SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R1 FE B R U A R I2 0 0 2
4
svenska kvoten grundar sig på en a real på ca 9 000 ha och vi år 2002 kommer att skörda över 12 000 ha lever vi farligt. Så fort EU:s kvot överskrids kommer det svenska kilo-stödet att minska.
• Om kvoterna överskrids t.ex. 2003 så påverkas inte kilostödet f ö rrän nästa skörd e å r, dvs. skörd 2 0 0 4 .
SFO:s kommentar: Orsaken till detta är att utbetalningen av kilostöd skulle försenas om man måste invänta alla certifieringar för att se vad den totala pro d u k t i o n e n är innan man vet om kvoten över-skrids. Vi menar att det är en orättvisa att den som varit med och bidragit till ett överskridande t e o retisk kan dra sig ut marknaden Av Johan Biärsjö, Svensk Raps AB
Så är det slutligen beslutat.
EU kommer i sin spariver
även begränsa kostnaderna i
utsädessektorn. Stödet till
utsädesodlingen kostar ca
100 miljoner euro per år.
En liten summa i jämförelse med vad som betalas i arealstöd till spannmål eller i djurbidrag.
Men likafullt, efter budgetbe-kymren i spåren av BSE-kris och mul- och klövsjuka är
Kommissionen fast besluten att ”spara på varje rad”.
Den europeiska utsädesbran-schen har heller inte motsatt sig att dra sitt strå till stacken utan är beredd till budgetbegränsningar. Det allvarliga i detta beslut är att det till stora delar sätter mark-nadskrafterna ur spel. Något som går stick i stäv med Kommissio-nens uttalade målsättningar i andra sammanhang.
EU lägger
ett tak på
vallfröodlingen
Tabell 1. Om kilostödet minskar med 15 %.
Sänkning av totalt pris
Odlarpris EU-stöd kr/kg % 2001 – 15% Rödklöver 4 n 24,25 4,21 0,75 2,5 Timotej 7,00 6,59 1,16 7,9 Ängssvingel 6,75 3,43 0,61 5,6 Vitklöver 17,35 5,92 1,05 4,3 Rödsvingel 5,00 2,91 0,51 6,1 Ängsgröe 17,75 3,03 0,53 2,5 Eng. rajgräs 4,70 2,55 0,45 5,8 Beslutet går ut på följande: • Utbetalningen av kilostöd begränsas till medelnivån åren 1996-2000. Högsta och lägsta bort-taget. Systemet börjar gälla från skörd 2002.
SFO:s kommentar: Redan här låser man fast en marknadsstyrd p roduktion till en nivå som rådde före Agenda 2000
• En kvotering är gjord för varje medlemsland utifrån deras pro-duktion under denna tidsperiod. Den svenska kvoten är 2,6 milj. euro.
SFO:s kommentar: Sverige som ökat sin produktion kraftigt i spåre n av Agenda 2000 p.g.a. försämrad lönsamhet i andra grödor drabbas särskilt hårt .
• En ”bestraffning”/neddragning av kilostödet sker först då EU:s totala kvot överskrids. Det är alltså möj-ligt för t.ex. Sverige att överskrida sin kvot så länge inte EU:s kvot når över sitt tak.
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R1 FE B R U A R I2 0 0 2 5
(plöja upp sin vall) och därm e d undgå sanktioner.
Hur hårt drabbas svenska vallfröodlare?
Faktum är att det här beslutet är mycket olyckligt för vår svenska vallfröodling. Med den areal och skördenivå vi hade år 2001 skulle vi överskridit vår nationella kvot med ca 40 %. Nu innebär inte detta att vårt stöd minskar med samma procentsats. Det beror nämligen på hur mycket som pro-duceras i de övriga EU-staterna. När EU överskrider sin kvot skall nämligen de stater som bidrar till överskridandet drabbas. Men eftersom det i normalfallet även är ett antal länder som inte når upp till sin kvot får detta utrymme utnyttjas av de som överskrider.
Men det är inte orealistiskt att vänta sig en neddragning av det
svenska kilostödet med 10 kanske ända upp till 20 % de år då EU:s kvot överskrids.
Just nu minskar produktionen i EU så det lär inte bli något över-skridande 2002. Enligt danska beräkningar inte heller 2003. D ä refter är det mer osäkert. Får vi ett överskridande skörd e å re t 2004 kommer alltså nivån på det svenska kilostödet att påverkas s k ö rd e å ret 2005.
Stödet är olika
Kilostödets andel av det totala pri-set är olika för olika vallfrögrödor. Därmed kan man säga att de olika grödorna drabbas olika hårt vid en sänkning av stödet. I tabell 1 fram-går hur en sänkning av stödet med 15 % drabbar den totala intäkten av de olika vallfrögrödorna. Utgångspunkten är 2001 års pris och kilostöd. ■