• No results found

Parametersättning för nedhållande eld vid simulering

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Parametersättning för nedhållande eld vid simulering"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Rapport självständigt arbete

Kurs: Påbyggnadskurs Militärteknik: Självständigt arbete C-nivå

Kurskod: 1OP482 Poäng: 15 hp

Handledare: Mats Rehn Datum: 2021-04-05

Examinator: Hans Liwång Antal ord: 9923

Parametersättning för nedhållande eld vid simulering Sammanfattning

Nedhållande eld är ett utmanande koncept att definiera och analysera. Detta då det existerar så pass många parametrar som kan tänkas påverka huruvida den kommer vara effektiv eller inte. Detta i kontrast mot direktverkan där det är betydligt tydligare när man uppnår direktverkan samt av vilket skäl. Nedhållning är ett mer komplext koncept där nedhållning kan uppnås på grund av olika en rad olika skäl.

För att simulera nedhållning krävs det där med att de parametrar som inverkar på huruvida en individ blir nedhållen måste definieras. Detta i syfte att uppnå en simulering som kopplar mot den komplexa verkligheten.

Denna uppsats har utforskat kring begreppet nedhållning med fokus på simulering av nedhållning, vilka parametrar som påverkar samt vilka av dessa parametrar som kan implementeras i ett

simuleringsverktyg. Detta har genomförts genom att först definiera vilka faktorer som påverkar vid nedhållning. Därefter ge ett exempel av simulering på hur man kan pröva teorier kring hur man ska genomföra nedhållning med hjälp av ett simuleringsverktyg. Slutligen har det genomförts en analys kring både nedhållning i sig samt simulering av densamma

Författarens föreslår att man kan implementera kollektivt agerande, isolering samt träning och indoktrinering som faktorer vid simulering av nedhållning.

(2)

2

Thesis report

Course: Advanced Course Military Technology, Independent Project

Course code: 1OP482 Credits: 15 ECTS

Supervisor: Mats Rehn Date: 04 05 2021

Examiner: Hans Liwång Number of words: 9923

Parameters for simulation of suppression Abstract

Suppressive fire is a challenging concept to define and analyze. This due to the fact that there exist many different parameters that have an impact in whether or not the suppression will be effective. This in contrast to direct effect where it is easier to determine why and how you have achieved effect. Suppression is a more complex concept since suppression can be achieve due to a variety of different reasons.

To simulate suppression there exists a need to define the parameters that have impact on whether an individual is suppressed or not. This so that a simulation has bearing to the often-complex reality of the battlespace.

This essay has explored the concept of suppression with a focus on simulation of suppression. Which parameters that have an effect but also which of these parameters that can be used in a simulation tool. This has been done by first determining which factors that influence an individual being suppressed. Thereafter a simulation has been setup to demonstrate an example on how to use a simulation tool to test theories surrounding suppression. Finally, an analysis has been carried out on both suppression and the ability the concept.

The author concludes that parameters that can effectively be implemented in a simulation tool concerning simulation include; collective behavior, isolation and the way units are trained in the armed forces.

(3)

3

Innehåll

1. Introduktion ...4 1.1 Bakgrund ...4 1.2 Problematisering ...4 1.3 Syfte ...5 1.4 Frågeställningar ...5 1.5 Bidrag + avgränsningar ...5 1.6 Tidigare forskning...6 1.7 Teori ...7

1.7.1 Isolated target model ...8

1.7.2 Collective model ...9

1.7.3 SUSS-G ...9

1.7.4 Will to fight model ... 11

2. Metod ... 12

2. 1 Litteraturstudie... 12

2. 2 Simulering ... 12

3.Empiri ... 13

3.1 Påverkande parametrar vid nedhållande eld ... 13

3.2 Hypotes inför simulering ... 19

3.3 Simuleringsresultat ... 19 3.4 Diskussion ... 25 3.4.1 Simulering 1 ... 25 3.4.2 Simulering 2 ... 27 3.4.3 Slutsatser simulering ... 28 4.Analys ... 28

4.1 Parametrar för nedhållning och hur man kan implementera dessa i simulering ... 28

4.2 Brukande av simulering för att utveckla stridsteknik ... 31

5. Slutsatser ... 32

5.1 Vidare forskning ... 33

(4)

4

1.Introduktion

1.1 Bakgrund

I diskussioner kring enheters effektivitet på slagfältet talas det ofta om enhetens potential till direkt verkan mot en motståndare. En del som ofta förbises är enheters förmåga till att

nedhålla en motståndare och på så sätt begränsa motståndarens handlingsmöjligheter under en specifik tidsperiod. Efter denna specifika tidsperiod finns det möjligheter för nedhållande styrka att omgruppera och genom detta, utan direktverkan mot sin motståndare förbättra sin egen position och nå egna taktiska mål. Det finns olika parametrar som påverkar vid

simulering av nedhållning samt nedhållande eld. Det finns behov att analysera begreppet nedhållande eld för att definiera de faktorer som inverkar på en soldat eller grupp vid nedhållning. Det finns även en vinning i att presentera exempel på hur man kan använda sig av simulering- och simuleringsverktyg för att värdera och justera hur man uppnår och genomför nedhållning

1.2 Problematisering

Värdering av effekten av nedhållande eld är svår på grund av begreppets många parametrar samt utmaningen i att använda dessa för en generell modell. Till exempel är det fysiska, psykologiska samt omgivningsspecifika parametrar som påverkar om en grupp eller individ är nedhållen eller inte. Fysiska i formen av att det sker nedslag av projektiler i direkt anslutning till individens position i form av nedslag i närheten eller direkt mot ett eventuellt skydd som individen besitter. Psykologiska i till exempel genom att ljud påverkar individen i formen av att högre kaliber oftast skapar mer ljud vid avfyrning. Detta kan leda till att individen är mer benägen att hålla sig nedan eld vid högre ljud även om det inte sker nedslag i närheten av individen. Omgivningsspecifika där det är relevant var beskjutningen genomförs och vilket avstånd det sker på även om nedslag i närheten av individen inte sker. Dessa är endast exempel på faktorer som kan tänkas påverka en individs benägenhet att bli nedhållen. För att simulera nedhållning finns ett behov att definiera samtliga faktorer som påverkar.

De reglementen som Försvarsmakten tar fram för nedhållande eld vilar på dels beprövad erfarenhet från Försvarsmaktens egen verksamhet dels forskning inom ämnet som genomförs till stor del av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). FOI har utvecklat ett

(5)

5

simuleringsverktyg med arbetsnamnet SUSS-G som står för: ” Simulering och utvärdering av

Stridsteknik och Stridseffekt – Grupp” som används för att simulera avsutten strid till fots. I

detta verktyg simuleras effekten och möjligheter till nedhållande eld. Detta verktyg kan ge ett underlag till nedhållande effekter och hur man bör genomföra nedhållning

1.3 Syfte

Syftet med denna studie är att utforska kring begreppet nedhållande eld och hur man uppnår nedhållning samt hur man kan använda sig av simulering för att förändra hur man brukar nedhållning i praktiken. Detta för att kunna utvärdera först om FOI:s verktyg implementerar de parametrar som påverkar. Därefter använda verktyget för att pröva ett definierat scenario i syfte att ge förslag till förbättring både till verktyget och ge ett förslag på vilka parametrar man måste ta i beaktande vi simulering av nedhållning. Därutöver ge exempel på hur man kan använda ett simuleringsverktyg för att pröva olika parametrar kopplat till hur en försvarsmakt genomför nedhållande strid på slagfältet.

1.4 Frågeställningar

Vilka paramaterar påverkar vid nedhållande eld och hur kan dessa implementeras i ett simuleringsverktyg?

Hur kan man använda simulering som ett verktyg för att modifiera hur man genomför nedhållning i praktiken?

1.5 Bidrag + avgränsningar

Det förväntade bidraget är tvådelat. För det första presentera ett förslag på de parametrar som påverkar vid nedhållande eld. Därutöver analysera vilka av dessa parametrar som kan

implementeras i ett simuleringsverktyg. Samt ge ett förslag på hur man kan använda sig av ett simuleringsverktyg för att ändra sättet man strider på i praktiken.

Den avgränsning som gjorts är att endast avhandla nedhållande eld från handeldvapen. Nedhållande effekter från artilleri eller annan indirekt eld kommer ej avhandlas i denna uppsats

(6)

6

1.6 Tidigare forskning

Tidigare forskning inom området nedhållande eld har genomförts inom krigsmakter sedan åtminstone andra världskriget och dess slut. Det finns forskning och dokument från till exempel Finland där man i deras dokument gällande stridsteknik konstaterat under kapitlet ”Eldens psykologiska påverkan” att det räcker med 5–8 skott per minut för att lamslå en motståndare och tvinga den ner i skydd1. Dokumentet noterar dock en av de svåraste delarna

att definiera när det gäller simulering av nedhållning och nedhållning i allmänhet – nämligen att det kan skilja sig oerhört beroende på individ främst kopplat mot den psykologiska påverkan av elden2. Denna information är på sätt unik inom området där det finns öppen dokumentation gällande effekter av nedhållning på en stor skala i och med att data är

insamlad från andra världskriget. Den psykologiska påverkan är en del i nedhållningen som är svår att studera då det finns en datainsamlingsproblematik där det under kontrollerade former är svårt att inhämta data gällande effekter av nedhållning på grund av att individer inte upplever samma risk som i en verklig stridssituation. Detta medför svårigheter i utformandet av en allmän modell för att simulera nedhållning och dess effekter i striden. För att bygga på problemet gällande insamlande av data för modeller gällande nedhållning har det genomförts experiment i USA i simulatoranläggning. Problemet i studien gällande insamlandet av data i simulatoranläggning var att andelen träff på soldat till överväldigande del var större än andelen ”near-hit” som skulle simulera fall där individen borde tvingats ner i skydd3. Detta

innebar att prov och försök utan skarpa vapen inte gav något tillförlitligt underlag för att använda till simuleringsverktyg eller utvecklande av stridsteknik då soldaterna inte uppfattade någon reell fara, alltså infann sig inte den psykologiska effekten som krävs. Det finns förslag till rent matematiska modeller som grundar sig på Lanchesters4 lagar där två parter sätts mot

1

Keinonen. J (1954). Jalkaväen tulen vaikutuksesta[Eldens påverkan mot fottrupp], Helsingfors, Pääesikunta[Högkvarteret] s. 25

2Ibid s.26 3

Rooney, D(2014), TACTICAL PSYCHOLOGY IN PLATOON COMBAT EXPERIMENTATION SCOPING

STUDY, Salisbury, Wapentake systems Ltd s. 14

4

Dominic D.P. Johnson, Niall J (2015). MacKay,Fight the power: Lanchester's laws of combat in human

(7)

7

varandra med ett antal parametrar som sedan simuleras över tiden för att nå ett ändläge5. Den stora svagheten visar sig även här, förmågan till att testa teorier och modeller i praktisk tillämpning. Totalförsvarets forskningsinstitut har genomfört ett antal studier kopplat mot stridsteknik och dess effekter inom nedhållning. Dessa grundar sig på dels intervjuer med experter inom Försvarsmakten, analys av dokumentation som finns inom ämnet, dels experiment6. Det har även genomförts stridsuppgiftsanalyser där ”nedhålla” är en av de

beskrivna stridsuppgifterna7. En omfattande studie har nyligen genomförts av amerikanska

försvarsdepartement8 men detta dokument är hemligt vilket innebär att det möjligen finns omfattande data gällande nedhållning men att denna data inte kan användas av

Försvarsmakter utanför USA.

Sammanfattningsvis finns det forskning inom området men en tydlig brist är praktiska försök och test som är svåra att genomföra i kontrollerade situationer då krig inte kan kontrolleras. Detta har medfört att det finns försök till modelleringar av nedhållning men att dessa inte har kunnat testas i sin praktiska tillämpbarhet i en allmän kontext. Det finns dock hemliga dokument som beskriver nedhållning med verkliga data, det faktum att dessa dokument är hemliga skapar en klar brist i denna uppsats.

1.7 Teori

Syftet med arbetets teorikapitel är att ge en grundläggande förståelse i ett antal modeller för simulering och vilka modeller som man kan använda i ett eventuellt simuleringsverktyg. En beskrivning av FOI:s verktyg SUSS-G är också inkluderad. Listan är inte komplett utan beskriver endast de modeller som är relevanta inom ramen för detta arbete. Detta i syfte att ha en bättre förståelse vid analys- och diskussionskapitlet senare i arbetet kring vilka parametrar som bör ingå ett verktyg för simulering av nedhållning samt utmaningar vid implementering.

5

Huggins, A (1971). A SIMPLIFIED MODEL FOR THE SUPPRESSIVE EFFECTS OF SMALL ARMS FIRE, Monterey, Naval postgraduate school

6 Beran, T & Fedina, E (2018). Formalisering av stridseffekt, Stockholm, Försvarets forskningsinstitut 7 Alm, M et al (2016). Stridsuppgiftsanalys, Stockholm, Försvarets forskningsinstitut s. 9

8Department of defense (2018). INCAPACITATION AND SUPPRESSION. Washington DC, United States:

(8)

8

1.7.1 Isolated target model

Isolated target model är en modell som beskriver nedhållning på en isolerad punkt, en soldat. Modellen beskriver inte nedhållning ur ett förbandsperspektiv utan endast om en specifik soldat är nedhållen. Modellen betraktar den nedhållna soldaten i 5 möjliga lägen; soldaten är nere i skydd, soldaten är ur skydd men oupptäckt, soldaten är ur skydd och upptäckt, soldaten är i skydd men kan bekämpas med granat samt soldaten är träffad av antingen granat eller direktriktad eld9. Nedhållningen simuleras med handeldvapen samt

granattillsats/handgranater. Parametrar som används i simuleringen är kopplade mot antingen tid eller sannolikhet för träff. De tidsbaserade parametrarna är; tid till individen tar sig ner i skydd, tiden till individen tar sig upp ur skydd, tid till att man börjar bli beskjuten efter man tagit sig ur skydd, samt tid mellan skott för både granattillsats och handeldvapen10. För dessa parametervärden måste man göra en bedömning hur de ska definieras innan man använder implementerar dessa i modellen. De parametrar som är kopplade mot sannolikhet beskriver sannolikheten till träff på målet från bekämpande styrka. Även dessa parametrar måste

analyseras och värderas efter rådande förhållanden på slagfältet. Modellen måste sättas in i en kontext för att kunna ge ett värde som man kan få användning av i utformandet av

stridsteknik. Efter att man har satt värden på samtliga parametrar använder modellen en ekvation för att få fram ett sannolikhetsvärde11. Resultatet av simuleringen är en

sannolikhetsdistribution som inte ger ett exakt värde på exempelvis nedhållning eller verkan utan ger sannolikheten att målet är nedhållet eller nedkämpat. Sammanfattningsvis beskriver modellen en sannolikhet till verkan och nedhållning utifrån definierade parametrar och dessa parametrar är kontextberoende.

9

Levesque, J (2015). FSAR 1.1.3: New dismounted combat models for operational effectiveness studies, Valcartier, Defence research and development Canada s. 2

10

Ibid s. 3 11 Ibid s. 3

(9)

9

1.7.2 Collective model

Isolated target model är en modell som kan ge information gällande en specifik individ. Denna information är begränsad i sin användbarhet då den ger ett resultat i en väldigt isolerad situation. För att simulera för en grupp eller en större enhet behövs en annan modell. Denna modell bygger på isolated target model men sätter in den i en kontext med flera variabler12. I

stället för de mer komplexa lägena som en individ kan befinna sig i isolated target model har en soldat endast tre lägen i collective model; nere, uppe eller bekämpad där korrelationen mellan nere och uppe ska ses som nedhållningsdelen i modellen13. Collective model använder sig av monte carlo-simulering där ett antal fall ges sannolikheter och genom slumpmässigt urval ur dessa simuleringar får man ett sannolikhetsspann i stället för ett definitivt resultat i en specifik situation. Modellen använder sig endast av handeldvapen där granater och

granattillsatser inte ingår då detta skulle leda till en alltför komplex modell vilket skulle göra att resultatet från modellen skulle vara mer osäkert14. Denna modells resultat är mer osäkert än i det isolerade fallet då man inför fler individer där skjutande part ska inte bara bekämpa en specifik individ utan även växla mål samt återkomma till mål som varit nedhållna och efter ett tidsspann återigen bekämpa mål som tidigare nedhållits. Detta gör denna till en komplex simulering som måste kompletteras med typfall- och situationer ur isolated target model för att ge ett användbart resultat.

1.7.3 SUSS-G

SUSS-G är ett simuleringsverktyg framtaget av FOI för att simulera avsutten strid15.

Huvudsyftet för verktyget är att stötta Markstridsskolan Kvarn i dess arbete primärt inom ämnet stridsteknik. Grunden för modellens utformning är kvalitativ information som inhämtats genom intervjuer av experter inom området16. Dessa intervjuer måste ske kontinuerligt då förändringar inom området uppkommer konstant vilken innebär att

information som är korrekt idag kan vara felaktig i framtiden beroende på utveckling inom

12 Levesque, J (2015). FSAR 1.1.3: New dismounted combat models for operational effectiveness studies, Valcartier, Defence research and development Canada s.3

13 Ibid s. 4 14 Ibid s. 4

15 Önehag, A (2018). Värdering med stöd av Suss-G – Metodbeskrivning, Stockholm, Försvarets forskningsinstitut s. 2

(10)

10

området. Simuleringar i SUSS-G genomförs genom att ett grundscenario simuleras med ett antal parametrar utifrån de påverkanspunkter som finns på både motståndare och den egna gruppen. Exempel på ett grundscenario är en specifik stridssituation till exempel eldöverfall. De grundläggande parametrarna för simulationen är; soldaterna, scenariot och motståndaren som i sin tur har egna parametrar som påverkar som exempelvis vapen på enskild soldat. Utöver de tidigare nämnda parametrarna finns även parametrar gällande terräng och ordrar till gruppen. Terrängen kan påverka till exempel sikt eller rörelsehastighet hos soldaterna. Ordrar påverkar hur individerna i gruppen kommer att agera under simulering. De ordrar som

existerar i modellen är; eldgivning, förflyttning, vänta, fördröj, synkronisera samt förflyttning framåt. Beroende på det scenario som valts kommer simuleringen av gruppens agerande vara kopplat mot dessa nämnda ordrar.

Kopplat specifikt mot nedhållning anser modellen att en motståndare är nedhållen om elden mot den medför att den inte kan verka med sitt eget vapen17. Detta är tillräckligt då fienden inte omgrupperar inom ramen för verktyget. Modellen innehåller ett antal olika

nedhållningsmoder och hur projektiler påverkar mot en nedhållen motståndare på beror på vilken av dessa moder som har valts inför simulering. Detta medför i sin tur att med fördel bör samtliga dessa att användas vid separata simuleringar för att motta ett mer sanningsenligt resultat. Nedhållingsmoderna som finns är; binär, linjär och akustisk. Den binära modellen innebär att om en projektil passerar inom ett specifikt avstånd från motståndaren kommer denna vara nedhållen. Detta är ett absolut läge där motståndaren är komplett nedhållen en specifik tid eller så är motståndaren inte nedhållen, det finns endast två lägen då

nedhållningstid och avstånd är konstanta. Den linjära modellen liknar ned binära modellen men i stället för en specifik brytpunkt för nedhållning avtar tiden i stället linjärt med avståndet där projektilen slår ner. Den akustiska modellen bygger på den linjära modellen med att nedhållning kan ske inte endast med nedslag och träff men även med en förbipasserande projektil där det uppfattade ljudet avtar kubiskt med avståndet. Ingen av dessa modeller ger någon sanning men genom att använda samtliga kan man få ett resultat som är närmare verkligheten än om man endast använder en modell. Det bör noteras att SUSS-G endast använder sig av projektilen som en indikator om man är nedhållen eller inte, andra teorier föreslår att fler faktorer är relevanta vid nedhållning. Dessa saknas dock i SUSS-G.

17 Ibid s. 4

(11)

11

Sammanfattningsvis är SUSS-G ett verktyg som FOI och Försvarsmakten använder för att simulera strid till fots. Den har ett antal parametrar, vissa har definierats med hjälp av sakkunniga från Försvarsmakten och vissa har definierats utefter forskning som finns i området. Verktyget använder sig av både Isolated target model och collective model för att genomföra sina simuleringar vilket gör simuleringarna komplexa och sårbara mot att vara osäkra då det finns så många parametrar som påverkar. Verktyget använder sig inte av parametrar som man kan finna i will to fight model utan förbiser dess påverkan.

1.7.4 Will to fight model

Will to fight är en modell som beskriver stridsviljan för en enhet vid ett givet tillfälle. Modellen försöker utforma en modell för att värdera en individs vilja till att fortsätta strida och beskriver i sin tur en viktig och svårdefinierad parameter när det kommer till nedhållning, den omätbara moralen. I modellen beskrivs tidigt att moral och stridsvilja ej kan mätas endast bedömas18 vilket gör detta till en svår parameter både när det kommer till att värdera de parametrar som finns i modellen men även värdera hur resultatet från modellen inverkar på en individs benägenhet att bli nedhållen. Modellen togs fram i syfte att vara en grundsten i ett vidare arbete för att utforma en generell modell19 vilket innebär att modellens syfte aldrig var att användas endast på egen hand utan att användas som grund för ett vidare arbete. Modellen presenter ett antal parametrar som påverkar en enhets stridsvilja och delar in de i 5

övergripande nivåer som i sin tur har undernivåer20. Den första nivån är individen där

motivation och förmågor är grundstenarna för resterande parametrar. Till dessa hör identitet, ekonomi, desperation och individuell kompetens Den andra är enheten själv där enhetens kultur och förmågor är basen i bedömningen och inom dessa finns underkategorier som; förväntningar på enheten, sammanhållning, kontroll av enhetens medlemmar, generell moral, kompetens, understöd samt ledarskap. Den tredje nivån är organisationen där organisationens kultur och förmågor även här är i centrum. Förutom tidigare nämnda parametrar finns på denna nivå även ytterligare parametrar. Till dessa hör doktrin, organisatorisk träning och övning samt integritet i organisationen. Den fjärde delen är staten och dess kultur och

18Connable, B et al (2018). Will to fight – analyzing modeling and simulating the will to fight of military units,

Santa monica, Rand corporation. s. xvii 19 Ibid s. xvii

(12)

12

förmågor där civil-militära relationer och strategi är viktiga delar i analysen. Slutligen sista delen är samhället i stort, detta kan tolkas på flera sätt. Man kan se på samhället som det svenska samhället men man skulle även kunna se på det som det nordiska eller europeiska samhället och den distinktionen inverkar. Som tillägg till dessa parametrar kategoriserar modellen samtliga parametrar utifrån hur volatil den potentiella förändringen är hos

respektive parameter. Exempelvis kan understödet för enheten förändras drastiskt under en kort tidsperiod medan normer i samhället ändras oerhört långsamt.

2.Metod

Den metoden som har använts i denna uppsats är litteraturstudie av litteratur och tidigare forskning som finns inom ämnet nedhållning avsutten trupp. Denna litteraturstudie har mynnat ut i en övergriplig text inom vilka effekter finkalibrig eld har mot avsutten trupp med fokus på nedhållning. Därutöver har simulering genomförts på ett scenario i SUSS-G kopplat mot den hypotes som definierats innan simulering genomförs. Simuleringsresultatet

tillsammans med dokumentinsamlingen har sedan analyserats tillsammans med den teori som presenterats för att utröna kritiska parametrar för simulering av nedhållning och hur dessa påverkar nedhållning både under simulering och i fält. Avslutningsvis har slutsatser dragits gällande både utmaningarna kring simulering av nedhållning samt vilka parametrar som påverkar vid nedhållning och nedhållande eld.

2.1 Litteraturstudie

Litteraturstudien hade som syfte att finna data inom området nedhållande eld och nedhållning för att ge ett förslag på de faktorer som påverkar vid nedhållning. Detta för att presentera ett förslag på vilka parametrar som påverkar vid simulering av nedhållning och föra en

diskussion kring hur dessa kan implementeras i en modell för nedhållning.

2.2 Simulering

Simulering har genomförts i FOI:s verktyg SUSS-G i syfte att ge ett förslag på hur simulering kan användas för att ändra sättet man nedhåller på med hjälp av simulering som underlag. Inom ramen för detta arbete har det inte funnits möjlighet att genomföra en omfattande

(13)

13

simulering för att pröva multipla faktorer och parametrar. Simuleringen i ramen för detta arbete har i stället använts för att pröva en specifik hypotes. Detta för att pröva och påvisa hur man kan använda simulering- och simuleringsverktyg för att pröva sättet man strider på praktiken i en simulerad miljö i syfte att hitta möjliga förbättringspunkter.

3.Empiri

3.1 Påverkande parametrar vid

nedhållande eld

För att kunna på ett godtagbart sätt redogöra för vilka parametrar som är relevanta för simulering av nedhållande eld finns det ett behov av att definiera olika perspektiv på nedhållning som existerar inom området och hur dessa kan appliceras mot simulering. De teorier som tidigare beskrivits i denna uppsats har varit relevanta mot specifikt simulering och simuleringskunskap. För att kunna koppla denna mot specifikt nedhållning måste begreppet utforskas ytterligare för att kunna analyseras senare. För att kunna analysera begreppet måste först det definieras vilken definition som man väljer att använda sig av då nedhållning är en direkt översättning till svenskan och det inte finns en specifik definition. Definitionen som NATO använder sig av lyder som följande:

“A soldier is suppressed when he is unable or unwilling to carry out his task effectively,

because of the actual or perceived threat, or because of fear (in particular of being wounded). The degree of suppression may be expressed in terms of a delay in the realisation, or a

reduction in the quality of performance. Two time intervals are essential to suppression: the first one, called delay, is the time from the first awareness of the suppressing mechanism to

actual suppression, the second is the duration of suppression”21.

För att summera den till svenskan så är essensen i nedhållning faktumet att en soldat inte kan eller vill genomföra sin tilldelade uppgift. Där orsaken till detta är en av tre faktorer; på grund av reellt hot där soldaten sannolikt kommer skadas vid fortsatt lösande av egen uppgift. Ett

(14)

14

uppfattat hot där soldaten inte har ett reellt hot emot sig men uppfattar till exempel eldgivning på stridsfältet som ett hot mot sig själv fastän det inte är det. Den sista orsaken är rädsla där individen inte mottar någon eldgivning i sin närhet men ändå väljer att inte fullfölja sin

uppgift på grund av rädsla för att exempelvis bli skadad. Dessa faktorer påverkar onekligen en individs benägenhet till att vara nedhållen och inte lösa sin tilldelade uppgift men man kan argumentera för att fler faktorer än dessa påverkar. De faktorer som nämns i NATO:s definition kan sammanfattas som vapnets effekter på nedhållning.

Det finns dock ytterligare en kritisk faktor till nedhållning som inte uppkommer som en direktrespons till specifikt eldgivning utan hur individen uppfattar sin omgivning eller

kollektivt agerande22 där en individ påverkas av hur dess omgivning agerar. Detta resulterar i att även om en individ inte uppfattar någon av de nämnda orsakerna i NATO:s definition som ändå blir nedhållen på grund av att individen väljer att agera som sin omgivning, när ens kamrater väljer att gå ner i skydd gör individen det likaså. Exempel på kollektivt agerande utanför den militära sfären är exempelvis Stanford prison experiment där både vakter och fångar kort in i experimentet börjat agera som de trodde att det förväntades av dem från kollektivet snarare än att agera som individer23 . Detta innebär att doktriner och

utbildningsmetodik påverkar huruvida en individ har en högre benägenhet till att bli nedhållen. Exempelvis om utbildning fokuserar på att agera som ett kollektiv eller om individuella initiativ premieras kommer den gemene soldaten vara mer eller mindre benägen till att påverkas av kollektivt agerande. Kollektivt agerande kan uppfattas som ett tveeggat svärd i relation till nedhållning. En individ kan tänkas inte gå ner i skydd när det finns ett överhängande hot då dess gruppmedlemmar inte väljer att göra det. Samtidigt kan kollektivt agerande motverka de situationer där en individ bör fortsätta lösa uppgift men inte gör det på grund av andra faktorer. Detta är inte ett absolut begrepp där man antingen agerar som ett kollektiv eller inte utan det finns trösklar som är på olika nivå beroende på hur en grupp utbildas eller hur kulturen inom gruppen är24. I extrema fall agerar gruppen alltid som ett

kollektiv då är tröskeln för kollektivt agerande låg medan grupper som inte påverkas till stor del är tröskeln för kollektivt agerande hög.

22

Pimple, K (2008), Research ethics, Routledge, London s. 243-256

23 Granovetter, M (1978). Threshold Models of Collective Behaviour, American Journal of Sociology, 83[6] s. 1422

(15)

15

För att återkoppla mot definitionsfrågan så skiljer den sig från vilket språk eller land man väljer att låna definitionen ifrån. Exempelvis är den ryska definitionen av ”Suppression” att en grupp eller enhet mottagit specifikt 30% förluster och behöver tid för att omgruppera vilket skiljer sig från Natos definition. Ett annat exempel är tyskans ”Niederhalten” som är

översättningen men som snarare kan översättas till ”pinned down” vilket betyder något annat i Natos definition. Som bas för denna uppsats anses den översättningen från NATO:s definition kopplar närmast mot det svenska begreppet nedhållning.

Det finns ett antal modeller som tagits fram inom detta område de tidigaste så tidigt som direkt efter andra världskriget där S.L.A Marshal(1947) presenterade en tes att endast 1 av 4 avfyrat sitt vapen under andra världskriget25 där han delar in människor i krigare och icke-krigare. Detta utvecklande han sedan efter Koreakriget där han argumenterar för att nya träningsmetoder gjort att denna siffra uppgått till över 50%. Historiska bevis pekar i stället på att introduktionen av gruppbaserade vapen är den stora anledningen till denna ökning och attribuerar detta till kollektivt agerande26. En annan av Marshals teorier är att rädsla och trötthet går hand i hand där en rädd person tröttar ut snabbare samt att en trött person blir rädd lättare27. Detta bekräftas i J. Coopers(2004) modell gällande stress där han delar in stress i 5 olika nivåer som är kopplade mot stress och hur den påverkar en individs prestation där en individ över 175 BPM i puls är obrukbar och kan ses som konstant nedhållen28. Kopplat mot trötthet och fysisk förmåga kommer man upp i dessa pulstal snabbare och man är trött sedan innan eller i dålig fysisk form vilket i sin tur kan kopplas mot nedhållning och risken för att en enhet blir nedhållen.

Leo Murray(2013) konstaterar att kalibern som man blir påverkad av har en påverkan till ens tendens till att bli nedhållen eller inte29 däremot argumenterar han för att denna inte påverkar i

lika stor utsträckning som skjuttakt och konstaterar i sin tur att en ökad förmåga till

25Spiller, R(1988).S.L.A. Marshall and the ratio of fire,The RUSI Journal,133:4, 63 26

Jordan, K. C. (2002). Right for the wrong reasons: S.L.A. marshall and the ratio of fire in korea. The Journal

of Military History, 66 s. 136

27

Marshall, S (1950). The soldiers load and the mobility of a nation, Fort Benning, The marine corps association s. 22

28

Grossman, D & Christensen, L (2007) On Combat: The psychology and physiology of deadly conflict in war

and peace, Millstadt, Warrior science publishing s. 61

29

(16)

16

nedhållning är en stor anledning till att USA valde att byta från tyngre från 7.62mm till lättare 5.56mm kaliber på sina vapen för att kunna uppnå detta30. Han presenterar även en grundtes som är framtagen från experiment från skjutningar i närheten av soldater i skydd på skjutbana att en individ är nedhållen om det passerar en projektil inom 1 meter var 3 sekund31. Denna

regel har en del problem i sin utformning. För det första skedde experiment på skjutbana vilket i sin tur leder till att individer inte känner något reellt hot och således inte kommer känna av samma stress som i en stridssituation. För det andra förutsätter detta att soldaten som blir nedhållen i denna takt är oerhört motiverad till att genomföra sin uppgift då vid 1 skott var 3 sekund inom 1 meter är det sannolikt att individen blir träffad om den väljer att börja verka. Det finns i stället indikationer på insamlade data från amerikansk involvering i Afghanistan att det inte skiljer sig mycket i krävd eldhastighet från dokument och doktriner från andra världskriget32. Dessa förordade i stället att 10 skott per minut inom 3 meter räcker för effektiv nedhållning och 1 skott var 3 sekund är tillräckligt för komplett nedhållning. Instruktionsböcker och fredstida övning förordar med andra ord möjligtvis en för hög eldhastighet vid nedhållning som är onödig för att uppnå nedhållning33.

B.A Watson (1997) ger ännu ett perspektiv på nedhållning från en bredare synvinkel där han presenterar studie i när soldater ger upp eller inte förmår att fortsätta strida34. Han beskriver framför allt 4 orsaker35; maktlöshet där en överväldigande makt på motståndarsidan medför att individen upplever att den inte har någon chans att stå emot. Meningslöshet där individen upplever att striden eller dess del i striden är meningslös. Ett begrepp han beskriver som ”Normlessness” som innebär att individen upplever att den inte kan påverka konflikten eller striden utan att gå emot normer för vad som är acceptabelt för ens enhet eller som människa. Detta skulle kunna innefatta att anfalla ett brödrafolk som exempelvis vissa franska enheter under Första världskriget vägrade anfalla tyska skyttegravar på grund av detta36. Det kan även

innefatta brukande av vapen som individen anser ej vara etiska. Den sista orsaken är isolation där individen upplever sig isolerad från sina kamrater till sådan grad att den upplever

30Ibid Ch. 4

31 Ibid Ch. 4 32 Ibid Ch. 4 33 Ibid Ch. 4

34Watson, B (1997). When Soldiers Quit, Praeger, Westport s. 161

35 Ibid s. 162 36 Ibid s. 163

(17)

17

situationen som hopplös. Det existerar även mer djupgående teorier som exempelvis Tuckaman’s(1977) modell för gruppers utformande där han delar in gruppens formande i 4 faser; forming, storming, norming, performing37 där gruppens utveckling i samtliga faser påverkar slutprodukten både när det kommer till normer och stridsvilja. Om en Försvarsmakt genomför utbildning och gruppbildning på ett särskilt sätt leder det till att även hur man formar grupper och enheter i en Försvarsmakt även de har påverkan på huruvida de kommer att agera vid eldstrid. Det finns ytterligare faktorer som inte nämns i litteratur och anses som självklara i de faktum att de påverkar en individ på ett eller annat sätt. En av dessa faktorer är omgivningsfaktorn eller med andra ord en individs omgivning både på slagfältet och utanför. Hur en individ agerar vid eldstrid beror på i vilken omgivning denna eldstrid genomförs. En individ kommer agera annorlunda om denne genomför strid på ett öppet fält, i skog eller exempelvis vid strid i bebyggelse. Det saknas forskning på exakt hur en individ agerar annorlunda beroende på omgivning och miljö. En anledning till detta är att det kan vara mycket svårt att samla in data för någon meningsfull analys av området. En ytterligare faktor som det saknas någon större mängd forskning kring är tiden det tar för en individ att

återhämta sig från nedhållning och vilka faktorer som påverkar denna tid. Det kan tänkas att en individ vid långvarig nedhållning blir antingen mer benägen till att lösa sin uppgift trots risk eller tvärtom att den blir mindre benägen, det saknas forskning inom området men det är onekligen en faktor som måste beaktas vid simulering och teoretiserande kring nedhållning. Ledarskap och ledaren är en ytterligare faktor som påverkar lösandet av uppgift och gruppens vilja till att ta risker. Officer och forskare John Adair(1984) föreslår i sin modell för ”action-centered-leadership” för att en grupp ska ha vilja och motivation till att lösa tilldelade uppgifter finns det krav från ledarens sida måste uppfyllas för att detta ska kunna ske effektivt38. Han delar in sin teori i uppgiften, gruppen och individerna där dessa överlappar.

Gruppens behov måste tillgodoses för annars kommer gruppen inte nå den nivå av

sammanhållning som krävs för att lösa tilldelade uppgifter. Det måste ske konstant främjande av sammanhållning från ledarens sida för att dessa behov för gruppen ska kunna uppnås39. Utöver gruppens behov måste även individuella behov tillgodoses, dessa är både fysiska och

37

Tuckman, B., & Jensen, M.A. (1977). Stages of Small-Group Development Revisited. Group & Organization Management

38

Adair, J (1973). Action-Centred Leadership, London, McGraw-Hill s. 2 39 Ibid s. 3

(18)

18

psykologiska. De fysiska omfattar exempelvis lön eller skydd från omgivningen och de psykologiska omfattar exempelvis omtanke och bekräftelse. En ledare måste balansera gruppens och individuella behov för att gruppen ska vara effektiv och ha tillit till uppgiften, ledare och organisation. Han ger förslag på hur en ledare kan motivera sin grupp och delar in dessa i 8 delar40; vara motiverad själv, välja individer som är motiverade för uppdraget,

behandla samtliga i gruppen som individer, ha realistiska och uppnåbara mål, komma ihåg att framsteg motiverar, skapa en motiverande miljö, ge rättvisa belöningar för prestationer samt ge bekräftelse åt individer i gruppen. Hans teori illustrerar behovet av ledarskap för att inte gruppens moral ska påverkas i för stor utsträckning vid exempelvis beskjutning.

Denna tabell sammanfattar samtliga faktorer gällande nedhållning som nämnts i texten ovan och således även faktorer som måste tas i beaktande vid simulering av densamma

Tabell 1: Identifierade parametrar som påverkar vid nedhållning

Parameter Författare Finns i SUSS-G?

Avstånd till nedslag Murray Ja

Skjuttakt Murray Ja

Vikt på ammunition Murray Ja

Kollektivt agerande Granovetter Nej

Rädsla Marshall Nej

Fysisk status Marshall Nej

Trötthet Cooper Nej

Stressnivå Cooper Nej

Träning och indoktrinering Tuckman Nej

Maktlöshet Watson Nej

Meningslöshet Watson Nej

”Normlessness” Watson Nej

Isolering Watson Nej

Nedhållen tid - Ja

Miljöfaktorer (Var man strider)

- Ja

Buren vikt på soldat Marshall Nej

Ledarskap och ledare Adair Nej

40 Ibid s. 3

(19)

19

3.2 Hypotes inför simulering

Hur man uppnår nedhållning är som påvisat från den presenterade teorin en utmanande fråga som har många svar. Inom Försvarsmakten finns beprövad erfarenhet kring hur nedhållning ska genomföras. Simulering av nedhållning och av olika sätt att genomföra nedhållning på är en möjlighet till att pröva och justera sättet man strider på utifrån ett forskningsperspektiv. Man kan inte uteslutande använda sig av simulering för att fatta beslut kring hur man ska bruka stridsteknik men det finns en vinning i att komplettera beprövad erfarenhet med resultat från simulering. Hur en skyttegrupp ska agera när denne får ordern att nedhålla finns det många åsikter kring i Försvarsmakten som många bygger på personlig erfarenhet snarare än som ett resultat av vetenskapliga studier. Det finns ett behov att pröva beprövad erfarenhet i simuleringsverktyg för att utröna om det finns ett behov att justera hur man brukar

stridsteknik. Simuleringen som kommer genomföras har som syfte att pröva nedhållning för två olika skyttegrupper. En understödsgrupp41 och en lätt skyttegrupp42.

Skulle en lägre skjuttakt möjligen uppnå större nedhållning då precisionen blir bättre kontra det faktum att man avfyrar färre skott per minut? Nedhållning kommer simuleras på olika avstånd samt med olika skjuttakt för att pröva om den skjuttakt Försvarsmakten använder sig av idag är den mest som ger mest effekt eller om det finns en vinning i att justera denna skjuttakt utifrån simuleringsresultat. Detta för att pröva om det finns ett behov av att anpassa den parametersättning som Försvarsmakten och FOI har definierat för hur man genomför nedhållande eld på slagfältet.

Hypotesen inför simuleringen lyder: Man kan uppnå en högre grad av nedhållning med en lägre skjuttakt då precisionen ökar, man skjuter för snabbt vid nedhållning vid strid.

3.3 Simuleringsresultat

Simulering 1

41 8Soldater, 2st KSP58, 2st GRG, 4st AK5 42 8 Soldater, 6 st AK5, 2St KSP90

(20)

20

Syftet med simulering 1 i SUSS-G är att pröva en parameter som är inhämtad genom att använda sig av expertkunskap inom området och se om det går att uppnå bättre resultat om man ändrar denna parameter. Parametern i fråga är skjuttakt där parametern är antal skott per minut mot mål. I typsituationer av avsutten strid har Försvarsmakten bidragit till

simulationsverktyget med data gällande skjuttakt i den specifika situationen. Det simulerade fallet avhandlar en förhandssituation där gruppen i fråga är i förhandssituation på avstånden 100, 200 och 300 meter mot ett öppet fält. Gruppen har fått ordern ”eldgivning” i syfte att nedhålla motståndargruppen. För denna typ av situation och uppgift har Försvarsmakten angivit att man använder sig av skjuttakten ”fast”, det exakta värdet är hemligt.

Resultatet från simuleringen kommer bestå av sex separata simuleringar. tre där den av Försvarsmakten givna skjuttakten används på avstånden 100, 200, 300 meter. Tre där i stället skjuttaken ”slow” används där gruppen avfyrar sina skott i en lägre takt mot samma mål och på samma avstånd. Samtliga simulationer har en maximal tidsåtgång på 60 sekunder.

Motståndargruppen består av en liknande grupp men med endast sju individer i stället för 8. Gruppen ses som nedkämpad när den har tagit över 50% förluster alltså fyra eller fler individer.

Resultatet presenteras i fyra rutor. Den första från toppen beskriver hur stor del av

motståndargruppen som är nedhållen efter en specifik tidsåtgång, exempelvis 70% av gruppen nedhållen efter 30 s. Den andra rutan presenterar antal skadade efter tidsåtgång. Den tredje presenterar antal nedkämpade efter tidsåtgång. Den sista rutan presenterar hur stor del av motståndargruppen som var nedhållen över hela simuleringen. Exempelvis

motståndargruppen var nedhållen till 20% under 95% av simuleringen men nedhållen till 90% under 35% av simuleringen.

Nedan presenteras rådata från simulering varpå resultatet har analyserats i nästkommande kapitel

(21)

21

Strid med skyttegrupp, skjuttakt ”Fast” (Försvarsmaktens definierade skjuttakt)

Namn Strid med ordinarie skjuttakt

Lätt Skyttegrupp Lätt Skyttegrupp Lätt Skyttegrupp Avstånd 100 200 300 nedhållning 5s 0,0% 0,0% 0,0% nedhållning 10s 9,5% 9,4% 9,4% nedhållning 15s 38,7% 38,1% nedhållning 30s 69,3% 69,0% nedhållning 60s 84,1% 83,6% skadade 5s 0 0 0 skadade 10s 0 0 0 skadade 15s N/A 0 0 skadade 30s N/A 0 0 skadade 60s N/A 0 0

skadade situationens slut 0 0 0

nedkämpade 5s 0 0 0 nedkämpade 10s 5 0 0 nedkämpade 15s N/A 0 0 nedkämpade 30s N/A 0 0 nedkämpade 60s N/A 0 0

nedkämpade situationens slut 6,528 0 0

Nedhållning [%] 0 0 0 10% 38,5% 97,6% 97,6% 20% 30,8% 95,4% 95,7% 30% 30,8% 92,7% 93,0% 40% 30,8% 38,9% 38,9% 50% 30,8% 38,6% 38,6% 60% 30,8% 38,3% 38,3% 70% 30,8% 38,0% 38,0% 80% 30,8% 38,0% 37,4% 90% 15,4% 36,5% 35,0%

(22)

22

Strid med skyttegrupp, skjuttakt ”Slow”

Namn Strid med lägre skjuttakt

Lätt Skyttegrupp Lätt Skyttegrupp Lätt Skyttegrupp Avstånd 100 200 300 nedhållning 5s 0,0% 0,0% 0,0% nedhållning 10s 9,3% 9,6% 9,2% nedhållning 15s 30,6% 29,4% nedhållning 30s 56,2% 53,7% nedhållning 60s 68,9% 66,2% skadade 5s 0 0 0 skadade 10s 0 0 0 skadade 15s N/A 0 0 skadade 30s N/A 0 0 skadade 60s N/A 0 0

skadade situationens slut 0 0 0

nedkämpade 5s 0 0 0 nedkämpade 10s 4 0 0 nedkämpade 15s N/A 0 0 nedkämpade 30s N/A 0 0 nedkämpade 60s N/A 0 0

nedkämpade situationens slut 5,562 0 0

Nedhållning [%] 0 0 0 10% 46,7% 98,4% 98,4% 20% 40,0% 98,2% 98,2% 30% 40,0% 98,2% 98,2% 40% 40,0% 97,4% 97,2% 50% 40,0% 95,0% 94,9% 60% 40,0% 93,3% 92,9% 70% 40,0% 89,9% 87,1% 80% 40,0% 66,7% 18,6% 90% 13,3% 4,2% 2,4%

(23)

23

Simulation 2

Simulation 2 syftar till att pröva samma parameter men med en dedikerad understödsgrupp för att undersöka om skjuttakten som Försvarsmakten angett skiljer sig i effektivitet mellan olika typer av grupper och om det i sådana fall finns ett behov att definiera hur man nedhåller på gruppbasis. Denna simulation sker även den i förhandssituation men i stället för att striden förs på ett öppet fält genomförs den i skog. Detta för att begränsa gruppens verkan då den bedöms vara för hög vid strid på ett öppet fält för att få ett analyserbart resultat. För att ytterligare begränsa gruppens verkan sker simuleringen med ”yteld”. Detta innebär att gruppen påbörjar verkan mot mål som är dolda i terrängen initialt

Likt föregående simulering presenteras rådata nedan varpå resultatet analyseras i nästkommande kapitel

(24)

24

Strid med understödsgrupp, skjuttakt ”fast” (Försvarsmaktens definierade

skjuttakt)

Namn Understödsgrupp 100.0 Understödsgrupp 200.0 Understödsgrupp 300.0 Avstånd 100 200 300 nedhållning 5s 0,0% 0,0% 0,0% nedhållning 10s 13,8% 13,9% 13,6% nedhållning 15s 41,2% 40,7% 40,6% nedhållning 30s nedhållning 60s skadade 5s 0 0 0 skadade 10s 5 5 4 skadade 15s 5 5 5

skadade 30s N/A N/A N/A

skadade 60s N/A N/A N/A

skadade situationens slut 5,0547 4,7236 4,642

nedkämpade 5s 0 0 0

nedkämpade 10s 5 5 4

nedkämpade 15s 5 5 5

nedkämpade 30s N/A N/A N/A

nedkämpade 60s N/A N/A N/A

nedkämpade situationens slut 5,4192 4,7236 4,642

Nedhållning [%] 0,54386 0,518519 0,518519 10% 63,2% 61,1% 61,1% 20% 63,2% 61,1% 61,1% 30% 57,9% 55,6% 55,6% 40% 52,6% 50,0% 50,0% 50% 52,6% 50,0% 50,0% 60% 52,6% 50,0% 50,0% 70% 52,6% 50,0% 50,0% 80% 47,4% 44,4% 44,4% 90% 47,4% 44,4% 44,4%

(25)

25

Strid med understödsgrupp, skjuttakt ”slow”

Namn Understödsgrupp Understödsgrupp Understödsgrupp

Avstånd 100 200 300 nedhållning 5s 0,0% 0,0% 0,0% nedhållning 10s 14,1% 14,2% 14,3% nedhållning 15s 40,7% 40,6% 40,9% nedhållning 30s nedhållning 60s skadade 5s 0 0 0 skadade 10s 5 5 5 skadade 15s 5 5 5

skadade 30s N/A N/A N/A

skadade 60s N/A N/A N/A

skadade situationens slut 4,7391 5,0019 4,8059

nedkämpade 5s 0 0 0

nedkämpade 10s 5 5 5

nedkämpade 15s 5 5 5

nedkämpade 30s N/A N/A N/A

nedkämpade 60s N/A N/A N/A

nedkämpade situationens slut 5,0018 5,0019 4,8059

Nedhållning [%] 0,506173 0,538012 0,518519 10% 61,1% 63,2% 61,1% 20% 61,1% 63,2% 61,1% 30% 55,6% 63,2% 61,1% 40% 50,0% 52,6% 50,0% 50% 50,0% 52,6% 50,0% 60% 50,0% 52,6% 50,0% 70% 50,0% 52,6% 50,0% 80% 44,4% 47,4% 44,4% 90% 33,3% 36,8% 38,9%

3.4 Diskussion

3.4.1 Simulering 1

Syftet med simulering 1 var som nämnt tidigare att pröva en parameter som definierats av Försvarsmakten gällande skjuttakt i den situation som presenterades. Den hypotes som presenterades innan simulering var att för att man kan uppnå en högre grad av nedhållning med lägre skjuttakt då precisionen blir lidande.

(26)

26

Resultatet från simuleringen är vid första anblick att en lägre skjuttakt är att föredra vid nedhållning på 200 och 300 meter då den procentuella nedhållningen är högre vid lägre skjuttakt. Det bör dock nämnas att % av motståndargruppen som är nedhållen vid tidpunkten 60 s efter skjutning påbörjats är högre vid den högre skjuttakten. Detta innebär att fram till tidpunkten 60 s är en lägre skjuttakt mer effektiv men 60 s efter initial eldgivning är

nedhållningen mer effektiv vid högre skjuttakt. Detta presenterar ett motsatsförhållande mot hur nedhållning genomförs på slagfältet där det förordas ett kraftigt initialt eldöppnande för att tvinga motståndare i skydd. Detta kan vara ett resultat av hur verktyget beräknar

nedhållning där nedhållning sker om projektilers nedslag är i närheten av en soldat. Vid högre skjuttakt är även precisionen lägre vilket innebär att motståndare inte blir nedhållna då

precisionen är för låg medan vid lägre skjuttakt är precisionen högre men man uppnår inte samma potentiella nedhållning som vid högre skjuttakt.

Vid strid på 100 meter är problemet i stället ett annat, nämligen att motståndargrupp

nedkämpas för snabbt för att någon större mängd nedhållning kan ske. Detta gör att analys av nedhållning i detta exempel inte går att genomföra då både vid normal skjuttakt och vid lägre skjuttakt nedkämpas motståndargruppen inom loppet av 5–7 sekunder.

En annan del i analysen som gör att tillförlitligheten blir lägre är att resultatet vid 200 och 300 meter är ytterst lika där det inte skiljer sig märkbart i resultat vid båda skjuttakterna. Det är osannolikt att det i en verklig situation skulle vara så pass lika vid 200 och 300 meter. Detta medför att tillförlitligheten på resultatet från simulering blir lidande då syftet med en

simulering är att simulera verkligheten och i detta fall är det svårt att se hur resultatet skulle kunna korrelera mot verkligheten.

Ytterligare en analyspunkt är det faktum att inga motståndare vare sig nedkämpas eller skadas på 200 samt 300 meter. Detta medför att giltigheten i resultatet blir lidande då striden som genomförs är förhand mot öppet fält med få möjligheter till skydd. Att inte få någon verkan utanför nedhållning i denna situation är osannolik och innebär att det finns behov att göra ändringar i parametersättningen i verktyget för att uppnå ett mer sanningsenligt resultat Sammanfattningsvis för att svara på den hypotes som presenterades innan simulering så även om en lägre skjuttakt uppnår en högre grad av nedhållning på en mindre del av

motståndargruppen uppnår den skjuttakt nästan ingen komplett nedhållning. Högre skjuttakt innebär i sin tur en lägre nedhållning initialt men desto längre tid som passerar så skjuter gruppen ”in sig” och precisionen ökar. Den ökande precisionen resulterar i en högre grad av

(27)

27

nedhållning då skjuttakten är högre. Svaret blir alltså tvådelat där en lägre skjuttakt är att föredra om nedhållning ska ske en kortare period och högre om det ska ske en längre period. Detta är ett resultat som förvirrar då man förväntar sig det motsatta resultatet i en verklig situation, det finns ett behov av att analysera parameterställningen i verktyget.

3.4.2 Simulering 2

Simulering 2 hade som syfte att pröva samma parameter men med en annan typ av grupp för att se om resultatet skiljde sig grupperna åt.

Då den grupp som nu simulerades var en dedikerad understödsgrupp fanns ett behov att ändra på kontexten striden skedde i. Både platsen, svensk medelskog i stället för öppet fält, och att gruppen som ska nedhållas inte är synliga vid initial eldgivning utan eldgivning sker i kontexten att strid sker mot genom ”yteld”. Detta innebär att nedhållning sker mot motståndare som inte syns vid stridens öppnande.

Resultatet blev icke som förväntat. Det förväntade var att nedhållning skulle ske och effekten av skjuttaktens inverkan på nedhållning skulle kunna analyseras likt tidigare simulering. I stället hade gruppen en verkan mot motståndargrupp som långt översteg den förväntade. I båda skjuttakterna nedkämpades hela motståndargruppen mellan 10–15 sekunder på samtliga avstånd. Detta innebär i sin tur att ingen analyserbar nedhållning har skett utan

motståndargruppen har i stället nästan momentant vid eldgivning blivit komplett nedkämpade. Definitionen för yteld i modellbeskrivningen beskrivs som: ”Ytelden (klassen AreaFireOrder)

används för att nedhålla en osynlig motståndare som antas befinna sig inom ett angivet område”43. Denna definition innebär att vid brukande av yteld bör inte en eventuell

motståndare nedkämpas i den takt som det gjordes i simuleringen. Detta medför i sin tur att resultatet blir otillförlitligt på grund av detta. Det finns ett behov av att se över denna parameter då detta resultat från simulering ej svarar mot hur resultatet skulle se ut i verkligheten på slagfältet.

43

Stensbäck, N & Önehag, A (2018). SUSS-G – Modellbeskrivning, Stockholm, Försvarets forskningsinstitut s. 25

(28)

28

Sammanfattningsvis går det inte att dra några slutsatser gällande nedhållning i detta scenario då verkan från gruppen var betydligt högre än förväntat. Det finns behov av att se över nämnda parametrar i verktyget för att kunna få ett realistiskt resultat.

3.4.3 Slutsatser simulering

I både simulering 1 och 2 var resultatet oförväntat på en del faktorer.

I simulering 1 var nedhållningen effektivare tidigt vid lägre skjuttakt och effektivare senare med högre skjuttakt. I motsats mot vad man förväntar sig från verkligheten

I simulering 2 var verkan betydligt högre än förväntat mot motståndare som ej var synliga vid det initiala eldöppnandet där motståndargruppen komplett nedkämpades inom loppet av tiotal sekunder.

Hypotesen som presenterades var att en lägre skjuthastighet skulle tänkas ge mer verkan då precisionen ökar. I simulering 1 var resultatet tvådelat och motsatt mot vad man förväntar sig från slagfältet. I simulering 2 var verkan för hög för att få ett resultat av nedhållning

Sammanfattningsvis har simulering inte kunnat ge ett svar på frågan om lägre skjuttakt ger en högre grad av nedhållning. Ytterligare simulering eller ändrande av parametersättning krävs för att få underlag för att besvara frågan i verktyget.

4.Analys

4.1

Parametrar för nedhållning och hur man kan

implementera dessa i simulering

Resultatet som presenterades i kapitel 3.1 föreslår en lista av parametrar som påverkar vid nedhållning och nedhållande eld. Många av dessa parametrar är inte implementerade i SUSS-G. Syftet med denna diskussion är att diskutera dessa parametrar och utmaningar med hur dessa kan implementeras i ett simuleringsverktyg kopplat mot de modeller för simulering som presenterats under teori.

(29)

29

Resultatet i kap 3.1 är ett förslag till vilka parametrar som påverkar vid nedhållning. Den analys som behöver föras är huruvida dessa parametrar kan implementeras i ett heltäckande verktyg för simulering av densamma. Detta kopplat mot de simuleringsmodeller som

presenterats under teorikapitlet. Framför allt mot isolated target model samt collective model och vilka parametrar som kan tänkas inkluderas i ett simuleringsverktyg inom ramen för dessa modeller. Det som kommer diskuteras är de som inte är inkluderade i SUSS-G och huruvida dessa kan tänkas tillämpas i modellerna.

Den första parametern som inte ingår i SUSS-G är kollektivt agerande. Kollektivt agerande innebär att individers agerande påverkas av dess omgivning. I isolated target model finns det ingen möjlighet att simulera detta fenomen. Detta på grund av hur modellen är utformad, nämligen att en specifik individ påverkas av ett antal faktorer. Det innebär att det finns ingen grupp att kollektivt agera utefter. När det i stället kommer till collective model kan man se att det finns en plats för kollektivt agerande inom ramen för denna. Problematiken uppkommer i hur man ska implementera detta och vad parametern ska vara modellerad utefter. Om man kopplar mot den primära faktorn till nedhållning i SUSS-G, nedslag i närheten, kan man tänkas modellera att en individs benägenhet ökar i och med att dess grupp är nedhållen. I praktiken kan detta tänkas implementeras genom att desto fler i gruppen som är nedhållna vid en tidpunkt, desto större avstånd från nedslag gör att en soldat blir nedhållen. Exempelvis om en individ i vanligt fall blir nedhållen vid nedslag inom 2 m, om 50% av gruppen är nedhållen ökar detta avstånd till 3 m då en individ är benägen att agera som sin omgivning.

Nästkommande parametrar som identifierats är trötthet och fysisk status. Båda dessa parametrar kan tänkas ingå i isolated target model för att illustrera att en individ blir mer benägen är att bli nedhållen vid långvarig stress eller strid. Hur denna parameter skulle utformas dock är utmaningen men man kan tänkas genomföra experiment i vilken takt man uppnår högre puls vid fysisk trötthet i förhållande till när en individ är utvilad och

implementera dessa värden i modellen. Därefter definiera ett förhållande mellan puls och benägenhet till nedhållning. Det finns risk för att detta blir för abstrakt och komplext vilket i sin tur skulle leda till att implementerandet inte är användbart. Kopplat mot collective model så går det att implementera men om detta är rimligt är frågan. Alla individers fysiska status och trötthet varierar och vid inkluderande av detta finns det risk för att simulering blir mer osäker på grund av att man ökar simuleringens komplexitet. Frågan gällande om det finns ett behov av att simulera denna faktor uppkommer. Om målet med simulering är att använda sig av det som underlag för hur man ska använda sig av nedhållning i praktiken, finns det ett

(30)

30

behov av att inkludera detta? Det skulle behöva innebära att man genomför nedhållning på olika sätt mot trötta motståndare kontra utvilade motståndare. Att utveckla sådan typ av stridsteknik är orealistisk vilket gör att implementerandet av denna faktor möjligen inte är nödvändig.

Parametern som följer är träning och indoktrinering. Denna parameter bör inkluderas i både de nämnda modellerna vid simulering. Exempel på hur detta inverkar är det faktum att vid initial stridskontakt i efterhand tränas man i Svenska Försvarsmakten att inta skydd för att analysera situationen innan man fortgår med striden. Detta innebär i praktiken att man vid stridskontakt att hela gruppen blir nedhållen även om man inte mottar eld direkt mot sig själv som individ. Det kan tänkas att i andra försvarsmakter att man i stället tränas att med kraftig moteld tvinga fienden till att inta skydd med högre risk för egen bekämpning. Hur grupper utformas och byggs upp inverkar även det men är en faktor som kan tänkas vara alltför komplex för att inkludera i ett simuleringsverktyg.

Rädsla är en ytterligare faktor som kan inkluderas i collective model för simulering. Detta kan uttrycka sig i exempelvis att om ens gruppmedlem blir nedkämpad eller skadad så blir

individen mer benägen till att vara nedhållen. Problematiken ligger i till vilken grad denna utökade nedhållning blir och att ge ett realistiskt svar på hur den uttrycker sig. Exempelvis om ens kamrat blir bekämpad så blir man nedhållen längre, mem hur mycket längre? Och hur kan det tänkas mätas? Det finns behov av datainsamling från verkliga konflikter för att definiera detta och det kan vara mycket svårt eller omöjligt att samla in data gällande detta.

Nästa parameter är Watsons 4 faktorer; maktlöshet, meningslöshet, ”normlessness” samt isolering. De tre första kan summeras som en del av begreppet moral. Dessa är omätbara värden som är utmanande att simulera då de är begrepp utan ett värde bakom. Det kan tänkas finnas en möjlighet att implementera dessa med de modeller som presenterats men hur detta skulle ske är svårt att säga. Den fjärde faktorn, isolering, däremot kan tänkas inkluderas i collective model. Exempel på hur detta skulle kunna ske är att benägenheten till att vara nedhållen ökar med avståndet till närmaste gruppkamrat upp till ett maxvärde.

Den sista parametern som kommer avhandlas är ledarskap och ledarskapets påverkan. Denna faktor skulle kunna tänkas analyseras utifrån vilken ledarskapsmetod som olika länder använder sig av i sina Försvarsmakter och vilka värden de förordar för att kunna ge den ett värde i collective model. Detta kopplat mot framför allt huruvida ledarskapsmodeller förordar uppoffring. Detta är dock svårt att kvantifiera likt många av de tidigare nämnda parametrarna

(31)

31

och det är osannolikt att man på ett effektivt sätt kan implementera denna parameter inom ramen för simulering

Sammanfattningsvis finns det många faktorer som påverkar vid nedhållning men vissa av dessa är mer implementerbara än andra i ett simuleringsverktyg. Vid analys av empiri har det framkommit att framför allt tre faktorer ur de identifierade kan tänkas ingå i ett

simuleringsverktyg som SUSS-G. Kollektivt agerande, träning samt isolering. Dessa bör enligt analys ingå i ett simuleringsverktyg för att öka dess förmåga till att simulera

verkligheten på ett effektivt sätt. Detta medför att man implementerar delar som finns i will to fight model men ett försök till att göra dessa parametrar mindre abstrakta.

4.2

Brukande av simulering för att utveckla stridsteknik

Resultatet från båda simuleringar påvisade utmaningen med att simulera verklighet i

simuleringsverktyg. Många av de förväntade resultaten infann sig inte utan i vissa fall till och med sa tvärt emot vad man kan förvänta sig i verkligheten. Exempelvis det faktum att man uppnådde i simuleringen en högre grad av nedhållning tidigt med en lägre eldhastighet, något som går emot det förväntade.

En annan problematik som uppkom i simuleringen var det faktum att verktyget inte är uppbyggt för specifikt nedhållning. Verktyget SUSS-G är uppbyggt för att utvärdera

stridseffekt. Detta ledde i sin tur att vid ett antal simuleringar var verkan för hög för att göra en bedömning av nedhållandets effekter. Detta var extra tydligt i simulering 2 som skulle ske med ”yteld”. ”Yteld” skulle innebära att man öppnar eld mot dolda motståndare men verkan var både för hög för en analys och orealistisk mot ett verkligt scenario vilket gör att resultatet ej kan användas. Detta kopplat mot det specifika scenariot som prövades

Simulering är tidskrävande. Den simulering som genomfördes går att modifiera för att få ett mer precisionssäkert resultat men detta kräver ibland timmar av programmering för att modifiera programmet vilket gör att även de minsta av ändringar man vill pröva tar tid. Simuleringen som genomfördes ger ett förslag på hur man kan använda sig av

simuleringsverktyg till hjälp för att utvärdera stridsteknik och har simuleringen som en del i underlaget för framtagandet av stridsteknik, även om resultatet från den simulering som genomförts inte lett fram till något användbart resultat.

(32)

32

5. Slutsatser

Slutsatser kopplat mot de två frågeställningarna:

Vilka paramaterar påverkar vid nedhållande eld och hur kan dessa implementeras i ett simuleringsverktyg?

Ett antal parametrar har presenterats som påverkar nedhållande eld. Efter analys av dessa har det framkommit att många av dessa är utmanande att implementera i ett simuleringsverktyg. Tre parametrar har dock visat sig både lämpliga och nödvändiga för att inkludera i ett simuleringsverktyg.

Kollektivt agerande där individer agerar likt sina gruppmedlemmar Träning där hur en soldatgrupp tränas till att agera påverkar

Isolering där isolering från understöd ökar en individs benägenhet till nedhållning

Hur kan man använda simulering som ett verktyg för att modifiera hur man genomför nedhållning i praktiken?

Arbetet har presenterat ett förslag på hur man kan använda sig av simulering för att modifiera stridsteknik. Resultatet påvisar komplexiteten hos simulering, särskilt när man kombinerar så pass många parametrar som SUSS-G gör. Det är utmanande att få ett resultat som kan direkt kopplas mot verkligheten och det krävs mycket expertis och tid för att modifiera ett

simuleringsverktyg och för att kunna använda det i praktisk tillämpning. Det som har presenterats är ett exempel på tillvägagångssätt för att använda simulering som ett verktyg. Läsaren kan förhoppningsvis använda sig av empirin och analysen gällande nedhållande eld i kombination med kunskapen gällande simulering för att efter detta arbete själv kunna använda sig av simulering för att få underlag för justerande av stridsteknik.

(33)

33

5.1 Vidare forskning

Vidare forskning behöver föras på hur man kan implementera de identifierade faktorerna i ett simuleringsverktyg i praktiken. Huruvida det är möjligt och om det faktiskt skulle ge ett bättre resultat än som finns i dagsläget.

Vidare forskning bör även föras på hur man kan implementera de faktorer som bedömts som utmanande att implementera i ett simuleringsverktyg.

Finns en vinning i att forska i framtagandet av ett simuleringsverktyg som används uteslutande för nedhållning.

(34)

34

6. Referenslista

Adair, J (1973). Action-Centred Leadership, London, McGraw-Hill

Alm, M et al (2016). Stridsuppgiftsanalys, Stockholm, Försvarets forskningsinstitut

Beran, T & Fedina, E (2018). Formalisering av stridseffekt, Stockholm, Försvarets forskningsinstitut Connable, B et al (2018). Will to fight – analyzing modeling and simulating the will to fight of military units, Santa monica, Rand corporation.

Department of defense (2018). INCAPACITATION AND SUPPRESSION. Washington DC, United States: United States Department of Defense.

Dominic D.P. Johnson, Niall J (2015). MacKay,Fight the power: Lanchester's laws of combat in human

evolution,Evolution Human Behavior,Volume 36, Issue 2,2015, 152-163

Granovetter, M (1978) Threshold Models of Collective Behaviour, American Journal of Sociology, 83[6] Grossman, D & Christensen, L (2007) On Combat: The psychology and physiology of deadly conflict in war and

peace, Millstadt, Warrior science publishing

Huggins, A (1971). A SIMPLIFIED MODEL FOR THE SUPPRESSIVE EFFECTS OF SMALL ARMS FIRE, Monterey, Naval postgraduate school

Jordan, K. C. (2002). Right for the wrong reasons: S.L.A. marshall and the ratio of fire in korea. The Journal of

Military History, 66

Keinonen. J (1954). Jalkaväen tulen vaikutuksesta[Eldens påverkan mot fottrupp], Helsingfors, Pääesikunta[Högkvarteret]

Levesque, J (2015). FSAR 1.1.3: New dismounted combat models for operational effectiveness studies, Valcartier, Defence research and development Canada.

Marshall, S (1950). The soldiers load and the mobility of a nation, Fort Benning, The marine corps association

Murray, L (2013) Brains & Bullets, how psychology wins wars, Biteback Publishing, London

NATO (2004). Stanag 4513 – Incapacitation and suppression, Bryssel, NATO standardization office Rooney, D (2014), TACTICAL PSYCHOLOGY IN PLATOON COMBAT EXPERIMENTATION SCOPING

STUDY, Salisbury, Wapentake systems Ltd

Spiller, R(1988).S.L.A. Marshall and the ratio of fire,The RUSI Journal,133:4, 63-71

Stensbäck, N & Önehag, A (2018). SUSS-G – Modellbeskrivning, Stockholm, Försvarets forskningsinstitut Tuckman, B., & Jensen, M.A. (1977). Stages of Small-Group Development Revisited. Group & Organization Management

Watson, B (1997). When Soldiers Quit, Praeger, Westport

References

Related documents

En analys av Lundström & Wijkström (1997) visar att idrottsrörelsen i början av 90-talet utgjorde cirka 14 % av omsättningen inom den ideella sektorn och att

utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med ljus och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska

Låt oss därför för stunden bortse från bostadspriser och andra ekonomiska variabler som inkomster, räntor och andra kostnader för att bo och en- bart se till

De allmänna råden är avsedda att tillämpas vid fysisk planering enligt PBL, för nytillkommande bostäder i områden som exponeras för buller från flygtrafik.. En grundläggande

I de fall där avgifter kommer att tas ut för tex kontroller tycker vi att avgifterna ska stå i proportion till skalan på verksamheten.. Det får inte ge en ojämn konkurrens vare sig

Dessa frågor bör enligt Advokatsamfundet uppmärksammas under den fortsatta lagstiftningsberedningen, så att innehavare av berörda e-legitimationer och förlitande parter får

ju.remissvar@regeringskansliet.se kopia