BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Fritidspersonalens upplevda arbetsmiljö i
särskilt utsatta områden
The leisure-home workers’ experienced work environment in
particularly vulnerable areas
Ahmed Warsame
Samuel Olsson Lundh
Grundlärare i fritidshem 180hp
Datum för slutseminarium: 24/3–2020
Examinator: Hanna Sjögren Handledare: Morten Korsgaard
Förord
Vi vill tacka vår handledare, Morten Korsgaard, för allt stöd och positiva inställning till vårt arbete.
Att skriva om arbetsmiljön för fritidspersonal var något vi båda var överens om med tanke på att det är vår framtida arbetsplats och ett område med lite tidigare forskning.
Vi har delat upp arbetsuppgifter under arbetets gång för att det ska bli så effektivt som möjligt. Vi har hela tiden diskuterat fram och pratat frekvent kring de olika områden vi skriver om för att båda ska ha lika stor roll i arbetets utformning. Litteratur för arbetet har vi tillsammans letat fram genom olika sökmotorer och sedan diskuterat om litteraturen är relevant för vårt arbete. För varje del i arbetet som skrivits har vi tillsammans suttit och läst genom för att båda ska få säga sitt om vad hen tyckt varit relevant eller inte och för att båda ska vara nöjda.
Abstract
Den höga belastningen på skolpersonal och hur deras arbetsmiljö påverkar dem är något flera är medvetna om men som är svår att hantera och veta vad man ska göra åt. Tidigare forskning visar hur lärares undervisning påverkades av deras mående i förhållande till arbetsmiljö. Vi valde att fokusera på fritidspersonalens arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt, ett område som det finns mindre forskning kring. Vi valde att undersöka skolor från så likvärdiga områden som möjligt och valde att avgränsa oss till skolor från särskilt utsatta områden. Syftet är att synliggöra den upplevda arbetsmiljön bland fritidspersonalen och hur den påverkar deras fritidspedagogiska verksamhet. Vidare vill vi få en inblick i hur det kan se ut, få fler att öppna ögonen och bli mer medvetna om hur fritidslärarens uppdrag ser ut och hur det påverkas av den rådande arbetsmiljön. I synliggörandet av arbetsmiljön valde vi att sätta den i perspektiv till KASAM-modellen av Aaron Antonovsky, som bygger på tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet. Tre komponenter som, enligt Antonovsky (2005), tillsammans skapar en
känsla av sammanhang på våra arbetsplatser men också i livet. Tillsammans med KASAM kommer vi använda oss av begrepp som presenteeism, vilket är en person som går till jobbet trots dålig hälsa och hur presenteeism kan påverkas av andras absenteeism
(frånvaro). Genom kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter från fritidspersonal på
skolor i särskilt utsatta områden har vi fått fram ett resultat som visar hur fritidspersonalens upplevda verklighet har liknande fysiska och psykosociala arbetsmiljöer, med påverkan av negativ stress.
Innehållsförteckning
1 Inledning...6
1.1 Syfte och frågeställningar ...8
2 Forskningsöversikt och begreppsdefinition...9
2.1 Arbetsmiljö ...9
2.2 Psykosocial arbetsmiljö...10
2.3 Skolan som arbetsmiljö...11
2.4 Välmående och prestation på arbetsplatsen...12
2.5 Utbrändhet inom skola och sjukvård...12
3 Teoretisk förankring...14
3.1 KASAM och Interaktionistisk teoribildning...14
3.2 Presenteeism och absenteeism...15
4 Metod och genomförande...17
4.1 Metoddiskussion...17
4.2 Metodval...17
4.3 Validitet och reliabilitet...18
4.4 Urvalsdiskussion ...19
4.5 Urval för kvantitativ studie...19
4.6 Urval för kvalitativ studie...20
4.7 Genomförande...21
4.8 Forskningsetiska överväganden...21
4.9 Analysmetod...22
5 Analys...24
5.1 Uppdraget...24
5.1.1 Fritidspersonalens upplevelse av uppdraget...24
5.1.2 Uppdragets påverkan...26
5.1.3 Sammanfattande analys...27
5.2 Fritidshemsverksamheten...29
5.2.1 Fysiska arbetsmiljön i fritidshemmet...29
5.2.2 Psykosociala arbetsmiljön i fritidshemmet...30
5.3 Stressfaktorer...34
5.3.1 I den fysiska arbetsmiljön...34
5.3.2 I den psykosociala arbetsmiljön...35
5.3.3 Sammanfattande analys...37 6 Diskussion...39 6.1 Resultat ...39 6.2 Kritisk diskussion...40 6.3 Framtida forskning...42 7 Källförteckning ...43
1 Inledning
Det är flera gånger vi fått höra på våra praktikplatser och jobb att fritidspersonal klagat på belastningen och att de inte hinner med sitt jobb på grund av den rådande arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att lärares undervisning påverkades av deras mående i förhållande till arbetsmiljö. En arbetsmiljö som har negativ påverkan på arbetstagaren kan medföra sämre arbetsprestationer och i fritidsverksamheter innebär det att arbetsmiljön påverkar fritidspersonalens undervisning i fritidshemmet (Håkansson, 2005). Vi ville göra undersökningen på skolor från så likvärdiga områden som möjligt. Av tidigare erfarenheter och för att välja likvärdiga områden valde vi att göra undersökningen på olika skolor i särskilt utsatta områden och se hur arbetsmiljön påverkar fritidspersonalens undervisning och fritidshemsverksamheten. Skolorna är valda utifrån polisens rapport, Kriminell påverkan i lokalsamhället från 2019. De har tagit fram kriterier som behöver uppfyllas för att räknas som särskilt utsatt område, till exempel har de särskilt utsatta områdena hög kriminalitet i form av systematiska hot och våldshandlingar. Polisen har därav svårt att fullfölja sina uppdrag (Polisen, 2019). Vi har själva, av egna erfarenheter, sett brister kring undervisningen i fritidshemsverksamheten i särskilt utsatta områden och hur påfrestande arbetsmiljön vi befunnit oss i kan bli. Vi har upplevt att klimatet på de skolor vi praktiserat eller jobbat på i utsatta områden har vart hårt gällande våld och hot om våld. Klimatet på skolorna har påverkat arbetsmiljön och medfört att vi påverkats psykiskt och fysiskt. Vi har även upplevt brister i samverkan med klasslärare och brist på resurser. Detta gör att vårt valda undersökningsområde känns högst aktuellt för fritidshemmet och vår framtida arbetsmiljö. Våra tidigare erfarenheter från särskilt utsatta områden ger en uppfattning kring hur arbetsmiljön kan upplevas. Problematiken kring arbetsmiljön kan även finnas på skolor i icke-utsatta områden. Hur klimatet på icke-utsatta skolor ser ut i förhållande till särskilt utsatta områden är inget vi kommer gå in på i denna studie. För att avgränsa studien och undersöka likvärdiga områden valde vi särskilt utsatta områden. Det är av vikt att ha i åtanke att varje individs upplevelse av arbetsmiljön ser olika ut. Detta nämner forskare som interaktionistisk teoribildning, något vi kommer ta upp vidare i diskussionen kring den upplevda arbetsmiljön och i vår teori.
är. Kidger, m.fl (2015) pratar om samband mellan välmående och psykosociala faktorer. De tar upp lärarnas “presenteeism” som handlar om att individen underpresterar på sin arbetsplats på grund av dålig hälsa eller andra problem. I arbetsmiljölagen (1977:1160) kapitel 2 1§ står det ”Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället”. Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder, enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) kapitel 3, som krävs och behövs för att främja en god arbetsmiljö bland sina arbetstagare.
Calander (1999) beskriver att bilden lärare har av fritidspedagoger är att de ses som hjälplärare i samverkan med klassläraren. Meningsskiljaktigheten som råder mellan de båda professionerna är något vi kommer undersöka ur fritidspersonalens perspektiv. Kan det finnas olika föreställningar kring uppdraget fritidsläraren har i skolan och hur fritidspersonalen uttrycker att det påverkar deras undervisning i fritidsverksamhet. Yrkesrollen som fritidslärare har förändrats genom åren, sedan integrationen mellan skola och fritidshem. Fritidshemmet var inte integrerad med skolan förr utan hade sina egna lokaler och arbetade inte tillsammans med skolan och lärarna. Idag arbetar fritidslärare i samma arbetslag som de klasslärare man samverkar med och styrning sker via skollag, allmänna råd och läroplan (Hippinen-Ahlgren, 2017). Skollagen (2010:800) säger ”skolan skall syfta till att eleverna ska erhålla och utveckla kunskaper som bidrar till ett livslångt lärande” (Skolverket, 2019 s. 5). Fritidslärarens uppdrag är att se till att fritidshemmet kompletterar grund och- förskolan ”genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. Undervisningen syftar till att främja fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande.”. Något fritidspersonalen ska få tid till att planera, trots den samverkan som sker med lärare i samband med uppdraget under skoltiden (Skolverket, 2019 s. 22). I de allmänna råden för fritidshem skrivs det vidare att rektorn ska ta hänsyn till att fritidspersonalen får tid för planering både enskilt och tillsammans med arbetslaget. Fritidspersonalens uppdrag i skolan ska inte påverka deras tid för planering av fritidshemsverksamheten negativt (Skolverket, 2014). I skolinspektionens (2010) undersökning av flera hundra skolor framgår det att bristen på planeringstid är en grundläggande faktor till att fritidspersonalen inte hinner med att planera en strukturerad och kvalitativ verksamhet.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet är att synliggöra hur fritidspersonalen i särskilt utsatta områden upplever sin arbetsmiljö både fysiskt och psykosocialt och hur de upplever att det påverkar fritidshemsverksamheten och dess undervisning.
• Hur upplever fritidshemspersonalen sitt uppdrag i skolan och hur de uttrycker att det påverkar deras fritidshemsverksamheten?
• Hur anser fritidspersonalen att arbetsmiljön påverkar möjligheten till att bedriva en strukturerad och kvalitativ fritidsverksamhet utifrån läroplanen?
2 Forskningsöversikt och begreppsdefinition
I följande forskningsöversikt och begreppsdefinition kommer vi att gå in på relevanta begrepp och tidigare forskning. Vi märkte i vår sökprocess av tidigare forskning att arbetsmiljö är ett område med mycket forskning bland flera olika yrkesroller. Något som vi uppmärksammade var att det inte fanns specifik forskning som riktade sig mot fritidshemspersonalens arbetsmiljö. Att det inte fanns specifik forskning är något Allwood (2010) beskriver som tomrum och svagheter i forskningsområdet. Något som ger vår undersökning i examensarbetet högre relevans.
2.1 Arbetsmiljö
Zanderin (2005, s11-17) beskriver begreppet arbetsmiljö som de fysiska förhållandena på arbetsplatsen. Med det menar han det som kan påverka din arbetsmiljö negativt som till exempel ljud och ljus samt maskiner, ventilationer och datorer. Ett intressant begrepp som han tar upp i sin introduktion är begreppet psykosocial arbetsmiljö. Det kan kort beskrivas som interaktionen med omgivningen på arbetsplatsen, arbetsplatsrelationer mellan kollegor, ledning och ensamarbete.
2.2 Psykosocial arbetsmiljö
När det kommer till den psykosociala arbetsmiljön så är det många faktorer som väger in. Det som gör begreppet intressant är det som kallas den upplevda verkligheten och hur den påverkar individens allmänna arbetsmiljö (Håkansson, 2005). Förr var det som kallas
objektiv miljö motiveringen till människors reaktioner. Med det menade man att trivseln
på arbetsplatsen och arbetsinsatsen var mer berörd av yttre faktorer som belysningen, temperaturen samt att arbetsplatsen var utrustad med det man behövde för att klara ens arbete. Idag är det mer accepterat att även individens subjektiva uppfattningar påverkar trivseln på arbetsplatsen och inte bara de yttre faktorerna. Det betyder att varje individ reagerar och tolkar situationer olika och att vi är olika känsliga för olika saker. Vad som anses vara kallt av en person kan till exempel uppfattas som varmt enligt en annan. Av den anledningen så bör individens subjektiva reaktion på en viss miljö inte enbart tolkas som att det kommer från de yttre arbetsförhållandena utan från personen själv (Håkansson, 2005).
De anspråk individen har kommer att påverka den psykosociala arbetsmiljön och Håkansson (2005) beskriver att de erfarenheter en person har från tidigare arbetsplatser kan påverka arbetsmiljön om det tas ifrån individen. Exemplet Håkansson refererar till beskriver en individ som, av tidigare erfarenhet, fått vara en del av beslutsprocessen men på sin nya arbetsplats får besluten bestämda över huvudet. Jämför man det med en individ som är van vid att uppdragen är mer toppstyrda så kan man se varför den förstnämnda hade blivit mer frustrerad. Utgångspunkten i situationerna ser identiska ut för de exemplifierade personerna, men deras upplevelse kommer se olika ut på grund av deras tidigare erfarenheter, krav och anspråk. Håkansson (2005) tar vidare upp flera olika faktorer som påverkar en individs psykosociala hälsa och hur det direkt kan återkopplas till kvaliteten i arbetet, exempelvis stress, utbrändhet, arbetsmotivation och lust samt de faktorer som påverkar detta.
2.3 Skolan som arbetsmiljö
I Sverige har många lärare uttryckt att de tycker om sitt arbete men, likt ovan, beskriver de problematiska psykosociala arbetsmiljöproblem. Enligt Månsson och Persson (2004) är skolan en av de institutioner som haft flest problem med arbetsmiljön de senaste 10– 15 åren. I deras text målar de upp en bild av lärares dåliga psykosociala hälsa samt kopplar det till hur skolan förändrats de senaste 15 åren. I de arbetsmiljöundersökningar som Månsson och Persson (2004) tittat på, så anger lärarna att deras arbetsbelastning ökat kraftigt samt att de ligger i topp, i arbetsbelastning, jämförelse med andra yrkesgrupper. Kollar man på de olika yrkesgrupperna i undersökningen, jämfört med lärarna, kring arbetsbelastningen på arbetsmarknaden så ligger lärarna i snitt dubbelt så högt som de övriga yrkesgrupperna. Detta har bidragit till att man tvingats dra in luncher, arbeta över samt ta med sig jobbet hem (Månsson & Persson, 2004).
I vår inledning tog vi upp meningsskiljaktigheterna mellan fritidslärare och klasslärare. Det finns en förståelse för att klasslärare bryr sig om sina elever som går på fritids, men snarare beror det mer på att man har olika föreställningar kring hur man ser på vad en pedagogisk verksamhet är (Hippinen-Ahlgren, 2017). I Monica Hansens avhandling (1999) har hon forskat kring kulturen mellan lärare, fritidspedagoger och deras samverkan. Avhandlingen visar tydligt hur pass stor skillnad det är i vad man anser vara en pedagogisk verksamhet mellan lärare och fritidspedagoger. Lärarna ser det mer som
klassrumssituationer som är välstrukturerade och planerade med tydligt uppsatta mål för eleverna samt lite utrymme för eleverna att kunna påverka. För fritidsläraren handlar det mer om förhållningssättet. Om verksamheten skall ses som en pedagogisk verksamhet måste fritidsläraren inta en vuxen roll där de leder samt är förebilden. I efterhand gäller det att använda ens generella kunskaper om barn och deras utveckling samt kunna kartlägga elevernas personligheter, intressen och förhållanden. Istället för att bestämma helt och hållet så blir fritidslärarens uppdrag mer att följa upp barnens egna initiativ och ge dessa mer utrymme (Hansen, 1999). Fritidspersonalen befinner sig i klassundervisning, raster och fritidsverksamhet, dessa olika miljöer har påverkat att de betraktas och betraktar sig som fritidslärare. De olika miljöerna har även en påverkan på arbetet och Rohlin (2001) beskriver att fritidslärarens arbetssituation har gått åt att lägga ner mer tid och energi på samverkan som i sin tur lett till att det finns mindre tid och energi till deras uppdrag på eftermiddagen (Rohlin, 2011). Detta går att jämföra med Calanders avhandling (1999) som vi tar upp i vår inledning, där fritidslärare ses som hjälplärare i klassen.
2.4 Välmående och prestation på arbetsplatsen
I Teachers' wellbeing and depressive symptoms, and associated risk factors: A large
cross sectional study in English secondary schools (Kidger, m.fl. 2015), tar de upp
sambandet mellan välmående, depression och psykosociala faktorer inom arbetsplatsen samt lärares frånvaro och ”presenteeism”. Men vad är presenteeism egentligen? Kort sagt så beskriver presenteeism en individ på sin arbetsplats som underpresterar på grund av dålig hälsa eller andra problem (Kidger, m.fl. 2015). Något vi kommer använda oss av vidare i vår undersökning och teori. Detta har enligt forskningen visat sig påverka elevernas inlärning negativt eftersom lärarnas hantering av klassrumsmiljön blivit sämre. Lärarna förväntas fostra goda elevrelationer men eftersom de upplever stress och ångest kommer de ha det svårt att bilda dessa relationer, speciellt med de mer utmanande eleverna. Lärarna har också enligt den här forskningen känt att de inte kan stötta eleverna i deras emotionella behov, som faktiskt är livsviktigt för deras framtida psykiska välmående och akademiska prestation (Kidger, m.fl. 2015).
2.5 Utbrändhet inom skola och sjukvård
Enligt Ferreira och Martinez (2012) definieras utbrändhet som det sista steget i en längre period av stress på arbetsplatsen. Arbetstagare som lider av utbrändhet tenderar att utveckla organisatoriska beteenden som till exempel ”absenteeism”. Vidare säger Ferreira och Martinez att individuell utbrändhet bidrar till fysiska och psykiska besvär som bland annat ångest och depression. Åsberg m.fl. (2003) beskriver att utbrändhet har depressiva inslag ur ett kroppsligt och mentalt tillstånd. Tillståndet ses som utmattningssyndrom och orsakar arbetsoförmåga (Åsberg m.fl., 2003). Ferreira och Martinez hänvisar till en modell från Maslach och Jacksons tidigare forskning (1986). Modellen är empiriskt beprövad flertalet gånger och definierar utbrändhet som tre distinkta dimensioner, emotionell utmattning, personlig prestation och cynism. Emotionell utmattning beskrivs här som känslan av emotionell och fysisk överansträngning och exemplet de hänvisar till är lärare som känner sig dränerade och utarmade. Här handlar personlig prestation om känslan av succé och kompetens medan cynismen associeras med brist på personlig respons samt uteblivandet av känslor för andra (Ferreira & Martinez, 2012). Ferreira och Martinez undersökte presenteeism och
utbrändhet bland grundskolorna i Portugal. Syftet med deras forskning var att undersöka
om det finns ett samband mellan presenteeism och utbrändhet inom den offentliga och privata utbildningssektorn. Undersökningen syftar också till att se om det finns skillnader i presenteeism och utbrändhet mellan vanliga skolor och privatskolor (Ferreira & Martinez, 2012). De ville försöka fastställa arbetarens förmåga att koncentrera sig på deras arbete utan att bli distraherad av hälsoproblem (Ferreira & Martinez, 2012).
I deras undersökning beskriver de Maslach Burnout Inventory metoden som ett sätt att mäta utbrändhetsnivån hos respondenterna. Det metoden mäter är 22 olika objekt fördelat i tre dimensioner; emotionell utmattning (9), professionell effektivitet (8) och cynism (5). Det Ferreira och Martinez gjorde var att använda en portugisisk version av den här skalan gjord av Melo, Gomez och Cruz (1997). Ferreira och Martinez undersökning kom fram till att det finns ett samband mellan presenteeism och de tre dimensionerna av utbrändhet. Ett exempel är den emotionella utmattningen. Lärare led av den här dimensionen tack vare två faktorer, antingen för att de är duktiga på att slutföra sina arbetsuppgifter eller att de hade en hög koncentrationsförmåga. Detta tillsammans med att individer arbetade när de var sjuka bidrog till presenteeism (Ferreira & Martinez, 2012).
Astrid Gedin-Erixon (1992) anser att utbrändhet ska ses mer som ett sätt för individer att berätta om sitt tillstånd vars yrke går ut på att använda ”sina känslor som verktyg”. Hon menar att utbrändhet uppstår som en konsekvens av ”svikna förhoppningar och brustna ideal”, där människor gått in i en ny arbetsplats med hängivenhet bara för att komma till slutsatsen att det inte blev som man trodde. Anledningen till att det blir så kan bero på flera olika faktorer som en individ inte kan påverka som exempelvis resurser, både ekonomiska eller mänskliga. När en individ sakta tappar all glöd, idealism samt inte längre känner någon mening, tenderar utbrändheten att krypa in. (Gedin-Erixon, 1992).
3 Teoretisk förankring
Det kan vara svårt att hitta en sammanhängande teori eller modell för arbetsmiljöarbeten och de psykologiska förhållandena. I den tidigare forskningen och forskningsöversikten nämns olika begrepp utifrån individ och organisation. I denna teoridel kommer vi att ta upp begreppens betydelse, teorier och hur de skulle kunna användas i relation till varandra. Detta för att kunna göra möjliga tolkningar av informanternas uttalande av deras arbetsmiljö i fritidshemsverksamheten och vår analys av vårt insamlade material.
3.1 KASAM och Interaktionistisk teoribildning
Håkansson (2005) talar om den objektiva och subjektiva upplevelsen av miljön, vilket han vidare nämner som yttre och inre faktorer, något som Aaron Antonovsky tar upp i sin beskrivning av modellen KASAM (Känslan av sammanhang). Håkansson menar att hur vi ser arbetsmiljön beror på en kombination av de yttre och inre faktorerna. Vi har den yttre objektiva miljön som sedan påverkas av hur det inre ser på den faktiska miljön, hur vi begriper den (Håkansson, 2005). Hur binds det till KASAM-modellen? Aaron Antonovsky beskriver känslan av sammanhang i 3 komponenter, begriplighet,
hanterbarhet och meningsfullhet.
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang. (Antonovsky, 2005, s46)
Begripligheten påverkar hur man upplever inre och yttre faktorer, till exempel hur vi
begriper krav som vi ställs inför i arbetet. Har vi en hög känsla av begriplighet kommer framtida stimuli vara förutsägbara eller att vi kan ordna och förklara dem. Hanterbarheten utgörs av vilka resurser vi har tillgång till, till exempel kollegor. Detta kan i sin tur påverka hur väl vi kan hantera olika situationer som uppstår och ta oss igenom dem, till exempel hur hanterbara kraven vi har på arbetsplatsen är. Meningsfullheten är vår känslomässiga komponent, hur vi ser på livet och dess investeringar, att vi kan se meningen i att investera energi, engagemang och hängivelse till de problemen vi möter.
Kan vi inte det kommer vi inte att känna mening med det vi gör (Antonovsky, 2005). Antonovskys definition behöver dock ett noggrannare och tydligare klargörande, enligt Eriksson (2006), för att den ska finna sig som grund i arbetsmiljöarbeten. Hon tillägger att den är bra för att analysera och ger ett objektivt och subjektivt perspektiv utifrån varje individs känsla av sammanhang (Eriksson, 2006). Bilden varje individ har på sin omgivning kan beskrivas genom interaktionistisk teoribildning (Aronsson, 2012). Enligt denna modell påverkas och ser varje individ olika på den upplevda verkligheten. Modellen beskriver att det finns flera olika individfaktorer som spelar in, sociala, individuella och organisatoriska faktorer, på grund av till exempel tidigare erfarenheter. Tolkningen av arbetssituationen påverkar det upplevda arbetsklimatet som påverkar konsekvenserna i form av arbetsglädje, motivation, välbefinnande och vår prestation (Aronsson, 2012).
3.2 Presenteeism och absenteeism
Forskningen kring presenteeism är smal och fenomenet är relativt nytt. Det vi kan läsa oss till är att presenteeism handlar om hur en individ med dålig hälsa ändå är på sin arbetsplats. Eftersom den enskilda arbetstagaren arbetar sjuk både fysiskt och psykiskt så bidrar presenteeism till en sämre arbetskvalité och en högre grad av ineffektivitet (Kidger, m.fl. 2015). Presenteeism finns att hitta hos de flesta yrkesgrupperna men är en större faktor främst inom två yrkesbranscher: sjukvården och skolväsendet (Ferreira & Martinez, 2012). Presenteeism är något som även ger en påverkan på absenteeism, frånvaron från arbetet, något som statistiken på sjukskrivningar från Grundskoleförvaltningen (Bilaga 1) visar från några skolor i de särskilt utsatta områdena, statistiken visar dock inget specifikt för fritidspersonalen utan är en statisk över all personal på skolorna. Frånvaron inom grundskolan är relativt hög men, enligt forskningen om presenteeism, hade frånvaron kunnat vara högre om färre inte gått till jobbet på grund av sitt hälsotillstånd. Detta stärks av den svenska studien från Aronsson, Gustafsson och Dallner (2000). Resultatet visade att en tredjedel, av de som genomförde undersökningen, gick till jobbet två eller fler gånger om året, när de egentligen borde sjukskrivit sig i förhållande till sitt tillstånd. Risken är, utifrån deras studie, högst inom utbildnings- och vård/välfärdssektorerna vilket beror på svårigheten att ersättas och hitta vikarie (Aronsson, Gustafsson & Dallner, 2000). Utifrån Kidger (2015) och Ferreira och Martinez (2012) har vi fått en bild av hur en individ, i relation till presenteeism och
absenteeism, kan vara i ett ohälsosamt tillstånd som påverkar hens arbetsplats och inställning till sitt arbete. Tillståndet påverkar individens känsla av sammanhang och i vilken grad individen känner att det finns en mening i det hen gör. Detta kan vara anledningen till att absenteeism och presenteeism är ett återkommande fenomen inom skolvärlden (Eriksson, 2006).
Vidare i arbetet kommer vi i analysen använda oss av de begrepp och teori som vi nämner här ovan. Vi kommer delvis att använda dem flytande i de sammanfattande analyserna samt för att göra en möjlig tolkning av de uttalanden som fritidspersonalen gjort. Exempelvis kommer vi att dela upp de olika komponenterna i KASAM för att göra möjliga tolkningar utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vidare kommer vi även att sätta informanternas uttalande i relation till presenteeism och hur de uttrycker att det påverkas av andras absenteeism.
4 Metod och genomförande
I detta avsnitt kommer vi kort gå igenom för- och nackdelar med kvalitativ och kvantitativ metod och varför vi valde att använda oss av båda metoderna i vår undersökning. Vi kommer även att beskriva processen för hur vi gjorde valet av urvalsgrupper, hur vi hanterar deras personuppgifter och hur vi gick tillväga för att analysera vårt insamlade material.
4.1 Metoddiskussion
Kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder har båda sina för och nackdelar, vi ser en fördel i att använda oss av båda i vårt examensarbete. Vi har valt att utgå från en fenomenologisk kvalitativ metod. Inom fenomenologi utgår forskaren från ett fenomen som hen vill få djupare förståelse kring med utgångspunkt i informantens syn på fenomenet. Det ämnar undersöka verkligheten genom individernas upplevelser. Denna kvalitativa metod kräver genomtänkta frågor samt reflektioner över vad man har på sig under en intervju, vilken plats man är på och hur många man ska intervjua. Kunskapen och empirin vi får in genom intervjuerna är individernas tolkning av sin upplevda verklighet och detta är viktig att tänka på i resultatet för undersökningen. Inom samhällsvetenskapen är det även vanligt med kvantitativ metod. Kvantitativ metod undersöker statistik och kvantifierbara resultat genom till exempel enkäter. Det ger forskaren möjlighet till en bra överblick kring samband mellan variabler. I en kvantitativ undersökning behöver forskaren tänka på bortfall, noggrann planering, tidsaspekten och att kvantitativ metod inte ger samma nyans som i en kvalitativ metod (Christoffersen & Johannessen, 2015). Vi får den upplevda verkligheten av hur fritidspersonalen har det på respektive skola, nackdelen är att varje persons uppfattning är utifrån individen och behöver inte ge ett svar på helheten. Deras uppfattning är en del som är tolkningsbar och sedan går att sätta i perspektiv till helheten (Hjerm, Lindgren, Nilsson, 2014).
4.2 Metodval
I examensarbetet har vi, som nämnts ovan, utgått från en kvalitativ metod som vi sedan styrker med en kvantitativ undersökning, vilket ger undersökningen en högre validitet samt bredare och djupare förståelse. Vi har utgått från semistrukturerade intervjuer.
upp och för att på bästa sätt formulera sin uppfattning och erfarenhet, utan några formulerade svarsalternativ vilket skapade flexibilitet. I en semistrukturerad intervju ställer vi samma frågor till alla informanter vilket ger oss som intervjuare mer lika svar och underlättar för den senare analys och teoriprövningen av empirin (Hjerm, Lindgren, Nilsson, 2014). De förbestämda frågorna och strukturen på intervjun gör det lättare för en oerfaren intervjuare, exempelvis vi studenter, att behålla hög validitet och struktur i sina intervjuer. Det förbestämda upplägget gör det enklare att få en relation mellan de olika informanternas svar om man ställer samma frågor till alla informanter (Hjerm, Lindgren, Nilsson 2014). Den semistrukturerade intervjuformen ger oss en fenomenologisk synvinkel utifrån jag-upplevelsen i svaren och diskussionen kring frågorna som ställts under intervjun. Inom fenomenologin, som vi nämnt ovan, utgår man från människan som subjekt och hur individen ser eller upplever ett fenomen (Christoffersen & Johannessen, 2015).
Den kvantitativa metoden sker genom en enkätundersökning. I förprocessen är det viktigt att tänka kring validiteten i enkäten, frågor kan ej tas bort eller läggas till när den väl är skickad. Förprocessen är avgörande för kvaliteten i undersökningen och gör det viktigt att tänka på hur man formulerar sina frågor, är de relevanta för fenomenet som ska mätas och att det framgår hur det mäts. Enkätundersökningen ger oss svar på frågor som vi kan sätta i perspektiv till de frågor och svar vi får in från informanterna i intervjuerna och därigenom få ett större perspektiv och stärka helhetsbilden (Hjerm, Lindgren, Nilsson 2014).
4.3 Validitet och reliabilitet
I både kvalitativ och kvantitativ metod är validitetsbegreppet något som alla forskare ska utgå från. Validitet är det mätinstrument som avser att forskarna mäter det som avses att mätas, exempelvis att vi använder oss av frågor i enkäten som är validerade för vår undersökning. Reliabilitet, till skillnad från validitet, mäter huruvida resultatet för undersökningen är upprepningsbart, skulle resultatet bli detsamma om man utförde det igen? Reliabiliteten bevisar hur exakt och noggrann den undersökningsdata som samlats in är (Christoffersen & Johannessen, 2015). I användningen av båda metoderna finns det en möjlighet till begreppsvaliditet, som visar relationen mellan fenomenet och mätningen, ett mätningsfenomen, där vi skulle kunna se samband mellan orsak och verkan. Hur
fritidspersonalens situation och upplevda verklighet ser ut och vad som kan vara orsaken till hur de påverkas (Christoffersen & Johannessen, 2015).
4.4 Urvalsdiskussion
Våra urval av område, respondenter och informanter grundas i ett kriteriebaserat urval. Urvalet kommer därav att behöva uppfylla vissa krav och riktlinjer för att vi ska ta med dem i undersökningen. Det kriteriebaserade urvalet är ofta representativt för populationen, men skulle behöva göras i större utsträckning för att resultatet ska bli signifikant (Christoffersen & Johannessen, 2015). Utifrån Bryman (2018) hade vi behövt mer tid och bättre verktyg för att vår undersökning och urvalet skulle bli representativt. Gruppen av informanter och respondenter kan i sin utformning ses som representativ men hade troligen behövt vara större för att den ska bli representativ för hela populationen. Frågan om storleken på urvalet finns det inga precisa svar på och är därför svår att veta. Signifikans är något som dyker upp i analysen av kvantitativa data, ett värde av till exempel ett stickprov och hur man kan generalisera resultatet från undersökningen mot populationen, något man alltid vill uppnå (Bryman, 2018). Risken att det finns en skillnad mellan urvalet och populationen är något man får ha med i beräkningarna och detta kommer resultera i att stickprovet inte blir representativt för populationen och validiteten blir lägre. Det finns inget enkelt sätt för att ta reda på huruvida undersökningen och resultatet gäller hela populationen. Det man kan göra är att visa hur säker man är på att resultatet är trovärdigt, vilket tar oss till statistisk signifikans, en teknik som säkrar hur hållbart vårt resultat i undersökningen är för populationen. Något vi i vårt examensarbete som studenter inte har resurser och tid för att genomföra och där av kommer ta avstånd från i vår analys och slutsats av den insamlade datan (Bryman, 2018).
4.5 Urval för kvantitativ studie
Urvalet för vår kvantitativa studie är baserat på att respondenterna arbetar som fritidspersonal på en skola i ett särskilt utsatt område i Malmö. Detta urval kom vi åt genom outlook, då en av oss arbetar inom Malmö stad, vilket gav oss möjligheten att se allas befattning i databasen för att sedan maila ut enkätfrågorna. I urvalet och processen för frågeformuleringen utgick vi från Statistiska centralbyrån (1997) som tillsammans med arbetarskyddsverket, tagit fram ett urval av variabler som har en negativ påverkan
1993 och 1995. De frågorna kommer vi att använda oss av i vår enkätundersökning för en högre validitet i vår insamlade undersökningsdata för vad vi vill undersöka, med tillägg av egna relevanta frågor (Christoffersen & Johannessen, 2015). För en ökad validitet i frågeformuläret har vi i vår förprocess skickat ut formuläret till ett relevant urval av personer inom yrket. Vårt kriterium för personerna är att de skulle ha erfarenhet från att jobba på fritidshem i särskilt utsatta områden. Detta gör att urvalet av personerna i förprocessen är representativt för det vi ämnar undersöka (Christoffersen & Johannessen, 2015). Enkäten skickades ut till all fritidspersonal i särskilt utsatta områden i Malmö stad. Totalt skickades enkäten ut till 210 stycken och vi fick in 70 stycken svar på enkäten. De svaren vi fick in motsvarar 33,3 procent av all personal. Alla svaren vi fick in var anonyma och personerna går ej att identifiera. Utifrån att det är 33,3 procent som svarade på enkäten, vet vi att det finns ett bortfall på 66,6 procent/140 stycken. Hade vårt urval varit färre än 20 individer skulle det resultera i väldigt liten trovärdighet (Eliasson, 2018). Vårt urval låg på 210 stycken, men det är fortfarande ett rätt stort bortfall som vi behöver förhålla oss till. Vi kan inte säkerställa att de 33,3 procenten som svarat på enkäten står för hela populationen, men utifrån Eliasson (2018) skulle trovärdigheten i enkäten, trots bortfallet, vara relativt hög (Eliasson, 2018)
4.6 Urval för kvalitativ studie
I urvalet av särskilt utsatta områden utgick vi från polisens rapport, kriminell påverkan i lokalsamhället. Det är specifikt utvalda områden som uppfyller de krav som nämns i bedömningskriterierna för rapporten (Polisen, 2019). I dessa särskilt utsatta områden kommer vi att utgå från de områden som enligt rapporten har samma utveckling för att få områdena och de valda skolorna så likvärdiga som möjligt och underlätta undersökningen. I vårt urval för informanter utgick vi från att vi ville ha utbildad fritidspersonal som jobbat på skolan i mer än 6 månader. Dessa krav hade vi för att informanten skulle ha koll på sitt uppdrag och skolans struktur, vilket gjorde intervjuerna mer värdefulla för undersökningen (Christoffersen & Johannessen, 2015).
4.7 Genomförande
semistrukturerade och på de skolor där vi intervjuade två stycken intervjuades personalen en och en (Christoffersen & Johannessen, 2015). När vi ringde om samtycke hos rektorerna för att få intervjua fritidspersonal under arbetstid, fick vi ett nej från en skola. Detta på grund av att de hade brist på personal och hade folk som var sjuka, som i sin tur belastade den nuvarande fritidspersonalen. Det hade gett oss viktiga svar i vår undersökning och det var en av anledningarna till att den skolan inte kommer ta emot intervjuer från oss. Det begränsade oss i urvalet och gjorde att vi valde en ny skola i samma utsatta område. Vi fick godkännande från övriga skolor att intervjua, dock märkte vi en brist på utbildad personal, detta gjorde att vi valde både fritidsledare och fritidslärare för intervjuerna. Vi kontaktade personalen via mail och telefon för en personlig kontakt. Vi informerade informanterna om deras rättigheter i samtyckesblanketterna och via mail innan intervjuerna kunde påbörjas. Plats för intervjuerna var olika beroende på om tid fanns under arbetstid, annars träffade vi informanterna utanför arbetet. Intervjuerna blev olika långa beroende på hur mycket svar vi fick från de olika informanterna, vilket resulterade i att intervjuerna blev mellan 16–36 minuter långa. Under intervjuerna valde vi att sitta tillsammans båda två (Ahmed och Samuel), för att en skulle leda intervjun medan den andre kunde reflektera över vad som togs upp. Skulle något missas kunde den andre ta upp det som följdfråga. När alla intervjuer var gjorda satte vi oss och transkriberade för att anonymisera intervjuerna innan de laddades upp och användes i uppsatsen.
4.8 Forskningsetiska överväganden
Vidare i bevarandet av informanternas personuppgifter och sekretess har vi utgått från Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer och de fyra huvudkraven. Utifrån
informationskravet kommer deltagarna i undersökningen har fått ta del av all information
gällande vad undersökningen och deras deltagande kommer att innebära. Deras deltagande är frivilligt och informanterna har rätten att dra sig ur när de vill, fram tills det att arbetet är publicerat. För att förhålla oss till samtyckeskravet har vi inhämtat informanternas samtycke genom samtyckesblanketter och ett tidigare godkännande av berörda rektorer på skolorna. I vissa fall där informanten är under 15 år skall förälders samtycke inhämtas, vilket vi inte behövde då alla informanterna är över 18 år. Skulle informanten vilja stryka sitt deltagande i undersökningen skall informationen som informanten delgivit tas bort ur undersökningen utan negativa följder. Största möjliga
konfidentialitet skall ges för de personer som deltar i undersökningen utifrån
konfidentialitetskravet. Detta förhållade vi oss til genom att personuppgifterna förvaltas
så att det är praktiskt omöjligt för obehöriga personer att identifiera deltagare i undersökningen. Konfidentialitetskravet blir extra viktigt för oss då vi har valt ett avgränsat område att undersöka och deltagarnas identitet skall ej kunna identifieras trots det avgränsade området. Därav har vi valt att inte nämna vilka områden vi besökt eller vart de ligger. Uppgifterna kommer, utifrån nyttjandekravet, endast användas till det de ansvariga ursprungligen utlovat och informerat. I presentation till informanterna har vi framfört examensarbetets huvudsakliga ändamål, vad det innebär och vad vi kommer att undersöka. All insamlad empiri är anonymiserad och transkriberad innan någon obehörig fått tillgång till det. Vi laddade upp ljudfilerna på Malmö universitets databas och sedan transkriberades och anonymiserades ljudfilerna över i Word-dokument med pseudonymt namn för att sedan användas i examensarbetet. Informanternas personuppgifter kommer sedan att förstöras, vidare kommer informanterna ta del av vart den slutgiltiga upplagan av arbetet kommer att publiceras.
4.9 Analysmetod
Som vi nämnt tidigare har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Efter analysen och genomgången av de båda undersökningarnas empiri valde vi av att använda oss av den så kallade kompletterande modellen. Modellen handlar om att genom fördelningen mellan metoderna, sätta målet för undersökningen i fokus och ge en ökad kunskap i det valda området. Istället för att ställa de båda metoderna mot varandra låter man dem komplettera och stärka varandra. Något vi känner har gett en ökad validitet i vår undersökning eftersom informanternas uttalanden har gått att sätta i relation till de svar som kommit in från respondenterna. Vilket kunde skapa en annan förståelse kring informanternas uttalanden (Hjerm, Lindgren, Nilsson 2014).
Vår tolkning och förhållningssätt i analysen kan ha påverkats av de tidigare erfarenheter vi har från särskilt utsatta områden, vilket vi nämner i vår inledning. Det har därför varit viktigt för oss i vår analys av informanternas svar att vi tagit avstånd från våra tidigare erfarenheter. Detta för att kunna förstå avsändarens budskap med sitt uttalande och leva oss in i deras situation och förstå förhållandet mellan deras del och helheten, vilket utgör en hermeneutisk cirkel (Allwood & Erikson, 2017). Enligt Per-Johan Ödman och Ning
de Coninck-Smith kan tidigare erfarenheter och upplevelser beskrivas som en del av en helhet, detta är en tolkningsprocess mellan delen och helheten där delen ger förståelse för helheten och helheten förståelse för delen. Det de menar är att vår tolkning kommer växa fram genom cirkelns rörelse mellan oss som individer och nya uppfattningar och kunskaper som sedan leder till nya förståelser i tolkningsansatser (Brinkkjaer, Höyen 2013). Vidare i analysen av vårt material har vi, efter transkriberingen av våra intervjuer, delat in vår analys i olika teman. De olika teman diskuterades fram genom det insamlade materialet, vilka ämnen är det som vi vet tas upp och vad är relevant för vår text i förhållande till våra frågeställningar. Vi kom tillslut fram till uppdrag, fritidshemsverksamheten och stressfaktorer som huvudteman. Under varje huvudtema delade vi in det i mindre underrubriker för att förenkla förståelsen och den röda tråden i arbetet av analysen. Vi färgkodade teman för att enkelt kunna markera det vi tyckte passade till varje tema och välja ut det som var relevant. Efter färgkodandet av transkriberingarna gjorde vi ett separat dokument för varje tema där vi la in det absolut mest användbara av det relevanta vi markerat. I dessa dokument kunde vi enkelt hitta relationer mellan informanternas svar, men också deras olikheter. Detta gjorde vi för att kunna dra bättre slutsatser och se samband mellan empirin och våra valda teorier. Enkätsvaren valde vi att analysera efter varje färdigt tema. Vi analyserade enkätsvaren för att se om vi kunde hitta svar som kunde stärka eller komplettera det som informanterna pratar om i sina intervjuer.
5 Analys
Vi har genom det insamlade materialet och empirin, analyserat och kunnat konstatera att det finns olika uppfattningar kring den upplevda arbetsmiljön bland fritidspersonalen i särskilt utsatta områden. Det finns både gemensamma faktorer men också helt olika åsikter kring stress, uppdraget i skolan, fritidsverksamheten, ledningen och hur de olika informanterna och respondenterna påverkas i den rådande arbetsmiljön. Vi kommer att benämna de intervjuade personerna med ett pseudonymt namn i form av fritidspersonal (F1-8). Enkätsvaren vi har fått in har vi gjort diagram över och dessa kommer ligga som en bilaga i slutet på uppsatsen. Vi skickade ut enkäten till all fritidspersonal i särskilt utsatta områden i Malmö stad. Av de 210 stycken vi skickade ut fick vi in 70 stycken. Svaren har analyserats och kommer användas som komplement till de kvalitativa intervjuerna i analysen.
I kapitlet kommer vi, genom analyser av empirin, ge svar på våra frågeställningar. Vi har därför delat in analysen i olika teman där vi börjar med att beskriva hur informanterna har uttalat sig. I slutet av varje tema avrundar vi med en sammanfattande analys där vi knyter an informanternas uttalanden med begrepp och teori. I analysen gäller det att ha den interaktionistiska teoribildningen i åtanke. Modellen beskriver att det finns flera olika individfaktorer som spelar in, sociala, individuella och organisatoriska faktorer, på grund av till exempel tidigare erfarenheter. Detta är något som kommer göra att varje informant kan se och uttrycka sig olika kring huruvida arbetssituationerna påverkar dem (Aronsson, 2012).
5.1 Uppdraget
I detta avsnitt kommer vi att ta upp hur fritidspersonalen uttrycker sina upplevelser av sitt uppdrag under skoltiden och hur de uttrycker att det påverkar dem som individer och deras fritidshemsverksamhet.
5.1.1 Fritidspersonalens upplevelse av uppdraget
När vi ställde frågan om hur fritidspersonalen upplevde sitt uppdrag, svarade fem av de åtta i fritidspersonalen att de trivs med sitt uppdrag under dagtid. Det råder dock skilda meningar om hur väl uppdraget fungerar och hur man trivs med det. Gemensamt för F1,
F2 och F6 är att de alla har samverkan med klasslärare. F1 berättar att hen trivs med sitt uppdrag, men att det uppenbarligen inte fungerar till 100 procent.
Samverkan tillsammans med lärare och det utbytet, där är vi inte riktigt än. [...] när jag kan gå ifrån när jag inte är inbokad på möten eller annat då har dem typ idrott eller är uppdelade i 3–4 grupper och så jobbar de på olika håll. Och då ska jag försöka hitta mig in där i samverkan (F1).
F2 och F6 uttrycker sin samverkan som bra och att de har planeringstid för att kunna genomföra en bra samverkan. F2 har tid tillsammans med sina övriga kollegor på sin avdelning för att planera samverkan tillsammans utifrån de sju förmågorna i, Lgr11, Läroplanen för grundskolan. F3 och F7 har praktiskt estetiska ämnen under dagtid som de båda uppskattar. F3 visar en tydlig positiv inställning till samverkan och säger sig ha en tydlig roll med ett bra team runt om sig som stöttning. F7 uttrycker att hen gillar sitt uppdrag men har försökt få ledningen till att, “snälla lägg lektionerna på förmiddagarna”, men inte fått någon respons och detta påverkar hens fritidsuppdrag.
F4 och F8 visar ett missnöje över hur deras uppdrag ser ut kring dagtid i skolan. F4 uttrycker att hen inte har den kompetensen som behövs för att exempelvis samverka i matte och att hen inte har planeringstid för det. F4 har ungefär en timme till att planera all samverkan och det är väldigt lätt hänt att den timmen försvinner på grund av andra händelser som måste prioriteras.
Jag upplever att min kompetens kommer inte riktigt fram på förmiddagarna. [...] händer fortfarande att man blir tillbakatryckt av lärare, ledning och andra som både har förutfattade meningar för vad en fritidspedagog är men också bara misstolkar vårt uppdrag helt. Och ett konkret exempel är att de räcker att jag står 1h under en lektion och delar ut papper till barnen åt läraren. Jag har inte gått 3 år på högskola för att dela ut papper (F8).
Det F8 beskriver i citatet ovan är en väldigt tydlig frustration över att den kompetensen hen har utbildat sig för inte kommer till användning på grund av gamla synsätt av vad en fritidspedagogs roll är hänger kvar hos en del i skolorganisationen. Även F1 nämner att hens kompetens inte kommer till användning, hen har jobbat inom skola länge, har utbildning inom dramapedagogik och vill kunna utnyttja det i sin samverkan men säger
att “[...] fritidsverksamheten behandlas styvmoderligt. Vi ska suga ut så mycket som möjligt av personalen under dagen för de kostar pengar, de är heltidsanställda.” (F1).
5.1.2 Uppdragets påverkan
Enligt vår tolkning av det som fritidspersonalen säger kring sina skoluppdrag har det olika påverkan på både dem som individer men också deras fritidshemsverksamhet. Fem uppskattade sitt uppdrag under dagtid, men alla uttrycker något som påverkar antingen fritidshemsverksamheten eller dem själva som individer.
F3 och F7 som har praktiskt estetiska ämnen uttrycker båda att barngrupperna är stora och att det påverkar dem i sin planering och utformning av lektionerna. F3 beskriver sin situation som väldigt kluven och säger att ibland kan det ena bli lidande på grund utav det andra. F7 beskriver sin situation som mer utmattande på grund av den höga ljudnivån under idrottslektionerna och när hen håller i sitt uppdrag kommer inte hen in på fritids förrän vid 15-tiden på eftermiddagen. Hens dubbla uppdrag gör att hen får gå rakt in i fritidshemsverksamheten på eftermiddagen. När någon annan av lärarna är borta får hen hoppa in och ta deras lektioner också. “När det ser ut så här så kan det påverka arbetsmiljön.” (F7). F2 ser sitt uppdrag som roligt men, på grund av lokalbristen och tiden för att hinna göra sitt uppdrag i skolan, så får hen ta med sig jobbet hem för att få det gjort i lugn och ro. Detta trots att hen inte kompenseras för det.
F4, F6 och F8 uttrycker att uppdraget påverkar deras fritidshemsverksamhet under eftermiddagen, deras planeringstid och ibland även deras ställtid med övriga kollegor på sina avdelningar innan de ska gå in i fritidshemsverksamheten. F6 beskriver det som att samverkan på dagarna prioriteras och får så mycket fokus att planeringstiden för fritidshemsverksamheten försvinner, något som de uttrycker påverkar strukturen och det kvalitativa arbetet på fritidshemmet. F6 uttrycker att det hade kunnat läggas mer tid på fritidspedagogik under samverkan, planering och annan verksamhet, en balans för att eleverna ska uppnå sina mål. F4 och F8 beskriver sina situationer som mer stressiga och utmattande, då uppdraget tar mycket energi och planeringstid från fritidshemsverksamheten. F4 nämner även att när hen blir tvungen att hålla samverkan i ett ämne hen inte har utbildning i räcker inte planeringen till och hen behöver därför ta med jobbet hem för att planera upp en bra och strukturerad samverkan.
5.1.3 Sammanfattande analys
En av våra frågeställningar var: Hur upplever fritidshemspersonalen sitt uppdrag i skolan och hur de uttrycker att det påverkar deras fritidshemsverksamheten? I beskrivningen ovan finns det flera olika uppfattningar om den upplevda situationen kring uppdraget under skoltiden. Det påverkar varje individ olika beroende på hur omständigheterna ser ut, vilka tidigare erfarenheter man har och hur man påverkas av stress och press.
En möjlig tolkning, utifrån KASAM, är att kravet kring samverkan för F2 och F6 blir
begripligt och hanterbart, de uttrycker att de får tid för att planera och lägga upp sin
samverkan. Något F1 uttrycker som en stor brist gällande möjligheten för att planera sin samverkan eller lyckas hitta in rätt med klassläraren. Med utgångspunkt i F1:s tankar kring samverkan kan man tolka situationen som att kravet för F1 att genomföra en välorganiserad samverkan inte blir begripligt eller hanterbart (Antonovsky, 2005). Gemensamt för F1 och F6 är att de båda uttrycker att de inte känner en meningsfullhet kring sin samverkan. De vill båda kunna jobba mer utifrån sin kompetens kring fritidspedagogiken men på grund av olika skäl begränsas de av kraven på att få dagverksamheten att fungera. Av dessa tre informanter tolkar vi det som att F2 är den som uttrycker högst KASAM utifrån hur de beskriver sina situationer. Utifrån de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är det rimligt att beskriva F2:s situation som att hen har begripliga krav som hen kan hantera genom god tid för planering. Tillsammans med sina kollegor kan hen strukturera och planera samverkan utifrån fritidspedagogikens sju förmågor som skapar en meningsfullhet i hens arbete (Antonovsky, 2005).
Det är rätt mycket dokumentation kring mitt ämne och sen har jag mitt huvuduppdrag på fritids där de ska dokumenteras så att många gånger får det bli, var brinner det mest, vad behöver jag göra nu? Det kan vara en påfrestande faktor ibland, lite stressigt men sen har jag ju tiden för att lösa det så jag känner inte att det är något som påverkar mig negativt. (F3)
Utifrån citatet av F3 och hur F7 uttryckt sig är en möjlig tolkning att de upplever sina uppdrag som positiva, de finner sig i ett högt tempo där de utsätts för stress i sitt uppdrag, men anser att det inte påverkar dem negativt. De har förutsättningar för att planera, prioritera och lägga upp sitt eget uppdrag, detta gör att de kan påverka sina arbetsuppgifter
(Aronsson, 2014). Det skapar en medvetenhet kring deras situation på ett sätt som gör att de har mindre risk att påverkas av psykosocial ohälsa i form av negativ stress. F7 nämner dock att uppdraget kan stressa hen negativt när hen får gå rakt in i fritidsverksamheten på eftermiddagen framförallt när hen har fått ta andras arbetsuppgifter, men inte att själva uppdraget i sig påverkar hen negativt.
Gemensamt för F7 och F8 är att de uttrycker sig för att vara högpresterande personer med hög koncentrationsförmåga i att slutföra sina arbetsuppgifter. De båda uttrycker att de påverkas av deras kollegors absenteeism. Kollegornas frånvaro sätter en högre belastning på dem och gör att de känner en negativ påverkan som kan bli bidragande till
presenteeism och påverkar deras arbetskvalité (Ferreira & Martinez, 2012). När F7
behöver hoppa in och vikariera för sina lärarkollegor i uppdraget under dagtid medför det även att hen kommer sent in i fritidsverksamheten vilket påverkar hens psykosociala arbetsmiljö, då kollegorna kan slänga kommentarer som exempelvis “kommer du nu?”.
Likt F7 och F8 uttrycker F4 sig som högpresterande och uppger sig göra allt för att arbetsuppgifter ska bli färdiga, detta kan i vissa fall påverka hen negativt och kan påverka
presenteeism. Vidare följer en beskrivning av hur F4 uttalat sig om sin situation. F4
uttrycker hur hen ibland får ta med jobb hem när hen ska samverka inom ett ämnesområde hen inte har någon utbildning i eller kunskap om sen tidigare inom. Det resulterar i att hen måste söka upp information och få kunskap inom området för att kunna lägga upp en planering för lektionen, vilket hen får göra hemma då tiden på jobbet inte räcker till. Det stressar hen tills det att arbetsuppgiften är väl genomförd. Med utgångspunkt i F4:s uttalande om sin situation är en möjlig tolkning att det bidrar till presenteeism i form av negativ stress (Kidger m.fl, 2015).
[...] skulle en lärare vara sjuk, så förväntas det att vi ska gå in och ta den klassen. Dessutom ska vi kunna göra det själva. När läraren har sina lektioner där läraren är huvudmannen och ledaren, då förväntar de sig att vi ska stötta men vi får ingen stöttning när vi ska hoppa in som vikarie i klassen. Hur kan man då förvänta sig att jag ska kunna hålla en standard på fritidshemmet på eftermiddagen samma dag. Jag kan göra det, MEN att sätt den pressen på fritidspersonal är under all kritik. (F8).
informanterna, utöver F8, uttrycker också en tydlig frustration över hur de och deras uppdrag behandlas under dagtid. Utifrån KASAM är en möjlig tolkning av deras beskrivning att de inte begriper situationen och finner ingen mening med det de gör, men de hanterar situationen utifrån vad den är, eftersom de uttryckt sig för som högpresterande (Antonovsky, 2005). Detta visar hur viktigt det kan vara att ha inflytande i vad som sker runt omkring en på sin arbetsplats. Enligt Antonovsky (2005) går det inte bortse från hur det kollektiva arbetet påverkar ens arbetssituation. Fungerar inte de samverkande relationerna kommer vi heller inte finna någon större meningsfullhet i vårt arbete.
5.2 Fritidshemsverksamheten
I detta avsnittet kommer vi att ta upp hur fritidspersonalen ser på sin fritidshemsverksamhet och hur de uttrycker att den påverkas av den rådande arbetsmiljön. I intervjuerna så ställde vi frågor kring deras fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Hur ser arbetsmiljön för de intervjuade ut på fritidshemmet och hur anser de att det påverkar deras möjligheter att bedriva en strukturerad och kvalitativ verksamhet?
5.2.1 Fysiska arbetsmiljön i fritidshemmet
När det kommer till fritidsverksamheten och frågan kring den fysiska miljön, har de flesta i fritidspersonalen uttryckt sig kring en gemensam bild över hur de är anpassade in i skolans lokaler. Fritidspersonalen pratar om hur de får anpassa sin verksamhet efter hur och när de får tillgång till olika klassrum eller lokaler. F1 pratar om den fysiska miljöns brister samt hur det ställer till det. Hen uttrycker att det är oklart vilka lokaler som är avsedda för fritidsverksamhet. Hen beskriver bland annat hur åk 2–3 har fritids inne i vanliga klassrum som har skolundervisning på förmiddagen och som inte är avsedda för fritids i grunden. Hen ger en bild av sin egen fritidsverksamhet, hur de har tillgång till korridoren där de har bordsspel och sedan andra klassrum. Men den “officiella” fritidslokalen är ungefär 35 kvm och har ingen tillgång till vatten eller kök, utan vatten hämtas i kannor innan fritids börjar. F1 beskriver hur lokalbristen, enligt hen själv, påverkar den spontana leken och rörelseaktiviteter för barnen då det inte finns utrymme för det. F3 beskriver en liknande situation med ett rum som är avsett för fritids. Men tack vare deras tillgång till andra ytor och klassrum och att de är flera i personalen, så kan de
dela upp barngruppen i mindre grupper och arbeta effektivt på fritids. Trots att lokalerna och ytan inte är helt optimal.
F7 beskriver sin situation väldigt tydligt och uttrycker att den inte är bra, men de får det att fungera. Vi fick dessutom se ytorna de har tillgång till och det är absolut inte optimalt för att bedriva en bra fritidsverksamhet, enligt vår egen åsikt som blivande fritidslärare. I våra tankar och reflektioner är F2 den som uttrycker den mest fungerande fysiska arbetsmiljön. Hen har ett rum för fritids som utgångspunkt och fler klassrum runt om som alla är avsedda för fritids. Det sker vissa gånger att skolan blir prioriterade till dessa klassrum under till exempel utvecklingssamtal. Om lokaler blir dubbelbokade och det brister i kommunikationen blir F2 stressad, för övrigt en bra miljö.
5.2.2 Psykosociala arbetsmiljön i fritidshemmet
Det råder skilda meningar mellan fritidspersonalen angående deras planeringstid. En del klagar på att de har för lite och att den planeringstid som de har behöver gå till andra uppgifter för att dagen ska gå ihop. Medan andra uttrycker att de har bra med planering för att både hinna sitt uppdrag på dagen och fritids. F3 som har trippla uppdrag känner att hen har gott om planeringstid (9h i veckan) för att hinna med sina uppdrag och om hen inte skulle göra det så är det hen själv som hen beskyller. Hen uttrycker att skulle något bli lidande så är det hens uppdrag under dagtid eftersom fritidshemmet är hens huvuduppdrag. Någon som är mindre nöjd är F8 som inte har lika gott om planeringstid med sina kollegor och för sig själv. Hen uttrycker att när hen väl har planeringstid så kan den gå till att fixa med annat eller bli inkallad på bland annat möten.
F1, F4 och F6 har alla liknande situationer. De har inte så mycket planeringstid (2-5h) och den gäller både för deras uppdrag på dagtid, fritidshemsverksamheten och möten ihop med arbetslag. Detta beskriver de som påfrestande och att det påverkar fritidshemsverksamheten då de uttrycker att de känner att tiden inte räcker till för att planera en kvalitativ och strukturerad verksamhet utifrån Lgr11. Detta kan även styrkas från enkäten där vi frågade: Har du tid att planera en strukturerad och kvalitativ fritidsverksamhet med dina kollegor? 24,3% känner delvis inte och 12,9% känner inte
alls, något som kan ses som relativt höga siffror, med tanke på vilken verksamhet det är
är något de upplever påverkar deras psykosociala miljö. F1 är noga med att använda sig utav hens planeringstid. F1 beskrev dock att andra i personalen på arbetsplatsen uttryckt att det känner att de måste utföra sina arbeten oavsett hur miljön ser ut. Hen upplever att fritidspersonalen måste vara tillgängliga konstant, vilket ofta leder till att andra i personalen missar möten eller ens arbetsuppgifter på grund av att de ställer upp någon annanstans i verksamheten.
[...] man jobbar i positiv anda och försöker se möjligheter hela tiden, men det bränner ut folk. Jag läste statistik om vilka yrkesgrupper som blir mest utbrända och det var just skola. Kolla upp just skola, för fritidspersonalen låg väldigt högt där. Jag hörde detta från en läkare. (F1)
Fortsättningsvis är det flera i fritidspersonalen som uttrycker att de blir påverkade av den psykosociala miljön. F6 uttrycker att tiden inte räcker till, det blir för mycket att göra och många konflikter som behöver lösas. F4 beskriver sin situation som liknande om än lite värre. F4 och hens arbetslag har lyckats skapa en bättre struktur på fritids nu men det har varit mycket stress och psykiskt påfrestande under en längre period. Det byggs upp en stress från de höga ljudnivåerna, de krävande eleverna, den våldsamma miljön och kollegor som inte riktigt gör det de ska. Detta har, enligt F4 resulterat i att deras ambitioner för att jobba med de sju förmågorna på fritidshemmet inte fungerat. Nedan följer ett citat där vi frågade: Hur upplever du din psykosociala arbetsmiljö?
Från min sida kan jag säga att det är riktigt jobbigt. Jag kan också säga att mina kollegor känner likadant. Jag hade en period där jag stannade hemma en vecka och inte för att jag var sjuk utan för att jag behövde vara hemma, vila och reflektera över min framtid. Jag bestämde mig för att stanna men många andra som gått igenom samma sak valde att sluta. Nu har jag ett nytt team p.g.a. att det är många som antingen slutar eller byts ut vilket också har sina svårigheter. (F4)
F7 beskriver hens situation som psykiskt påfrestande samtidigt som hen påpekar och bekräftar F4 och F6 upplevelser. Något som hen beskriver som psykiskt påfrestande både för hen själv och verksamheten är andras frånvaro samt hur mycket ansvar det då läggs på F7. F7 berättade att hen verkligen hade uppskattat en till utbildad fritidshemslärare som är direkt kopplad till hens fritidshemsavdelning. Det skulle medföra att hen lättare skulle kunna planera sin verksamhet och inte känna sig ensam i det jobb hen gör, då hen känner att hen gör det lite över de andras huvuden. Den psykiska påfrestningen på
fritidspersonalen upplevs som hög och 47,1% i vår enkät tycker att det stämmer delvis och 30% tycker det stämmer helt när vi frågade om deras arbetsmiljö är psykiskt påfrestande. Vilket kan stäkra våra informanters uttalande.
5.2.3 Sammanfattande analys
Utifrån KASAM är en möjlig tolkning av de aktualiserade situationerna att flera av fritidspersonalen uttrycker att det sker brister i begripligheten kring lokalbristen och hur fritidshemmet väldigt ofta anpassas efter skolans lokaler och skolundervisningen. De uttrycker dock att situationen är hanterbar i det faktum att det är såhär det ser ut för fritidspersonalen och det är bara att acceptera enligt informanterna. De hanterar situationen för vad den är och försöker skapa en så stor meningsfullhet som möjligt både för dem själva men också för eleverna och deras lärande i fritidshemsverksamheten. F1 känner inte meningsfullhet och begriper inte hur de kan bedriva ett fritids utan att det finns tillgång för spontan rörelseaktivitet.
Det är inte alls bra, jag kan visa er. Vi har ett öppet klassrum + ett klassrum som vi fick nyligen efter att ha krigat för den. Vi har 57 barn (åk 2–3) och ljudnivån är otroligt hög speciellt när alla är där. Det är verkligen inte en bra miljö. När det är fint väder går vi ju ut men annars är vi inne. (F7)
Med utgångspunkt i F7:s citat är en möjlig beskrivning av situationen utifrån KASAM-begreppet hanterbarhet att F7 har svårt att hantera den höga ljudnivån då hen uttrycker att det påverkar deras hantering kring barngruppen. Vissa av eleverna, som är tystare och blyga, “glöms bort”. F2 har en fritidshemsverksamhet där lokalerna är ämnade för fritids. Det gör att hens jobb får en större mening, hen kan tillsammans med sina kollegor strukturera upp och bestämma hur de ska lägga upp planeringen för en meningsfull verksamhet i sina lokaler utifrån vad eleverna behöver och jobba kring de sju förmågorna som gör deras jobb begripligt och hanterbart.
I teorin kring KASAM beskriver Antonovsky (2005) hur ett arbetslag som har högt i tak och kan säga vad de tänker och tycker, upplever en större trygghet och positiv känsla i sina åsikter. Det medför att de lättare vågar be om hjälp och ger en positiv effekt som smittar av sig på de elever man har i verksamheten och skapar ett bättre klimat. Det skapar
möjligheter för en bra psykosocial arbetsmiljö och gör att prestationen höjs då personalen känner en gemensam meningsfullhet kring sitt arbete.
Majoriteten av våra informanter beskriver arbetsplatser där tiden för att planera deras verksamhet är för liten. Miljön blir påfrestande på grund av att de inte känner att de kan kvalitetsutveckla fritidshemmet. Detta kopplat med den konstanta tillgänglighetsaspekten leder ofta till att de uttryckt att de känner sig psykiskt påfrestade och stressade. F1 berättar att fritidspersonalen jobbar i positiv anda, vilket gör att man konstant vill ställa upp med exempelvis vikariat. Utöver att de känner att de måste ställa upp hela tiden så uttrycker de att känslan av att inte lyckas med kvalitetsutvecklingen av fritids en faktor. Flera från enkätstudien visade sig också känna en hög psykisk påfrestning, detta kan i sig ha flera påföljder och i värsta fall skulle det kunna leda till emotionell utmattning och
presenteeism (Ferreira & Martinez, 2012).
Om vi tar planering till exempel. När tror ni att Ledning/lärare bokar möten? På samverkan eller min planeringstid? Samtidigt vill man att jag ska ha en bra fritidsverksamhet. Detta håller inte, långt ifrån. Man har all rätt att bli arg över den rådande situationen! [...] Att man kan säga att du ska ha en fritidsverksamhet baserad på Lgr11 och den ska vara väl genomförd och väl strukturerad och väl förberedd o.s.v. Men du får ingen planeringstid, vi måste vikariera för klasslärarna, allt det här andra vi vill att du ställt upp på och samverka. (F8)
Ovan ser vi hur en av informanterna uttrycker sig kring en faktor som hen uttrycker påverkar hens arbete. Även andra informanter som vi nämnt tidigare har uttryckt svar går att tolka i stor utsträckning som en konsekvens av brist på resurser, både individuellt eller från ledning och klasslärare. Detta kan vara allt från att det saknas tillräckligt med personal för fritids eller att det inte hämtas in vikarier för lärarna som är sjuka. De situationer som beskrivs av fritidspersonalen kan vi utifrån KASAM tolka som att den psykiska påfrestningen samt den höga arbetsbelastningen gör att situationen för dessa individer inte blir hanterbar. Det är av vikt att ledning och chefer ställer begripliga krav på sina anställda för att de ska kunna prestera så bra som möjligt och känna att arbetsuppgifterna är hanterbara (Antonovsky, 2005). De olika faktorerna vi nämnt ovan kan befrämja fritidspersonalens psykosociala arbetsmiljö. Med utgångspunkt i de begrepp vi har med i vår teori och forskning, är en möjlig tolkning att de psykosociala faktorerna kan få en direkt effekt på arbetskvaliteten i form av exempelvis utbrändhet och
