Det internationale Norden : Nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005

Det internationale Norden

Nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005

ANP 2005:770

© Nordisk Ministerråd, København 2005

ISBN 92-893-1227-0 Tryk: Akaprint A/S Omslag: Kjell Olsson

Foto: Baggrundsbillede: Johannes Jansson. Små billeder fra venstre til højre, fra oven og ned: 1. Digital Vision; 2 og 3: PhotoDisc; 4: Johannes Jansson; 5: Ingram; 6: Johannes Jansson. Oplag: 600

Trykt på miljøvenligt papir som opfylder kravene i den nordiske miljøsvanemærkeordning. Publikationen kan bestilles på www.norden.org/order. Flere publikationer på

www.norden.org/publikationer

Printed in Denmark

Nordisk Ministerråd Nordisk Råd

Store Strandstræde 18 Store Strandstræde 18

1255 København K 1255 København K

Telefon (+45) 3396 0200 Telefon (+45) 3396 0400 Fax (+45) 3396 0202 Fax (+45) 3311 1870

www.norden.org

Det nordiske samarbejde

Det nordiske samarbejde er et af de ældste og mest omfattende regionale samarbejder i verden. Det omfatter Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige samt Færøerne, Grønland og Åland. Samarbejdet styrker samhørigheden mellem de nordiske lande med respekt for de nationale forskelle og ligheder. Det øger mulighederne for at hævde Nordens interesser i omverdenen og fremme det gode naboskab.

Samarbejdet blev formaliseret i 1952 med Nordisk Råds oprettelse som forum for parlamentari-kerne og regeringerne i de nordiske lande. I 1962 underskrev de nordiske lande Helsingfors-aftalen, som siden har været den grundlæggende ramme for det nordiske samarbejde. I 1971 blev Nordisk Ministerråd oprettet som det formelle forum til at varetage samarbejdet mellem de nordiske regeringer og de politiske ledelser i de selvstyrende områder, Færøerne, Grønland og Åland.

Indholdsfortegnelse

Förord... 7

1. Det internationale Norden – nordisk samarbejde i europæisk ramme ... 11

1.1 Samarbejdsministrenes overordnede retningslinjer ... 11

1.2 Norden - en dynamisk region i et udvidet EU ... 12

2. Nordisk Ministerråds samarbejde med Estland, Letland og Litauen ... 15

2.1 Indledning ... 15

2.2 Nordisk Ministerråds retningslinier for samarbejde med Estland, Letland og Litauen ... 15

2.3 NB8-samarbejde i praksis ... 17

2.4 Institutionernes samarbejde... 22

3. Nordiska ministerrådets samarbete med Ryssland... 25

3.1 Inledning ... 25

3.2 Nordiska ministerrådets riktlinjer för samarbete med Ryssland... 26

3.3 Nyorientering av Nordiska ministerrådets aktiviteter i Ryssland ... 26

3.4 Institutionernas samarbete... 27

3.5 Konkreta aktiviteter i Nordvästryssland ... 27

3.6. Nordiska ministerrådets grannlandspolitik i förhållande till Vitryssland ... 29

4. Samarbejde med Polen, Visegrad-landene og Tyskland... 31

5. Samarbete med Balkan – kultur som regional brobyggare ... 33

6. Vest-Norden og dens naboer ... 35

6.1 Om udvalgte samarbejdsområder kan følgende fremhæves: ... 35

6.1.1 Regional utveckling ... 35

6.1.2 Nordens huse... 36

7. Østersøen – en dynamisk region... 39

7.1 Indledning ... 39

7.2 Nordliga dimensionens arbetsgrupp för innovation ... 39

7.3 Den Nordlige Dimensions Partnerskab om sundhed og helse ... 41

7.4. Den Nordlige Dimensions Partnerskab om miljø... 42

7.5 Et reelt indre marked for byggeri i Norden og i Østersøområdet ... 43

7.6 Markedsovervåging i Østersøregionen... 44

7.7 Nordisk Innovationscenter og fødevaresikkerhed ... 46

8. Nordisk Ministerråds EU-relaterede aktiviteter... 47

8.1 Indledning ... 47

8.2 Lissabon-processen ... 48

8.3 Utbildning och forskning ... 49

8.4 Eksempler på fagministerrådenes arbejde i EU kontekst ... 52

8.5 Grænsehindringer – styrkelse af det indre marked ... 57

9. Regionale organisationer... 61

9.1 Indledning ... 61

9.2 Samarbejde med Østersørådet – CBSS ... 62

9.2.1 Indledning ... 62

9.2.2 Baltic Euroregional Network (BEN)... 62

9.2.3 NeDAP... 63

9.2.4 Øvrige fælles aktiviteter NMR-CBSS:... 63

9.3 Samarbejdet med Arktisk Råd og Barentsrådet... 64

9.4 Samarbejde med andre internationale organisationer... 66

Bilag I: Fakta om Norden... 71

Bilag II: NMR’s Institutioner ... 89

Bilag III: NMR Retningslinier vedrørende samarbejdet med Estland, Letland og Litauen. ... 91

Förord

Under de senaste åren har Europas samarbetsstrukturer förändrats i grun-den. Viktigast är naturligtvis den framgångsrika utvidgningen av Europe-iska unionen. I norra Europa knyts allt starkare band mellan de nordEurope-iska länderna och först och främst Estland, Lettland och Litauen, men även med nordvästra Ryssland, norra Polen och norra Tyskland.

I denna nya internationella miljö utvecklar Nordiska ministerrådet sina uppgifter och prioriteringar. Utan att ge avkall på de inomnordiska upp-gifterna – värnandet om språken, kulturen, det i stor utsträckning gemen-samma historiska arvet – blir det nordiska samarbetet alltmera öppet mot omvärlden. Det nordiska samarbetet blir en del av en större europeisk och nordeuropeisk samhörighet. Det nordiska samarbetet är oupplösligt för-bundet med den europeiska politiska och ekonomiska utvecklingen och med globaliseringen i dess vidaste mening.

Norden i Europa framträder tydligt i denna rapport om Nordiska mi-nisterrådets verksamhet med europeisk anknytning. Den nordiska forsk-ningssamverkan görs till ett verktyg i EU:s Lissabon-process. I Estland, Lettland och Litauen övergår gammal biståndsverksamhet i ett tätt poli-tiskt samarbete. Den nordiska verksamheten i Nordvästryssland breddas. Ministerrådets engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland fördjupas. På Balkan har ministerrådet utnyttjat kultursamar-betets erfarenhet för att främja samverkan mellan tidigare fientliga stater.

Det är så det nordiska skall vara; vaktslåendet kring det genuint nor-diska förenas med en engagerad öppenhet gentemot nya samarbetsmöns-ter. Rätt förvaltat kan detta dubbla förhållningssätt ge de nordiska länder-na stora fördelar. Stämman blir starkare, länderländer-nas skiftande fördelar utnyttjas bättre. Inte minst ligger Östersjöregionens enorma potential öppen för den eller de som tydligast ser vad som kan göras – och som gör det.

Nordiska ministerrådet har under 2004 och den första delen av 2005 arbetat med att utveckla det nordiska samarbetet på politiskt relevanta områden och att förbättra effektiviteten på de områden där samarbete redan sker. Under 2004 angav det isländska ordförandeskapet ”Nordens resurser” som sitt tema, vilket styrde inriktningen av ministerrådets arbe-te. 2005 anger det danska ordförandeskapets tema ”Norden i en ny tid: Kunskap, dynamik och samarbete” ramarna och prioriteringarna för ut-vecklingen av det nordiska regeringssamarbetet inom Nordiska minister-rådet.

Avlägsnandet av gränshinder mellan de nordiska länderna är en kärn-uppgift för att göra Norden konkurrenskraftigt i den nya internationella miljön. Stöd till de nordiska ländernas möjligheter att gemensamt göra sig gällande internationellt är en annan kärnuppgift i samarbetet. Fokus på värderingar, kompetens och konkurrenskraft står med nödvändighet i centrum för arbetet. Detta gäller också för ministerrådets dagordning på längre sikt.

Ett särskilt intresse knyts till det beslut om en genomgripande reform av ministerrådets struktur som de nordiska samarbetsministrarna fattade beslut om i juni och augusti 2005 och som statsministrarna tillstyrkte vid sitt sommarmöte den 28 juni samma år. Reformen innebär att Nordiska ministerrådets idag 18 olika ministerråd koncentreras till 11 från årsskiftet 2005/2006 och att konsekvenserna härav tillåts prägla redan 2006 års budget. Reformförslaget framläggs som ett ministerrådsförslag för Nor-diska rådet som förväntas ställa sig bakom detta vid sin session i Reykja-vik i oktober 2005. Det förväntas att flera samarbetsområden som idag omhändertas inom Nordiska ministerrådets ram förs vidare i informella och ändamålsenliga former mellan länderna direkt.

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 9

Denna rapport ger en bild av vad Nordiska ministerrådet vill med sitt europeiska arbete. Den riktas formellt till Nordiska rådets session i Rey-kjavik den 25-27 oktober 2005 men är utformad på ett sätt som skall göra den användbar också i ett bredare perspektiv.

Rapporten har utarbetats av många medarbetare inom Nordiska minis-terrådets sekretariat under ledning av min internationella rådgivare Dorthe Elise Svinth. För innehållet ansvarar till slut bara jag.

Köpenhamn den 1 september 2005. Per Unckel

1. Det internationale Norden – nordisk

samarbejde i europæisk ramme

1.1 Samarbejdsministrenes overordnede retningslinjer

Samarbejdsministrene vedtog den 5. september 2003 retningslinier for Nordisk Ministerråds (NMR) fremtidige arbejde med omverden1. Ret-ningslinierne er vejledende for den successive udvikling af NMRs inter-nationale virksomhed. Samtlige fagministerråd har herefter til opgave at tilrettelægge deres politik og planlægning i overensstemmelse med de overordnede retningslinjer.

Af retningslinierne fremgår, at der i det fælles nordiske samarbejde bør lægges vægt på både at nærme det nordiske samarbejde til EU’s dagsorden og at tilrettelægge de praktiske kompletteringer af den nordi-ske samarbejdsstruktur, som passer til EU-samarbejdet.

Af retningslinierne fremgår tillige, at udvikling af relationerne med de baltiske lande og Nordvestrusland står højt på den fælles nordiske dags-orden, og at samarbejdet gerne ses udbygget.

For så vidt angår nordisk samarbejde med andre internationale organi-sationer fremhæves, at udfordringen er at sikre størst mulig nordisk nytte af det samlede engagement, som de nordiske landes regeringer over tid har besluttet sig for. Heri ligger, at der skal sikres synergi imellem de forskellige regionale organisationers virksomhed og at unødig overlap-ning og manglende koordination skal undgås.

Disse ovennævnte formålsbetragtninger har været styrende for NMRs aktiviteter i det seneste år og gennemførelse heraf har stået højt på aktivi-tetslisten. Samarbejdsprojekter med andre regionale organisationer er

1 _{Retningslinierne fremgår af dokumentet ”Det Internationale Norden – nordisk samarbejde i}

kommet i stand, nye projekter med EU-deltagelse er påbegyndt og samar-bejdet med henholdsvis Estland, Letland, Litauen og Nordvestrusland er styrket gennem året.

Årets redegørelse for Nordisk Ministerråds aktiviteter, der har rele-vans i en europæisk sammenhæng, bekræfter dette billede. NMR inddra-ger i stigende grad helt naturligt Europapolitiske spørgsmål og aktiviteter i ministerrådets virksomhed. Denne års redegørelse fokuserer som tidlige-re tidlige-redegøtidlige-relser på aktiviteter, som NMR er ditidlige-rekte ansvarlig for.

1.2 Norden - en dynamisk region i et udvidet EU

Verden omkring Norden har afgørende indflydelse på det nordiske sam-arbejde. Dette er et faktum, hvis det fælles nordiske samarbejde forsat skal have relevans.

Udvidelsen af EU den 1. maj 2004 har helt naturligt fået betydning for NMRs virke. Europa omkring Norden forandres. Det har bl.a. betydet nye samarbejdsrelationer med de baltiske lande. Også samarbejdet til Øster-sønationen Polen, som nyt EU-medlemsland, er øget. NMRs relationer til Nordvestrusland har samtidigt været stigende.

Et udvidet EU med 25 medlemslande giver nye muligheder, men sæt-ter også et øget pres på konkurrencen. De nordiske lande må udnytte et stærkt og effektivt samarbejde til at stå distancen i konkurrencen om be-skæftigelse, investeringer og ”gode hoveder”. Det fælles nordiske samar-bejde får yderligere styrke ved at pulje interesser og ressourcer med na-boerne omkring Østersøen, med hvem de nordiske lande har et naturligt interessefællesskab. En region som de nordiske lande har samarbejdet med i århundrede.

Østersøregionen vil med et effektivt samarbejde kunne fremstå som en yderst konkurrencedygtig region i Europa. Samarbejdet vil ske sag for sag. Der er hverken tale om en nordisk eller en Østersø blok i EU eller i andre internationale fora. Men derimod lande i en region, der i flere sager har et interessefællesskab og dermed vil kunne stå stærkere sammen end hver for sig. Fælles interesse kunne f.eks. vedrøre miljøbeskyttelse i Østersøen, udvikling af grænseregionalt samarbejde i Nordeuropa, for-bedringer af borgeres og virksomheders mobilitet mellem landene i regi-onen eller fremme af regionale investeringer i forskning og innovation.

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 13

Disse betragtninger ligger bag mange af de aktiviteter, som NMR har iværksat eller deltaget i under det forløbne år og som NMR vil fortsætte med at fremme. Østersøregionen er en naturlig ”arbejdsplads” for fælles nordiske interesser og vil stå højt på den nordiske dagsorden – også i fremtiden.

2. Nordisk Ministerråds samarbejde

med Estland, Letland og Litauen

2.1 Indledning

Nordisk Ministerråd (NMR) og de tre baltiske landene har siden begyn-delsen af 1990’erne udviklet et stadig bredere og dybere samarbejde. NMR oprettede allerede i 1991 kontorer i de tre baltiske landes hoved-stæder som led i den fælles nordiske politiske støtte til landenes bestræ-belser for national uafhængighed2.

Med Estlands, Letlands og Litauens medlemskab af EU blev der sat punktum for en æra med samtidig begyndelse af en ny fase i samarbejdet med de baltiske lande. Efter et årti med et mere ”bistandspræget” samar-bejde mellem NMR og de baltiske lande blev tiden moden til fremover at satse på et mere ligeværdigt myndighedssamarbejde. Dette har været en hovedprioritet i det forgangne år.

2.2 Nordisk Ministerråds retningslinier for samarbejde med

Estland, Letland og Litauen

3

Samarbejdsministrene vedtog den 10. december 2004 ”Retningslinier for NMRs samarbejde med Estland, Letland og Litauen 2006-2008”.4 Ret-ningslinierne skal ses som Nordisk Ministerråds bidrag til at føre et højt prioriteret samarbejde videre i et nyt politisk miljø – et samarbejde

3 _{Hjemmesider til NMRs kontorer i Tallinn, Riga og Vilnius findes på www.norden.org,}

hvor kontorernes opgaver og aktiviteter er beskrevet.

lem 8 lande på ligeværdig fod – også kaldet NB8-samarbejdet. Retnings-linierne beskriver bl.a. hvilke hovedprioriteringer NMR har for samarbej-det og på hvilken måde samarbejsamarbej-det kan udvikles. Endvidere beskrives principper for finansiering af fælles aktiviteter.

Temamessig er det enkelte nøkkelområder hvor Nordisk Ministerråd har

særskilt interesse i å utvikle samarbeidet, bl.a. følgende:

Grenseoverskridende arbeid langs EUs nye grense kan utvikles på grunn-lag av gode nordiske erfaringer. På dette området har flere ministerråd mulighet til å bidra.

Forsknings- og innovasjonssamarbeidet, samt samarbeidet innen utdan-nelse vil være en naturlig videreføring av det samarbeidet som allerede er innledet, og som har sentral betydning for hele regionens attraksjonskraft. IT-samarbeidet kan utbygges både teknisk og innholdsmessig. Bruksom-rådet for – og behovet for – brede IT-løsninger i Østersjø-regionen er stort.

Sosial- og sunnhetsforhold, inklusiv bekjempelse av narkotika og ivareta-kelse av barn og unges interesser og behov, fremfor alt innen for ”Northern Dimension Partnership in Public Health and Social Well-Beeing”.

Miljø og bærekraftig utvikling skal fortsat udvikles og styrkes.

Retningslinierne trådte delvist i kraft allerede ved årsskriftet 2004/2005. Igangsatte projekter, som falder udenfor rammen af retningslinierne, af-sluttes så snart det er mulig og senest ved årsskiftet 2005/2006.

Intensionen bag retningslinierne er at komme frem til, hvilke områder de nordiske og baltiske landene kan have fælles interesser i og dermed inden for hvilke fagområder samarbejdet først og fremmest bør fordybes. Retningslinierne er et værktøj for de nordiske ministerråd, og skal ses som et udgangspunkt for udviklingen af fælles ambitioner mellem de otte lande. Ansvaret for den konkrete proces tillægges ministerrådene og em-bedsmandskomitéerne sammen med Estland, Letland og Litauen. Ansva-ret for det konkAnsva-rete faglige indhold af det fælles nordisk-baltiske samar-bejde lægges på respektive fagministerråd, mens samarbejdsministrene fortsat varetager det overordnede ansvar. Dette indebærer, at samarbejdet vil foregå i overensstemmelse med de principielle retningslinier vedtaget

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 17

af de nordiske samarbejdsministre, medens det specifikke faglige indhold defineres af fagministrene.

NMR har med afsæt i retningslinierne fortsat drøftelserne med hen-holdsvis Estland, Letland og Litauen om, hvorledes samarbejdet på tværs af Østersøen kan styrkes. Dette tillægger NMR stor betydning. Retnings-linierne skal således ikke ses som et slutprodukt, men som et led i en videregående proces. Udviklingen i NB8-samarbejdet skal ses som et integreret led i den interesse, som de nordiske lande har i at fremme sam-arbejdet generelt i Østersøregionen, og dermed skabe grobund for fælles vækst og stabilitet i den nordlige del af Europa.

2.3 NB8-samarbejde i praksis

2.3.1. Fortsat øget NB8-samarbejde

Samarbejdet mellem de nordiske og de baltiske lande bliver mere og mere fordybet. Dette er en løbende proces, som sker inden for de forskellige ministerområder.

NB8-samarbejdet er et samarbejde mellem 8 lande. Ministerrådets se-kretariat stiller sig dog gerne til rådighed for NB8-samarbejdet, om de pågældende lande måtte ønske dette. NMRs sekretariat fungerer i dag som sekretariat for konkret NB8-samarbejde, herunder på bl.a. miljø-området.

NB8-samarbejdet viser sig bl.a. ved en række fælles mødeaktiviteter, såvel på embedsmandsniveau som på ministerniveau. F.eks. finder nor-disk-baltiske fællesmøder sted på bl.a. justits-, udannelses-, ligestillings-, miljø-, energi- og transportområdet. Hertil kommer, at der finder nordisk baltisk samarbejde sted inden for rammerne af EU’s partnerskaber under Den Nordlige Dimension. Dette på især social og helse området. På det erhvervspolitiske område finder diverse projekter sted, og særligt skal fremhæves et innovationsprojekt mellem de nordiske myndigheder og myndighederne fra de baltiske lande, Polen, Tyskland og Rusland, se herom nedenfor kapitel 7.2. På kulturområdet gennemføres der løbende fælles projekter, herunder ved inddragelse af nordiske institutioner. En handlingsplan for udvikling af det nordiske/baltiske samarbejde på

kul-turområdet fra 2006 er under udarbejdelse og forventes klar til vedtagelse ved udgangen af 2005.

Nordisk-baltisk samarbejde bliver herudover løbende styrket gennem det øgede samarbejde mellem Nordisk Ministerråd og Østersørådet (CBSS). Det gælder blandt andet på det grænseregionale område, trans-portområdet, IKT-området (The Northern eDimension Action Plan) og på kulturområdet, se herom under 9.2.

Nordisk Ministerråds kontorer i de tre baltiske hovedstæder er væsent-lige medspillere i fasen med at bringe det nordiske-baltiske samarbejde fremad.

Det skal understreges, at der også finder nordisk baltisk samarbejde sted uden for rammerne af Nordisk Ministerråd, for eksempel på uden-rigsområdet.

Samarbejdet med Estland, Letland og Litauen vil blive kontinuerligt evalueret for at sikre, at samarbejdet udvikles og at dette sker i overens-stemmelse med fælles nordisk-baltisk interesser5.

2.3.2 Eksempler på NB8-samarbejde

På stort set alle områder er der udviklet et NB8-samarbejde. Nedenfor følger til illustration af udviklingen af NB8-samarbejdet inden for områ-der, hvori Nordisk Ministerråd bidrager, en beskrivelse af samarbejdet inden for følgende områder: Miljø, uddannelse og forskning, forbrugerbe-skyttelse, levnedsmiddel, landbrug, skovbrug og fiskeri.

Miljø-området

Som en konsekvens af de nye retningslinier for Nordisk Ministerråds samarbejde med Estland, Letland og Litauen blev et nordisk-baltisk møde på embedsmandsniveau afholdt i 2005. Fokus var på såvel det hidtidige

5 _{Følgende fremgår af retningslinierne for NMRs samarbejde med Estland, Letland og}

Li-tauen (2006-2008): ”Det fremtidige samarbeidet vil bli kontinuerlig evaluert. Dette skjer så vel av samarbeidsministrene som i Nordisk Ministerråds sekretariat. For å sikre at dette skjer, utar-beider de enkelte fagministerråd én gang om året en statusrapport over samarbeidet. Av disse rapportene vil det fremgå hvilket konkret samarbeid som har funnet sted, en vurdering av i hvilken grad samarbeidsministrenes retningslinjer er blitt fulgt og hvorvidt de til enhver tid gjeldene politiske prioriteringer er blitt oppfylt. Rapportene vil likeledes inneholde en beskrivel-se og vurdering av det kommende års samarbeidsaktiviteter. Rapportene vil danne grunnlag for en mer generell og prinsipiell årlig drøftelse blant de nordiske samarbeidsministrene av samar-beidet og utviklingen av dette. Evaluering av samarsamar-beidet bør også drøftes i felles nordisk/baltisk regi.”

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 19

nordisk-baltiske samarbejde på miljøområdet såvel som rammerne for det fremtidige samarbejde. Et konkret resultat af drøftelserne er, at man nor-disk-baltisk vil formalisere en proces med årlige møder på både embeds-mandsniveau og ministerniveau, og at samarbejdsformen ville blive i form af ”agreed minutes’”. Det er Nordisk Ministerråds sekretariats rolle at arbejde videre med den allerede substantielle nordisk-baltiske projekt-virksomhed, som for nuværende beløber sig til ca. 18 MDKK i nuværen-de og planlagte projekter i perionuværen-den 2005-06. Det er nuværen-desunuværen-den blevet på-lagt Nordisk Ministerråds Sekretariat at arbejde videre med identificering af nye samarbejdsområder af fælles nytte for såvel de nordiske som de baltiske lande.

Uddannelses- og forskningsområdet

Med baggrund i ”Agreed Minutes” fra det nordiske-baltiske uddannelses- og forskningsministermøde i København 25. marts 2004, er der sammen-sat en nordisk-baltisk koordineringsgruppe. Gruppen har fået navnet ”NB8 Education and Research” og skal have ansvaret for at administrere og implementere samarbejdet på uddannelses- og forskningsområdet mellem Nordisk Ministerråd (NMR) og Estland, Letland og Litauen.

Hertil kommer, at der er fremlagt et forslag til handlingsplan for Nor-disk Ministerråds samarbejde med Estland, Letland og Litauen på uddan-nelses- og forskningsområdet, hvori der er foreslået tre følgende konkrete områder for et fordybet nordisk-baltisk samarbejde, som skal undersøges nærmere.

I. Baltisk deltagelse i Nordplus, Nordplus junior, Nordplus sprog og Nordplus voksen.

Der forventes nedsættelse af arbejdsgrupper, som vil få i opdrag at udrede, hvorledes en sådan udvidelse kan gennemføres, både teknisk, administrativt og finansielt.

II. Baltisk involvering i det fælles nordiske forskningssamarbejde ud over den fælles observatør, som Estland, Letland og Litauen har i NordForsks bestyrelse.

Baggrund herfor er, at NMRs samarbejde på forskningsområdet nu er koncentreret og skal samordnes i NordForsk. Med ud-gangspunkt i dette må ethvert forskningssamarbejde mellem de baltiske lande og NMR forholde sig til NordForsk.

III. De baltiske landes deltagelse i forskningsprogrammet Nordunet 3 om internetteknologi.

Ministerrådet har indgået et samarbejde med Østersørådet (CBSS) og EU inden for rammerne af Northern eDimension Action Plan 2005-2006 (NeDAP). Efter denne aftale skal udredes mulighederne for, at de baltiske lande kan deltage i forsknings-programmet Nordunet3 om internetteknologi. Der er bevilliget DKK 300.000 til en ”feasibility study” for at udrede dette.

Konsumentområdet

De nordiska konsumentministrarna har under många år samarbetat med de baltiska länderna i diverse konsumentfrågor, i syfte att främja mark-nadsekonomin och konsumenternas rättigheter. Det har etablerats ett gott samarbete mellan nordiska och baltiska experter på flera områden. Under det gångna året arrangerade konsumentministrarna i samarbete med Pro-safe (The Product Safety Enforcement Forum of Europe) ett seminarium om implementeringen och tillämpningen av det nya EG-direktivet om produktsäkerhet, varvid bl.a. den komplexa frågan om riskbedömning diskuterades. Vidare har representanter för miljömärkningsordningen Svanen under det gångna året deltagit dels i ett estniskt projekt om kemi-kaliers miljö- och hälsoskadlighet, dels i ett lettiskt projekt om informa-tion om hantering av kemikalier.

Enligt den deklaration som antogs vid konsumentministrarnas möte hösten 2004, till vilket de baltiska kollegorna inviterats, ska samarbetet under 2004-2007 fokuseras på EU/EES-relaterade ämnen, främst utform-ningen av EG-rättsakter och implementeringen av dessa, utveckling av strategier för konsumentpolitiken, samt marknadsövervakning och rekla-mationshantering. Under 2005 inviteras baltiska tjänstemän bl.a. till ett seminarium om EG-rättens påverkan på köprätten i praktiken, samt till ordförandeskapskonferensen ”Forbrugerne på de nordiske markeder".

Levnedsmiddelsamarbejdet

Det nordisk-baltiske samarbejde på fødevareområdet rækker langt tilbage, men har tidligere været fokuseret på områderne fødevarekontrol og ernæ-ring og haft form af ekspert- og myndighedssamarbejde. Som følge af

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 21

møde mellem de nordiske og baltiske fiskeri-, jordbrugs-, skovbrugs- og levnedsmiddelministre i november 2003 er samarbejdet blevet formalise-ret på embedsmandsniveau, og der har siden efteråformalise-ret 2004 væformalise-ret afholdt to møder i den nordisk baltiske embedsmandskomite. Samarbejdet har udviklet sig til et bredere og mere politisk orienteret samarbejde inden for fødevaresikkerhed samt kost og sundhed.

Der er igangsat aktiviteter for at etablere et omfattende tværsektorielt netværk relateret til dioxinproblematikken med deltagelse både af de nordiske og baltiske lande samt Polen. Netværket skal tjene til informati-ons- og erfaringsudveksling vedr. datagrundlaget for risikovurderinger m.v. og samtidig udgøre dialogfora inden for forskellige aspekter som f.eks. grænseværdier. Netværket vil også kunne få stor betydning for etablering af fælles indspil og holdninger i relation til forhandlinger i EU og internationale fora. Planen er, at der i løbet af 2005 etableres en web-platform til videnudveksling, som også inkluderer dialogfora. Web-platformen vil også kunne anvendes i forbindelse med samarbejde om risikovurderinger på en lang række andre områder.

Jordbrug, skovbrug og fiskeri

De nordiske lande har de seneste 10 år haft et tæt samarbejde med de Estland, Letland og Litauen om en lang række områder inden for jord-brugspolitikken. En meget stor del af samarbejdet har været på projektni-veau. Som følge af møde mellem de nordiske og baltiske fiskeri-, jord-brugs-, skovbrugs- og levnedsmiddelministre i november 2003 besluttede man, at få samarbejdet ind i mere formaliserede rammer på embeds-mandsniveau. Der har siden efteråret 2004 været afholdt to møder i den nordisk baltiske embedsmandskomite, der har besluttet at arbejde videre med højt aktuelle områder inden for genetiske ressourcer, landdistriktspo-litik, økologi, genteknologi og forskning og uddannelse.

Inden for skovbruget har man ligeledes i en årrække arbejdet tæt sam-men med de baltiske lande. Særligt inden for skovforskning og skovfor-valtning har man haft en del aktiviteter. Arbejdet forventes i de kommen-de år, at koncentrere sig om skovbrugsforskning, implementering af EU og Internationale konventioner, genetiske ressourcer og biodiversitet, bioenergi og landdistriktsudvikling. Ligesom aktuelle spørgsmål som

f.eks. det store stormfald i skovene i Norden og Baltikum i januar 2005 har været drøftet.

Samarbejdet på fiskeriområdet med de tre baltiske lande fortsættes med at udvikles og aktiviteterne i 2005 er fokuseret på BAFICO konfe-rencen, som finder sted i Litauen i efteråret 2005.

2.4 Institutionernes samarbejde

Fordybet samarbejde kan udvikles på flere måder. En måde er, at Estland, Letland og Litauen deltager i de fælles nordiske institutioner. Her kan nævnes to eksempler på denne udvikling.

For det første blev de baltiske lande fuldt ud medlemmer i den Nordi-ske Investeringsbank (NIB) pr. 1. januar 2005.6 Aftale herom blev indgå-et i februar 2004. NIB holdt sit første årsmøde i maj 2005, hvor alle 8 medlemslande var repræsenteret omkring bordet.

Udvidelsen af NIB’s ejerkreds er et vigtigt skridt i udviklingen af rela-tionerne mellem de nordiske og de baltiske lande. NIB blev den første nordiske mellemstatlige institution, hvori de baltiske lande blev medlem-mer. De baltiske landes medlemskab indebar, at banken har fået en ny struktur. Bankens Råd er et nyt organ, hvor alle otte medlemslande repræ-senteres af hvert sit regeringsmedlem.

For det andet er der nu baltisk repræsentation i NordForsk.7 Det frem-går af NordForsk’s vedtægter, at bestyrelsen bl.a. skal bestå af én fælles observatørrepræsentant fra de nationale organer for forskningsfinansie-ring i henholdsvis Estland, Letland og Litauen. De baltiske lande har på den baggrund udpeget en fælles repræsentant, der kommer fra det estiske forskningsråd.8 Repræsentationsskabet vil rotere mellem de tre baltiske lande.

6 _{NIB är en multilateral finansinstitution som ägs av Danmark, Estland, Finland, Island,}

Lettland, Litauen, Norge och Sverige. Banken finansierar privata och offentliga projekt både i och utanför medlemsländerna. NIB deltar i finansieringen av projekt i över 35 länder runt om i världen.

7 _{NordForsk er et selvstendigt nordisk forskningsinstitution under Nordisk Ministerråd med}

ansvar for nordisk samarbejde inden for forskning og forskeruddannelse. NordForsk er oprettet pr. 1. januar 2005. Nordisk Forskerutdanningsakademi, NorFA, er fra samme tidspunkt blevet en del af NordForsk.

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 23

Estlands, Letland og Litauens tilknytning til de fælles nordiske institu-tioner må forventes at udvikles over tid i takt med, at fælles interesseom-råder vokser frem og præciseres. De nordiske institutioner har dog allere-de flere forskelligarteallere-de projekter i allere-de baltiske lanallere-de og har interesse i at udvikle dette samarbejde med retningslinierne som grundlag, se afsnit 2.2. Dette er i tråd med de nordiske statsministres udtalelser ved deres møde i Stockholm i forbindelse med Nordisk Råds session i november 2004. Drøftelsen fandt sted på baggrund af Nordisk Ministerråds general-sekretærs redegørelse for mulighederne for fremtidig baltisk deltagelse i de fælles nordiske institutioner. Muligheden for at udvikle fælles nordisk-baltisk ejerskab a la NIB-modellen holdes åben, og vil kunne aktualiseres, når samarbejdet inden for institutionens rammer har gjort en sådan udvik-ling naturlig. De baltiske landes deltagelse i de nordiske institutioner vil således kunne udvikles over tid og vil kunne indledes med f.eks. strategi-ske partnerskaber frem for egentlige medejerskaber.

NMR har løbende konsultationer med Estland, Letland og Litauen om ønsker til fordybet samarbejde, herunder i relation til de nordiske institu-tioner. NMR’s generalsekretær har senest gennemført konsultationer i juli måned 2005 med bl.a. den estiske og den litauiske udenrigsminister. Fra baltisk side har der blandt andet været tilkendegivelser om at se nærmere på tættere tilknytning til bl.a. den nordiske genbank, NICe og Nordregio. Oversigt over de fælles nordiske institutioner vedlægges som bilag II.

Institutionernes aktiviteter i de baltiske lande er meget forskellig artet. Nærmere omtale heraf kan findes på de respektive institutioners hjemme-side. Som eksempel kan nævnes projekter vedrørende forøgelse af ar-bejdsmiljø på baltiske virksomheder, forskningsprojekter på medie- og kommunikationsområdet, miljøprojekter, projekter til fremme af regio-nens innovationssystemer og bidrage til en øget industriel forskning og udvikling på internationalt niveau i regionen.

Nordisk Ministerråds sekretariat har påbegyndt udarbejdelsen af en vejledning for de fælles nordiske institutioner om, hvorledes samarbejdet mellem de baltiske lande og institutionerne kan udvikle sig i overens-stemmelse med de forskellige parters interesser.

3. Nordiska ministerrådets samarbete

med Ryssland

3.1 Inledning

Nordiska ministerrådet och den ryska federationen har sedan mitten av nittiotalet utvecklat ett allt mer omfattande samarbete. Arbetet har kata lyserats av Nordiska ministerrådets kontor i S:t Petersburg som i augusti 2005 firade sitt tioårsjubileum. Utöver detta kontor finns även kontakt-punkterna i Murmansk, Arkhangelsk och Petrozavodsk. S:t Petersburgs-kontorets verksamhet och samarbete har under detta årtionde utvecklats från ett arbete som framförallt varit inriktat på samarbete kring och främ-jande av nordisk kultur och nordiska språk i nordvästra Ryssland, till ett arbete som spänner över flertalet av Nordiska ministerrådets politik områden.

Med tiden har mobilitets- och nätverksordningar fått en ökad betydel-se. Genom dessa ordningar bereds politiker, tjänstemän, forskare, konst-närer, journalister och ungdomar möjlighet att besöka, praktisera och bygga nätverk över de rysk-nordiska gränserna. Vid sidan av dessa ord-ningar har NMR drivit och finansierat ett stort antal projekt inom en rad olika sektorer.

Inom en nära framtid finns förhoppningen att NMR kan öppna ett nytt kontor i Kaliningrad. Detta kontor tillkommer som en konsekvens av att Kaliningrad gradvis blir en mer integrerad del av Östersjöregionen och en vilja från Nordiska ministerrådet att mer aktivt kunna bidra till utveckling och stabilitet i regionen.

3.2 Nordiska ministerrådets riktlinjer för

samarbete med Ryssland

De nordiska samarbetsministrarna beslutade, den 10 december 2004, om nya riktlinjer för Nordiska ministerrådets samarbete med Nordvästryss-land för åren 2006-08. Dessa riktlinjer styr verksamheten och implemen-teras i alla ministerråd. Riktlinjerna finns som bilaga till denna rapport.

I riktlinjerna konstateras att de nordiska länderna i alla tider har haft relationer med Ryssland men att motiven för samarbete har skiftat genom åren. Det finns idag en önskan om ett bredare samarbete där fokus är på demokratisk samhällsutveckling, pluralistiska relationer över gränserna och en reglerad marknadsekonomi. Det bredare arbetet ska baseras på en hållbar utveckling där utvecklingen ses utifrån ett miljömässigt, ekono-miskt och socialt hållbart perspektiv. Samarbetet med Ryssland är särskilt betydelsefullt eftersom Ryssland är Nordens och EU:s största granne och utvecklingen i Ryssland har en avgörande betydelse för säkerhet och stabilitet i Nordeuropa.

3.3 Nyorientering av Nordiska ministerrådets

aktiviteter i Ryssland

Som en konkretisering av riktlinjerna antog Samarbetsministrarna den 21 augusti 2005 ett särskilt Rysslandsprogram.

Nya resurser frigörs år 2006 till ökade satsningar i nordvästra Ryss-land. Satsningarna skall inriktas på sådana områden där NMR har särskil-da fördelar att erbjusärskil-da. Samarbetet med Ryssland skall således omfatta insatser som de nordiska länderna kan utföra bättre tillsammans än var och en för sig och som lever upp till kravet på nordisk nytta.

Successivt under 2005 och 2006 kommer projektverksamhet att få en mindre framskjuten position medan medel och initiativ kommer att för-skjutas till kunskapsuppbyggande och nätverksprogram, deltagande i EU-partnerskap, samarbete med frivilligorganisationer och samarbete i Ba-rentsregionen.

De nordiska länderna kan bilateralt, men även via NMR, vara aktiva partners och bidraga till utvecklandet av EU:s Nordliga dimension, EU:s nya grannlandspolitik och ”De fyra gemensamma rummen”. NMR bidrar

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 27

med uppgifter till Europeiska kommissionens nya nordliga dimensions informationssystem, som ger en överblick över aktiviteter i området.

Verksamheten i Ryssland – Rysslandsprogrammet – omfattar en lång rad verksamheter som de olika fackministerråden genomför och finansie-rar i enlighet med de överordnade riktlinjerna. Härutöver – och i samver-kan med fackminsiterråden – genomförs aktiviteter finansierade genom ministerrådets särskilda grannlandspolitik.

De nordiska kulturministrarna har satt igång en process för att utreda möjligheter till samarbete med Nordvästryssland från 2006 och framåt inom kulturområdet. En strategi förväntas ligga klar för antagande vid slutet av 2005.

3.4 Institutionernas samarbete

Nordiska Investeringsbanken, som sedan januari 2005 är nordisk-baltisk, finansierar verksamheter som har betydelse över ett brett område, bl.a. av betydelse för Rysslands ekonomiska utveckling.

Flera nordiska institutioner har väsentliga aktiviteter i Ryssland. Så har t.ex. NEFCO åtskilliga viktiga projektverksamheter i området. Här-igenom ger NMR ett bidrag till en bättre miljö. NEFCO tillvaratar där-igenom en betydelsefull del av NMR:s miljöambitioner.

Av övriga institutioner administrerar Nordforsk utväxlings- och nät-verksordningarna Nordplus Nabo och NorFa Nabo.

3.5 Konkreta aktiviteter i Nordvästryssland

En betydande insats görs för att främja kunskapsuppbyggnad i Nordväst-ryssland. Det sker genom stipendieverksamhet och nätverksuppbyggnad på områden av särskild betydelse och där de nordiska länderna kan erbju-da fördelar som samarbetspartner. Befintliga stipendie-, utväxlings- och nätverksprogram inom NMR samordnas i ett överordnat program för kunskapsuppbyggnad. Nya delprogram skapas efter behov. Programmet täcker såväl de baltiska länderna som Nordvästryssland, men med tyngd-punken i Nordvästryssland. De befintliga ordningarna finns beskrivna på NMR:s webbsida: www.norden.org

Nordiska ministerrådet deltar i partnerskap där också Europeiska uni-onen är engagerad. Nordiska ministerrådets deltagande sker utifrån förut-sättningen att partnerskapet skapar mervärde i förhållande till vad länder-na var för sig kan uppnå samt kravet på att nordisk nytta uppnås. Exempel på partnerskap är Nordliga Dimensionens partnerskap för folkhälsa och socialt välbefinnande och ”the Northern eDimension Action Plan (Ne-DAP)”.

Utveckling av samhälleliga strukturer i syfte att stärka demokratin är ett viktigt element i programmet. En demokratisk samhällsutveckling kräver konstant uppmärksamhet på mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer som en förutsättning för medborgerlig dialog och nödvändigt deltagande i det samhällspolitiska livet. Väl fungerande, oavhängiga, samhällsstrukturer är avgörande för fritt meningsutbyte och för att ansvar skall kunna åvila samhällets medlemmar. Därför är stöd till medborgar- och frivilligorganisationer, som spelar en betydande roll för det folkliga engagemanget, ett prioriterat område.

NMR:s och Barentsrådets respektive verksamhet överlappar varandra geografiskt. En ändamålsenlig arbetsdelning med Barentsrådet och Ba-rents regionråd eftersträvas, enligt vilken NMR begränsar sina egna ini-tiativ i det geopolitiska område som Barentsregionen omfattar, men i gengäld deltar som partner i av Barentsrådet och Barents regionråd initie-rade samarbeten. Samarbete med Arktiska rådet sker genom NMR:s ark-tiska program. Samarbetet med CBSS sker på en rad områden också med anknytning till Nordvästryssland.

Efter EU:s utvidgning kommer det gränsöverskridande samarbetet vid unionens yttre gränser att få ökad tyngd. EU har beslutat att nya grann-skapsprogram och nya finansieringsinstrument kommer att införas för detta samarbete. Samtidigt har EU och Ryssland kommit överens om samarbete inom ”de fyra rummen”, vilket ger nya möjligheter till gräns-överskridande samarbete. NMR kan med sina erfarenheter bidra till ge-nomförandet av gränsöverskridande projekt och därmed skapa grogrund för stabila tillväxtregioner. NMR utvecklar ett nytt gränsöverskridande projekt vid EU:s yttre gränser som omfattar samarbete mellan NMR, CBSS, nordiska gränskommittéer och gränsregioner i de baltiska länderna samt Ryssland och Vitryssland. Det nya projektet har fått namnet ”Baltic Euroregional Network (BEN)”. Projektet är en efterföljare till det

gräns-Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 29

regionala projekt som NMR med utgångspunkt i sitt Vilnius-kontor be-drivit under åren 2002–2004.

NOPEF:s syfte är att stärka mindre och medelstora nordiska företags internationella konkurrenskraft genom att erbjuda förmånliga lån till för-studier vid internationalisering och projektexport i Nordens närområden och östra Europa utanför EU och Efta. För ändamålet samarbetar NOPEF bl.a. med NIB, NEFCO och NDF. NOPEF:s resurser används bl.a. till förmånliga lån för delfinansiering av förstudier, till projektidentifiering i egen regi, till projektexport och till informationsverksamhet bland nordis-ka företag. NOPEF arbetar i flera länder men har en tyngdpunkt i Nord-västryssland. Utlåningsvolymen till Ryssland uppgår till 6 MDKK.

Flera fackministerråd samarbetar med Nordvästryssland. Exempel på sådant arbete finansierat av ministerråden är:

• Drogpreventivt nätverk för föräldrar och professionella

• Seminarium om ”gender mainstreaming” för biträdande guvenörer i Nordvästryssland

• NMR:s deltagande i Nordliga Dimensionens Partnerskap för Public Health and Social Well-being

• Konsumentministrarnas projekt – ”best practise”-guide för produktsäkerhet och marknadskontroll

• Valhalla (www.valhalla.norden.org) – nordisk barn och ungdomsportal

• Kulturministrarnas samarbete med European Cultural Foundation (www.eurocult.org) i Kaliningrad.

• Samarbete mellan Nordisk Genbank och Vavilovinstitutet i S:t Petersburg

3.6 Nordiska ministerrådets grannlandspolitik

i förhållande till Vitryssland

Syftet med NMR:s aktiviteter i Vitryssland är, mot bakgrund av riktlin-jerna från december 20049, att bidra till en demokratisk samhällsutveck-ling och öppna pluralistiska relationer över gränserna.

9 _{Riktlinjer för NMR:s samarbete med Nordvästra Ryssland 2006 – 2008, sid. 4 samt}

NMR:s aktiviteter i relation till Vitryssland har en begränsad omfatt-ning och historik och innefattar följande initiativ:

I. Inför det vitryska parlamentsvalet den 17 oktober 2004 genom-fördes ett offentligt remissmöte i det danska Folketinget. Ett antal vitryska och nordiska experter samt politiker deltog för att sätta fokus på utvecklingen i Vitryssland utifrån ett nordiskt och inter-nationellt perspektiv.10 Evenemanget arrangerades i samarbete med det danska utrikesministeriet, tidningen Politiken och organisationen SILBA.

II. Under det danska ordförandeskapet för NMR följs evenemanget från 2004 upp den 31 oktober 2005 med en konferens i Köpen-hamn. Syftet med konferensen är att bidra med ett underlag för utformning av gemensamma nordiska initiativ i förhållande till Vitryssland. Konferensen arrangeras av det danska utrikesmini-steriet och kommer att öppnas av den danska utrikesministern. Experter och politiker kommer att belysa utvecklingen i Vit-ryssland och diskutera Nordens möjligheter att påverka den vitryska utvecklingen. Därtill kommer nordiska och vitryska frivilligorganisationer att mötas i ett forum för att diskutera per-spektiv och former för samarbete. NMR finansierar konferensen och deltar aktivt vid genomförandet.

III. Under innevarande år initierade NMR ett regionalt gränssamar-bete under benämningen Baltic Euroregional Network (BEN). Projektet är ett samarbete med Östersjöstaternas råd (CBSS) och har i allt 35 partner från nio länder och däribland Vitryssland11. Se vidare under kapitel 9.2.2.

IV. NMR utreder under hösten 2005 förutsättningarna för ett engage-mang till förmån för det stängda vitryska universitetet ”European Humanities University” (EHU) som eventuellt kommer att eta-bleras som exil-universitet för vitryska studenter i Litauen. Ett eventuellt engagemang kommer att ske i samarbete med Europeiska kommissionen.

10 _{Deltog gjorde bla. den kände oppositionspolitikern Anatoly Lebedko.}

11 _{De övriga länderna är Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och}

4. Samarbejde med Polen,

Visegrad-landene og Tyskland

Nordisk Ministerråd (NMR) har en klar interesse i at fordybe sit samar-bejde med alle lande og organisationer, der deler interessen for en dyna-misk udvikling af Østersøregionen.

Særlig er der sket en væsentlig udvikling i NMRs relationer til Polen. Dette ikke mindst i forbindelse med Polens meget dynamiske formand-skab i Østersørådet fra juli 2004 til juli 2005. Allerede i foråret 2004 blev det dog besluttet mellem NMR og Polen, at man fremover som minimum ville afholder ét årligt bilateralt møde. Flere konsultationer er gennemført siden. Det blev senest bekræftet ved møde i Warszawa i maj 2005, at NMR og Polen har flere fælles interesser og at de bilaterale konsultatio-ner var nyttige og ville fortsætte fremover. Særlig har der været peget på mulige samarbejdsområder inden for havmiljø, innovation, grænseregio-nalt samarbejde, herunder i forhold til demokratifremmende aktiviteter i Belarus.

Polen har også været en interessant samarbejdspartner som en del af Visegradlandene12. Nordisk Ministerråd har løbende haft erfaringsud-veksling med denne landegruppe omkring udfordringerne for regionalt samarbejde i dagens Europa.

I forbindelse med udstillingen ”Scandinavian Design Beyond the Myth” i Prag november 2004 og i Budapest marts 2005 afholdtes to vel-lykkede seminarer, hvor der blev debatteret fælles udfordringer i Europa med udgangspunkt i regionalt samarbejde. Især blev der fokuseret på mulighederne for regional skabelse af innovation og forskning – ikke mindst set i relation til EU’s Lissabon-proces. Der var stor interesse for NMRs samarbejde inden for dette felt bl.a. etableringen af NordForsk, se

herom nedenfor 8.3. Endvidere var der interesse for det fælles nordiske samarbejde med at fjerne grænsehindringer for personers og virksomhe-ders mobilitet mellem de nordiske lande, idet dette sås som en forgangs-trop for et styrket ”indre markedet”, se herom nedenfor 8.5.

Nordisk samspil med Tyskland er tillige stigende. Samarbejde mellem NMR og delstaterne i Nordtyskland har bl.a. dannet baggrund for et bre-dere Østersøsamarbejde om markedsovervågning, se nærmere under kapi-tel 7.5.

NMR og de nordiske ambassader i Berlin arrangerede tillige i fælles-skab et seminar på højt niveau i marts 2005 i Berlin med aktiv tysk delta-gelse. Seminaret tog udgangspunktet i spørgsmålet: ”Can Working Life And Family Life Be Combined To Promote A Sustainable Economic And Social Development In The Nordic Countries And In Germany?”

Seminaret var vellykket og bekræftede, at de nordiske lande og Tysk-land kan lære af hinanden, og at der er stor interesse for at udbygge sam-arbejdet.

Såvel Polen som Tyskland deltager sammen med NMR i diverse øvri-ge fælles aktiviteter med det fælles mål, at styrke Østersøregionen som sådan. Bl.a. kan nævnes NMRs innovationsprojekt, hvor alle Østersøens lande er deltagere, se nærmere under kapitel 7.2.

I denne sammenhæng bør også kort peges på, at NMR gennem et kon-struktivt samarbejde med Østersørådet, hvori Polen og Tyskland er med-lemmer, stræber efter at gøre den nordlige region i Europa til en dyna-misk og attraktiv region for såvel borgere og virksomheder.

5. Samarbete med Balkan

– kultur som regional brobyggare

Nio kulturministrar och representanter från länderna i sydöstra Europa undertecknade den 31 mars 2005 ett historiskt avtal i Köpenhamn.13 Av-talet syftar till att främja kulturutbytet mellan länderna i sydöstra Europa och till att bygga upp ett nätverk mellan kulturministerierna i regionen för utbyte av information och erfarenheter och för att stärka det multilaterala kultursamarbetet.

I samband med undertecknandet hölls ett gemensamt möte för kultur-ministrarna från Norden och kultur-ministrarna och representanterna från syd-östra Europa.

Ministermötet var en kulmination på ett omfattande kulturprojekt

som inleddes år 2003 med länderna på Västbalkan (Albanien, Bosnien-Herzegovina, Kroatien, Makedonien (FYROM) och Serbien och Monte-negro). Projektet hade tvåmålsättningar, dels att bygga nya nätverk mel-lan Norden och Västbalkan, dels att introducera den nordiska samarbets-modellen.

Projektet hade rubriken Norden–Balkan–Culture–Switch och riktades till unga professionella i båda regionerna. Norden–Balkan–Culture– Switch omfattade fem områden: musik, visuell konst, litteratur, film och samtida dans och koreografi. Vid sidan om dessa områden fanns ett utby-tesprogram riktat till dem som arbetar i kulturinstitutioner. Alla projekt förutsatte deltagande från åtminstone tre länder i Västbalkan.

Projekten planerades och genomfördes av de nordiska kulturinstitutio-nerna Nordisk institut för samtidskonst (NIFCA), Nordiska musikkom-mittén (NOMUS), Nordiskt center för Scenkonst (NordScen) och andra

13 _{Avtalet finns på NMR:s hemsida under adressen}

relevanta nordiska nätverk som t.ex. litteraturcentralerna, de nordiska filminstituten i ett samarbete med institutioner i Västbalkan.

Mer än 35 olika projekt har genomförts och lett till bl.a. översättningar och publicering av ny litteratur från båda regionerna, ett omfattande utby-te mellan filmfestivalerna i båda regionerna, en serie workshops med totalt 200 deltagande från 18 konstakademier och som resulterade i en utställning som visats i Belgrad och Helsingfors, ett omfattande residens-program för bildkonstnärer, nordisk musik på festivaler i Västbalkan och ny musik från Västbalkan på festivaler i Norden etc. Hela projektet har resulterat i nätverk och kontakter som är värdefulla för de institutioner och individer som deltagit.

Kulturprojektets målsättning var även att presentera det nordiska regi-onala samarbetet och den betydelse det har haft för kulturlivet i hela Nor-den. Kulturprojektets multilaterala karaktär väckte respons hos myndig-heterna i Västbalkan och på initiativ av Albaniens kulturminister inleddes hösten 2004 diskussioner om att i Balkan inrätta ett samarbetsorgan för kulturellt utbyte i regionen. Kretsen av intresserade länder utökades och Bulgarien, Rumänien, Grekland och Turkiet deltog i diskussionerna som ledde fram till att kulturministrarna den 31 mars 2005 i Köpenhamn un-dertecknade Charter of the Council of Ministers for Culture of South East Europe (SEE).

En utvärdering av projektet finns på http://www.norden.org/pub/sk/ showpub.asp?pubnr=2005:727

6. Vest-Norden og dens naboer

Samarbejdsministrene prioriterer Vestnorden i det nordiske samarbejde ud fra den grundlæggende vurdering, at det er en gevinst for hele Norden at styrke nordisk samarbejde i Vestnorden. På foranledning af samar-bejdsministrene udarbejdedes redegørelsen: ”Vest-Norden i det nordiske samarbejde”(2003), som ministrene principielt tog til sig som et grundlag for videreudvikling af samarbejdet i de følgende år.

Den efterfølgende skriftlige status - Nordisk samarbejde i Vestnorden og med Vestnordens naboer - afgav samarbejdsministrene til Nordisk Råd i oktober 2004. Heri gøres detaljeret rede for indsatsen og resultaterne i periodens løb. Denne redegørelse har stadig aktualitet som samlet over-sigt over igangværende fællesnordiske aktiviteter i Vestnorden. I august 2005 udarbejdede NMRs sekretariat en supplerende oversigt ”Vestnorden i det nordiske samarbejde – en status”, som bl.a. de nordiske samar-bejdsministre fik forelagt under deres møde i Grønland i august 2005.

Samarbejdstemaerne drejer sig om naturressourcer – ikke mindst ha-vets ressourcer - forskning, uddannelse, sundhed, næringsforhold – her-under transport, turisme, kommunikation og arbejdsmarked, forbrugerbe-skyttelse - kultur samt netværkssamarbejde på alle områder. Desuden indgår indsatsområder for nordisk samarbejde med Nordens naboer i vest.

6.1 Om udvalgte samarbejdsområder kan følgende

fremhæves:

6.1.1 Regional utveckling

Regionalministrarna har under perioden startat projektet ”Västnordens ekonomiska relationer till det övriga Norden och dess betydelse för

när-ingslivsutvecklingen i Västnorden.” Syftet med utredningen är att genom-föra en analys av det ekonomiska samspelet mellan Västnorden och det övriga Norden. Analysen består av fyra delar:

1. En värdering av vilka mekanismer som kan stärka de västnordiska ekonomierna och utveckla samarbetet i Västnorden och mellan Västnorden och det övriga Norden.

2. En värdering av vilka av de västnordiska erfarenheterna kring näringslivsutveckling som andra delar av Västnorden kan dra nytta av.

3. En värdering av den betydelse som samspelet med övriga Norden har för näringslivets specialisering i de västnordiska regionerna. Finns det branscher med särskilt stor potential?

4. En redovisning av de ekonomiska förbindelserna mellan de västnordiska länderna och övriga Norden.

Rapporten kommer att presenteras under hösten 2005.

6.1.2 Nordens huse

De nordiske huse på Færøerne og i Reykjavík og Nordens Institut i Grøn-land (NAPA) er centrale aktører i kultursamarbejdet i Vestnorden - dels gennem et allerede eksisterende veludviklet samarbejde mellem de tre institutioner, dels gennem de tre institutioners arbejde med udvikling af netværk i og omkring Vestnorden. Husene vil i de kommende år fortsætte deres koordinerende rolle på kulturområdet, med mulighed for også at udvide arbejdet til andre områder. Husene planlægger at gøre 2006 til et satsningsår for Vestnorden med udveksling af program, der også skal omfatte Vestnordens naboer.

Formandskabet afholdt i februar 2005 et seminar for de nordiske huse og institutter, heri indgik bl.a. drøftelse af, hvorledes en styrkelse af det vestnordiske samarbejde kan ske. Det vestnordiske samarbejde indgår fra 2005 eksplicit som prioriteret område i kontrakterne for husene i Island og på Færøerne.

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 37

6.1.3 Europæisk Marine Strategi

Det danske formandskab for NMR har taget et initiativ til en workshop om den ”Europæiske Marine Strategi” – bl.a. med den hensigt at mulig-gøre, at Vestnorden kan inddrages i diskussionen af den Europæiske Ma-rine Strategi.

De nordiske lande har således deltaget i udviklingen af den Euro pæiske Marine Strategi, men opbygning af en regional nordiske vinkel bliver først rigtig aktuel, når strategien er færdiggjort. I strategien fokuse-res på regionale videnscentre og på økoregioner, hvorfor en regional nor-disk vinkel kan blive aktuel i mange fora fremover. I en nornor-disk vinkel vil det også være vigtigt at inddrage synspunker fra hele det nordiske områ-de, herunder f.eks. Færøerne og Grønland, som ikke har deltaget i proces-sen i EU.

7. Østersøen – en dynamisk region

7.1 Indledning

Nordisk Ministerråd (NMR) tillægger det stor betydning at fremme Øster-søregionens attraktionskraft og dermed øge mulighederne for en stabil økonomisk vækst til gavn for borger og virksomheder. NMR deltager derfor aktivt i flere forskellige aktiviteter, der har dette formål for øje. Det bør dog nævnes, at også på andre områder, herunder kulturområdet, fin-der fin-der et aktivt samarbejde sted hen over Østersøen. Bl.a. kan nævnes, at Art Baltica er et samarbejdsforum for kulturmyndigheder i landene rundt Østersøen Intensionen er at fremhæve kulturidentitet i Østersøregionen samt at udvikle projekter af europæisk dimension.

NMR prioriterer deltagelse i gennemførelsen af EU’s anden hand-lingsplan for den Nordlige Dimension 2004–2006. I følgende afsnit be-skrives nogle af de initiativer hvori NMR spiller en central rolle. Se ligel-des NMRs deltagelse i gennemførelsen af NeDAP (The Northern eDi-mension) under kapitel 9.2.3. En udførlig oversigt over NMRs arbejde med gennemførelsen af den Nordlige Dimensions handlingsplan findes i rapporten ”Nordiska ministerrådets genomförande av den andra hand-lingsplanen för Nordliga Dimensionen 2004–2006”14.

7.2 Nordliga dimensionens arbetsgrupp för innovation

7.2.1 Förbättrat gränsöverskridande samarbete

Nordliga dimensionens arbetsgrupp för innovation (The Northern Dimen-sion Working Group on Innovation, NDWGI) är ett initiativ som sponsras

av Nordiska ministerrådet och som syftar till att förbättra det gränsöver-skridande samarbetet mellan de länder som deltar i Nordliga dimensionen inom området för innovationspolitik. Initiativet omfattar elva länder15 och Nordiska ministerrådet innehar ordförandeskapet i styrgruppen.

Initiativet ger struktur och innehåll för ett antal arbetsgruppmöten och underlättar en dialog mellan beslutsfattare. Målet är att stärka beslutsfat-tandet och därigenom även innovation, konkurrenskraft och, slutligen, regionens välstånd i sin helhet.

Syftet med regionalt samarbete om innovation

• Att skörda frukterna av en gemensam referensram och den geogra-fiska närheten i regionen.

• Att lära av, och dra nytta av, grannländernas erfarenheter (dvs. att lära sätt att förbättra det egna nationella innovationssystemet, att identifiera goda rutiner och öka möjligheten att överföra denna kun-skap och dessa erfarenheter).

• Att svara på behovet av ett strukturerat samarbete vad gäller policy-formulering (det finns många samarbetsfora och aktiviteter, men det saknas en strukturerad och interaktivt lärande).

• Att tillhandahålla ett informellt forum för intensiva och fokuserade diskussioner.

7.2.2 Ett forum för diskussion, lärande och samordnat agerande

Arbetsgruppen fungerar inte som ett forum enbart för att rapportera och jämföra nationella program och policies, utan är mera ett forum för öppna diskussioner och utarbetande av rekommendationer samt för att identifie-ra områden för samordnat och gemensamt ageidentifie-rande.

Arbetsgruppen eftersträvar att komplettera och tillföra ett mervärde till existerande fora som fokuserar på innovationspolitik (t.ex. Nordic Inno-vation Centres expertgrupp för innoInno-vationspolitik, the European Trend-Chart Workshops och det kommande European Innovation Policy Fo-rum). Genom att sammankalla denna grupp av länder – sammanbundna av historiska band, ett gemensamt mål och en vilja att samarbeta – kan varje land dra nytta av att lära av de andra. Genom att ställa samman en

15 _{Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland}

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 41

omfattande mängd data och studier från EU och OECD, och genom att fokusera på utvalda policyområden av särskilt intresse för Norden och Östersjöregionen, kommer medlemmarna att få mera praktiskt orienterade inblickar i konkreta policyområden, något som även ger möjlighet att ta gemensamma initiativ i syfte att stärka innovationen och konkurrenskraf-ten i regionen som en helhet.

7.2.3 Resultat från arbetsgruppmötena

Vid arbetsgruppens första möte den 1 mars 2005 betonade medlemmarna önskemålet – och hängivenheten – att utveckla detta forum. Gruppen fastslog att detta var ett utmärkt tillfälle att skörda frukterna av en gemen-sam referensram och av den geografiska närheten i regionen i syfte att förbättra de nationella innovationssystemen, att identifiera framgångsrika sätt att arbeta samt att finna sätt att överföra denna kunskap och dessa erfarenheter, för att stärka innovationen och konkurrenskraften i regionen som en helhet.

Arbetsgruppen möttes en andra gång den 25–26 maj 2005 för att dis-kutera policies och program för innovation och entreprenörskap, och för att vidareutveckla arbetsgruppen framtida prioriterade områden. Mötet fungerade även som ett gemensamt möte med Östersjörådets arbetsgrupp för ekonomiskt samarbete (CBSS WGEC) och Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för näringslivsfrågor.

Gruppen identifierade fyra prioriterade fokusområden för sitt arbete: att främja marknadsdriven innovation, att främja kluster, att utveckla entreprenörskap och att inrätta en innovationssytem för Östersjöregionen. I tillägg betonades betydelsen av att stödja risk/såddkapital som ett poli-tikområde som borde följas och där man i framtiden kunde utbyta erfa-renheter. Dessa fokusområden kommer att diskuteras (och framtida hand-lingsplaner kommer att föreslås) vid mötet den 28–29 september 2005.

Mer information finns på arbetsgruppens hemsida: www.ndinno.net

7.3 Den Nordlige Dimensions Partnerskab om

sundhed og helse

De nordiska social- och hälsoministrarna har fört vidare det aktiva delta-gande i utvecklingen av Northern Dimension Partnership on Public

Health and Social Wellbeing. Ministerrådet är med som en av 8 interna-tionella organisationer och 13 länder som har anslutit sig till underlags-dokumentet för partnerskapet, Oslo-deklarationen från oktober 2003.

Ministerrådet deltar i partnerskapets kommitté för högre representan-ter (CSR). Under 2004 hölls två CSR-möten, varav ett – i september – hölls i Nordiska ministerrådets lokaler i Köpenhamn. Vidare hölls i de-cember, i Tallinn, partnerskapets första ministerkonferens. På mötena lägger Nordiska ministerrådet vakt vid praktisk och konkret samordning med tanke på ett optimalt genomförande av partnerskapsprogrammet. Erfarenheterna från samarbetet inom området och Nordiska ministerrå-dets närvaro genom de nordiska kontoren i Estland, Lettland, Litauen och Ryssland är centrala element i detta. Nordiska ministerrådet bidrar också aktivt till partnerskapet genom att ha inrättat en tvåårig tjänst vid sitt kon-tor i St. Petersburg. Tjänsten är kopplad till partnerskapets sekretariat i Stockholm och skall bl.a. samordna Nordiska ministerrådets aktiviteter med partnerskapets. Se vidare www.ndphs.org.

7.4. Den Nordlige Dimensions Partnerskab om miljø

Nordisk Ministerråd er fortsat engageret i Den Nordlige Dimensions Partnerskab om miljø (NDEP), hvor NMR er en af 5 internationale orga-nisationer og 11 lande som finansielt understøtter miljøprojekterne i Nordvest-Rusland. Midlerne til indsatserne i Rusland kanaliseres gennem den Nordiske Investerings Bank (NIB) og den nordiske miljøinvesterings-fond (NEFCO). Projekterne angår typisk investeringer indenfor spilde-vand, affald, energieffektivitet, vand og radioaktivt affald. Miljøgevin-sterne ved projektgennemførelsen kommer såvel NV-Rusland til gode såvel som det øvrige område omfattet af Den Nordlige Dimension.

NMR har senest gennem NIB/NEFCO været involveret i syv større projekter i NV-Rusland, herunder et stort spildevandsanlæg, som i sep-tember 2005 blev indviet i St. Petersborg. NMR vil fortsætte sit engage-ment i miljøpartnerskabet gennem rammerne for de nordiske finansie-ringsinstitutioner. Dette arbejde komplimenteres af fagministerrådenes indsatser på miljøområdet.

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 43

7.5 Et reelt indre marked for byggeri i Norden og i

Østersøområdet

Nordisk Ministerråd (NMR) har samlet ni lande omkring Østersøen i et nyt initiativ på byggeområdet. Disse lande og Nordisk Ministerråd er netop gået i gang med at fjerne grænsehindringer i EU’s indre byggemar-ked for at få et bedre fungerende marbyggemar-ked i Østersøregionen.

Embedsmænd fra Danmark, Estland, Finland, Island, Letland, Litauen, Norge, Polen og Sverige mødtes d. 3 maj 2005 for at starte fem projekter, der skal være banebrydende på området. Projekterne, som alle vil fokusere på nedbrydning af grænsehindringer på byggeområdet mellem landene, drejer sig blandt andet om at udvikle en database for at gøre information om markedsforhold og national lovgivning lettere tilgængelig.

Samarbejdet bygger på en handlingsplan vedtaget på det nordisk-baltisk-polske boligministermøde i november 2004. Handlingsplanen skal stimulere øget samhandel indenfor byggesektoren i regionen og den gen-nemføres 2005-2007.

“A plan of action for increased exchange in the building sector between the Nordic and the Baltic countries and Poland”

The purpose of the action plan is to contribute towards an increased ex-change in the building sector between the Nordic countries and between the Nordic and the Baltic regions and Poland. It is assumed that an in-creased exchange between the countries concerned will promote competi-tion in the housing construccompeti-tion markets. High housing costs are a prob-lem in many countries today. High production costs and building prices lead to higher housing costs, which mean that weak groups in society can-not afford new housing. The causes of high costs include insufficient competition for both contractors and materials, due to among other rea-sons various types of entry barriers to the market. It is therefore an impor-tant housing policy goal to eliminate existing entry barriers and to stimu-late competition in order to reduce costs.

[…]

The action plan focuses on opportunities for and barriers to an increased exchange in the building sector between the concerned countries and only deals with issues that are sector-specific.

In other words, there are also other important problems to solve for a well-functioning exchange in the business sector, such as administrative prob-lems related to customs and taxation, rules for establishment of compa-nies, and others not discussed in this context.

[…]

The intention of this action plan is to identify a number of measures that can, in an initial round, contribute towards improving cooperation and in-teraction between countries around the Baltic Sea. At the same time, it must be accepted that there will continue to be differences between the countries, since national considerations limit the possibilities for special solutions for the building sector and housing construction.

The governments in the participating countries will actively follow the developments on the construction market which is expected to result from an increased cross-border exchange. However, only by active participation from the actors and organizations in the building sector, concerned au-thorities and research and development institutions in the sector, will it be possible to realise the ambition and objectives of the action plan. Thus, cooperation in the wide group of stakeholders in the building and con-struction sector as at the core of this initiative.

7.6 Markedsovervåging i Østersøregionen.

7.6.1 Partnerskap skyddar konsumenter och företag

Konsumentskyddet skall förstärkas för att förbättra konsumenternas för-troende för EU:s inre marknad. Därför är ett gränsöverskridande samarbe-te kring markandsövervakning viktigt, särskilt i regioner med många nya EU-medlemsländer, t.ex. Östersjöregionen.

Marknadsövervakningen kan bli bättre genom gränsöverskridande ut-byte av erfarenheter av metoder och åtgärder, utarbetande av samordnade strategier, pilotprojekt och löpande informationsutbyte.

Mot denna bakgrund ingicks i juni 2004 ett s.k. partnerskap för mark-nadsövervakning mellan Hamburg – som ledande tysk delstat för övriga delstater i norra Tyskland – och Nordiska ministerrådet. Till partnerska-pet anslöt sig även Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen,

Det internationale Norden − nordisk samarbejde i europæisk ramme 2005 45

Norge, Polen, Sverige och Nordic Innovation Centre (NICe). Partnerska-pet är öpPartnerska-pet för ytterligare medlemmar.

Huvudsyftet med partnerskapet är att skapa en plattform för mark-nadsövervakningen i Östersjöregionen. På så vis skall både konsumenter och företag gynnas när EU:s inre marknad övervakas. Detta regionala initiativ är nödvändigt eftersom EU saknar tillräckliga resurser för att hantera frågan. Partnerskapet är ett exempel på hur länder, delstater, regi-onala organisationer, myndigheter och andra kan samarbeta regionalt inom EU.

7.6.2 Ett skräddarsytt samarbete

EU:s konsumentskydd går i princip ut på att garantera en hög skyddsnivå för alla konsumenter, förhindra illojal konkurrens och att stoppa farliga produkter. För att nå dessa mål krävs gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte mellan de myndigheter som har till uppgift att ta till-vara konsumenternas intressen. En grundläggande regel på EU:s inre marknad är att om en produkt är godkänd i ett land är den därmed även godkänd i övriga EU/EES-länder. Detta gör marknadsövervakningen extra viktig.

Samarbetet hjälper myndigheterna att få en överblick över hur mark-naden utvecklas, att mäta hur mycket pengar den gränsöverskridande handeln omsätter och bidrar effektivt till en anpassning av de resurser som avsätts till marknadsövervakningen, både vad gäller personal och budget.

7.6.3 Goda resultat

Partnerskapet valde att starta samarbetet med en undersökning av billiga vatten- och kaffekokare eftersom dessa produkter är mycket vanliga i samtliga deltagande länder. Syftet var att se hur olika myndigheter och laboratorier arbetade med produkttest och för att kunna jämföra resultat och eventuella olikheter. På så vis skulle rutinerna kunna anpassas till varandra. Resultatet blev att skillnaderna var små och relativt enkla att rätta till.

Ett glädjande resultat av samarbetet hittills är att andelen produkter inom segmentet som måste dras in nu fallit kraftigt. Endast 3,5 % av de