Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängVad påverkar studie- och
yrkesvägledarens arbetsuppgifter i den
kommunala gymnasieskolan?
What affects the educational and vocational counselor's
duties in the local secondary school?
Tina Karlsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Niklas Gustafson 2010-12-07 ………Handledare: Leif Andergren
Sammanfattning
Jag vill med detta examensarbete undersöka vad som påverkar en studie- och yrkesvägledares huvudsakliga arbetsuppgifter, och om det finns tid till vägledningssamtalet. Undersökningen vill jag koppla till de mål och riktlinjer som finns i nationella och lokala styrdokument inom skolans värld. Uppsatsen bygger på fyra frågeställningar, jag frågar efter vilka arbetsuppgifter en syv har, hur syv fördelar sin arbetstid, om det finns tid till vägledningsamtal. Jag frågar även om vilken styrning syv har och vad ledningen gör för att synliggöra syvs arbete om syo. Undersökningen görs på en kommunal gymnasieskola där tre studie- och yrkesvägledare, en chefsrektor och en tjänsteman från gymnasieförvaltningen intervjuvas. Metoden är kvalitativ metod med hermeneutiskt förhållningssätt där undersökningen görs induktivt.
Teorier som sammanbinder resultat och analys handlar om yrkessocialisation, yrkesroll, vägledning, organisation och personlighetsteori. Resultatet stödjer många tidigare utredningar som pekar på att styrdokumenten är otydliga och skapar osäkerhet i vilka arbetsuppgifter som bör utföras. Det som avviker i min undersökning mot tidigare undersökningar (Wennström och Folkesson 2007), visar på en mer positiv bild av studie- och yrkesvägledarens arbetssituation i denna kommun. Studie- och yrkesvägledarna är alla utbildade, har heltidstjänster, det finns nätverk, regelbundna möten, aktiva syv som formar och styr upp syv- verksamheten, även om det finns mer att göra kring studie- och yrkesorienteringen. Arbetet med lokala styrdokument existerar i två fall av tre, den tredje arbetar med interna mål. Det finns ett nätverk för alla syv i hela länet där en chefsrektor är sammankallande, här arbetas det med stora praktiska frågorna kring syv, för närvarade handlar det om implementeringen av Gy 11.
Slutsatsen är att de gör i stort sett de arbetsuppgifter som tillhör professionen, det som utgör skillnaden mellan skolorna beror på arbetskulturen, formella och informella roller. Vägledningsamtal finns det tid till men det finns olikheter i hur de definierar ett vägledningsamtal. Studie- och yrkesvägledaren har ett eget stort ansvar för hur studie och yrkesorienteringen styrs och bedrivs. De får mycket lovord från ledningen, men de får själva arbeta med lobbying av sin profession för att synas och nå ut på skolan. De har stor frihet under stort eget ansvar.
Nyckelord
: Arbetsuppgifter, gymnasieskola, styrning, synliggöra, studie- och yrkesorientering, studie- och yrkesvägledning, yrke, yrkesroll, vägledning, vägledningsamtalFörord
Genom detta examensarbete har jag som student på studie- och yrkesvägledarprogrammet fått användbar kunskap för min kommande yrkesroll. Det har gett mig en ökad förståelse och ett bredare perspektiv till, vilka arbetsuppgifter som syv har och vilka faktorer som styr de arbetsuppgifter som de utför. Det är bra att få möjligheten att fördjupa sig inom ett område som man valt efter eget intresse. Under arbetets gång har framförallt initiativförmågan, ansvarskänslan, tålamodet och kreativiteten utvecklats. Min åsikt är att examensarbetes författande är en viktig del av utbildningen i och med den stimulans reflektion och lärdom som detta medför.
Jag riktar mitt tack till…
De intervjupersoner som har visat stort intresse, engagemang och som har bidragit med relevant information och kunskap.
De syv som har medverkat vid pilotstudien och därmed bidragit med viktig förhandsinformation.
Min handledare Leif Andergren för konstruktiv kritik och support. Min familj.
Några ord om vad Vance Peavy säger:
”Information är bara värdefull för den sökande om han/hon kan införliva den med sitt tänkande och använda den som meningsfull kunskap”
Innehållsförteckning
1 Inledning... 7
1.1
Syfte och frågeställning ... 8
1.2
Avgränsningar ... 8
1.3
Begreppsdefinition ... 8
2
Metod ... 10
2.1
Val av metod ... 10
2.2
Urval ... 11
2.3
Genomförande ... 11
2.4
Bearbetning av insamlat material ... 12
2.5
Bearbetning av analys ... 13
2.6
Forskningsetik ... 13
2.7
Validitet och reliabilitet ... 14
3
Bakgrund och teori ... 15
3.1
Gymnasieskolans styrdokument ... 15
3.1.1 Skollagen ... 15
3.1.2 Gymnasieförordningen ... 16
3.1.3 Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) ... 16
3.1.4 Skolplanen ... 17
3.1.5 Lokal arbetsplan ... 18
3.1.6 Programråd ... 18
3.1.7 Allmänna råd och kommentarer 2009 ... 18
3.2
Utredningar och forskning ... 19
3.2.1 Vägledning inom det offentliga skolväsendet SOU 2005 ... 19
3.2.2 Ledning för vägledning 2007. ... 20
3.2.3 Vem behöver syo? ... 21
3.2.4 Varifrån till vart ... 21
3.3
Teorianknytning ... 22
3.3.1 Vägledningsteori ... 22 3.3.2 Yrkessocialisation ... 22 3.3.3 Yrkesroll ... 23 3.3.4 Organisationsteori ... 24 3.3.5 Personlighetsteori ... 244
Resultat ... 25
4.1
Organisationen kring gymnasiet i vald kommun ... 25
4.2
Gymnasienämndens mål ... 25
4.3
Skolplan ... 26
4.4
Policydokument ... 26
4.6
Pilotstudien ... 28
4.7
Intervju av Gymnasieförvaltningen ... 29
4.8
Intervju av chefsrektor ... 30
4.9
Intervju av syv 1 ... 31
4.10
Intervju av syv 2 ... 33
4.11
Intervju av syv 3 ... 34
5
Analys och Diskussion ... 36
5.1
Vilka är syvs huvudsakliga arbetsuppgifter? ... 36
5.2
Hur fördelar syv sin arbetstid, finns tid till vägledningsamtal? .... 38
5.3
Hur styrs studie- och yrkesvägledningen? ... 40
5.4
Vad gör ledningen för att synliggöra syvs arbete om syo? ... 42
5.5
Diskussion ... 43
Referenslista ...
Bilaga 1-4
7
1 Inledning
Detta examensarbete handlar om några kommunala studie- och yrkesvägledares arbete, på en gymnasieskola, i en medelstor kommun i södra Sverige. Examensarbetet behandlar även gymnasieförvaltningens och chefsrektorns syn på sitt och studie- och yrkesvägledarnas arbete. Som en framtida studie- och yrkesvägledare, har jag börjat fundera på hur studie- och yrkesvägledaren fördelar sin arbetstid under en dag och vad som påverkar deras arbetsuppgifter. Huvuddelen av vår utbildning kretsar kring vägledningsamtalet och de metoder och tekniker som lockar fram och synliggör ett yrke, framtid och vägen dit för varje individ. I vår utbildning har vi kommit i kontakt med utredningar t.ex. Allmänna råd och kommentarer 2009 (Skolverket 2010), och
Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 2005 (Skolverket 2005). De
har kommit fram till att arbetstiden inte alltid fylls med studie- och yrkesorienterade arbetsuppgifter och att styrdokumenten i olika avseende är otydliga vilket skapar osäkerhet. Vad är det då som påverkar vad syv gör på sin arbetstid? Vilka olika faktorer är det som påverkar att det formas olika arbetssätt/kulturer på olika arbetsplatser för studie- och yrkesvägledarna? Får syv stöd av ledningen med att arbeta efter styrdokumenten om syv? Finns det tid för att de viktiga vägledningsamtalet med eleven? Kan studie- och yrkesvägledaren få elever att välja ”rätt” från början, kan det leda till stora samhällsvinster.
Den viktiga delen av syvs arbete är vägledning av de elever som har det komplicerat med val av utbildning, yrke och framtidsplaner. Det är svårt att se mönstret för syvs arbetsuppgifter, eftersom det är skiftande på olika skolor. Därför skulle jag med detta arbete vilja få en ökad klarhet i vad som ingår och styr syvs arbetsuppgifter på en kommunal gymnasieskola. För att fördjupa mig i ämnet har jag tagit del av de styrdokument som styr gymnasieskolan skollagen 1985:1 100, gymnasieförordningen, läroplanerna för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), skolplanen, lokala arbetsplaner, policydokumentet för syv och kvalitetsredovisningar (Skolverket 2008). Utredningar och artiklar som Ledning för vägledning 2007 av SACO/LR (Wennström och Folkesson
2007), Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet SOU 2005 och
8
2010). Jag har läst Vägledning på avvägar (Andersson 2008), ett nyhetsbrev som menar att guida elever genom utbildningsdjungeln är inte bara syvs roll utan ett uppdrag för hela skolan.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med examensarbetet är att undersöka, studie- och yrkesvägledaren arbete inom gymnasieskolan. Jag vill analysera vilka studie- och yrkesvägledarens huvudsakliga arbetsuppgifter är, vad som påverkar dem och om det finns tid till vägledningssamtalet. Undersökningen vill jag koppla till de mål och riktlinjer som finns i nationella och lokala styrdokument inom skolans värld. Utifrån ovanstående syfte har jag formulerat följande frågeställning:
Vilka är studie- och yrkesvägledarens huvudsakliga arbetsuppgifter?
Hur fördelar studie- och yrkesvägledaren sin arbetstid, finns tid till vägledningsamtalet?
Hur styrs studie- och yrkesvägledningen?
Vad gör ledningen för att synliggöra studie- och yrkesvägledarens arbete med syo?
1.2 Avgränsningar
Jag utesluter att göra en undersökning av gymnasiesärskolan då deras arbetssätt skiljer sig från gymnasieskolan. Jag utesluter även att göra en undersökning av friskolorna för att undersökningen blir för omfattande. Kommunens centrala vägledare och vägledarna på komvux tas inte med då de mer riktar sig till de som slutat gymnasiet. Elevernas intryck och upplevelser kommer jag inte heller att belysa i denna undersökning.
1.3 Begreppsdefinition
För att underlätta läsningen av mitt arbete och förståelsen för min text kommer jag att använda mig av centrala begrepp.
9
Syv förkortning för studie- och yrkesvägledare i skolan (Svenska akademien 2007).
Elevvårdsteam består av rektor, skolsköterska, specialpedagog, kurator, skolpsykolog, specialpedagog och syv (Skolverket 2008).
Syo förkortning för studie- och yrkesorientering i skolan (Svenska akademien 2007).
Vägledningsamtal begrepp för samtal mellan en professionell person och en person som söker vägledning i en problemsituation i syfte att försöka hantera möjligheter och svårigheter. Som vägledande samtal ingår även konsultation, rådgivning, utvecklingssamtal, handledning och stödsamtal (Hägg & Kuoppa 2008).
APU förkortning för arbetsplatsutbildning för yrkesförberedande program i skolan (Nationalencyckopedin 2009).
Styrdokument innebär vilka nationella och lokala lagar och regler som styr gymnasieskolan (Nationalencyckopedin 2009).
Figur 1. Översikt över studie- och yrkesvägledarens arbetssituation.
För att få en tydlig uppfattning om vilka variabler som syv måste kunna förhålla sig till, i sin arbetssituation, har jag konstruerat denna figur. Detta för att ge en tydlighet vad som påverkar och styr syv, i sin yrkesroll.
40 h Syv Syo Vägledningsamtal Egna prioriteringar Elevens önskemål Ledningens önskemål Kommunala beslut Styrdokument Nya reformer Mål - riktlinjer Budget ”Måsten” Övriga intressenter Bransch organisationer Skolkultur
10
2 Metod
2.1 Val av metod
Val av metod är en empirisk - holistisk dvs. kvalitativ metod med hermeneutiskt förhållningssätt där undersökningen görs induktivt. Induktiv teoriorientering utgår ifrån empirin för att leda till en teori som tolkar och förstår undersökningen. Inom forskning är det främst två förhållningssätt som styr vilken inriktning som undersökningen ska utgå från: det positivistiska och det hermeneutiska.
Den positivistiska inriktningen har sin grund i den naturvetenskapliga traditionen och bygger på objektivitet, logik och mätbarhet. De som stöder den positivistiska inriktningen menar att helheten i ett problem alltid kan studeras genom att bryta ner problemet i olika delar och studera varje del för sig (Trost 2005). Inom hermeneutiken ses den subjektiva rollen som en tillgång och en förutsättning för en givande analys (Patel & Davidson 2003).
Min undersökning bygger på intervjuer som utgår från det hermeneutiska perspektivet, där intentionen är att inta ett holistiskt perspektiv och försöka förstå helheten av en studie och analys i olika delar. En del av undersökningen bygger även på en kvantitativ undersökning, som innebär att skapa en helhetsförståelse och få en representativ överblick av undersökningen (Larsen 2009). Larsen (2009) skriver även att resultatet är då giltigt för fler än det faktiskt undersökta. Jag intar en öppen forskarroll och är medveten om att min förförståelse och mina tankar, av det valda ämnet, gör min utgångspunkt för förståelsen och tolkningen av resultaten subjektiv.
Intervjuguiden består av halvstrukturerade frågor och är utformad efter fyra teman med tillhörande öppna frågor. Tanken är att intervjupersonerna, utifrån sitt eget perspektiv ska dela med sig av sina erfarenheter, åsikter och kunskaper.
Då jag inte vill uppge vilken kommun jag undersöker, kommer jag att benämna de internetkällorna kopplade till kommunen, med internet 1, internet 2 osv., i mina hänvisningar och i litteraturförteckningen.
11
2.2 Urval
Jag väljer denna kommun i södra Sverige som undersökningsplats av två anledningar, dels för den är en lagom stor kommun med tre olika gymnasieskolor och dels efter bekvämlighetsurval. Urvalet faller sig även lämplig då inriktningen på program skiljer sig på de tre gymnasieskolorna, där en skola i huvudsak är teknisk, en teoretiskt förberedande skola och en yrkesförberedande skola. Det innebär även att de flesta stora nationella program finns i denna kommun.
Urvalet av intervjupersonerna till pilotstudien är på följande sätt, att samtliga åtta anställda syv fick en enkät att svara på, här förelåg inget urval utan det gällde samtliga. De tre syv som jag valt ut till intervjuerna var med tanke på att få ett brett underlag och en syv från varje gymnasieskola och då den med längst erfarenhet. I de flesta kvalitativa intervjuer önskar man att finna en så stor variation som möjligt (Trost 2005). Den chefsrektorn som jag valt är slumpmässigt vald genom lottning. Den intervjuperson på gymnasieförvaltningen är på rekommendation från förvaltningschefen som saknade tid till en intervju.
Det urvalsfel som kan uppstå är att jag inte intervjua alla syv, de har lite olika arbetsuppgifter efter vilka program de arbetar med. Det finns risk för att vissa arbetsuppgifter inte beskrivs till fullo, t.ex. de som arbetar med lärlingsutbildningar och på IV. Ett annat urvalsfel kan vara att jag inte djupintervjuat en syv som har en kortare anställning, den syv kan ha en annan uppfattning av sin arbetssituation än den som arbetat länge.
2.3 Genomförande
Jag tänkte först starta min undersökning med en pilotstudie till de åtta syv som finns på gymnasieskolorna, den ligger till grund för den intervjuguide för mina fem intervjuer. Jag gick igenom alla gymnasiets styrdokument för att få underlag till mina enkätfrågor i pilotstudien (se bilaga 3). Jag mejlade pilotstudien med femtiotvå frågor, till alla åtta syv på den kommunala gymnasieskolan i den aktuella kommunen. Pilotstudien är uppdelad i fem huvudområden med fyra centrala teman. Forskaren väljer olika teman som är relevanta för att belysa projektets aktuella problemställning (Dalén 2008). För utformningen av pilotstudien har jag använt mig av avsnittet enkäter i boken Metod helt
12
enkelt då jag formulerat mina frågor som slutna frågor (Larsen 2009). Då
svarsfrekvensen kan vara låg, kontaktade jag varje syv per telefon efter några dagar. Jag presenterade mig och frågade om det fanns några oklarheter med pilotstudien. Pilotstudien låg till grund för hur jag senare skulle formulerade min intervjuguide (se bilaga 2). Jag kontaktade de fem intervjupersonerna via telefon och bestämde tid och plats för intervjun. De som intervjuades är tre syv, en chefrektor och en tjänsteman på gymnasieförvaltningen.
Vid intervjutillfället berättar jag kort om syftet med mitt arbete, hur lång tid intervjun tar och jag informerade intervjupersonerna om att intervjun skulle spelas in med en diktafon. Jag är medveten om att intervjusvaren kan ha påverkats av inspelningen men valde ändå den metoden för att försäkra mig om att svaren skulle registreras exakt (Patel & Davidson 2003). Intervjuerna tog ca en och en halv timme och genomfördes på intervjupersonernas arbetsplats. Undersökningen kommer att sammanställas och användas till att belysa och få en djupare förståelse för syvs arbetsuppgifter och arbetssituation kopplade till vad som står i styrdokumenten.
2.4 Bearbetning av insamlat material
Intervjuerna med de tre syv genomlyssnades var och en för sig. Därefter transkriberade jag dem direkt efter intervjun. I vår metodbok Intervju som metod av Monica Dalen beskrivs att en noggrant genomförd transkription är ett oundvikligt redskap för att kunna urskilja det som sagts och därigenom ha det nödvändiga underlaget för att kunna göra en analys (Dalén 2008). Transkriptionen av varje intervju tog ungefär sex timmar och därefter sammanfattade jag varje intervju för sig, vilket tog ca två timmar. När jag sammanfattade intervjun använde jag fyra teman; arbete, vägledning, styrning och
synliggöras för att få en logisk ordning i materialet. Jag valde att redovisa de fem
intervjuerna var för sig för att lättare kunna jämföra och tolka svaren. Även intervjuerna av chefsrektorn och av tjänstemannen på gymnasieförvaltningen redovisades var för sig då deras intervjuguide skiljer sig lite från syvs. Resultatet av intervjumaterialet redovisades efter de fyra teman i frågeguiden som jag benämnde arbete, vägledning,
styrning och synliggöras, som också är kopplade till de fyra frågeställningarna. I Intervju som metod beskrivs tematisering som en använd presentationsform som utgår
13
projektets aktuella problemställning (Dalén 2008). Det är något jag försöker hålla som en röd tråd i undersökningen.
2.5 Bearbetning av analys
Det finns olika sätt att bearbeta sitt material i analysen. Du kan använda en matris som ett hjälpmedel för att som forskare få en god översikt av materialet och för att kunna se mönster och processer. Vid djupintervjuer kan intervjupersonen prata om saker som ligger utanför frågeställningen. Det är viktigt att du som forskare ta bort all ointressant data som inte bidra till att belysa din frågeställning i denna fas (Larsen 2009). Det handlar om att reducera datamängden, i denna fas är det viktigt att komprimera, systematisera och ordna intervjumaterialet så det blir analyserbart.
I Metod helt enkelt redogör Larsen (2009) om olika metoder för att analysera sitt material. Innehållsanalys går ut på att identifiera mönster, samband och gemensamma drag och skillnader (Larsen 2009). Konversationsanalys används av etnometodologer för att förstå hur människor konstruera mening i vad de gör. Dessa analyser handlar om att analysera samtal, syftet är att få fram kontexten i samtalet (Larsen 2009). Min analys kommer att läggas upp genom att jag använder båda analysmetoderna. Dels av att använda det som är själva essensen i intervjumaterialet som bygger på samtal dvs. intervjuerna, dels att jag genom ett mönster, analysera varje intervjuperson knutet till varje frågeställning där samband synliggörs och kopplas till teori.
2.6 Forskningsetik
Vetenskapsrådet har i skriften Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning angivit normer som är ett bra forskningsetiskt
förhållningssätt. Principerna är informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav (Larsen 2009). Larsen menar, att de etiska principerna som du bör reflektera över är, val av ämne, datainsamling samt vid användning och förmedling av forskningsresultat (Larsen 2009).
Undersökningens frågeställning och ämnesval är av neutral karaktär och frågorna är yrkesrelaterade, här föreligger inga känsliga frågor som kan uppfattas stötande. Valet av frågor grundar sig i yrkesprofessionen av IP och med relevans till deras arbetssituation.
14
Jag är medveten om att jag har förförståelse till studien då jag utbildar mig till studie- och yrkesvägledare. Jag kan omedvetet tolka ett resultat åt ett håll som jag i grunden och i mitt omedvetna har en större vilja till. Målet med studien är att tolka resultatet objektivt.Jag anser mig till fullo levt upp till ovanstående forskningsetiska principer vid genomförandet av mitt arbete.
2.7 Validitet och reliabilitet
Validitet avser att jag mäter det som är relevant i sammanhanget, medan reliabilitet avser det jag mäter på ett tillförlitligt sätt. Validitet handlar om att använda rätt sak vid rätt tillfälle. Man bör alltid sträva efter hög validitet och reliabilitet (Thurén 2007).
Patel och Davidson menar att validitet i samband med datainsamling handlar om hur väl forskaren har skaffat underlag för att göra en trovärdig tolkning och hur bra hon eller han har fångat det mångtydiga. De menar också att god validitet i en kvalitativ undersökning ska genomsyra alla delar av forskningsprocessen, t.ex. hur forskaren använder sin förförståelse. Eftersom varje kvalitativ studie är unik, finns det inga tydliga kriterier för att uppnå god kvalitet, det är dock viktigt att forskaren noga beskriver hur denna har gått tillväga (Patel & Davidson 2003).
Jag bedömer att validiteten i min uppsats är god då jag skaffat mig ett brett underlag för min undersökning genom facklitteratur, lagar, förordningar, olika utredningar och forskning inom området för syvs arbete. När det gäller reliabiliteten i min undersökning försöker jag beskriva mitt arbete noggrant och göra bedömningar som inte minskat tillförlitligheten av undersökningen och förhålla mig objektiv och värderingsfri.
15
3 Bakgrund och teori
Här kommer jag att ge en övergripande orientering av gymnasieskolans olika styrdokument som innebär vilka lagar och regler som styr gymnasieskolan och då med tyngdpunkt för syv. Jag kommer även att ta upp viktiga utredningar och tidigare forskning på området om syvs arbetssituation. Den teorianknytningen som ligger till grund för mitt examensarbete kommer även att presenteras i detta kapitel.
3.1 Gymnasieskolans styrdokument
De styrdokument som finns för syv, skollagen (1985:1 100), gymnasieförordningen (1992:394), läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), Allmänna råd och
kommentarer 2009. Varje kommun skall fastställa en skolplan, varje skola en lokal
arbetsplan, programrådet syftar till att stärka den lokala samverkan mellan skola och arbetsliv och skolkonferensens syfte är att öka inflytandet för eleven. Jag kommer här att ger en kortfattad inblick i varje lag som är relaterat till syv. (Se mer Bilaga 1)
3.1.1 Skollagen
Skollagen är skolans grundläggande styrinstrument, där anges skolans grundläggande uppdrag och de övergripande målen för skolans verksamhet. Den är stiftad av riksdagen och innehåller bestämmelser, övergripande riktlinjer och mål om utbildningen inom alla skolformer. Den anger också hur skolans verksamhet skall utformas. I lagen finns bestämmelser om vilka krav som ställs på kommunerna. Gällande syv står det tydligt angivet vem som får anställas för att utföra vägledningsarbetet men något strikt krav att personen ska ha avlagd yrkesexamen för att få anställning inom det offentliga skolväsendet finns inte. Gymnasieutbildningen ska ge en god grund för elevens yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för ett aktivt deltagande samhällslivet (Skolverket, 2008).
16
Det som är specifikt för syv i skollagen är för att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesorientering i det offentliga skolväsendet skall den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och yrkesorientering för högst ett år i sänder (Skolverket, 2008).
3.1.2 Gymnasieförordningen
Gymnasieförordningen (1992:394) återger hur skollagen tillämpas. I denna förordning finns bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen. För gymnasieskolan gäller en läroplan. Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för gymnasieutbildningen. Här redogörs också bestämmelserna om APU, där det bl. a framgår att det är den lokala skolstyrelsen som är ansvarig för att APU uppfyller gällande krav på innehåll och kvalitet. Det är också skolans uppgift att ordna platser för APU.
Det står inget specifikt om syv, men det som berör syvs arbetsuppgifter är, att arbetet med den individuella studieplanen för varje elev, där det bl. a står om elevens studieval, elevens val, val av kurser om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Det ska finnas en elevvårdskonferens för behandling av elevvårdsfrågor, i den ingår rektor, företrädare för elevvården, klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Det ska finnas en skolkonferens, den är ett organ som behandlar frågor som är av betydelse för eleven, t.ex. informationsutbyte, samråd, gemensamma diskussioner mellan rektor, elev och personal (Skolverket 2008).
3.1.3 Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) är fastställd av regeringen och anger skolans normer och värdegrund, riktlinjer och mål, utbildningsval i arbete och samhälle, elevernas ansvar och inflytande, bedömning och betyg samt rektorns ansvar. Tillsammans med programmål och kursplaner anger den de mål och resultat som ska uppnås. Man talar om att skolan är mål- och resultatinriktad eftersom inga direkta regleringar finns angivna om hur målen ska nås. Det står inget specifikt för syv i Lpf 94, men genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har syv i vid mening storbetydelse. Här nedan tar jag upp de mål och riktlinjer som rör syv.
17
Skolan mål att sträva mot är att varje elev utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering.
Medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information.
Ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha (Skolverket 2008).
Riktlinjer för skolan är att personalen skall efter rektorn gjord arbetsfördelning bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke.
I undervisningen utnytja kunskaper och erfarenheter från arbets -och samhällslivet som eleverna skaffat sig. Informera och vägleda eleven för att motverka begränsningar i valet som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund (Skolverket 2008).
Rektorn har ett särskilt ansvar för att upprätta en lokal arbetsplan att skolans resultat följs upp och utvärderas till i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skol- och den lokala arbetsplanen.
Rektorn ansvarar för att syo- verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke.
Rektorn ansvarar för samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning (Skolverket 2008).
3.1.4 Skolplanen
Skolplanen fastställs av styrelsen för gymnasieskolan/gymnasieområdet. Den beskriver hur våra politiker vill att den lokala skolan ska arbeta. Varje kommun skall fastställa en skolplan. Syftet med både skolplan och lokal arbetsplan är att de ska vara levande och styrande dokument för att utveckla den lokala gymnasieskolan mot ett gemensamt mål där elever och personal finner stor arbetsglädje och trivsel (Skolverket 2008).
18
3.1.5 Lokal arbetsplan
Den lokala arbetsplanen kompletterar skolplanen med att beskriva vilka åtgärder som ska göras för att nå upp till skolplanens mål. Varje år görs en kvalitetsredovisning som är kopplad till den lokala arbetsplanen, här redovisat bl.a. om man uppnått målen i den lokala arbetsplanen. Syftet med både skolplan och lokal arbetsplan är att de ska vara levande och styrande dokument för att utveckla den lokala gymnasieskolan mot ett gemensamt mål (Skolverket 2008).
3.1.6 Programråd
Programrådet är forum för informationsutbyte som syftar till att stärka den lokala samverkan mellan skola och arbetsliv. I ett programråd ingår representanter från branschorganisation, yrkeslärare, skolledare, elever, syv, facklig representant och någon politiker. De frågor som programråden diskuterar varierar utifrån lokala förutsättningar men några vanliga frågor som behandlas är följande: skolans kontakter med arbetslivet,
skolans utrustning, lärarnas fortbildning, undervisningens anpassning till nya arbetsmetoder, utbildningens kvalitet och inriktning, rekrytering av elever till programmet, företagens medverkan i grundskolans yrkesorientering, lokal anpassning av utbildningen, APU-handledarna och deras utbildning, anskaffning och val av lämpliga APU -platser (Skolverket 2008).
3.1.7 Allmänna råd och kommentarer 2009
Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans styrdokument (författningar) kan tillämpas. Ett allmänt råd utgår från en eller flera författningar. Råden ska således följas om inte kommunen och skolan kan visa att man genomför utbildningen på annat sätt som leder till att kraven och bestämmelserna uppnås. De allmänna råden och kommentarerna är tänkta att utgöra en grund när skolhuvudmän och skolor planerar, organiserar, och genomför syo för eleverna i de olika skolformerna. Råden riktar sig till tjänstemän och politiker, rektorer, syv, lärare samt annan personal i samtliga skolformer där syo enligt bestämmelserna ska förekomma (Skolverket 2010).
Såväl kommun- som på skolnivå bör det finnas system, rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av målen för syo. Resultaten av uppföljningar och
19
utvärderingar används till att förbättra kvalliten på syo och till en genomtänkt resursfördelning.
Rektorn bör ge riktlinjer och förutsättningar för att syo blir ett uppdrag för hela skolan, där rektor, lärare syv och skolans övriga personal tillsammans arbetar med och samarbetar kring syo. Tydliggöra hur ansvaret för syo är fördelat och hur lärare, syv, övrig personal arbetar med och samarbetar kring syo. Planera med skolans personal hur syo ska genomföras, uppdateras och utvärderas.
Det är viktigt att rektorn använder syvs kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet samt stödja personalgrupper. Syv samarbetar nära med lärarna så informations- och vägledningsinsatser kopplas samman med undervisningen.
Skolan bjuder in företrädare för arbetslivet som kan ge eleverna viktiga kunskaper och erfarenheter inför kommande yrkes- och studieval, samt att undervisningen ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar.
Det är viktigt att syo innefattar vägledningsamtal där eleven ges möjlighet att ringa in intresseområden och diskutera framtida studie- och yrkesval.
Bidra till att elevens studie- och yrkesval baseras på en ballans mellan personliga intressen, preferenser, förutsättningar och saklig information om arbetslivets kvalifikationskrav och om hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden.
Den individuella studieplanen ges en central roll vid vägledning (Skolverket 2010).
3.2 Utredningar och forskning
3.2.1 Vägledning inom det offentliga skolväsendet SOU 2005
Skolverket har via intervjuer, Skolverkets årliga statistik och en enkät till landets samtliga kommuner samlat in och sammanställt data om syv. Denna utredning har gått igenom aktuell litteratur om syv och kartlagt de förväntningar och krav som ställs på syv. Utredningen beskriver omfattning, inriktning och utformning, resurser, vägledarnas arbetsvillkor och elevernas förväntningar av syv i kommunerna (Skolverket 2005).
Denna utredning har som flera tidigare statliga utredniningar kommit fram till nödvändigheten och behovet av professionella syv i skolan, den ökade mängd information via Internet har inte minskat behovet. Det beror bl. a på det ökade antalet utbildningar samt att näringslivet och arbetsmarknaden förändras mer oförutsägbart än
20
tidigare, behovet av kompetent personal ökar. Arbetsmarknaden blir mer globaliserad, i detta samanhang blir en professionell syv allt viktigare.
Att vägleda innebär att jämte information stödja individen i att själv utforska, formulera sina intressen för att komma fram till väl underbyggda individuella val. Angående syo- verksamheten har endast en mindre andel av kommunerna tagit fram och beslutat om mål och ambitioner för verksamheten. Utredningen konstaterar att kommunerna och skolorna inte arbetar med att konkretisera hur de nationella målen ska nås på lokal nivå. Staten bör därför tydliggöra de nationella målen och sina ambitioner i form av tex Allmäna råd. Det är i detta samanhang som specialister på studie- och yrkesvägledning blir ännu viktigare än tidigare (Skolverket 2005).
3.2.2 Ledning för vägledning 2007.
SACO och Lärarnas riksförbund har sammanställt promemorian Ledning för vägledning
2007 av Ossian Wennström från Saco och Kristina Folkesson från LR. De har här
sammanställt flera rapporter från Skolverket och intervjuat tjugo studie- och yrkesvägledare. Skolverkets rapporter angående gymnasieskolan är bl.a., utredningen av
Vägledning inom det offentliga skolväsendet. Där fastställdes bl. a att det finns stora
skillnader mellan syven i landets olika kommuner, mellan skolformer samt mellan enskilda skolor. Utredningen Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden av Lil Ljungren Lönnberg sammanfattar att målen för skolverksamheten måste tydliggöras och att utvecklingen för syv är en paradox; samtidigt som valmöjligheterna ökar och arbetslivet utvecklas snabbare har vägledningen minskat. Det ger upphov till ett större antal felval.
I denna promemoria visar resultatet på stor variation av uppfattningar om vad syv ska ägna sig åt, vad som kännetecknar syv. Det föreligger relativt stor osäkerhet om vad jobbet går ut på. Resultatet är inte orimligt eftersom offentlig statistik och andra undersökningar visar att det finns en betydande variation, avseende omfattning, kvalitet, inriktning när det gäller vad som innefattar syv.
En av de intervjuade syv uppger de ägnar stor del av sin tid åt andra uppgifter än vägledning, flera pekade på trång ekonomi, färre administratörer innebär fler arbetsuppgifter. Flera uppger att de för en ständig kamp för att hävda sin kompetens och sitt existensberättigande. Flera utrycker trots problemen trivs de med sitt yrke.
21
Slutsatsen i promemorian är att det bör vara tydligt vad syv är, framgå hur verksamheten bedrivs och tydligheten om vad som gäller, är en förutsättning för att syv, rektorerna, skolhuvudmän ska kunna göra rätt. En av orsakerna som anges är bristande kunskap och intresse från både skola och kommun. Styrdokumenten för grund- och gymnasieskolan bör tydliggöras, de är otydliga vilket skapar osäkerhet.
De intervjuade resonerar kring vad som kan göras för att syv kan bli bättre t.ex. befintliga styrdokument efterföljs bättre, garantera eleverna syv, legitimation för syv, minimikrav avseende antal elever, inspektion och uppföljning av syv måste bli bättre, kommunen måste ha en medveten strategi om syv, starta syv tidigare än åk nio, öka resurserna för syv, omfördela från gymnasiet till grundskolan, bättre samarbete med lärarna, fortbildning och handledning, inte behöva lobba för sin yrkesroll och stärkt fackligt engagemang (Wennström & Folkesson 2007).
3.2.3 Vem behöver syo?
Borhagen och Lovén (1991) gjorde en forskningsstudie på tolv grundskolor, åtta gymnasieskolor samt fyra kommunala uppföljningsenheter på uppdrag av skolöverstyrelsen. Syfte var att ge en bild av syo- verksamheten som kunde användas som bas i arbetet med att utveckla syo- funktionen, de intervjuade, skolledare, lärare, vägledare, kuratorer, elever och skolsköterskor om syo- funktionen och dess värde. Det framkom i undersökningen att syofunktionen i praktiken inte är en målstyrd verksamhet utan att den ofta utformas efter skolledares, lärares och elevers behov och förväntningar. Trots att det i målen står att syo ska integreras i hela skolverksamheten är det ofta vägledaren som är ensam ansvarig för syo- verksamheten. Borhagen och Lovén uttrycker att det är viktigt att vägledarna själva tydliggör vägledningsbegreppet för alla inblandade. Annars finns det en risk att olika grupper talar förbi varandra. Vägledaren själv känner att deras arbete är betydelsefullt och värderas högt av övriga på skolan. På de arbetsplatser där de är fler vägledare lyfter de intervjuade vägledarna fram fördelen med att vara fler (Borhagen & Lovén 1991).
3.2.4 Varifrån till vart
James Dresch (1996) gjorde en studie om vägledares och skolledares syn på syo- utbildningens relevans och vägledarrollen. I studien Varifrån till vart framkommer att
22
vägledarna över lag är positiva till sitt arbete men att de upplever brister i skolorganisationen som medför svårigheter att utnyttja den kompetens de faktiskt har. Dresch menar att det saknas en tydlig roll för vägledarna på skolan vilket leder till att det uppstår ett spänningsfält mellan olika förväntningar. Han presenterar i sin rapport, tre olika strategier som vägledare använder sig av för att få uppskattning och bekräftelse. Individualisten arbetar hårt men ofta osynligt med sin verksamhet och förutsätter att han eller hon kommer att få uppskattning av omgivningen när den ser resultatet av hans eller hennes arbete. Kollegan ser däremot den sociala aspekten av arbetet som grundläggande och bygger upp relationer med lärarna med syfte att nå ut med och integrera syoverksamheten i hela skolan. Skolledaren håller sig så nära skolledningen som möjligt för att visa att vägledaren har en betydelsefull roll och för att kunna anpassa verksamheten efter skolledningens intentioner (Dresch 1996).
3.3 Teorianknytning
För att ge läsaren mesta möjliga ut av detta arbete och för att kunna binda samman frågeställning med analys och diskussion fungerar de teoretiska perspektiven som en viktig byggsten. Teorierna är valda för att ge stöd till min undersökning i analysen. De valda teorierna har alla relevans för någon del av min undersökning.
3.3.1 Vägledningsteori
Vance Peavys mål med vägledning från konstruktiv synvinkel är att ge stöd åt den vägledningssökande i hans eller hennes strävan att kvalificera sig för att delta i samhällslivet. Den sökande bör får stöd och tillräckligt mycket styrka för att kunna engagera sig i olika sociala aktiviteter. Vägledningsprocessen bör förstärka individens känsla av att ha kontroll över sitt liv, tankar, känslor och projekt. Peavy menar att information är bara värdefull för den sökande, om han/hon kan införliva den med sitt tänkande och använda den som meningsfull kunskap (Peavy 1998).
3.3.2 Yrkessocialisation
I yrkessocialisation avses den process som leder nyanställda till fullt medlemskap i en viss yrkesgrupp. Socialisationen säkerställer även en viss överensstämmelse med oskrivna regler
23
som gäller beteende, åsikter och attityder som yrkets utövare uppvisar. Det finns två typer av yrkessocialisation, den formella öppna kunskapen och den informella dolda kunskapen, som består av värderingar, lojaliteter och identifikationer. Den informella yrkessocialisationen är under vissa betingelser stark. Enligt Lauvås och Handal är yrkesteori ett begrepp som ligger på individnivå. Det är den enskilda individen som äger sin egen och speciella yrkes- eller praxisteori. När flera personer ingår i ett nära och långvarigt samarbete eller har befunnit sig inom samma organisatoriska ram under en längre tid, kommer de enskilda individernas yrkesteorier naturligt nog att påverkas av detta och bli mer lika än de annars skulle vara (Lauvås & Handal 2001).
Hansen och Orban (2002) beskriver att den psykosociala arbetsmiljön är, alla sociala relationer (arbetskamrater, chefen och kunder, klienter) från arbetets innehåll till dess organisering. De möjligheter han/hon har att själv kontrollera sitt arbete, utgör de faktorer som påverkar tillfredställelsen med arbetet. Egenkontroll handlar såväl om att individen får lära sig nya saker och utnyttja sina kvalifikationer i arbetet, som om individens beslutsmöjligheter i arbetet. Arbetskraven kan pendla mellan stress till intressant, stimulerande och utvecklande. Socialt stöd är en tredje variabel som finns när arbetet är kollektivt, det stödet kan komma från chefer som kollegor. Det kan röra sig om emotionellt stöd, värderande (feedback) och konkret samarbete. Socialt stöd kan fungera som en buffert vid obalans mellan arbetskrav och egenkontroll. Aktiva arbeten har höga arbetskrav och hög egenkontroll, högstressarbeten har också höga krav men låg egenkontroll. De sämsta arbetena är de med höga krav, låg egenkontroll och lite socialt stöd (Hansen&Orban 2002).
3.3.3 Yrkesroll
Granér, (1994) ser yrkesrollen som en social roll som formas på arbetsplatsen i mötet mellan behov och förväntningar från arbetsgivaren, användarna, arbetsgruppen och individen själv. En del förväntningar är öppet uttalade, andra kan vara dolda eller till och med omedvetna. Arbetsgivaren ger individen den formella yrkesrollen och kan använda sig av olika påtryckningsmedel, t ex lön eller avancemang, för att påverka individen i en viss riktning. Det finns ofta en viss tröghet som gör att om det kommer en ny medarbetare till en arbetsplats förväntas ofta att vederbörande ska vara på samma sätt som sin företrädare. På så sätt har arbetsgruppen stor betydelse för vilken yrkesroll individen får. Att individen också får utrymme för sina egna behov i sitt arbete är en grundförutsättning för att kunna trivas. Förhållanden på arbetsplatsen påverkar individens bild av sig själv och det är därför viktigt att individen får möjlighet att
24
utnyttja sina kunskaper och sin förmåga på optimalt sätt för att stärka självkänslan och bygga upp en trygg yrkesroll (Granér 1994).
3.3.4
OrganisationsteoriEn skola är en offentlig organisation som styrs formellt av politiker. I den offentliga organisationen samverkar olika förhållanden i riktning mot att målsättningar blir mer komplexa och kompromisspräglade. Offentliga organisationer ska drivas kostnadseffektivt och beakta vissa demokratiska ideal och förmedla centrala samhällsvärden, i regel även inkludera mindre lönsamma element. Dessa krav står oftast i strid med varandra. Många av den offentliga sektorns uppgifter är att tillhandahålla tjänster t.ex. undervisning. Karaktäristiskt för sådana här tjänster är att sambanden mellan mål och medel är oklara. Skolans mål pågår hela tiden, det är svårt att säga när ett mål uppnåtts. Därmed kan man vänta sig att politiska målsättningar, ofta innehåller kompromisser, motstridiga element och oklarheter. Orealistiska mål skapar situationer där de anställa i sitt arbete sätts under tryck att omdefiniera mål och innehåll i verksamheten med jämna mellanrum (Jacobsen & Thorsvik 1998).
3.3.5 Personlighetsteori
John L Hollands teori om personligheter, bygger på antagandet att individen strävar efter att finna miljöer där denne får användning av sitt personliga intresse, sin kompetens och sina värderingar. Teorin beskriver yrkesvalet som matchning mellan en individs olika egenskaper och motsvarande krav i ett yrke eller i en yrkesmiljö. Teorin bygger på antagandet om att individen försöker finna miljöer där denne får användning av sitt personliga intresse, sin kompetens och sina värderingar. En individs beteende bestäms av samspelet mellan dennes personlighet och egenskaper.
25
4 Resultat
Här presenterar jag mina resultat vad som står i gymnasiernas policydokument, skolplan, lokala arbetsplaner med kvalitetsredovisningar (skolorna benämns skola 1, skola 2 och skola 3.), resultatet från pilotstudien och resultatet av mina fem intervjuer. Mina intervjuresultat presenteras i ordningen gymnasieförvaltningen, chefrektorn, och sist syv som benämns syv 1, syv 2 och syv 3.
4.1 Organisationen kring gymnasiet i vald kommun
Gymnasienämndens verksamhet styrs av statliga och lokala styrdokument samt av uppdrag och mål som är framlagda av kommunfullmäktige. Gymnasieförvaltningen är en tjänstemannaorganisation som arbetar på uppdrag av Gymnasienämnden, där förvaltningschefen är högsta beslutande tjänsteman. Det finns en ledningsgrupp inom gymnasieförvaltningen där chefsrektorerna från gymnasiet, komvux och förvaltningschefen från gymnasieförvaltningen ingår. Chefsrektorerna fattar inga beslut på förvaltningsnivå utan är rådgivande till förvaltningschefen i denna ledningsgrupp. Ledningsgruppen ansvarar för olika nätverk där syv- verksamheten är ett nätverk där en chefsrektor är sammankallande. I ledningsgruppen representerar inte chefsrektorn sin skola utan har andra uppdrag t.ex. syv- verksamheten m.m. Från denna ledningsgrupp utgår ett nätverk som omfattar alla syv i grund- och gymnasieskolan i länet. Nätverket arbetar bl. a med, handlings- och tidsplan för information och fortbildning, framförallt Gy 11, informationsinsatser angående en aktuell gymnasiesida, där jag vill hålla namnet hemligt och att aktivera syvarna i nätverket, för gemensamma träffar (Internet 5).
4.2 Gymnasienämndens mål
Uppsatta mål för gymnasienämnden i denna kommun 2009 är att gymnasieskolornas genomsnittliga betygspoäng från gymnasieskolans avgångsklasser ska öka, eller vara bland de tio bästa kommunerna, i gruppen större städer. Andelen nya elever som
26
fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra åt skall öka eller vara bland de tio bästa kommunerna, i gruppen större städer (Internet 3, 2010). Till år 2010 är kriterierna de samma men de målen höjs och ska vara bland de tre bästa kommunerna i kategorin större städer. I gymnasienämndens kvalitetsredovosning skrivs angående mål och resultat, att syv på grund- och gymnasieskolan ska utgöra ett nätverk för utbyte av erfarenheter. Projektet med Gymnasium XXX är en gemensam webbsida för alla gymnasieskolor i länet, utvecklandet av denna sida har slutförts (Internet 4). Gymnasienämndens kvalitetsredovisning 2009 redovisar målen att placera sig bland de tio bästa i kategorin, större städer, gällande genomsnittlig betygspoäng, målet är ej uppnått. Andelen med behörighet till högskola/universitet är, att öka målet från året innan, målet är ej uppnåt. Målet är att fullfölja utbildningen inom fyra år, målet är uppnått. En ökning av mönsterbrytare i valet, målet är delvis uppnåt (Internet 4).
4.3 Skolplan
I min undersökningskommun finns en gemensam fastställd skolplan för de tre gymnasieskolorna. I den står inget specifikt om syv. Skolplanen benämner några mål som gränsar till syvs arbetsuppgifter, t.ex. att varje skola har en väl fungerande samverkan med arbetslivet, varje skola arbetar med universitetet, varje elev har en väl fungerande individuell studieplan, varje gymnasieskola har bl. a som mål att ökar andelen elever med slutbetyg (se gymnasienämnden). Varje gymnasieskola har satt upp egna mål kring detta. Skolplanen redovisas årligen från enheterna och förvaltningsvis, de sammanställs och redovisas sedan till respektive gymnasienämnd av gymnasieförvaltningen som sammanställer kvalitetsredovisningarna (Internet 1).
4.4 Policydokument
På den kommunala gymnasieskolan i denna kommun finns även ett gemensamt policydokument för syv som ligger på kommunens hemsida:
Det övergripande målet för all syv- vägledning inom gymnasieförvaltningen är att eleven skall kunna göra medvetna val och känna till dess konsekvenser. För att kunna göra detta krävs faktainformation och dels kännedom om sig själv och sina möjligheter, det krävs också kännedom om eventuella hinder av t.ex. medicinsk
27
karaktär. Elevens fria val av studier och yrkesutbildning kan dock aldrig ifrågasättas. Det är en demokratisk rättighet och en jämställdhetsfråga av största vikt (Internet 2).
Det finns även ett internt dokument för syv på de tre kommunala gymnasieskolorna, dokomentet ligger inte på kommunens hemsida. Dokumentet är levande och revideras samt diskuteras regelbundet av syvarna själva och är förankrat i gymnasienämnden. Det heter Policy för studie- och yrkesvägledningen inom gymnasie- förvaltningen i XXX
kommun 2006 det är ett dokument på åtta sidor. Dokumentet behandlar syv inom den
kommunala gymnasieskolan; yrkesrollen, professionalism, behovet av etiska riktlinjer, människo- och kunskapsyn, människans unika och lika värde, förhållningsätt mellan elevens behov och andras intresse, nationella mål, lokala mål, kvalitetsäkring och samverkan.
4.5 Lokal arbetsplan
Skola 1 har arbetat fram en text i den lokala arbetsplanen som handlar om syv-
verksamheten, den text om syv är densamma som står i det gemensamma policydokument för syv på den kommunala gymnasieskolan i denna kommun. Skolplanen aktualiseras varje år. I kvalitetsredivisning står inget nämnt om syv. I min djupintervju komenterades det och till nästa år ska syv korrigera det, med en särskild punkt för syv. I den atitydundersökning som görs varje år på elever från åk två, finns inga specifika frågor om syv- verksamheten. Attitydundersökningen är lika för alla tre skolorna och det är gymnasieförvaltningen som hanterar den (Internet 5).
Skola 2 har arbetat fram en text i den lokala arbetsplanen som handlar om syv-
verksamheten, den text om syv är densamma som står i det gemensamma policydokument för syv på den kommunala gymnasieskolan i denna kommun. Skolplanen aktualiseras varje år. Det finns inga specifika mål för syv. I skola nr tvås kvalitetsredovisning beskriver på en sida vad som hänt under året kring syv- verksamheten. Det finns även en syv- plan över årskursspecifika aktiviteter. Den atitydundersökning som görs varje år av gymnasieförvaltningen, där elever från åk två deltar, har inga egna frågor om syv- verksamheten (Internet 5).
Skola 3 har inte arbetat fram en text i den lokala arbetsplanen som specifikt handlar
28
Den lokala arbetsplanen har inte aktualiserats sedan 2002. I kvalitetsredovisningen 2009 nämns syv på flera ställen angående syv- verksamheten. Den atitydundersökning som görs varje år av gymnasieförvaltningen, där elever från åk två deltar, har inga egna frågor om syv- verksamheten. Skola nr tre genomför en egen enkätundersökning varje år med eleverna i åk tre, där de svarar på frågor kring syv- verksamheten. Enkätundersökningen våren 2009 visade att 95 % av eleverna anser sig få den hjälp de velat ha, vilket är en ökning med en procentenhet av eleverna som är mycket nöjda med syv (Internet 5).
4.6 Pilotstudien
Här presenterar jag resultatet av pilotstudien och en skriftlig redovisning (bilaga 3,4). Jag skickade ut åtta enkäter varav sju stycken svarade. Alla syv har examen som studie- och yrkesvägledare, de har arbetat mellan 2-25 år som syv. Syvs arbetsuppgifter är i stort skolkonferenser, i programråd, studieplanen, individuellt anpassade program, programbyte. Merparten av syv uppger att de var inblandade i individuella val, meritpoäng, utökat program, upprepad frånvaro, åtgärdsprogram och reducerat program, någon arbetade med programfördjupning. Det tycker alla att det fanns tid till vägledningsamtal och att behovet är stort.
När det gäller styrningen av syv uppger alla, att de saknar skriftlig arbetsbeskrivning men ca hälften har en tydlig överenskommelse med rektorn om sina arbetsuppgifter. Fler än hälften tycker ändå att ledningen är tydlig med vad syvs arbetsuppgifter består i. Alla menar att det finns inga tydliga gemensamma planer för hur ledning och personal arbetar gemensamt med syv- målen. Syo- verksamheten planeras inte med övriga personalgrupper tyckte fem av sju.
När det gäller att synliggöra syvs arbete, får alla höra att de gör att bra jobb och att de är kompetenta och är en resurs att tillfråga för hela skolan. Nästan alla tycker att ledningen nämner syvs kompetens till övriga personalgrupper. Nästan alla syv träffar ledningen på regelbundna möten för att ventilera frågor kring syv. I stort sett alla är nöjda med sin arbetssituation.
29
4.7 Intervju av tjänsteman på gymnasieförvaltningen
Jag har arbetat på gymnasieförvaltningen sedan januari 2010, mitt uppdrag är utvecklingsledare. När det gäller syvs arbetsuppgifter, ska de framför arbeta med vägledning. Det huvudsakliga uppdraget är att vara kunnig i utbildningsvägar, ge riktig information, ge råd, leda eleven och även beskriva om vilka vägar till arbetsmarknaden som finns. Följa upp eleven och att informera samt ge en neutral, bra information om alla program. Gymnasie- syvarna har ett omfattande uppdrag vad gäller ge information till elever när det gäller innan och efter gymnasiet. Syv är en slags marknadsförare, jag tycker att det ingår att marknadsföra utbildningar, men det klart att det beror på lite, du får inte sälja in ett program till eleven. Ett samarbete mellan syv och mentorerna kan vara bra kring eleven. Syv är mycket engagerade och tar ett stort ansvar för eleven i denna kommun.
När det gäller vägledning är min definition på vägledning att resonerar kring framtidsplaner, ge rätt information. Ett vägledningsamtal är att lyssna på eleven, använda samtalsteknik, inte komma med färdiga lösningar, locka fram nya tankar. Det är viktigt att få dem att fundera på vad de vill bli och göra någon bedömning utifrån det. Utbildad syv- personal är jätteviktig, det är viktigt att kunna hantera samtalstekniken, finns brister i syv- kompetensen här, kan det bli för mycket tyngdpunkt på det sociala engagemanget, istället för det som handlar om vägledning.
När det gäller styrningen av syv, är det chefsrektorn har personalansvaret och att stödja syv i det uppdrag de har. Gymnasieförvaltningen är huvudman för gymnasieskolorna och har uppföljningsansvaret för att syv- målen uppnås enligt styrdokumenten. Vi har mål som riktar sig till hela skolan men inget specifikt om syv det är de statliga målen som man utgår ifrån. Ett stort arbetar vi gör, är att försöka sammanställa målen kring ekonomin, de politiska och skolans uppdrag, det är inte lätt. Vårt uppdrag är att ha en helhetsbild, att inte gå på djupet, utan att göra en analys och sedan borra i det som vi ser behövs. Vi arbetar inte fram lokala dokument, för inte en diskussion eller har ett samarbete med syv rörande dennes arbetsuppgifter. Det görs i nätverket för syv, det är i nätverken man tar fångar upp vad som behöver göras. Vi är beroende av beslut från ledningsgruppen och av politikerna för att kunna verka. Vår roll är även att föra frågor till gymnasienämnden och se till de behov som man identifierar på skolnivå. Då tänker jag på betydelsen syv som en mer långsiktighet och inte bara vid valet till gymnasiet. Jag sammanställer gymnasieskolornas kvalitetsredovisning och
30
med de siffror och statistik vi får från nationellt håll, detta färdigställs till gymnasienämndens kvalitetsredovisning. Det är tydligt reglerat vad en kvalitetsredovisning ska innehålla.
När det gäller att synliggöra syv- verksamheten är mitt intryck av syo att det finns en medvetenhet kring den och att man jobbar ganska bra kring de här frågorna. Det finns säkert de som har mer fokus än andra. Det är viktigt att arbeta med att få in syo, där det går att använda. Just nu har vi, chefsrektorer och syv ett aktivt samarbete kring gy11. Nya mål och strategier är nu implementeringen av Gy11, där är syv bärare av information men de kan inte bära detta själva, det måste vara förankrat i de beslutsforum som finns.
4.8 Intervju av chefsrektor
Jag har arbetat som rektor sedan -95 och jag har det övergripande ansvaret på denna gymnasieskola. När det gäller syvs arbetsuppgifter har jag ingen fullständig insikt i en syv arbetar. Jag tycker att de ska omfattar information för grundskoleelever, lösa olika situationer som uppstår kring elevens studier, medverka och coacha till att eleven få ett slutbetyg, ha koll på elevens studieplan, information, vara med i olika projekt som t.ex. Dag X, gymnasiemässa och öppet hus osv. De grupper som syv verkar i är EVK, EVT, APT, elevvårdsteamet, programråd och programarbetslag. Syv är mycket viktig på en gymnasieskola. Jag är nöjd med den syv- organisation som finns här.
När det gäller vägledning får vägledning inte vara styrande, jag tror att det är bra att få eleven, att se i en bredare fåra. Du bör visa på olika alternativ sedan måste de själva bearbeta alternativen och komma fram till ett beslut. Det finns information som du själv ibland måste ta reda på som individ. Behoven ser olika ut för olika elever. Vilken tid syv lägger på vägledningsamtal har jag ingen aning om, men det är olika fördelat under året. Ett vägledningsamtal innebär för mig att öppna möjligheter för eleven, förstå hur de tänker. Fortfarande finns det många elever som väljer utbildning efter de betyg som de har.
När det gäller styrning arbetar vi med del lokala dokumenten för att tydliggöra syvs arbete genom att vi arbetar med interna mål kopplat till kvalitetsredovisningen. Vi arbetar inte gemensamt efter övriga planer, det finns för många planer och mål att pricka av. Jag tycker att planer bör hållas levande genom dialog. Tyvärr är det inte
31
många som läser de lokala dokumenten, det känns som om det blir för mycket med planer och mål. Det handlar om dialog och att kunna prata med andra människor. Jag poängterar jag samarbete. Vi har formaliserade sittningar någon gång i månaden, då syv oftast kommer med diskussionsunderlag om saker de vill ta upp. Vi har ingen gemensam planering kring syo. Vi arbetar inte med muntlig eller skriftlig arbetsbeskrivning för det finns en risk i att du blir låst och utför endast de arbetsuppgifter som står där, så kan vi inte arbeta i en verklighetsanpassad verksamhet. En välutbildad personal måste se till helheten, de ska kunna åta sig flera arbetsuppgifter. Givetvis ska du arbeta med det du är bra på, i det professionella ingår det att kunna prata om sitt arbete med andra, om sin situation och sätta gränser det är bara du själv som kan göra det. Vid nyanställning av en syv är det den övriga syv- gruppen som får föra en dialog om hur vi arbetar härpå skolan och vilken kultur som fungerar och verkar. Syv med sin kunskap är en kugge i hela organisationen.
När det gäller att synliggöra syv är det bra att syv är med på många olika saker som skapar kontakter. En välutbildad personal kan åta sig flera olika arbetsuppgifter, även uppgifter som kanske inte ingår i arbetet, de har en förståelse för att allt i en organisation måste fungera. Jag tror det är bra att syv utvecklar många olika beröringspunkter hela tiden med andra yrkesgrupper på skolan t.ex. att verka vid mentorsutbildningar. Syv bör vara smidig och bygga upp relationer att arbeta med, få samarbetspartners bland lärarna och att samverka i arbetslagen. Det är viktigt att syv är tydliga och professionella, de måste ha stor självsäkerhet, vara flexibla och skapa kontakt. Det finns olika kultur på olika skolor det gäller att smälta in, utveckla och utnyttja den befintliga kulturen som finns. Tveksamt om det bli positivt att tvinga sig in i undervisningen när det gäller syo- verksamheten. I medarbetarsamtalen kommer det oftast fram i vad som önskas eller behövs gällande kompetenshöjning och medel.
4.9 Intervju av syv 1
Jag ansvarar för ca 400- 450 gymnasieelever, har en heltidstjänst där 25 % är administrativa arbetsuppgifter, det ingår för alla syv på denna skola. Arbetsuppgifter som vi arbetar med är individuella val, information om meritpoäng, reducerat program, programbyte, upprepad frånvaro, åtgärdsprogram, svara på mail, även att beställa kataloger, packa upp, sortera dem och kasta överflödigt material, att ha föräldramöten
32
på kvällar, informera på grundskolan, studentmässa, medverka i programråd, ta in yrkesinformatörer och organisera dem, informera och organisera vid olika besök t.ex. på universitetet eller när åk 9 gör studiebesök eller praktik på gymnasiet. På denna skola arbetar vi inte med skolkonferenser och medverkar inte i arbetslag. Vi har administrativa arbetsuppgifter som är att ha en samordnande roll för elevvårdsteamet med protokollskrivning och uppföljningar. Här har jag en stödjande funktion för elev, rektor och övrig personal. Jag har en stödfunktion jämte mentorn med den individuella studieplanen, det är en viktig roll för syv. Blir arbetsuppgifterna många, måste du föra en dialog med rektorn vad som ligger i ditt uppdrag, säger du inget händer det inget.
När det gäller vägledning finns inte det traditionella vägledningsarbetet, det är mer information än vägledning. Vi prioriterar eleven först och främst. Det roligaste med arbetet är när jag ser att en elev lyfter blicken och får nya infallsvinklar. Alla elever får den tid de behöver för sin situation och sitt val. Vi arbetar inkluderande med alla elever oavsett behov. Definitionen av ett vägledningsamtal på gymnasiet, är när en elev har en specifik fråga, en fundering som eleven vill ha ett snabbt svar på. Vid en omfattande fråga ber vi boka tid. Metodanvändning förekommer inte, eleven har sällan det behovet. De flesta vägledningsamtal har vi på våren för 3:orna. Det går inte riktigt att säga hur många vägledningsamtal vi har.
När det gäller styrning är syvs arbetsuppgifter i styrdokumenten, mindre kända för ledning och övrig personal. Här kan syv själv lyfta frågor till ledningsgruppsmöten och på medarbetarsamtal om hur och vad jag skulle vilja arbeta med ledningen om. Jag önska ett samarbete med ledningen och övrig personal för att arbeta med hur syv- målen nås. Det gäller att vara den kunniga personen som de kan luta sig mot. De allmänna
råden 2009 är bra men tyvärr arbetar vi inte så mycket efter dem, trots att de är tydliga.
Vi vill att rektorn, förvaltningen och syv ska ha gemensamma riktlinjer av styrdokumenten, det har vi tagit upp med vår respektive skolledning. Vi är överens med skolledningen men det finns de som inte riktigt gör. En arbetsbeskrivning skulle kunna vara bra, arbetsuppgifterna blir tydliga och mer synliga, men det är inte säkert att det blir bättre för det. Med dokumentation blir arbetsuppgifterna mätbara, det kan vara ett problem. Nackdelen är att du blir mindre flexibel, det handlar även om att utveckla arbetet du får inte sluta utvecklas.
När det gäller att synligöra syv är rektorn alltid tydlig på olika möten med skolpersonal vad syv gör. Det gäller att syv är den kunniga personen, förmedla kunskap,
33
vidga perspektiv och inte förutsätta, att vara påläst om lagar och förordningar för att driva frågor. Då ser rektorn att vi kan och vi få stöd därifrån.
4.10 Intervju av syv 2
Syv två ansvarar för ca 600 elever, och arbetar med, att samverkar i elevvårdsteam, individuell studieplan, individuella val, information om vidare studier, mejlkontakter om meritpoäng, val, kursbyte, gymnasiemässa, program, öppet hus, studiebesök, yrkesinformation och hantera kataloger, vägledningsamtal, valen i gymnasiet, avsluta elever som ska börja eller sluta på skolan. Samverkan runt eleven med rektor och annan personal, t.ex. med EVK och EVT med åtgärdsprogram. Medverka i klasskonferenser en gång per termin. Ingår inte i arbetslag eller har regelbundna, planerade träffar med rektorn. Det som är roligast är att träffa eleverna, utveckla skolan och öppet hus. Jag är positiv och flexibel till mitt jobb, även om det inte är syv- jobb. De arbetsuppgifter jag har skulle någon annan yrkeskår på skolan kunna utföra, men syv har kunskaper i vägledning och om systemen på skolan, då är det ändå lättare att utföra vissa arbetsuppgifter själv. Eleven kommer ändå till mig för information om olika val och då behövs vägledarkunskaperna.
När det gäller vägledning är t.ex. kursbyte är vägledning. Att hjälpa eleven välja väg, att hitta sig själv och komma fram till vad man är bra på är vägledning. Ett vägledningsamtal kan se mycket olika ut, så fort eleven kommer in här och fråga om något, även om det är endast information är ett vägledningssamtal. Inledning, avslut och återkoppling är de bitar som vi använder på samma sätt som i utbildningen, i ett vägledningsamtal, men det övriga stämmer tyvärr inte med verkligheten. Tid till vägledningsamtal finns med alla elever oavsett behov. Jag prioritera elevsamtalen även om en del elever behöver mer tid. Vägledningsamtal är både de bokade och de spontana besöken, de kan ta mellan fem till trettio minuter. Med definitionen vägledningsamtal enligt syv- utbildningen har jag ca fem samtal i veckan. Vägledningsamtal på fem minuter, kan jag ha ca tjugo stycken på en dag.
När det gäller styrning arbetar vi på en arbetsplats där vi samverkar mycket, jag är mer för att samverka och hjälpas åt. Det finns en tradition som man faller in i som är olika på olika arbetsplatser. Ledningen arbetar inte övergripande om syo. Vissa punktinsatser gör lärarna t.ex. att få eleverna till AF, det är mycket annan information som inkräktar på lektionstid, t.ex. olika kampanjer som antirök, droger osv. Jag har
