SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R6 JU L I2 0 0 1
4
Av Birte Boelt
Danmarks Jordbruksforskning
På hösten är det viktigt att
sköta frövallen på rätt sätt
för att skörden kommande
år ska bli hög. I denna
arti-kel får vi en sammanfattning
av danska försök och
erfa-renheter, förmedlade av
Birte Boelt, Danmarks
Jordbruksforskning.
Skörd av skyddssädenU t l ä g g n i n g s å ret är plantbeståndet i vallen ofta lågt och det är därf ö r viktigt att tröska skyddssäden med låg stubb ca 8-10 cm, samt att ta b o rt halmen fortast möjligt efter s k ö rd. På detta sätt försäkrar man sig om att fröutlägget får bra till-växtbetingelser under hösten så att det kan utvecklas många och krafti-ga skott. Under vintern utvecklar dessa skott ämnen för fröskotts-bildning kommande säsong.
För en del arter som exempelvis ängsgröe gäller att ju fler skott som utvecklas under insåningsåret desto högre blir utbytet första frö-året. Men dessa skott måste ha en viss storlek för att överleva vintern och utvecklas till fröbärande skott kommande år. En 3-årig försöksse-rie i grönytetypen av ängsgröe har visat att endast drygt 40% av de
Vilken höstbehandling
kräver frövallen?
Vilken höstbehandling
kräver frövallen?
Tabell 1.
Avkastning (kg frö/ha) efter olika höstbehandlingar i tre sorttyper av rödsvingel
Höstbehandling Sorttyp av rödssvingel
med långa utlöpare med korta utlöpare utan utlöpare
Obehandlat 1169 1209 1249
Avbränning 1498 1397 1348
direkt efter skörd
Avputsning till 1276 1283 1275
2-3 cm direkt efter skör d
Ängsgröe och rödsvingel är de frögräs där en felaktig höstbehandling får allvarligast konse-kvenser. Foto: Gunilla Larsson
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R6 JU N I2 0 0 1 5
små skotten (1,0-1,5 mm vid skott-basen) överlevde och utvecklade fröstänglar. Detta ska jämföras med att drygt 60% av skotten med över 2 mm skottbas utvecklades till förbärande skott.
Fleråriga vallar måste tunnas ut
Generellt sett får inte fleråriga val-lar bli för täta. En tät vall kommer i och för sig att utveckla ett stort antal fröbärande skott, men de blir alla små och producerar ett lätt frö. I vissa fall kan det till och med vara så många skott bildade på hösten att dessa blir alltför små och klena för att bli fröbärande. Ett nytt fröår påbörjas redan strax efter fröskörd, med att de nya skotten som ska ge frö nästa år bildas och utvecklas. Bästa och snabbaste utveckling får man om fröhalmen tas bort och stubben hålls låg. I mycket täta fält är det en fördel om det är möjligt att elda fröhalmen.
Härvid får man bort gammalt plantmaterial som har långsam till-växt och skuggar de nya skotten. Det handlar om att få plantan att utveckla ett lagom antal friska och kraftiga skott. De olika arternas för-måga att utveckla skott varierar ganska mycket och här följer därför en artvis redovisning.
Ängsgröe
Det har i Danmark genomförts ett flertal försöksserier där man jäm-fört putsning och avbränning. Totalt sett har det inte konstate-rats väsentligt större utbyten efter en avbränning än efter en avputs-ning till 2-3 cm stubbhöjd omedel-bart efter fröskörd och där puts-massan avlägsnats från fältet. Detta gäller oavsett om det varit vall- eller grönytetypen av ängs-gröe. Enskilda år har det dock kun-nat vara ett större merutbyte för avbränning. Detta har då varit vid tillfällen då frövallen varit mycket tät. En avbränning har bättre för-måga att tunna ut vallen än en
hård avputsning. I Danmark kan man elda en ängsgröevall upp till sex veckor efter skörd utan att frö-utbytet påverkas följande fröår. För närvarande pågår en försöks-serie där man putsar ner vallen till cirka 6 cm omedelbart efter skörd och sedan görs en andra putsning under första halvan av september, men putsmaterialet lämnas kvar i fältet. Hittills tyder resultaten på en skördesänkning på cirka 100 kg frö/ha med denna behandling i både vall- och grönytetyper, vid jämförelse med avbränning ome-delbart efter fröskörd.
Rödsvingel
Alla resultat och erfarenheter visar att bästa höstbehandling i röd-svingel är avbränning. Det är dock viktigt att denna eldning görs ome-delbart efter fröskörd. Vi har upp-levt några enskilda år då det varit så torrt att en del plantor skadats av eldningen och dött bort med följden att beståndet blivit för tunnt. Vid mycket torra år kan man därför istället välja metoden med kraftig avputsning (2-3 cm stubb-höjd) och ta bort putsmassan. Man får inte missa att utföra putsning eller eldning direkt efter skörd. Danska försöksresultat visar att om man väntar med att göra putsning-en till 3 veckor efter skörd, reduce-ras kommande fröskörd med minst 100 kg frö/ha.
Fler och fler danska fröodlare upplever dock problem med att genomföra en avbränning - måste man då sluta odla rödsvingel? Nej, men man ska vara medveten om att olika sorttyper har olika behov av eldning! Således är merutbytet för avbränning ”bara” 100 kg frö/ha i sorttyper utan utlöpare (commu-tata) i jämförelse med en skörde-ökning på 300 kg frö/ha i typer med långa utlöpare (rubra rubra).
Hundäxing, ängssvingel och engelskt rajgräs
Gräsarter med lägre skottäthet än ängsgröe och rödsvingel har inte
behov för samma typ av höstbe-handling som dessa. Danska för-söksresultat i hundäxing har visat på ett litet merutbyte för avbrän-ning i jämförelse med bortförsel av fröhalmen inför andra fröåret, men inget merutbyte alls inför tredje årets fröskörd.
I ängssvingel visar försöken inte någon skillnad alls mellan eldning eller om fröhalmen tagits bort efter skörd. Om man tänker ta en andra års fröskörd av eng rajgräs kan det vara en fördel att bränna halmen för att reducera antalet spillplan-tor.
Utnyttja återväxten
Där fröodling kombineras med djurproduktion kan det vara en möjlighet att använda frövallens återväxt på hösten till foder. I Danmark har vi goda erfarenheter med att tillföra kväve (60-100 kg/ha) till rödsvingel, hundäxing, ängssvingel och eng rajgräs efter fröskörden och sedan skörda grön-massa ca 1 oktober. Hur stor kvan-titet grönmassa som skördas är mycket beroende av temperatur och nederbörd under hösten, men i både rödsvingel och hundäxing har det skördats 3 ton ts/ha. Denna odlingsmetod förutsätter dock en noggrann planering eftersom fröut-bytet följande år reduceras om man tar alltför kort stubb eller skördar grönmassan för sent. I Danmark är den optimala skörde-tidpunkten omkring 1 oktober, men den varierar mellan gräsarter och från fält till fält, till och med i vårt lilla land.
Förbered frövallen för vintern
Frövallar ska inte möta vintern med en kraftig grönmassa. Det ökar risken för angrepp av snömö-gel. Därför bör vallen putsas till 8-10 cm stubbhöjd på hösten när till-växten minskat. I Danmark inträffar detta omkring 1 oktober. För de arter som ska höstgödslas, görs detta direkt efter putsningen. ■
