Fackprovets vara eller icke vara

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

SOL

SÄL III:4A

Examensarbete

Fackprovets vara eller icke vara

Fackprovets betydelse för eleven,

näringslivet och skolan inom gymnasieskolans

hotell och restaurangprogram

The occupational tests to be or not to be

The occupational tests significance for the student, the

trade and school within the hotel and catering upper

secondary school

Örjan Ullberg

Lärarutbildning 90 hp Examinator: Jan Härdig

Abstract

Ullberg, Örjan (2009). Fackprovets vara eller icke vara. Fackprovets betydelse för eleven,

näringslivet och skolan inom gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram. (The occupational tests to be or not to be. The occupational tests significance for the student, the trade and school within the hotel and catering upper secondary school).

Lärarutbildningen, SÄL, Malmö högskola.

Under elevens sista termin på gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram har de chansen till att avlägga ett fackprov. Om detta blir av censor godkänt erhåller eleven ett fackbrev (diplom). Detta fackbrev utgör bevis för dokumenterat goda kunskaper och färdigheter inom utbildningens direkta yrkesanknutna delar. Syftet med studien är att undersöka vad provet har för betydelse för de olika representanterna som är berörda av fackprovet, skolan, näringslivet och den enskilde eleven.

Ett yrkesmässigt prov för att visa sina kunskaper inom den bransch eller det fack man tillhör har funnits länge i form av ett gesällprov. Man skall dock inte blanda ihop gesällprovet med fackprovet, då det senare inte finns förankrat hos Skolverket och/eller branschorganisationen. Gesällbrevet däremot utfärdas av respektive branschorganisation i detta fall Sveriges hotell - och restaurangföretagare.

I denna studie har en kvalitativ undersökning används där tre grupper/representanter med sammanlagt nio respondenter från verksamhetsområdena har intervjuats. Genom dessa intervjuer och samtal har en inblick i deras förhållning och betydelsen för fackproven skapats.

Sammanfattningsvis visar det sig att åtta av nio respondenter förespråkar tillämpningen av fackprovet och anser att det skall vara ett obligatoriskt inslag i undervisningen på hotell- och restaurangprogrammet. Studien visar att i dagens läge, efter godkänt prov så är det ingen som frågar efter fackbrevet vid rekrytering av personal.

Innehållsförteckning

1. Inledning 7

1.1 Syfte 9

2. Litteratur 9

2.1 Gesäll versus lärling 10

2.2 Samarbetet mellan näringsliv och skola 11 2.3 Examen, för eleven och läraren 12

2.4 Kunskapande 13

2.5 Betyg och bedömning 14

3. Metod 14

3.1 Valet av vetenskaplig metod 15

3.2 Intervjuerna 15 3.3 Respondenterna 16 3.4 Tillvägagångssätt 17 3.5 Analys 18 3.6 Tillförlitlighet 19 3.7 Etik 20 4. Resultat 20

4.1 Fackprovets betydelse vid en anställning 20 4.2 Borde fackprovet vara obligatoriskt på samtliga HR- program? 21 4.3 Finns det en pedagogisk fördel att göra fackprovet? 22 4.4 Hur ser lärarna på det?

Är det endast ett verktyg vid betygsättning och bedömning? 22 4.5 Elever som är behöriga att göra fackprovet har minskat de senaste åren 23 4.6 Sammanfattning av resultat 23

5 Diskussion 23

5.2 Skall fackprovet vara obligatoriskt 25

5.3 Teori och praktik 25

5.4 Fackprovets inverkan på elevens betyg 26 5.5 Arbetsplatsförlagd utbildning 26 5.6 Fackprovs resultat 2009 27 6. Slutsats 28 7. Vidare forskning 28 Referenser 30 Källförteckning 31 Bilagor 32

1. Inledning

I Sverige finns det idag närmare 160 gymnasieskolor med hotell- och restauranginriktning, hur många av dem som har eller använder sig av ett fackprov och hur det är utformat finns inte dokumenterat. Det finns ingenting från Skolverkets sida som säger att/hur det skall genomföras, utan detta sker på lokal nivå och proven är utformade av de enskilda gymnasieskolorna. På de hotell- och restaurangprogram som jag har varit i kontakt med så ser upplägget likadant ut (där provet existerar).

För att kunna bli examinerad måste eleven vara godkänd i samtliga karaktärsämnen, för att sen skriva 60 procent rätt på ett teoretiskt prov. Om nu eleven tar sig så här långt erbjuds det praktiska provet som inte är obligatoriskt. Den teoretiska delen av provet består av de karaktärsämnen (70 procent av provet) som eleven har läst under sina tre år på programmet, samt en extra del (30 procent av provet) på den yrkesinriktningen som eleven valt under sitt tredje och sista år, kök respektive matsal. Den praktiska delen av provet bedöms av censorer från restaurangbranschen, såsom restaurangchefer, krögare, kökschefer men kan också vara lärare från andra gymnasieskolor och dess restaurangprogram. Dessa censorer är på plats för att bedöma om eleven är redo för att träda in i arbetslivet, om han/hon är anställningsbar. Tanken med att ha dessa censorer som kommer utifrån är att de inte har några förkunskaper om eleverna. Det praktiska provet för kökseleverna går ut på att från ett visst antal av läraren utvalda livsmedel (se exempel bilaga 1), anrätta en tre- rätters måltid, bestående av förrätt, varmrätt och dessert samt ett matbröd. Eleverna blir bedömda på hur de handskas med råvarorna, ekonomi, mise en place (förberedelser, från franskans allt på sin plats), hygien, tillvägagångssätt vid tillagning samt presentation och smaksättning. De elever som valt matsal/servering blir under den praktiska delen av provet bedömda på en uppdukningsövning (estetiskt tänkande), (se exempel bilaga 3), därefter förhör sig censorerna om hur eleven hade tänkt med sin uppdukning, vilka bestick gästen skall använda till den här anrättningen? Vad är viktigt att tänka på när man serverar detta? Vad innehåller anrättningen? Vilket vin eller dryck skulle du rekommendera till detta? Jag måste inflika att nu är eleven oftast väldigt nervös, känslorna svallar. Under själva serveringen till de inbjudna betalande gästerna finns de moment med som finns i betygskriterierna t.ex. flambering, tranchering, filening och servering från fat. Fackprovet är ett test på om eleverna har tagit till sig den kunskap som är målet för kursen. Här sätts även läraren/ kursledaren på prov, har han/hon lärt ut det som står i betygskriterierna? Syftet med ämnet ”serveringskunskap” och kursen servering D vilket är den sista och avslutande delen i kursen, även förkortat SERK D är att den skall ge

grundläggande kunskaper i bordsuppdukningar där specialbestick används samt att tillagning och servering skall ske framför gästerna. I denna kursdel ingår att tranchera, flambera och filéa framför gästerna. Kriteriet för betyget väl godkänt innebär att eleven kan ge förslag på samt utföra uppdukningar för måltider med olika teman. Eleven skall också kunna utföra enkla trancherings-, filéings- och flamberingsuppgifter på egen hand. Skolverket (2009) Det är precis dessa kriterier som censorerna tittar på och bedömer, men censorerna är inte de som sätter elevens slutbetyg utan det är fortfarande lärarens uppgift. Frågan är då om detta resulterar i att om en elev uppfyller dessa kriterier och kan utföra de olika momenten utan svårigheter, att eleven automatiskt får ett Väl godkänd, Med väl godkänd i betyg i karaktärsämnet kök (Maku1207-08) eller servering (Serk C, D)? Detta kan vara ett dilemma för läraren. Denna praktiska del är väldigt stressande för eleven, när denne nu måste visa att den har tillgodo gjort sig den kunskap som har lärts ut under de tre år som eleven har varit på gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram.

Beslutet om att börja med denna utformning av slutprov togs för 20 år sedan (det har bedrivits restaurangskola i kommunen i 30 år) av programrådet, en sammansatt grupp med företrädare från skolan, elever (en representant från varje årskull), lärare och rektor och från branschen som tar beslut och diskuterar om skolans roll i näringslivet. Därefter har det blivit en tradition på denna gymnasieskola att förrätta ett fackprov varje år och det är ingen som hitintills har ifrågasatt varför man gör detta prov, mer om detta längre fram i texten. Hittills har det varje år varit åtminstone någon elev som har kommit upp i så pass bra studieresultat på den teoretiska delen att den praktiska delen av fackprovet har genomförts. Men bara för att man får chansen att göra det, betyder det inte att man klarar att genomföra det. De elever som nu inte når upp till godkänt resultat på det praktiska provet, blir erbjudna att försöka igen året därpå eller nästa gång det blir aktuellt med ett fackprov och kan på så sätt slutligen få sitt fackbrev. Jag har under min tid som lärarstuderande varit med om att förrätta dessa prov tre gånger som äger rum vid ett tillfälle under vårterminen, innan eleverna går ut på sin sista APU period (arbetsplatsförlagd utbildning). Detta är det sista kunskapstest som eleverna gör innan de tar studenten och således går vidare ut i arbetslivet.

Intresset för ämnet växte när jag läste ett tidigare gjort examensarbete med titeln ”Vad har fackprovet för betydelse för gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram och för ett antal representanter i hotell- och restaurangbranschen?” (Hagman, Mette 2007, s.1). En stilla undran föddes hos mig, är det inte för elevernas skull vi gör detta? Visserligen framkommer

det i Hagmans arbete att eleverna har en central punkt i det hela, men det var titeln som fick mig att börja fundera kring ämnet.

Jag har själv för ett antal år sedan genomlidit den stress och nervositet som denna sista kunskapskontroll innebär, då gymnasieprogrammet var tvåårigt och hade benämningen ”livsmedelsteknisk linje”. Personligen tror jag att fackbrevet (se bilaga 5) som man som elev erhåller efter avslutat och godkänt prov har hjälpt mig vid olika tillfällen och anställningar. Jag har bestämt för mig att när man är utexaminerad från gymnasieskolan och står där med sin meritförteckning som endast består av ett avgångsbetyg, så behövs det något som kan stärka att man är kunnig inom sitt gebit. Detta till skillnad från Hagman (2007, s.10) som i sitt examensarbete skriver ”efter alla yrkesverksamma år kan jag säga att det (fackbrevet) inte har haft någon betydelse för mig”

Så frågan är, har fackbrevet hjälpt de före detta eleverna på restaurangskolorna eller är det bara något som jag antar?

1.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka vad provet har för betydelse för de olika representanterna som är berörda av fackprovet, skolan, näringslivet och den enskilde eleven. Syftet leder fram till följande frågeställningar:

• Har fackbrevet haft någon betydelse för våra före detta elever i deras yrkeskarriärer?

• Finns det någon pedagogisk vinning i att göra provet?

• Är det en förberedelse inför elevernas framtida yrkesliv?

• Hur ser branschen på fackbrevet, påverkar det en anställning?

• Hur ser lärarna på det? Är det endast ett verktyg vid betygsättning och bedömning?

2. Litteratur

Under denna rubrik kommer de frågor som finns i frågeställningarna diskuteras med hjälp av litteratur samt våra styrdokument och den tidigare forskning som är gjord i ämnet.

2.1

Gesäll versus lärling

Ett yrkesmässigt prov för att visa sina kunskaper inom den bransch eller det fack man tillhör har funnits länge, kan gesällbrevet vara något som ligger till grund för dagens fackprov? Man skall dock inte blanda ihop dessa, då fackbrevet är något som inte finns förankrat hos Skolverket utan endast sker på lokal nivå. Medan gesällbrevet utfärdas av respektive branschorganisation i detta fall Sveriges hotell - och restaurangföretagare.

Man kan se vissa likheter med dagens fackprov och gesällbrevet när det kommer till de tre åren av lärotid. Samt det intyg och den bedömning som sker vid examination. Skråväsendet avskaffades 1846 (Carlqvist, Carlsson, 1950) men gesällbreven existerar fortfarande men utfärdas idag som jag nämnde ovan av de olika branschorganisationerna eller av de olika hantverksföreningarna. Gesällbrev kan idag erhållas inom ett hundratal olika yrkeskategorier och är idag som på 1600- 1700-talet ett bevis från den berörda branschen att man är kunnig inom sitt yrke. Ser man till det praktiska provet i kök och de punkter som elev/ lärling blir bedömd på så skiljer det ingenting

på dagens gesällprov och skolans fackprov.

I den nya försöksverksamheten lärlingsutbildningen AFL 1201 verkar det inte finnas några direkta direktiv hur bedömning av eleven skall gå till. Men efter det att eleven har spenderat halva sin gymnasiala skolgång utanför skolan, 1250 gymnasiepoäng, så bör elevens kunskaper testas av en lärare innan elevens slutbetyg sätts eller är tanken att handledaren på

lärlingsplatsen ska sätta betygen? Även hotell- och restaurangbranschens utbildningsråd (UHR) är oroliga över detta och uttalar sig på följande vis i branschtidningen ”Hotellrevyn” (nr.3 2009, s.16), ”Den främsta oron är att eleverna inte får den utbildningen de har rätt till. – det bygger på att handledarna till viss del skall ersätta lärarna. Det ställer krav på utbildning och pedagogik som oftast saknas.” (Kuntzer, 2009).

I ett yttrande från Lärarförbundet till utbildningsdepartementet ang. SOU 2008:27 daterat 2008 09 03 kan vi läsa följande om lärlingsutbildningen och bedömning ”Vidare är det av vikt att det är lärarna som ansvarar för bedömning och betygsättning av eleverna eftersom det är en del av lärarnas profession och inte en del av ett allmänt kunskapsområde som behärskas av gemene man.” (Sirén, Johansson, 2008).

”Kursen syftar till att eleven under handledares ledning på en arbetsplats får de fördjupade yrkeskunskaper som krävs för att vara anställningsbar inom valt yrkesområde. Syftet är att eleven utvecklar grundläggande kunskaper om teknik, redskap och de teorier som krävs för att arbeta på ett resurs-, miljö- och kvalitetsmedvetet sätt. Däremot är syfte att eleven ökar sin sociala kommunikativa kompetens, för att tillämpas i såväl yrkes- som i övrigt samhälls- och vardagsliv.” Skolverket 2008.

Men för att ta reda på vilka kunskaper eleven tillgodo gjort sig under hela sin utbildning och för att kunna se om eleven uppfyller de betygskriterier som finns, bör någon form av fackprov/ slutprov genomföras. (Författarens tanke).

2.2 Samarbete mellan näringsliv och skola

Ett utav de primära skälen till fackprovet är att få ett samarbete mellan näringslivet och skolan, det var som nämndes ovan, programrådet i samarbete med skolan som introducerade fackprovet i dess nuvarande utformning för ett antal år sedan. Det var från början ett initiativ taget av branschen för att närma sig skolan och eleverna för att skapa en mer ingående kontakt. Vikten av samarbetet mellan skola och näringsliv är något som genomsyrar hela den gymnasiala utbildningen och skolan skall eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all gymnasial utbildning men av avgörande betydelse för den yrkesförberedande utbildnings kvalitet. (LPF 94) Att utforma fackproven på detta sätt med censorer från branschen som bedömare fungerar som ett led i utveckling av relationerna mellan eleverna och kommande arbetsgivare och företag. (Wikström, 2009)

Om detta skriver också Hagman (2007, s.15) ”Eleven måste känna det samarbete som finns i gemenskapen mellan skola och bransch. När eleven märker den röda tråden mellan deras skola och framtid, förklaras säkert många frågetecken för eleven och kunskap infinner sig.” Samverkan mellan yrkesprogrammen och respektive bransch är av yttersta vikt, utan den arbetsförlagda praktiska utbildningen så skulle elevernas chanser att få ett arbete efter avslutade studier vara svårare än det är idag, de får härigenom en genuin chans att få ett arbete, det är även under dessa perioder de börjar skaffa sig ett kontaktnät och får använda sina kunskaper utanför skolan. Därför är det av yttersta vikt att vi lärare i samråd med eleven när vi börjar leta efter en APU-plats till eleven, vet vilka förkunskaper han/ hon besitter och

vilka kunskaper som krävs på just den APU-platsen. Denna del av gymnasietiden har en annan fördel, den ger eleven en direkt ”hands on” kontakt med det yrke som han/ hon har valt att arbeta inom när han/ hon så småningom kommer ut i arbetslivet. Eleven får här i ett tidigt stadium chansen att få en inblick i yrket, detta kanske inte alls var vad eleven hade tänkt sig. Kontakten med näringslivet är inte bara viktig för våra elever utan även för oss som lärare då vi befinner oss i en bransch där trender kommer och går. Så detta sätter press på oss att vara uppdaterade för att eleverna skall ligga i framkant och följa den utveckling som finns utanför skolans trygga väggar.

Yrkeslärarna på yrkesprogrammen är inte bara lärare de är även murare och kockar, som måste hålla sig ajour med vad som händer ute i arbetslivet, detta för att utbildningen inte skall bli förlegad. För skolans och elevernas skull bör vi lärare, som Arne Maltén (2003, s. 173) utrycker det ”….agera på samma sätt som vi vill att våra elever skall göra, d v s vara aktivt kunskapssökande och anlägga ett reflekterande förhållningssätt till vårt arbete och dess problem.”

2.3 Examen, för eleven och läraren

Visserligen kan detta sätt att hålla en examen/ prov på verka föråldrat. I slutet av 1800- talet gick studentexamen enligt Egidius, Henry (1999, s. 254-255) till på följande sätt ” I samband med studentexamen reste statligt utsedda censorer runt och såg till att ingen gymnasist godkändes som inte uppfyllde kraven i de olika ämnena.” Skulle man idag översätta den gymnasiala studentexamen så står den för att man har gått ut gymnasieskolan och det vankas festligheter och därefter fortsatta studier eller förhoppningsvis arbete. De flesta av våra elever tar studenten, men alla har inte klarat att uppfylla de betygskriterier som kurserna kräver, således utan slutbetyg i vissa ämnen/kurser dvs. de uppfyller inte dåtidens krav för examen. (Författarens tanke). Vidare skriver Egidius (1999, s. 253) att ”Examen är ett bevis på genomgången utbildning med godkända resultat på de kurser och moment, som krävs för ett visst givet diplom (eventuellt med Europeisk giltighet).” På det fackbrev som eleverna får vid godkänd examination står följande ”Utbildningen har omfattat såväl praktiska som teoretiska delar. Detta fackbrev utgör bevis för dokumenterat goda kunskaper och färdigheter inom utbildningens direkta yrkesanknutna delar.” se bilaga 5.

Både de undervisande lärarna och eleverna har ett intresse av att få bekräftelse på vad en kurs åstadkommit i frågan om lärandet. Så när censorerna förhör och bedömer eleverna utifrån

betygskriterierna och målen för kursen, blir även deras lärare (handledaren på en lärlingsplats) granskad utifrån om han har fullföljt sitt uppdrag när det kommer till att lära ut den kunskap som eleven skall ha tillgodo gjort sig. I dagens skola och samhälle har det diskuterats om eleverna skall sätta betyg på sina lärare, på det här sättet får läraren själv ett kvitto på huruvida han/hon har lyckats förmedla kunskap under de tre gångna åren. Vid en intervju med en lärare på restaurangprogrammet sa han sig känna det som ett ”personligt misslyckande om hans elever havererar” (misslyckas).

2.4 Kunskapande

Pedagogen John Dewey har myntat uttrycket ”learning by doing” som Egidius (1999 s. 64- 65) tolkar på följande sätt ”Kunskap uppstår när vi prövar oss fram i arbete och handling.” och det är precis det som sker under den praktiska uppgiften för kökseleverna, de har ingen insyn i korgen med livsmedel (se bilaga 1), utan får den strax innan (15 minuter) provets början. De måste således på plats sätta ihop och anrätta en tre- rätters måltid där de livsmedel som finns i korgen ingår. Här får de förhoppningsvis se frukten av sitt lärande när de utan recept, men med hjälp av sin tysta kunskap, färdighetskunskap, slutledningsförmåga och improvisation gör detta slutgiltiga test.

”Kunskap är inget entydig begrepp. Kunskap kommer till utryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtroende – som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Undervisningen skall ge ett historiskt perspektiv, som bl.a. låter eleverna utveckla beredskapen inför framtiden, förståelsen för kunskapers relativitet och förmågan till dynamiskt tänkande.” (LPF 94 s. 6)

Under de tre åren som eleven fortskridit i sitt lärande på gymnasieskolan så har han/ hon prövat sig fram, gjort olika varianter av tester för att se om hon/han har tagit till sig kunskap och för att veta var hon/han står studiemässigt. Inlärning är en process och att läsa recept inför ett enda test behöver inte ge så mycket, det fastnar inte, det finns risk för att eleven endast memorerar utan att tillgodogöra sig någon förståelse. Det är då lämpligare i inlärningssyfte att eleven får sätta det i samband med en anrättning och praktiskt laga till den.

2.5 Betyg och bedömning

Vad säger då litteraturen oss om betyg och bedömning när det kommer till dessa kunskapstest, är det etiskt rätt av en lärare att endast på ett prov bedöma en elev (om detta skulle ske)? Lärandet är en process, där eleven tillgodo gör sig kunskap och går vidare i sitt kunskapande. Lärandet är en ständig pågående process och är livslångt, detta är något som vi blir påminda om i våra styrdokument och i litteraturen. Men vi måste själva vilja ta till oss kunskap.

Enligt LPF 94 och Skolverkets kommentarer till ”Likvärdig bedömning och betygsättning” (2004, s. 48) så kan ”Inget enskilt prov, inte heller t.ex. de olika nationella kursproven, kan ligga till grund för hela bedömningen i en kurs.” (Thullberg, Östmar, 2004) Således att endast använda fackprovet som bedömning och betygsättning strider direkt mot våra styrdokument. Samma styrdokument (LPF94 s.16) säger oss även,

”Läraren skall vid betygsättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen, beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen.”

Dessa två ovanstående delar i LPF 94 synes intressanta i frågan om hur man tänker lösa kunskapstester i det nya lärlingssystemet, eleverna kommer att bli tvungna att avlägga flera tester under den tiden de har praktik eftersom varje kurs avslutas efter två terminer, ta t.ex servering som består av kurserna SERK A, B, C och D där C och D utgör det sista året och spetskompetens i just servering. ”Inför höstterminen 2009 skall finnas 6000 lärlingsplatser, de flesta på bygg-, fordon- och hantverksprogammet.” (Hotellrevyn nr. 3, 2009, s.16) Lärlingsförsöket verkar vara på stor frammarsch på de flesta yrkesinriktade gymnasieprogram. Hagman (2007 s.16) efterlyser även mera praktiskt arbete för eleverna, då hon skriver ”Det finns erfarenheter om att elever får för lite praktisk träning i skolan, anledningen till detta är att det inte finns tillräckligt med tid.”

3. Metod

Metod är avgörande för resultatet i den vetenskapliga forskningsprocessen, det är den som ger resultatet substans och svaren på forskarens frågeställning. Den påverkar och genomsyrar hela uppsatsen. (Ejvegård, 2003)

3.1 Valet av vetenskaplig metod

Valet av vetenskaplig metod står mellan att göra en kvalitativ eller en kvantitativ undersökning. Kvantitativa undersökningar leder till svar som kan räknas och användas till statistik. En kvantitativ undersökning i denna studie hade gått att genomföra om frågeställningen hade varit annorlunda, eller om syftet hade varit att ta reda på hur många skolor som använder sig av fackprov eller liknande examensarbeten. Detta skulle ha medfört ett stort och tidskrävande men även högst intressant arbete som hade resulterat i en skrivelse till Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare för att få deras syn på den framtida diplomerade yrkeskåren.

Syftet med studien är att reda på vad provet har för betydelse för de olika representanterna som är berörda av fackprovet, därför är det i detta fall lämpligt att använda sig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. En kvalitativ undersökning består av en rad på förhand konstruerade öppna frågeställningar där det inte finns några givna svar och som ger intervjuaren tillfälle att ställa eventuella följdfrågor. Igenom denna öppna dialog mellan intervjuaren och respondenten kommer förhoppningsvis respondenternas personliga erfarenheter, resonemang, deras känslor och tankar om ämnet att komma fram. I den kvalitativa undersökningen söker forskaren förståelse och insikt i ämnet i motsatts till den kvantitativa där forskaren söker svar som kan räknas och leder till statistik Här kan även nämnas att en enkät undersökning (kvantitativ) är skriftlig och en kvalitativ undersökning är muntlig, vilket leder till en helt annan närhet till respondenten.

3.2 Intervjuerna

En intervju är ett samtal som leder till olika slags kunskaper. Under denna studie och dessa intervjuer har både jag som intervjuare men även respondenterna tagit till oss ny kunskap om olika sätt att arbeta samt branschens, lärarnas och elevernas olika tankar om allt som kretsar kring fackproven och den bransch som fogar oss samman.

Under en intervju kan det vara högst lämpligt att göra anteckningar även om man använder sig av en bandspelare eller dylikt, detta för att efter intervjun kunna gå igenom svaren med respondenten. En ljudupptagning kan också vara ett problem, detta enligt Ejvegård, Rolf (2003 s. 50) kan ”… tyvärr vara hämmande för vissa personer. De uttalar sig mera försiktigt när bandet snurrar och registrerar vad de säger. Det finns även intervjupersoner som inte tillåter att samtalet spelas in, något som måste respekteras.”

Genom anteckningarna får intervjuaren ett tillfälle att utveckla frågan ytterligare samt om respondenten vill ändra något som missförståtts eller tillägga något mer som kan ha dykt upp under samtalets gång. De tillfrågade har fått ta del av mitt arbete och vad det framkomna materialet skall användas till. (Ejvegård, 2003). Under intervjuerna användes tre olika frågeguider med sju frågor i varje guide, en till varje grupp av respondenter. Den gemensamma nämnaren i dessa var frågeställningarna kring fackprovet. Givetvis var dessa frågeformulär anpassade efter den yrkeskategori som respondenten representerade. När jag själv kände mig nöjd med frågeställningarna ville jag säkerhetsställa dessa igenom att pröva dessa på en kollega även han verksam som kökslärare med erfarenheter av fackproven. Vi såg även tillsammans över de frågeställningar som var menade för de övriga grupperna av respondenter.

I denna undersökning har inte respondenterna fått ta del av frågeställningarna innan intervjun, vilket annars kan vara en fördel, då respondenten kan vara bättre förberedd inför den kommande intervjun. Detta val för att intervjuaren vill få fram och fånga deras spontana reaktioner och resonemang om ämnet. De intervjuade kände dock till syftet och vad intervjun skulle komma att handla om, vilket meddelades vid den muntliga inbjudan som de tidigare hade fått. Samtliga av de nio inbjudna respondenterna såg positivt till intervjun och kom till avtalat möte.

I valet mellan att göra en telefonintervju och att träffa respondenten personligen föll valet på den senare, eftersom det under en telefonintervju finns risk att man som intervjuare går miste om den icke verbala kommunikationen som infinner sig vid en dialog, mer om detta längre fram.

3.3 Respondenterna

Alla de intervjuade i denna studie är experter inom sitt område lärare, f.d. elever (numera självständiga kockar) och krögare/ restauratörer alla med restaurangbranschen som gemensam nämnare. För att få svar på mina frågor (se frågeställningar, ovan) har jag delat upp intervjupersonerna i de tre grupperna lärarna, krögarna och eleverna. Ett utav kriterierna för att studien skulle vara genomförbar är att de intervjuade lärarna kommer från tre olika restaurangskolor som utför fackprovet. En annan aspekt som var betydande för intervjun av lärarna var att de alla skulle arbeta med eleverna, vara behöriga samt ha yrkeserfarenhet från branschen. Det sistnämnda för att de även skulle kunna se fackprovets betydelse utifrån

branschens ögon. Skolorna är av varierande storlek, en större med ett intag på 5x17 nya elever per läsår och två mindre med vardera ett intag på ca 24 elever per läsår, detta för att se hur det varierar med antalet elever i procenttal som genomför det praktiska fackprovet. För att få branschens synpunkter har jag låtit intervjua tre krögare och/eller nyckelpersoner inom företag som är involverade i nyanställning, rekrytering samt att de har kännedom om handledning av elever under deras APU period. Två utav dessa krögare har själva gjort fackprovet. I den viktigaste av intervjugrupperna, de f.d. eleverna har jag för att få olika vinklar och synpunkter på undersökningen låtit intervjua två elever som tog studenten och genomförde fackprovet 2001 resp. 2002 och således har arbetat inom branschen ett antal år och idag är välrenommerade kockar. Samt en elev som tog studenten 2008. Denna års- mässiga spridning för att få reda på om det har förändrats något under dessa år som påverkar undersöknings resultat. En gemensam nämnare hos respondenterna är att de alla är män, hur detta kan ha påverkat undersökningen ur ett genusperspektiv kan jag inte svara på då det inte finns något jämförelsetal i detta. Detta kan dock vara ett uppslag till vidare forskning.

3.4 Tillvägagångssätt

Efter att först ha tagit mig tid till att formulera frågorna till de olika grupperna och bestämma mig för vilka respondenter som skulle intervjuas, kontaktades de per telefon om vad mitt ärende gällde. Jag blev i samtliga fall positivt bemött och tider för intervjuerna planerades. Många gånger kan denna variant av undersökning resultera i att intervjuaren måste göra en telefonintervju vilket tyvärr kan leda till att man går miste om den spontanitet som de personliga samtalen kan innehålla. Samt att i en telefonintervju går man miste om den icke- verbal kommunikation som annars kan avläsas genom respondentens kroppsspråk vilket sker genom t.ex. klädsel, kroppshållning, gester, ansiktsuttryck, ögonrörelser (Svedberg 2003). Enligt Lönn och Wigerstad (2002) består 60 procent av ”meddelandet” av kroppsspråket och 30 procent av tonfallet. Förutom detta går man vid en telefonintervju miste om känslan, atmosfären och den sociala miljön i respondents vardag.

Under samtalet/ intervjuns gång har andra spontana frågor kommit från båda sidor och våra samtal har varit lärorika i olika aspekter. Vilket i vissa fall har lett till att vi under intervjun har kommit ifrån ämnet och diskuterat runt dagens elever kontra de elever som gick ut för 10 år sedan, professionalism inom yrket, hur det går till när man som nyexaminerad student skall söka sitt första arbete och det så aktuella ämnet om arbetslösheten i vårt land etc. Dessa

mer som en konversation. De faktiska intervjuerna har tagit från 30 minuter till 1, 5 timme att genomföra, vilket kan tyckas mycket på de sju frågor som respondenterna har att svara på. Efterarbetet vid intervjuer är av största vikt då minnet bleknar fort, så direkt efter en intervju, medan jag fortfarande hade den i färskt minne gick jag igenom de anteckningar jag gjort för att sen med skriva ner det i den mall för frågeformuläret som fanns i datorn. Tanken med detta är att när man senare sammanställer de olika respondenternas svar har man det mer lättöverskådligt på utskrivna papperskopior. Ett exempel på hur detta kan göras är att när samtliga intervjuer är genomförda ta ett intervjuformulär och färga texten på svaren från de olika respondenterna i respektive grupp; respondent ett blått, respondenten två rött och respondent tre grönt. Därefter kan deras svar föras in under de olika frågorna eller rubrikerna, detta för att jag skulle få det så lättöverskådligt som möjligt. Intervjuerna har skett på olika platser. Till större del har respondenterna (78 procent) varit så välvilliga och intresserade av studien att de har sökt upp mig för att genomföra intervjun. Vid två tillfällen (22 procent) sökte jag upp respondenterna på deras respektive arbetsplatser för att känna den atmosfär och det psykosociala klimat som finns i respondentens vardag.

3.5 Analys

Redan innan jag började med denna studie hade jag olika förkunskaper om ämnet, dels för att jag själv för ett antal år sedan har avlagt ett liknade test och dels för att jag i skrivande stund har varit med om att förrätta just fackprovet vid tre tillfällen. Under dessa tre gånger har antalet deltagare varierat. Vid ett tillfälle lyckades 100 procent av en klass att genomföra det och bli godkända, vid ett annat var det endast 20 procent som fick lov att ”gå upp” och göra det. Jag har även vid olika tillfällen tillhört de olika kategorier som har deltagit i undersökningen, i skolan som lärare/ elev och i branschen som restaurangansvarig. Dessa förkunskaper underlättar hela undersökningen och intervjuerna då intervjuaren och respondenten talar samma språk. Samt att intervjuaren kan sätta sig in i respondentens situation. I och med min branschkännedom och bakgrund har samtalen under intervjun ibland tagit vissa sidospår där diverse olika saker har diskuteras med lärarna det kan röras sig om pedagogik, enskilda elever, med krögarna gästunderlaget på restaurangen och med de före detta eleverna deras kollegor och tillika klasskamrater. Detta kan ha resulterat i att vi kom ifrån ämnet och att intervjuerna därför ibland blev tidskrävande. Detta kan även ha bidragit till att mitt kroppsspråk och mitt minspel avslöjat mig när ett svar som jag inte alls hade räknat med dykt upp. Riskerna med att tro sig ha god kännedom om ämnet är att man leder

respondenten till de svar som man som intervjuare vill ha, vilket inte hände i denna undersökning där respondenterna snarare överrumplade mig med de svar som jag fick.

Vid studien har en sk. ad hoc metod används dvs. att metoden och intervjufrågorna är speciellt utformade för just detta ändamål och denna studie. Ordet ad hoc är latin och betyder direkt översatt ”till detta” eller ”tillsatt för ett särskilt detta ändamål”. Metoden används för att se olika fenomen som i denna studie för att se olika mönster och om det finns några likheter på de svaren som intervjuerna har gett men även för att se de olika olikheter som kan finns i t.ex antalet elever som får göra fackprovet på de olika skolorna.

För att sammanställa de olika svaren från respondenterna har jag under de olika intervjufrågorna sammanställt de svar som jag har fått från de olika grupperna och därigenom kunna urskilja likheter såväl som olikheter på de svaren som har kommit fram under samtalen. Detta är i detta fall möjligt då respondenterna endast är nio stycken, hade respondenterna varit fler och undersökningen hade sett annorlunda ut skulle detta vara ett väldigt tidskrävande arbete med att analysera de olika svaren till ett reliabelt resultat.

3.6 Tillförlitlighet

Med denna kvalitativa metod kan man ifrågasätta tillförlitligheten, har respondenterna varit uppriktiga eller har dom förskönat sin vardag, stämmer antalet elever som får göra fackprovet med verkligheten. Man kan även ifrågasätta om jag har påverkat svaren som jag har fått igenom mitt kroppsspråk eller igenom mitt röstläge under intervjun, en utav respondenterna har tidigare varit min elev har detta påverkat hans svar? De intervjuade är alla personer som jag känner igenom vårt professionella yrkesliv, vilket under intervjuerna har lett till en öppenhet och samtalen har känts avslappnade både för mig och respondenten. Kvale (1997 s. 82) delger oss sina tankar om just detta ”Den stora fördelen med kvalitativa intervjuer är deras öppenhet.” Man får här dock se upp så att inte den som intervjuar styr samtalet genom sina förkunskaper, attityd och förhållningssätt. Alla de intervjuade tyckte i inledningsfasen av samtalet att det skulle vara intressant att ta del av resultatet, vilket gör att de har ingen anledning fara med osanning. Som forskare i denna studie finns det heller ingen anledning att frisera de svar som inkommit under intervjuerna eftersom det skulle påverka resultaten för studien negativt. Denna öppenhet som har funnits mellan oss har känts som en språngbräda till ett rikt och lovande resultat.

3.7 Etik

Samtliga respondenter var informerade om att intervjun skulle vara anonym. Anonymitet brukar medföra att respondenten öppnar sig mer under intervjun. (Ejvegård, 2003) Några av respondenterna hävdade dock att ”jag står för vad jag säger”, givetvis kommer många deras svar i olika situationer dyka upp i resultat delen, då som citat. Respondenterna var i god tid innan intervjun informerade om vad den skulle handla om samt om syftet för studien. Det är av vikt att intervjupersonerna känner till syftet med intervjun och ger sitt samtycke till denna, dels för att skydda deras integritet samt för att få ut så mycket av denna som möjligt. ”Full information om undersökningens syfte och uppläggning utesluter bedrägligt förfarande mot undersökningspersonerna” (Kvale 1997 s. 107).

Vad leder denna studie till, kan den skada någon, respondenterna eller de som studien handlar om. Svaret på denna fråga är nej. Syfte är att ta reda på vad provet har för betydelse för de olika representanterna som är berörda av fackprovet.

4. Resultat

Vid den kommande resultatpresentationen kommer respondenternas svar vissa gånger att finnas med som citat, detta kommer då att visas med kursiv text. Övriga av mig tolkade svar kommer i den löpande texten att framträda på följande sätt, eleven/ läraren/ restaurangchefen svarade på denna fråga…

4.1 Fackprovets betydelse vid en anställning

Vid undersökningen visade sig att det är andra faktorer än fackprovet som spelar in vid en anställning. Samtliga av de intervjuade före detta eleverna menar att de aldrig har behövt visa sitt fackbrev, det har inte hjälpt dem vid en anställning. Däremot så menar de att kontaktnätet inom restaurang är A och O. De kontakter som de har byggt upp under deras tidigare APU- perioder och extra arbete, resulterar många gånger i att de får en anställning efter avslutade studier. Det visar sig att alla respondenter har en uppfattning om att fackprovets status är lägre nationellt i förhållande till den internationella arbetsmarknaden. Vidare så visar det sig att det även finns andra egenskaper hos den arbetssökande som är viktigare än fackbrevet. Krögarna ser egenskaper som fysik viktigt, då arbetet inom restaurang kan vara slitsamt för kroppen med tunga lyft, mycket spring och stress. Även de före detta eleverna hävdar att de aldrig

skulle anställa någon utan att först provjobba med personen i fråga. Personlighet och personkemi är viktiga saker som måste stämma. En utav krögarna säger att ”en persons

personlighet betyder nittio procent och kunnighet tio procent”. En annan krögare tycker att

betygen överlag spelar in, karaktärsämne som kärnämne och skulle gärna se att elevens närvaro respektive frånvaro fanns med på dagens betyg. Således menar alla de intervjuade grupperna att fackprovets betydelse i nationella sammanhang har väldigt liten eller ingen betydelse när man söker arbete, detta strider direkt mot mina egna tankar om detta vilket beskrevs inledningsmässigt. En utav respondenterna som för första gången har suttit som censor menar dock att, ”efter att ha varit censor har jag fått en annan förståelse för

fackprovet och kommer nu att titta efter det vid en anställning”.

4.2 Borde fackprovet vara obligatoriskt på samtliga HR program

Varför är då samtliga lärare och representanter från branschen överens om att fackprovet borde vara obligatoriskt när det inte leder någonstans anställningsmässigt för våra ungdomar? En utav krögarna var fullt övertygade om att det var obligatoriskt och utbrast; ”är det inte

obligatoriskt på alla skolor?” Ett par utav skälen till att det skulle vara obligatoriskt är att det

sätter status på skolan, det blir mer verklighetsförankrat. En utav lärarna tyckte att det skulle kunna ingå i skolplanen med speciella certifikat, där skolan får ett certifikat för att bedriva HR- program, ”i dagens läge finns det för många ”hobby” skolor. Någonting som tar

temperaturen på skolans klimat, följer den skolplanen och betygskriterierna. Följs kursplanerna och når man ända fram?”

En lärare belyste också det som nämndes ovan under rubriken 2.2 Examen, för eleven och läraren. ”Läraren får igenom fackprovet instant feedback på sitt arbete, har han skött sina

kurser, har eleverna tagit till sig den kunskap som är kursens mål?” Sen är det naturligtvis

upp till den enskilde läraren att ta till sig av den eventuella kritik som eleverna får.

Vad som lyser igenom i intervjuerna är att alla ser det som en nyttig kunskap för eleverna, ”ett lärande i skarpt läge”, mer om detta nedan.

4.3 Finns det en pedagogisk fördel att göra fackprovet.

Här är två av de tre före detta eleverna är överens, att det stärker elevens självförtroende. Den tredje och yngsta eleven anser att han inte lärde sig någonting och ”kunde lika gärna ha

hoppat över det”. I denna situation har de bara sig själva att lita på, i detta som en utav

respondenterna uttrycker det ”skarpa läget.” Det är här eleven får en chans att visa både för sig själv och censorerna den kunskap som den har tagit till sig. Det är en förberedelse för det framtida yrkeslivet, stressen som finns där i och med den begränsade tiden som eleverna får för upplagningen påminner väldigt mycket av den som finns när de kommer ut i branschen. En utav respondenterna reagerar direkt och spontant till denna fråga ”Absolut! Här får

eleverna känna på stressen som finns i det verkliga livet. Eleverna får här höra vad branschfolket tycker om deras upplagning och resultat!” Denna stress släpper först efter

några år ut i branschen säger någon. Genom att göra det praktiska provet bevisar eleven som sagt att den är kapabel att hantera och genomföra ett sådant här test utan lärarens handledning, ett självtest. En utav de elever som gick ut HR programmet 2001 säger att han kände sig inspirerad och taggad när han gjorde testet och skulle mycket väl i dagens läge tänka sig att genomföra ett gesällprov, bara för att bevisa för sig själv och ingen annan att han är en kapabel kock. Han kan dock inte tänka sig att ställa upp i en matlagningstävling och tävla mot andra, när jag frågar om detta. Utan nu åtta år senare återigen endast genomföra detta självtest som han utrycker det. Skolan kan te sig lite som en skyddad verkstad där man efter tre år har förtroende för och känner sin lärare, men i detta fall när censorerna kommer utifrån branschen och uttalar sig om vad de tycker blir det en helt annan sak, ”branschens ord väger tyngre än

skolan” säger en av respondenterna. Samma respondent tillägger att ”de fel och den kritik som man får under ett fackprov är saker som etsar sig fast, man gör aldrig om dem.”

Med detta menas att den konstruktiva kritik som eleven får efter eller under ett prov är något de aldrig glömmer och kan verka som en hjälp i deras fortsatta yrkesutövning. Dessutom får de här igenom ett tillfälle att bevisa för sig själva att det är kapabla att hantera en sådan här situation och att de besitter en förtrogenhetskunskap i ämnet.

4.4 Hur ser lärarna på det? Är det endast ett verktyg vid betygsättning och

bedömning?

Enhälligt svar från samtliga lärare; Nej! Men tillägger en av respondenterna, eleven har här en chans att bevisa att den besitter kunskaper som den kanske inte tidigare har visat och på så vis förbättra sitt betyg.

4.5 Elever som är behöriga att göra fackprovet har minskat de senaste åren.

Vid intervjuerna med lärarna så kom det fram att de som klarar det praktiska provet eller överhuvudtaget får gå upp och göra det praktiska varierar från år till år, men alla är överens om att antalet har minskat de senaste åren till skillnad mot för 10 år sedan då det var ovanligare att någon inte var behörig att göra det än tvärtom idag och går man tillbaka 20 år så är det en radikal skillnad sa en utav respondenterna. Läraren från den stora skolan trodde vid intervjun att i hans servisklass skulle 55 procent vara behöriga att göra det praktiska provet vilket stämde, men när provet skulle äga rum kom bara 20 procent dit för att göra det, resten hade hoppat över att göra det med svepskälet att det inte resulterar i något i alla fall. I en utav de mindre skolorna klarade ingen i kökskursen de 60 procent rätt som eleven måste ha på det teoretiska provet för att få göra det praktiska provet. I en skola var för några år sedan var samtliga elever i en servisklass behöriga för att få prova på att göra det praktiska provet och alla klarade det. En utav det före detta eleverna trodde att han eventuellt hade lösningen på det hela när han fick frågan vad han trodde att det berodde på. I den klassen han gick i var 80 procent behöriga att göra provet, de hade alla erfarenheter från arbetslivet och arbetade extra på kvällar och helger vilket gjorde att ”de hade byggt upp ett självförtroende och alla

hade idéer därifrån de arbetade. I dagens läge verkar allt fler elever vara skoltrötta och ointresserade.”

4.6 Sammanfattning av resultat

I undersökningens resultat kom följande fram:

• Fackbrevet har större betydelse internationellt än nationellt.

• Fackprovet borde vara obligatoriskt på samtliga HR- program.

• Det finns en pedagogisk fördel att göra det.

• Det är en förberedelse för elevens framtida yrkesliv.

• Elevens betyg påverkas inte av fackprovet

• Elever som är behöriga att göra fackprovet har minskat de senaste åren.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad provet har för betydelse för de olika representanterna som är berörda av fackprovet dvs. skolan, näringslivet och den enskilde eleven.

När jag började med denna undersökning så måste jag erkänna att jag själv hade mina egna förutfattade meningar om ämnet. Jag trodde bland annat att fackprovet hade större betydelse vid en anställning än det bevisligen har, de tre krögarna som intervjuades frågade aldrig om det vid en rekrytering. Under denna undersökning har jag av olika skäl även varit i kontakt med andra restaurangskolor som inte ingår i gruppen av respondenter, som nyfiket har ställt sig frågande till vad fackprovet går ut på.

I denna diskussion som följer kommer mina tankar blandas upp med respondenternas åsikter och med det som finns skrivet i litteraturen om ämnet.

5.1 Anställningsbar?

Sammanfattningsvis så visar det sig att fackprovet inte har någon betydelse vid en anställning och branschen eftersöker helt andra kvalitéer hos den arbetssökande, men skulle man ha två stycken arbetssökande med identiska meritlistor så vägs fackprovet in, tyckte en av de intervjuade krögarna. En utav de före detta eleverna (som har gjort fackprovet) hade själv inte tänkt på fackprovet när han har rekryterat personal. Fackbrevet som eleven erhåller skall fungera som ett certifikat som visar att personen i fråga är godkänd av branschen för en anställning. Om nu fackprovet finns till för att klargöra att eleven har klarat sin skolgång och är anställningsbar, varför är det då ingen som tittar på det? Hade dessa test varit obligatoriska och branschen medvetna om dess existens, hade statusen på detta certifikat höjts. Detta är troligen varför dessa diplom har en högre status internationellt. Likaväl som ”Le bac” i Frankrike och ”graduation” i USA. Det fackprov som eleven idag avlägger på de svenska hotell- och restaurangprogrammen påminner om den examen som tidigare fanns inom det svenska skolväsendet men som avskaffades på 1960-talet, då statliga utsedda censorer reste runt om kontrollerade att den eleven uppfyllde de krav som krävdes för att bli examinerad. Men om man funderar i dessa banor om anställningsbarhet och till exempel två stycken elever i en servisklass på tio klarar provet är då bara 20 procent anställningsbara? Vad händer med de då med de övriga 80 procenten av eleverna?

5.2 Skall fackprovet vara obligatoriskt?

Åtta av nio respondenter anser att fackprovet borde vara obligatoriskt, hur kommer det sig när ingen eftersöker det vid en anställning? En lärare skulle vilja se det som en kvalitetssäkring så att inga ”hobbyskolor” kan bedrivas. Men överlag så visar det sig att det är den pedagogiska och självförtroendestärkande situationen som eleven befinner sig i under fackprovet som de intervjuade ser som viktigt med fackprovet. Samt den verklighetsanknytning och det skarpa läget som infinner sig när censorerna bedömer det genomförda arbetet. Här kan man även återknyta till pedagogen John Dewey och hans tankar om ”learning by doing”. (Imsen, 1997) Det är här de under detta sista och slutgiltiga test får tillfälle att bevisa för sig själva att de besitter kunskaper som de under de sista tre åren har tillgodo gjort sig.

Om dessa prov skulle göras obligatoriskt skulle statusen på dessa fackbrev som jag nämnde ovan höjas och branschen skulle börja söka efter det vid rekryteringar av ny personal. Detta skulle mycket väl även resultera i att fler elever skulle göra sitt bästa för att få genomföra provet, med andra ord det skulle fungera som en morot för dem och höja deras motivation och därigenom även deras studieresultat.

5.3 Teori och praktik

Om fackproven skulle göras obligatoriskt så behövs det göras vissa ändringar. Många av de elever som väljer ett yrkesinriktat gymnasieprogram är praktiker, dessa praktiker faller många gånger på den teoretiska delen av provet, där de måste ha 60 procent rätt på sina svar (se inledning) för att få göra den praktiska delen. En utav de före detta eleverna säger under intervjun att ”teori delen var den delen som kändes nervöst och svårt.” Ett annat exempel på detta är i en utav de intervjuade lärarnas avgångsklass där samtliga kökselever misslyckades med det teoretiska provet och inte kom upp i tillräckligt gott resultat, vilket resulterade i att ingen fick göra det praktiska provet. Ingen anställningsbar i en hel klass? Om nu detta är ett sätt för läraren att få feedback på sitt pedagogiska arbete, så är det tydligen inte så bra utfört. (Författarens tanke). Så för att lyckas så bör man idag som elev vara en god teoretiker med goda praktiska handlag. För att göra det hela mera rättvis i bedömnings synpunkt bör man således ändra på antalet procent rätt svar. Så att även praktikerna har en rimlig chans att visa att de anställningsbara. Man skall dock inte förkasta den teoretiska delen totalt då även gesällprovet och vissa matlagnings tävlingar består av en teoretisk del. Den teoretiska delen vid ett gesällprov för kockar består av 120 frågor där ämnen som arbetsmiljö, datakunskap,

företagsekonomi, livsmedelskunskap, livsmedelshygien, köks/ serveringsutrustning och näringskunskap ingår. Den blivande gesällen måste här ha 50 procent rätt för att bli godkänd. (Utbildningsrådet för hotell och restaurang.) Så även praktikerna måste ha sina kunskaper förankrade i teorin.

5.4 Fackprovets inverkan på elevens betyg

Som nämndes ovan i kapitlet 2.4 så kan inget enskilt prov ligga som underlag för en hel kurs i något ämne vare sig det gäller ett praktiskt eller ett teoretiskt ämne. Så att endast använda sig av fackprovet och dess slutresultat som betygsunderlag strider mot Skolverkets föreskrifter. Fackprovet i dag används inte av alla skolor och är något som det lokala programrådet dvs. näringslivsrepresentanterna i samarbete med programmet har kommit fram till. Den praktiska delen inverkar inte på det slutgiltiga betyget, däremot så används många av de kursers slutprov som ingår i teoridelen som betygsunderlag. Om man nu skulle väva in detta fackprov i kursplanerna och göra det obligatoriskt på alla skolor så anser jag att det vore lämpligt att separera dessa två prov, det praktiska och det teoretiska så att alla våra elever har en chans att genomföra och visa vilka kunskaper de har tagit till sig under sin utbildning dvs. erbjuda samtliga elever att göra den praktiska delen av provet. Jag är säker på att flera av de elever som inte klarade det teoretiska provet hade klarat den praktiska delen med bravur.

5.5 Arbetsplatsförlagd utbildning

Arbetsplatsförlagd utbildning är något som respondenterna och våra styrdokument framhäver som viktigt, både för eleven och för handledaren på den arbetsförlagda delen av undervisningen. Under sin arbetsplatsförlagda utbildning får eleven se den röda tråd som löper mellan den utbildning den får i skolan och hur den används i det praktiska när den kommer ut och får prova sina kunskaper på en arbetsplats. Den kunskap som eleven har tagit till sig i skolan blir verklig först när den kommer till användning. Maltén (2003).

Igenom att bjuda in branschen i skolan som fördragshållare, deltagare i programrådet och censorer på fackproven får branschen en inblick i hur skolan fungerar, eleverna får dessutom känna att näringslivet bryr sig om dem när branschfolket kommer till skolan, det kan resultera i att när eleven kommer ut på sin praktik eller söker arbete finns där ett välbekant ansikte. ”Det är viktigt för praktikplatsen att lyfta fram eleven efter dess kapacitet”. Säger en av respondenterna Det är därför en viktig del att vi som lärare ser elevens kunskaper och

kapacitet och placerar den på en lämplig praktikplats för att den skall utvecklas positivt och i rätt riktning. Hur får man eleven att utvecklas när den är ute på sin praktik? ”Låta dom själva

ta ansvar, veckans idé (låta eleven själv eller med kökets hjälp kreera en anrättning,

författarens anm.) ställa frågor som hur skulle du göra vid dukning och matlagning”. Mening med elevens praktik är att eleven skall växa in i sin roll som yrkesmänniska och få en inblick i den valda branschen. Just detta diskuteras även i litteratur kapitlet, vikten av den arbetsplats förlagda utbildningen, kontakten mellan näringsliv och skola och att göra den röda tråden synlig för eleven (Hagman 2007).

5.6 Fackprovs resultat 2009

Efter vidare kontakt med de lärare som tidigare intervjuats framkom följande;

Diagrammet visar hur många elever från de respektive skolorna som gjorde det praktiska provet i kök år 2009.

I skolan med en klass på 38 elever genomförde 47 procent provet med godkänt resultat. (Gul) I skolan med en klass på 15 elever blev ingen godkänd på teoriprovet vilket resulterade i att inget praktiskt prov genomfördes. (Lila)

I skolan med en klass på 10 elever genomförde 40 procent provet med godkänt resultat. (Blå)

Vad man kan härleda från dessa resultat är att i den lila skolan med en köksklass på 15 elever var ingen tillräckligt stark teoretisk och fick därav inte tillfälle att visa sina praktiska

Skola 10 elever Skola 15 elever Skola 38 elever

färdigheter. Frågan är hur dessa teoretiska prov skiljer sig från varandra i svårighetsgrad. De borde i stort sätt vara identiska då samtliga hotell och restaurang program har samma program mål och betygkriterier.

6. Slutsats

Som den genomförda studien visar har fackprovet inte den status som det borde ha. Att som elev ha genomfört detta prov och erhålla ett diplom borde ha ett högre värde än det har idag, som det exemplet som nämndes ovan i 4.5 då fyra elever av de sex elever som var berättigade att göra det praktiska provet inte dyker upp då det inte är lönt. Varför är det då inte lönt? Troligen för att det inte har den status som det borde ha inom branschen, samt att alla skolor inte genomför det och det är inte betyggrundande, se ovan. Skulle dessa avgångsprov förankras hos skolverket och branschorganisationen SHR Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare och göras obligatoriskt på alla gymnasieskolor som har programmet, skulle värdet höjas. I och med detta skulle förhoppningsvis även elevernas studiemotivation och resultat höjas. Att ha klarat fackprovet borde vara något som eleverna är stolta över, branschen, inte lärarna tycker att jag är bra, jag är välkommen ut i yrkeslivet. För att detta skall bli verklighet bör fackprovets resultat finnas med på betyget samt att diplomet borde innefatta SHR logga. Åtta av de nio intervjuade är överens om att fackprovet skall vara obligatoriskt, det innefattar både före detta elever, lärare och bransch representanterna. Alla ser det som en pedagogisk vinst att göra provet. Det här sista provet som eleven gör är ett samarbete som fogar alla de olika representanterna/ branscherna samman med fokus på eleven och dess framtid. Återigen samarbetet mellan skola och näringsliv är något som står i våra styrdokument och bör premieras.

7. Vidare forskning

Under skrivandets och undersökningens gång har nya frågeställningar och tankar om vidare forskning dykt upp, vilket är en naturlig gång i processen.

Ämnet om lärlingsförsöken som bara har berörts vid denna studie vore intressant att följa upp, hur kommer bedömningen att gå till när de elever som idag är ute på försök som lärlingar när de skall ha sitt betyg i karaktärsämnena. Vilka verktyg kommer skolan att använda sig av för att bedöma elevernas kunskaper. En annan frågeställning som skulle vara intressant att få svar på, är hur många utav landets hotell- och restaurangskolor som använder sig av fackprov eller

liknande, detta skulle kunna genomföras med en enkät som skickas ut till alla de ca.160 skolorna, men tyvärr var jag tvungen att begränsa mig till de muntliga intervjuer och de gymnasieskolor som faktiskt genomför provet. En utav respondenterna säger under intervjun att han märker en skillnad på eleverna idag jämfört med tidigare, de är mer trötta, saknar ambitioner och framtidsvisioner. Han hävdar också att intresset för skolan hos eleverna saknas. Är detta sant och i sådana fall vad beror på? Vad har hänt med ungdomskulturen, beror detta på samhället och/ eller skolan?

Hur ser de olika teoretiska fackproven ut, skiljer det sig mycket eftersom i en skola får hälften av eleverna göra den praktiska delen av fackprovet och i den andra blir ingen godkänd? Om man skulle göra fackprovet obligatoriskt på alla restaurangskolor så är det tvunget att göra ett standardprov i de olika karaktärsämnena likväl som ett nationellt prov i de olika kärnämnena.

Referenser

Carlqvist, G, Carlsson, J. (1950) Svensk uppslagsbok, band11. Andra omarbetande och utvidgade upplagan. Malmö: Förlaget Norden AB

Castilla, Lisa (2009) Lärlingarna gör comeback Hotellrevyn nr. 3 2009 sid. 12-16 ansvarig utgivare; Susanna Lundell www.hotellrevyn.se/index.cfm?c=2244 (2009-04-25)

Egidius, Henry (1999). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur

Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Hagman, Mette (2007), Examensarbete. Vad har fackprovet för betydelse för

gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram och för ett antal representanter i hotell- och restaurangbranschen? http://hdl.handle.net/2043/3988 2008 10 11

Imsen, Gunn (1997). Lärarens värld, introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur

Kuntzer, Christian, (2009) Utbildningsrådet: Har företagen tid att lära ut Hotellrevyn (2009). nr.3 ansvarig utgivare; Susanna Lundell

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Skolverket LPF94

Lönn, Eva, C- B Wigerstad, Cecilia (2002) Hotellskolan A. Sellin och partner bok och idé AB.

Maltén, Arne (2003). Att undervisa- en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur

Sirén, Eva- Lis, Johansson, Anders (2008) Framtidsvägen- En reformerad Gymnasieskola

Sou 2008:27

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/bilagor/01BBDA3B1142C8A4C12574B9002FA87 C/$FILE/framtidsvagen.pdf (2009-03-10)

Svedberg, Lars (2003). Gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur

Thullberg, Per, Östmar, Jan Erik, (2004). Skolverkets allmänna råd 2004, Likvärdig

bedömning och betygsättning. Skolverket, Stockholm: Fritzes kundservice

Övriga källor:

Stiftelsen Hantverk & Utbildning (2009) Gesällbrev (2009-03-20)

http://www.hantverk-utbildning.se/gesall.htm

Lärarförbundet (2008) Framtidsvägen- En reformerad Gymnasieskola Sou 2008:27

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/bilagor/01BBDA3B1142C8A4C12574B9002FA87 C/$FILE/framtidsvagen.pdf (2009-03-10)

Morgell, Elisabet (2009) ”Gesällprov” UHR http://www.uhr.nu/gesallprov/ (2009-04-20)

Bilagor

1. Råvarukorg

2. Regler vid fackprov 3. Uppdukningsövning 4. Intervjufrågor 5. Fackbrev

Bilaga 1

RÅVARULISTAN 2009

Följande ingredienser skall användas i er meny:

Lammstek

Pilgrimmsmusslor

Vitkål

Champinjon

Tomat

Rabarber

Sedan så får ni använda övriga basråvaror som normalt finns på

restaurangskolan. Är ni osäker på om något finns hemma, fråga eller gå runt och

titta i kylen.

Välj ut fyra av följande kok & stekmetoder som skall ingå i någon av

rätterna:

Fritering

Steka på spett

Pochering

Grilla

Steka i ugn

Ånga

Bilaga 2

KORTFATTADE REGLER

*

Det är ej tillåtet att ha med sig kokböcker eller liknande

*

Egna block får inte förekomma.

*

Meddela censorerna om ni måste avvika pga. toalettbesök

eller liknande.

*

Rökning är endast tillåten före och efter provdagen.

*

Ändring av angivet ”recept” kan endast medges i

undantagsfall av censorerna.

*

Tidsförskjutning vid presenterandet av rätterna påverkar

bedömningen negativt.

*

Maten skall serveras för fyra personer, alla portionerna på tallrik.

Tre av tallrikarna skall presenteras för censorerna och fjärde tallriken

ställs på separat bord.

*

Det går alldeles utmärkt att, för den som vill, servera sås eller dyligt

a part.

*

Varje elev diskar sina egna redskap och grytor.

*

Gemensam städning utföres under arbetets gång och efter det att alla

rätter serverats.

*

När alla rätter har presenterats så får eleverna se de olika rätterna,

samt äta upp sina egna rätter.

*

När köket är städat och censorerna är klara med sin bedömning så

kallas var och en in till censorerna för samtal. Därefter samlas alla

eleverna i matsalen för resultatredogörelse.

Bilaga 3

Middag

(Årstid/ Högtid?)

Vaktelägg toppad med löjrom

*

Nässelsoppa med ägghalva alt. Vit sparrissoppa

**

Dilamm med primörer

& en sås med doft av rostad vitlök(tranché)

***

Friterad marsipansäck fylld med exotiska frukter

Middag

(Årstid/ Högtid?)

Ankleverparfait med äppelsallad

*

Halv hummer med sitt garnityr

**

Sjötunga ”Meuniere” (filé)

***

Liten choklad petit four smaksatt med eau de vie framboise

Middag

(Årstid/ Högtid)

Ostron au naturel

*

Liten ”moules marinere” (serverad ur koppargryta)

**

Forts. bilaga 3

Hummer Thermidor

***

En bit Roquefort

alt.

Tartlette med höstpäron

Middag

(Årstid/ Högtid?)

Tartar på tre sorters röding

*

Liten ljummen sallad på morkulla, hasselnötter & hallonvinegrette

**

Ugnstekt hjortkotlettrad med päronchutney (tranché)

***

Flarnkorg fylld med färska björnbär serverad med hemgjord

honungsglass

Bilaga 4

Intervjufrågor f.d elever

Vad har fackprovet gjort för dig/ vad har det betytt när du har sökt arbete i Sverige resp. utomlands?

Tror du att det finns någon pedagogisk vinning i att göra det, är det en förberedelse för det framtida yrkeslivet?

Hur ser du på det nu från branschens sida? Stärker det elevens/ ens självförtroende?

Hur kändes det att gå upp och göra det, kan du komma ihåg känslan?

Intervju lärare

Om en elev blir god känd på det praktiska fackprovet, resulterar det automatiskt i VG eller MVG i slut betyg?

Hjälper fackprovet eleverna i sin karriär, har dom någon nytta av det efter avslutade studier? Hur länge har ni använt er av fackprovet? 1999

Vad krävs för att göra det praktiska provet?

Hur många kommer att få gå upp och göra det praktiska provet i år?

Har antalet minskat de senaste åren? Skiljer det sig antal från läsår till läsår?

Vad anser du själv om fackprovet, är det nödvändigt, skulle det göras obligatoriskt och ingå i skolplanen på alla restaurangskolor?

Forts. bilaga 4

Intervjufrågor till branschen/ näringslivet.

Hur ser branschen på fackprovet har det någon inverkan på en anställning?

Finns det några andra kriterier som ses som ett plus vid en anställning, lumpen, McDonald’s, språk, höga betyg i kärnämnena etc.

Anser du att fackprovet borde vara obligatoriskt på alla restaurangskolor?

Vad innebär det för Er att en elev har klarat fackprovet? (Finns det ett dolt budskap, betyder det att eleven är bättre än de andra?)

Har du själv gjort ett liknandeprov/ har du gått restaurangskola? Vad är ditt minne utav det? Har det hjälpt dig?