• No results found

Hemmets ytterligheter på ålderns höst: ett värdigt hem i två perspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hemmets ytterligheter på ålderns höst: ett värdigt hem i två perspektiv"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Research project. Conceiving residential care homes in a life course  perspective; aesthetical and ethical principles as  guidance for devising sustainable and supportive  architecture for the frail ageing process Forskningsprojekt. Att skapa vård‐ Att k å d och omsorgsboende ur ett  h b d tt livsloppsperspektiv; estetiska och etiska värdegrunder  som medel för att planera hållbar och stödjande som medel för att planera hållbar och stödjande  arkitektur för komplexa åldrandeprocesser Gemensam forskningsansökan KI och KTH april 2014 docent Maria Arman d i A Karolinska Institutet, KI . JJonas E Andersson, tekn A d k doktor d k Arkitekturskolan, KTH. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(2) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Hemmets ytterligheter  på ålderns höst, ett värdigt hem  it å i två perspektiv kti. Jonas E Andersson tekn doktor, arkitekt SAR/ MSA. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(3) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Svenska Akademiens Ordbok Svenska Akademiens Ordbok HEM hem⁴, sbst. n., o. adv.; ss. sbst. best. hemmet; pl. [fsv. he(e)m, n., boningsort, bostad, värld, [fsv he(e)m n boningsort bostad värld hember, m., värld, hember m värld he(e)m, hempn, hiem, adv., till bostaden, motsv. fd. he(e)m hempn hiem adv till bostaden motsv fd hem, sbst. o. adv., d. hem sbst o adv d hjem, sbst.  hjem sbst n. o. adv., isl.heimr, sbst. m., heim, adv., nor. heim, sbst. m. o. adv., got. haims, f., by, fsax. hĕm, n., fht. heim, sbst. m. o. n., hus,  hemort, heim,  adv., t. heim, sbst. n. o. adv., feng. hăm, sbst. m. o. adv., eng. home, sbst. o. adv.; av ovisst urspr.; jfr fpreuss. caymis, by, lett. zims, by, lit. kaimas,  by (jfr KAJMAN), këmas, by, bondgård (möjl. lånade från germ. spr.); . I) sbst. 1) (†) bebyggd jordegendom l. tomt; fastighet; gård; hemman. 2) om (förhyrd l. med äganderätt bebodd) gård l. bostadslägenhet ss. stadigvarande boningsort  a) (i sht i högre stil) i vissa allittererande förbindelser; särsk. (i äldre ex. svårt att skilja från 1 slutet) i  sammanställning med täll i d hus; äv. i sammanställning med h ä i täll i d härd;  hä d b) med tanke företrädesvis på inredning, möbler o. d.; äv. övergående i bet.: bohag  c) med särskild tanke på hushållsgöromål  d) motsatt: offentlig lokal l. institution, ss. fabrik, skola, kyrka o. d. e) i utvidgad l. bildl. anv. [HEM.sbst.adv I.6.e.α] α) om bostad där ngn tillfälligtvis slagit sig ned  (…)benämning på olika anstalter l. inrättningar avsedda att  omhändertaga personer vilka icke kunna försörja sig l som sakna hem l av olika anledningar icke kunna vistas i omhändertaga personer vilka icke kunna försörja sig l. som sakna hem l. av olika anledningar icke kunna vistas i  sitt hem; äv. om vissa pensionat o. d. (särsk. för personer som behöva vila l. läkarvård);  3) [jfr motsv. anv. i eng.] (föga br.) spelt. i brädspel: ställe (fält) varifrån man börjar spelet. Talongen (i  triktrak) kallas äfven hus (hem) och bör .. utgöras af den ene spelarens venstra, den andres högra hörnpil. 4) (i sht i högre stil) fast boningsort; hemort, hembygd, hemland. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(4) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Svensk standard Svensk standard . SS 91 42 21:2006 Sedan 2006 har strängare nivåer i tillgänglighet införts,   normalnivå, höjd nivå eller i särskilda fall sänkt nivå. Gäller vid bostadsutformning Motiverade av nya bostadsideal, men även av ett ökande  M i d b d id l ä ök d antal arbetsskador inom vård‐ och omsorgsboende under  slutet av 1990‐talet och början av 2000‐talet.  l t t 1990 t l t h bö j 2000 t l t © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(5) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Indirekt slutsats . BBR 19/ BBR 20 BBR 19/ BBR 20 3:225 Särskilda boendeformer för äldre  3:225 Särskilda boendeformer för äldre För en mindre grupp boende, i särskilda boendeformer för  äldre får reglerna i första och andra stycket i avsnitt 3:224 äldre, får reglerna i första och andra stycket i avsnitt 3:224  tillämpas. De gemensamma utrymmena ska ligga i  anslutning till de enskilda lägenheterna anslutning till de enskilda lägenheterna.  Gruppbostäder avsedda för åldersdementa behöver inte  Gruppbostäder avsedda för åldersdementa behöver inte ha inredning och utrustning för matlagning i de enskilda  lägenheterna. I sådana fall ska dock nödvändiga  g g installationer för detta vara förberedda.  © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(6) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Indirekt slutsats  d k l. BBR 19/ BBR 20 BBR 19/ BBR 20 3:225 Särskilda boendeformer för äldre forts 3:225 Särskilda boendeformer för äldre, forts  Allmänt råd  Allmänt råd Med särskilda boendeformer för äldre avses bostäder  enligt 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen  enligt 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL.  Särskilda boendeformer för äldre är oftast även  arbetsplatser. Arbetsmiljöverket ger ut regler om  p j g g arbetsplatsens utformning. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(7) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Ädelreformen 1992 Ädelreformen 1992. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(8) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Socialstyrelsen 2011 l l. Bostad i särskilt boende är den  Bostad i särskilt boende är den enskildes hem Gruppen äldre personer inrymmer lika stora variationer som befolkningen i  övrigt. Inom forskningen kring äldrefrågor talar man numera om den tredje  och den fjärde åldern, vilket ger en mer nyanserad bild av vilka som vanligtvis  g j , erhåller äldreomsorg. Den fjärde åldern står för den sista delen av livet, som  karaktäriseras av sjuklighet och nedsatt fysisk och/eller psykisk  funktions‐ förmåga (SOU 2007:103 s. 77). De personer som har behov av särskilt boende  för äldre tillhör vanligtvis den fjärde åldern och har till följd av en eller flera för äldre tillhör vanligtvis den fjärde åldern och har till följd av en eller flera  sjukdomstillstånd någon form av funktionsnedsättning. Omkring 50 procent av  dem som har sin bostad i ett särskilt boende i dag har någon form av demens‐ sjukdom [4]. Den tid som en äldre person bor i särskilt boende tenderar att bli  [4] Den tid som en äldre person bor i särskilt boende tenderar att bli allt kortare. De senaste uppgifterna pekar på att omsättningen ligger kring 40  procent under en niomånadersperiod [3]. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(9) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Arkitekttävlingen.. som innovationsarena för  i i fö goda boendemiljöer för  äldre personer med vård personer med vård‐ och omsorgsbehov i både och omsorgsbehov i både  Danmark och Sverige Danmark och Sverige… © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(10) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. 11 %. 30,0%. 15 %. 19 %. 20,0%. 6 %. 9 %. 15,0% 10,0% 10 0%. 5 %. 6 %. 5,0%. 16 %. 9 %. 28 %. 21 %. 25,0%. 20 % TNO – total number TNO total number of older people with  eldercare (antal äldre  personer med vård‐ och omsorgstjänster). 10 %. 0,0%. 5 % 5%. Finland FINLAND. 8 %. TNO provided in  HCS – eldercare ordinary housing (kvarboende  HCS med vård‐ o omsorgstjänster). Sweden. SWEDEN. Norway NORWAY. RCH eldercare provided in  RCH – in. Denmark DENMARK Iceland ICELAND. Nordiskt perspektiv: Denmark D k 5 560 628. population. Finland Fi l d in 2011 5 375 276. IIceland l d in 2011 318 452. RCH Residential care homes. (äldreboende) . Norway N in 2011 4 920 305. Sweden S d in 2011 9 415 570. in 2011. age group 65 years and older. 934 186. 16,8%. 940 673. 17,5%. 39 170. 12,3%. 742 966. 15,1%. 1 694 803. 18,0%. age group 65-79 years old. 706 200. 12,7%. 682 660. 12,7%. 28 342. 8,9%. 521 552. 10,6%. 1 242 855. 13,2%. age group 80 years and d older ld. 227 986. 4 1% 4,1%. 258 013. 4 8% 4,8%. 10 827. 3 4% 3,4%. 221 414. 4 5% 4,5%. 451 947. 4 8% 4,8%. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(11) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Danmark, arkitekttävlingar och sociala reformer 1870‐2012. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(12) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Sverige, arkitekttävlingar och sociala reformer 1870‐2012 1918 Fattigvårdslagen. 1948 – allmän folkpension Ålderdomshem för alla. 1956 – Socialhjälpslagen och hemservice. 1982 Socialtjänstlagen, SoL 1982 – S i ltjä tl S L. 1992 – ÄDEL reformen o  ä d eboe de so o äldreboende som kommunalt  u at ansvar. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(13) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. •normative drawings 1909‐1940  d •vinnande arkitektförslag i Sv Fattigvårdsförbundets tävling 1907, 1907 arkitekt Jacob Gate © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(14) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Danmark: Kredsens Hus, fremtidens aeldreboliger på  Frederiksberg, Frederiksbergs Kommune. . År 2010: Kredsens hus, fremtidens aeldreboliger på Frederiksberg Organisatör: Frederiksbergs Kommune Vinnare: CUBO Arkitekter AS, Köpenhamn vård- och omsorgsboende, huvudsakl enpersonslägenheter, 2 st tvåpersonslgh LGH/ avd. 9 st. ant boende. 9 - 11 st. 1 Rok. 50,68 kvm BTA. 2 Rok. 57,35 kvm BTA. GEM yta. 74 25 kvm BTA 74,25. GEM yta/ boende. kombinerbart till 2 Rok inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta. 6,75 - 8,25 kvm BTA.  . Norge: Omsorgsbustader i Åmot, Vinje Kommune. stora lägenheter, stora gemensamma rum År 2012: Arkitekttävling om omsorgsbustader i Åmot Organisatör: Vinje Kommune y Arkitekter AS o Dronninga g Landskap p AS,, Oslo Vinnare: Dyrvik vård- och omsorgsboende (ej demens), parboende enbart LGH/ avd. 8 st. ant boende. 8 - 16 st. 2 Rok. 69,98 kvm BTA. GEM yta GEM yta/ boende. 121,32 kvm BTA. inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta. 7,5 - 15,1 kvm BTA. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(15) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014  . År 2009: Arkitekttävling om nya lösningar för äldreboende Organisatör:Housing Finance and Development Centre of Finland, Avara Soumi Ltd, City of   Oulu, Ministery of Environment  . Vinnare: TEHAS Arkitektkontor Oy, Oy Oulu  . vård- och omsorgsboende, enpersonslägenheter och tvåpersonslägenheter  . LGH/ avd. 9 st. ant boende. 9 st.  . Finland: Arkitekttävling  om nya lösningar för  äldreboenden, Uleåborg  Kommun m fl Kommun m fl. .  . 1 Rok. 13,92 kvm BTA. 2 Rok. 25,2 kvm BTA. GEM yyta. 38,4 kvm BTA.  . inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta p g y.    . GEM yta/ boende. Sverige: Framtidens äldreboende, Micasa Fastigheter i  Stockholm AB, Stockholms Stad. . kombinerbart till 2. 4,3 kvm BTA.  . små lägenheter, små gemensamma rum År 2013: Framtidens äldreboende, Norra Djurgårdsstaden Organisatör: Micasa Fastigheter i Stockholm AB vinnare: White Arkitekter AB, Göteborg vård- och omsorgsboende, enbart 1 personslägenheter LGH/ avd. 18 st. ant boende. 18 st. 1 Rok. 27 - 29 kvm BTA. GEM yta. 98 kvm BTA. GEM yta/ boende. 5,4 kvm BTA. kombinerbart till 2-3 Rok inkl kök, matrum, vardagsrum, exkl passageyta. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(16) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Danmark: nationellt forsk‐ ningsprojekt  Trivsel og  b li f boligform, 2004‐2008 2004 2008 Kilde: Møller, K.; Knudstrup,. AM.;  2008 Trivsel & plejeboligens 2008: Trivsel & plejeboligens  udformning. Syddansk  Universitetsforlaq. Modelprogram for plejeboliger www.erhvervsstyrelsen.dk/file/87759/mod elprogram_for_plejeboliger.pdf. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(17) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Danmark: nationellt forskningsprojekt  Trivsel og boligform, 2004‐2008 Kilde: Møller, K.; Knudstrup,. AM.; 2008: Trivsel & plejeboligens udformning. Syddansk Universitetsforlaq. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(18) ÖP‐seminarium Waxholm kommun  den 10 april 2014, kl 08.30 ‐12.00 WAXHOLM KOMMUNHUS. Sverige: nationell satsning på  boendeformer för äldre Bo bra boendeformer för äldre Bo bra  på äldre dar, 2010‐2012 Administrerat av Hjälpmedelsinstitutet, med  ett ca 70‐tal projekt som uppmärksammar  aspekter på åldrande och samspel med miljön. 3 arkitekttävlingar i 3 svenska kommuner kring  ordinärt och särskilt boende. Se mer (Andersson&Rönn, 2014) Burlöv kommun:  Nybyggnad av ett större bostads‐ område i en långsiktig utveckling av Kommunen kring en samlande park  och bevarad jordbruksbebyggelse. . Gävle kommun: Gävle kommun Ombyggnad/ nybyggnad av tidigare Pensionärsbostäder till moderna  Bostäder med ökad tillgänglighet.. Linköpings kommun: Linköpings kommun: Nybyggnad av ett särskilt boende i  anslutning till ett befintligt bostads‐ område från 1950‐1960‐tal samt  bevarad naturmark bevarad naturmark. . © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(19) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. En utvärdering av  regeringsprogrammets  satsning på arkitekttävlingar  som medel för att skapa  d l fö tt k innovation i tänkande om  boendeformer för äldre boendeformer för äldre  med eller utan vård‐ och  omsorgsbehov. g. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(20) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Visualisering: Oestergaard Arkitekter, og Noerkaer+Poulsen Arkitekter . Fremtidens plejehjem i Aalborg kommune, Danmark Source: http://www fremtidensplejehjem dk/ Source: http://www.fremtidensplejehjem.dk/. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(21) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Fråga inför eftermiddagens diskussion. Bygger vi äldreboenden som vi  själva vill ha dem när vi blir  sköra, eller bygger vi utan att  k ll b tä k fö tänka för anonyma andra? d ? © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(22) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. Thanks for listening! Thanks for listening! Jonas E Andersson,  Ph D architect MSA/SAR Ph D, architect MSA/SAR  jonas.andersson@arch.kth.se. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(23) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. referen nser: 1(2)). Referenser:  Referenser: Abramson, M., & Niedomysl, T. (2008). Äldre personers flyttningar och boendepreferenser. [Older persons' housing preferences and changes of  housing]. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Andersson, J. E. (2005). Rum för äldre. Om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom. (Space for ageing. On architecture for elderly  people suffering from dementia or somatic diseases). Stockholm: Royal Institute of Technology, KTH. Andersson J E (2011) Architecture and Ageing On the interaction between frail older people and the built environment (Vol. Doctoral thesis).  Andersson, J. E. (2011). Architecture and Ageing. On the interaction between frail older people and the built environment (Vol Doctoral thesis) Stockholm: School of Architecture, Dpt Architecture and the Built Environments, Royal Institute of Technology, KTH. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012a). Projektredovisning: Arkitektur för Bo bra på äldre dar. En utvärdering av tre arkitekttävlingar i Burlöv, Gävle  och Linköping (in press). In press. Stockholm: In press. Andersson, J. E., & Rönn, M. (2012b). Projektredovisning: Entreprenadtävlingen i Karlskrona, en utvärdering av prekvalificeringen. . In F. T. XXX  (Ed ) S kh l A ki k (Ed.). Stockholm: Arkitekturskolan, KTH, Kungl. Tekniska Högskolan. . k l KTH K l T k i k Hö k l Barnard, Y., Bradley, M. D., Hodgson, F., & Lloyd, A. D. (2013). Learning to use new technologies by older adults: perceived difficulties,  experimentation behaviour and usability. Computers in Human Behavior, 29(2013), 1715‐1724.  Berthoz, A. (1997). Le sens du mouvement. Paris: Odile Jacob. Bruus, P. (2004). Om den "lille" socialreform i 1920'erne. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdssstats historie.  Antologi. Koebenhavn: Socialforskningsinstituttet 04:18. Buttimer, A. (1980). Home, reach, and the sense of place. In A. Buttimer & D. Seamon (Eds.), The Human experience of space and place. (pp. 166‐ 186). London: Croom Helm Ltd. Dehan, P. (2007). L'Habitat des personnes âgées, du logement adapté aux EHPAD, USLD, et unités Alzheimer. Paris: Le Moniteur. ygg y ( ) p g p j g ygg y ( ) p g og Byggestyrelsen. g ygg y Erhvervs&Byggestyrelsen. (2010). Modelprogram for plejeboliger. In E.‐o. Byggestyrelsen (Ed.). Copenhagen: Erhvervs‐ EUROSTAT. (2011). Population at 1 january between 2000 and 2011. Hansen, T. (2008). Leve‐ og bomiljoeer. Copenhagen: Frydenlunds Academic. Husberg, L., & Ovesen, L. (2007). Gammal och fri. Om Vigs Ängar (appr. translation in English Being elderly and free). Simrishamn: Ängsblomman. Iwarsson, S., & Ståhl, A. (2003). Accessibility, Usability and Universal Design ‐ Positioning and Definition of Concepts Describing Person‐ Environment Relationsships Disability and Rehabilitation 25(2) 57‐66 Environment Relationsships. Disability and Rehabilitation, 25(2), 57‐66.  Jacelon, C. S., & Hanson, A. (2013). Older adults' participation in the development of smart environments: an integrated review of the literature.  Geriatric Nursing, 34(2013), 116‐121.  Jensen, P. H. (1998). Velfaerdsstatens variationer, dynamikker og effekter [Variations, dynamics and effects of the welfare state]. In J. Lauersen,  N. W. Olesen, T. B. Olesen, K. Petersen & M. Rasmussen (Eds.), Den nationale velfaerd? Den danske velfaerdsstat i international belysning [The  national welfare? The Danish welfare state in an international context] ti l lf ? Th D i h lf t t i i t ti l t t] (pp. 21‐45). Aarhus: Aarhus Universitetsforlag. ( 21 45) A h A h U i it t f l Jonasen, V. (2004). Den kommunale danske velfaerdsstat ‐ gennem fire socialreformer og fire mellemtider. In N. Ploug, I. Henriksen & N.  Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet.  Klencklen, G., Després, O., & Dufour, A. (2012). What do we know about aging and spatial cognition? Reviews and perspectives. . Ageing  Research Reviews, 11(2012), 123‐135. . © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(24) Föreningen Tunabergs gruppboende och ENEO projekt, Ytterjärna Kulturhus den 11 april 2014. referen nser: 2(2)). Kolb, B., & Whishaw, I. (2002). Cerveau et Comportement. Kolb, B., & Whishaw, I. (2002). Cerveau et Comportement. (J. Cassel & H. Jeltsch, Trans. 1 edition, translation into French from English ed.).  (J. Cassel & H. Jeltsch, Trans. 1 edition, translation into French from English ed.). Bruxelles: De Boeck et Larcier, SA. Konkurrenceudvalget. (2001). Registrant. Arkitektkonkurrencer 1993‐2001. In D. A. L. Konkurrenceudvalget, Akademisk Arkitektforening (Ed.).  Koebenhavn: Dansk Arkitekters Landsforbund, Akademisk Arkitektforening. Lawton, M. P., & Nahemow, L. (1973). Ecology and the aging process. The psychology of adult development and aging. In C. Eisdorfer & M. P.  Lawton (Eds ) The Psychology of Adult Development and Aging (pp. 619‐674). Washington D.C: American Psychological Lawton (Eds.), The Psychology of Adult Development and Aging (pp 619 674) Washington D C: American Psychological Association. Association Modig, A. (2012). Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner. [Welfare technology in eldercare. A  survey of implementation in all of the Swedish municipalities]. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet, HI [Swedish Institute for assistive technology,  SIAT]. Möller, K., & Knudstrup, M. A. (2008). Trivsel & plejeboligens udformning. Odense: Syddansk Universitetsforlag. NBHW (2010) N i NBHW. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. Stöd ll ik li j fö å d h id d j kd 2010 S öd för fö styrning i och h ledning l d i (National guidelines for care and  (N i l id li f d caring of a person with dementia 2010. Support to guidance and management). In N. Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare (Ed.).  Stockholm: Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare, NBHW). Norberg‐Schulz, C. (1971). Existence, Space & Architecture. London: Studio Vista. Pallasmaa, J. (2001). Space, Place, Memory and Imagination. The temporal dimension of existential space. In M. Treib (Ed.), Spatial Recall.  Memory in architecture and landscape (pp. pp. 16‐41). New York and London: Routledge. Rahm_Hallberg, I. L. (2008). Äldres boende ur ett vård‐ och omsorgsperspektiv. Stockholm: Äldreboendedelegationen. Rahm_Hallberg, I. L., & Hellström, Y. (2001). Perspectives of elderly people receivng home help on health, care and quality of life. Health and  Social Care in the Community, 9(2), pp. 61‐71.  g , ( ) g f g f g y y y New York: Wiley & Sons Inc. y Regnier, V. (2002). Design for Assisted Living. Guidelines for Housing the Physically and Mentally Frail. SPRI. (1980). Lokala sjukhem. Åtta förslag till en bättre vård‐ och arbetsmiljö inom långtidssjukvården. Spris arkitekttävling 1979/ 80 ‐ inköpta och bearbetade förslag. [Lokal nursing homes. Eight proposals to an improved care and work environment for buildings intended for long‐term care.  The SPRI architectural competition in 1979‐1980: purchased and revised proposals]. Stockholm: SPRI, Sjukvårdens Planerings‐ och Rationaliseringsinstitut [Institute for the Planning and Rationalisation of Health and Social Welfare Services]. Svensson T (1996) Competence and quality of life: theoretical views of biography In J E Birren G M Kenyon J ‐E Ruth J J F Schroots & T.  Svensson, T. (1996). Competence and quality of life: theoretical views of biography. In J. E. Birren, G. M. Kenyon, J.‐E. Ruth, J. J. F. Schroots &T Svensson (Eds.), Aging and Biography: Explorations in Adult Development. New York: Springer Publishing Company, Inc. Vestergaard, H. (2004). Boligpolitik i velfaerdsstaten. In N. Ploug, I. Henriksen & N. Kaergård (Eds.), Den danske velfaerdsstats historie. Antologi.  Koebenhavn: Socialforskningsinstittutet. Länkar: A lb Aalborg Universitet, 2012: http://fivu.dk/aktuelt/temaer/inno/modtagede‐indspil/afsender/aalborg‐universitet/velfaerdsteknologi‐2013‐ U i it t 2012 htt //fi dk/ kt lt/t /i / dt d i d il/ f d / lb i it t/ lf d t k l i 2013 hojteknologi‐styrker‐den‐aldrende‐befolknings‐levevilkar AALJP, 2012: http://www.aal‐europe.eu/about/objectives/ Fremtidens Plejehjem, Aalborg Kommune: www.fremtidensplejehjem.dk Homonculus: http://en.wikipedia.org/wiki/Cortical_homunculus. © Jonas E Andersson, Ph D, architect SAR/MSA, assistant professor  ● Arkitekturskolan,  Kungl. Tekniska Högskolan KTH  The Royal Institute of Technology KTH Stockholm Sweden ● email: jonas.andersson@arch.kth.se.

(25)

References

Related documents

En ansökan i Miljöbyggnad granskas av tredje part av oberoende specialister som säkerhetsställer att byggnaden uppfyller dess krav för nivå BRONS, SILVER eller GULD (Sweden

En person som bedömts ha behov av ett särskilt boende har rätt att få det inom rimlig tid. Därför är frågan om tillgång till särskilt boende så viktig nu och i framtiden

Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller

Risken för smitta bedöms som mycket låg om avfall som bedöms kunna vara kontaminerat med luftvägssekret eller andra kroppsvätskor, till exempel använd skyddsutrustning eller

Energiföretagen Sverige avstyrker undantaget i energiprestandakravet för energi från sol, vind, mark, luft och vatten som alstras inom tomtgräns.. Direktivet för byggnaders

Energiföretagen Sverige avstyrker undantaget i energiprestandakravet för energi från sol, vind mark, luft och vatten som alstras inom tomtgräns.. Undantaget motverkar ett

Undantag får dock medges endast om den verksamhetsansvarige bedömer att risken för spridning av sjukdomen covid-19 är liten i boendet.. SFS

4 § Den verksamhetsansvarige för ett boende får i det enskilda fallet med- ge undantag från förbudet mot besök om det finns särskilda omständigheter som motiverar ett undantag