Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@ kau.se www.kau.se Estetisk - Filosofiska Fakulteten
Eva Bengtsson
Barn och elever i
behov av särskilt
stöd
Rektorers hantering och
uppfattning av stödet i
skolan
Specialpedagogik
C-uppsats
Datum/Termin: 11-05-29 Handledare: Tomas Saar Examinator: Hector Peréz Prieto
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till rektorer och alla som bidragit till min undersökning. Ett särskilt tack till min handledare Tomas Saar forskare på Karlstads Universitet som har varit ett stort stöd under arbetsprocessen.
Arbetet har givit mig nya kunskaper och reflektioner om rektorers uppfattning och hantering av fortsatta stödåtgärder för barn i behov av särskilt stöd.
Min förhoppning är att resultatet ska leda till nya kunskaper och fortsatt forskning inom området.
Abstract
Title: Children and students with special needs, Principals’
management and perception of support at school. Authors: Eva Bengtsson
Department: Estetiska – Filosofiska Fakulteten, University of Karlstad Date: 29 May, 2011
The purpose of this essay is to follow up a group of children with need of special support, from pre-school to school, where I want to find out how principals perceive and deal with measures to support these children. I also wanted to find out if the principals felt that these children receive adequate support and assistance to meet the individual goals that are set by the planned measure of action by the school. The essay is based on my survey, interviews with the principals, literature and research in the area. The survey revealed that many children who received support in the nursery and kindergarten were in need of continued support at school start. Research and literature in the field show that children / students in preschool and school do not receive enough support or the wrong kind of support. The survey of children in family day care and preschool is inspired by the qualitative method, ethnography. In this interview survey, I conducted interviews with 16 principals, from a municipality in Stockholm County, of whom two responded by e-mail. The results of the survey show that the children who were part of my survey were in need of continued support measures under the principals. Of the principals who were interviewed, there were more than two-thirds who felt that the children / students receive adequate support and assistance. In summary, some children / students need more support or other form of support in the future. It was found that some children / students will never reach the goals, despite major efforts by the school. Many principals see the big picture when planning measures to support children / students, where not only the child / student is in focus, but also other factors in schools have crucial significance, such as the environment, organization and staff. The essay should lead to a better understanding and knowledge in this area.
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att följa upp en grupp barn i behov av särskilt stöd från förskola till skola, där jag vill ta reda på hur rektorerna upplever och hanterar stödåtgärder för dessa barn. Jag ville också ta reda på om rektorerna anser att barnen får tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de individuella mål som är uppsatta utifrån planerad handlingsplan/åtgärdsprogram av skolan. Uppsatsen baseras på min kartläggning, intervjuer med rektorer, litteratur och forskning inom området. Av kartläggningen framkom det att många barn som fått stöd i familjedaghem och förskola var i behov av fortsatt stöd vid skolstart. Forskning och litteratur inom området visar bland annat att barn/elever i förskola och skola inte får tillräckligt med stöd eller fel slags stöd. Kartläggningen av barnen i familjedaghem och förskola är inspirerad av den kvalitativa metoden etnografi. I intervjuundersökningen har jag genomfört intervjuer med 16 rektorer från en kommun i Stockholms län, där två svarade via e-post. Resultatet av intervjuundersökningen visar att de barn som ingick i min kartläggning var i behov fortsatta stödåtgärder enligt rektorerna. Av de rektorer som intervjuades så var det mer än två tredjedelar som ansåg att barnen/eleverna får tillräckligt med stöd och hjälp. Sammanfattningsvis kommer en del barn/elever behöva mer stöd eller annan form av stöd i framtiden. Det framkom att några barn/elever aldrig kommer att nå målen, trots stora insatser från skolan. Många rektorer ser till helheten när de planerar stödåtgärder för barnen/eleverna, där inte bara barnet/eleven är i fokus, utan även att andra faktorer i skolan har en avgörande betydelse som miljön, organisation och personal. Arbetet ska leda till en ökad förståelse och kunskap inom detta område.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1. Inledning ... 6 1.2 Syfte ... 7 1.3 Frågeställning ... 7 2. Begreppsdefinition ... 83. Styrdokument och tidigare forskning ... 8
3.1 Styrdokument ... 8
3.2 Definitionen av barn i behov av särskilt stöd i förskola och skola ... 10
3.3 Svårigheter som föranleder till extra stöd ... 11
3.4 Stödets utformning i förskola och skola ... 12
3.5 Rektors ansvar ... 13
3.6 Sammanfattning av styrdokument och tidigare forskning ... 14
4. Metod ... 15
4.1 Urval ... 16
4.2 Kartläggning ... 16
4.3 Intervjuer med rektorer ... 17
4.4 Etiska aspekter ... 19
4.5 Undersökningens tillförlitlighet och giltighet ... 19
5. Genomförande av kartläggningen ... 20
5.1 Resultat av kartläggningen ... 22
5.2 Stödets utformning ... 22
5.3 Beskrivna svårigheter hos barnen ... 23
5.4 Sammanfattning av kartläggningen ... 24
6. Genomförande av intervjuundersökningen ... 25
6.1 Resultat av intervjuundersökningen ... 27
6.2 Analys och sammanfattning från intervjuerna ... 32
7. Diskussion ... 34 7.1 Metoddiskussion ... 34 7.2 Resultatdiskussion ... 36 8. Framtida forskning ... 39 9. Referenser ... 40 Bilaga 1 ... 42 Bilaga 2 ... 43
6
1. Inledning
Mitt intresse för denna undersökning har väckts genom min egen erfarenhet under de elva år jag varit verksam som resurssamordnare för barn i behov av särskilt stöd i den kommun där undersökningen genomförts. I mitt arbete har jag tagit del av information och dokumentation från familjedaghem, förskolor, föräldrar och andra professioner utanför verksamheterna. Det har då framkommit att många barn som fått och har stöd i familjedaghemmet eller i förskolan är i behov av fortsatt stöd när de börjar i skolan. Med den information som jag har tagit del av och som jag har tillgång till genomförde jag en kartläggning under hösten 2010 fram till våren 2011. Syftet med kartläggningen var bland annat att ta reda på hur många barn som var i behov av fortsatt stöd vid skolstart. Det har inte tidigare genomförts någon undersökning där man har följt en grupp barn i behov av särskilt stöd, med olika svårigheter från förskola till skola. Vi saknar kunskap om hur rektorerna hanterar och uppfattar en grupp barn i behov av särskilt stöd från förskola till skola. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av min kartläggning och intervjuer med rektorer.
Det har genomförts en del forskning och studier om barn i behov av särskilt stöd inom respektive förskola och skola. Där har man bland annat kommit fram till att barn i förskola inte får tillräckligt med stöd och att elever i skolan får för lite stöd och eller fel sorts stöd. Rapporten från Skolverket (2008a) ”Tio år efter förskolereformen” visade kommunenkäten att mer en hälften av kommunerna bedömde att resurserna var otillräckliga samtidigt som de ansåg att andelen barn med stödbehov ökat. Däremot bedömer 75 procent av förvaltningscheferna att insatserna för barn i behov av särskilt stöd är effektiva (Skolverket, 2008a, s. 60).
Av Skolverkets lägesbedömning (2007) framkom att 80 procent av ansvariga inom förskola menar att insatserna inte är tillräckliga för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Skolverkets (2003) ”Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan” visar att var femte elev som bedöms vara i behov av särskilt stöd inte får det enligt skolpersonalens bedömning.
Skolverkets ”Sammanställning och analys av inspektionsresultaten” visar att var fjärde rektorsområde i grundskolan behöver förbättra sitt arbete med att tillgodose elevers rätt till särskilt stöd (Skolverket, 2004). En annan studie från Myndigheten för skolutveckling (2005) visar att ekonomiska resurser framhålls som en viktig faktor, då skolans personal fått uppge skäl till att en del elever i behov av särskilt stöd får för lite stöd. Andra skäl som nämns i rapporten är brister i organisationen och brister i personalens kompetens.
7
I Skolverkets rapport (2009) framkom det att kunskaperna fortfarande är begränsade vad det gäller ekonomiska resursers betydelse för kvalitet och resultat i förskola och skola. I Skolverkets allmänna råd anges att kommunerna fortlöpande bör utvärdera om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna som gjorts är relevanta (Skolverket, 2005a).
Med bakgrund av tidigare forskningar, studier och kunskap inom förskola och skola om barn i behov av särskilt stöd, föranleder det mig att ta reda på hur rektorerna hanterar och uppfattar stödåtgärder för den grupp barn som enligt min kartläggning var i behov av fortsatt stöd vid skolstart.
1.2 Syfte
Mitt övergripande syfte med uppsatsen är att följa upp en grupp barn i behov av särskilt stöd från förskola till skola. Syftet består av två delsyften:
Ett delsyfte är att med min kartläggning ta reda på hur många barn som var i behov av särskilt stöd i familjedaghem och förskola som tilldelades individförstärkning, stödets utformning och beskrivna svårigheter hos barnen.
Det andra delsyftet är att studera hur rektorerna uppfattar och hanterar barnens fortsatta behov av stödåtgärder och hur åtgärderna är utformade i skolan för den grupp barn som ingick i min kartläggning. Jag vill också ta reda på om rektorerna anser att barnen får tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de individuella mål som är uppsatta utifrån planerad handlingsplan/åtgärdsprogram av skolan.
1.3 Frågeställning
Mina frågeställningar i min kartläggning är:
1. Hur många barn är i behov av särskilt stöd i familjedaghem och förskola som tilldelas individförstärkning
2. Stödets utformning i familjedaghem och förskola 3. Beskrivna svårigheter hos barnen
8
För att uppnå mitt syfte i min intervjuundersökning har jag utgått från följande frågeställningar:
1. Hur stor andel av barnen från min kartläggning tilldelas individförstärkning när det böjar i förskoleklass eller år ett enligt rektorerna?
2. Hur uppfattar och hanterar rektorerna stödets utformning för den grupp barn som är i behov av fortstatt stöd när de börjar i förskoleklass eller år ett?
3. Anser rektorerna att barnen/eleverna får tillräckligtmed stöd och hjälp för att klara de individuella mål som är uppsatta utifrån planerad handlingsplan/åtgärdsprogram i förskolklass eller år ett av skolan?
2. Begreppsdefinition
Begreppet ”Individförstärkning” menas i denna undersökning en ekonomisk tilldelning till familjedaghem, förskolor och skolor som har barn/elever i behov av särskilt stöd. Verksamheterna kan ansöka om centrala medel från kommunen (individförstärkning) om inte egna resurser som ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska räcker till för att sätta in en mer omfattande stödåtgärd för barnet/eleven. I ansökan om individförstärkning ska handlingsplaner och åtgärdsprogram bifogas, där ska det bland annat framgå vad som gjorts tidigare och hur verksamheten planerat att stödja barnet/eleven.
Stödet eller stödåtgärder menas i denna undersökning att barnet/eleven i familjedaghemmet, förskolan eller skolan kan ha extra insatser i form av egen person, personalförstärkning i gruppen, färre barn/elever i gruppen, handledning/konsultation, specialanpassat material eller att var i mindre grupp hela dagen eller del av dagen.
3. Styrdokument och tidigare forskning
3.1 Styrdokument
Förskola och skola styrs av nationella styrdokument. Kommunerna har där en stor frihet att inom rammarna utforma verksamheterna. Skollagen anger de övergripande mål och riktlinjer för hur verksamheterna ska utformas. Läroplanen för förskola (Lpfö-98) anger de mål och riktlinjer som gäller för förskolebarn. Förskolans uppdrag är att erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet ”där omsorg, fostran och lärandet bildar en helhet” (Lpfö-98).
9
I skollagen 2 b kapitlet 1§ sägs att ”utbildningen i förskoleklass skall stimulera utveckling och lärande, den skall ligga till grund för fortsatt skolgång” (SFS 1985: 1100). Läroplan Lpo -94 gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidsverksamhet. Skollagen anger i 4 kapitlet § 1 målen för grundskolan som säger att ”utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att kunna delta i samhällslivet” (SFS 1985: 1100).
Vid övergången från förskola till skola ska enligt Lpfö -98 förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan, fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.
Förskolans uppdrag är bland annat att arbeta förebyggande med barn som anses vara i behov av särskilt stöd, för att hindra att barnet utvecklas negativt eller får problem i förskoleklass eller skola (Markström, 2007). I Lpo-94 står det att skolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan och fritidshemmet för att stödja barns allsidiga utveckling. Inom förskola och förskoleklass är undervisningen och pedagogiken oftast så utformad att den ska anpassas till alla barn oavsett behov av stöd, främja barns utvecklingsmöjligheter och motverka att hinder uppstår.
Rätten till stöd regleras i läroplan, skollag och i grundskoleförordningen. Skollagen 2 a kapitlet § 3 anger att ”Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall utgå ifrån varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver” (SFS 1985: 1100).
I förskolan skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Detta innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika (Lpfö-98).
I skollagen 1 kapitlet § 2 står att ”i utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd” (SFS 1985: 1100). Särskilt stöd för barn i förskoleklass anges i kapitel 2 b § 1 att: ”särskilt stöd skall ges till barn som behöver det”.
I grundskoleförordningen om särskilda stödinsatser 5 kapitlet § 5 anges att ”särskilt stöd ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör” (SFS 1985: 1100).
Olika stödinsatser som kan riktas till elever enligt kapitel 5 grundskoleförordningen är: studiehandledning, stödundervisning, särskild undervisning och anpassa studiegång. Grundskoleförordningen beskrivet vilka former för stöd som kan riktas för elever i behov av särskilt stöd. För barn i förskola, förskoleklass och inom skolbarnsomsorgen
10
ska stödet ges inom den ordinarie verksamheten, inga former för stödinsatser är beskrivna för de olika verksamheterna.
Övriga styrdokument som kommunerna ska följa är kommunala skolplaner, internationella överenskommelser som FN:s standardregler för funktionshindrade, Salamancadeklarationen och barnkonventionen.
Sammanfattningsvis kan konstateras att av styrdokumenten framgår det att målformuleringarna skiljer sig åt i förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskola, vilket får en avgörande betydelse för hur förskolechefer och rektorer definierar barn i behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som sätt in och på vilket sätt.
3.2 Definitionen av barn i behov av särskilt stöd i
förskola och skola
Det finns ingen entydig definition av vilka barn som omfattas av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Enligt Skolverket (2008a) syftar inte begreppet barn i behov av särskilt stöd på någon enhetlig eller klar avgränsad grupp. Det kan vara barn med tydliga funktionshinder, som rörelsehinder eller syn- och hörselnedsättningar, utgör enligt Skolverket en förhållandevis liten del av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. En betydligt större grupp utgörs av barn med mera diffusa och svårtolkade behov. Det kan gälla barn som har koncentrationssvårigheter, språk – och talsvårigheter, eller psykosociala svårigheter (Skolverket, 2008a, s. 52.)
Olsson och Olsson (2007) anger också att det inte finns någon entydig definition av begreppet elever i behov av särskilt stöd. Hit hör barn med funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter eller svårigheter av psykisk, social, emotionell eller språklig karaktär (Olsson och Olsson, 2007, s.122).
Hur vi definierar barn i behov av särskilt stöd påverkas bland annat av vår syn på vem som är i behov, våra tidigare erfarenheter, våra förväntningar och vår sinnestämning inverkar på de bilder vi gör oss av andra människor (Andersson, 1999).
I forskningsprojektet Pedagogisk verksamhet för små barn i behov av särskilt stöd i
förskolan – generellt och specifikt stöd (PEGS), av Lillvist, A, Sandberg,
Björck-Åkesson och Granlund (2009), framkom det att 70 procent av personalen på förskolan definierar barn i behov av särskilt stöd utifrån svårigheter hos barnet, medan 30 procent av arbetslagen riktar sin uppmärksamhet mot verksamheten när de definierar barn i behov av särskilt stöd. De beskriver då extra resurser som barnet/barnen erhållit, exempelvis att det är barn som behöver mer resurser, tid och personal.
11
Resultatet från PEGS projektet visar att de flesta barn som är behov av särskilt stöd är barn som inte har någon diagnos, men som av olika anledningar har svårt att klara vardagen på förskolan (Lillvist, et al., 2009).
”Children in need of special support are children both with diagnosed conditions and undiagnosed children identified by preschool teachers to be in need of special support “
(Lillvist, 2010, s.14).
Rapporten från Nilholm, Person, Hjerm, och Runesson (2007) menar att det är viktig att kommunerna tydliggör hur man identifierar elever i behov av särskilt stöd, då definitionen skiljer sig åt mellan olika kommuner.
3.3 Svårigheter som föranleder till extra stöd
I rapporten från Skolverket (2008a) säger man att diagnoser används oftare för att identifiera stödbehovet och att det är lättare att ta del av stödresurser om barnet får diagnos. Enligt undersökningen är de vanligaste orsakerna till att stödinsatser beviljas fysiska funktionshinder, samt språk och talsvårigheter. Den vanligaste svårigheten för barn i behov av särskilt stöd i förskolan är relaterat till tal och språk samt samspel med andra barn (Lillvist, et al., 2009).
Enligt Skolverket (2008b) är det i huvudsak två olika typer av svårigheter som föranleder till särskilt stöd i grundskolan, lärande- och beteende svårigheter, läs – och skrivsvårigheter är enskilt det vanligaste i de lägre åldrarna. Bland de äldre eleverna dominerar beteendeproblem.
De vanligaste skälen till att äldre elever bedöms vara i behov av särskilda stödåtgärder är enligt rektorernas bedömning, att finna hos eleven själv, individuella förutsättningar eller egenskaper som motiverar särskilda stödåtgärder. Rektorerna menar att det har med den enskilde eleven att göra (Giota och Emanuelsson, 2011).
Enligt Olsson och Olsson (2007) kan behovet av stöd växla under skoltiden beroende på skolämnen, bemötande och närmiljön. Stödbehovets orsak kan finnas hos individen, i klassen eller i familjen, behovet kan också vara brister i skolans organisation (Olsson och Olsson, 2007, s.123).
12
3.4 Stödets utformning i förskola och skola
I förskolan, förskoleklassen och inom skolbarnsomsorgen finns inga givna lösningar på hur stödets skall utformas, utan de skall ges utifrån varje barn/elevs behov och förutsättningar. Stödet i förskolan, förskoleklass och på fritidshemmet ska ges i verksamheten som barnet/eleven går på. I skolan ska stödet ges i första hand inom den grupp som barnet eller eleven tillhör.
För att skapa en verksamhet där alla barn och elever utvecklas efter sina egna förutsättningar behövs både generella och specifika insatser. Inom förskolan, förskoleklassen och på fritidshemmet kan insatsen vara, minskat antal barn elever i gruppen, en person som stöd i gruppen, en egen assistent/resursperson eller att vara i mindre grupp. Det kan också vara anpassat material, hjälpmedel och en anpassad miljö. Vanligt förekommande är att personalen får handledning/ konsultation i arbetet eller fortbildning inom ett specifikt område. Många barn och elever kan ha en kombination av flera insatser samtidigt under dagen/veckan och i olika omfattning.
I kommunenkäten från Skolverkets rapport (2008a) efterfrågades vilken typ av insatser som förekommer för barn i behov av särskilt stöd i förskola, svaren löd:
Personalhandledning/ konsultation
Personalförstärkning/extra resurs
Minskning av antalet barn på avdelningen
Resursavdelning
Anpassning av lokaler
Andra insatser
Enligt rapporten är det vanligast förekommande insatser för barn i behov av särskilt stöd handledning/konsultation och eller personalförstärkning. Det framkom också att särlösningar förekommer i form av resursavdelningar. I rapporten framgick att resursavdelningar och personalförstärkning oftast var förekommande i storstadsområden än i andra kommuner (Skolverket, 2008a). Enligt Lutz (2009) söker personal på förskolan stöd för ett barn där de kan frigöra tid för att arbeta specifikt med ett barn som enligt bedömning inte kan få sina behov tillgodosedda i den ordinarie verksamheten. Lutz (2009) menar i sin avhandling att avvikelsebedöma barn i förskoleåldern inom ramen för kategori barn i behov av särskilt stöd fortskrider att utmynna i olika typer av stöd, trots att forskningen kring bedömningsgrunderna är mycket begränsade.
De långsiktiga effekterna av stödet är inte heller klarlagda vilket är problematiskt eftersom stödet enligt Lutz förutsätter en avvikelsebedömning (Lutz, 2009, s. 103). Inom skolan förekommer olika alternativa lösningar för elever i behov av särskilt stöd, lösningarna kan vara enligt (Nilholm, Persson, Hjerm och Runessons rapport 2007):
13 Integrering i grundsärskolegrupp
Anpassning av klasstorlek
Särskild undervisningsgrupp mer än 50 % av tiden
Extra lärarresurs i klassrummet, tillgång till assistent i klassrummet
Elever undervisas både i stor och liten grupp mindre än 50 % av tiden
Eleven ingår i en mindre klass/grupp och får handledning av specialpedagog och särskild undervisning av speciallärare/specialpedagog under viss tid i veckan
Det mest vanligt förekommande lösningarna i grundskolan var särskild undervisning av speciallärare/specialpedagog under en viss tid i veckan. Det minst förekommande var integrering i grundsärskolegrupp och anpassning av klasstorleken.
Enligt rapporten framkom att betydelsen av att organisatoriska lösningar skapas, vilka ger de bästa möjligheterna att ge individuellt anpassad hjälp. Särlösningar som till exempel i form av speciella grupper ses inte som något negativt. Rapporten visar också att många kommuner eftersträvar lösningar där stödet ges av pedagogisk utbildad personal i den vanliga undervisningsmiljön (Nilholm, et al., 2007). Giota och Emanuelssons rapport (2011) visar att inkluderande specialpedagogiska lösningar är vanligare i de tidiga åldrarna.
3.5 Rektors ansvar
Om ett barn eller en elev är i behov av särskilda stödåtgärder har förskolechef eller rektor ansvar att besluta om barnets eller elevens behov av stöd. Inom förskolan ansvarar förskolechefen för att verksamheten utformas så att barnet får de stöd, hjälp och de utmaningar de behöver enligt (Lpfö-98). I skolan ansvarar rektor för barn i förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskolan. Många rektorer i den kommun som undersökningen genomfördes i ansvara även för förskoleverksamhet.
Det är av stor betydelse vilken människosyn och kunskap rektorerna har om barn i behov av särskilt stöd. Synen på vad som är avvikande respektive normalt påverkas i de beslut som fattas om en elev är i behov av särskilt stöd eller inte. Ett synsätt där individen ses som bristfällig och i behov av speciell hjälp, å andra sidan ett synsätt som kritiskt granskar skolans sätt att hantera elevernas olika förutsättningar (Nilholm, et al., 2007, s 11-12).
I enkätstudien av Nilholm et al., (2007) framkom att rektorer har ett stort inflytande över det särskilda stödets fördelning. Beslut om särskilt stöd fattas av rektor enligt kapitel 5 § 1 grundskoleförordningen. Där anges också rektors ansvar att se till att ett åtgärdsprogram upprättas för elever som av skolans personal eller förälder bedöms vara i behov av särskilda stödåtgärder.
14
”För att identifiera vad för slags svårigheter eller problem en elev har i skolarbetet görs vanligtvis, enligt rektorerna, en bedömning av elevens kunskaper inom ett eller fler ämnen; detta gäller såväl yngre som äldre elever. Denna bedömning används sedan som underlag vid upprättande av åtgärdsprogram och därmed som utgångspunkt för särskilda stödåtgärder” (Giota och Emanuelsson, 2011, s. 55). Skolverkets (2008a) menar att för att försäkra sig om att tillräckliga och adekvata resurser avsätts för särskilt stöd är det nödvändigt att kommunerna känner till såväl omfattningen av stödbehovet som behovets karaktär och om de insatser som görs har avsedd effekt.
Rektorerna har ansvar för bedömning och åtgärder, men eftersom definitionen och innehållet varierar starkt i olika kommuner behöver vi mer kunskap om hur rektorerna handskas med det.
3.6 Sammanfattning av styrdokument och tidigare
forskning
Av styrdokumenten för förskola Lpfö -98 och skola Lpo-94 framgår det att förskolans och skolans mål skiljer sig åt. Barnen i förskolan ska erbjudas en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Utbildningen i förskoleklass ska stimulera utveckling och lärande, den ska ligga till grund för fortsatt skolgång. Medan elever i skolan ska ges kunskaper, färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att kunna delta i samhällslivet. Enligt Lpf-98 och Lpo-94 ska förskola och skola sträva efter att samverka för att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.
Barn och elever som är i behov av särskilt stöd har rätt att i sin verksamhet få det. Hur stödet kan utformas skiljer sig åt enligt det styrdokument som gäller för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och grundskola.
Definitionen av barn i behov av särskilt stöd i förskolan tolkas oftast som barn som har svårigheter att klara vardagen i förskolan. I skolan definieras begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån att eleven inte klarar undervisningen som handlar om de mål som är uppställda inom de olika ämnena. Nilholm et al., (2007) menar hur man definierar barn i behov av särskilt stöd skiljer sig åt mellan olika kommuner. Diagnosen är inte alltid avgörande för om ett barn bedöms vara i behov av särskilt stöd.
Enligt Isaksson (2009) behövs innan stödinsatser erbjuds, specifika behov ha identifieras och utredas inom skolan så att en rättvis fördelning av stödinsatserna kan komma i fråga. De långsiktiga effekterna av stödet för barn i behov av särskilt stöd är inte kartlagt, vilket är problematiskt eftersom stödet förutsätter en avvikelsebedömning (Lutz, 2009).
15
De vanligaste svårigheter som föranleder till stöd i förskolan är enligt Lillvist et al., (2009) relaterat till tal och språk samt samspel med andra barn. I skolan är det i huvudsak två olika svårigheter som föranleder till särskilt stöd. I de yngre åldrarna är det, lärande- och beteendesvårigheter, läs- och skrivsvårigheter. Medan i de äldre åldrarna dominerar beteendeproblem (Skolverket, 2008b). Rapporten från Gitota och Emanuelsson (2011) visar att rektorernas bedömning av skälen till särskilt stöd finns hos eleven själv. Där det är individuella förutsättningar eller egenskaper som anses motivera särskilda stödåtgärder.
Utformningen av stödet i förskola och för de yngre eleverna är oftast i form av personalförstärkning i den befintliga gruppen/klassen. Många barn/elever kan också ha en kombination av flera insatser som till exempel var i den befintliga gruppen, enskild träning eller vara i en mindre grupp.
Skolverkets rapporter (2005b), (2007), (2008a) och (2008b) visar att många barn och elever inte får tillräckligt med stöd eller för lite stöd. Ekonomiska resurser framhålls som viktiga faktorer då skolan får uppge skäl till att elever i behov av särskilt stöd får för lite stöd (Skolverket, 2005b). Andra skäl som anges i kartläggningen är brister i organisationen, brister i personalens kompetens. Rektorerna ansvarar för att om ett barn/elev är i behov av särskilt stöd upprätta en handlingsplan/ åtgärdsprogram. Upprättandet av åtgärdsprogram i förskola och förskoleklass är friviligt i grundskolan är det en skyldighet.
4. Metod
I detta avsnitt beskrivs metod, val undersökningsgrupp, genomförande, etiska aspekter och om undersökningens tillförlitlighet och giltighet. Mitt arbete består av två delar dels av min förstudie som är en kartläggning genomförd under hösten 2010 fram till våren 2011 och intervjuer med rektorer under våren 2011.
I mitt förarbete till undersökningen har jag valt att utgå från Patel och Davidsson (2003,s.39), där de anger stegen i en forskningsprocess som består av att ”identifiera problemet, formulera syftet och frågeställningen, litteraturgenomgång, eventuellt precisering av problemet, val av teknik för informationsuppläggning, val av undersökningsgrupp, val av teknik för informationsinsamling, genomförande, bearbetning och analys samt rapportering”.
Kartläggningen av barnen i familjedaghem och förskola är inspirerad av den kvalitativa metoden etnografi. Kartläggningen har pågått under en längre tid där jag följt den aktuella barngruppen under minst två år. En etnografisk studie pågår under en längre tid i den miljö som ska studeras. I min kartläggning ville jag utifrån en etnografisk studie beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer. En etnografisk studie innebär att söka mening i mänskliga handlingar i olika sammanhang (Ahlberg, 2009). En
16
etnografisk studie är enligt Kullberg, (2004) explorativ, induktiv och kontextuell där delarna är integrerade med såväl varandra som helheten.
För att uppnå mitt syfte och få svar på mina frågeställningar i min föreliggande undersökning har jag valt en kvalitativ metod i genomförandet av mina intervjuer med rektorerna. Den kvalitativa metoden bidrar med en djupare förståelse för det problem som vi studerar, dels beskrivs helheten av det sammanhang som detta inryms i. Metoden kännetecknas av närhet till den källan vi hämtar vår information (Holme och Krohn, 2010). Den kvalitativa metoden bidrar med en djupare förståelse för det problem som vi studerar, dels beskrivs helheten av det sammanhang som detta inryms i. Metoden kännetecknas av närhet till den källan vi hämtar vår information (Holme och Krohn, 2010).
4.1 Urval
Urvalet för min kartläggning var den grupp barn i behov av särskilt stöd som tilldelas individförstärkning i familjedaghem och förskola under minst två år och som till hösten 2010 började i förskoleklass eller år ett.
I intervjuundersökningen var urvalet rektorerna på de skolor som barnen går på. Syftet med intervjuerna är att öka informationsvärdet och för att skapa en grund för en djupare förståelse och mer fullständig uppfattning om det som jag vill ta reda på. Urvalet av rektorerna har jag gjort utifrån vissa medvetna kriterier. Kriterierna för urvalet av rektorer var att de skulle vara rektorer på de skolor som barnen i kartläggningen börjat på till hösten 2010. Jag valde att genomföra respondentintervju som enligt Holme, (2010) är personer som själva är delaktiga i den förförståelse som vi studerar.
4.2 Kartläggning
Mitt tillvägagångssätt för min kartläggning har varit att ta del av skriftlig dokumentation, observationer och samtal med personal inom familjedaghem, förskola, föräldrar och andra personer som har varit viktiga för barnens stödinsatser. Observationer som jag genomfört ute i verksamheterna har varit en öppen observation, vilket betyder enligt Holme, (2010) att personerna ute i verksamheterna har accepterat att jag har observerat. När jag genomfört observationerna så har jag efteråt samtalat med pedagogerna om det jag observerat. Vid observationerna ska forskaren enligt Holme, (2010) titta, lyssna och fråga för att skapa sig en bild av vad som verkligen sker med undersökningsenheterna. Utifrån de beskrivna svårigheter som barnet har och de stödåtgärder som barnet haft har jag i mina observationer tittat på vad som händer i den miljö i familjedaghemmet och förskolan som barnet befinner sig i.
17
Samtalen har skett i samband med mina besök i familjedaghemmen och på förskolorna. Den vanligaste intervjun, den så kallade informella intervjun i etnografisk studie är samtalet som spontant växer fram under datainsamlings- och dataproduktionsprocessen. Intervjuaren följer informanterna och låter sig ledas av informanternas talande innehåll i frågandet på ett så naturligt sätt som möjligt (Kullberg, 2004). Frågorna i samtalen formas enligt Kullberg (2004) av situationer och händelser som förekommer ständigt. Enligt Kullberg (2004) analyserar etnografen kontinuerligt men genomför dessutom en slutlig analys då studien är slutförd, vilken utgör en fördjupning av den kontinuerliga analysen. Rapporteringen sker genom en text som är berättande, beskrivande, analyserande och tolkande. Mitt tillvägagångssätt har varit att ta del av muntlig, skriftlig information och observationer ute i verksamheterna som sedan dokumenterats.
Allt material som jag insamlat genom skriftlig dokumentation, samtal och observationer har jag sedan analyserat för att sammanställa under de rubriker som presenteras i resultatet av kartläggningen. Jag har valt att endast ta med den dokumentation som är relevant för mina frågeställningar i min föreliggande undersökning. Materialet har bearbetats på dator, där jag har fört in alla mina egna anteckningar och den dokumentation som jag tagit del av från familjedaghem, förskolor, utredningsteam och föräldrar.
4.3 Intervjuer med rektorer
Jag har valt kvalitativ intervju dels med en låg grad av standardisering där frågorna ger utrymme för intervjupersonerna att svara med egna ord. Frågorna kommer att ställas i en viss ordning med en hög grad av strukturering. Fördelen med intervjufrågor enligt Hartman (2004, s.158) att man kan ställa följdfrågor för att utveckla svaren. Syftet med en kvalitativ intervju är att öka informationsvärdet och skapa en grund för en djupare och mer fullständig uppfattning om de fenomen vi studerar (Holme och Krohn, 2010, s. 101).
För min intervjuundersökning valde jag att intervjua 16 rektorer av total 22 stycken. Jag valde de 16 rektorer efter den ordning som jag sökte på vilka skolor som barnen i min kartläggning börjat på. På grund av att intervjumaterialet skulle bli för omfattande att bearbeta, valde jag medvetet bort de sex sista rektorerna av 22 stycken.
Jag började med att skicka ut ett missivbrev med information om min undersökning och frågorna (se bilaga 1 och 2), via e-post till berörda rektorer. Kontaktade sedan berörda rektorer för att boka tid och datum för intervjun. Jag fick svar från alla 16 rektorer. Intervju genomfördes med 14 rektorer, biträdande rektorer/rektorer från kommunala och fristående skolor i en kommun. En av intervjuerna är genomförda via telefon och övriga ute på respektive skola. Två av rektorerna valde att svara på frågorna via e-post. Tekniken för intervjuerna har varit anteckningar med papper och penna.
18
Frågorna till rektorerna baserar sig på min kartläggning, min egen förförståelse och den kunskap jag tagit del av genom aktuell forskning inom området. Jag har medvetet valt frågor till rektorerna för att fånga deras upplevelser för att få en djupare förståelse för mitt problemområde. För att uppnå mitt syfte och få svar på mina frågeställningar inom mitt problemområde har jag valt att ta reda på hur rektorernas upplever och hanterar, hur stor andel barn som är i behov av fortstatt stöd, stödets utformning och om barnen/eleverna får tillräckligt med stöd.
Mitt förhållningssätt i arbetet med intervjuerna är hermeneutiskt där jag enligt Hartman (2004) tolkar, översätter och klargör. Hermeneutik innebär en beskrivning och reflektiv hållning till undersökningsmaterialet. Metoden handlar om delarnas och helhetens förhållande till varandra och till en rimlig tolkning (Olsson och Sörensen, 2008). Den hermeneutiske forskaren närmar sig forskningsobjektet subjektivt utifrån sin egen förförståelse (Patel och Davidsson, 2003). Enligt Patel och Davidsson (2003) är förförståelsen, de tankar, intryck och känslor och den kunskap som forskaren har en tillgång och inte ett hinder för att tolka och förstå forskningsobjektet. Det är viktigt att ha kritiskt förhållningsätt i sin forskarroll och i arbetet påvisa helheten och tydligöra de separata delarna. Vara medveten om de fördomar, värderingar, intressen och den förförståelsen som vi bär med oss och hur det påverkar under hela forskningsprocessen. Först har jag genomfört en helhetsanalys av intervjumaterialet från rektorerna för att sedan utifrån helheten delat in resultatet i en delanalys. Utifrån delanalysen har jag valt olika utsagor som jag sedan kategoriserats utifrån de teman som ska ge mig svar på mina frågeställningar. I resultatet från intervjuerna redovisar jag de frågor som ställdes i intervjun som har rubrik 1-4 i resultatdelen. Under varje rubrik har jag sedan använt mig av de teman/svar som var mest framträdande i intervjun från rektorerna. De teman som jag valt att arbeta med är de som jag kunde inordna efter ett visst mönster av svarsalternativen från rektorerna. Materialet har sorterats och klassificerats i syfte att tematisera, där jag vill upptäcka olika aspekter och problem, för att försöka gå under ytan. Möjligheten att växla mellan olika perspektiv bidrar till att analysen expanderar, det vill säga breddas och fördjupas (Ahlberg, 2009).
För att få svar på mina frågor i intervjuerna, där svaren är i text och antal har de olika utsagorna kategoriserats och ställts upp i tabellform det vill säga beräknande. Genom denna kvantifiering får vi en viss uppfattning om vilka värderingar och faktamässiga eller analytiska uppfattningar som de intervjuade anser viktiga inom problemområdet. Helhetsanalysen och delanalysens kombination ger en kvalitativ förståelse av vad vi kommit fram till (Holme och Krohn, 2010).
19
4.4 Etiska aspekter
Mitt ansvar är att informationen som jag ger om mitt arbete ska vara förståligt, enligt de begriplighets krav som gäller (Olsson och Sörensen, 2008). Det finns enligt vetenskapsrådet (2002) fyra allmänna huvudkrav på forskning inom det grundläggande individskyddet. Kraven är informationskrav där jag som forskare ska informera berörda om den aktuella forskningens syfte. Jag har i mitt missiv inför intervjuerna informerat de berörda rektorerna om mitt syfte med undersökning. Samtyckeskrav innebär att deltagarna i en undersökning själva har rätt att bestämma över sin medverkan. Deltagarna har fått information om att undersökningen bygger på frivillighet.
Konfidentialitetskrav att alla uppgifter om deltagare ska förvaras så att obehöriga inte
kan ta del av dem. Rektorerna har fått information om att inga namn på individer eller familjedaghem, förskolor eller skolor ska röjas i mitt forskningsresultat. Inga upplysningar om enskilda personer kommer att användas i annat syfte än undersökningen, enligt de nyttjandekrav som gäller.
4.5 Undersökningens tillförlitlighet och giltighet
Genom att redovisa hur undersökningen har genomförts kan man påvisa tillförlitligheten och giltigheten. Validiteten uttrycker resultatets giltighet det vill säga att undersökningsinstrumenten mäter det som är avsett att mätas. Reliabiliteten uttrycker tillförlitligheten eller mätprecisionen det vill säga den säkerhet med vilken använt undersökningsinstrument mäter (Ahlberg, 2009). Enligt Patel och Davidsson (2003) gäller begreppet validitet hela forskningsprocessen.
Validiteten i en kvalitativ studie är inte heller relaterat enbart till själva datainsamlingen. I stället genomsyrar strävan efter en god validitet i forskningsprocessens samtliga delar. Detta kan yttra sig hur forskaren förmår att tillämpa och använda sin förförståelse i hela forskningsprocessen (Patel och Davidsson, 2003,s. 103). En god kvalitativ analys kännetecknas av att ha en god inre logik där olika delar kan relatera till en meningsfull helhet (Patel och Davidsson, 2003, s.105).
Genom att visa hur genomförandet av undersökning genomförts kan man påvisa tillförlitligheten och giltigheten av det undersökta. De metoder som används blir här avgörande för att säkerhetsställa ett gott resultat. I min kartläggning har jag använt mig av ett systematiskt tillvägagångssätt, vilket bidrar till att resultatet blir så tillförlitligt som möjligt. Jag har använt mig av olika metoder för att insamla information, vilket enligt Kullberg (2004) anses vara etnografens styrka att genom olika metoder undersöka fenomen för att på detta sätt säkerhetsställa resultatets giltighet och trovärdighet.
20
För att höja reliabiliteten och validitet i intervjuerna med rektorerna så skickade jag ut frågorna i god tid. Jag var tydlig med hur lång tid intervjun skulle ta och var vi skulle träffas. Rektorerna uppmanades i informationen som skickades i samband med frågorna att vara förberedda på frågorna innan mitt besök. Vid mitt besök upplevde jag att rektorerna var förberedda och höll sig till de frågor som det fått. Efter varje fråga som ställdes upprepade jag deras svar för att försäkra mig om att jag uppfattat svaret korrekt. Efter varje intervju frågade jag om de var något som de ville tillägga.
Det kan tänkas att rektorerna påverkades i intervjusituationen av att jag för dem var en känd person i kommunen utifrån min profession. Rektorerna var positiva till att svara på frågorna, de ansåg att det var viktigt att ställa upp på intervjun för att bidra till nya kunskaper. I analysarbetet av intervjuerna använde jag mycket tid för att gå igenom alla svar och sammanställa dem. På grund av tidsbrist hann jag inte skicka svaren från intervjuerna till rektorerna för att i skrift kontrollera att jag uppfattat deras svar korrekt. Min förförståelse har bidragit till att jag i kommunikationen, muntligt och skriftligt, förstår deras språk och formuleringar inom det område som frågorna ställdes.
5. Genomförande av kartläggningen
Information om barnens behov av fortsatt stöd har insamlas av de utvärderingar som familjedaghemmet och förskolorna skickar in till mig två gånger per läsåret under minst två år. Utvärderingsblanketten är utformad med fem frågor varav den femte fråga lyder: Är barnet i behov av fortsatt stöd när de börjar i skolan? Förutom svar på den frågan ska de beskriva hur barnet har utvecklats utifrån måluppfyllelse och vad de eventuellt tänkt arbeta vidare med.
Samtal kan erbjudas inför skolvalet där resurssamordnaren träffar föräldrarna och pedagoger och andra professioner som är viktiga för barnet. Syfte med samtalet är att föräldrarna ska få hjälp med frågor inför skolvalet, vad det finns för verksamheter och hur resursstödet kan fungera i skolan. Ibland sker en överlämning där mottagande skola är med på samtalenoch även resurssamordnare för skolan.
Jag har under ca 11 år varit ute i verksamheterna i samband med att familjedaghemmet eller förskolan har ansökt om individförstärkning. Jag besöker då verksamheten för att observera barnet i gruppen och samtala med pedagogerna om behovet av stöd. Mina observationer och samtal ute i verksamheterna har jag dokumenterat genom att föra anteckningar som jag sedan har sammanställt.
21
Genom dokumentation, samtal med föräldrarna, pedagoger och annan profession har det framkommit att många barn som fått stöd i familjedaghem och förskolan har varit och är i behov av fortsatta insatser när de börjar i skolan. Utifrån den informationen valde jag att följa den grupp barn som skulle sluta i förskola till våren 2010 som haft stöd i familjedaghem eller förskolan i minst två år och där det framkommit att de var i behov av fortsatt stöd.
Jag har först sammanställt alla utvärderingar som familjedaghemmen och förskolorna skickat in till mig där jag har dokumenterat hur många av barnen som enligt verksamheterna var i behov av fortsatt stöd. Sedan har jag gått igenom alla ansökningar om individförstärkning och utvärderingar för att se vilka svårigheter och vilket stöd som barnen haft i sina respektive verksamheter.
Under hösten 2010 och våren 2011 har jag följt upp den aktuella gruppen, där jag genom kommunens datasystem kan se barnens nuvarande skolplacering och om de tilldelas individförstärkning. Resultatet sammanställdes där jag fick fram antalet barn, deras aktuella skolplaceringar och hur många barn som tilldelas individförstärkning i skolan. I resultatet visas även vilka svårigheter som är beskrivna, vilket stöd barnen har haft i familjedaghem eller förskolan. Resultat från kartläggningen dokumenterades i text och i diagram.
22
5.1 Resultat av kartläggningen
Under den aktuella perioden våren 2010 som sammanställningen genomfördes var det 6 127 barn i barnomsorgen. Av dem var det 180 barn som tilldelades individförstärkning i familjedaghem och förskola. Övervägande antal barn fanns inom förskolverksamheten. Av 180 barn var det 75 barn som var födda 2003-2004 av dem stannade 10 kvar på förskola och 64 barn började i skola till hösten 2010. Av dem var det tre barn som inte var i behov av fortsatt stöd när de började i skolan. Det var 61 barn av 75 som började i skolan och av dem var det 50 barn som började i förskoleklass och elva barn grundskola år ett. Fyra av de elva barnen började i obligatoriska särskolan år ett.
Diagram1. Antalet barn och deras placeringar till hösten 2010.
5.2 Stödets utformning
Olika former av stöd som barnen haft i förskolan enligt den dokumentation och information som jag tagit del av:
Liten grupp
Individuellt
Egen person en del av dagen
Egen person hela dagen
Anpassat material
För de barn som gått i familjedaghem har stödet varit i form av färre barn i gruppen eller att dagbarnvårdaren fått handledning/konsultation.
10 50 7 4 Förskola Förskoleklass Grundskola år 1 Obligatoriska särskolan
23
Många av barnen i förskola har haft fler än en åtgärd, stödet kan ha varit att vara i en liten grupp under hela dagen eller en del av dagen, individuell träning och med den större gruppen. Övervägande förskolor har personalförstärkning i gruppen, där barnen har en extra person en del eller under hela dagen som stöd. Stödet i förskolan ska ges inom den grupp som barnet tillhör (Anette Sandberg, 2009). Många av barnen har haft anpassat material, det kan vara språkmaterial för att stimulera språkutveckling, dataprogram eller tekniska hjälpmedel.
I Skolverkets rapport (2008a) ”Tio år efter förskolereformen” visar att den vanligaste insatsen för barn behov av särskilt stöd är att personalen får handledning/konsultation och eller personalförstärkning, vilket tyder på att integrationstanken är stark och att barnen främst får stöd i den ordinarie verksamheten Skolverket (2008a, s.55). I den grupp barn som ingår i kartläggningen var det 12 barn som gick i mindre grupp, fördelat i tre grupper. De tre grupperna är riktade för barn med specifika svårigheter, där det krävs en diagnos för att få tillträde till grupperna.
5.3 Beskrivna svårigheter hos barnen
Barnens svårigheter har beskrivits genom ansökan av individförstärkning och utredningsunderlag. Informationen har sammanställts och analyseras. Resultatet har sedan klassificeras utifrån de vanligaste svårigheterna som är beskriva för ansökan om individförstärkning.
Nedan visar de svårigheter som har beskrivits:
Autism
Autismspektrat
Språkförsening/störning
Beteende = svårigheter som samspel med andra barn, utåtagerande, impulsstyrda, koncentrationssvårigheter.
Utvecklingsförsening/störning
24
5.4 Sammanfattning av kartläggningen
Övervägande barn har haft sin placering i förskola, endast ett fåtal barn har gått i mindre grupp under hela sin dag. Lösningarna för barn i behov av särskilt stöd i förskolan är oftast stöd i den ordinarie gruppen, i mindre grupp och individuell hjälp. Många barn kan ha fler insatser under dagen eller i veckan. Personalen på förskolorna beskriver i sina ansökningar och utvärderingar att de på rekommendation av olika utredningsteam behöver träna barnet enskilt under en viss tid under dagen med till exempel språk- och kommunikation. En stor del av personalen beskriver att de behöver frigöra tid för att arbeta enskilt med barnet eller att de behöver personalförstärkning i gruppen.
Barnens svårigheter är övervägande inom språk, kommunikation och samspel med andra barn. Många av barnen som ingår i gruppen har diagnos. Vilket innebär att olika utredningsteam och habiliteringsteam finns som stöd till barn, förälder och personal. För de barnen som har diagnos finns ofta lösningar som rekommenderas från annan profession utanför förskolan.
De barn som har ingått i mindre förskolegrupp under hela sin dag har oftast först varit i en större grupp. Förskolan har där provat olika insatser men det har inte räckt till, enligt personal och föräldrar.
Det framkom att några av barnen enligt förskolans utvärdering inte var i behov av fortsatt stöd vid skolstart. För övervägande barn i gruppen gjordes den bedömningen av förälder, familjedaghem, förskola och annan profession utanför förskolan att de var i behov av fortsatt stöd och hjälp vid skolstart.
Jag kunde konstatera att trots att barnen haft stöd i familjedaghem och förskolan så var det i behov av fortsatt stöd i skolan. Med bakgrund av vad som framkommit i min kartläggning väcktes frågorna till min föreliggande undersökning. Kommer barnen att behöva stödåtgärder under en längre tid? I så fall hur är då stödet är utformat och får de tillräckligt med stöd för att uppnå de mål som är uppsatta i handlingsplaner/åtgärdsprogram av skolan? Vilken uppfattning har rektorerna om detta och hur hanteras det av rektorerna? För att få svar på mina frågor har jag intervjuat rektorerna som är ansvariga på de skolor som barnen i dag går på.
25
6. Genomförande av intervjuundersökningen
Undersökningen är genomförd i en kommun i Stockholms län. Rektorerna och skolorna valdes ut efter min kartläggning som visade på vilka skolor som barnen är placerade på från hösten 2010 till våren 2011. Jag valde att inte intervjua sex rektorer som tillsammans har tolv barn som ingick i min kartläggning. Totalt var det 49 barn som var i behov av särskilt stöd hos de 14 rektorer som intervjuvas och två som svarade via e-post. Två av rektorerna ansvarade för fler skolor och av 16 rektorer var det endast en som inte hade ansvar för förskola. Det var 15 kommunala och tre fristående skolor som ingick i undersökningen.
Rektorerna som intervjuats och svarat via e-post, visas i den ordning som svaren gavs, från 1-16. Jag har i resultatdelen citerat rektorerna utifrån den numrering som anges nedan. Rektorerna representerar verksamheter från förskoleklass till årskurs nio i kommunala skolor och fristående skolor.
Rektorer som intervjuas:
Rektor 1: kommunal skola F-6. Rektor 2: kommunal skola F-6 Rektor 3: kommunal skola F-6
Rektor 4: kommunal skola 2 stycken 1-3 och F-6 Rektor 5: kommunal skola 2 stycken F-3 och 4-6 Rektor 6: kommunal skola F-6
Rektor 7: fristående skola F-9 Rektor 8: kommunal skola F-9 Rektor 9: kommunal skola F-6
Rektor 10: kommunal skola F-9, (Biträdande rektor) Rektor 11: kommunal skola F-6
Rektor 12: kommunal skola F-6 Rektor 13: fristående skola F-5
Rektor 14: kommunal skola F-6, (Biträdande rektor) Rektor 15: fristående skola F-3
26
För att uppnå mitt syfte och för att få svar på mitt problemområde valde jag att ställa fem frågor till rektorerna, frågorna löd:
1. Hur många barn födda 2003-2004 som börjat i er verksamhet hösten 2010 är i behov av fortsatt stöd under skoltid och eller fritids som ni har ansökt om (individförstärkning) för?
2. Hur har ni fått information om barnets/barnens behov av stöd vid skolstart?
3. Hur är stödet utformat för de barn födda 2003-2004 som ni ansökt om individförstärkning för?
4. Hur många barn av ovan nämnda har ni inte sökt individförstärkning för, men som har annat stöd inom (resurspeng) skolans egna resurser?
5. Anser du att barnen får tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de individuella mål som är uppsatta i förskoleklassen eller i år 1? Om nej: vad saknas?
Fråga fem förtydligades under intervjuerna med:
Anser du att barnet/barnen får tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de individuella mål som är uppsatta utifrån handlingsplanen/åtgärdsprogrammet?
Frågorna skickades till rektorerna i god tid innan intervjuerna genomfördes för att respondenterna skulle vara väl förberedda inför mitt besök. Frågorna är ställda i en bestämd ordning, det vill säga med en hög grad av strukturering och frågorna gav respondenterna utrymme att svara med egna ord.
Svaren från rektorerna har sedan lagts in i en matris i dator, från 1-16 rektorer under de fem övergripande frågeställningarna från intervjuerna. Svaren har sedan analyserats utifrån en helhetsanalys och sedan en delanalys. Jag började med att läsa igenom svaren tills jag kunde se ett mönster i svaren. För att ringa in det viktigaste för mitt problemområde har resultat från intervjuerna delats i teman, det vill säga de olika problemområden som jag har valt att arbeta med. Analystexten har kategoriserats och kvantifieras utifrån de olika utsagor/påståenden och fakta från respondenterna, det vill säga de olika svarsalternativen som jag erhållit.
27
6.1 Resultat av intervjuundersökningen
I resultatet presenteras svaren från 14 rektorer som intervjuades och två rektorer som svarat via e-post enligt frågorna i bilaga 2. Svaren redovisas utifrån varje individ och en sammanfattande beskrivning från alla rektorer. Nedan presenteras resultatet av de teman/frågeställningar och svarsalternativen i utsagor/påståenden som jag valt att arbeta med i undersökningen. Resultatet av intervjuerna har sedan ställts upp i tabellform för att presenteras i antal, text och citat. Citaten från rektorerna är numrerade efter den ordning som intervjuerna genomfördes (se genomförande av undersökningen). Under fråga1 anges svaren från fråga 1 och 3 i bilaga 2.
1. Antalet barn som tilldelades individförstärkning eller inom skolans egna resurser under skoltid och på fritidshemmet.
Tabell 1. Tabellen visar i procent hur stor andel rektorer som svarat om barnen fått individförstärkning eller inom skolan egna resurser.
Individförstärkning 72,4 % Skolans egna resurser 27,6 %
100 %
Utsagor/påståenden
Alla rektorer har angivit antalet barn födda 2003-2004 som tilldelats individförstärkning eller inom skolan egna resurser. Resultatet i tabell 1 visar att en stor andel av barnen tilldelas individförstärkning enligt rektorerna. Rektorerna anger att för några barn täcks stödet under skoltid och på fritidshemmet inom skolans egna resurser.
”Vi har fler barn som började hösten 2010 som inte haft stöd i förskola”. (Rektor 13)
Många rektorer nämner att det har fler barn som börjat i förskoleklass som inte ingick i min kartläggning som de har sökt individförstärkning för eller som de har stöd för inom skolan egna resurser.
28
2. Hur har rektorerna fått information om barnet/barnens behov av stöd vid skolstart?
Tabell 2. Tabellen visar antalet alternativa svar från rektorerna
Antalet Rektorer Annan profession
Förälder Skola Förskola Övrigt
1 1 1 2 1 1 1 3 1 1 1 1 4 1 1 1 1 5 1 1 1 6 1 1 7 1 1 8 1 1 9 1 1 10 1 1 11 1 1 1 12 1 13 1 1 14 1 1 1 1 15 1 1 1 1 16 1 1 1 1 S:a 6 13 8 10 6 Utsagor/påståenden
Alla rektorer menar att de har fått information om barnen som ingått i min kartläggning, enligt tabell 2. Rektorerna har angett att det fått information från flera personer och att det mest förkommande var från föräldrar och personal på förskolan.
”Överlämnade samtal sker med förälder, förskolan och de personer som är berörda i skolan” .
(Rektor 12)
Det minst förkomna var från andra professioner och övrigt. Övrig information kan vara enligt rektorerna, dokumentation om barnet som utvärderingsblankett från förskolan eller annan utredning som ger information om barnets behov av stöd och vilket stöd.
29
Under hösten 2010 började barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen som inte rektor fått någon information om. Några rektorer ansåg att det var svårt att i god tid förberedda bra stödåtgärder. En del rektorer menar att det behöver se över sin organisation för att kunna planera för en bra start för barnet/barnen. Den gruppen barn har inte tilldelas individförstärkning i familjedaghem eller förskola.
”Vi gör en översikt över vår organisation inför mottagandet av nya barn”. (Rektor 11)
Några rektorer nämner att de har fått information via telefonkontakt med dagbarnvårdaren eller via datasystemet där föräldern gör sitt skolval och där de kan uppge under övrigt om barnets behov av stöd eller att det önskar kontakt med skolan angående det.
Informationen lämnas oftast av fler personer vid ett så kallat planeringssamtal inför skolstart eller vid skolstart. En del rektorerna poängterar att föräldern bestämmer vilka personer som skall delta.
”Vi har också barn som har haft stöd tidigare på förskolan men där inte information har lämnats till skolan av förälder”. (Rektor 14)
Rektorerna menar att det är viktigt att alla berörda personer träffas för att diskutera barnets fortsatta behov av stöd. En rektor beskrev att ledningen på skolan åker ut till förskolan för att träffa barnet/barnen och personal. Rektor menar att det är viktigt att de får information och kan bilda sig en uppfattning själva om barnets behov av fortsatt stöd för att kunna planera rätt stödåtgärder i god tid.
”Det är viktigt att vi själva får bilda oss en uppfattning om barnets behov av stöd”. (Rektor 16)
Annan profession som rektor enligt tabell 2 får information ifrån kan vara hörselpedagoger, hörselhabilitering, autismcenter, resurssamordnare i kommunen och olika utredningsteam. Inom skolan kan det vara specialpedagog, skolans psykolog, annan skolpersonal i förskoleklass, på fritidshemmet eller grundskolan som rektor får information i från. Inom förskolan är det oftast personal på barnets avdelning, förskolechef eller biträdande rektor.
”Överlämnandet av information sker med förälder, hörselcenter och autismteam”. (Rektor 8)
Rektorerna anser att det är lättare med informationsöverföringen inför skolstart när barnet går på en förskola inom samma enhet. Många rektorer menar att de har en god kännedom om barnets behov av stöd och att de tidigare har haft kontakt med föräldern.
30
3. Hur är stödet utformat för barnen som skolan får individförstärkning för?
Tabell 3. Tabellen visar svar på alternativa lösningar från rektorerna
Antal Rektorer Anpassning i miljön Extra person i gruppen Mindre grupp Enskild hjälp Undervisningsmaterial /Hjälpmedel 1 1 1 1 2 1 3 1 1 4 1 1 5 1 6 1 1 7 1 8 1 9 1 10 1 11 1 1 1 12 1 1 13 1 14 1 15 1 1 16 1 1 S:a 1 14 3 7 1 Utsagor/påstående
Övervägande barn/elever får hjälp av en extra person i befintlig grupp enligt tabell 3. Den personen kunde enligt rektorerna vara en speciallärare, specialpedagog, assisten, resursperson under hela dagen eller en del av dagen.
”Fler pedagoger som kan bereda barnen förutsättningar att nå måluppfyllelsen” . (Rektor 1)
Några barn/elever fick också hjälp på fritidshemmet, då oftast av samma person som var med under skoltid.
”Barnet har stöd under hela dagen av en extra person som finns i gruppen”. (Rektor 10)
Några av barnen fick enskilt stöd i form av träning med talpedagog, specialpedagog, speciallärare och logoped. Övriga stödåtgärder som rektorerna nämnde var upprättandet av åtgärdsprogram för de elever som går i år 1 och utbildning till personal och handledning/ konsultation.
”Vi gör en översikt över vår organisation så att stödåtgärderna anpassas efter barnen behov under skoltid och på fritidshemmet”. (Rektor 11)
31
Endas ett fåtal barn/elever får stöd i mindre grupp en del av dagen eller under hela dagen. Många av barnen/eleverna har flera insatser under en dag. Endast en rektor har svarat att de anpassar miljön efter barnens behov och en rektor att de har anpassat undervisningsmaterial och hjälpmedel. Flera rektorer betonade vikten av att ha översikt över sin organisation för att hitta lämpliga och flexibla lösningar för alla barn som är i behov av särskilt stöd.
”Möjligheter finns till mindre grupp, egen resurs eller individuell undervisning av speciallärare”. (Rektor 3)
4. Får barnet/barnen tillräckligt med stöd och hjälp för att klara de individuella mål som är uppsatt utifrån handlingsplan/åtgärdsprogram av skolan?
Tabell 4. Tabellen visar hur stor andel i procent som svarat ja eller nej på frågan om barnen fått tillräckligt
med stöd.
Ja 68, 75 %
Nej 31, 25 %
100 %
Utsagor/påstående
Övervägande rektorer anser att stödet är tillräckligt och att det fungerade bra. Stödet går till barnen. Några rektorer anger att det i framtiden eventuellt kan behövas mer stöd eller annat stöd.
”Bra stöd i dag! föräldern är nöjd. Vi får se om vi behöver förbättra i framtiden” . (Rektor 6)
En rektor menar att behoven är så stora att individförstärkningen inte räcker till för att kompensera och skapa likvärdiga förutsättningar.
”Barnen har bestående svårigheter vilket gör att med alla insatser kommer inte alla aktuella barn nå målen” . (Rektor 11)
Några rektorer saknar resurser för att ge barnen mer tid för individuellt stöd och att de ges möjlighet till att vara i mindre grupp en del av dagen.
”Individförstärkningen för förskolebarnen är väsentligt större och mer realistiska i förhållandet till barnens behov av stöd”.(Rektor 2)
32
Enligt rektorerna är övervägande föräldrar är nöjda med stödet som deras barn får i skolan ett fåtal föräldrar önskar mer stöd fast skolan tycker att stödet fungerar för barnet.
”Det handlar om hur all personal möter barnet” . (Rektor 13)
6.2 Analys och sammanfattning från intervjuerna
De teman som presenteras nedan är svaren som jag efter analysarbete från intervjuerna och svaren via e-post kommit fram till. Jag har valt ut de teman som svarar på mina frågeställningar inom problemområdet.
Tema
Individförstärkning eller skolans egna resurser
Skillnaden mellan hur många barn som tilldelas individförstärkning och inom skolans egna resurser var påtagligt stor. Enligt tabell 1 tilldelas övervägande barn/elever individförstärkning enligt rektorerna. Rektor 2 anger att de inte fått individförstärkning för alla barn som det sökt för. Rektor 13 anger att de har fler barn som började hösten 2010 som inte tidigare tilldelas individförstärkning. Det innebär att fler barn är i behov av stöd när de börjar i skolan än de som ingår i min kartläggning. Det kan vara så att barnen har haft stöd i familjedaghemmet eller förskolan, där de inte har tilldelas individförstärkning. Det kan också vara barn vars föräldrar inte vill eller tycker att barnet är i behov av fortsatt stöd. Enligt rektorerna vill övervägande föräldrar lämna information till skolan om barnens behov av fortsatt stöd. Rektorerna anger att de behöver få information för att kunna planera en bra åtgärd inför skolstart. För en del barn som är i behov av stöd och hjälp i skolan och som inte får det i god tid anser jag kan i onödan uppleva många misslyckanden och deras svårigheter kan förvärras.
Tema
Annan profession, föräldrar, skola, förskola och övrigt
Alla rektorer menar att de har fått information om barnens/elevernas behov av fortsatt stöd inför skolstart. Det mest vanligt förkommande var att information lämnas av förälder och förskola. Några rektorer angav att det är lättare att få information om barnen som går på en förskola inom samma enhet. Rektor 10 anger att det är viktigt att få information om barnets behov av stödåtgärder så att de i god tid kan se över sin organisation och befintliga resurser.
