Malmö högskola
Lärarutbildningen
Lek, Fritid, Hälsa
Examensarbete
10 poängSamarbete mellan hem och skola
Corporation between home and school
Rozafa Kita Elezi
Linda Larsen
Lärarexamen 140 poäng
Barn och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005
Examinator: Håkan Jönsson
Abstract
Titel:
Samarbete mellan hem och skola.Författare:
Rozafa Kita Elezi och Linda LarsenMalmö är en stad där boendet är segregerat och kontakten mellan hem och skola varierar. Lärarens och föräldrars uppfattning om samarbete och samspel mellan hem och skola är något har skapat omfattande diskussioner ute på våra Vft skolor. Föräldrarna och lärarna delar inte alltid åsikter. Skolan menar att man följer styrdokumenten för att skapa förutsättningar för föräldrars deltagande. Samtidigt menar föräldrar att de inte har befogenhet att styra och påverka deras barns undervisning. Detta enligt de erfarenheter vi har fått på vår VFT.
Syftet med vår studie är att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola på en etniskt heterogen skola. Vi är nyfikna på vilka förutsättningar det finns för att föräldrar ska kunna påverka undervisningen och på vilket sätt de skapas trygga relationer mellan lärare och föräldrar. Hur ser samarbetet ut mellan hem och skola? Hur ser lärarengagemanget ut? Hur fungerar föräldrainflytandet? Hur ser engagemanget ut på en etnisk heterogen skola?
För att uppnå vårt syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med både lärare och föräldrar. Totalt har vi gjort åtta intervjuer. Vi har fått positiva uttalanden och till vår förvåning inte mötts av negativa uttalanden i denna fråga. Det visade sig att lärare och föräldrar är ganska ense om vad det är som krävs för att upprätthålla en god kontakt mellan hem och skola. Genom kontinuerliga kontakter mellan lärare och föräldrar blev
missförstånden mindre och barnen förstod att målen var det samma för både hem och skola. Föräldrar och lärare visade intresse av att samarbeta när det kom till barnens skolgång. Föräldrar besökte skolan med jämna mellanrum och detta bemöttes positivt från både lärare och elever. Vi har fått det bevisat att trygghet, tydlighet och klara strukturer är nyckelorden för ett fungerande samspel.
Förord
För att utföra denna studie har vi fått hjälp av en rad olika personer. Vi vill därför passa på och tacka de lärare och föräldrar för visat engagemang och intresse i denna fråga och som gjorde det möjligt för oss att utföra vår studie. Vi vill också tacka de två gruppledarna på COPE- föräldrautbildning för att vi fick vara med där en kväll. Ett sort tack vill vi också säga till vår handledare, Anna Sandell som hjälpte oss igenom arbetets gång med kloka råd och uppmuntran.
Innehållsförteckning
1 Introduktion 9
1.1 Den mångkulturella skolan 10
1.2 Syfte 11
2 Kunskapsbakgrund 11
2.1 Vad säger styrdokumenten 11
2.2 Vikten av samarbete 12
2.3 Föräldrautbildning 14
2.4 Svårigheter med samarbete 14
2.5 Samarbete i den mångkulturella skolan 15
2.6 Teoretiska utgångspunkter 16 3 Problemprecisering 17 4 Metodbeskrivning 17 4.1 Metodval 18 4.2 Utformning av intervjuguiden 18 4.3 Urval 19 4.4 Urvalsgrupp 20 4.4.1 Lärarna 20 4.4.2 Föräldrarna 20 4.5 Genomförande 21 4.6 Analysbeskrivning 22 4.7 Forskningsetiska överväganden 22 4.8 Fördelning av arbete 23 5 Resultat 23
5.1 Föräldrarna och samarbetet 24
5.1.1 Hur ser samarbete ut mellan hem och skola? 24
5.1.2 Kontaktboken 25
5.1.3 Klassmöten 25
5.1.4 Klassförälder 26
5.1.5 Föräldrars uppfattning om lärarengagemanget 27
5.2 Lärarna och samarbetet 28
5.2.2 Lärarnas syn på föräldrainflytandet 29 5.2.3 Lärarnas engagemang 29 6 Diskussion 30 6.1 Vår inspiration 31 6.1.1 Slutsats 35 6.1.2 Nya frågeställningar 35 Referenslista 36 Bilagor 1-3
1 Introduktion
Både lärare och föräldrar vill samma sak, vilket är att underlätta för barnets skolgång, men vi kanske vill detta på olika sätt. Enligt Lpo-94 ska skolan sträva efter att ha och att bibehålla god kontakt med hemmet, detta betyder att vi som undervisar i skolan har vissa skyldigheter när det gäller att upprätthålla kontakten mellan hem och skola.
Under vår VFT kunde vi ständigt höra om hur dåligt det är att inte agera som en ansvarsfull förälder. Samtidigt hör vi föräldrar säga att det är fruktansvärt att man på skolan inte lyssnar och respekterar deras önskemål när det kommer till deras barns skolgång. Efter att ha varit ute på VFT under utbildningens gång, har vi som nästan färdiga lärare skapat bilder och fått intryck av hur verkligheten kan se ut av att döma utifrån de lärare vi mött ute på skolorna. Vi känner ett visst missnöje från föräldrar och lärare för hur samarbetet mellan hem och skola sköts och enligt lärarna bristande engagemang från hemmets sida.
Denna studie fick liv av frågor som både upprör och berör många i skolans värld. Det är bristen på samspel mellan skolanställda, föräldrar och elever som orsakar heta diskussioner i lärarrummen ute på vår VFT, om hur dåligt det är att inte agera som en ansvarsfull förälder. En del lärare vi har mött ute på skolorna känner sig i överläge och vi tror att deras sätt att hantera mötet med en förälder ofta misslyckas pga. att dessa lärare underordnar föräldrarna.
Vissa lärare kunde slänga ur sig förnedrande kommentarer om invandrarföräldrarna och exempel på sådana är: ”Det enda de kan är att föda barn som de sedan slänger hit till skolan så att vi får fostra dem”, eller ”Han tror att han är så himla smart bara för att han gick någon högskoleutbildning i Iran”. Lärare jämförde sina tidigare arbetsplatser på skolor med svensk etnicitet och deras kommentarer om den nuvarande arbetsplatsen var oroande. Ett tydligt exempel är; ”det var annorlunda där jag arbetade tidigare på så sätt att föräldrar jagade oss lärare med läroplaner och de hade åsikter om vårt sätt att arbeta och föra undervisning och här är det ingen förälder som bryr sig vare sig vad vi lärare eller barnen gör”. En del föräldrar som vi har mött på skolorna utryckte sitt missnöje genom att påpeka att det inte känner att de har något klokt att säga eftersom de upplevde att det är ingen som lyssnar oavsett vad man har att säga.
Utgångspunkten i vårt arbete är att ta reda på hur samarbetet mellan hem och skola fungerar på en etniskt heterogen skola, detta eftersom vi anser att det är yrkesrelevant för lärare att skapa goda relationer mellan lärare, elever och föräldrar. De riktlinjer som följer i Lpo-94 är att alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevers vårdnadshavare så att man
tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet.
För att elever ska få ut det bästa möjliga av sin utbildning tror vi på ett gemensamt samarbete mellan hem och skola. Med samarbete menar vi i vår studie att man tillför ett gemensamt arbete, där man strävar efter att föräldrar och lärare ingår i ett så kallat samråd. Enligt tidigare forskning som vi lyfter i vårt arbete (Johansson, Gunilla & Wahlberg, Orving, Karin 1993) visar det sig att elever presterar bättre i skolan då ett samarbete mellan föräldrar och lärare äger rum. Dessutom säger läroplanen att det krävs från lärarnas sida att skapa goda
förutsättningar för ett fungerande arbetssätt mellan hem och skola.
I dagens mångkulturella skola tycker vi även att det är viktigt att lyfta fram att elever med utländsk bakgrund ska få känna sig trygga i sitt arv för att lättare finna tryggheten i en annan kultur. Därför menar vi att lärare och föräldrar måste ha respekt för varandras olika kulturer och visa förståelse för att gynna samarbetet mellan hem och skola. Lärare måste inse att ett gott samarbete mellan hem och skola inte bara gynnar elever utan även lärare och föräldrar.
1.1 Den mångkulturella skolan
Vi är alla medvetna om att Sverige är ett mångkulturellt land och att forska kring frågor som har anknytning till mångkulturarallitet anser vi är betydelsefullt för dagens skolor. Eftersom vi anser att skolan idag utgör en bred mångfald av etnisk kultur, är det viktigt att man i skolan skapar utrymme och möjligheten för att denna multikultur ska få ta plats och präglas av den svenska kulturen och mångfalden. Under utbildningens gång har vi endast varit på
mångkulturella skolor och har egentligen väldigt lite kunskaper om hur det ser ut på skolor med en större andel svenskfödda barn. Oavsett var man arbetar eller vilka etniska eller sociala grupper man möter är det som lärare viktigt att ha tolerans och förståelse även för grupper utanför den egna kretsen. I Lärarens handbok (sid. 129, taget ur Lpo-94) finns formuleringar som betonar lärarens yrkesutövning, som säger tydligt att lärare ska:
Alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier, inte diskriminera någon med avseende på kön, sexuell identitet, etnisk, politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund.
De grundläggande värdena i skolan är bl a att främja förståelse för andra människor och skapa likvärdiga förutsättningar för elever oavsett ras, kön, etnicitet eller kulturell bakgrund. Därför är det viktigt att dessa grundläggande värden tillämpas i praktiken, eftersom vårt mål är att skapa en skola för alla. Förståelse och förutsättningar tror vi man skapar bäst genom att mötas och dela med sig av varandras erfarenheter oavsett vilken personlig inställning man har till detta. För att förstå andra är det viktigt att främst ha kännedom om vem man själv är och vart man är på väg. Ett citat hämtat ur Lärarens handbok (Lpo-94) sid.10 tydliggör detta:
Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andra villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna
förmåga hos alla som arbetar där.
1.2 Syfte
Syftet med vår studie är att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola på en etnisk heterogen skola. Vi är nyfikna på vilka förutsättningar det finns för att föräldrar ska kunna påverka undervisningen och på vilket sätt det skapas trygga relationer mellan lärare och föräldrar.
2 Kunskapsbakgrund
I vår kunskapsbakgrund beskriver vi vikten av ett gemensamt samarbete mellan föräldrar och lärare, där Lpo-94 är länken mellan dessa parter. Här beskriver vi olika faktorer mellan hem och skola som är avgörande för eleven när det kommer till skolprestationer. Vi förklarar även de svårigheter som kan uppstå hos elever då detta samarbete brister. Tidigare forskning visar att de gånger föräldrar hålls utanför skolan misslyckas man med skolans uppdrag, som är att ge varje enskild individ en likvärdig utbildning.
2.1 Vad säger styrdokumenten
Vi som pedagoger har ett ansvar när det kommer till samarbete mellan hem och skola. Vårt uppdrag är att följa styrdokumenten och se till att dessa tillämpas i praktiken. Enligt
läroplanen Lpo-94 skall alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elevers känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Detta sker bäst genom att börja med en god relation mellan hem och skola. Med en god relation menar vi att lärare och föräldrar gemensamt finner lösningar för ett gott samarbete.
Att kunna förbereda barnen inför ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle som följs av förståelse, tolerans, jämställdhet mellan könen och även fred och vänskap mellan alla folk oavsett etnisk och religiös bakgrund, ska enligt styrdokumenten vara väsentliga ståndpunkter för ett
demokratiskt samhälle och skola. Lpo-94 tydliggör att skolan ska bidra till elevers harmoniska utveckling och stärka deras självförtroende. Därför är det viktigt med tydliga ledare i skolan som kan förmedla och gestalta de grundläggande värdena i styrdokumenten. Ett citat hämtat direkt ur Skolverket (SKOLFS 1994:1), redogör tydligt för den enskildas skolas utveckling genom att:
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.
Föräldrasamverkan är inget en lärare kan välja bort. I läroplanerna har man gjort det tydligt att läraren ska samverka med hemmet både när det gäller den enskilda eleven och utvecklingen i skolan.
2.2 Vikten av samarbete
Enligt artikeln Viktiga föräldrar får nobben i Lärarnas tidning (2002-11-21) framkom det tydligt i en rapport från skolverket att föräldrars kunskaper inte tas till vara inom skolan. Skolverkets undersökning visar att allt fler föräldrar vill ha mer inflytande i skolan, men under
en period av besparningar som har ägt rum under de senaste åren visar det sig att skolan inte tagit tillvara på de engagerade föräldrars resurser. Skolans främsta styrka är samarbetsvilliga föräldrar och man har allt att vinna på att utveckla dialogen med föräldrarna. Även
Adelswärd, Evaldsson & Reimers (1997) betonar vikten av betydelsefulla samtal för att föräldrar ska känna styrkan i den gemensamma kraften gentemot skolan och läraren.
Samarbetet mellan hem och skola skapar gynnsamma förhållanden och ökar trygghetskänslan för lärare, elever och föräldrar. Detta visar sina följder i form av att elevens välmående tydliggörs och de presterar bättre i skolan.
Maria Löfstedt i Lärarnas tidning den (2005-10-03) skrev artikeln Ge föräldrar mer tid, som handlade om föräldramöten där man betonade vikten av dessa för att föräldrarna ska känna styrkan i den gemensamma kraften de har gentemot skolan och lärarna, som är ett kollektiv. Men läraren kan också få mycket hjälp av föräldrarna och argumenterar läraren väl för sin sak, kan han eller hon få ut en hel föräldragrupp på barrikaderna. Även artikeln Pubkväll på
skolan – en kick för samarbetet
publicerad av Maria Löfstedt (Lärarnas tidning 2005-10-03)
tar upp problematiken. En rektor på en skola i Örebro försökte stärka föräldrasamverkan genom att bjuda föräldrar till skolan på lättöl och korv. Rektorn, Kjell Lund, ser
föräldrasamverkan som ett pedagogiskt verktyg. Han har utvecklat sina tankar om detta i ett studiecirkelmaterial kallat ”Växa tillsammans”. Materialet syftar bland annat till att bygga relationer föräldrar emellan. Han säger:
Styrkan är enorm i en föräldragrupp. Man kan ha så intressanta diskussioner om allt från social fostran, gränssättning till pedagogiska metoder. Jag tror
att föräldrarna känner att de inte bara är leverantörer av barn hit utan att vi verkligen bjuder in dem till att vara aktiva föräldrar, säger han.
Ett annat sätt att engagera föräldrar visar Maria Löfstedt i artikeln Här får föräldrar också
leka prov på i Lärarnas tidning (2005-10-05). Engagerade och kreativa lärare som bjuder på
underbar underhållning på föräldramöten där föräldrarna får uppleva i stort sett detsamma som deras barn har gjort i undervisningen. Teman varierar beroende på vad läraren vill sätta fokus på, exempelvis matematik, energi, bioteknik, flyg och luft, teknik och vatten. I vår har de haft ungefär 15 föräldramöten på tema flyg och luft och även haft fem
matematikkvällar med föräldrar. Detta visar sig vara väldigt populärt för alla som medverkat, speciellt för eleverna som längtansfullt velat visa sina arbeten.
Johansson & Wahlberg Orving (1993) visar i sin studie att lärare håller föräldrar utanför skolans värld och detta syns tydligt i elevers dåliga prestation. Deras forskning visar att de elever vars föräldrar deltar i det direkta klassrumsarbetet presterar bättre i skolan, och för att möjliggöra detta krävs det förutsättningar och gemensamma mål från skolans och hemmets sida. En artikel i Lärarnas tidning av Jacobsson (2005-10-28) som handlar om
åtgärdsprogram, visar tydligt att skolan inte involverar föräldrar utan håller dem utanför. Detta medför att chansen att lyckas med åtgärdsprogram är minimal där föräldrarna inte är delaktiga. Detta framkom i den kommande avhandling som presenterades i artikeln.
2.3 Föräldrautbildning
Genom att engagera föräldrar i det arbete barnen gör får man ett starkare förtroende för skolan och därför har man idag i Malmö och kommuner runt omkring inlett med ett projekt som heter COPE och kommer ursprungligen från Kanada. I Sverige kallar man detta för COPE-föräldrautbildning som är ett engagemang från skolans sida för att öka föräldrainflytandet i barnens skolverksamhet. Denna föräldrautbildning är uppbyggt på så sätt att det krävs kontinuerligt deltagande för att gemensamt i grupp med andra föräldrar delta och diskutera hur man på bästa möjliga sätt kan förstå sina barns beteende, där man som förälder ska reflektera över sitt eget beteende gentemot barnet och omgivningen. Här har föräldrar en möjlighet att träffas och dela med sig av sina erfarenheter, samtidigt ta lärdomar av andras.
På Rosengårdsskolan i Malmö fick vi en kväll ta del av denna utbildning som pågick under två timmar. Utbildningens ledare bestod av två skolanställda varav en specialpedagog och en modersmålslärare som båda utbildat sig COPE-gruppledare. Skolans syfte med denna
utbildning är att stärka föräldrars självförtroende och utveckla föräldrarollen. På så sätt tror man att föräldraengagemanget blir bättre samt att barnen så småningom ska utveckla en känsla av samhörighet både hemma och i skolan. Information om hur man arbetar med COPE föräldrautbildning i Malmö och dess olika stadsdelar finner man på Malmö stads hemsida (www.malmo.se) där man även kan läsa om utbildningen mål och syfte.
2.4 Svårigheter med samarbete
Det kan vara av stor betydelse att skillnader i normer och uppfattningar i olika frågor blir diskuterade mellan skola och föräldrar. Lange & Hedlund (1998) menar att barn representerar vår framtid, både för enskilda föräldrar och för grupper i samhället, liksom för samhällets
helhet. Detta innebär att just barnens fostran och utbildning har en tendens att väcka starka känslor hos människor och kanske särskilt hos föräldrar och lärare. Kärrby & Flising (1983) påpekar samma sak i deras studie, och anger att föräldrar inte vill kritisera lärare eftersom auktoritetskänslan lever kvar och man jämför hela tiden sin egen skolgång gentemot barnets. Det finns även de föräldrar som väljer att inte kritisera läraren och hennes arbete av rädsla för att denna kritik går ut över barnen. Eva Jacobsson skriver artikeln Elev kränktes i för hela
klassen i Lärarnas tidning (2005-11-24) där hon talar om hur en lärare gång på gång kränkte
en elev i klassen. Detta gjorde att flicka slutligen inte vågade komma till skolan och fallet anmäldes till Skolverket som konstaterade att fallet var allvarligt och oacceptabelt eftersom man som lärare ska se till att ens elever är trygga i skolan och inte vara den avgörande faktorn som utlöser kränkning och mobbning.
Forskning belyser att föräldrar inte har stort förtroende eller förståelse för hur skolan är uppbyggt idag och vilka krav föräldrar och skola kan ställa på varandra. Berg (2003) lyfter detta problem och säger att föräldrar idag har tappat förtroendet för skolverksamheten eftersom de inte längre känner att skolan kan skydda deras barn, då det gång på gång förekommer kränkning, våld och mobbing. Därför så kan man ändå tänka sig och förstå att föräldrar tar avstånd från den skolverksamhet som är till för att prägla barnen med
värdegrundstankar som empati, förståelse och demokratiska värderingar, när det i själva verket ska vara skolan som ger dem trygghet och känsla för välbefinnande.
2.5 Samarbete i den mångkulturella skolan
Hem och skola måste fungera tillsammans för att undervisningen ska kunna anpassas efter eleven med tanke på bakgrund och vilka erfarenheter eleven har. Linde & Håkansson (1995) påpekar en viktig sak där man menar att man som lärare måste utveckla en sorts respekt för elevers föräldrar med deras kulturella identitet där språk och etnicitet spelar in. Detta är viktigt för att föräldrastödet ska fungera från början. Runfors (2003) menar att för att elever ska känna sig trygga och harmoniska i skolan gäller det att de är trygga i sitt arv och deras kulturella bakgrund. Runfors visar i sin studie att det från lärarnas sida pågår påtagliga
underordningsstrukturer vilket gör att invandrarelever känner att de vill dölja sitt ursprung för att inte utmärka sig bland mängden.
Oavsätt hur man definierar en skola med olika etniska grupper, är det lärarens ansvar att hantera olikheterna i en praktisk verksamhet. Johansson & Wahlberg Orving (1993) menar att oavsett sociala och kulturella skillnader bland elevgrupper ska läraren ge föräldrar konkreta beskrivningar på samarbetsformer som är betydelsefulla för alla. Vi får inte glömma att även bland grupper med invandrarbakgrund kan det finnas svårigheter i samarbete och
kommunikation, och som lärare gäller det att finna lösningar för samtal och förståelse bland invandrargrupper emellan. Selander (2004) anser att värdegrund och mångfald är något som vi idag lever med i vardagen och det syns tydligt att den kulturella harmonin inte är stark mellan grupper från olika kulturer. Detta betyder att även bland invandrargrupper finns det fördomar mellan de olika kulturerna och som utomstående är det lätt att generalisera och tro att bland invandrargrupper delar man samma uppfattningar och värderingar.
Enligt Johansson & Wahlberg Orving, (1993) är skolan den centrala plats där kulturer möts och återskapas och där måste det finnas förutsättningar för att kommunikativa processer ska äga rum. Vi tror att det är lättare att identifiera sig med den egna kulturen och sållar därför bort det som för oss är nytt och främmande. Om vi ska möta elever från olika håll och kanter med deras olika kulturella kapital i bagaget gäller det för oss som pedagoger att vara villiga att möta elever och föräldrar där de befinner sig. Att vara en engagerad lärare eller förälder anser vi innebär att man är villig att dela med sig av samhällets erfarenheter för att skapa förståelse och tolerans.
2.6 Teoretiska utgångspunkter
Genom Ann Runfors tankegångar i sin avhandling Mångfald, motsägelser och
marginalisering (2003), som inspirerades av Anthony Giddens struktureringsteori, har i sin
tur inspirerat oss i vårt tänkande när det kommer till mötet med föräldrar.
Antony Giddens struktureringsteori är en konstruktivistisk teori, en skapande teori om hur sociala aktiviteter tenderar att både omskapa och återskapa de omständigheter som genererade dem, dvs. de omständigheter som frambringar dem. Utgångspunkten är att det sociala livet är dubbelsidigt, att strukturskapandet är placerat i den sociala vardagen och studien av
vardagsliv i samhället kan synliggöra struktureringsprocesser. Dessa strukturer kan i sin tur bidra till att skapa andra strukturer som bedömningsskalor och statushierarkier. Om vi ska
använda oss av denna tes i vårt sammanhang, kan vi då säga att bedömningsskalor och statushierarkier inte gynnar lärarens samarbete mellan hem och skolan och vi lärare måste därför vara vaksamma på hur vi förhåller oss till föräldrarna.
Vi vill även hänvisa till Nilsson och Waldemarson (1990) som talar om social varseblivning och att detta handlar om hur man uppfattar andra människor, man tillskriver dem egenskaper och tolkar det de säger och gör. När man sedan har skapat sig en föreställning om den andre kommer detta att styra innehåll och utformning av det man gör.
3 Problemprecisering
Hur ser samarbetet ut mellan hem och skola? Råder det någon skillnad när det kommer till lärarnas engagemang? Hur fungerar föräldrainflytandet? Hur ser engagemanget ut på en etnisk heterogen skola? Detta är frågor vi vill diskutera kring och analysera för att bilda en uppfattning över hur det kan se ut på skolor där fördelningen av svenska barn och barn med invandrarbakgrund är mer jämn.
4 Metodbeskrivning
Vi beskriver utformningen av de olika intervjufrågor, som berättar hur viktigt det är att
formulera en fråga rätt. Här talar vi även om vilket urval som gjordes och om den urvalsgrupp som vi undersökte. Vidare berättar vi om hur viktigt det är att intervjuerna genomförs på en plats som ger den som blir intervjuad en känsla an trygghet och välbefinnande.
Vi beskriver även det som krävs för att kunna göra en användbar analys där tolkning av materialet utformas på ett korrekt sätt. Vi poängterar även i detta stycke att etik och moral från intervjuarens sida är enormt viktiga egenskaper att inneha när man forskar.
4.1 Metodval
Gustavssons föreläsning (2005-09-13) gav oss en tydlig bild i hur man kan gå tillväga för att göra en undersökning. Hon menar att det är viktigt att ha ett tydligt kunskapsmål och öppna relevanta frågor som bidrar till en bredare förståelse. Genom samtal och intervjuer har vi
samlat information till vår undersökning som vi sedan har tolkat och använt som ett underlag till vår forskning. Till vår hjälp använde vi oss av relevant forskning inom området, litteratur, tidningsartiklar och intervjuer med föräldrar och lärare.
Vi valde att utföra kvalitativa intervjuer eftersom vi ansåg att det var det som bäst kunde besvara våra frågeställningar, därför att vi ville ta del av intervjupersonernas tankar och funderingar och detta tror vi sker bäst med hjälp av intervjuer. Enligt Repstad (1999) handlar kvalitativa intervjuer om att konkretisera ett problem och gå in på djupet. Här ska
forskningsresultatet vara en förståelse. Att vi har valt en kvalitativ metod före en kvantitativ är för att en kvantitativ metod inte fokuserar sig på djupet av problemet. Didactica Minima (1993) beskrev att en kvantitativ intervju går ut på att man gör betydligt fler intervjuer. I en kvantitativ forskning strävar man efter tydligare förklaringar där man har klara och väl utarbetade regler för hur man ska gå tillväga.
Johansson & Svedner (2001) anser att en fara med intervjuer kan vara att intervjuaren påverkar svaren och detta gör att den som blir intervjuad svarar så som det behagar intervjuaren. Trost (1994) anser att det är ytterst viktigt att tänka på hur man ställer frågor eftersom detta är avgörande och kan påverka hela forskningsresultatet. Därför är det viktigt för oss att handla på ett neutralt sätt, även om det inte alltid är enkelt. Vi bortsåg från antydningar och egna åsikter under intervjuns gång, och istället lät vi personen som blev intervjuad få fram sina åsikter. Våra erfarenheter och åsikter ska inte påverka resultaten om forskningen ska vara giltig.
4.2 Utformning av intervjuguiden
Johansson och Wahlberg Orving (1993) visar tydliga exempel på hur en fråga kan formuleras och menar att om problemet redan är känt ska man passa på att fråga varför man tror att det är så, hur man kan lösa det och vad är det som krävs för att nå dit? Om vi hade märkt
antydningar som visar att det brister i samarbetet mellan hem och skola, hade då dessa tre frågor varit väldigt bra att ställa eftersom att det är öppna frågor som leder till diskussion och analys. Detta tänkte vi ständigt på under tiden vi utformade intervjufrågorna och vi anser att denna källa har hjälpt oss att ställa öppna frågor. Rienecker (2003) påpekar vikten av att ställa öppna frågor och menar att verkligheten är i regel mångsidig och nyanserad. Av att ställa slutna frågor kan svaren bli antingen eller och man får därför inte ta del av nyanser och
mångsidighet. Genom Rienecker har vi fått en mer nyanserad bild över hur frågor kan formuleras för att få med de nyanser och mångsidigheter som vardagen rymmer även i vårt arbete.
Metodböckerna har varit till stor hjälp för oss för att forma itervjufrågorna. Detta ledde till öppna diskussioner för föräldrarna och lärarna. Frågorna var formulerade på så sätt att vi under intervjuns gång fann vi att de flöt in i varandra. Intervjun omvandlades till en öppen diskussion där frågorna beskrev varandra. Vi var fokuserade hela tiden och kände att den röda tråden följde oss igenom intervjuerna. Det är också viktigt att vara en god lyssnare. (Hedin, 2003) menar att normalt sätt är vi människor överlag ganska dåliga lyssnare, därför är vikten med kommunikation att man kan lyssna och ta emot korrekt och menar att det egentligen är lyssnaren som är avgörande för att korrekt uppfatta det som sägs. Genom att tänka på vikten av detta har vi som intervjuare bildat ömsesidighet i rollen att vara sändare och mottagare.
4.3 Urval
Vi valde att göra vår studie på en skola som ligger i utkanten av Malmö, där blandningen av ”svenska barn” och ”invandrarbarn” är mer jämt fördelat. De flesta invandrarelever är födda i Sverige och majoriteten av föräldrarna är födda i Europa. Varför vi valde en skola där svenska elever inte är en minoritet är dels för att vi inte har några erfarenheter från en etnisk heterogen skola, men även för att vi ville se hur samarbetet ser ut på en sådan skola i förhållande till en skola där svenska elever är en minoritet. Som lärare är det viktigt att ha kunskaper som sträcker sig även utanför den närmaste gruppen.
För att få underlag och material till vår studie har vi intervjuat lärare som arbetar på denna skola där vi genomförde vår forskning. Vi började med att kontakta skolan som är en F-5 skola där vi skulle forska på. Vi ringde upp skolrektorn som bär huvudansvaret för de skolanställda. Vi redogjorde för vårt syfte med uppdraget och förklarade att vi behöver komma i kontakt med fyra olika klasslärare och föräldrar. Rektorn på skolan tog sig an uppdraget och lovade att återkomma snarast. Redan nästa dag hade rektorn lyckligtvis hittat fyra tillgängliga lärare som var villiga att offra sin tid för att hjälpa oss med denna studie.
Vi kontaktade dessa lärare och frågade om vi kunde komma till skolan för att dela ut
påpekade vi för lärarna att så fort intervjufrågorna är fullständiga skulle vi ta upp kontakten med dem igen. Intresseblanketterna till föräldrarna delades ut av respektive klasslärare och barnen fick uppdraget att lämna över dessa till föräldrarna. Dessa intresseblanketter var noga formulerade med vad intervjun skulle handla om och att vi gärna vill ha en blandning av föräldrar som består av både svenska föräldrar och föräldrar med invandrarbakgrund. Till vår förvåning var föräldraintresset stort för detta uppdrag och vi kunde genast boka intervjutider så fort våra frågor var klara.
Att intervjua lärare och föräldrar kändes helt naturligt eftersom dessa två parter är de som har den närmaste kontakten med barnen. Barnen är länken mellan hem och skola men även den viktigaste orsaken till ett samarbete mellan dessa parter. Det är för barnets välbefinnande som detta samarbete ska fungera.
4.4 Urvalsgrupp
4.4.1 Lärarna
Lärarna är i vår studie är grundskolelärare och klasslärare med olika inriktningar och
kompetens. Lärargruppen består av fyra kvinnor i åldrarna 30-46 och är alla infödda svenskar. Dessa lärare valdes av rektorn där vi inte hade några krav på etnisk bakgrund och valet blev de lärare som under en snar framtid kunde ta emot oss för att utföra våra intervjuer. Att lärarna är kvinnor och med svensk etnicitet är inget vi är förvånade över eftersom läraryrket dominerar av kvinnor och dessutom är det inte ofta man finner klasslärare som har annan etnicitet än den svenska eller skandinaviska, speciellt i mindre orter där vi utförde denna studie. Dessa lärare har arbetat på skolan allt mellan 2-16 år och vi har valt att kalla dem Anna, Britt, Carina och Desirée.
4.4.2 Föräldrarna
Efter att föräldrarna fått information om vår forskning, var det till vår förvåning en hel del föräldrar som hörde av sig per telefon. Vi upplevde intresset som stort eftersom vi inte hade räknat med att höra av dem på så kort varsel. Här var tiden avgörande inför valet av föräldrar och denna slump avgjorde dem som skulle intervjuas. Det enda vi ville förhålla oss till var att vi ville ha två infödda svenskar och två med invandrarbakgrund, eftersom på skolan är
blandningen av etniska gruppen utformat på detta sätt. De föräldrar vi har intervjuat är föräldrar till barn som går på denna skola. Föräldragruppen består av fyra kvinnor med olika
kulturella bakgrunder. Två av föräldrarna är infödda svenskar som vi har fingerat namnen på och kallar den för Pia och Åsa, medan resterande är födda i Sydeuropa och dem kallar vi för Diana och Sara. Vår föräldragrupp är i åldrarna 29-40.
Vi är även medvetna om att alla våra intervjuare är kvinnor och vi finner detta väldigt intressant men är egentligen inte förvånade. När det kommer till barnens skolgång har vi sett på vår VFT att det är flest mammor som är närvarande på träffar och möten, därför upplevde vi det ganska naturligt att mammorna var de föräldrar som ställde upp på dessa intervjuer. Denna studie hade kanske sett annorlunda ut om fler män hade deltagit men det är inget vi vet konkret. Vårt syfte var att b la undersöka hur samarbetet mellan hem och skola ser ut på en etniskt heterogen skola och vår urvalsgrupp består av totalt 8 personer varav 6 är av svenskt etnicitet, detta gör att urvalsgruppen inte längre är representativ för vårt syfte och resultatet kan ha påverkas av detta.
4.5 Genomförande
Våra intervjuer med lärarna ägde rum på skolans arena, dels för att lärarna skulle känna sig trygga och bekväma på hemmaplan, men också för att det passade bättre tidsmässigt.
Intervjutiden varierade mellan 45 och 60 min och alla intervjuer skedde på respektive lärares klassrum. Johansson & Svedner (2001) anger att när man gör en kvalitativ intervju ska de frågor man ställer präglars av personliga åsikter från den som intervjuas. Därför är det viktigt att intervjuaren tydligt klargör syftet med intervjun och hur den ska användas.
Föräldrarna uttryckte att de gärna ville att dessa intervjuer skulle ske hemma hos dem.
Anledningen var varierade, men vi ställde inga krav på vart detta möte skulle ske. Vi hade ett litet hopp om att få våra intervjuer hemma hos respektive förälder för att inte utsätta föräldern för situationer där de känner att de hamnar i underläge. Repstad (1999) påpekar att
observationer har i syfte att se människor i situationer som är naturliga för dem, därför är det viktigt att dessa observationer sker i miljöer som bjuder på trygghet och välbefinnande. Genom att utföra våra intervjuer hemma hos föräldrarna skapas det automatiskt en tryggare känsla i deras miljö och därmed vågar föräldrar öppna sig för dialog. För att kunna vara helt fokuserade på ett område ställde en av oss frågorna och den andre antecknade.
4.6 Analysbeskrivning
Gruppen består av lärare och föräldrar som vi valt för att kunna få en så bred syn som möjligt på verkligheten mellan skolan och elevernas föräldrar på en etnisk heterogen skola. Hur är det då med samarbetet kring dessa? Är föräldrainflytandet tillräckligt och engagerar sig lärarna för att det ska finnas en givande och bra kontakt mellan dessa parter? Vi vill här och nu försöka visa hur något ser ut eller är, och vad man skulle kunna göra för att få det att fungera eller bli ännu bättre.
En kvalitativ forskning kan variera och man kan lyfta fram en vanlig förståelse lika väl som en ovanlig (Widerberg, 2002). För att kunna bearbeta och analysera svaren från den
forskningsgrupp vi valt, har vi gång på gång läst intervjusvaren för att se vilka likheter det förekom där. Enligt Repstad (1999) ska man ha stor förståelse i det urval man gör och sätter in det i ett sammanhang och handlingar måste tolkas på olika sätt. Därmed måste man leta efter ett mönster och tecken som man kan ha användning för. Detta har vi gjort genom att leta efter likheter respektive olikheter i svaren och analyserat dessa.
Vi har hela tiden haft i bakhuvudet att behålla vårt objektiva förhållningssätt och därför har tolkningen av vår empiriska studie varit en utmaning. Repstad (1999) menar att det ligger i människans natur att generalisera, och dessa beteenden är svåra att komma ifrån. Vidare menar Repstad att en analys, tolkning och rapportskrivning är personlig, och att den som samlat in data måste göra systematisering. Vår analys visar hur det sker samarbeten mellan hem och skola och hur dessa uppfattas av föräldrarna och lärarna på denna skola.
4.7 Forskningsetiska överväganden
Det är ytterst viktigt att vara noggrann med att man inte ska kunna identifiera personer som har tagit del av denna undersökning (Bergem 2000). Därför har vi talat om för både lärare och föräldrar att vi inte kommer att namnge skola eller personer som tagit del och gjort det möjligt för oss att genomföra denna studie. Vi har även talat om för både lärare och föräldrar att vi i arbetet inte kommer att placera skolans exakta geografiska område.
Det har varit viktigt för oss att poängtera för dem som medverkat i vår studie att man under intervjuernas gång när som helst kan avstå från att medverka. Vi menar att det är viktigt att tänka på att intervjun i slutändan kanske inte är användbar, eftersom den som blir intervjuad
har sin fulla rätt att avstå när som helst. Vetenskapsrådet (1991) s.10 påpekar detta genom att lyfta regel tre:
De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem.
Det är vår plikt att respektera den som blir intervjuad och dennes önskemål, vilket kan vara att avbryta intervjun. Som forskare är detta viktigt att ha i åtanke om arbetet ska grundas på forskningsetiska normer. Bergem (2000) anser att etiken ska ställa upp krav som vi måste förhålla oss till på ett absolut sätt. Författaren medger att vi aldrig får använda en människa enbart som ett redskap utan som ett mål i sig. Oavsett vad vi känner inför de individer vi intervjuar är viktigt att tänka att vi som intervjuare ska vara objektiva och inte prägla intervjun av våra åsikter. Ejvegård (2003) påpekar att forskare inte ska lägga sina moraliska synpunkter på forskningen utan som forskare ska man alltid komma ihåg att vara objektiv. Detta innebär bl.a. att personliga känslor inte ska finnas med i forskningen och detta är något vi finner är nästan omöjligt eftersom det är väldigt svårt att bortse från det man känner och tycker.
4.8 Fördelning av arbete
Eftersom engagemanget mellan hem och skola är något vi båda känner oss djupt engagerade i valde vi därför att utföra alla moment gemensamt. För att vara lika delaktiga i arbetet har vi gemensamt intervjuat lärare och föräldrar samt alla moment av undersökande och skrivande. Lämplig litteratur har vi gemensamt hittat som vi sedan har läst, granskat och diskuterat.
5 Resultat
Detta resultat är grundat på intervjuerna vi gjort med lärarna och föräldrarna som ingick i vår forskningsgrupp. Vi har nu analyserat och tolkat svaren vi fått utifrån de frågor vi ställt, och samtidigt gjort en jämförelse med svaren vi fått från de olika lärarna och föräldrarna. Vi vill här med påpeka att svaren på frågeställningarna vi har, grundar sig inte på några andra
personer än vår forskningsgrupp. Man bör därför tänka på att vår tolkning motsvarar endast de 8 personernas svar, och bara just den etnisk heterogena skola vi gjort våran undersökning på.
5.1 Föräldrarna och samarbetet
5.1.1 Hur ser samarbete ut mellan hem och skola?
Under våra intervjuer med föräldrarna har vi möts av väldigt positiva uttalanden när det kommer till tänkandet kring samarbetet mellan hem och skola. Föräldrarna är engagerade i barnens skolgång och påpekar vikten av detta. Föräldrarna tvekar inte på samarbetet och de deltar regelbundet i skolverksamheten. Det är intressant att höra att föräldrainflytandet är stort på denna skola. Det märks tydligt att föräldrarna är nöjda med denna skola och den fina kontakten de har med lärarna. Föräldrarna är medvetna om att det krävs ett kontinuerligt samarbete för att bibehålla den goda relation de har till lärarna och föräldrar emellan. De är medvetna om att allt kan bli bättre även om det redan är bra. På så sätt menar de att man även följer utvecklingen i skolan. Deras största prioritet var barnen och var därför villiga att offra sig för att skapa bättre förutsättningar för dem. Föräldrarna var övertygade om att samarbetet mellan hem och skola gynnar barnens prestationer i skolan och de kände att deras egna kunskaper kom till användning i skolarbetet. En av föräldrarna Diana, (Emma är en ett fingerat namn på Dianas dotter) kom med ett konkret exempel där hon hade påverkat det direkta klassrumsarbetet. Hon sa:
Jag känner att mina kunskaper kommer till användning i olika sammanhang. Du ska få ett exempel när eleverna arbetade med mattesagan. Det gick ut på att man skulle skriva olika berättelser där olika mattemoment togs upp i sagan, t.ex. plus och minus. Jag märkte att detta blev lite krångligt för Emma och frågade läraren om de istället kunde börja med att rita bilder och sen skriva sagan. Det tyckte hon var en bra idé och ändrade detta i sagorna.
Sådana tillfällen uppskattades av föräldrarna och på så sätt kände de sig delaktiga i undervisningen. En annan förälder har påpekat att hennes kunskaper kom till nytta på ett konkret sätt:
Mina kunskaper tycker jag tas tillvara på ett konkret sätt. Det kan röra sig om moment i lektionsplaneringen. Informationen från läraren är tydlig inför det arbete dem gör och detta diskuterar vi i klassmötena där vi även får komma med egna förslag på vad de kan göra (Pia)
Genom att kunna påverka undervisningen på detta sätt känner föräldrarna sig hela tiden delaktiga i det arbete barnen gör och kan därför lättare samarbeta med klassläraren.
5.1.2 Kontaktboken
Föräldrarna kände sig hela tiden delaktiga i barnens skolgång och närvaron fanns där på olika sätt. Genom barnens kontaktböcker som alltid finns i väskan håller man en sorts samspel dagligen. Föräldrarna får ta del av nödvändig information angående barnets skoldag och om det behövs kan man även kontakta läraren via telefon. I kontaktböckerna kan lärare och föräldrar skicka meddelanden till varandra, innehållet i kontaktböckerna är varierat och informationen skickas dagligen mellan hem och skola. Kontaktböckerna uppskattas av föräldrarna och de ser på den som en fungerande länk mellan läraren och föräldern, eftersom möjligheterna att träffas med läraren dagligen är små pga. den tidsbrist som råder bland arbetande föräldrar. Här är en förälders (Diana) synpunkter
Min dotter Emma har en kontaktbok som fungerar som en länk mellan mig och läraren, och varje gång läraren har skrivit något positivt eller negativt så vill hon att jag tar kontakt med henne via telefon, om jag undrar varför hon har blivit berömd eller straffad.
En annan förälder ger oss sina synpunkter på kontaktboken och säger följande:
Kontaktboken är vårt mest användbara verktyg och smidigaste sättet att
kommunicera vardagliges med. Eftersom man har ofta inte så mycket tid till att ringa eller hälsa på i skolan tycker jag att kontaktboken är mycket bar att använda. (Sara)
5.1.3 Klassmöten
Klassmöten är de tillfällen då föräldrar känner sig mest engagerade och nyttiga. Här känner sig föräldrarna väldigt delaktiga och upplever dessa möten som innehållsrika. Föräldrarna anger att innehållet i mötena styrs av lärarna men föräldrars möjlighet att påverka mötena säger de är stora då det alltid finns tid för diskussion och åsikter. Föräldrar kan även styra innehållet i klassmötena på så sätt att de kan komma med förslag till läraren om saker de vill ta upp. Dessa förslag lämnas till läraren ett par dagar innan mötet sker så att man får med dem
i planeringen. På mötena är barnen också bjudna och där engagerar de sig med olika lekar och aktiviteter. Eftersom de flesta föräldrar deltar upplever föräldrarna att relationen föräldrar emellan har blivit bättre. På så sätt har det blivit lätt att komma med synpunkter och dela med sig tankar och idéer. På mötena tar de upp väsentlig information som rör skolverksamheten och inkommande arbeten i det direkta klassrumsarbetet. Här är en förälders åsikter om möjligheterna att styra innehållet på klassmötet:
Möjligheterna att styra innehållet är väldigt stora, jag känner mitt barn bäst och vissa moment i undervisningen som jag anser är för krävande kan jag som förälder känna att jag kan påverka. Ett exempel är då E. under en period fick läxa över helgen och detta visade sig inte fungera som läraren hade tänkt sig. På ett föräldramöte sa jag ifrån och menade att läxor över helgen inte uppfyllde något syfte. De andra föräldrarna instämde och helgläxor avskaffades. (Diana)
En annan förälder känner att deras åsikter kommer till tal och så här säger hon:
De flesta föräldrar i klassen känner nog att de kan påverka undervisningen. Vi talar ju öppet på klassmöten och lämnar våra önskemål. Det sker förändringar i det mån det går. Jag känner att man lyssnar på oss. (Pia)
5.1.4 Klassförälder
Förutom givande klassmöten finns det något som föräldrarna kallar för klassförälder. Detta går ut på att man får turas om i klasserna att ansvara för att gå på möten på skolan och sedan förmedla information till de andra föräldrarna. Detta upplevs som väldigt positivt och har haft betydelse för att bibehålla god kontakt med föräldrar och lärare. En förälder förklarar att:
Via vår föräldragrupp som vi har i klassen har vi fått en god relation mellan föräldrar och lärare. Jag fungerar som en klassmamma vid de tillfällen jag har uppdraget. Som klassmamma har man ansvaret för att ta upp viktiga saker på föräldramöten som de andra föräldrarna vill att vi diskuterar. (Diana)
Här visar föräldrar sig väldigt engagerade och detta uppdrag tas på allvar. En del föräldrar träffas även privat någon gång per termin och dessa brukar vara de som delar på uppdraget som klassförälder. Det händer även att man som klassförälder får turas om att följa med
barnen på kollo och detta uppskattas av föräldrarna och ger dem en viss trygghetskänsla. Så här säger en förälder:
Men vi föräldrar träffas även utanför skolan, då spelar vi bowling eller hittar på annat. Oftast är det de föräldrar som brukar vara klassföräldrar och de flesta har varit det. Vi turas om och det är jätteroligt. Antigen går klasspapporna ut och hittar på nått eller så gör vi klassmammor det. Det händer inte ofta, en till två gånger per termin, men jag tycker att det räcker. Det är jätte trevligt, vi bakar eller går och fikar tillsammans. Som klassförälder går vi på möten på skolan och genom föräldramöten får de andra föräldrarna ta reda på informationen. Ibland följer vi med på kollo med barnen. Vi turas om vem som följer med. Det känns tryggt att föräldrar deltar på detta viset. (Pia)
Sara redogör för sitt föräldraengagemang och säger:
Jag närvarar vid alla olika möten, föräldramöten, utvecklingssamtal. Ibland har jag varit klassförälder då brukar jag följa med på vissa utflykter och läger där barnen ska sova över.
5.1.5 Föräldrars uppfattning om lärareengagemanget
Vad vi har kunnat se utifrån de intervjuer vi har gjort med föräldrarna när det kommer till hur de uppfattar lärarens engagemang för samarbetet mellan hem och skola, är att det inte råder något tvivel på att föräldrarna uppfattar läraren som engagerad i mötet mellan hem och skola. Av dessa fyra intervjuer vi har gjort med föräldrarna har vi inte kunnat visa eller påpeka att engagemanget brister eller att det inte förekommer. Tvärtom har vi fått det bekräftat av dessa fyra föräldrar att de är nöjda med det engagemang de känner från lärarens sida och medvetna om att det måste ske kommunikation från både hem och skola för att det ska fungera. De säger att läraren är öppen och lätt att prata med samt att hon genom kontinuerlig kontakt med hemmet visar sitt engagemang i form av brev eller samtal. Vi känner att våra frågeställningar har besvarats och det finns ett engagemang på denna etnisk heterogena som skola fungerar väldigt bra av att döma utifrån dessa föräldrar. Detta är vad vi har kunnat tolka efter de intervjuer vi har gjort. Men vi är även medvetna att dessa föräldrar inte är representativa för hela skolan och säger därför att vi med all sannolikhet inte vet hur de föräldrar som inte deltagit i denna studie skulle svara.
5.2 Lärarna och samarbetet
5.2.1 Hur ser samarbetet ut mellan hem och skola?
Våra intervjuer med lärarna i undersökningsgruppen på den skola vår studie grundas på verkar ha ett fungerande samarbete med hemmet. Man kan här ganska tydligt se att lärare och
föräldrar har förstått vikten av en god kontakt. Lärarna beskrev hur samarbetet såg ut och vid en jämförelse med föräldrarnas beskrivningar verkade det som om alla var mer eller mindre överens om hur samarbetet förhöll sig. Lärarna ansåg att föräldrarna var införstådda med vikten av ett gemensamt arbete. De beskrev tydligt hur samarbetet gynnar alla parter, lärarna, eleverna och föräldrarna, och att föräldrarna var medvetna om att deras barns skolgång blev lättare på detta sätt. Relationerna som lärarna har till föräldrarna verkar stabila, trygga och uppskattade. Så här säger en av lärarna om relationen till föräldrarna:
Den är väldigt öppen och god. Föräldrarna här kommer ständigt på besök när de har en stund över. Och de uppskattar vi enormt, jätte trevligt tycker både barnen och jag. (Carina)
Samarbetet mellan hem och skola på denna skola som vår studie är gjord på, måste vi säga har ett utomordentligt samråd. Vi är överens om att man inte kan påstå att det brister. Lärarna har övertygat oss om att ett fungerande samarbete äger rum här. De har också fått vårt resultat, samt svar på frågeställningen att verka klart i att samarbetet fungerar. Lärarna förklarade med olika ord och inlägg hur det verkligen ser ut för just dessa fyra personer. Det råder ingen tvekan om att lärarna inte tar detta för givet utan har hela tiden ett mål om att det faktiskt kan bli ännu bättre.
Jag är väldigt nöjd med det samarbete vi har. Våra föräldrar är underbara och väldigt ambitiösa. De deltar aktivt på möten och i skolverksamheten. Vi har en god relation och engagerar oss från båda håll för att bevara den. Nu talar jag om mina föräldrar, alltså mina elevers föräldrar (skratt, som jag tidigare sa att ta för sig, nu blev elevers föräldrar helt plötsligt mina) men även mina kolleger i arbetslaget är nöjda med hur vi har det. Givetvis finns det alltid utrymme för förbättringar och förbättringar sker successivt. (Anna)
5.2.2 Lärarnas syn på föräldrainflytandet
Lärarna på denna skola verkar ha ungefär samma känsla när det kommer till
föräldrainflytandet. De ansåg att föräldrarna verkligen försökte sitt yttersta för att delta i deras barns skolgång, som t ex genom att ta på sig rollen som klassförälder och deltar på möten i skolan där föräldrar får ta del av information rörande skolverksamheten. Här var det även uppenbart att lärarna var nöjda med vad föräldrarna kunde prestera när det kom till olika möten engagemang. Vi kan tydligt se att föräldrainflytandet var till stor hjälp för dem alla, och lärarna såg det som en resurs i deras undervisning. Lärarna påpekade hur föräldrar vågade styra och säga sin åsikt om så behövdes. Så här säger en av lärarna angående föräldramöten:
Jag har alltid förberett en dagordning för att kunna vara säker på att få med allt. Men föräldrarna brukar ta över när man kommer till punkten övrigt. (Desirée)
Föräldrainflytandet spelade stor roll för lärarna, de tydliggjorde detta genom att hela tiden tala om att de var tacksamma för föräldrarnas insatser och stöd. En lärares kommentar angående skolans mottagande av föräldrars kunskaper:
Jag lyfter alltid denna fråga på föräldramötena och talar tydligt om att alla föräldrar gärna får komma med förslag och idéer om studiebesök m.m. jag har även märkt att mitt sätt att lära ut till vissa av barnen ibland inte fungerar, och barnen har lärt sig nya och andra metoder hemma av föräldrarna. Så jag vill bara säga att jag är tacksam för all hjälp och kunskap som kommer från föräldrarna, det underlättar otroligt mycket när det kommer till min undervisning. (Desirée)
Lärarna var till mesta dels nöjda med föräldrainflytandet och de beskrev tydligt hur nöjda de var med det stödjande föräldrainflytandet som ägde rum i varje klass. De lärare som fick möjligheten att berätta och uttrycka sig har fått oss att tro på ett gott samarbete, och att de verkligen existerar.
5.2.3 Lärarnas engagemang
Lärarna på skolan verkade ha ett stort engagemang när det väl låg i deras intresse, och som lärare ansåg de att det skulle vara konstigt om de arbetade med nått som de inte engagerade sig i. Det största engagemanget var så klart i deras elevers utveckling och lärande.
Utbildningar och djupa engagemang i bl a fort bildningar samt hålla goda kontakter med kollegorna var något de prioriterade. En av lärarna:
Personligen gillar jag utmaningar och ser dem som en del av utvecklingen. Jag engagerar mig väldigt i skolan genom att t ex gå på fortbildning eller hålla god kontakt med mina kolleger och barnens föräldrar. (Anna)
Lärarnas engagemang var starkt och det märktes hur de trivdes på sina arbetsplatser.
De vi här mer kunde se var att de engagerade sig i det mesta utan att egentligen tänka på hur och på vilket sätt. Genom att lyssna på föräldrar och visa dem att deras barn fick en god möjlighet till ett utvecklande lärande blev deras engagemang övertygat.
6 Diskussion
Vi tror att föräldrar har mycket att vinna genom att ha en god kontakt och bibehålla den med skolan. Men för att detta ska vara möjligt är det viktigt att det skapas förutsättningar för inflytande och deltagande, och menar att föräldrar måste få känna att skolan är en plats som tillhör alla individer med direkt anknytning till skolan. Alla som har barn på skolan anser vi har en stark koppling till skolverksamheten och måste därför ta del av detta, för att förstå hur den är uppbyggt och vilka mål och strategier skolan har för att uppnå de resultat som
framkommer i läroplanerna. Därefter är det upp till lärare och föräldrar att behålla de
relationer som är uppbyggda för att underlätta för barns lärande. När det kommer till lärarna kan man klart och tydligt se hur lärarna i det stora hela tycker att samarbetet är bra och de ansåg dig själva vara väldigt engagerade. Föräldrainflytandet enligt lärarna var till mesta dels tillräcklig, men de kunde inte komma ifrån att ibland skulle de vilja att vissa föräldrar gav lite mer. De föräldrar vi intervjuade visade sig vara väldigt nöjda med det samarbete som de hade med lärarna på skolan genom att ständigt hålla kontakt med lärarna. Detta visade sig vara ömsesidigt, för när det kom till lärarna så uppskattade även de föräldrars engagemang som de visade för sina barns skolgång.
Lärarna visade uppskattning när det kom till föräldrars inflytande i det direkta klassrumsarbetet och menade att detta underrättar för läraren att nå ut till alla elever. Föräldrarna kände att man lyssnade på dem och att deras möjligheter att påverka undervisningen var stor genom att läraren var öppen för nya idéer och förslag.
Det var roligt att höra att både lärare och föräldrar insåg vikten med ett fungerande samspel och vad som krävs för att behålla denna relation. Båda parter var överens om att det alltid finns saker man kan förbättra och bli bättre på och detta var ett mål man strävade efter. Deras önskan var att få alla föräldrar att delta på lika villkor, speciellt var det föräldrarna som uttryckte att det hade varit roligt om alla föräldrar hade velat pröva på att vara klassförälder eftersom detta var väldigt givande och lärorikt.
Men denna idylliska bild som framkommer i vårt resultat kan ha påverkats av urvalsgruppen som till mestadels består av hängivna föräldrar. De kanske var så att det just dessa föräldrar är engagerade som även var villiga att delta i vår studie. Med tanke på att vi delade ut blanketter till fyra olika klasser som motsvarar ca 80 hushåll fick vi svar av ca 10 föräldrar som var intresserade att delta i studien, och 4 av dessa föräldrar har vi fått yttrande ifrån medan resten av föräldrarnas åsikter är för oss främmande. Eftersom urvalsgruppen i vår undersökning består av totalt 8 personer varav 6 av dem tillhör den svenska etniciteten är dessa inte representativa för en etniskt heterogen skola och detta tror vi kan ha påverkat resultatet.
6.1 Vår inspiration
Runfors (2003) har inspirerat oss. Hon talar om underordningsstrukturer. Genom
struktureringsteoretiska tankegångar beskriver hon att det sociala livet är dubbelsidigt. Om så är fallet då handlar inte lärare efter de grundläggande värderingar som de egentligen ska gestalta och förmedla. Genom att kategorisera människor på detta sätt tror vi att detta kan vara en av orsakerna till att man som förälder känner att man har hamnat i underläge. Detta anser vi missgynnar de värdefulla relationerna som vi egentligen ska sträva efter. På så sätt tror vi att föräldrar tar avstånd från skolan genom att de känner sig placerade i en underlägsen social ordning i samhället. Kanske är det så att de lärare vi intervjuade underordnade inte föräldrar och detta bidrog då till ett fungerande samspel och nyttiga relationer som gynnade föräldrar och lärare. Om man som förälder känner sig välkommen i skolan och inte upplever sig placerad i underordnande samhällsklasser där social status, kultur eller etnicitet är avgörande får man nyttiga relationer och ett välfungerat samarbete mellan hem och skola.
Vi påstår inte att Runfors underordningsstrukturer är den enda faktorn som avgör om det brister i samarbetet mellan olika grupper men det kan vara en av orsakerna som gör att man misslyckas med ett fungerande nätverk mellan hem och skola. Vi menar att för att gestalta de grundläggande värdena och förmedla dem i skolan är det ytterst viktigt att man som lärare lever som man lär. Det är omöjligt att skapa förståelse och solidaritet bland elever och föräldrar om man har förutfattade meningar där fördomar tar över och återspeglar sig i mötet mellan föräldrarna.
Vår erfarenhet säger oss att vissa lärare vi har mött på skolorna under vår VFT saknade förmåga och inlevelse för elevers hemförhållanden, då de ansåg att föräldrar inte hjälpte sina barn med läxor och annat skolarbete. Vi har inte forskat på de skolor vi utförde vår VFT och kan därför inte heller yttra oss om varför lärarna där upplevde att samarbetet brast. Vi kan heller inte utesluta att det verkligen gjorde detta, därför talade vi endast utifrån hur vi uppfattade samverkan mellan hem och skola baserat på påståenden från lärare och föräldrar. Vi anser heller inte att dessa påståenden inte är riktiga men någon vidare forskning har inte gjorts på dessa skolor.
Kanske kan man även här tänka på vilka föräldrar det egentligen handlade om och varför lärare saknade engagemanget från hemmets sida. Det kanske var så att viljan att hjälpa sina barn fanns där men möjligheterna var små eftersom bland invandrarföräldrar kan det saknas förståelse i det svenska språket, kulturen eller skolan. I vår studie fann vi inget som tydde på att lärarna var missnöjda med invandrarföräldrars engagemang och när det talade om föräldrar talade de om dem generellt utan att sortera dem efter etnisk eller kulturell bakgrund. Runfors (2003) menar att för att elever ska känna sig trygga och harmoniska i skolan gäller det att de är trygga i sitt arv och deras kulturella bakgrund. Lpo-94 tydliggör att skolan ska bidra till elevers harmoniska utveckling och stärka deras självförtroende. Vi tror att trygghet är den avgörande faktorn för ett gott självförtroende och som lärare kan vi inte föra undervisning om våra elever inte känner sig trygga i skolan.
Då kan man undra över vilka metoder våra VFT skolor använde sig av för att informera föräldrar över hur vårt samhälle är uppbyggd och vilka värderingar som finns här. Att förstå sig på den svenska skolan är inte en självklarhet om man aldrig har gått i skola i Sverige. Skolan förändras hela tiden och det är inte en självklarhet att alla svenskfödda föräldrar uppfattar eller förstår vad som förväntas av dem. Förståelse för skolan visar Maria Löfstedti
artikeln Här får föräldrar också leka prov på i Lärarnas tidning (2005-10-05). Engagerade och kreativa lärare som bjuder på underbar underhållning på föräldramöten där föräldrarna får uppleva i stort sett detsamma som deras barn har gjort i undervisningen. Detta tror vi skapar förståelse för föräldrar om vad deras barn gör i skolan genom att föräldrar får ta del av undervisningen på ett lekfullt sätt.
Forskning belyser att föräldrar inte har stort förtroende eller förståelse för hur skolan är uppbyggt idag och vilka krav föräldrar och skola kan ställa på varandra. Berg (2003) lyfter detta problem och säger att föräldrar idag har tappat förtroendet för skolverksamheten eftersom de inte längre känner att skolan kan skydda deras barn, då det gång på gång förekommer kränkning, våld och mobbing. Därför så kan man ändå tänka sig och förstå att föräldrar tar avstånd från den skolverksamhet som är till för att prägla barnen med
värdegrundstankar som empati, förståelse och demokratiska värderingar, när det i själva verket misslyckas med att skapa trygghet och känsla för välbefinnande. Om vi nu tänker på den skola där studien gjordes och hänvisar till klassföräldrarna, som deltog på möten med skolstyrelsen och ständigt informerades om skolverksamheten och de förändringar som sker där, tror vi att föräldrar höll sig uppdaterade och inte saknade förståelse för hur skolan fungerade och vilka mål och syfte det fanns för elevers utbildning och utveckling.
Som vi tidigare påpekat kan inte lärare välja bort föräldrainflytandet eftersom detta är lagfört och finns med på de styrdokument som är grunden för hur en skola ska fungera. Om man har detta i åtanke och ständigt gör sitt bästa för att behålla föräldrainflytandet och samarbetet, där man då hela tiden förhåller sig till styrdokumenten är det mycket lättare att fokusera sig på de mål skolan har för att skapa ömsesidiga relationer mellan hem och skola. Artikeln Pubkväll på
skolan – en kick för samarbetet
publicerad av Maria Löfstedt (Lärarnas tidning 2005-10-03)
tar upp problematiken. En rektor på en skola i Örebro försökte stärka föräldrasamverkan genom att bjuda föräldrar till skolan på lättöl och korv. Genom att göra detta tror vi att föräldrar inte känner sig enbart som leverantörer åt skolan utan att de i verkligheten tillhör själva skolverksamheten.Lärare i urvalsgruppen har påpekat att även om samarbetet var bra skulle man inte ta detta för givet utan även ha som mål att få med de fåtal föräldrar som var mindre engagerade i
skolverksamheten. De förklarade att deras samarbete med föräldrarna var något som var i ständig utveckling och att samarbetet aldrig kan bli tillräckligt. Man kan aldrig sluta att
engagera sig för att samspelet fungerar. Vår fråga här är, vad kan man göra för de föräldrar som inte deltar i deras barns skolgång? Tanken slår oss och säger att det kanske är så att man från skolans sida måste ändra tillvägagångssättet för samarbetet med dessa föräldrar och menar att de metoder som fungerar för föräldrar som är engagerade kanske inte fungerar för andra. Vi människor är olika och fungerar på olika sätt och det viktiga här är att finna nya lösningar på hur alla föräldrar kan kommunicera och engagera sig i skolverksamheten.
Det är även viktigt att belysa att vi inte har fått något yttrande från dessa föräldrar som anses vara mindre engagerade och vi vet heller inte vad deras avstånd från skolan kan bero på. Artikeln, Åtgärder misslyckas utan föräldrars medgivande i Lärarnas tidning av Jacobsson (2005-10-28) som handlar om åtgärdsprogram, visar tydligt att skolan inte involverar föräldrar utan håller dem utanför. Och då menar vi att, om man har ett barn som av någon anledning genomgår ett åtgärdsprogram och att man som förälder inte får ta del av detta kan det bidra till att man inte känner lust att delta i skolverksamheten eftersom föräldrar kan ha blivit besvikna på skolan och lärarna. Detta är spekulationer och viktigt att tänka på om vad som kan vara anledningen till att föräldrarna och lärarna i vår urvalsgrupp kände att vissa föräldrar håller sig borta från skolverksamheten.
Den kontinuerliga informationen från skolan gjorde att föräldrar ständigt var delaktiga i barnets arbete på ett eller annat sätt. Man får aldrig ta för givet och tro att föräldrar inte vill eller har tillräckligt med kunskaper för att förstå skolan eller delta i verksamheten. Om detta sker då förlorar skolan värdefull kunskap som föräldrar skulle ha kunnat bidra med. De flesta föräldrar i vår urvalsgrupp brukade delta i det direkta klassrumsarbetet på så sätt att de kunde komma in och hälsa på men även att de fick berätta om deras egna yrken. Detta tror vi är väldigt betydelsefullt för alla parter och gynnar föräldrainflytandet på skolan. Även Adelswärd, Evaldsson & Reimers (1997) betonar vikten av betydelsefulla samtal för att föräldrar ska känna styrkan i den gemensamma kraften gentemot skolan och läraren.
Samarbetet mellan hem och skola skapar gynnsamma förhållanden och ökar trygghetskänslan för lärare, elever och föräldrar. Detta visar sina följder i form av att elevens välmående tydliggörs och de presterar bättre i skolan.
6.1.1 Slutsats
Att utföra denna studie har varit en upplevelse för oss genom att bemötas av en positiv syn på samarbetet mellan hem och skola, där vi en dag kommer att befinna oss. Vi inledde först med att läsa relevant litteratur för att få kunskaper om det vi skulle undersöka och märkte ganska snart att det var problematisk att hitta litteratur som stämde in med det vi var ute efter. Skolan vi valt att genomföra vår studie på anser vi var ett bra val för att det skulle vara en så jämn fördelning som möjligt på svensk och icke svensk. De vi borde ha gjort var att kontakta skolan betydligt tidigare, för att inte behöva känna den enorma tidspress som det faktiskt var. Då vi satte igång för att utföra intervjufrågorna, märkte vi att det krävdes betydligt mer erfarenhet av forskare än vad vi hade.
Däremot upplevde vi det väldigt positivt att föräldrarna inom en kort varsel kontaktade oss självmant, för att medverka och hjälpa oss i vår forskning. Det enda problemet var att hitta tid till att utföra intervjuerna, och fick därför även arbeta helger och kvällar för att få gjort alla intervjuerna lagom färdiga för användning. Valet av att göra kvalitativa intervjuer var på grund av att få en förståelse för hur något kan se ut och förhålla sig, där vi anser att vi valt rätt metod och fått svar på våra frågeställningar. Det vi har haft stor nytta av är Internet som har varit väldigt lätthanterligt för att finna information som vi behövt till vår studie.
Tidningsartiklarna har varit till stor hjälp för att se hur samarbetet sker mellan hem och skola i hela landet. Även om vi anser att artiklarna varit till stor hjälp i vår forskning, är vi medvetna om att de inte är generellt representativa för alla områden och skolor.
Slutligen vill vi säga att denna forskning som c-uppsats har gett oss ett bredare synfält för hur det kan se ut ute på skolor. Vi är väldigt positivt inställda till det resultat vi fått i denna forskning vilket också har berikat oss med en hel del kunskap om hur vi själva kan bidra till ett fungerande samspel mellan hem och skola.
6.1.2 Nya frågeställningar
Hur kan man få amarbete mellan hem och skola att fungera för alla? Vilka föräldrar deltar inte i samarbetet mellan hem och skola och varför? Hur upplever dessa föräldrar skolverksamheten och de övriga föräldrarna?
Referenslista
Adelswärd, V & Evaldsson, A & Reimers, E. (1997). Samtal mellan hem och skola. Lund: Studentlitteratur.
Berg, G. (2003). Att förstå skolan. Lund: Studentlitteratur.
Bergem, Trygve.(2000). Läraren i etikens motjus. Lund: Studentlitteratur.
COPE- föräldrautbildning
http://www.malmo.se/arbeteintegration/valfardforalla/utbildning/foraldrautbildningcope.4.33a ee30d103b8f15916800071539.html
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur (s.62-65 och s.141-149).
Hedin, A. (2004). Presentationsteknik - en handbok i framgång. Lund: Studentlitteratur.
Högskolan för Lärarutbildning i Stockholm (1993, årg. 7 nr. 2-3). Didactica Minima 25-26.
Jacobsson, Eva (2005) Åtgärder misslyckas utan föräldrars medgivande. Lärarnas tidning, nr18, 2005-10-28 (Elektronisk) Tillgänglig på
http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=216670&ArticleOut
Jacobsson, Eva (2005) Elev kränkt inför hela klassen. Lärarnas tidning, nr 20, 2005-11-24 (Elektronisk) Tillgänglig på
http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?CategoryID=3615&ArticleOut
Jacobsson, Eva (2002) Viktiga föräldrar får nobben. Lärarnas tidning, 11, 2002-11-21 (Elektronisk) Tillgänglig på
http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=215483&CategoryID
Johansson, Bo & Svedner, Per olov. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen
