Svensk Frötidning nr 2 april 2007 14
Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
Mörka Lantbruk AB är ett klassiskt familjejordbruk där hela klanen är engagerad. Bo Hagström är spindeln i nätet, hustrun Anne sköter bokfö-ring och ekonomi och sönerna Tho-mas och Thorbjörn är den genera-tion som ska ta vid. Dessutom fi nns en anställd som man delar med en mjölkgård i närheten.
Mörka Lantbruk låter dystert men är bara en förkortning av de för-sta för-stavelserna i Mörbylånga och Kastlösa som är de två närliggan-de orterna. För närliggan-den som känner till Ölands jordbruksbygder är den geo-grafi ska placeringen ett drömläge.
– Ja, Mörbylångadalens jordar be-skrevs i gamla geografi böcker som bland de bästa odlingsjordarna i Sverige, berättar Bo Hagström. Bred och färgrik palett
De förutsättningarna gör att Mörka
Lantbruk har en osedvanlig bredd i växtodlingen. I växtodlingsplanen fi nns tolv grödor med många färger om man räknar stubbträda som en gröda.
– Höstraps, sockerbetor, gröna är-ter, bruna bönor, gul lök, potatis, en-silagemajs, vall, höstvete, vårkorn, höstråg och stubbträda, rabblar Bo Hagström upp efter att ha fått tänka efter en stund.
Någon spannmålstyngd växtföljd är det alltså knappast tal om där nästan halva arealen odlas med två-hjärtbladiga grödor. År 2007 innebär en liten försämring eftersom sockbetskvoten är såld till Skåne och er-sätts med spannmål, men likväl har växtföljden en rik variation.
Torr etablering
Trots det breda utbudet av förfruk-ter till de 120 hektaren höstvete är höstraps en återkommande del i odlingen och uppskattad för sin för-fruktseffekt. Men det är inte någon
lätt match att etablera rapsen i det snustorra klimatet på södra Öland. Årsnederbörden ligger på ca 450 mm. På andra sidan Sverige på sam-ma breddgrad ligger Halmstad och där är årsnederbörden nästan den dubbla eller 800 mm. Så det gäller att spara på millimetrarna som fal-ler på södra Öland. Dessutom är det ofta torrt i slutet av sommaren.
– Augusti och september är ofta helt regnfria, förklarar Bo Hagström.
Det ställer speciella krav på så-bädden. Först körs Roundup på stubbträdan som föregår rapsen och därefter sprids broilergödsel. Så kommer plogen och sedan vältas el-ler harvas tiltan ett par gånger.
– Vi försöker få en så fi nbrukad så-bädd som vi bara kan.
Uppkomst ger 90 procent En fi nbrukad såbädd skapar kon-takt mellan jord och rapsfrön och ett avdunstningsskydd som ska spara på den dyrbara fukten. Men ibland
Mörka Lantbruk AB på södra Öland har en ovanlig bredd i växtodlingen med tolv grödor i växtodlingsplanen. Höstrapsen är en viktig gröda, men är svår att etablera i det torra klimatet med en årsnederbörd på 450 mm. Kommer bara rapsen upp är 90 procent av skörden i hamn.
Höstraps i
stäpp-klimat kräver
omsorg vid sådd
Minne blott. I Beteby på södra Öland ligger Mörka Lantbruk. Namnet till trots försvinner sockerbetorna successivt från bygden när frakten till
15 Svensk Frötidning nr 2 april 2007
uteblir dropparna som sagt helt och hållet. Av den anledningen kör man ingen ogräsbekämpning med Buti-san utan att veta att rapsen verkli-gen kommer upp. Sådant har hänt hos familjen Hagström och när upp-komsten blir knackig blir det höst-vete i stället. Men om uppkomsten blir bra är nästan hela slaget vunnet. Etableringen är helt avgörande för skörden under det stäppliknande öländska klimatet.
– När vi väl fått en riktig etable-ring kan vi redan där räkna med 90 procent i skörd, förklarar Bo Hag-ström.
Ny nisch för betorna
Sockerbetor är en annan gröda som kräver omsorg vid etableringen. Grödan platsar bra på Mörka Lant-bruk som ligger i byn Beteby. Men sockerbetssagan är snart all. Frakt-kostnaden för sockerbetorna till bruket i Skåne knäcker kalkylen.
– Betor lönar sig inte längre.
Nu är kvoten såld, men några hek-tar sockerbetor blir det även fram-ledes för den 12-radiga såmaskinen och den 3-radiga upptagaren är i skapligt skick.
– Vi fortsätter att odla och säljer betorna som viltfoder till fastlandet och norrut, säger Bo Hagström.
Han berättar om öländska socker-betor som blir mat till vilt i Småland, Östergötland, Sörmland och ändå upp till Sundsvallstrakten.
– Vildsvinen är galna i sockerbetor. Ömfotade bönor
Sockerbetsarealen minskar men arealen bruna bönor är densamma. Bönorna är en karaktärsgröda för Öland och fi ck ett speciellt miljö-stöd vid förhandlingarna om svenskt EU-medlemskap i mitten av 1990-ta-let. De är extremt känsliga för frost och sås därför inte förrän i slutet av maj.
– Traditionellt var Blendadagen den 27 maj ett riktmärke, minns Bo Hagström.
Efter sådd körs Stomp mot ogräs och sedan följer ytterligare två-tre ogrässprutningar med Basagran 480 i mycket svaga doser. Själva
odlings-säsongen är sedan relativt lugn för-utom att det kan behövas bevatt-ning om det fi nns tid.
– Men ofta hinner vi inte med bö-norna och prioriterar potatisen där det lönar sig bättre.
Jordnötströska från USA
Skörden är speciell. Rötterna skärs loss med sneda skär som är front-monterade på traktorn. Med skä-ren klarar man nio rader som ger en arbetsbredd på 4,5 meter efter-som radavståndet är 50 cm. De nio raderna bönor och rötter strängas därefter till en enda sträng och se-dan kommer den USA-importerade jordnötströskan med pickup-rulle i stället för skärbord och plockar upp bönorna. I stället för cylinder med slagor fi nns ett stiftverk som river ut bönorna ur baljorna.
Skörden landar ofta kring 2000 kilo per hektar. Skörden säljs till Lantmännenägda Odalmannen som marknadsför den ena halvan av nationalrätten bruna bönor och fl äsk med framgång. För priset lig-ger kring 6 kronor per kilo och det gör att intäkten per hektar blir hyggligt hög. Visserligen är
odling-Öland
Längd: 140 km Bredd: 4-16 km Folkmängd: 24 600 inv Högsta punkt: 58 m ö h Årsnederbörd: 450 mm Berggrund: kalksten Åker: 41 000 ha Bete: 47 000 haHöstraps i
stäpp-klimat kräver
omsorg vid sådd
Inte en droppe! Regnmätare på södra Öland behöver inte tömmas så ofta. En
årsneder-börd på 450 mm och kruttorrt i augusti och september gör höstrapsetableringen till en fl ask-hals. – När vi väl fått en riktig etablering kan vi redan där räkna med 90 procent i skörd, för-klarar Bo Hagström.
Svensk Frötidning nr 2 april 2007 16
en dyr, men det blir ändå pengar över.
– Bruna bönor är en av våra bästa grödor, deklarerar Bo Hagström. Bördig jord blir bördigare Trots ett bördigt utgångsläge i Mör-bylångadalen blir jordarna bara bättre och bättre på Mörka Lant-bruk. Till granne har man nämligen en av Guldfågels anläggningar. 700 ton kycklinggödseln därifrån per år blir jordförbättringsmedel på Mörka Lantbruks sandiga lättleror och mo-jordar. Näringsinnhållet i gödseln sätter sina spår.
– Efter 23 år syns det på markkar-torna, konstaterar Bo Hagström lako-niskt och antyder att färgen har gått mot det gröna och blå med tiden.
Men förutom näringen gör det or-ganiska materialet underverk.
– Jordarna blir mer och mer lätt-brukade och avkastningen stiger ef-terhand.
Långa avstånd hämmar
När Bo Hagström får frågan vad som är mest speciellt med att odla på Öland funderar han en stund. Sedan
svarar han.
– Att vi producerar med så hög kvalitet men har för långa transport-avstånd.
Sedan lägger han ut texten om den slumrande potentialen.
– Vi kan odla brödsäd med topp-kvalitet och har sällan problem med falltal under skörden. Men trans-portavståndet till kvarn gör 15-20 öre per kilo så vi odlar fodervete och får ta ett lägre pris.
Med sockerbetorna är det samma sak. En medelskörd på 53 ton per hektar på Mörka Lantbruk är en stil-la nåd att bedja om för många od-lare i Skåne, men likväl är odlingen inte lönsam på grund av transport-avståndet.
Trots de långa avstånden råder framtidsoptimism hos Bo Hagström och Mörka Lantbruk AB. Bra odlings-jordar, ett rationellt företag med bra arrondering, stigande priser på olje-växter och spannmål och lönsamma specialgrödor gör att det finns gott hopp inför morgondagen. På Mörka Lantbruk ser man knappast mörkt på framtiden utan tvärtom ganska ljust!
Grödfördelning 2007
Höstraps: 38 ha
Sockerbetor: 2 ha (tidigare 25-30 ha) Gröna ärter: 20 ha (utsäde Findus) Bruna bönor: 16 ha
Gul lök: 8 ha
Mat- & stärkelsepotatis: 25 ha Ensilagemajs: 12 ha Slåttervall: 10 ha Höstvete: 118 ha Vårkorn: 32 ha Höstråg: 10 ha Stubbträda: 30 ha Summa: 321 ha
Medelskördar
2000-2006
Höstraps: 30 dt/ha Sockerbetor: 53 ton/ha Gröna ärter: 30 dt/ha Bruna bönor: 23 dt/ha Gul lök: 42 ton/ha Matpotatis: 37 ton/ha Stärkelsepotatis: 41 ton/ha Höstvete: 60 dt/ha Vårkorn: 54 dt/ha Höstråg: 49 dt/haTill fläsket. Bruna bönor är en karaktärsgröda på Öland. Den sås med en betsåmaskin och skördas med en
jordnötströska från USA. Sådden sker i slutet av maj för att undvika nattfroster som kan spoliera odlingen totalt.
Säkra din merskörd och kvalitet
•
Marknadens effektivaste svampmedel
•
Bred svampeffekt med unik långtidsverkan
•
Flexibel användning i split- och axgångsbehandling
•
Enda svampmedlet med effekt mot Fusarium i axet
•
Ökar ditt netto genom högre merskörd och kvalitet.
Bayer AB, Bayer CropScience, Kronoslätts företagsby, Västanväg, S-245 42 Staffanstorp, www.bayercropscience.se, infosverige@bayercropscience.com
Medlem i Svenskt Växtskydd Läs alltid etiketten före användning!