett på tre stycken skolor som alla ligger i Lund stad. Efter att gjort denna undersökning kan vi konstatera att majoriteten av eleverna på låg- och mellanstadiet är relativt nöjda med sina
skolgårdar på högstadiet är däremot eleverna till stor del missnöjda då det inte finns något att göra. Utöver detta kan vi också konstatera att bollsporterna dominerar skolgården, pojkar och flickor leker ofta könsuppdelat.
Innehållsförteckning
1. Inledning……….………10
2. Syfte och frågeställningar………..…...11
2.1. Syfte...11
2.2. Frågeställningar...11
3. Kunskapsöversikt……….………….12
3.1. Definitionen av skolgård ……….………..…………..12
3.2. Skolgårdens utveckling...13
3.3. Att planera en skolgård...14
3.3.1. Vårfruskolan skolgårdsprojekt...15
3.3.2. Fryxellska skolan skolgårdsprojekt...16
3.4. Pojkar och flickor på skolgården...16
3.5. Centrala begrepp...18 4. Metod...19 4.1. Metodval...19 4.1.1 Observation...19 4.1.2 Intervjuer...20 4.2. Urval...20 4.2.1. Bamseskolan...21 4.2.2. Tigerskolan...21 4.2.3. Lejonskolan...21 4.3 Genomförande...22
4.4. Bearbetning av insamlat material...22
4.5. Forskningsetiska överväganden...23
5. Resultat...24
5.1. Vad erbjuder skolgårdsmiljön?...24
5.1.1. Lågstadiet...24
5.1.2. Mellanstadiet...25
5.1.3. Högstadiet...26
5.2. Vad tycker eleverna om sin skolgård?...28
5.2.1. Lågstadiet...28
5.2.2. Mellanstadiet...29
5.2.3. Högstadiet...30
5.3. Vad gör flickor och pojkar på rasterna och vart befinner de sig?...32
5.3.1. Lågstadiet...32
5.3.2. Mellanstadiet...32
5.3.3. Högstadiet...33
6. Diskussion ...35
6.1 Metod och genomförande...35
6.2 Resultatanalys...35
6.3 Bollsporter dominerar skolgården...36
6.4 Högstadieelever på skolgården...38
6.5 Slutsats...39
7. Referenslista...41
1. Inledning
Studien baseras på skolgårdsmiljöer och hur dess utformning av den anledning att det är på skolgården som eleverna spenderar mycket av sin fria tid, men vad tycker egentligen eleverna om sina respektive skolgårdar.
Intresset för ämnet skolgårdsmiljö väcktes genom kursen utomhuspedagogik som vi läste under hösten 2011. Vid ett seminarium diskuterades ämnet skolgårdar och hur de ser ut idag samt hur de skulle kunna förändras. Senare diskuterades om våra egna erfarenheter från skolgårdar, då enades klassen om att ju högre upp i åldrarna eleverna kommer desto mindre har skolgårdarna att erbjuda.
Olsson (1995) skriver att skolgården ska ses som skolans visitkort, eftersom den är skolans ansikte utåt oavsett hur den ser ut. Skolgården är det första som syns när du kommer till skolan, kan den säga något om skolans profil och verksamhet? Men kanske framförallt känner eleverna sig välkommen när de kommer dit och ser sin skolgård.
Efter undersökningarna av skolgårdarna har det inte undgått oss att bli en aning nostalgiska. Det är med ett leende på läpparna som vi tänkt tillbaka på rasterna i lågstadiet där allting var lekfullt och miljön runt skolgården var fyllt med gröna buskar och träd. Skolgården bjöd in till många aktiviteter, det fanns något för alla elever samt något som stimulerade kroppen och ens sinnen. Det fanns inga som helst hämningar utan fantasin flödade. Med åren som gick minns vi att den gröna lekfulla skolgården dog ut och ersattes med den asfalterade skolgården. Med tanke på det här är det inte konstigt att vi under högstadiet spenderade majoriteten av rasterna inomhus. Olsson (1995) menar på att den asfalterade skolgården knappast kan uppmuntra till stolthet och den ger ingen hemkänsla eller känsla av delaktighet. Hon säger att det kan väl inte finnas någon som vill värna om en sådan miljö och eleverna kommer inte lägga den på minnet. Precis som hon skriver är det ändå den asfalterade skolgården som finns i våra minnen från skoltiden.
2. Syfte och frågeställningar
2.1. Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur skolgårdarna är utformade och vad de har att erbjuda eleverna. Vi vill även få elevernas synpunkter på skolgården då vi anser att det är angeläget att ta till sig av elevernas synpunkter och önskemål vad gäller
skolgårdsmiljön.
2.2. Frågeställningar
Hur upplever eleverna sin skolgårdsmiljö? Hur ser skolgårdarnas fysiska miljö ut?
Vad gör pojkar och flickor på rasterna och var befinner de sig? Vem är skolgården till för?
3. Kunskapsöversikt
I den här delen kommer tidigare forskning som är relevant för vår studie att tas upp, samt de begrepp som är centrala för studien.
3.1 Definitionen av skolgård
Castell (2002) förklarar skolgården som en fysisk plats, rum eller en yta. Han menar också på att det kanske går tänka sig skolgården som en icke-fysisk plats, som en metafor eller idé. Metaforen skulle kunna stå för en mötesplats för elevernas egna aktiviteter eller ett forum för inlärning (Castell, 2002). I nationalencyklopedin (1996) förklaras skolgård som ett "öppet område i anslutning till skolbyggnad, på vilket eleverna vistas under raster". Castell menar att den förklaringen skulle kunna peka på tre principer, dessa tre principer kategoriserar han efter geografisk angivelse, funktion och rumslig egenskap.
Enligt Castell (2002) skulle en enkel förklaring till geografisk angivelse vara att likställa skolgården med den delen av skolans tomtområde som inte är bebyggt. Han menar på att det kan vara den enda förklaringen som är juridiskt hållbar, men att den förmodligen bryter mot den spontana tolkningen om vad som är en skolgård på en särskild skola.
Castell (2002) förklarar funktion som att skolgården förknippas med aktiviteter och platser där eleverna spenderar tid på sina raster. I och med detta är det många ytor som faller bort från skolområdet, som är blockerade av byggnader eller som på ett eller annat sätt är mindre inbjudande. Det finns de skolor som ser ut att sakna skolgård helt och hållet, vilket beror på att hela tomten mer eller mindre är asfalterad och används som parkeringsplats.
Med rumslig egenskap menar Castell (2002) att ordet gård kan kopplas till
rumsupplevelsen av en öppen och väl avgränsad yta. När skoltomten går över till skog eller kuperad naturterräng kan det kännas svårt att kalla den delen för skolgård. Likt vad gäller skolgårdens funktion kan kritik ges på grund av en förutfattad mening om vad en
skolgård är samt hur den ser ut. Trots att öppna och avgränsade rum kan ses som en tillgång borde också en skolgård i skogslandskap ses som en tillgång (Castell, 2002).
3.2 Skolgårdens utveckling
År 1865 gav Kongl. Övfer-Intendents-Embetet ut "Normalritningar för
folkskolebyggnader". När den kom ut hade det redan hunnit gå 23 år sedan den allra första folkskolestadgan publicerades och tidigare hade undervisningen pågått i flera årtionden (Lindholm, 1995).
Det fanns två syften med dessa normalritningar, det ena syftet var att de skulle ge inspiration och hjälp till dem kompetensfattiga landsortskommunerna. Det andra syftet var att ritningarna skulle ligga till grund för en kvalitetsbedömning. I anvisningarna ges det påtagliga tecken på att skolhuset och omgivningarna runt omkring ska ge uttryck för skolans stolthet och betydelse. På samma gång ansågs det nödvändigt att poängtera betydelsen av sparsamhet men likaså enkelhet (Lidholm, 1995). Att skolgården ska ge uttryck för skolans stolthet och betydelse är något som Olsson (1995) också påpekar, hon menar på att skolgården ska ses som skolans visitkort.
Lidholm (1995) menar på att trots rubriken säger att anvisningarna gäller byggnader tas även skolhusets omgivningar upp på flera ställen, det kan gälla allt från lokaliseringen av anordningen, tomtens storlek samt anordningens läge. Enligt normalritningarna skulle det utanför skolan finnas en rymlig gårdsplan som skulle fungera som en samlingsplats där barnen kunde leka och utföra kroppsövningar. Det skulle finnas ett lämpligt jordland till lärarnas förfogande dels för eget bruk men det var även till för att använda i undervisningens. På skolgården skulle det finnas buskar, träd och blommor. Utöver detta skulle det dessutom finnas ett slutet skjul som kallades för täckt lekplats där barnen skulle kunna sitta. Anledningen till den täckta lekplatsen beror på att barnen helst borde vara ute i alla väder och därför kunde det vara bra med ett skjul som skyddar mot olika typer av väder. Själva gårdsplanen skulle vara anlagd på grus och skulle på ett eller annat sätt vara inhägnad. Planterade träd var något som skulle finnas på lekplanen då träden bidrog till skugga och höll luften sval på sommaren.
1878 kom den reviderade upplagan av normalritningar till folkskolebyggnader ut, och texten var på flera ställen mer preciserad och kompletterad. I den reviderade upplagan lades det ännu större värde på anläggningens uttryck och effekt för betraktarna som kunde vara eleverna i skolan men även för en bybo som passerar skolan (Lindholm, 1995).
Från och med 1920 fick skolgården en mer framträdande roll än vad den hade 1878, den ses nu som en lämplig miljö för undervisning och inte endast för trädgårdsskötsel. Ordet skolträdgård existerar inte längre, då begreppet skolbarnsträdgård kommit att användas istället för den delen på skolgården där barnen undervisas i trädgårdsskötsel (Lindholm, 1995).
När planeringen av skoltomterna skedde under 1955 var det nu viktigt att skapa en trivsam utemiljö. Skoltomterna skulle avskärmas från bebyggelse och trafikleder med hjälp av grönområden med träd och buskar, området skulle disponeras med
skolträdgårdar, lekplaner samt en nyhet i form av parkeringsplatser för dem olika transporterna. Parkeringsplatserna skulle dock vara väl skilda från lekplanerna där barnen rör sig (Lindholm, 1995).
1979 kom utemiljön att formas mer utifrån barnens behov. Utemiljön skulle skapas på ett sätt som barnen lättare skulle kunna utföra olika aktiviteter, det skulle ges utrymme för avkoppling, samvaro, småspel och promenader. Det skulle helt enkelt skapas platser med utrymme för aktiviteter med låg respektive hög intensitet. Om detta skulle vara möjligt krävdes det att skolgården hade en varierad växtlighet och terräng, på detta sätt kan det skapas en rik variation i rumsbildningen (Lindholm, 1995).
3.3 Att planera en skolgård
Lindholm (Björklid, 2005) menar att barns egna föreställningar och uppfattningar tas mycket lite till hänsyn vid utformningen av skolgårdarna. Det är snarare de allmänna attityderna som styr utformningen istället för de nationella styrdokumenten. Paget (Björklid, 2005) menar att med den nya skolformen ställs det nya krav på den fysiska miljön då barn i olika åldrar med olika behov ska befinna sig på samma skolgård. Ett stort antal skolgårdar är inte skapade efter barnens skala samt att de är dåligt skötta.
Detta är något som Dahlgren och Szcepanski (1997) styrker då de nämner att skolgårdar ofta har sterilt utformade ytor och tillhör i högsta grad dem mest eftersatta
utomhusmiljöer.
De som först och främst använder skolgården är de elever som går på skolan. Ur ett elevperspektiv handlar det om lek och avkoppling från lektionerna när de kommer ut på skolgården. Den fria och rörelsefyllda leken förekommer framförallt bland dem yngre eleverna. På högstadiet och gymnasiet ser situationen lite annorlunda ut på rasterna då det är avkoppling som är den stora efterfrågan (Castell, 2002).
3.3.1 Vårfruskolan skolgårdsprojekt
I Lunds kommun fanns det under 1986 – 1994 ett kommunalt barnombud, vid den tiden var detta något unikt. Tjänsten som barnombud innehades av dåvarande socionomen Bodil Rasmusson, som idag är forskare i socialt arbete vid socialhögskolan i Lund. Hennes mål var att föra fram barnens behov av en bra fysisk miljö samt deras intressen. Detta gjorde hon genom att engagera och förena människor som hade samma mål som henne. Hon tog initiativ till och arbetade med olika projekt samt arrangerade seminarier.
Barn i innerstad var det största projektet som Bodil var med om att driva, det pågick
mellan 1986 – 1989. Det var en kamp om Vårfruskolans skolgård som ligger mitt i Lunds centrum. Aktiva boendegrupper samarbetade i projektet med barn, föräldrar och lärare som var bosatta i Lunds innerstad. Barn och vuxna ansåg att skolgården var för liten med det växande antalet elever, därför krävdes det en större och grönare skolgård. De krävde även att bussterminalen som låg precis vid skolan skulle flyttas bort.
Projektgruppen och barnombudet skickade in en anmälan till yrkesinspektionen, resultatet av detta kom 1992. Femton kvadratmeter per elev för Vårfruskolans skolgård var ett minimum som slogs fast i en dom av yrkesinspektionen i Malmö. Utöver detta flyttades bussterminalen bort från skolan och en bollplan anlades. Ett par år senare anlades en liten park, där byggde barn och lärare med kommunens hjälp en piltunnel, en damm med bro och anlade perennplanteringar. Barnombudet visade sig ha potential, några år senare uppstod det en politisk splittring om barnombudets existens. Genom ett beslut i kommunfullmäktige avskaffades barnombudet 1994. Bodil fick då inte en ordentlig förklaring till beslutet, ett par år senare fick hon veta att anledningen till beslutet var att barnombudets position blev för stark (Lenninger & Olsson, 2006).
3.3.2 Fryxellska skolan skolgårdsprojekt
Fryxellska skolan ligger i västra Värmland närmare bestämt i Sunne. Innan
skolgårdsprojektet drog igång 1992 ansåg eleverna på skolan att skolgården såg ut som en kundparkering utanför ett stort varuhus.
Fryxellska skolan var från början en realskola som byggdes på 1930-talet. När skolan på 1960-talet byggdes ut hamnade all grönska på baksidan av skolan, och på baksidan skulle ingen vistas. Fram till våren 1994 fanns det i princip endast en stor sandlåda samt några förfallna pingisbord. Fryxellska är en skola med miljöprofil i och med detta förväntas ett aktivt engagemang från elever och lärare vad gäller den inre samt den yttre miljön.
1992 utsågs Fryxellska till en av tolv pilotskolor som skulle delta i ett projekt av skolans uterum detta innebar att skolan fick 150 000 kronor att använda sig av. Det hela startade egentligen med ett initiativ från barnkunskapsläraren Lena Hallberg. Huvudansvarig för projektet blev rektorn Janne Holmqvist. Han valde dock att delegera arbetet för att på detta sätt kunna engagera så många som möjligt. Det som eleverna och lärarna ville göra med skolgården var bland annat att anlägga en damm, en blomsteräng, ett uterum, ett kretslopp med mera. Varje område fick en egen ansvarsgrupp i form av två till tre lärare och cirka femton elever. Grupperna har haft tillgång till att arbeta med respektive projekt under lektionstid, temadagar och arbetshelger. När läsåret 1993/94 var slut hade alla mindre projekt påbörjats men de var ännu inte klara. Hade Fryxellska skolan valt att genomföra detta skolgårdsprojekt med hjälp av kommunen hade det kostat mellan 1 till 1,5 miljon kronor. Istället valde skolan att samarbeta tillsammans med elever, föräldrar, arbetslösa samt yrkeskunniga personer som har haft projektanställningar i skolan. Detta resulterade i att skolgården rustades upp till en kostnad av 300 000 kronor (Olsson, 1995).
3.4 Pojkar och flickor på skolgården
Vid Lunds kulturgeografiska institution gjordes det undersökningar som pekar på att skolgårdarnas ytor är för det mesta konstruerade för aktiviteter med resultatinriktning. Dessa aktiviteter är för det mesta fotboll eller basket som oftast är mer tilltalande för
pojkar än flickor. På skolgården är ytorna ofta begränsade, på detta vis får flickor flytta på sig till en liten yta eller en åskådarbänk (Nilsson, 2003).
Thornes undersökningar från amerikanska skolor tyder också på att pojkar dominerar stora ytor på skolgården då det är flest pojkar som använder sig av aktiviteterna som tar upp majoriteten av skolgårdsytan. Hennes studie visar även på att ytorna som flickorna dominerar på bestod ungefär endast en tiondel av dem pojkdominerade ytorna. På dessa ytor brukar flickorna bland annat hoppa hopprep och hoppa hage (Thorne, 1993). Dagens tonåringar är indragna i vad Nilsson (2003) benämner som urbant dilemma, till skillnad från dem vuxna har ungdomarna inte någon rätt till egna platser. När ungdomar befinner sig i tonåren söker de sig till undangömda platser där de tillsammans med jämnåriga kan få uppleva meningsfulla saker. Grahn (Olsson, 1995) har med sin
forskning visat att tonåringar sällan söker sig till parker jämfört med dem yngre barnen. De som vistas mest i parker och grönområden är barn upp till tolv år, flickor är desto mer förtjusta i gröna miljöer än pojkarna men när de kommer upp i tonåren börjar intresset att svikta. Anledningen till att detta kan bero på att tonårsflickorna undviker parker och grönområden på grund av rädsla, och pojkarna tycker troligtvis att det inte händer mycket i parken. Tonåringar väljer att söka sig till intima och skyddade
mötesplatser i grönområdena, de går till dem vackraste platserna som till exempel lugna och stora naturområden och det är inte helt ovanligt att de har något fint
barndomsminne från just det stället. Tonåringarna drar sig undan till sina favoritplatser därför de vill kunna vara ifred, tänka och fatta beslut och då passar fina naturområden bra. Skillnaden på miljöerna för små och äldre barn behöver egentligen inte vara stor, för alla behöver platser där de får vara ifred samt platser där de kan träffa andra.
Johansen (Björklid, 2005) upptäckte att barn föredrar platser där funktioner inte är definierade på förhand i såväl inne- som utemiljö. Från observationer kunde det konstateras att designade lekplatser stod tomma medan områden med sand, buskar och plank användes mer. Rikligt med aktiviteter erbjöds av skogen. Bland yngre barn skedde lekarna närmare klassrummet, förklaring till detta kan vara att barnen behöver visuell kontakt med klassrummet. Men även att stora öppna ytor kan för yngre barn upplevas som otryggt. Flickor avskärmade sig från rummet och lekte mer inåtvänt, de
(Björklid, 2005), barnens utvecklingsmässiga behov skall ligga i fokus vid utformning av skolgårdar. Det framgick från hennes observationer att de färdiga bollplanken och klätterställningarna sällan användes. Det var mer populärt bland barnen att klättra på förrådsbyggnader och sparka boll på skolväggen. Det förekom könsskillnad då flickorna oftare föredrog innemiljö och pojkarna utemiljö. Ett annat tecken på könsskillnad var att flickor och pojkar använde samma miljö fast på olika sätt. Utifrån sina studier
konstaterar Lindholm (Björklid, 2005) att aktivitet och plats samverkar. Platsen
påverkar och påverkas av aktiviteten som formar och formas av platsen. Barnen var mer uppfinningsrika på skolor som tillgång till naturmark än barnen på skolor som saknade naturmark på sin skolgård. Barnen med tillgång till naturmark lekte fler lekar, detta visade sig även på asfalten.
3.5 Centrala begrepp
Aktiviteter – Med aktiviteter menar vi vad det är eleverna gör på skolgården. Skolgårdsmiljö – Men skolgårdsmiljö syftar vi på vilka aktiviteter som utemiljön erbjuder skolans elever.
4. Metod
Den här delen beskriver de metoder som använts vid insamlingen av det empiriska materialet. En beskrivning kring våra resonemang av metodval kommer att ges, samt en beskrivning av urval och genomförande. Avslutningsvis beskrivs de forskningsetiska överväganden som togs till hänsyn i vår studie.
4.1 Metodval
Metoderna som använts i vår studie är intervjuer och observation som båda är
kvalitativa. Kvalitativ forskning kan innebära att metoder som bland annat observation, intervju, dokument och analys av text kan användas. Det finns inte någon uttalad standardmetod utan det är vad forskaren vill ha reda på som bestämmer val av metod. Kirt och Miller (2004) anser att kvalitativ forskning är "ett empiriskt och socialt lokaliserat fenomen som definieras av sin egen historia och inte bara en massa överblivna saker som inte är kvantitativa" (Ryen, 2004, s.14). Denzin och Lincoln (2004) menar att kvalitativ forskning använder sig av olika metoder för att närma sig sitt ämne på ett naturalistiskt och tolkande sätt. De menar även på att genom kvalitativa metoder försöker forskaren att studera saker i deras naturliga miljö. Kvalitativa forskare anser att genom kvalitativ metod kan de få en djupare förståelse för sociala fenomen än om forskare skulle använda sig av kvantitativ data (Ryen, 2004).
4.1.1 Observation
Anledningen till valet av observation under den här studien beror på att genom observationer ges det möjlighet att kunna uppmärksamma det som sker för stunden.
Bell (1995) diskuterar i sin bok om hur svårt det är att genomföra en observationsstudie, hon menar att det krävs erfarenhet och god planering för att få ut det mesta av denna teknik. Om metoden används på ett korrekt sätt då kommer tillvägagångssättet ge information om individer eller grupper som andra metoder inte kan på ett lika bra sätt (Bell, 1995). Detta styrker även Merriam (1994) som menar att observation är en utmärkt teknik när du vill titta på en aktivitet, händelse eller situation direkt, då
som vi studerar. Som observatör har du chansen att lägga märke till rutiner som
eleverna har, och på detta sätt kan det leda till en bättre förståelse för sammanhanget för oss (Merriam, 1994).
Vad det är som ska observeras påverkas av flera ting, det som är viktigast att tänka på är vilket syfte studien har för oss. Det är frågeställningen i sin tur som avgör vad som kommer att observeras (Merriam, 1994). I den här studien kommer eleverna att observeras, vad gör på rasterna och vart på gården de befinner sig.
4.1.2 Intervjuer
Johansson och Svedner (2006) pratar om två slag av intervjuer, den ena sorten är baserad på vad de benämner som fasta frågor. Dessa är styrda frågor som ställs till alla deltagare i undersökningen. Den andra typen är något mindre styrd där intervjuaren kan använda sig av en friare formulering på frågorna som kan varieras på olika vis. Den första metoden som beskrevs kallas för strukturerad intervju och den andre för kvalitativ intervju.
Det är den kvalitativa intervju formen som använts i vår studie. I den kvalitativa intervjun är det endast frågeområdena som är förutbestämda, däremot kan frågorna variera från intervju till intervju beroende på vilket svar som ges från den intervjuande på våra frågor. Syftet med denna typ av intervju är att få ett utförligt svar som möjligt från den som intervjuas, då är det ibland tvunget att omformulera frågan på ett sätt då den intervjuade får möjlighet att säga precis det han/hon känner. Då det kan förekomma eventuella uppehåll, speciella tonfall och avbrutna meningar kan det vara bra att spela in intervjuerna på band eller liknande för att lättare kunna tolka intervjuerna i efterhand (Johansson & Svedner, 2006).
4.2 Urval
Skolgårdarna som ingår i vår undersökning är alla lokaliserade i Lund. Fösta steget i valet av vilka skolor som skulle ligga till grund för vår undersökning var att kolla upp vilka skolor i Lunds stad som har klasserna F-9, sedan kontaktades respektive rektorer via mail. Det var endast tre skolor utav nio som svarade att de ville delta i studien.
Valet av de elever som intervjuades skedde slumpvis då vi frågade elever om de ville ställa upp på en intervju, dock skulle antalet mellan flickor och pojkar vara tämligen fördelat. Anledningen till det är i fall det skulle visa sig vara någon skillnad på svaren från pojkar och flickor skulle det möjligtvis gå att göra en jämförelse.
4.2.1 Bamseskolan
Runt halva skolan går det en bilväg som endast är trafikerad av skolpersonal samt föräldrar som ska lämna eller hämta barn, runt den andra delen av skolan går det en cykelväg. Skolgårdarna är byggd på plan mark och är uppdelade i tre delar, låg, mellan- och högstadiet. På lågstadiet befinner sig elever från årskurs F-3. På mellanstadiet befinner sig elever från årskurs 4-6 samt särskolelever. Elever från årskurs 7-9 befinner sig på högstadiet. Skolgårdarna är till största delen asfalterade, dock omges lågstadiet med buskar och träd, på mellanstadiet finns det lite buskar.
4.2.2 Tigerskolan
Skolan ligger en bra bit ifrån Lunds centrum och är uppdelad i två delar. Låg och mellanstadiet har sin skolgård tillsammans, här går F-5 elever. Skolan är byggd på en backe, utanför deras skolområde går det en buss- och cykelväg. Skolgården är omgiven av buskar och träd samt att det finns en större gräsplätt på skolgården. På högstadiet går det elever från årskurs 6-9. Utanför skolans framsida går det först en cykelväg och bredvid den en bilväg som trafikeras av boende. Skolans baksida domineras av
grönområden. På låg- och mellanstadiets skolgårds finns det mer grönområden än asfalt. Även på högstadiet finns det mer grönområden än asfalt.
4.2.3 Lejonskolan
Skolan är belägen nära Lund centrum och är till stor del omgiven av cykelväg. Skolan är byggd på plan mark och är omgiven av buskar och träd runt stora delar av skolan.
Skolgårdarna är uppdelade i tre delar, låg, mellan och högstadiet. På lågstadiet är det elever från årskurs F-3. På mellanstadiet befinner sig elever från årskurs 4-6. Elever från årskurs 7-9 är på högstadiet. Skolgårdarna består till stora delar av asfalt dock finns det ett mindre skogsområde på lågstadiet med träd och buskar. Det förekommer lite buskar och träd längst med husväggen på mellanstadiet.
4.3 Genomförande
Observationerna ägde rum under tre höstdagar på respektive skola, orsaken till att det blev just tre dagar på varje skola var för att kunna observera alla tre stadier det vill säga låg, mellan- och högstadiet. Under dem dagar som observationerna genomfördes passade vi också på att genomföra intervjuerna.
Intervjuerna ska ske ostört, det borde därför inte finnas några åskådare på plats.
Dessutom ska den som intervjuas känna sig i trygg i den miljö där intervjun ska äga rum (Trost, 1997). Då störande moment skulle undvikas under intervjuerna gav lärarna oss tillgång till klassrum samt grupprum.
Trost (1997) anser att intervjuer endast ska ske med en person, självklart gäller inte detta om syftet är att intervjua flera stycken samtidigt. Han menar på att gruppintervjuer kan vara bra, men de kan också bli komplicerade då det är lätt hänt att de tystlåtna inte kommer till tals och de språksamma tar desto större plats. Intervjuerna skedde enskilt just för att alla ska få chansen att komma till tals.
Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon för att kunna gå tillbaka och lyssna då vi inte skulle hinna anteckna allt som sades. Intervjuerna skedde på följande vis att en av oss intervjuade eleven medan den andra förde anteckningar.
4.4 Bearbetning av insamlat material
Under tiden då insamlingen av det empiriska materialet skedde fördes det antackningar samt diskuterades det som vi sett under observationerna och de svar som getts vid intervjuerna.
Detta är något som Patel & Davidsson (1994) styrker då de menar på att det är
fördelaktigt att påbörja analysen under det att intervjun är färsk i minnet av den orsaken att det annars är svårare att få en ”levande” relation till sitt empiriska material. Att vid en kvalitativ undersökning göra en löpande analys kan vara praktiskt då inte all bearbetning av materialet sker i slutet (Patel & Davidsson, 1994).
Då det var tre skolor som deltog i undersökningen sammanställdes en skolas resultat i taget, detta för att få en klarare helhetsbild av skolgårdarna. Vid bearbetning av
kvalitativa intervjuer är ambitionen att försöka förstå och analysera (Patel & Davidsson, 1994). Vid analysen log vår fokus på att framförallt finna likheter och skillnader mellan dem olika stadierna det vill säga låg, mellan- och högstadiet. Under bearbetningen av materialet lyssnades det på intervjuerna vid ett flertal tillfällen, kollade anteckningarna som förts samt fotografierna för att se om nya infallsvinklar kunde upptäckas.
4.5 Forskningsetiska överväganden
Vid inledning av en studie är forskaren skyldig att tänka över och ta hänsyn till dem etiska principer som kan komma att stötas på i studien. De forskningsetiska principerna består av fyra allmänna huvudkrav som handlar om hur individskyddet ska praktiseras. Syftet med dem forskningsetiska principerna är att skapa normer mellan forskaren och undersökningsdeltagaren vid eventuella konflikter som kan uppkomma under studien.
Informationskravet: Med det menas att forskaren ska informera deltagaren eller deltagarna om vad studien går ut på. De ska bli underrättade om att medverkan är frivillig och att de har rätt avbryta sitt deltagande när de önskar. Deltagarna borde också underrättas om inslag i studien som eventuellt skulle kunna bidra till att deltagaren inte vill medverka.
Samtyckeskravet: Forskaren som är ansvarig för studien ska erhålla samtyckte från samtliga som deltar. I vissa fall kan det behövas samtycke från föräldrar eller vårdnadshavare, detta gäller om deltagaren är under 15 år. Deltagarna har rätt till att själv bestämma om och hur länge de vill delta, skulle någon deltagare bestämma sig för att inte längre genomföra studien får forskaren inte lov att utöva påtryckningar på deltagaren.
Konfidentialitetskravet: Alla som är inblandade i studien och besitter personuppgifter om deltagarna borde skriva under ett dokument beträffande tystnadsplikt. Information som rör dem identifierbara personerna ska avrapporteras på ett sådant sätt att utomstående inte kan identifiera dem som deltar i studien. Detta gäller i synnerhet uppgifter som kan anses vara etiskt känsliga
Nyttjandekravet: Uppgifter som forskaren samlat in för forskningsändamål får inte nyttjas i kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Om
sätt som kan påverka den enskilda individen i forskningsprojektet, utan att ha fått ett särskilt medgivande av personen i fråga.
Utöver dessa fyra huvudkraven finns det två rekommendationer som inte är av samma tyngd som dem fyra kraven, men som ändå anses som angelägna och önskvärda.
Forskaren borde ge dem som medverkar i studien och andra berörda tillfälle att ta del av eventuellt etiskt känsliga avsnitt, kontroversiella tolkningar i undersökningsrapporten innan den blir publicerad.
Forskaren borde vid lämpligt tillfälle fråga undersökningsdeltagare, uppgiftslämnare och andra berörda personer om de är intresserade av att få veta var forskningsresultaten kommer att publiceras och att få en rapport eller sammanfattning av undersökningen. (Vetenskapsrådet, 2002)
I vår studie har de forskningsetiska principerna tagits hänsyn till genom att dels tala om för deltagarna vad studien har för syfte, samt vilken roll de deltagande har i undersökningen och att det är frivilligt at ställa upp det var med andra ord tillåtet att tacka nej. Inför studien med eleverna har tillstånd beviljats för samtal och insamling av visuellt material av klassens lärare. Vid intervjuerna har diktafon använts efter godkännande från eleverna, syftet med inspelningen berättades för eleverna. Det var att kunna gå tillbaka och lyssna då hela samtalet inte skulle hinnas med att antecknas. Under fotograferingen har det inte tagits några bilder på eleverna eller personal på skolan. Det anses av oss skydda elevernas identiteter på ett bra sätt. Namnen på dem skolor som deltagit i studien har fingerats, där av blir de anonyma för att skydda både personal och elever.
5. Resultat
Vad erbjuder skolgårdsmiljön?
Här kommer en beskrivning av hur den fysiska miljön ser ut på skolorna, beskrivningen av miljön kommer ske utifrån dem bilder som tagits på skolgårdarna samt de observationer som genomförts. Uppdelningen kommer att ske utifrån låg, mellan- och högstadiet, detta för att få en klarare bild av hur skolgårdarna ser ut på dem olika stadierna.
Lågstadiet
Samtliga skolgårdar ger tillgång till olika typer av lekredskap i form av gungor, sandlådor och klätterställningar. Det finns också tillgång till att spela fotboll, basket och bollekar på utmålade spelplaner, det finns även grönområden och bänkar som barnen kan använda sig av.
På Tigerskolan finns det en hinderbana bland buskar och träd, bakom gymnastiksalen finns det en klättervägg samt en fotbollplan på gräs. Skolgården på Lejonskolan ger barnen tillträde till en rutchikana, klätterställning, gungbräda.
Mellanstadiet
Samtliga skolgårdar erbjuder eleverna till att spela fotboll, basket samt andra bollsporter på utmålade spelplaner. Det finns även möjlighet till att sitta och ta det lugnt med sina kompisar på bänkar.
Eftersom mellanstadieeleverna på Tigerskolan delar skolgård med lågstadiet har de också tillgång till hinderbanan, klätterväggen och fotbollsplanen på gräs.
Högstadiet
Samtliga skolgårdar bjuder in till att spela basket och fotboll. Det finns också tillgång till att sitta på bänkar.
På Bamseskolan har eleverna har tillgång till en multiarena som ligger lite avskild från skolgården. Här ges det möjlighet till att spela bandy samt att åka skateboard. Lejonskolan bjuder in till bollsporter på multiarenan där kan eleverna spela fotboll, handboll och basket. Intill multiarenan ligger där en konstgräsplan, dock finns det inga mål på den fotbollsplanen. Tigerskolan erbjuder eleverna en amfiteater på skolgården, eleverna kan använda det som en social mötesplats samt en plats för att utöva bollekar.
Slitage
På Bamseskolan fanns det lite slitage på bland annat bänkarna och borden, det saknades även nät på bandymålen.
På Tigerskolan fanns det en damm i anslutningen till dammen fanns bänkar att sitta på. Dock är dammen nästintill uttorkad och smutsig, bron som går över dammen är sliten på många ställen. Basketplanen på skolgården är oval till formen och planen är inte jämn till ytan.
På Lejonskolan fanns det trasiga basketkorgar, trasiga fotbollsmål, trasigt pingisbord, bänkarna var slitna och på ett område var asfalten helt uppsliten.
Vad tycker eleverna om sin skolgård?
Lågstadiet
Dem pojkar som deltog i intervjuerna svarade majoriteten att de främst tyckte om att spela fotboll och bollekar på utmålade spelplaner. Det framgick även att de gillar att bygga kojor, i det stora hela var pojkarna nöjda med sin skolgård. Majoriteten av flickorna svarade att de främst gillade att klättra i klätterställningarna samt att vara i skogen. Det framgick också att flickorna inte riktigt visste vad de tycker om sin skolgård, de var varken nöjda eller missnöjda.
Bamseskolan:
Jag är nöjd. (Pojke 9 år)
Jag tycker skolgården är bra som den är. (Pojke 9 år)
Den är bra, men jag skulle vilja ha en fotbollsplan på gräs. (Pojke 9 år) Jag vill ha en konstgräsplan. (Pojke 9 år)
Den är rolig och lite tråkig, tråkig för det finns inte så mycket saker. Jag skulle vilja en rutschkana. (Flicka 9 år)
Jag skulle vilja ha fler gungor. (Flicka 9 år) Jag skulle vilja ha en rutschkana. (Flicka 9 år)
Tigerskolan:
Den är bra. (Pojke 8 år)
Fotbollsplanen och King out är bäst. (Pojke 8 år)
Jag vet inte riktigt vad jag tycker. (Flicka 8 år) Jag tycker att skogen är bäst. (Flicka 8 år) Gungorna och skogen är bäst. (Flicka 8 år) Det är för mycket bråk. (Flicka 8 år)
Lejonskolan:
Komposten är ju bra för då kan man göra jord av de och fjärilstrådgården den är bra, där planterar vi växter. (Pojke 8 år)
Den är bra och rolig, den är bra för det finns mycket skog. (Pojke 9 år)
Jag skulle vilja förbättra den jag vill ha en större fotbollsplan, jag tycker den är sådär men med en större fotbollsplan vore den bra. (Pojke 9 år)
Jag tycker skogen och kojorna är bäst. (Pojke 8 år) Skogen och klätterställningen är bäst. (Flicka 8 år) Skogen är bra. (Flicka 9 år)
Vet inte riktigt, den är nog bra. (Flicka 8 år) Bäst är nog klätterställningen. (Flicka 9 år)
Mellanstadiet
Pojkarna på Bamseskolan samt Tigerskolan vara rörande överrens om att fotbollsplanerna och de utmålade spelplanerna var bäst på skolgården, i det stora hela var de nöjda med skolgården. Flickorna gav oss varierande svar, på Bamseskolan tyckte flickorna om fotbollsplanen och King out rutorna. På Tigerskolan svarade flickorna att de främst gillar skogsdelarna och gungorna. Eleverna på Lejonskolan poängterade att de inte var nöjda med sin skolgård överhuvudtaget. De menade på att det enda som fanns att göra var att spela King out, fast de tycker det är roligt blir det tråkigt i längden. Bamseskolan:
Gungorna är dåliga, för de är tunga och hårda och sitta på. (Pojke 10 år) Skolgården är faktiskt väldigt bra. (Pojke 10 år)
Fotbollsplanen är bäst, men den kan förbättras och kanske vara på konstgräs istället eftersom det gör ont att trilla på asfalten. (Pojke 10 år)
Basketplanen och fotbollsplanen är det bästa. (Pojke 10 år)
Trappan är bäst där brukar vi leka gladiatorerna och Robinson, fotbollsplanen är också bra. (Flicka 10 år)
Ganska tråkig. (Flicka 10 år)
Bänkarna vid fotbollsplanen är ganska bra. (Flicka 10 år) Jag gillar King out rutorna. (Flicka 10 år)
Tigerskolan:
Den är fin, men man kan städa den oftare. (Pojke 11 år)
Vi brukar köra dunkgömme, de är bra för det finns många bra buskar att gömma sig i. (Pojke 11 år)
En kinesisk gunga, men de säger bara att de kostar för mycket. (Pojke 11 år) Den är bra, men vill ha en bättre fotbollsplan. (Pojke 11 år)
Man hittar aldrig rastvakten när man är ute. (Pojke 11 år) En ny fotbollsplan på konstgräs. (Pojke 11 år)
Finns för många King out planer. (Flicka 11 år)
Skulle vilja ha en stor rund gunga, det vill alla i vår klass ha. Men de säger att det är för dyrt (Flicka 11 år)
Ganska bra, den är okej att vara på men man tröttnar på den mer och mer. (Flicka 11 år)
Lejonskolan:
Det finns mycket ytor att använda som ej används. (Pojke 12 år) Den är trist vi vill ha gungor. (Pojke 11 år)
Den är sjukt tråkig, finns ju inget att göra innan hade vi pingisbord men de är sönder. (Pojke 12 år)
Finns ju bara King out, även fast vi tycker de är kul. (Flicka 11 år) Saknar gungor som man kan sitta och snacka i. (Flicka 12 år) Den är tråkig, vi vill ha gungor och mer grönt. (Flicka 11 år)
Högstadiet
Eleverna på Bamseskolan och Tigerskolan hade inte mycket positivt att säga om sin skolgård, dem flesta ansåg att den var ganska tråkig och att det inte fanns något bra överhuvudtaget. De menade också att det var svårt att uttala sig om skolgården då de aldrig vistas på den vilket beror på att de finner den tråkig. Eleverna på Lejonskolan
nöjda, flickorna däremot ansåg att den var ganska tråkig, de berättade för oss att skolgården är tråkig för dem som inte gillar bollsporter.
Bamseskolan:
Vill visa att här går ungdomar och att det inte är ett fängelse. (Pojke 15 år) Den ser för jävlig ut, den är skit. (Pojke 15 år)
Vi hinner aldrig gå till multiarenan eftersom vi har så korta raster. (Pojke 15 år) Att det liksom är mycket utrymme här, att det liksom inte finns så mycket att göra, man kan ta det lugnt om det är soligt. (Pojke 15 år)
Inte så mycket egentligen. (Flicka 15 år)
Här finns inte ens någon King out plan. (Flicka 15 år) Vet inte riktigt, tycker den är lite tråkig. (Flicka 15 år) Finns inget mysigt ställe att sitta på. (Flicka 15 år)
Tigerskolan:
Vi brukar inte använda basketplanen för alla brukar sitta inne, fast på fritiden brukar gå dit och köra basket. (Pojke 15 år)
Amfiteatern kan ju vara bra för där kan vi köra killerboll. (Pojke 15 år) Vi skulle vilja ha en multiarena. (Pojke 15 år)
Basketplanen är dålig, för asfalten är ojämn och den ligger långt bort. (Pojke 15 år) Den är lite tråkig, finns inte så mycket att göra. (Flicka 15 år)
Jag gillar den, finns inget fel på den. Men jag skulle nog vilja att dammen var mer välskött för den har varit en röra väldigt länge. (Flicka 15 år)
Mer grönt och ställen där man kan vara ifred. (Flicka 15 år)
Lejonskolan:
Den stora fotbollsplanen är inte så bra för det finns inga mål. (Pojke 14 år) Skulle vilja ha en riktig basketplan. (Pojke 14 år)
Förutom multiarenan finns här inget att göra. (Pojke 14 år)
Bänkarna vid fotbollsplanen är bäst, finns inte så mycket att göra. (Flicka 14 år) Den är inte jättemysig det finns inga växter utan det är mest asfalt. (Flicka 14 år) Gungorna på lågstadiet är bäst. (Flicka 13 år)
Vad gör flickor och pojkar på rasterna och var befinner de
sig?
Lågstadiet
Flickorna utmärkte sig genom att gå runt eller sitta på olika platser och prata. Gungorna användes för det mesta av flickorna. De aktiviteter som tog upp störst plats på skolgården som tillexempel fotbollplanerna dominerades av pojkar. De utmålade spelplanerna som tillexempel King out tilltalade båda könen dock var det flest pojkar som spelade. På klätterställningen var det en jämn fördelning mellan könen dock fanns det lite fler flickor än pojkar. Aktiviteterna på skolgården var till största del könsuppdelad dock minskade uppdelningen när lekarna skedde i grönområden, där lekte barnen mer tillsammans än på asfalten. Grönområden var attraktiva för båda könen.
På rasterna brukar jag spela fotboll. (Pojke 9 år)
Jag brukar vara med mina kompisar och spela fotboll. (Pojke 9 år) Spela fotboll och King out. (Pojke 9 år)
Jag brukar leka lite olika lekar, ibland leker vi i skogen. (Pojke 9 år) Typ King out och fotboll. (Pojke 8 år)
Spelar mest fotboll men ibland leker jag i skogen. (Pojke 8 år) Brukar leka i kojan. (Pojke 9 år)
Vi brukar gå runt och prata. (Flicka 8 år) Jag brukar mest gunga. (Flicka 8 år)
Klätterställningen är det bästa så där brukar vi vara. (Flicka 9 år) I skogen och leka eller prata. (Flicka 9 år)
Ibland pratar jag med kompisarna eller spelar King out. (Flicka 9 år) Leker med mina kompisar i skogen. (Flicka 8 år)
Lite olika men jag gillar att gunga. (Flicka 8 år)
Mellanstadiet
Bollekar på utmålade spelplaner samt bollsporter dominerade skolgårdarna, på fotbollplanerna var det nästaintill endast pojkar. På dem utmålade spelplanerna befann sig stora elevgrupper, av dessa elever var det flest pojkar. På Tigerskolan som erbjöd stora grönområden förekom det en del aktiviteter som tillexempel dunkgömme och
bygga koja, här lekte båda könen. Det var stora uppdelningar mellan flickor och pojkar på skolgårdarna.
Brukar för det mesta spela fotboll eller King out. (Pojke 11 år) Spelar nästan alltid King out. (Pojke 10 år)
Dunkgömme brukar vi leka eftersom det finns så många bra buskar. (Pojke 10 år) Spela fotboll eller gunga. (Pojke 10 år)
Dunkgömme eller King out. (Pojke 11 år)
Gå och prata med kompisarna eller spela fotboll. (Pojke 11 år) Sitta på gungorna och prata. (Flicka 10 år)
Vi brukar spela King out eller gå runt och prata. (Flicka 10 år)
Här finns inte så mycket att göra mer än att spela King out. (Flicka 11 år) Gå runt och prata, eller gunga lite. (Flicka 10 år)
Vi brukar hitta på lite egna lekar och ibland spela King out eller bara prata. (Flicka 11 år)
Högstadiet
Från våra observationer går det konstatera att majoriteten av eleverna spenderar sina raster inomhus. Under vår vistelse på Bamseskolan var det endast en mindre grupp flickor ute på skolgården och passade med en fotboll, resterande elever befann sig inomhus. Det var amfiteatern på Tigerskolan som lockade ut eleverna på skolgården, där spelades det killerboll eller satt eleverna på bänkarna runt och agerade åskådare. Majoriteten av dem deltagande var pojkar. Resterande elever befann sig inomhus. På Lejonskolan förekom det aktiviteter vid multiarenana och fotbollsplanen på konstgräs, där spelades det fotboll av två stora pojkgrupper. Vid sidan av dessa planer var det en del elever som agerade åskådare, några flickor och flertalet pojkar. Dem få aktiviteter på skolgården var könsuppdelade, bortsett från dessa elever befann sig dem andra inomhus.
Brukar spela fotboll på multiarenan. (Pojke 14 år)
Typ sitta inne och chilla finns ju inte så mycket att göra på skolgården. (Pojke 14 år)
Är inte ute på skolgården brukar sitta inne och spela på datorn. (Pojke 13 år) Typ spela fotboll på multiarenen. (Pojke 14 år)
Ibland kör vi Killer boll på amfieteatern. (Pojke 15 år) Ingenting typ chilla någonstans där inne. (Pojke 14 år) Vi brukar sitta inne och spela kort. (Flicka 14 år)
Det finns ju inget att göra där ute så vi brukar sitta inne och snacka. (Flicka 15 år) Inte så mycket men ibland går vi och sätter oss på gungorna som finns hos de mindre barnen. (Flicka 15 år)
Det finns ju inget att göra så vi brukar typ bara sitta inne och snacka. (Flicka 14 år) Ibland går vi bort till bänkarna vid multiarenan. (Flicka 15 år)
6. Diskussion
I den här delen kommer metod och genomförande diskuteras, vårt resultat kommer att diskuteras och kopplas till litteratur. Eventuella slutsatser kommer att presenteras samt om vi fick svar på våra valda frågeställningar.
6.1 Metod och genomförande
Innan studien genomfördes var det svårt att veta hur de valda metoderna skulle funka på just vår undersökning, nu i efterhand går det att konstatera att det finns saker som kunde gjorts annorlunda. Istället för att endast använda oss av kvalitativa metoder hade vi också velat använda oss av kvantitativa enkäter. Genom att använda oss av enkäter hade fler av elevernas åsikter kunnat samlas upp. Vid enkäter får du inte lika utförliga svar som vid intervjuer då enkäterna följs upp av oss med att göra intervjuer med några elever.
Något som av oss upplevdes som ett störande moment under våra observationer var att all personal på skolorna inte hade blivit informerade om att vi skulle komma ut och observera. Istället för att bara kunna ägna oss åt våra observationer fick även tid läggas ner på att presentera oss och berätta varför vi var där. På de ställen där personalen faktiskt var informerade om vår närvaro kunde istället all fokus ligga på just observationen.
Genomförandet av intervjuer hade också kunnat göras annorlunda, nu i efterhand tror vi det hade varit bättre om lärarna i klassen hade valt ut några elever i förväg som hade kunnat ställa upp. I förebyggande syfte hade då frågorna kunnat mailas ut för att eleverna skulle få chansen att förbereda sig. Nu blev scenariot på ett sätt att eleverna tillfrågades av oss om de ville ställa upp och ibland blev det elever från samma kompisgäng och då finns det en risk att svaren blir lika varandra.
6.2 Resultatanalys
Majoriteten av lågstadieeleverna upplever att deras skolgårdsmiljö är bra och är nöjda med den. Enligt oss kan anledningen till detta vara för att skolgårdarna bjuder in till
många olika sorters lekar. Det finns tillgång till många olika lekredskap samt att den fysiska miljön erbjuder grönområden. Vid frågan om det finns något ni saknar på skolgården, var det majoriteten flickor som hade önskemål på saker de skulle vilja ha men i det stora hela var de relativt nöjda. Enligt oss är pojkarna främst nöjda för att skolgårdarna erbjuder fotbollsplaner, då fotbollplanerna används flitigt av pojkarna. Det råder skilda tankar om skolgårdsmiljön på mellanstadiet, eleverna på Bamseskolan och Tigerskolan är i stor utsträckning nöjda medan en hel del elever på Lejonskolan är missnöjda. En stor faktor till att varför eleverna på Lejonskolan är missnöjda med sin skolgård ligger enligt oss i att skolgården är enformig. Den består nästan enbart av asfalt och erbjuder endast till basketboll och bollekar på utmålade spel planer. Eleverna menar att även om det är kul att spela någon bollek blir det ändå tråkigt i längden. Skolgården erbjuder inte mer än detta, på baksidan finns det en fotbollsplan på asfalt. Fotbollsplanen ligger avskilt från skolgården samt att den är misskött. Kontrast till denna skolgård är skolgården på Tigerskolan, den bjuder på grönområden, hinderbana och fotbollplan och alternativ till olika lekar. Bamseskolan erbjuder framförallt eleverna olika bollsporter, men även några gungor och en rutchikana. Att eleverna trots detta är relativt nöjda kan enligt oss bero på att fotbollsplanen är omtyckt av båda könen som ligger mitt på skolgården, på detta vis är den alltid tillgänglig. Under observationerna kunde dock inga flickor synas till på fotbollsplanen.
Majoriteten av högstadieeleverna på samtliga skolor i undersökningen hade enad åsikt om sina skolgårdar, de var missnöjda. Dock utmärkte sig Bamseskolan där samtliga svar från eleverna på skolan gav oss negativa svar om deras skolgård. Efter att diskuterat detta kom vi fram till att anledningen till detta kan ligga i att skolgården inte bjuder in till aktiviteter som tilltalar eleverna. Det finns inte någon bra mötesplats på skolgården, den är vid öppen där det inte finns någon plats för avskildhet samt att bänkarna är slitna. Det enda som finns är basketkorgar, som inte används av eleverna. Eleverna har också tillgång till en multiarena som ligger en bit bort från skolgården, dock framgick det att den endast används under idrottslektionerna.
6.3 Bollsporter dominerar skolgården.
Tigerskolan spelades det mindre bollsporter, enligt oss kan det bero på att skolgården erbjuder en mer varierad miljö med betydligt mer grönområden jämfört med de andra två skolgårdarna.
Vi brukar köra dungömme, de är bra för att det finns många bra buskar att gömma sig i. (Pojke 11 år)
De populäraste bollsporter som förekommer ute på skolgårdarna är fotboll och King out. Vår tes om varför bollsporterna dominerar skolgårdarna tror vi kan bero på att skolgårdarna är utformade på ett sätt som till hög grad bjuder in till bollsporter. Detta grundar vi på att samtliga skolgårdar som deltagit i vår undersökning erbjuder stora ytor av utmålade spelplaner, basketplaner och fotbollsplaner. Från våra observationer tycker vi oss kunna påstå att pojkarna syntes och märktes mer på skolgården än vad flickorna gjorde. Ur ett genusperspektiv kan anledningen till detta ligga i att de manliga eleverna är mer tilltalade av olika sorters bollaktiviteter än de kvinnliga. Ytorna för diverse bollsporter upptar stora delar av skolgården, dessutom ligger de ofta centralt och är på detta sätt lättillgängliga. Om vår tes stämmer att dessa aktiviteter är mer tilltalande för pojkarna, då är det enligt oss inte konstigt att pojkarna syns och tar mer plats än flickorna på skolgården. Det var två flickor på en av skolorna som påpekade vid intervjuerna att om det saknades intresse för bollsporter då fanns det ingenting för dem att göra.
Tycker du inte om bollsporter så finns här inget att göra. (Flicka 13 år) Förutom multiarenan finns här inget att göra. (Pojke 14 år)
Thorne (1993) gjorde en studie som ägde rum på två mellanstadier skolor i USA, från observationerna kring aktiviteter och grupper på skolgården kunde hon konstatera att skolgården är en arena som de vuxna har relativt lite kontroll över. Skolgården är till stor del uppdelad ytorna och lekmaterialet är kraftigt könsuppdelade. Hon menar på att det är pojkarna som dominerar stora delar av skolgården. Dessa ytor är avsedda för lagsporter som till exempel basket och fotboll (Thorne, 1993).
Thorne (1993) tar också upp att flickor och pojkar tenderar att spela tillsammans när det kommer till lekar som tillexempel ta fatt, King out och spökboll, i och med detta ställde sig Thorne frågan, varför är dessa lekar mer könsneutrala än lagsporter som tillexempel fotboll? Hon drog då slutsatsen att svaret till detta kan ligga i att det är lättare att tillträda sådana lekar. Ingen behöver förhandla eller fråga om lov att få vara med i
sådana lekar. Dessa lekar är konstruerade på ett sådant sätt att den som vill delta ställer sig sist i kön. En konstrast till detta är lagsporter som tillexempel fotboll, för att delta måste personen fråga om lov eller förhandla sig fram för att spela.
Detta styrker det vi upplevde från en del av våra observationer. Lekar som förde de olika könen mest tillsamman var bolleker på utmålade planer som tillexempel King out. Det skall dock poängteras att även om dessa bollekar var mest könsneutrala på
skolgårdarna, ändå var de i stor utsträckning könsuppdelade. Att bollekar på utmålade spel planer förde samman flickor och pojkar till att leka tillsammans visade sig mest på mellanstadiet på Lejonskolan. På denna skolgård var det just bollekar som eleverna ägnade sig mest åt på rasterna. Det finns ett par spel planer, där spelade pojkar och flickor tillsammans, det skall nämnas att det var flest pojkar. Vi anser att det ligger substans i Thornes (1993) slutsats om att dessa lekar är mer könsneutrala på grund av att ingen behöver förhandla sig fram till att få vara med (Thorne, 1993). För att jämföra bollekar med lagsporter som fotboll och basket, där det endast var enstaka fall på samtliga stadier på samtliga skolor där flickorna var med och spelade med pojkarna.
6.4 Högstadieelever på skolgården
Nilsson (2003) menar att ungdomar i tonåren befinner sig i ett stadie i livet där de har som mest behov av egna platser. Tonåringarna har behov av att synas men även att inte synas. Han menar att de även kan söka sig till undangömda platser för att enskilt eller i grupp komma ifrån andra människor. Då kan de tillexempel söka sig till parker, parkeringsplatser eller avskilda platser på eller vid deras skola. Avskildhet var något som några av högstadieeleverna ansåg sig sakna. De menade på att det inte fanns bra ställen på skolgården där de kunde vara ifred i och med att ytan var alldeles för öppen.
Mer grönt och ställen där man kan vara ifred. ( Flicka 15 år)
De kan söka sig till offentliga platser för att möta och interagera med andra människor, detta kan vara tillexempel på köpcentrum, caféer eller populära platser på deras skola. Tonåringar använder offentliga platser av sociala skäl, för att prova olika roller, stilar och att visa upp sig (Nilsson, 2003). Enligt oss går detta att koppla till amfiteatern som
spelas det killerboll på amfiteatern, dit söker sig elever från olika årskurser samt både flickor och pojkar, dock är det fler pojkar som deltar. När platsen används som en spelarena för killerboll söker sig många elever dit. Det är inte bara de som spelar som befinner sig där utan även andra elever som agerar åskådare. Enligt oss kan därför amfiteatern användas som en offentlig mötesplats där elever oavsett kön kan synas och interagera med andra. På Lejonskolan söker sig många elever till fotbollsplanerna på multiarenan och konstgräsplanen bredvid. Vi anser att detta område används som en viktig social möteplats på skolgården.
6.5 Slutsats
På lågstadiet upplever vi att den fysiska miljön erbjuder en hel del lekredskaper som ger barnen valmöjligheter till lek, på skolgårdarna finns det också grönområden. På mellanstadiet minskar dessa valmöjligheter avsevärt, då skolgårdarna till största del endast erbjuder bollaktiviteter. Tillgång till grönområden minskar också samtidigt som asfalt ytan blir allt större, dock gäller detta inte Tigerskolan som delar skolgård med lågstadiet. Efter våra undersökningar kan vi konstatera att skolgårdarna på högstadiet är relativt tråkiga att titta på samt att vistas på. Det saknas grönområden och ställen där eleverna kan komma undan, det som finns är i princip bara bänkar och basketkorgar. Ett undantag är Lejonskolan som har fått en ny och fräsch multiarena som används flitigt av eleverna. Enligt oss har Tigerskolan potential till att erbjuda sina elever en bra skolgård om de skulle rusta upp bland annat dammen och basketplanen, då de även erbjuder en del gröna områden.
Majoriteten av eleverna på lågstadiet upplever sin skolgårdsmiljö som tillfredställande. I det stora hela var eleverna nöjda med skolgårdsmiljön dock var eleverna på Lejonskolan ett undantag, som ansåg att det endast finns utmålade spelplaner på skolgården. Högstadieeleverna var definitivt inte nöjda, majoriteten ansåg att skolgården är tråkig och att det inte finns något att göra på den.
Utifrån våra observationer kan vi konstatera att de flesta av pojkarna på lågstadiet och mellanstadiet spelade någon form bollaktivitet på de asfalterad områden. Flickorna var mer utspridda och dominerade inte någon särskild yta. På Lejonskolan spelade en del av pojkarna på högstadiet fotboll på multiarenan och konstgräsplanen bredvid. Utöver dessa pojkar spenderade majoriteten av eleverna på samtliga skolor sina raster inomhus.
Vi kan nu konstatera att överlag är samtliga skolgårdarna på samtliga skolor mest tillämpade för elever som har ett intresse för bollsporter och bollekar, ju högre upp i årskurserna man kommer desto mindre lekredskap finns det.
7. Referenslista
Bell, Judith (1995). Introduktion till forskningsmetodik. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. S.108.
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet
mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling
[Tillgänglig på Internet http://www.skolverket.se/publikationer?id=1827 2012-10-21]
Castell, Pål (2002). Skolgårdsplanering: för landskapsarkitekt, skola och samhälle. Uppsala: Sveriges lantbruksuniv.
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik: boklig
bildning och sinnlig erfarenhet: ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet. Linköping: Linköpings univ.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Lenninger, Anna & Olsson, Titti (2006). Lek äger rum: planering för barn och
ungdomar. Stockholm: Formas
Lindholm, Gunilla (1995). Skolgården: vuxnas bilder, barnets miljö. Diss. (sammanfattning) Alnarp: Sveriges lantbruksuniv.
Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Nic (2003). Barnperspektiv på planeringen. Version 1 Karlstad: IPA - Barns rätt till lek
Olsson, Titti (1995). Skolgården: det gränslösa uterummet. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning i samarbete med Världsnaturfonden (WWF)
Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera
genomföra
och rapportera en undersökning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Thorne, Barrie (1993). Gender play: girls and boys in school. Buckingham: Open University Press
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Tillgänglig 2012-06-10]
