• No results found

Demokratins Janusansikte : En studie om förhållandet mellan gymnasieelevers uppfattningar om demokrati och den bild av demokrati som skolans läromedel förmedlar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Demokratins Janusansikte : En studie om förhållandet mellan gymnasieelevers uppfattningar om demokrati och den bild av demokrati som skolans läromedel förmedlar"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENS

ARBETE

Ämneslärarutbildningen (Gymnasiet) 300hp

Demokratins Janusansikte

En studie om förhållandet mellan gymnasieelevers

uppfattningar om demokrati och den bild av

demokrati som skolans läromedel förmedlar

John Hedlund

Examensarbete i samhällskunskap för ämneslärare gymnasiet 15hp

(2)

Författarens Tack

”Att skriva en bok är en förfärlig och utmattande kamp, som ett långt anfall av någon smärtsam sjukdom”, skrev George Orwell 1946. Jag är numera övertygad om att det är det klokaste som någonsin har skrivits om hur det är att göra sina tankar till allmän egendom. Jag vill dock klargöra att jag inte har utkämpat den här kampen ensam.

Först och främst vill jag rikta ett stort och hjärtligt tack till alla de elever som välvilligt ställt upp som deltagare. Ni möjliggjorde den här studien, tack!

Samma sak gäller elevernas lärare som lät mig genomföra samtalen mitt under den redan hektiska vårterminens slutskede, tack!

Ni är arbetets egentliga hjältar. John Hedlund

Högskolan i Halmstad 2016-05-25

(3)

Abstract

Studiens syfte är att undersöka hur förhållandet ser ut mellan gymnasieelevers uppfattningar om demokrati och den bild av demokrati som förmedlas i ett digitalt läromedel. För att uppnå syftet svarar studien på följande frågeställning: Vilken bild av demokrati förmedlar läromedlet? Vilka demokratiuppfattningar finns bland eleverna?

Som ett teoretiskt ramverk för undersökningen återfinns två demokratiteoretiska perspektiv: Vad är demokrati? Varför(inte) demokrati?

En kvalitativ textanalys har använts för att analysera elevernas uppfattningar och läromedlets förmedling av demokrati. För att samla in empiri från eleverna har två fokusgruppintervjuer genomförts med totalt tio stycken gymnasieelever.

Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan eleverna och läromedlet. Båda legitimerar demokrati med utgångspunkt i att demokratin leder till att förverkliga olika positiva värden för individen och samhället. Den mest utmärkande skillnaden är elevernas betydligt mer kritiska inställning till demokrati. Författaren till den här studien argumenterar för att detta kan få konsekvenser för hur väl demokratiundervisningen lyckas förankra demokratin.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning

... 1

1.1 Problemformulering ...2

1.1.2 Syfte & Frågeställning...3

1.2 Den specifika bakgrunden: Skola och demokrati ...4

1.2.1 Gymnasieskolans styrdokument och ämnesplan för samhällskunskap ...4

2. Tidigare forskning

... 6

2.1.1 Om skola, demokrati och ungdomars föreställningar ...6

2.1.2 Om svenska läroböckers framställning av demokrati ...8

2.2 Avgränsning ...8

3. Den teoretiska kartan – något att orientera efter

... 10

3.1 Vad är demokrati? ... 11

3.1.1 Grundkrav ... 11

3.1.2 Två olika ideal för maktutövning och politiskt deltagande ... 12

3.2 Varför (inte) demokrati? ... 15

3.2.1 Övertygelse om jämlikhet och kompetens... 15

3.2.2 Konsekvensargument ... 15

3.2.3 Kritikerna: Elitism, pessimism och individualism ... 16

3.3 Studiens teoretiska utgångspunkt ... 18

4. Metod: Hur studien lagts upp och genomförts

... 19

4.1 Teoretiskt informerad metodologi ... 19

4.2 Fokusgruppintervju ... 19

4.2.1 Samtalens genomförande och deltagarna ... 20

4.2.2 Att leda samtal och forskningsetiska överväganden ... 21

4.3 Läromedlet ... 23

4.4 Analysteknik ... 23

5. Analys: Teori möter empiri

... 25

5.1 Läromedlet: Vad är demokrati? ... 25

5.1.1 Grundkraven och två skilda ideal ... 25

5.2 Läromedlet: Varför (inte) demokrati? ... 26

5.2.1 Legitimeringsgrund och kritiska röster ... 26

5.3 Eleverna: Vad är demokrati? ... 28

(5)

5.4 Eleverna: Varför (inte) demokrati? ... 31

5.4.1 Legitimeringsgrund och kritiska röster ... 31

5.5 Sammanfattning ... 34

6. Resultatdiskussion

... 37

6.1 Studiens didaktiska implikationer ... 38

Referenser ... 40

(6)

1. Inledning

”demokrati är när två dumma människor har mer rätt än en dum människa” (Nils 18 år)

I början av juni 2011 publicerades på DN Debatt ett inlägg med titeln: ”Demokrati inte så viktigt för dagens unga svenskar”. Bakgrunden var att den senaste svenska mätningen, utförd inom ramen för den stora internationella undersökningen World Values Survey, hade visat att 26 procent av de tillfrågade unga svenskarna (18-29 år) höll med i påståendet om att det vore ganska bra eller mycket bra om Sverige styrdes av en ”stark ledare som inte behöver bry sig om riksdag eller val”. Här fanns till synes ett allvarligt problem: unga

människor som inte tycktes uppskatta värdet av en demokratisk ordning1. Debattinläggets

författare, statsvetaren Staffan Lindberg, som var en av forskningsledarna för den svenska delen av World Values Survey, talade om ett misslyckande från samhällets sida. Men, än mer grundläggande, skolan och lärarna hade misslyckats! Lindberg menade att eleverna inte fått lära sig vad demokrati är bra för under sin skolgång.

På sätt och vis är Lindbergs kritik fullt rimlig då det är skolan som institution, och ingen annan, som har det övergripande demokratiska uppdraget i samhället. Givetvis har media, politiker och föräldrar också en viktig och betydelsefull roll, men samtidigt har det påpekats att dessa inte kan fylla samma funktion i detta demokratiska uppdrag. Det är skolan som ska erbjuda kunskaper om demokrati, politik och samhällsfrågor samt möjliggöra en öppen diskussion utifrån olika perspektiv2.

Dagens skola står med andra ord inför en prekär situation. Å ena sidan har skolan i uppdrag att förmedla ett omhuldat begrepp till den nya generationens medborgare3. Å andra sidan

tycks en inte obetydlig andel av de unga medborgarna vara kritiska och skeptiska inför tanken om demokrati. Denna situation kan närmast beskrivas som ett spänningsfält mellan skolans bild av demokrati och elevernas uppfattningar. Det är just detta som föreliggande studie har i blickfånget, eller närmare bestämt, hur förhållandet ser ut mellan den bild av demokrati som skolans läromedel förmedlar och elevernas uppfattningar om demokrati.

1 DN- Debatt (2011-06-03) Demokrati inte så viktigt för dagens unga svenskar. 2 Ekman, J & Pilo, L (2012) Skolan, demokratin och de unga medborgarna. s. 8f 3 Brown, W (2010) Numera är vi alla demokrater. s. 55

(7)

1.1 Problemformulering

I mitten av 1950-talet chockerades världen av den unga franska författaren Francoise Sagans debutroman Bonjour tristesse. Hennes föräldrageneration hade utkämpat historiens

blodigaste krig mot en av historiens mest avskyvärda regimer. På slagfälten hade soldaterna drömt om en framtid då deras barn skulle få just det som de själva gått miste om. Fred och välstånd var det hägrande målet, och mycket riktigt följde en efterkrigsperiod som verkade infria och överträffa alla önskemål. Men ungdomarna var ändå missnöjda. Sagans roman handlar om en ny generation som finner livet meningslöst och tråkigt och inte förmår hänge sig åt något annat än nöjen och cynismer4.

Poängen är att de pågår en värderingsförskjutning mellan olika generationer beroende på den samhälleliga kontext i vilken ungdomar växt upp under5. Om vi studerar dagens ungdomar så ser vi att deras politiska engagemang tar sig andra uttryck än tidigare. Ungdomars engagemang lutar idag mer mot så kallade ”enfrågerörelser” och där det partipolitiska engagemanget minskar6. Man skulle kunna säga att engagemanget har

privatiserats, ungdomar är inte i samma utsträckning medlemmar i politiska partier utan tar istället ställning i olika frågor, gärna online. Liknande resonemang återfinns hos Robert Putnam när han hävdar att individer idag inte i samma utsträckning engagerar sig i organiserad form, utan som privatpersoner, tillfälligt, nyckfullt och enskilt7.

Om det är så att ungdomars politiska engagemang tenderar att ta sig andra uttryck än tidigare och fokuserar på andra typer av problem är detta något som i hög grad även berör undervisningen om demokrati. Upplever eleverna andra problem och svårigheter med demokratin än vad som presenteras i läromedlet? Det handlar således om hur väl skolans läromedel har hängt med i den nya generationens uppfattningar om demokrati. Med fog i den ämnesdidaktiska förutsättningen att all undervisningen ska möjliggöra att eleverna möter ämnet och att ämnet ska möta eleverna är dessa funderingar att betrakta som själva bakgrunden till varför den här studien genomförs8.

4 Lewin, L (2015) Statsvetenskapens grunder. s. 93

5 Eriksson, C (2006) ”Det borde vara folket som bestämmer”. En studie av ungdomars föreställningar om

demokrati. s. 26f

6 Svenska framtidsutmaningar (2013:19). Slutrapport från regeringens framtidskommission. s. 254 7 Johansson, A (2015) Postengagemang. Om subjektivering och reifiering på sociala medier. s. 20 8 Bronäs, A & Runebou, N (2010) Ämnesdidaktik. En undervisningskonst. s. 45

(8)

1.1.2 Syfte och frågeställning

Den här studien har mötet mellan gymnasieelevers uppfattningar om demokrati och den bild som skolans läromedel förmedlar i blickfånget. Som ett teoretiskt ramverk för hela studien återfinns två demokratiperspektiv:

I. Vad är demokrati? II. Varför (inte) demokrati?

Det övergripande syftet är att, med utgångspunkt i de två demokratiperspektiven, söka svar på hur förhållandet ser ut mellan elevernas uppfattningar om demokrati och den bild av demokrati som förmedlas i ett digitalt läromedel. För att svara mot syftet vill studien besvara följande frågeställning:

• Vilken bild av demokrati förmedlar det digitala läromedlet? • Vilka demokratiuppfattningar finns bland eleverna?

(9)

1.2 Den specifika bakgrunden: Skola och demokrati

Inom ramen för det här kapitlet kommer du som läsaren att få en inblick i skolans och samhällskunskapens relation till demokrati. Detta för att åskådliggöra vad skolan och samhällskunskapsläraren har att förhålla sig till i arbetet med demokrati.

1.2.1 Gymnasieskolans styrdokument och ämnesplan för samhällskunskap

”Democracy cannot succeed unless those who express their choice are prepared to choose wisely. The real safeguard of democracy, therefore, is education” (Franklin D. Roosevelt 1938).

Att fostra framtidens demokrater är en av den svenska skolans centrala uppgifter. I dagens svenska skola kan inget skolämne avsvära sig det dubbla kunskaps – och

demokratiuppdraget, då all undervisning ska genomsyras av dem båda9. Med det menas att alla ämnen dels ska ge eleverna möjlighet att utveckla ämnesspecifika kunskaper och förmågor, och dels att undervisningen ska förmedla och förankra respekt för demokrati. Följande två citat får utgöra exempel på hur skolan uttrycker detta uppdrag. Enligt skollagen (2010:800) ska skolan:

”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på”10.

Vidare återfinns i läroplanen för gymnasieskolan att skolans mål är att varje elev:

”utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former […] utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv”11.

Skolans uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare är förvisso inget nytt påhitt. Redan i 1946 års skolkommission lades ett förslag om att skolans främsta uppgift blir att uppfostra demokratiska medborgare12. Det intressanta i sammanhanget är inte bara att

demokratin fick en framskjuten plats inom skolan i Sverige på grund av erfarenheterna från

9 Fritzén, L (2003) Ämneskunnande och demokratisk kompetens – en integrerad helhet? s. 68

10Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. s. 5 11 Ibid. s. 12

(10)

andra världskriget, utan också att man samma år föreslog ett nytt skolämne,

samhällskunskap, som fick en särskild roll i utbildandet av unga i demokrati13. Det är inte för

mycket sagt att hävda att samhällskunskapsämnet även idag intar något av en särställning i arbetet med det demokratiska uppdraget. I ämnet samhällskunskap uttrycker både

lärandemål och centralt innehåll demokrati vilket inte återfinns i de andra ämnena14. Med utgångspunkt i idéhistorikern Sven- Eric Liedmans demokratiska bildningsideal blir

samhällskunskapsämnets uppgift att ge varje elev möjlighet till ett politiskt handlande och eget självreflekterande ideologiskt ställningsstagande 15. Med andra ord integreras det dubbla kunskaps- och demokratiuppdraget till ett uppdrag inom ämnet samhällskunskap. Sammantaget kan vi se att skolans styrdokument stipulerar att både skolan och ämnet samhällskunskap ska genomsyras av demokratiska arbetsformer och principer samt ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om demokrati. Men någon närmare beskrivning om vad demokrati är och dess villkor ges inte på samma tydliga sätt. Här kan vi anta att varje lärare utgår från sin kunskap och uppfattning om demokrati tillsammans med vad som återfinns i olika läromedel. Det kan därför vara på sin plats att titta närmare på vad tidigare forskning inom området har belyst och kommit fram till.

13 Ibid. s. 10f

14 Skolverket (2011) s. 143f. Förtydligande: centralt innehåll – är det som varje kurs rent konkret ska beröra

under kursens gång. Lärandemål – de långsiktiga mål som varje elev ska ges förutsättning att utveckla under kursen.

(11)

2. Tidigare forskning

Syftet med det här kapitlet är att ringa in det inomvetenskapliga problemområdet vad det gäller demokrati och skola, för att på så vis placera in föreliggande studie i ett vidare perspektiv utifrån det befintliga forskningsfältet. Det skall dock inledningsvis sägas att på grund av utrymmesskäl så lyfts enbart ett axplock av tidigare forskning. De som nedan presenteras anses vara de mest relevanta i förhållande till den här studien. Detta medför att flera goda undersökningar som berör skola och demokrati i olika tappningar måste lämnas därhän16.

2.1.1 Om skola, demokrati och ungdomars föreställningar.

I den internationella diskussionen om vilken roll skolan har, eller snarare bör ha, i relation till demokratiuppdraget tecknar Martha C. Nussbaum en kritisk bild av hur utbildningssystemet under senare decennier närmat sig marknadens tillväxtmodell. Nussbaum menar att vi har anställningsbarhet och ekonomisk tillväxt för ögonen när vi utbildar unga i dagens skola och att ämnen såsom exempelvis samhällskunskap har fått stryka på foten till förmån för ämnen som genererar mer direkt ekonomisk tillväxt17. Detta menar Nussbaum är allvarligt då det i

förlängningen riskerar att undergräva demokratin som följd av att vi kommer att sakna kritiskt tänkande och reflekterande samhällsmedborgare18.

En annan internationell undersökning som visserligen har några år på nacken är Roberta Sigels undersökning i slutet av 1970-talet. Hon intervjuade 1000 elever från 25 skolor i USA om hur de, till en hypotetisk främling, skulle vilja förklara vad det är som gör ett land demokratiskt. Resultatet visade att eleverna hade svårigheter med att uttrycka vad de menar med demokrati, däremot var ordet demokrati välbekant för eleverna19.

16 Tre studier som kan nämnas är: Almgren, E (2006) Att fostra demokrater. Om skolan i demokratin och

demokratin i skolan. Även: Persson, L (2010) Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling. Och även: Johansson j, Brogren A & Petäjä U (2011) Gymnasielärares syn på demokrati, kunskap och värderingar och hur denna påverkar undervisningen i demokrati – och värdegrundsfrågor.

17 Nussbaum, M (2010) Not for profit: Why democracy needs the humanities. s. 15ff 18 Ibid. s. 15ff

19 Bernmark – Ottosson, A (2005) Demokratins stöttepelare. En studie av lärarstuderandes

(12)

I Sverige har det bedrivits en del intressanta studier, där en är Vilgot Oscarssons

undersökning av elever i årskurs 9 och deras demokratiska kompetens20. Syftet är att belysa i

vilken utsträckning eleverna lever upp till demokratikraven och de ideal som de speglas i skolans demokratiuppdrag. Resultatet visar att skolan och eleverna inte lever upp till de demokratiideal som uttrycks i skolans styrdokument. Det skall dock inte förstås som en kris för det demokratiska systemet i sin helhet, då flertalet av eleverna ställer upp på

demokratins grundprinciper och ideal, men att de i stor utsträckning saknar kunskaper om densamma21. Oscarssons undersökning fungerar som ett viktigt bidrag till diskussionen om arbetet med demokratiundervisningen. Däremot medför studiens kvantitativa enkätmetod att den inte fokuserar på att söka beskriva eller förstå elevers uppfattningar om demokrati. I sin avhandling undersöker Cecilia Eriksson unga medborgares syn på vad demokrati betyder22. Erikson vill undersöka ungas föreställningar av demokrati, där studien syftar till att jämföra ungdomarnas föreställningar gentemot varandra utifrån ålder, kön och social bakgrund. Studiens resultat pekar på att ungdomarna är samstämmiga i sina utsagor om vad demokrati betyder, nämligen att alla ska få vara med och bestämma, där demokratiska värden såsom yttrandefrihet och allas lika värde har en framträdande plats23. Även att

demokrati ses som något som praktiseras främst på en nationell nivå och där de valda politikerna ses som de främsta representanterna och garanterna för demokratin24.

En annan undersökning är Ann Bernmark-Ottossons avhandling25. Studiens avsikt är att nå

en djupare kunskap om lärarstuderande och pol. magstuderandes uppfattningar om demokrati. Resultatet visar att de lärarstuderande, i större utsträckning än pol.

magstuderande, uppfattade demokrati som att i institutionerade former kunna påverka den politiska beslutsprocessen. Sålunda var de lärarstuderande mer inriktade på att ge positiva omdömen om den svenska valdemokratiska formen, medan de pol. magstuderandes demokratisyn låg mer åt det kritiska och aktiva hållet26.

20 Oscarsson, V (2005) Elevers demokratiska kompetens. Rapport från den nationella utvärderingen av

grundskolan 2003 (NU03) – samhällsorienterade ämnena. s. 21

21 Ibid s. 64f

22 Eriksson, C (2006) ”Det borde vara folket som bestämmer”. En studie av ungdomars föreställningar om

demokrati.

23 Ibid. s. 241f 24 Ibid. s. 244

25 Bernmark-Ottosson, A (2005) Demokratins stöttepelare. En studie av lärarstuderandes

demokratiuppfattningar.

(13)

2.1.2 Om svenska läroböckers framställning av demokrati

Agneta Bronäs vill med sin avhandling jämföra tyska och svenska samhällskunskapsböcker för att kartlägga och analysera hur olika bilder av demokrati gestaltas27. De böcker som

undersöks är alla utgivna efter 1950 och framåt. Resultatet pekar på att de svenska

läroböckerna kontinuerligt slår fast att demokrati är en beslutsmetod och dessutom betonas harmoni och samförstånd. Ett annat intressant resultat är att den svenska beskrivningen av demokrati är att framhäva det säregna, men även att påpeka ekonomins betydelse för jämlikhet och social rättvisa28.

I sitt examensarbete undersöker Erik Säretun och Dan Hemming Gustafsson hur demokrati framställs i sex olika samhällskunskapsböcker för gymnasiet. De har utgått från tre olika demokratiideal val-, deltagar- och samtalsdemokrati i sin läsning av hur demokratin framställs. Resultatet av studien visar att samtliga böcker främst fokuserar på att beskriva den representativa demokratin med fokus på grundläggande demokratiska värderingar. Vidare vad det beträffar de olika demokratiidealen är det främst den valdemokratiska som framträder i samtliga böcker29.

2.2 Avgränsning

Vi kan, utifrån den tidigare forskningen, se att det bedrivits studier inom specifika delar av vad jag vill kalla den demokratiska treenigheten: skola, individ och stat. Däremot har inga av de studier jag kommit i kontakt med undersökt mötet mellan gymnasieelevers

demokratiuppfattningar och den bild som skolans läromedel förmedlar. Den här studien vill studera just detta möte. Dessutom så fokuserar tidigare forskning på ”fysiska läroböcker” medan den här studien vill lyfta fram ett digitalt läromedel, Digilär30. Det är tänkbart att ett digitalt läromedel har förutsättningar att på ett mer effektivt sätt uppdatera sina texter, allteftersom forskningen på området förs framåt, vilket kan innebära att ett digitalt

27 Bronäs, A (2000) Demokratins ansikte. En jämförande studie av tyska och svenska samhällskunskapsböcker

för gymnasiet.

28 Ibid. s. 211f

29 Säretun, E & Gustafsson, D (2011) Vad är demokrati? En textanalytisk studie av läroböcker i samhällskunskap

A. s. 2, 41f

30 www.digilär.se - grundades 2011 och har sedan dess expanderat som digitalt läromedel för gymnasiet och

högstadiet. För gymnasiet finns i skrivande stund 11 stycken ämnen tillgängliga som digitala läromedel, däribland samhällskunskap 1b.

(14)

läromedlet har en annan beskrivning av demokrati gentemot de läroböcker som tidigare analyserats31.

Mer specifikt består studiens avgränsning i att jag studerar mötet mellan elevernas uppfattningar om demokrati och den demokratisyn som förmedlas i ett läromedel för samhällskunskap 1b inom gymnasieskolan32. Dessa diskuteras sedan utifrån studiens två demokratiteoretiska perspektiv för att undersöka likheter och skillnader. Således rör sig studien i gränslandet mellan framförallt Eriksson, Bernmark-Ottossons och Bronäs studier.

31 Hall, F (2013) The Business of digital publishing. s. 86

(15)

3. Den teoretiska kartan – något att orientera efter

Demokrati är ett mångbottnat, till och med krångligt ord, om man börjar fundera över vad det egentligen står för. Skärskådar man tänkandet om demokrati närmare verkar ämnet närmast outtömligt. En sak som däremot framstår som klar är att det finns flera olika demokratiuppfattningar. There is no democratic theory – only democratic theories, fastslår en av samtidens mest inflytelserika demokratiteoretiker Robert A. Dahl33. En av orsakerna

kan förstås utifrån ett idéhistoriskt perspektiv, där demokrati vuxit fram under flera tusen år och ur flera olika källor34. Det kan därför vara en fördel att tydligt välja teoretisk ansats

något som den här studien gör med hjälp av de två demokratiperspektiven.

Detta kapitel kommer att följa ett ramverk som bygger på de två demokratiperspektiven. Dessa ska ses som sorteringsverktyg för vad studien kommer att utgå från i arbetet med att förstå elevernas och läromedlets beskrivningar av demokrati och förhållandet dem emellan. I studiens ramverk har jag till övervägande del utgått från andras indelningar och

uppspaltningar, men materialet har jag anpassat för att bättre passa min undersökning35. I det avslutande stycket kommer studiens teoretiska utgångspunkt presenteras som utgår från detta ramverk.

Figur 1: Studiens ramverk.

Demokratiperspektiv och kapitel Teman och underkapitel 3.1 Vad är demokrati? 3.1.1 Grundkrav

3.1.2 Två olika ideal för maktutövning och politiskt deltagande

3.2 Varför (inte) demokrati? 3.2.1 Människors jämlikhet och kompetens 3.2.2 Konsekvensargument

3.2.3 Kritiker: Elitism, pessimism, individualism

33 Eriksson, C (2006) s. 59

34 Dahl, R (2002) Demokratin och dess antagonister. s. 12f

35 Främsta inspirationskällorna är; Eriksson, C (2006) s. 33f & Hermansson, J (2003) Vad är det som är bra med

(16)

3.1 Vad är demokrati?

Vad krävs för att vi rimligen ska kunna benämna något som demokrati? Svaret på den frågan är det första som tas upp under denna rubrik. Därefter följer två olika demokratiideal som berör frågan om maktutövning och medborgarnas roll inom respektive demokratiideal.

3.1.1 Grundkrav

Robert Dahl skiljer på demokrati som ideal och existerande demokratier36. Om vi studerar de

existerande demokratierna så återfinns sex stycken, mer eller mindre konkreta politiska institutioner, som ger medborgarna rätt och möjlighet till deltagande och

ansvarsutkrävande. Dahl menar att stater, vars styrelseskick motsvarar de krav som bör ställas på en demokrati, har ett antal politiska institutioner gemensamt. Följande sex politiska institutioner ska finnas för att en stat ska kunna kallas demokratisk:

a. Valda representanter – som gör att folket (indirekt) kan kontrollera regeringsbeslut.

b. Fria, rättvisa och återkommande val – där medborgarna tillsätter/avsätter beslutsfattare.

c. Yttrandefrihet – som bland annat tillåter kritik av de styrande. d. Tillgång till alternativa informationskällor – vilket ger medborgarna

rätt att söka oberoende information från olika källor.

e. Föreningsfrihet – rätt att grunda och verka i oberoende föreningar och organisationer.

f. Inkluderande medborgarskap – alla (vuxna) medborgare ska ha rättigheter såsom rösträtt, rätt att kandidera i val och

yttrandefrihet37.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det i den demokratiteoretiska litteraturen går att finna en någorlunda gemensam grund för vad som är demokrati. Men även om det på pappret går att fastslå vilka institutioner som krävs för att kategorisera ett styrelseskick som demokratiskt, finns det i praktiken utrymme för olika bedömningar. En är hur stort utrymme som ska finnas för folkets deltagande, och på vilka områden folket bör delta. Detta för oss vidare till nästa stycke.

36 Dahl, R (2000) On democracy. s.85f. Förtydligande: Dahl kallar de existerande demokratierna för polyarkier.

Dessa kan vara mer eller mindre demokratiska, dock finns det inga existerande demokratier som når upp till demokrati som ideal.

(17)

3.1.2 Två olika ideal för maktutövning och politiskt deltagande

Det finns olika sätt att betrakta demokrati. Några individer menar att beslutsfattandet bör överlåtas till de valda representanterna, medan andra mer aktivt vill vara med och påverka eller direkt delta i besluten. Dessa olika synsätt säger också något om relationen mellan väljare och de valda, eller med andra ord, något om hur man ser på demokrati. Jag har utgått från två demokratiideal, valdemokrati och deltagardemokrati, för att åskådliggöra de två vanligast förekommande sätten att betrakta demokrati38.

Valdemokrati

Det valdemokratiska idealet utgår från att medborgare i allmänna och regelbundna val ska välja mellan olika partier och kandidater, men att de mellan valen inte i någon större utsträckning ska blanda sig i det politiska arbetet utan istället överlåta detta till de valda representanterna39.

Det finns framförallt två varianter av det valdemokratiska idealet. En av de mest omdiskuterade är Joseph Schumpeters elitistiska demokratiideal. Schumpeters modell utmärks av att den enda nödvändiga kontakten mellan väljare och valda är att väljarna genom val i efterhand utkräver ansvar av de styrande. Statens styre överlämnas i

Schumpeters variant med andra ord till en elit, de kompetenta politiska ledarna, och där medborgarna istället bör ägna sig åt sina privatliv. Schumpeter motiverar detta

ställningstagande med att individer är dåligt informerade, ointresserade och inte har möjlighet att överblicka de politiska frågorna40. Följande citat från Schumpeter får stå symbol för denna variant av valdemokrati:

“Democracy does not and cannot mean that the people actually rule

in any obvious sense of terms” people and rule”. Democracy means

38 Författaren till den här studien är väl medveten om att beteckningen av de två demokratiidealen är

problematisk, då olika benämningar används i olika studier. Ex Valdemokrati benämns ibland som

”ansvarsdemokrati” eller om man utgår från den mest renodlade formen ”konkurrensdemokrati/elitdemokrati” och deltagardemokrati benämns ibland som ”den participatoriska demokratimodellen”. Se vidare; Held, D (1996)Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. s. 220f & Oscarsson, V (2003). s. 13 & Gilljam M, Hermansson, J (2003) Demokratins mekanismer. s. 16f

39 Bernmark – Ottosson ( 2005) s. 65f

(18)

only that the people have the opportunity of accepting or refusing the men who are rule them”41.

Den andra varianten av valdemokrati skiljer sig från Schumpeters variant. Här poängeras istället att det är viktigt att inte vissa, de som har mest tid och kunskap, har större möjlighet att påverka de förtroendevalda än vad andra har. Många människor saknar just tid för att sätta sig in i politiska spörsmål, och de som bäst tillgodoser allas intresse är de

förtroendevalda. Att lägga huvudansvaret hos de förtroendevalda anses vara det bästa sättet att undkomma problemet med att medborgarna har olika resurser 42. Det andra som skiljer detta perspektiv mot Schumpeters är att väljarna inte enbart baserar sitt röstande utifrån vad som hänt under föregående mandatperiod. Enligt denna variant kan

valdemokrati också ses som att väljarnas röstningsbeslut baseras på information om vad de olika partierna och politikerna vill uträtta under kommande mandatperiod. Det är därför av vikt att medborgarna, särskilt under valrörelserna, får relevant information om den politik som förts under den gångna mandatperioden och om de alternativ till framtida politik som ställer upp till val43.

Sammantaget om vi utgår från båda varianterna av valdemokrati så återfinns följande nyckelbegrepp (1) ansvarsutkrävande i efterhand, eller mandatgivande, (2) begränsat men

jämlikt deltagande.

Deltagardemokrati

Utifrån ett deltagardemokratiskt perspektiv förespråkar man aktiva medborgare, inte bara vid valtillfället, utan likaså under tiden mellan valen. Utgångspunkten är att medborgare har såväl tillräcklig kompetens som intresse av att delta i den politiska beslutsprocessen. Det politiska deltagandet betraktas också som utvecklande för de som deltar och att det genererar bättre och mer förankrade politiska beslut44. Detta är en önskan som ofta skrivs fram idag i demokratidebatten, där ett brett politiskt deltagande ses som något positivt för den svenska demokratin45.

41 Eriksson, C (2006) s. 68 42 Ibid. s. 71

43 Gilljam M & Hermansson J (2003) s. 16f 44 Held, D (1996) s. 312

45 Svenska framtidsutmaningar. s. 253. Se även Premfors, R (2000) Den starka demokratin som argumenterar

för ett demokratiideal som han väljer att kalla ”stark demokrati” som, enligt min uppfattning, ligger nära det deltagardemokratiska idealet.

(19)

En kärna i argumentationen är att ett omfattande medborgerligt deltagande ses som en garant för att motverka maktmissbruk från de förtroendevaldas sida. Således står medborgarnas rätt och jämlika möjlighet att medverka i den politiska maktutövningen i centrum46. En annan utgångspunkt som lyfts fram i diskussionen är att deltagandet i sig självt har en utbildande karaktär. Känslan att kunna påverka politiken stimulerar ett engagemang för medborgarna vad det gäller kollektiva angelägenheter och bidrar sålunda till att forma en välinformerad medborgarkår som besitter ett intresse för den politiska processen47. Det är samtidigt uppenbart att dagens samhälle i många avseenden kräver representativa lösningar av olika slag, vilket även de deltagardemokratiska förespråkarna är klara över. Men de argumenterar att det representativa styrelseskicket måste kompletteras och förstärkas med hjälp av deltagande på olika nivåer i samhället, såsom på arbetsplatsen och i föreningslivet48.

En annan utmärkande aspekt är att deltagardemokratin har en annan lösning på det ovan nämnda problemet med ojämlika resurser i form av tid och kunskap bland medborgarna. För valdemokraterna utgjorde detta ett argument till att inte tillskriva deltagande någon särskilt viktig roll utan istället betona själva valhandlingen, eftersom den anses vara den mest jämlika deltagandeformen. I kontrast till detta menar deltagardemokraterna att ökat deltagande är ett av de viktigaste stegen bort från denna ojämlikhet. Detta ska ske genom att utvidga politikområdet till att också inbegripa just de lokala och mer vardagsnära frågorna, där det är rimligt att anta att störst medborgerligt engagemang och intresse återfinns. Detta kommer i förlängningen medföra att demokratin förankras och vitaliseras i hela samhället framförallt på lokal nivå49.

Sammanfattningsvis kan vi se att deltagardemokratins nyckelbegrepp är; (1) politisk

kompetens bland medborgarna,(2) aktivt och lokalt deltagande som medel mot ojämlikhet och maktmissbruk50.

46 Eriksson, C (2006) s. 70 47 Held, D (1996) s. 312f

48 Eriksson, C (2006) s. 70f & Held, D (1996) s. 312f & Gilljam M , Hermansson J (2003) s. 19 49 Eriksson, C (2006) s. 70f

50Förtydligande: Jag har valt att inte ta med den deliberativa demokratin (samtalsdemokrati), eftersom den till viss del faller utanför syftet med denna undersökning. Den betonar i första hand ett sätt att samtala och komma överens i olika frågor, medan val – och deltagardemokrati snarare är inriktade på den övergripande maktutövningen inom demokratin och folkets roll i densamma. Dessutom ligger det nära till hands att hävda att ”det goda samtalet” likväl kan förekomma inom såväl val- som deltagardemokratin.

(20)

3.2 Varför (inte) demokrati?

Demokrati kan förordas av olika anledningar. I de följande avsnitten diskuteras några huvudsakliga legitimeringsgrunder. I det avslutande stycket lyfts några principiella invändningar mot, eller tveksamheter inför tanken om folkstyre som alltså ska ses som tänkbara svar på frågan varför inte demokrati.

3.2.1 Övertygelse om jämlikhet och kompetens

Flera demokratiteoretiker, däribland Dahl, menar att det mest grundläggande argumentet för demokrati är en övertygelse om att människor är jämlika. Detta antagande grundar sig i en moralisk övertygelse om att alla människor i någon grundläggande mening bör betraktas som lika51. Tanken om en grundläggande jämlikhet innebär framförallt att alla människors

intressen ses som lika mycket värda, och att de därför bör betraktas lika52. Dock leder denna

idé inte på egen hand till demokratiska slutsatser, utan man måste också tillfoga personlig autonomi. Detta innebär att betrakta alla vuxna människor som kompetenta att delta i politisk beslutsfattning och styra sig själva53. Svaret på frågan varför demokrati blir utifrån antagandet om jämlikhet och kompetens:

Jämlikhet och kompetens i den demokratiska proceduren motiverar varför vi bör omfatta tanken om demokrati54.

3.2.2 Konsekvensargument

Om vi istället fokuserar på konsekvensargument kan de i praktiken se olika ut, främst beroende på vilket värde man ytterst anser eftersträvansvärt. Vanliga kandidater är ändå frihet, fred, stabilitet, rättvisa och välfärd55. Oavsett vilket värde man förespråkar ska

demokrati här betraktas som ett medel för att uppnå vissa önskvärda mål. Det finns även anledning att urskilja en annan variant av konsekvensargument, nämligen den som går ut på att demokratiskt beslutsfattande tenderar att leda till beslut vars innehåll stämmer överrens

med folkviljan. Således ger konsekvensargumenten följande två svar på frågan varför

demokrati: 51 Dahl, R (2000). s. 65f 52 Eriksson, C (2006). s. 79f 53 Ibid. s. 80 54 Hermansson, J (2003) s. 294 55 Ibid. s. 294f

(21)

Den demokratiska proceduren kan bättre än alla andra alternativ garantera det som folket upplever vara angeläget

En demokratisk procedur är bästa möjliga garant för att folkviljan förverkligas56

Sammanfattningsvis ger antagandet om jämlikhet och kompetens och

konsekvensargumenten två olika legitimeringsgrunder för demokrati. Om vi utgår från övertygelsen om jämlikhet och kompetens bland medborgarna så hänvisar detta argument till själva processen, där alla ska få vara med och vara en del av de beslut som fattas. Jag väljer att kalla denna legitimeringsgrund för demokratins inputsida. Konsekvensargumenten å andra sidan ser demokrati som ett medel att uppnå goda resultat som stämmer överens med folkets vilja, vilket i fortsättningen kommer benämnas demokratins outputsida.

3.2.3 Kritikerna: Elitism, pessimism och individualism

Med de huvudsakliga argumenten för demokrati i bakgrunden lyfts här några kritiska invändningar mot demokratin. Dessa invändningar är att betrakta som svaret på frågan varför inte demokrati.

Elitism

Det finns två olika inriktningar, eller versioner, inom denna tanketradition. Den ”hårda” som är snarlik fascism och en ”mildare” variant. Studien utgår från den mildare varianten, som främst är inriktad på vanliga medborgares brist på förmåga. Grundtanken är att vissa människor, en elit, är mer lämpade än andra att styra. Platons argumentation för att filosofikungarna skulle styra är möjligtvis den mest kända argumentationen för denna tankeinriktning57. Viktigt att poängtera är att man i denna tradition (ofta) inte betraktar de

styrande och deras intresse som mer värda än andras, utan det är med allas bästa för ögonen man anser att en mindre grupp ska styra58.

56 Ibid. s 294

57 Dahl, R (2002) s. 52f 58 Eriksson, C (2006) s. 84

(22)

Pessimism

Den här invändningen är mer inriktad på svårigheterna med att genomföra demokrati i praktiken. Det finns med andra ord en stark pessimism inför möjligheten att tillämpa idealen rent praktiskt. Man utgår från att den vanliga väljaren inte är lämplig att bedöma politiska frågor, eftersom denne oftast saknar intresse och är oinformerad, vilket leder till att korrekta bedömningar uteblir. Fördomar och impulser ligger istället till grund för ställningstaganden. Dessutom fungerar politiken på ett sätt som premierar kortsiktighet på bekostnad av

långsiktiga överväganden59.

Individualism

En tredje kritiklinje kan sägas handla om demokratins omfattning. Här värdesätts den individuella friheten och för att skydda den argumenterar man för en stark begränsning av staten. Varje person har absolut rätt till sin egen person och alla måste därför exempelvis kunna få arbeta utan att behöva dela med sig till andra i form av skatt. Endast en minimal stat, som upprätthåller lag och ordning, anses vara legitim. Detta eftersom en stat som aktivt försöker att utjämna ojämlikheter med hjälp av olika former av omfördelningar kränker individens frihet60.

59 Ibid. s .84f

60 Held, D (1996) s. 316f & Eriksson, C (2006) s. 85.

”Den stora staten kränker den enskildes integritet. En moralisk linje löper runt varje människa och den får inte överträdas”, hävdar Robert Nozick. Se vidare: Lewin, L (2015) s. 17f

(23)

3.3 Studiens teoretiska utgångspunkt

Nedan följer ett analysschema som ska ses som studiens teoretiska utgångspunkt som kommer att användas i analysen av elevernas och läromedlets beskrivning av demokrati.

Figur 2: Analysschema.

Demokratiperspektiv Vad som studeras (teman)

Vad är demokrati? Grundkraven:

- Valda representanter

- Fria, rättvisa och återkommande val - Yttrandefrihet

- Tillgång till alternativa informationskällor - Föreningsfrihet

- Inkluderande medborgarskap

Skilda ideal:

Valdemokrati

- Ansvarsutkrävande eller mandatgivande - Begränsat medborgerligt deltagande Deltagardemokrati

- Politisk kompetens bland medborgarna - Aktivt och lokalt medborgerligt deltagande

Varför (inte) demokrati? Legitimeringsgrund: - Demokratins inputsida - Demokratins outputsida

Kritiker:

- För att fåtalet har överlägsen förmåga (elitism) - För att flertalet brister i förmåga (pessimism) - För att individen bör skyddas (individualism)

(24)

4. Metod: Hur studien lagts upp och genomförts

Det övergripande syftet med detta kapitel är att du som läsare ska kunna följa med i

analysen och kunna ta ställning till de resultat och slutsatser som sedermera presenteras61.

Kapitlet inleds med en redogörelse av ett angreppssätt som kallas teoretiskt informerad metodologi som ska ses som en metodologisk ram för den här studien. Därefter redogörs för de två insamlingsmetoderna och avslutningsvis beskrivs hur studien väljer att analysera elevernas och läromedlets beskrivningar.

4.1 Teoretiskt informerad metodologi

Anledningen till att den här studien väljer att ha teoretiskt informerad metodologi som en metodologisk ram är för att den har en syn på empiri och teori som linjerar väl med hur den här studien är utformad. Det som utmärker det här angreppsättet är att den tydligt

framhåller teorins betydelse för såväl datainsamling som analys. För att kunna välja och förstå empiri behövs teori, det styr både upplägget och insamlingen av ett material. Författaren till den här studien menar att utan studiens analysschema hade det varit svårt att undersöka eleverna och läromedlet beskrivningar av demokrati. Den teoretiskt

informerade metodologin försöker med andra ord att skapa en mötesplats mellan teori och empiri62. Utifrån den här studien rör det sig om en växelverkan mellan å ena sidan studiens analysschema och å andra sidan eleverna och läromedlet, där båda kompletterar och berikar varandra i analysen.

4.2 Fokusgruppintervju

Den här studien vill undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om demokrati. Att därför vända sig direkt till eleverna var en självklar startpunkt. En annan viktig

utgångspunkt var att använda en forskningsmetod som ger möjlighet att förklara individers synpunkter och uppfattningar om demokrati63. Att ta hänsyn till dessa två utgångspunkter

medför att studien undersöker det den har som avsikt att göra, vilket stärker validiteten64. En alternativ metod för att samla in empiri hade kunnat vara enskilda intervjuer, men jag

61 Ejvegård, R (2003) Vetenskaplig metod. s. 31

62 Willis, P & Trondman, M (2000) Manifesto for Ethnography. s. 12f

63 Denscombe, M (2009) Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.

s. 238f

(25)

gjorde bedömningen att fokusgruppintervjuer skulle berika diskussionen, då eleverna i samspråk med varandra, diskuterar olika uppfattningar om demokrati. Därav kommer fokusgruppintervju att användas som huvudmetod för insamling av empiri i föreliggande undersökning.

Fokusgrupper är en forskningsteknik där empiri samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämne som bestämts av forskaren65. Det är också betydelsefullt att känna till att

fokusgruppintervju är en metod som kan användas för två olika ändamål. För det första för att studera deltagarnas åsikter, attityder, tankar och uppfattningar och för det andra för att studera själva interaktionen inom gruppen66. Den här studien fokuserar på den förstnämnda. Förvisso spelar interaktionen i gruppen en viss roll, där det är fullt möjligt att vissa

uttalanden som görs i gruppen kan få de övriga deltagarna att instämma helt, eller att gå i polemik med uttalandet. Dock väljer jag att inte uppmärksamma interaktionen i gruppen om det inte är så att detta uppfattas som direkt betydelsefullt för det som sägs.

4.2.1 Samtalens genomförande och deltagarna

I litteraturen om fokusgrupper identifieras fyra steg i processen som varje forskare bör ta i beaktande. De är (1) planering, (2) rekrytering, (3) diskussionsledning och (4) analys67. Planeringsfasen som här ska förstås som syfte och forskningsfråga genomsyrar emellertid de tre andra. Såväl rekryteringen av deltagarna, hur forskaren agerar under samtalen, och hur analysen kommer att utformas är beroende av de beslut som fattas i planeringsstatdiet som har sin grund i syfte och forskningsfråga.

I föreliggande undersökning gav mitt syfte och forskningsfråga upphov till att rekryteringen bestod av gymnasieelever och att diskussionsledningen intog en ostrukturerad ansats. Att studien valde en ostrukturerad ansats i fokusintervjuerna var för att komma åt elevernas spontana uppfattningar om demokrati, utan att jag som forskare skulle påverka eleverna med mina föreställningar och/eller teoretiska förförståelse. Detta innebar i praktiken att jag, i så stor utsträckning som möjligt, höll mig i bakgrunden och istället fick eleverna diskutera sinsemellan utifrån några givna teman/frågor68.

65 Wibeck, V (2000) Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. s23 66 Ibid. s. 20

67 Ibid s. 44

(26)

Det skall dock poängteras att ostrukturerade fokusgrupper har både sina för- och nackdelar. Den största fördelen är, som antytts ovan, att deltagarnas egna uppfattningar kan analyseras utan påverkan från forskaren, medan en av nackdelarna är att diskussionerna kan bli

oorganiserade och att vissa centrala aspekter inte kommer upp i diskussionen69. Ett sätt att komma runt denna problematik är att ”tumma lite” på dikotomin mellan strukturerade och ostrukturerade samtal. Det innebar i det här fallet att jag gick in och presenterade vissa frågor som skulle behandlas, samt att jag var vid några tillfällen gick in och styrde diskussionen tillbaka mot ämnet.

Med tanke på att syftet med fokusgruppsintervjun var att få en bild av gymnasieelevers uppfattningar om demokrati har en form av subjektivt urval gjorts. Med det menas att deltagarna valts på grundval av vissa egenskaper som styrs av forskningsfrågan. I detta fall gick alla deltagare tredje året på ett studieförberedande program på gymnasiet och

dessutom hade alla läst samhällskunskap 1b föregående år. Förutom att ett subjektivt urval var styrande så var dessa deltagare bekanta för mig, då jag någon månad innan samtalen genomfördes hade undervisat dem i historia. Dock vill jag framhäva att min roll till deltagarna under samtalen var forskare och respondent och inte lärare och elev, men att denna relation föranledde att jag var noga med att poängtera min roll i samtalen70.

Samantaget resulterade urvalsprocessen i att totalt tio stycken gymnasieelever valdes ut, där studien genomförde två fokusgruppintervjuer med fyra, respektive sex stycken i vardera gruppen. Antalet fyra till sex deltagare i varje grupp är rimligt i småskalig forskning, eftersom det möjliggör att inkludera ett antal synpunkter och uppfattningar bland deltagarna, utan att det blir för omfattande71. Själva uppdelningen av deltagarna i två grupper baserade sig på

vetskapen om att de gick i två olika klasser och valet föll på att hålla isär de två olika klasserna i varsin grupp. Detta eftersom det ofta underlättar själva diskussionen, då deltagarna redan känner varandra och tid behöver inte läggas på att ”bryta isen”72. Här behöver dock jag som forskare vara uppmärksam på eventuella interpersonella faktorer som kan försvåra samtalen. En farhåga är att kohesionen i gruppen är så hög att endast ett sätt att tänka och tycka är accepterat, något som brukar benämnas ”group-think”73. Det här

69 Ibid s. 46 70 Se kap. 4.2.2

71 Denscombe, M (2009) s241 & Bryman, A (2014) Samhällsvetenskapliga metoder. s. 453f 72 Denscombe, M (2009) s. 243

(27)

visade sig inte vara något betydande problem. Motstridigheter och diskussioner uppkom frekvent, där min förståelse av samtalen var att det var högt i tak och en accepterande social miljö i bägge grupperna.

4.2.2 Att leda samtal och forskningsetiska överväganden.

En fokusgruppintervju leds av en samtalsledare, en roll som är både viktig och svår. Samtalsledarens roll beror i hög grad på vilken typ av intervju det rör sig om. I en

ostrukturerad intervju, som var fallet i den här studien, bör samtalsledaren sträva efter att förhålla sig så passivt som möjligt74. Något som jag poängterade inledningsvis i båda

fokusgrupperna var min roll i samtalen, det vill säga att det handlar om att jag vill höra hur eleverna uppfattar demokrati. Sammanfattningsvis upplevde jag att det viktigaste, särskilt med tanke på att samtalen ägde rum i skolmiljö och att jag hade haft en tidigare roll som lärare för eleverna, var att poängtera att jag inte var en kunskapskontrollant som

efterfrågade de ”rätta svaren”.

En fråga som återkommer i all forskning är om den metod som används är etiskt riktig. I detta avseende är det forskarens roll att se till att de etiska forskningskriterierna följs och tydliggörs för deltagarna. I båda fokusgrupperna inledde jag därför med att informera om syftet med samtalet och vad materialet skulle användas till. Därefter var jag noga med att poängtera att alla uppgifter, såsom namn på deltagarna och skola, kommer att anonymiseras för att på så vis ge största möjliga konfidentialitet. Vidare poängterade jag innan själva samtalet började att det skulle vara möjligt att avbryta sitt deltagande under samtalets gång75. Avslutningsvis vill jag också mena att det är betydelsefullt att som forskare tydliggöra vikten av tillit inom gruppen. Det spelar ingen större roll om forskaren arbetar i enlighet med de etiska forskningskriterierna om inte också gruppens medlemmar

respekterar detta krav. Om någon uttrycker personliga uppfattningar så måste de kunna känna sig säkra på att sådan information hanteras på ett konfidentiellt sätt även av gruppmedlemmarna. Det här föranledde att jag både inledningsvis och efter sammankomsten påpekade vikten av att hantera diskussionen konfidentiellt76.

74 Ibid s. 71

75 Patel, R & Davidson, B (2011) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en

undersökning. s. 62f

(28)

4.3 Läromedlet

För att kunna jämföra elevernas uppfattningar om demokrati med den bild av demokrati som förmedlas i det aktuella läromedlet är det en god idé att inledningsvis kort säga något om läromedlets roll i dagens skola. Följande citat får anses ringa in denna roll:

”Strukturera ämnet och vägleda elever och lärare i en allt större

ström av information […] Tillhandahålla information som har utformats enligt de senaste forskningsrönen om inlärning och läsförståelse”77.

Vi kan utifrån citatet se att läromedlet spelar en inte oväsentlig roll i dagens skola, utan att det i viss mån styr vilket ämnesstoff som tas upp och vilket som väljs bort av läraren. Det läromedel som kommer att analyseras och fungera som ett bollplank gentemot

elevernas uppfattningar är som tidigare nämnts ett digitalt läromedel som heter Digilär. Mer specifikt kommer det kapitel som behandlar demokrati inom ramen för samhällskunskap 1b att analyseras, vilket motsvarar cirka 15 sidor text.

4.4 Analysteknik

Både läromedlets förmedling och elevernas uppfattningar om demokrati är analyserat på samma sätt. Vad som skiljer dem åt är hur empirin samlats in. Läromedlet är från början textbaserat medan fokusgrupperna är upptagna som tal genom ljudinspelning. Dessa inspelningar har sedan transkriberats till text, vilket möjliggör en sammanhållen kvalitativ textanalys.

Det övergripande syftet med en kvalitativ textanalys är att komma åt innehållsliga aspekter av det som sägs i texten78. Detta kan göras på flera olika sätt, men jag kommer att rent

praktiskt gå tillväga på följande sätt i analysen av elevernas och läromedlets text:

77 Långström, S & Virta, A (2011) Samhällskunskapsdidaktik: för utbildning i demokrati och

samhällsvetenskapligt tänkande s. 179

(29)

(1) Kodning – identifiera nyckelpassager och centrala begrepp i textmaterialet och tillskriva dem nyckelord (koder). På detta sätt reduceras texten gradvis till en uppsättning centrala kategorier utifrån studiens frågeställning och analysschema. (2) Tematisering – med utgångspunkt i den uppsättning koder som skapats tar jag nu

ställning till hur kategorierna kan ordnas i relation till varandra. Det handlar om att hitta mönster och kopplingar som uppfattas vara betydelsefulla. Detta görs dels i relation till studiens analysschema och frågeställning, och dels i förhållande till min tolkning av texterna under kodningen. Målet är här att presentera teman i elevernas och läromedlets beskrivning om demokrati, vilket synliggörs med hjälp av att lyfta fram och diskutera signifikanta citat.

(3) Slutsatser – I detta avslutande led integreras resultaten från både kodning och tematiseringen i ett försök till en sammanhållen redogörelse och förklaring av elevernas och läromedlets beskrivning av demokrati, och hur förhållandet ser ut mellan dem79.

79 Hjerm M & Lindgren S (2010) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. s. 90, 94f & Wibeck, V (2000) s.

(30)

5. Analys: Empiri möter teori

Analyskapitlet kommer att börja med att pröva läromedlets förmedling av demokrati

gentemot studiens analysschema. Därefter sker samma sak med elevernas uppfattningar om demokrati. Detta görs för att kunna undersöka å ena sidan vilken bild av demokrati som skolans läromedel förmedlar och å andra sidan vilka demokratiuppfattningar eleverna ger uttryck för. Det ska inledningsvis påpekas att de namn som presenteras i analysen av elevernas uppfattningar är fingerade namn.

5.1 Läromedlet: vad är demokrati?

Inom detta kapitel analyseras läromedlets förmedling av demokrati utifrån grundkraven och de två skilda idealen: valdemokrati och deltagardemokrati.

5.1.1 Grundkraven och två skilda ideal.

Redan i första meningen så framgår det att demokrati betyder folkstyre och att ordet härrör från grekiskan, vilket inte är någon slump då det var just i den antika grekiska stadsstaten Aten som demokratin växte fram. Vidare följer en kort historisk genomgång om hur demokrati praktiserades under Antiken, där fokus ligger på att visa skillnader i framförallt röstberättigandet gentemot dagens moderna demokrati. Efter denna korta historiska beskrivning återfinns ett stycke som poängterar svårigheten med att definiera vad som menas med demokrati:

”Det finns ingen gemensam universell definition av vad demokrati innebär, men det finns ett antal krav som brukar ställas på

västerländska demokratier”(Digilär)

För det första så tyder det på att läromedlet har hämtat inspiration från Robert Dahls resonemang när han säger att: There is no democratic theory – only democratic theories. Att läromedlet utgått från Dahl stärks ytterligare då de grundkrav som presenteras bygger på Dahls grundkrav för en demokrati. Det poängteras också att dessa grundkrav, som står uppspaltade i läromedelstexten, främst är politiska och alltså inte tar ställning till

ekonomiska eller sociala förutsättningar såsom rätt till arbete eller mat. Det är frågan om mer eller mindre konkreta politiska institutioner som ger medborgarna rätt och möjlighet till deltagande och ansvarsutkrävande inom ramen för ett demokratiskt styrelseskick. Med

(31)

andra ord ger läromedlet en förståelse av att demokrati inkluderar ett antal grundkrav som ska ses som ”kvitto” på att en stat är demokratisk.

I texten framgår sedan att det finns två olika demokratiideal där både val- och deltagardemokrati beskrivs. De två skilda idealen tillskrivs liknande utrymme rent

textmässigt och i själva beskrivningen av de två olika idealen framträder dess olika syn på medborgarnas roll i demokratin. Det vill säga att det deltagardemokratiska idealet

förespråkar aktivt deltagande hos medborgarna medan det valdemokratiska idealet förordar att medborgarnas viktigaste roll är att rösta vid valtillfällena. Sålunda går det att se att läromedlet framhåller ett nyckelbegrepp för respektive demokratiideal. Vad det beträffar valdemokrati framträder ett begränsat medborgerligt deltagande och i det

deltagardemokratiska idealet framhävs ett aktivt deltagande som betydelsefullt. Däremot så framträder inte ansvarsutkrävande eller mandatgivande i samband med valdemokrati något som är anmärkningsvärt, då det är själva grunden i den demokratiska beslutsprocessen utifrån ett valdemokratiskt perspektiv. Likaså nämner inte läromedlet själva utgångspunkten i det deltagardemokratiska idealet, vilket är medborgarnas politiska kompetens.

5.2 Läromedlet: varför (inte) demokrati?

Inom ramen för det här stycket analyseras läromedlets förmedling av demokratins legitimeringsgrund och vilka problem som finns med demokratin.

5.2.1 Legitimeringsgrund och kritiska röster.

Det finns på flera ställen i texten implicita legitimeringsgrunder för demokrati men det mest explicita argumentet för demokrati är följande:

”[…] demokrati är det bästa sättet att styra ett land. Ett tydligt exempel på detta är att de demokratiska länderna i världen har historiskt sett haft den bästa sociala och ekonomiska utvecklingen. Människors välbefinnande har som regel varit som störst i de demokratiska samhällena” (Digilär)

Det är tydligt att demokratin ses som ett medel för att uppnå vissa önskvärda resultat. Här är det den sociala och ekonomiska utvecklingen som möjliggörs, eller har möjliggjorts, med hjälp av demokratin. Att det rör sig om en motivering som bottnar i det jag kallar för

(32)

historiskt perspektiv. Att tillskriva demokratin som orsak till den västerländska ekonomins överlägsenhet är svårförenlig med mitt sätt att se på historien. Det industriella

genombrottet i Europa med efterföljande kolonialism är en betydelsefull orsak till den ekonomiska utvecklingen i väst, och när detta ägde rum så var demokratin fortfarande i sin linda80.

Om det fanns gott om argument för varför demokrati är något positivt så är det betydligt mer sparsmakat med exempel på problem med demokrati. Det enda stycket som lyfter problem med demokratin är följande:

”Demokrati är inte alltid är ett effektivt och smidigt styrelsesätt. I ett demokratiskt samhälle ska man ta hänsyn till åsikter och intressen från en mängd håll. Det finns ibland gånger som folkets vilja inte upplevs som det mest logiska”. (Digilär)

I och med det här resonemanget så framhåller läromedlet demokratins stundtals ineffektiva beslutsprocess. Den sista meningen framhåller också folkets bristande kunskap i något som kan kategoriseras som en mild variant av pessimism. Det är dock inbäddat i ett resonemang som avrundar själva essensen av det problem som pessimismen lyfter i sin mer renodlade form.

(33)

5.3 Eleverna: Vad är demokrati?

I detta kapitel analyseras elevernas uppfattningar om demokrati utifrån grundkraven och de två skilda idealen: valdemokrati och deltagardemokrati.

5.3.1 Grundkraven och två skilda ideal

Det som är utmärkande i båda fokussamtalen är deltagarnas snabba svar på frågan vad som är demokrati. I båda grupperna svarar eleverna, i något som närmast kan beskrivas som inrepeterat, att demokrati är när man styr tillsammans och att folket har makt. Nils och Oskars svar är symptomatiska för elevsvaren:

”Ursprungsidén är ju att folket ska välja och tillsammans vara med och bestämma. Själva ordet kommer från grekiskan och betyder typ ”folk och bestämma” (Nils)

”Ja man kan ju säga att demokrati är när man styr tillsammans och där folkmassan har makt” (Oskar)

Citaten är främst ett uttryck för inkluderande medborgarskap men också grundkravet om

fria, rättvisa och återkommande val. Även om inte citaten explicit nämner dessa grundkrav

så går det att se spår av dem i resonemanget. Detta eftersom de pekar på att demokrati är när man får rösta fram och/eller avsätta sina politiska representanter i regelbundna val, vilket ligger nära kravet om fria, rättvisa och återkommande val. Detta i sin tur innefattar också kriteriet om inkluderande medborgarskap, då rättigheten att rösta behövs för att just kunna rösta fram och/eller avsätta sina politiska representanter. Vidare är min tolkning av elevernas svar att de främst ser demokrati som en form av beslutsprocess och ett sätt att styra samhället på, snarare än uttryck för det mer aktiva deltagardemokratiska idealet. Det rör sig med andra ord om en beskrivning av den representativa demokratin, där det

återkommande röstande utgör själva grundbulten i demokratin.

En annan intressant aspekt av svaren är Nils definition av själva ordet demokrati. Även om det inte är helt ”korrekt” så är det snarlikt den definition som läromedlet ger. Den här samstämmigheten mellan Nils definition och läromedlet är intresseväckande och utan att med säkerhet kunna säga att Nils fått definitionen av just Digilär, så säger det ändå något om hur Nils väljer att svara. Möjligtvis är det frågan om en maktrelation mellan mig som forskare och Nils som elev, där han vill svara ”korrekt” utifrån det som står i läromedlet. En annan

(34)

tänkbar orsak till Nils svar är att det är ett uttryck för faktakunskap om demokrati.

Hursomhelst sätter detta fingret på att elever, i det här fallet Nils, väljer att upprepa det som läromedlet förmedlar. Det är enligt min tolkning ett uttryck för att skolans läromedel kan ha betydelse för vilka uppfattningar eleverna har av demokrati81.

Den andra frågan jag ställde till grupperna var vilken roll medborgarna ska, eller bör ha, i en demokrati. Detta för att kunna avgöra om elevernas svar lutar mot det valdemokratiska eller deltagardemokratiska idealet. I en av grupperna blev responsen på min fråga:

”Det var en flummig fråga…” (flera elever i ena gruppen)

Jag blev förvånad över det här svaret. För mig var det en självklar fråga, men till synes var det inte så för eleverna. Måhända är det just detta som är svårigheten med intervjuer och fokussamtal, nämligen att operationalisera teoretiska utgångspunkter till frågor som är begripliga, men som samtidigt leder tillbaka mot den stundtals snåriga teoretiska

terminologin. Jag lyckades att omformulera frågan en aning vilket gjorde att eleverna blev mer klara över vad jag menade, dock fortfarande med ett uns av förvirring. Kanske var det så att det inte var min fråga som var själva problemet, utan att eleverna i den ena gruppen mötte en fråga som de tidigare inte fått fundera över och därav förvirringen? Om så var fallet så belyser det ett betydande tillkortakommande i skolans förmedling av demokratins villkor då medborgare i en demokrati både påverkas av, och påverkar demokratin, borde det vara en självklar utgångspunkt i all demokratiundervisning.

De andra svaren som eleverna gav uttryck för gick alla att kategorisera under temat

valdemokrati, där återigen röstandet var en central aspekt. Joels resonemang får stå symbol

för elevernas syn på medborgarnas roll i en demokrati:

”Människor får vara med och bestämma… men människor får inte bestämma vilka lagar utan de får rösta om de vill ha kvar dem vid nästa val” (Joel)

Här lyfts en syn på medborgarens roll som närmast går att kategorisera som Joseph Schumpeters valdemokratiska ideal med fokus på ansvarsutkrävande i efterhand. Här framhåller Joel att människor ska få vara med och bestämma, men utöver det så är deras möjlighet att påverka begränsad i en demokrati. Den möjlighet som finns är att vid nästa

81 Långström, S & Virta, A (2011) s. 179

(35)

valtillfälle rösta för att ge fortsatt mandat eller om man ska utkräva ansvar och tillsätta nya representanter. Återigen ges indikation på att eleverna ser demokrati som en beslutsprocess och ett sätt att styra samhället, där själva rösthandlingen är det centrala för medborgarna. I den grupp som tidigare hade haft svårigheter med att förstå min fråga uppkom det en diskussion som behandlade individuella möjligheter och begränsningar kopplat till medborgarnas roll i en demokrati:

- ”Alla som är över 18 år får rösta, men jag menar jag kan inte politik

och jag kan ju känna att nästa val får jag rösta och jag vet inte vad jag ska rösta på eller så” (Johanna)

- ”Ja en 16 åring kan ju kunna mer än en 20 åring” (Fia)

- ”Det är så många okunniga och det är en downside med demokratin”

(Johanna)

- ”Men hade inte alla fått rösta, alltså att man skulle börja begränsa,

då hade det inte varit en demokrati”(Ann)

Den här diskussionen sätter fingret på ett centralt dilemma inom demokratin. Det vill säga att alla ska få rösta och tillskrivas samma politiska värde, men att det också kräver att man som medborgare sätter sig in i politiska frågor för att kunna göra välgrundade val. Utifrån min förståelse av dialogen så rör det sig om förhållandet mellan medborgarnas rättigheter kontra skyldigheter i en demokrati. Denna relation är ingalunda lätt att nå ett svar på, men det intressanta är ändå att eleverna engagerar sig för den inneboende konflikten mellan medborgares rättigheter och skyldigheter. Att Johanna också uttrycker oro över sin egna politiska förmåga gör att jag tolkar detta som att hon internaliserar detta dilemma, medan Ann poängterar svårigheten att förändra eller påverka det faktum att medborgare har olika förutsättningar. Sammantaget går det med hjälp av dialogen att utläsa en bild av den generella medborgaren som inte är särskilt positiv vad det beträffar politisk kompetens, något som var ett av nyckelbegreppen i det deltagardemokratiska idealet. Sålunda framträder återigen det valdemokratiska idealet där röstandet står i centrum.

(36)

5.4 Eleverna: varför (inte) demokrati?

Inom ramen för det här kapitlet analyseras elevernas uppfattningar om varför demokrati är något bra, men också vilka problem som finns med demokrati.

5.4.1 Legitimeringsgrund och kritiska röster

Efter att vi hade diskuterat vad som är demokrati och vilken roll folket ska, eller bör ha, så ställde jag frågan om varför demokrati är något bra. I samband med den här frågan

utkristalliserade det sig snabbt två olika ståndpunkter i diskussionen. Den ena ståndpunkten bestod i att försvara demokratin medan den andra ståndpunkten intog ett betydligt mer skeptiskt och kritiskt perspektiv gentemot demokrati. Fia som utan tvekan är den deltagare som mest genomgående försvarar och motiverar nyttan med demokrati förklarar hur hon ser på varför vi ska ha demokrati:

”Demokrati leder till samarbete och samarbete leder till att vi inte krigar med varandra och då dör färre människor” (Fia)

Enligt Fia medför demokrati att länder och personer inte krigar eller bråkar, vilket i sin tur leder till att färre dör eller far illa. Citatet har beröringspunkter med den franske politikern Jean Monnets resonemang i början av 1950-talet, då han lyckades få till stånd ett tysk- franskt kol- och stålsammarbete, vars övergripande syfte var att med hjälp av sammarbete förhindra framtida krig82. Likaså påminner Fias resonemang om 1700-tals filosofen Immanuel Kants antagande om att internationell fred nås via inre frihet för medborgare och yttre samarbete mellan stater83. Detta sätt att motivera varför vi ska ha demokrati utgår från

demokratins outputsida, då resonemanget fokuserar på att se demokrati som ett medel för

att uppnå något värde som man anser eftersträvansvärt, vilket i Fias fall är fred. Liknande sätt att förespråka demokrati återfinns även hos andra deltagare:

”Demokrati gör att det finns en chans till förändring. Frihet att kunna förbättra sina egna villkor det gör att samhället förs framåt” (Hanna)

Hannas argumentation bottnar också i demokratins outputsida, där värden som frihet och tillväxt uppnås genom demokrati. Även om inte Hanna nämner tillväxt så tolkar jag den del

82 Tallberg, J (2010) EU:s politiska system. s. 19f

83 Ericson, M (2009) Liberalism. s. 51ff. Förtydligande: Kants resonemang brukar benämnas som ”den eviga

Figure

Figur 2: Analysschema.
Figur 3: En sammanfattning av hur förhållandet mellan eleverna och läromedlet ser ut

References

Related documents

När jag frågar Daniel Hagberg hur arbetsgruppen för demokrati frågor ser på det faktum att det inte finns något forum för unga idag, trots att man i

In Colorado, the pea aphid, blue alfalfa aphid, cowpea aphid and spotted alfalfa aphid are the most important economic pests of alfalfa, although other species do occur (Table

It is observed how to foster innovation, public institutions still prefer policies which focus on supply side (Edquist et al., 2015; Lember et al., 2011), despite it

Eftersom företagets verksamhet omfattar en stor mängd råvaror med olika klassning och miljöpåverkan begränsas även examensarbetet till att behandla de för processerna

Table 1 : Correlations found between the residuals in noise level versus macrotexture (at the critical high frequencies and short texture wavelengths) and the dry friction

En svårighet kan även vara att frågorna kommer att vara relativt komplexa, en lärare i samhällskunskap eller andra ämnen på gymnasienivå bör emellertid ha en mycket god

The results from the experimental analysis shows that there is a strong cor- relation between the number of visitors entering the park and the number of unique MAC addresses sniffed

Det vore även intressant att se till andra faktorer så som familjerelationer samt socioekonomisk status, för att se om dessa påverkar huruvida en person väljer att utsätta