och sjukvården vid psykisk ohälsa
-En litteraturstudie
Jessica Larsson
Gabriella Wisten
Sjuksköterska 2019Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet Instutionen för hälsovetenskap
Patienters upplevelse av bemötandet i hälso-och sjukvården
vid psykisk ohälsa- En litteraturstudie
Patients' experiences of encounters in health care with mental
illness- A literature study
Jessica Larsson & Gabriella Wisten
Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Malin Olsson
Patienters upplevelse av bemötandet i hälso-och sjukvården vid
psykisk ohälsa- En litteraturstudie
Patients' experiences of encounters in health care with mental illness-
A literature study
Jessica Larsson & Gabriella Wisten Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Luleå Tekniska Universitet Abstrakt
Psykisk ohälsa har ökat de senaste åren. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp och i denna litteraturstudie har vetenskapliga studier använts som handlar om psykisk ohälsa i den somatiska vården, hälsocentraler samt psykiatriska kliniker. Det finns ett stigma kring psykisk ohälsa vilket gör att många inte söker vård. Bemötandet av patienter från sjuksköterskor bör bygga på omvårdnadsforskning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta i hälso- och sjukvården. Den systematiska litteratursökningen resulterade i fjorton studier som svarade på syftet. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys med induktiv ansats som blev till fyra kategorier: Att känna
sig misstrodd och missförstådd: Att inte bli inbjuden till att vara delaktig i sin egen vård, Att känna sig bekräftad i sitt vårdmöte och Att sakna kontinuitet. Resultatet visade att många
patienter saknade kontinuitet i vården, inte kände sig sedda av personalen och att bekräftelse var viktigt i mötet med vårdpersonalen. Slutsatsen av denna litteraturstudie visade på att om patienter med psykisk ohälsa ska kunna uppleva ett gott bemötande behöver de känna sig lyssnad på, sedd och inkluderad i sin vård. Detta innebär att den som vårdar behöver ha fokus på patientens berättelse istället för att alltid ha all fokus på den psykiska ohälsan. Därmed kan patienter uppleva ett gott bemötande i hälso- och sjukvården.
Nyckelord: Psykisk ohälsa, bemötande i hälso- och sjukvården, diskriminering, kvalitativa studier, kontinuitet, omvårdnad, litteraturstudie.
Trots att vi idag har fått högre standard i hela världen har psykisk ohälsa kommit att bli ett globalt folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp som innehåller allt från stress och personlig sårbarhet till psykiatriska sjukdomar, psykiatriska tillstånd och
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (World Health Organization [WHO], 2019). Det kan handla om stressfaktorer under en längre tid, en förlust eller brist på återhämtning. Det kan innebära ekonomisk stress och bristande socialt stöd, att inte få ihop sin vardag, att inte leva upp till samhällets krav och normer, vilket kan leda till en känsla av misslyckande (Socialstyrelsen, 2016). Det är svårt att mäta hur många i samhället som lider av psykisk ohälsa, det är ett stort mörkertal och man uppskattar att hälften av de som lider av depression inte söker vård. 2018 uppgav 39 procent av svenska befolkningen 16–84 år att de led av lätta eller svåra besvär av oro eller ångest, vilket är en ökning med 3 procent sedan 2016. Utifrån ett globalt perspektiv utgör depression de största orsakerna till ohälsa. Under en livstid uppskattar man att var fjärde person insjuknar i depression. Svårighetsgrad, orsak och varaktighet på en depression kan variera, men även lättare depressioner kan orsaka lidande (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Psykisk ohälsa har ökat i alla åldersgrupper (Folkhälsomyndigheten, 2014). Det är inget nytt att människan har stress vad gäller familjeliv, ekonomi och karriär. Det finns olika faktorer på varför fler söker vård för psykisk ohälsa idag än för tio år sedan. Några av dessa är att vi rör oss mindre (Ekblom & Börjesson, 2015), kraven har ökat för unga på arbetsmarknaden (Folkhälsomyndigheten, 2014) och vi sitter allt mer med våra mobiltelefoner, vilket har kommit att bli människans snabbaste förändringar i modern tid (Bian & Leung, 2015). Vuxna människor använder sig 3 timmar per dag av mobilen. Depression, ångest och en minskad sömnkvalitet har visat tydliga kopplingar relaterat till hur mycket man använt sin
mobiltelefon (Matar-Boumosleh & Jaalouks, 2017). Bland människor över 65 år lider 10–15 procent av depression och det är vanligare hos kvinnor. Vid somatiska sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt är det ännu högre andel som drabbas av depression (Wisten, 2013, s. 182). Mer än hälften av människor som tog sitt liv 2016 hade sökt vård en tid innan sin suicid (Folkhälsomyndigheten, 2017). För att vården ska kunna förebygga suicid är det viktigt att det finns kunskap hur man bemöter en person med psykisk ohälsa, vilka tecken man ska uppmärksamma samt att som personal våga fråga hur patienten mår psykiskt (Clapperton, Newstead, Frew, Bugeja, & Pirkis, 2019). Dödligheten bland de personer som lever med psykiatriska sjukdomar har inte minskat de senaste decennierna och den medicinska
behandlingen har varit grundläggande för den psykiatriska vården. När personal enbart ser patientens brister är det lätt att patienten känner sig ännu sjukare, och inte känner sig bekräftad (Lindsey, 1996). Psykiatriska vården har ett naturvetenskapligt synsätt trots att psykiatriska vården ska ha ett holistiskt tänk. Det är viktigt att kunna se patienten som unik individ och vara medveten om att patienten kan avvika från andra individer med liknande bakgrund (Wade & Halligan, 2007).
Personer med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta annorlunda i somatiska vården än andra runt dem. De känner sig inte sedda och har inte fått den hjälp de behövt fysiskt eller psykisk trots att de kämpat för att få vård. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal har kunnat se att det finns en annan attityd och rädsla i bemötandet med personer med psykisk ohälsa. Det har visat att det är ett stort steg att ta sig till sjukvården för att söka hjälp för sin psykiska ohälsa på grund av stigma (Tognazzini, Davis, Kean, Osborne & Wong, 2008).
Stigma innebär okunskap, fördomar och nedvärderande attityder vilket leder till
diskrimineringar för människor som lider av psykisk ohälsa. Stigmat kan också sitta hos patienten själv vilket gör att den personen som mår dåligt tar till sig fördomarna och ser sin egen psykiska ohälsa som något onormalt och skamfullt. Stigmat överlag gör att människor har svårare att prata när de mår dåligt och till och med undviker att hjälpa någon annan som mår dåligt (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Hur patienten bemöts är avgörande för vilken tillit patienten kommer att ha till vården. Ett gott bemötande har visat sig ha stor påverkan på ett bättre vårdresultat i psykiatriska och somatiska vården (Berg & Danielson, 2007).
Dahlborg- Lyckhage (2015, s. 69) beskriver att det finns stereotypa föreställningar inom vården hur en patient ska vara, att personal inte ser den som söker vård som en egen
unik människa. Personalen ser istället patienter ur ett stereotypt perspektiv hur en patient med psykisk ohälsa bör vara och vad dessa patienter klarar av. Om inte personalen lyssnar på patienten kan de inte ta vara på de kunskaper som patienten faktiskt har om sin sjukdom. Vidare beskriver författaren när vårdrelationen blir ojämlik beror det på att vårdaren sitter med en större makt än vad patienten gör genom sitt fackspråk och utbildning. Vårdpersonal som handlar efter vad som är “normalt” och inte reflekterar över personen som de har framför sig kan orsaka ett vårdlidande och att patientens värdighet kränks (Dahlborg- Lyckhage, 2015, s.71).
I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor ingår begreppen “främja hälsa”, “förebygga sjukdom”, “återställa hälsa” samt “lindra lidande” dessa fyra ansvarsområden är grundläggande för att ge patienten en god vård. Sjuksköterskan ska ge vård på lika villkor för hela befolkningen, bemöta varje patient med respekt och respektera varje patients val och visa medkänsla och lyhördhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2012).
Psykisk ohälsa innebär ett stort lidande för patienten och ofta även för familjen (Sanden et al., 2016).Denna sammanställning av artiklar inom området “bemötandet vid psykisk ohälsa” kan ge en ökad förståelse för hur arbetet i vården skulle kunna förbättras så att fler patienter ska få uppleva ett bra bemötande och därmed vilja söka vård. Sammanställningen avser att belysa hur patienter med psykisk ohälsa blir bemötta i alla vårdinstanser, oavsett om de söker inom psykiatrin eller den somatiska vården. Förhoppningen är att arbetet skulle kunna hjälpa personal inom psykiatrisk och somatisk vård att få en ökad förståelse för hur patienter med psykisk ohälsa känner och vill bli bemötta för att känna sig respekterade.
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta i hälso- och sjukvården.
Metod
Detta är en kvalitativ litteraturstudie med ett inifrånperspektiv där fokus var på människors upplevelser av ett visst fenomen (Henricson & Billhult, 2012, s. 130). Det gjordes en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats för att få ett inifrånperspektiv från patientens upplevelse. Upplevelserna visas i texten genom att ge fokus till det personer berättat. En innehållsanalys ska ge struktur i texten samt synliggöra textens kärna (Dahlborg-Lyckhage, 2017, s. 177).
Litteratursökning
En pilotsökning genomfördes i CINAHL, PsycInfo och Google Scholar som visade att det fanns tillräckligt med material att arbeta med. Sökord som “mental illness”, “patient experience”, “psychiatric care”, “attitudes to mental illness” och “stigma” användes, de kombinerades med ”AND”. ”AND” är en av de booleska operatorerna. Det finns också ”OR” och ”NOT”, som inte användes i denna sökning. Använder man “AND” i sökningen mellan två eller flera ord avgränsas sökningen till något som innehåller samtliga ord i sökningen. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes i sökningen, respektive sökmotor riktar in sig på medicin och hälsovetenskap (Backman, 2016, s. 191–192). MeSH-termer är en
ämnesordlista som kan vara till hjälp i olika databaser, MeSH-termer kan göra det enklare att hitta artiklar om ett specifikt ämne (William, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016, s. 70). MeSH-termer användes via svensk MeSH hemsida (Karolinska Institutet, 2019).
Fritextsökning användes också vilket är motsatsen till MeSH-termer. Några artiklar hittades via Google Scholar men dessa höll inte kriterierna för att vara med i litteraturstudien. Inklusionskriterier för sökningen var “vuxna 18+”, 2009–2019 och artiklar som är ”peer reviewed”.
Efter samtliga sökningar med utvalda sökord hittades 882 artiklar, många valdes bort redan vid rubriken som talade om att de inte hörde till ämnet, flera kunde sållas bort genom att man inte kunde öppna artiklarna eller för att de inte var kvalitativa studier. Flertalet av dessa var dubbletter, alltså dök de upp vid flertalet olika sökningar. Av de 120 artiklar som blev kvar lästes abstraktet igenom för att kunna få en överblick över dess innehåll. Abstrakt heter det som sammanfattar syfte, metod, slutsatser samt användbarhet i artikeln (Holloway & Wheeler, 2010, s. 40–41). Efter att ha läst abstraktet valdes 28 artiklar ut som lästes igenom och det var 14 av dessa som svarade mot syftet.
Tabell 1. Översikt över litteratursökning
Psych Info 2019-09-25
Begränsningar: 2009–2010 Peer reviewed
Syfte: Att beskriva upplevelsen av bemötande i sjukvården av människor med psykisk ohälsa
Söknr Sökord *) Antal träffar Valda artiklar
1 Mental disorder MeSH 59131
2 Discrimination FT 20360 3 Stigma MeSH 14316 4 1 AND 2 AND 3 553 5 Qualitative studies FT 28399 6 4 AND 5 36 1 7 Mental illness FT 32597 8 Patient experience FT 10562 9 2 AND 7 AND 8 63 1
10 Mental health services MeSH 66475
11 Socialt stigma MeSH 7512
12 2 AND 10 AND 11 251 1
13 Mental health FT 208373
14 Care FT 239032
15 Looked- after FT 389
CINAHL 2019-09-25
Begränsningar: 2009–2019 peer reviewed.
Söknr Sökord *) Antal träffar Valda artiklar
1 Mental disorders CH 30082 2 Patient satisfaction FT 34960 3 Qualitative studies FT 79569 4 1 AND 2 And 3 58 3 5 Discrimination FT 17977 6 Healthcare professionals FT 20010 7 1 AND 5 AND 6 32 1 8 Patient experience FT 23155 9 Mental illness FT 24900 10 2 AND 8 AND 9 32 1 11 Psycatric FT 40879 12 3 AND 8 AND 11 149 1 13 Mental health FT 75032 14 3 AND 6 AND 13 30 1 15 3 AND 8 AND9 76 2 16 Psychiatric care CH 1870 17 8 AND 17 62 1
*MeSH = Medical Subject Heading CH = Cinahl Headings, FT=Fritext. .
Kvalitetsgranskning
De 14 artiklar som valdes ut granskades med hjälp av SBU’s bilaga 5, mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik som används för att bedöma kvalitén på artiklar (SBU, 2018). Kvalitetsgranskning av artiklar gjordes för att se om de var av god kvalitet avseende pålitlighet, trovärdighet, bekräftelsebarhet samt om det fanns
överförbarhet. Kvalitetssäkringen gjordes enligt Wallengren och Henricson (2012, s. 482), en process för att se att arbetet som görs uppvisar goda kvaliteter och egenskaper. För att se vilken kvalitetsnivå artiklarna hamnade på användes Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006, s. 95–96) kvalitétsgradering som stöd där varje positivt svar fick 1 poäng och summan sedan delades med den totala summan som artikeln fått. Detta är en objektiv kvalitetsvärdering. Detta gjordes enskilt för att sedan jämföra varandras resultat för att öka trovärdigheten (Willman, Stoltz & Bahtsevanis, 2006, s. 83). Artiklarna fick poäng för varje krav som uppfylldes och kunde som mest ha 100 procent. Artiklar som hade lägre än 60 procent exkluderades. När denna process var gjord gjordes en överskådlig tabell med olika rubriker som artikelnamn, författare, årtal, vilken metod som har använts i varje artikel samt resultat och kvalitet (Friberg, 2017, s. 46–47).
Tabell 2 Översikt över artiklar som ingår i analysen (n=14) Författare, År, Land Typ av Studie Deltagare Metod Datainsamling/ analys Huvudfynd Kvalitet Bilderbeck et al. (2014) England Kvalitativ 28 Semistrukturerade intervjuer / Kvalitativ analys
Deltagarna ansåg att det var viktigt med
kontinuitet. Att värderade en god relation med sina vårdare högt, som både lyssnade och kände empati. Men att de även kände att de “måste “ge rätt svar på personalens frågor Hög Biringer et al. (2017) Norge Kvalitativ 10 Semistrukturerade intervjuer / Hermenuetisk fenomenologisk analys
Betydelsen ligger i den personliga kontinuiteten i psykisk ohälsa. En bra vård är det är kontinuitet, det har en stor betydelse för återhämtning och tillfrisknande Hög Björk- Brämberg et al. (2018) Sverige Kvalitativ 50 Semistrukturerade individuella intervjuer. / kvalitativ innehållsanalys
Resultatet visar på att patienterna hamnar mellan sjukvårdssystemet och behovet de behöver. Patienter upplever att de inte blir tagna på allvar
Medel Brondani et al. (2017) USA Kvalitativ 25 Bandinspelade, Semistrukturerade intervjuer/ Tematisk analys
Resultatet visar på att personer med missbruk/ psykisk ohälsa även i tandläkarmiljöer blir stigmatiserade som i andra miljöer så som vanlig sjukvård och andra sociala grupper. Och att det även visar sig här att dessa patientgrupper undviker att söka vård.
Författare, År, Land Typ av Studie Deltagare Metod Datainsamling/ analys Huvudfynd Kvalitet Dahlöf, et al. (2013) Sverige Kvalitativ 94 Semistrukturerade Intervjuer / Tematisk analys kvalitativ metod
3 stycken teman kom fram i undersökningen:
Att det är svårt att söka hjälp för psykisk ohälsa,
Förutfattade meningar om psykologer samt att det uppskattas att få snabb kontakt vid behov.
Det är jobbigt att söka vård vid psykisk ohälsa
Hög
Gaillard et al.
(2009) USA
Kvalitativ 20 Sekundär analys av kvalitativa intervjuer/ systematisk metod
Många av deltagarna i studien kände sig missförstådda, att vårdgivarna såg de som objekt med problem istället för att fokusera på problemet
Medel Hamilton et al. (2016) England Kvaliattiv 50 Telefonintervjuer/ Tematisk analys
Resultatet visar på att deltagarna känner att de blir annorlunda behandlade pga. sin psykiska ohälsa
Medel Jones et al. (2009) England Kvalitativ 31 patienter/ 14 anhöriga Longitudinell studie, semi-strukturerade intervjuer. / Tematisk analys
En viktig upptäckt var en uppenbar instabilitet av kontinuitet.
Personalen kunde sluta utan förvarning och att det i sin tur ledde till större psykisk ohälsa bland patienterna.
Hög Lakeman et al (2012) Australien Kvalitativ 30 Semistrukturerade intervjuer/ Tematisk analys
Många upplevde att de fick ett bra bemötande då de sökte för psykisk ohälsa medan andra upplevde diskriminering och missnöje. Även att de kände orättvisa
Låg Mc Callum. et al. (2015) Australien kvalitativ 34 Semistrukturerade intervjuer/ Tematisk analys
Det viktiga för patienterna var att ha bra relationer med personalen. Även att de får en personcentrerad vård. Medel Molin et al. (2016) Sverige Kvalitativ 16 Individuella intervjuer
Som spelades in/ Analys enligt grounded theory
Resultatet visade att kvalitén på samspelet mellan personal och patient påverkar det dagliga livet, när det gäller interaktioner och miljö. Att ha en förtroendefull interaktion vägde upp om miljön upplevs som dålig.
Författare, År, Land Typ av Studie Deltagare Metod Datainsamling/ analys Huvudfynd Kvalitet Morgan et al. (2016) Australien Kvalitativ 134 En del av en större studie. Data- assisterande intervju över telefonen/ Innehållsanalys Det förekommer diskriminering men även att personer med psykisk ohälsa upplever att de blir bättre
behandlad just för att de har psykisk ohälsa. Att som patient vill man vara delaktig i sin egen vård, ha regelbunden kontakt med vårdgivare samt att få information.
Medel Staiger et al. (2017) Tyskland Kvalitativ 15 Semistrukturerade intervjuer. / Tematisk analys kvalitativ metod
Arbetslösa med psykisk ohälsa ser det som en svaghet/ hjälplöshet att söka hjälp, men att med bra information samt kunskap kan vara en bra motivation att söka hjälp. Men även så kan missförstånd mellan hjälpsökande och personal göra att man undviker att söka vård.
Hög Tatlow-Golden et al. (2015) Irland Kvalitativ 8 Intervjuer/ grounded theory
Det finns ett behov av kontinuitet, att
deltagarna har kommit i kontakt med flera olika vårdgivare.
Medel
Analys
Kvalitativ manifest innehållsanalys användes med induktiv ansats för att få ett
inifrånperspektiv från patientens upplevelse. Upplevelserna visas i texten genom att ge fokus till det personer berättat. En innehållsanalys ska ge struktur i texten och synliggöra textens kärna (Dahlborg-Lyckhage, 2017, s. 177).
Graneheim & Lundmans (2004) metodartikel användes i den kvalitativa innehållsanalys av de artiklar som analyserats. I deras artikel beskrivs det att man ska läsa igenom de artiklar som man samlat ihop ett flertal gånger för att få en uppfattning av textens innehåll, detta
gjordes individuellt. Resterande analys genomfördes tillsammans. Texterna handlade om upplevelsen av bemötandet i vården vid psykisk ohälsa. Från dessa artiklar plockades
textenheter ut som svarade mot syftet. Textenheterna översattes från engelska till svenska och kondenserades utav den svenska översättningen. Textenheterna numrerades för att det skulle vara lättare att se vart textenheterna kom ifrån under analysens process.
En textenhet är en sammanställning av fraser eller uttalanden. Kondensering innebär att textenheten förkortas och kärnan i texten behålls.Vidare beskrivs att i analysprocessen delas textenheterna upp i kategorier (Graneheim & Lundman, 2004) och i denna studie gjordes detta under tre steg. Textenheterna som delas in under en kategori hade något gemensamt vilket passade in under kategoriseringsnamnet, till exempel ”Att känna sig misstrodd och
missförstådd”. Graneheim & Lundman (2004) beskriver att kategoriseringen är kärnan i den
kvalitativa innehållsanalysen och det kan förekomma subkategorier om det inte finns någon annan textenhet som passar in med en annan, detta förekom inte i denna analys.
I det första steget i kategoriseringen blev det 36 kategorier som i vidare kategorisering blev till 12 kategorier. I den tredje kategorisering fick vi ut 4 kategorier som svarade mot studiens syfte (Tabell 3). Efter tredje kategoriseringen hade varje textenhet placerats under en kategori vilket gjorde att inte vidare kategorisering gjordes.
Resultat
Dataanalysen resulterade i fyra kategorier som beskriver upplevelsen av bemötandet av vården vid psykisk ohälsa.
Tabell 3. Översikt av kategorier (n=4)
Kategorier
Att känna sig misstrodd och missförstådd
Att inte bli inbjuden till att vara delaktig i sin egen vård
Att känna sig bekräftad i sitt vårdmöte
Att känna sig misstrodd och missförstådd
Patienter berättar att de har upplevt ett negativt bemötande genom att känna sig misstrodda då de har sökt vård. Patienter har känt sig diskriminerade av personalen och att de behövt bevisa för personal att de varit i behov av hjälp, patienter har också varit rädda att läkare ska misstro dem (Dahlöf, Thorn & Larsson, 2013; Björk-Brämberg, Torgerson, Kjellström, Welin & Rusner, 2018). Vidare beskriver Dahlöf et al. (2013) att patienterna ansåg att det tog mycket energi att behöva kämpa till sin egen vård och när de väl blev inlagda på en avdelning så fick de kämpa för att få personalens uppmärksamhet.
“... and I've sort of had to fight my way, to really prove that I need help, and with new contacts in health care it feels like… Here one has to be loaded like a gun to really get noticed, and slam my fist on the table… I need help! I’m not going to leave before I get help I need!” (Dahlöf et al., 2013, s. 444).
Patienter har upplevt att de har blivit bemötta utifrån sin psykiska sjukdom, vårdpersonal har inte reflekterat över vad patienterna sökt för utan bara lagt fokus på att de fysiska symtomen berodde på den psykiska ohälsan (Gaillard, Shattel & Thomas, 2009; Hamilton et al, 2016). Patienterna kände att de sågs som ett problem istället för att fokusera på problemet som de sökt för, att de sågs som ett objekt som behöver lagas. De upplevde att personalen inte hade ögonkontakt, de gav ingen feedback och att de läste i journalen istället för att lyssna på patienten (Gaillard et al., 2009). Vidare beskriver patienter att de kände sig misstrodda, de blev inte tagna på allvar och blev ett flertal gånger dumförklarade. Patienterna har upplevt diskriminering av vårdpersonal när de har sökt hjälp för sin psykiska ohälsa, de har inte tagits på allvar (Brondani, Alan, & Donelly, 2017; Morgan, Reavley, Jorm & Beatson, 2016; Staiger, Waldmann, Rusch & Krumm, 2017).
“They were not helpful- said `well that´s life, get over it`” (Morgan et al., 2016, s. 757).
Patienter har upplevt att deras psykiska ohälsa har legat som en skugga över dem när de söker vård för somatiska symtom, vårdpersonalen kopplar symtomen direkt till psykiska problem (Hamilton et al., 2016).
“Well I went there because I thought I had a concussion because I fell. I had a previous mental health issue at the hospital, and he didn´t look into it
concussion. He immediately send someone from the mental health department to see me” (Morgan et al., 2016, s.758).
Brondani et al. (2017) beskriver i sin artikel att det framgår att patienter upplevt att de blivit kränkta av sjukvårdspersonal på grund av sin psykiska ohälsa när de uppsökt somatiska vårdavdelningar. Patienter har också känt att personal på sjukhusen är rädda för dem. Patienter har sagt att de upplever att personalen inte tror de bästa om dem. Lakeman et al. (2012) beskrev att patienter kände ett svek av personalen och att de inte kände sig trodda. Ibland upplever patienter att de blir straffade för att tala sanning. Vidare beskriver författarna att det är svårt att veta om det är diskriminering eller brist på respekt som de utsätts för. Patienter upplevde att personalen inte såg personen bakom sjukdomen:
“I don’t know if it’s… discrimination or lack of respect… they put me on a lot of tablets well maybe it was 3 or 4 and they put me on sleeping tablets, but they never asked… never told me what they were for… they never asked me did I want to go on these tablets, had I got a problem with tablets… there was none of that… You have to queue up and you get your tablets in the little container in front of other people… and you knock them back… but they never told me what these tablets were for” (Lakeman et al., 2012, s. 276).
“I wish sometimes they’d just actually listen to what I'm saying, and they could see that it’s not always a mental health problem” (Hamilton et al., 2016, s. 19).
Att inte bli inbjuden till att vara delaktig i sin egen vård
Patienter beskriver att de inte blev lyssnad på, inte kände sig inte delaktiga i sin behandling och att personalen inte gav respons i samtalen (Dahlöf, Simonsson, Thorn & Larsson, 2014; Gaillard, Shattell, & Thomas, 2009). En del patienter kände att de inte blir sedda som den person de är utan som en diagnos, andra patienter beskriver att de känner sig ignorerade och ibland som att personalen har förväntningar på en som inte går att leva upp till. Många beskrev att inte personalen lyssnar på vad de säger (Gaillard et al. 2009).
Really… if I could just have been accepted… and really if she said… Just tell me how it feels…. How are you… just nodded… maybe just listened really…
been a little more soft so to say… a little more gentle… that is what I was missing… (Dahlöf et al., 2014, s. 447).
Patienterna kände sig osynliga av personalen, att de inte fick svar på sina funderingar, inte är involverade i sin egen vård och blev behandlade som barn (Molin, Granheim & Lindgrens, 2016). Den bristande informationen gjorde att patienter inte kände sig delaktiga, det var jobbigt när patienter fick olika information från personalen. En läkare sa en sak, en annan något helt annat (Morgan, Reavley, Jorm & Beatson, 2016). En patient fick veta att hen var bipolär men hen fick själv söka upp information om diagnosen. Patienter upplevde att de inte fick information om sin sjukdom eller medicinering som de fick utskriven, dom saknade chansen till att diskutera andra alternativ (Bilderbeck, Saunders, Price & Goodwin, 2014):
“Nobody told me what bipolar was or anything like this, so I had to do a lot of research online… Why, why is this happening to me? What caused it?... and I don´t think I was given any um indication or, or whatever” (Bilderbeck et al.,
2014, s. 237).
“it would have been helpful to come away with some information...it was only when I was actually in the waiting room that I picked up some leaflets..”
(Bilderbeck et al., 2014, s. 237).
När patienter lämnas utan förklaring beskrev dem att de känns som att de bara ses som en i mängden. Det är frustrerande att inte bli förstådd och känna att ingen i personalen lyssnar (Morgan et al., 2016).
Att känna sig bekräftad i sitt vårdmöte
Patienter i studien av Morgan, Reaveley, Jorm och Beatson (2016) beskrev ett gott
bemötande när de blir lyssnade på och att personalen ser patienterna som de personer dem är samt att flera patienter upplevde sig nöjda med sin vård när de blivit lyssnade på och blivit tagna på allvar. Det känns som en trygghet när personalen har varit där kontinuerligt och inte byts ut (Biringer, Hartveit, Sundför, Ruud & Borg, 2017). Det känns bra att få vara delaktig genom att man får vara med och fatta besluten i sin process samt att många patienter
beskriver att det är viktigt att de känner att personalen har tid för dem (Biringer et., al 2017). I Morgan et al. (2016) beskrev en patient hur att personalen tog en extra koll på hur hen
mådde, bara för att se om patienten var okej och en annan patient beskrev:
“Being very supportive in terms of what they say through the words they use… She always greets me with a big hug, she is very positive and very
understanding” (Morgan et al., 2016, s. 759).
Det är viktigt att känna sig sedd och få ett varmt och samtidigt ett professionellt bemötande (Dahlöf, Simonsson, Thorn & Larsson, 2014). Jones et al. (2009) beskrev att det viktigaste i ett gott bemötande vid behandling är att kunna få en personlig relation med
sjukvårdspersonalen för att känna tryggheten i att berätta och vara sig själv. Det kunde till exempel handla om att den man fått en personlig anknytning till kunde vara kontaktperson eller att vara nåbar till denna person under arbetstid.
“We had a very good community psychiatric nurse, you know, and we could always approach him, and he would come and visit. You always knew there was somebody at the end of the phone if you needed them” (Jones et al., 2009, s.
636).
Morgan et al. (2016) beskriver att det är viktigt med en stor kram, positivitet och förståelse för patienten. Det är viktigt att personalen kan visa sympati. Det är viktigt att kunna diskutera sina problem med personalen och att personalen kan ställa frågor som kan lyfta saker som är jobbiga. Det känns bra när de försöker komma med förslag på lösningar och olika
medicineringar för att behandlingen ska bli bättre. Patienter i Tatlow-Golden & McElvaney (2015) beskrev att det var viktigt för dem att få känna kontroll över sin situation, patienten fick möjlighet tillsammans med personal att välja hur samtalet skulle gå till, vad som skulle ingå, när samtalet skulle äga rum och fick veta att de kan avboka samtalet.
“...it Kind of made me feel like I was in some form of control, and if I didn't
want to go that was no problem” (Tatlow- Golden et al., 2015, s. 4).
Detta ska göras i en lugn och trygg miljö för att patienten ska få en positivare helhetsbild av vården och sin behandling. Man känner sig välkomnad och trygg och det skapar ett
förtroende för personalen (Hamilton et al., 2016). Patienter uttryckte en önskan om att få samarbeta med personal som visade på kvaliteter som empati, förståelse och respektfullhet eftersom när de träffade personal som inte visade på några fördomar så minskade känslan av
skamsenhet hos patienterna (McCallum, Mikocka- Walus, Gaughwin, Andrews & Turnbull, 2015).
Att sakna kontinuitet
Studier (McCallum, Mickocka-Walus, Gaughwin, Andrews & Turnbull, 2015; Biringer, Hartveit, Sundför, Ruud & Borg, 2017) beskrev att patienterna uppskattade relationen som hade byggts upp med personal eller kontaktpersoner och att de kände sig trygga med dessa personer. Vidare beskrev dem (Biringer et al., 2017; Bilderbeck, Saunders, Price & Goodwin, 2014) att patienterna ansåg att det blev ett bakslag i deras behandling när de måste byta personal då personalen har olika arbetssätt och olika synsätt på saker och ting och dessa förändringar kunde ge känslor som orolighet, frustration samt övergivenhet.
“It's always the same. I have to tell my whole life story again and again. Even though they have the records, they still want to hear it. No, it's happened too many times…” (Biringer et al., 2017, s. 7).
“Because you’d be thinking at the back of your mind there´s no point. I´ll be gone in six months, and anyone that I speak to here, I´ll never speak to again”
(Tatlow -Golden et al., 2014, s. 3).
Jones et al. (2009) beskriver att patienter upplevde det jobbigt med personalbyten som gjordes under deras behandling. Upprepade gånger beskrivs det att de känt ett dåligt
bemötande av sjukvården i form av att det inte är någon som vet deras utveckling som skett. Patienter beskrev att det var psykisk påfrestande att vara tvungna att berätta om ett trauma ett flertal gånger eftersom det ständigt var nya personer som behandlade dem (Jones et al., 2009; Bilderbeck et al., 2014).
“I´ve had loads [keyworkers]. I mean I got like a nurse at the hospital, c_, I've had her about six months. Before that I was with another guy, before that another bloke, another woman, another… it always changes, that's what I don´t like, you know” (Jones et al., 2009, s. 634).
Det är en viktig kärna i en bra vårdupplevelse att känna trygghet med personalen, ha
kontinuitet i sin vård för att slippa återupprepa sig och känna att man känner personerna som behandlar en då man lämnar ut det mest privata om sig själv (Jones et al., 2009). När
patienter behövt byta till en annan vårdgivare för att det inte fungerar med den första kan ge en känsla av besvikelse och en känsla av övergivenhet (Dahlöf, Simonsson, Thorn & Larsson, 2014).
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta i hälso- och sjukvården. Vår litteraturstudie visade att patienter upplever att de inte känner sig lyssnade på, inte blir sedda som den personen de är bakom sjukdomen och inte får tillräckligt med tid när de söker vård. I litteraturöversikten finns det patienter som är nöjda med personalens bemötande då de känner att de fått kontinuitet och bekräftelse. Det framkommer tydligt i många av artiklarna att patienter saknar kontinuitet i vården. Patienter beskriver också att de inte blir tagna på allvar när de söker vård för sin psykiska ohälsa, men det beskrivs också av personer som fått en psykiatrisk diagnos att de inte blir tagna på allvar i den somatiska vården när de söker för kroppsliga symtom.
Resultatet visar att patienterna kände sig dumma när de sökta vård och att de kände sig kränkta. De behövde slåss för att få vård och upplevde att de inte blev trodda på. Patienter berättade om personal som inte såg dem i ögonen utan bara läste i journalen och inte ställde några frågor. De upplevde att de sågs som ett objekt som de behövde laga. Björkman,
Angelman & Jönsson (2008) beskriver att om det finns negativa attityder bland vårdpersonal leder det till brister i kommunikation med personer med psykisk ohälsa. De menar att
vårdpersonal som arbetar nära denna patientgrupp bör ha en god attityd till sina patienter. Reed & Fitzgerald (2005) beskriver en okunskap bland sjuksköterskor när det gäller patienter med psykisk ohälsa, de upplever en rädsla gentemot denna patientgrupp och vet inte hur de ska förhålla sig i bemötandet med denna patientgrupp. Hur patienten bemöts är avgörande för vilken tillit patienten kommer att ha till vården. I mötet med patienten är det viktigt att som sjuksköterska lyssna på vad patienten har att säga, att kunna vara förstående och se patienten och att patienten får känna sig delaktig i samtalet och att få patienten att känna sig
respekterad (Jormfeldt, Svedberg, & Arvidsson, 2003).
Utifrån resultatet i denna litteraturstudie blir det tydligt att det är viktigt att kunna visa på hur psykisk ohälsa kan bemötas på alla vårdavdelningar eftersom det kan dyka upp överallt. Vi anser att det är viktigt att alla vårdinstanser har kunskap hur de ska bemöta en människa som de misstänker mår dåligt. När ska man gå fram och prata, vad ska man säga, när känns det
lämpligt att kontakta kurator, präst eller psykiatrisk avdelning? Halldorsdottir (1996) menar att det är viktigt att personalen kan hantera patienters olika problematik och kunna se personen bakom sjukdomen. Målet med att skapa en balans i kommunikation och
samhörighet till patienten är att kunna jobba mot ett gemensamt mål. Muralidharans (2019) beskriver att det finns en stigmatisering kring patienter med psykisk ohälsa och att
befolkningen blir allt äldre och så även personer med psykiatriska sjukdomar. Därav behövs en ökad kunskap om psykiatriska sjukdomar och tillstånd i bland annat äldrevården. Resultatet visar att många patienter kände att det var viktigt att få delta i sin egen vård och många upplevde att de inte kände sig delaktiga. De fick leta efter information om sin diagnos utan hjälp från vårdpersonal, de fick olika information från olika vårdinstanser. Patientlagen (2014:821) beskriver att personer med sjukdom har rätt till att få information om sin sjukdom och ska ha möjlighet att vara delaktiga i sina beslut om vilken vård och behandling som ska genomföras.Syrén (2014, s. 194) förklarar att kunna sätta sig in i patientens situation är grundläggande vid vårdvetenskapligt utformad vård. Personal som misslyckas med att bjuda in patienten i delaktigheten kring sin egen vård har misslyckats med sin uppgift.
Delaktigheten är viktigt från både personal och patientens sida för att det ska kunna vara ett ömsesidigt arbete där patientens tillgångar och arbete i processen är det viktigaste. Eldh, Ekman, Ehnfors (2006) beskriver att det krävs mer än att patienten endast har möjlighet till att delta i sin vård eller får information om sin vård. Deltagarna i studien av Eldh et al. (2006) beskrev att de situationer där de känt sig inkluderade är när de känt respekt och att fokus varit på dem som unika individer och deras kunskaper. Patienterna som behandlas har såklart en stor kunskap om sin situation, sina symtom och hur det är att leva med dessa symtom. För att kunna ge en bra vård så måste vårdpersonal se hela personen och även kunna se personen bakom sin sjukdom och på det sättet kunna ge en personcentrerad vård (Ekman et al., 2011).
Resultatet visar att många tyckte det var viktigt att bli bekräftad i sitt vårdmöte. Patienten kände sig nöjd med sin behandling när de känt en bekräftelse i mötet med vården i form av att personalen lyssnat, upprepat eller kommit med feedback eller en vidare plan på vad patienten sagt. Schröder, Ahlström & Larsson (2006) beskriver att personer med psykisk ohälsa vill bli lyssnade på och att personalen tar sig tid till samtal, man vill bli sedd som en unik person samt som en vuxen tänkande människa. Wiklund & Nordin (2014, s. 109) menar att detär viktigt att personalen försöker förstå patienten och därmed kan bekräfta patienten och dess historia i samtalet. När patienten kan få uttryck för sina inre känslor i vårdmötet kan
behandlingen få bättre förutsättningar för att lyckas och detta görs lättast när patienten känner sig bekräftad. Wiklund och Nordin (2014, s. 109) beskriver att om patienten inte känner en trygghet i att visa känslor som glädje och sorg med personalen är chansen mindre att detta kommer ske och genom att bekräfta patienten kan patienten lättare känna sig trygg i
situationen. Oavsett vart personalen möter patienten är det viktigt att skapa en förståelse för patientens lidande, hälsa och liv som en helhet för att kunna hjälpa patienten att känna sig bekräftad. Detta grundar sig i att man kan ha hälsa trots sjukdom, och ohälsa trots att det inte syns i form av till exempel en diagnos (Rehnsfeldt, 2014, s. 63–64). Albus et al. (2018) beskriver att eftersom psykosociala faktorer som kronisk stress, depression, ångest och lågt socialt stöd kan kopplas ihop med hjärt-och kärlsjukdomar bör det rimligtvis vara så att personal på somatiska avdelningar som jobbar med dessa patienter har utbildning i hur man kan bemöta patienter med psykisk ohälsa (Albus et al., 2018). Albus et al. (2018) beskriver att det borde finnas fler utbildningar till personal inom den somatiska vården för bemötande vid psykisk ohälsa. Vidare beskrivs det att patienter bör erbjudas psykoterapi inom
hjärtsjukvården för att dessa personer ska känna bekräftelse i sitt möte med vården.
Resultatet visar att patienter upplever det är svårt när personal byts ut. De har olika arbetssätt och tankesätt och det kan leda till känslor som övergivenhet, frustration samt orolighet. Vid dessa tillfällen tyckte patienterna att det var jobbigt att hela tiden behöva återupprepa jobbiga minnen. Mellor et al. (2006) beskriver hur äldre patienter med psykisk ohälsa känner en osäkerhet samt en otrygghet när de hela tiden möter olika läkare under sin behandling. Newman, O´Reially, Lee och Kennedy (2015) menar på att brist på kontinuitet leder till känslor av ensamhet och isolering. Vidare menar författarna att förutsättningar för kontinuitet i vården var att ha tillgång på information, regelbundna möten där patienternas behov togs i beaktning samt en bra samordning vid övergångar i olika vårdinstanser. Davey, Asprey, Carter och Campbell (2013) beskriver att det är viktigt att få träffa samma läkare och det genererar i en trygghet hos patienterna, har patienterna en kontinuitet med sina vårdkontakter leder det till en god vård där patienterna vågar prata om sina problem. I relation till resultatet bör man kunna erbjuda bättre kontinuitet i vården. Om det inte är möjligt att samma personal följer patienten under behandlingen bör det finnas en bra överföring av information till
eventuell ny behandlare så att patienten känner att trauman inte ska behöva upprepas. Detta är möjligt om man gör upp en plan som passar personal och patient redan från början av
viktigt att personalen ser den unika individen och det är viktigt med tillit hos patienterna när de får sin behandling. Det är lättare att uppleva tillit till ett färre antal personal. Det är viktigt att patienten inte behöver återupprepa trauman om det inte är för ett terapeutiskt syfte och känner sig trygg med personalgruppen för att uppleva att vården känns anpassad för den unika individen.
I resultatet framkom det att patienter upplevde att de blev illa bemötta i såväl somatiska som psykiatriska vården och de upplevde att det var på grund av deras psykiska ohälsa. Patienter har upplevt diskrimination och att de inte setts som en människa utan som ett objekt.
Dahlborg Lyckhage (2015, s. 69) beskriver att ojämlikhet råder mellan personal och patient eftersom personalen har en högre makt genom bland annat för att personalen sitter med mer kunskap och information. Halldorsdottir (1996) har arbetat fram en teori om mötet mellan vårdpersonal och patient. I teorin utformades två begrepp, “bron” och “väggen”. Dessa beskriver olika typer av interaktioner, negativa och positiva. Mellan dessa begrepp står den sårbara patienten. Personal inom hälso- och sjukvården möter dagligen patienter med olika personligheter, kommunikationen är viktig för att kunna bygga relation och för att patienterna ska känna ett förtroende för vårdpersonalen. Halldorsdottir (1996) menar att man måste bygga upp en professionell kontakt med hjälp av kommunikation och samhörighet mellan patient och vårdpersonal. I litteraturstudien upplevde flera patienter att de genom en dålig kommunikation och samhörighet inte kände sig delaktig. Enligt Halldorsdottir (1996) ska personalen ha olika kompetenser för att kunna hjälpa patienterna genom att stärka dem och ge kunskap till patienten som ska bidra till en god vårdrelation. Personalen inom hälso-och sjukvården ska ha kompetens att göra kliniska bedömning och därmed kunna en
individanpassad vård för patienten. När personalens vårdande upplevs som respektfull och genuin upplever patienter en ökad känsla av hälsa och en jämlikare vård skapas.
Halldorsdottir (1996) teori kan appliceras i vården för att skapa en bättre förutsättning till en vård där patienter med psykisk ohälsa möts med respekt, känner sig sedda och upplever att de ses som människor bakom sin psykiska ohälsa.
Metoddiskussion
Trovärdigheten i denna litteraturstudie har värderats genom att bedöma tillförlitlighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet enligt Polit och Beck (2012, s. 584–585).
För att stärka tillförlitlighet har svenska MeSH-termer används och i sökningen användes booleska sökordet ”AND” för att få fram fler studier. Vi använde oss inte av “NOT” eftersom det hade begränsat sökningen. Vi använde oss inte av sökordet “OR” trots att detta hade stärkt tillförlitligheten enligt Willman et al. (2011, s.73). “OR” användes inte eftersom vi fann många bra artiklar genom att endast använda “AND”, vi är medvetna om att “OR” hade kunnat göra vår sökning bredare. Litteratursökningen har sökts i två olika databaser som handhar omvårdnadsforskning vilket kan öka studiens trovärdighet då det är större chans att hitta artiklar med rätt relevans till studien som gjordes (Henricsson, 2012, s.473). Om vi hade använt ytterligare sökmotorer hade tillförlitligheten kunnat stärkas ytterligare (Willman et al., 2011, s.72–73). Samtliga artiklar kvalitetsgranskas av SBU (2014, s. 229) och alla artiklar under 60 procent exkluderades från att användas i resultatet. I resultatet fanns det med en med låg kvalité, 7 med medel och 6 stycken artiklar med hög kvalité.
Texten lästes igenom ett flertal gånger för att få en känsla för texten och inte missa viktigt innehåll i texten. Textenheterna plockades ut i en textkondensering för att bevara kärnan i texten och översätta dem till svenska. Textenheterna översattes till svenska men båda texterna stod kvar bredvid varandra i tabellen för att lätt kunna gå tillbaka till ursprungstexten för att inte tveksamhet skulle uppstå och därmed kunna öka tillförlitligheten. För att inte tappa innehållet vid översättning av den engelska texten har svensk-engelsktalande tolk fått bekräfta översättningarna. Tillförlitligheten i resultatet stärks ytterligare genom att man använder citat från ursprungstexten, (Graneheim & Lundman, 2004) vilket vi valde att göra. Genom att kunna göra om samma studie och få ett liknande resultat kan man påvisa
pålitlighet (Wallengren & Henricsson, 2012, s. 408). Analysen har beskrivits utifrån
Graneheim och Lundmans (2004) metodartikel där dem beskriver manifest innehållsanalys. För att öka trovärdigheten i texten har handledare granskat arbetet och två seminarier har genomförts med kurskamrater som fått granska texten.
En manifest ansats stärker en studies bekräftelsebarhet eftersom materialet har tolkats så lite som möjligt (Holloway & Wheeler, 2010, s. 303). Eftersom tiden till denna
litteratursammanställning var begränsad och blev även tiden för litteratursökningen det, vilket kan påverka examensarbetets kvalitet (Henricsson, 2012, s. 473).
Överförbarhet gäller när det går att föra över resultatet till andra grupper eller kontexter (Wallengren & Henricson, 2012, s. 488). Vi tror att denna sammanställning är överförbar
internationellt och i Sverige eftersom slutsatsen av resultatet är något som kan användas i mötet med alla människor, att lyssna, visa respekt och bekräftelse i samtalet. I relation till vart studierna är genomförda så är det överförbart i Sverige, USA, England, Norge, Australien, Tyskland, Irland och länder som kan likställas med dessa.
Slutsatser och klinisk betydelse
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta i hälso- och sjukvården. I resultatet framkom det att personer med psykisk ohälsa upplever att de inte blev tagna på allvar när de sökte vård. Flera av studierna visade på att många patienter upplevde att personal inte gav dem tillräckligt med tid och de kände sig inte bekräftade av personalen. Patienterna upplevde att personalen bara såg deras sjukdom och inte personen bakom sjukdomen.
Det visar sig att det är viktigt att personalen vågar fråga hur det är och inte försöka se patienten som ett problem, varken för sig själv eller för en annan klinik. Oavsett vart
patienten söker vård om det är inom somatiska vården eller inom psykiatrin så ska personalen kunna prata om frågor som dyker upp oavsett om det har och göra med en rädsla för döden eller att det kommer upp frågor om psykisk ohälsa. När patienter med psykisk ohälsa söker vård för somatiska symtom är det viktigt att deras psykiska ohälsa inte överskuggar detta. Kunskapen att bemöta patienter på ett respektfullt sätt och kunna lyssna vad patienter har att säga oavsett vilken bakgrundshistoria patienten har är viktig hos alla sjuksköterskor.
Slutsatsen av denna litteraturstudie är att patienter med psykisk ohälsa kan uppleva ett gott bemötande genom att personalen lyssnar, bekräftar vad de hört och inkluderar patienten i deras behandling. Detta innebär att den som vårdar behöver ha fokus på patientens berättelse istället för att alltid ha all fokus på den psykiska ohälsan. Detta för att öka kraven på
Referenser
* Vetenskapliga artiklar som ingår i analysen
Albus, C. Waller, C., Fritzsche, K., Gunold, H., Haass, M., Hamann, B., Herrmann-Lindgren, C. (2019). Significance of psycohosocial factors in cardiology: update 2018:
Position paper of the German Cardiac Society. Clinical Research In Cariology: Offical Journal Of The German Cardiac Society. http://doi.org/10.1007/s00392-019-01488-w
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Berg, L. (1,2), & Danielson, E. (1). (n.d.). Patients’ and nurses’ experiences of the caring relationship in hospital: An aware striving for trust. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 21(4), 500–506. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/j.1471-6712.2007.00497.x
*Bilderbeck, A. C., Saunders, K. E. A., Price, J., & Goodwin, G. M. (2014). Psychiatric assessment of mood instability: qualitative study of patient experience. British Journal of
Psychiatry, 204(3), 234–239. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1192/bjp.bp.113.128348
Bian, M., & Leung, L. (2015). Linking Loneliness, Shyness, Smartphone Addiction Symptoms, and Patterns of Smartphone Use to Social Capital. Social Science Computer
Review, 33(1), 61–79. https://doi.org/10.1177/0894439314528779
*Biringer, E., Hartveit, M., Sundfør, B., Ruud, T., & Borg, M. (2017). Continuity of care as experienced by mental health service users - a qualitative study. BMC Health Services
Research, 17, 1–15. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1186/s12913-017-2719-9
*Björk Brämberg, E., Torgerson, J., Norman Kjellström, A., Welin, P., & Rusner, M. (2018). Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family
Practice, 19, 1–N.PAG. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1186/s12875-017-0687-0
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170–177.
*Brondani, M. A., Alan, R., & Donnelly, L. (2017). Stigma of addiction and mental illness in healthcare: The case of patients’ experiences in dental settings. PLoS ONE, 12(5), 1–13. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0177388
Clapperton, A., Newstead, S., Frew, C., Bugeja, L., & Pirkis, J. (2019). Pathways to suicide among people with a diagnosed mental illness in Victoria, Australia. Crisis: The Journal of
Crisis Intervention and Suicide Prevention.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1027/0227-5910/a000611
Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser: Narrativer. I F. Friberg (Red.).
Dags för uppsats. (s. 171–181). Lund: Studentlitteratur.
Dahlborg-Lyckhage, E. (2015). Vårdandets normer - minskat handlingsutrymme för vårdare och patient. I Jämlik vård Normmedvetna perspektiv (s. 61–77). Lund: Studentlitteratur. *Dahlöf, L., Simonsson, A., Thorn, J., & Larsson, M. E. (2014). Patients’ experience of being triaged directly to a psychologist in primary care: a qualitative study. Primary Health Care
Research & Development (Cambridge University Press / UK), 15(4), 441–451.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1017/S1463423613000339
Davey, A., Asprey, A., Carter, M., & Campbell, J. L. (2013). Trust, negotiation, and
communication: young adults’ experiences of primary care services. BMC Family Practice,
14(1), 202–220. https://doi.org/10.1186/1471-2296-14-202
Ekblom, E., & Börjesson, M. (2015). Svenskar rör sig för lite. Svensk idrottsforskning (1), 2– 3. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:844704/FULLTEXT01.pdf
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Eldh, A. C., Ekman, I., & Ehnfors, M. (2006). Conditions for Patient Participation and Non-Participation in Health Care. Nursing Ethics, 13(5), 503–514.
Folkhälsomyndigheten (2018). Hämtad 2019-10-18 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/ Folkhälsomyndigheten (2018). Hämtad 2019-10-01 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/ Folkhälsomyndigheten (2019). Hämtad 2019-10-01 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-minska-stigma/ Folkhälsomyndigheten (2019). Hämtad 2019-10-18 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/ Folkhälsomyndigheten (2019). Hämtad 2019-09-20 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red), Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 37-48). Lund:
Studentlitteratur.
*Gaillard, L. M., Shattell, M. M., & Thomas, S. P. (2009). Mental health patients’ experiences of being misunderstood. Journal of the American Psychiatric Nurses
Association, 15(3), 191–199. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/1078390309336932
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105–113. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Halldorsdottir, S. (1996) Caring and Uncaring Encounters in Nursing and Health Care – Developing a Theory.Doctoral Dissertation, Linköpings Universitet, Linköping
*Hamilton, S., Pinfold, V., Cotney, J., Couperthwaite, L., Matthews, J., Barret, K., … Henderson, C. (2016). Qualitative analysis of mental health service users’ reported
experiences of discrimination. Acta Psychiatrica Scandinavica, 134 (Suppl 446), 14–22. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1111/acps.12611
Henricson, M. (2012). Diskussion I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från
idé till examination inom omvårdnad (s. 471–479). Lund: Studentlitteratur
Henricson, M. & Billhult, A (2012). Kvalitativ design I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 129–137). Lund:
Studentlitteratur
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. (3., [updated] ed.). Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
*Jones IR, Ahmed N, Catty J, McLaren S, Rose D, Wykes T, & Burns T. (2009). Illness careers and continuity of care in mental health services: a qualitative study of service users and carers. Social Science & Medicine, 69(4), 632–639.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.socscimed.2009.06.015
Jormfeldt, H., Svedberg, P., & Arvidsson, B. (2003). Nurses’ concentopns of how health processes are promoted in mental health nursing. Journal of psychiatric & Mental Health
Nursing (Wiley- Blackwell), 10(5), 608. http://doi.org/10.1046/j.1365-2850.2003.00642.x
Karolinska Institutet. (2019). Svensk Mesh (KI). Hämtad 2019-10-01 från https://mesh.kib.ki.se/
*Lakeman, R., McGowan, P., MacGabhann, L., Parkinson, M., Redmond, M., Sibitz, I., … Walsh, J. (2012). A qualitative study exploring experiences of discrimination associated with mental-health problems in Ireland. Epidemiology and Psychiatric Sciences, 21(3), 271–279. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1017/S2045796012000017
Lindsey, E., & Hartrick, G. (1996). Health-promoting nursing practice: the demise of the nursing process? Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell), 23(1), 106–112. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.1996.tb03142.x
Matar Boumosleh, J., & Jaalouk, D. (2017). Depression, anxiety, and smartphone addiction in university students- A cross sectional study. PLoS ONE, 12(8), 1–14.
Mellor, D., Davison, T., McCabe, M., George, K., Moore, K., & Ski, C. (2006). Satisfaction With General Practitioner Treatment of Depression Among Residents of Aged Care
Facilities. Journal of Aging & Health, 18(3), 435–457. https://doi.org/10.1177/0898264306286199
*McCallum, S. L., Mikocka, W. A. A., Gaughwin, M. D., Andrews, J. M., & Turnbull, D. A. (2016). “I’m a sick person, not a bad person”: patient experiences of treatments for alcohol use disorders. Health Expectations, 19(4), 828–841. https://doi.org/10.1111/hex.12379 *Molin, J., Graneheim, U. H., & Lindgren, B.-M. (2016). Quality of interactions influences everyday life in psychiatric inpatient care--patients’ perspectives. International Journal of
Qualitative Studies on Health & Well-Being, 11, 1–N.PAG.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.3402/qhw.v11.29897
*Morgan, A. J., Reavley, N. J., Jorm, A. F., & Beatson, R. (2016). Experiences of
discrimination and positive treatment from health professionals: A national survey of adults with mental health problems. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 50(8), 754– 762. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1177/0004867416655605
Muralidharan, A., Mills, W. L., Evans, D. R., Fujii, D., & Molinari, V. (2019). Preparing Long-Term Care Staff to Meet the Needs of Againg Persons With Serious Mental Illness.
Journal of the American Medical Directors Association, 20(6), 683-688.
http://doi.org/10.1016/j.jamda.2019.03.018
Newman, D., O’Reilly, P., Lee, S. H., & Kennedy, C. (2015). Mental health service users’ experiences of mental health care: an integrative literature review. Journal of Psychiatric &
Mental Health Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 22(3), 171–182.
https://doi.org/10.1111/jpm.12202
Nurses’ conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. (2003). Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, (5), 608. https://doi.org/10.1046/j.1365-2850.2003.00642.x
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research. Generating and assessing evidence for
nursing practice. (8th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, Wolters Kluwer 28
Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing,
14(4), 249–257. https://doi.org/10.1111/j.1440-0979.2005.00389.
Rehnsfeldt, A. (2014). Livsförståelse som utgångspunkt för patientens perspektiv. I G. Wiklund (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa. På avancerad nivå (s. 60–74). Lund: Studentlitteratur.
Sanden, R., Pryor, J., Stutterheim, S., Kok, G., Bos, A., van der Sanden, R. L. M., … Bos, A. E. R. (2016). Stigma by association and family burden among family members of people with mental illness: the mediating role of coping. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology,
51(9), 1233–1245. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1007/s00127-016-1256-x
SBU (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. (2 uppl.) Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering
Schröder, A., Ahlström, G., & Larsson, B. W. (2006). Patients’ perceptions of the concept of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Journal of Clinical
Nursing (Wiley-Blackwell), 15(1), 93–102. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2005.01241.x
*Staiger, T., Waldmann, T., Rüsch, N., & Krumm, S. (2017). Barriers and facilitators of help-seeking among unemployed persons with mental health problems: a qualitative study. BMC
Health Services Research, 17, 1–9.
https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1186/s12913-017-1997-6
SFS 2014:821 Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2016). Vad är psykisk ohälsa? [Broschyr]. Hämtad 2019-10-31 från
Kunskapsguiden, https://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn-unga/Sidor/Vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx
Svensk sjuksköterskeförening (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm
Syrén, S. (2014). Vilken är min plats i tillvaron? I G. Wiklund (Red.), Vårdande vid psykisk
*Tatlow-Golden, M., & McElvaney, R. (2015). A bit more understanding: Young adults’ views of mental health services in care in Ireland. Children and Youth Services Review, 51, 1–9. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.childyouth.2015.01.014
Tognazzini, P., C., Kean, A.-M., & Wong, K.K. (2008). Reducing the Stigma of Mental Illness. CANADIAN NURSE, (8), 30. Retrieved from
http://search.ebscohost.com.proxy.lib.ltu.se/login.aspx?direct=true&db=edsbl&AN=RN2380 05266&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Wade, D. T. (2007). Social roles and long-term illness: is it time to rehabilitate convalescence?Clinical Rehabilitation, 21(4), 291–298.
https://doi.org/10.1177/0269215507077799
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till
examination inom omvårdnad (s. 481–496). Lund: Studentlitteratur.
Wiklund, L & Nordin, A. (2014). Glädje, kreativitet och nyfikenhet – resurser i patientens hälsoprocesser. I G. Wiklund (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa. På avancerad nivå. (s. 98–115). Lund: Studentlitteratur.
Williams, B., Cattell, D., Greenwood, M., LeFevre, S., Murray, I., & Thomas, P. (1999). Exploring ‘person-centredness’: user perspectives on a model of social psychiatry. Health &
Social Care in the Community, 7(6), 475–482.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2524.1999.00215.x
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtzevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet (3. uppl.). Studentlitteratur: Lund.
Willman, B., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad- en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan
Wisten, A., Rundgren, Å., Larsson, B. (2013). Akutgeriatrik. Lund: Studentlitteratur. World Health Organization (2019). Mental Health: Strenghtening our response. Hämtad 2019-10-31 från
http://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicable-diseases/mental-health/data-and-resources
