12 Svensk Frötidning 1/13 Vårrapshybriderna drar ifrån
linjesorterna och domi nerar på sortlistan inför 2013. Majong utmärker sig som en vårrapssort för hela landet. Men utsädestillgången är oklar så beställ i tid.
Text: Albin Gunnarson, SFO
Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
E
fter en tuff höst iMellan-sverige med den lägsta höstvetearealen på 14 år är arealerna som måste vårsås rekordstora. Höst säden är på många håll dessutom svagt ut-vecklad och i värsta fall måste kanske en del köras upp. De stora nederbördsmängder som kom sista veckan i november 2012 innan vinterns första kyla slog till direkt efteråt gör inte läget mindre osäkert för höstsådden.
Hybrider i topp
Vårrapskalkylen ser bra ut jämfört med foderspannmål och en stor vårrapssådd 2013 lägger grunden för en lönsam höstveteodling 2014. Nu gäller det att komma på banan igen efter en besvärlig höst och då finner vårrapsen sin naturliga plats.
Sortmaterialet att välja på är starkt och domineras helt av hybri-der. En ökad sortprovning med år-liga framsteg gör att det ser ut som om att det fortsatt kommer att hän-da mycket på sortsihän-dan när det gäl-ler vårraps. Särskilt bra material ser ut att komma ur Lantmännen SWs och NPZs olika vårraps program som domineras av hybriderna Mirakel (NPZ) och Majong (SW).
Hybriderna
drar ifrån
Solid hybrid. Majong avkastar bra i hela Sverige enligt sortförsöken.
Hybriderna ska sås med en utsädesmängd kring 150 pl/m2 och linjesorterna
13 Svensk Frötidning 1/13
Hybriderna
drar ifrån
I F-området finns 8 olika hybrider i topp före första linjesorten som är Mosaik. I D+E området är 8 av de 10 främsta sorterna hybrider. Räkna plantor
Hybrider är således huvudalterna-tivet för vårrapssådd 2013. De har en högre vitalitet och kommer att klara av besvärliga odlingsbetingel-ser bättre än linjesorter. Exempel på sådana situationer kan vara för-sommartorka eller stora neder-bördsmängder. Utsädespriset är något högre, men utsädes behovet är något lägre än för linje sorter. Hybriderna ska sås med en ut-sädesmängd om 150 pl/m2 och
linje-sorterna med 200 pl/m2. Då uppstår
ofta frågan hur många kilo det ena eller det andra alternativet motsva-rar. Det är egentligen ganska oin-tressant annat än när såmaskinen ska ställas in. Vi måste lära oss att alltid prata plantor per kvadrat-meter när det gäller alla oljeväxter. Det gäller höstraps och vårraps men även lin. Alla utsädesmängdsförsök görs med plantor per kvadratme-ter. Det blir extra viktigt att förhål-la sig till detta, särskilt med grö-dor med så låga tusenkornsvikter som raps där varje kilo handlar om 100-tusen tals frön. Det är egentligen inget problem när det gäller hybri-derna eftersom de packas och säljs i enheter om 2,1 miljon grobara frön och en förpackning således räcker till 1,4 hektar vid 150 pl/m2.
Nytt prov testar skjutkraft Tillgången på utsäde av de bästa sorterna kan dock troligen vara be-gränsad 2013. Efter problemen med Ritz och dålig uppkomst 2009 har kvalitetsmedvetenheten vid pro-duktionen av vårrapsutsäde ökat. Det var skördeförhållandena hösten 2008 som var en av orsakerna till problemen med Ritz 2009. Dess-värre liknar den blöta hösten 2012, då rapsen kan ha fått stå ute länge eller skördats vid höga vatten halter, förhållandena som rådde hösten 2008 . Detta kan bevisligen påverka ett utsädes skjutkraft. Därför gör man sedan händelserna med Ritz skjutkraftsprov på utsädet genom att göra groningstester i jord eller
sand i groningskammare med låga temperaturer. Allt för att simulera en så verklig och besvärlig situa-tion som möjligt. Skjutkraftsprov kan också komma att utföras under olika tillfällen under vintern. Det görs för att säkerställa att det är ett väl fungerande certifierat utsäde som erbjuds odlarna på marknaden. Beställ i tid
De här processerna är viktiga men tar sin tid. Det betyder att vi i skri-vande stund i december 2012 inte vet exakt vilka volymer av utsäde det finns av varje sort och heller inte vilka sorter som blir tillgäng-liga. Odlarna gör dock bäst i att be-ställa sitt önskade utsäde tidigt och hoppas att önskan går i uppfyllelse. Utsäde räcker nog till alla men alla kanske inte kan få exakt den sort man önskat och orsaken är återigen en besvärlig höst.
Majong i söder
Vilken sort ska man då välja? Allra starkast i söder, i Halland och på Gotland (område A–B) är sorten Majong. Här har även Osorno gått bra. I område A har Mosaik avkas-tat relativtal 110 men gått betydligt sämre i B varför medeltalet A+B blir lågt. Mosaik är en linjesort medan Majong och Osorno är hy-brider. Det är inte särskilt många försök som görs i område A och B, men sorterna går bra även i andra områden. Majong och Mosaik är 1 dag tidigare än mätaren Brando. Mosaik är också 10 centimeter kor-tare än mäkor-taren.
Ett Mirakel i götaländerna I Öster- och Västergötland (område D–E) utmärker sig sorten Mirakel med överlägset högst skörd. Sor-ten är helt ny och det kan möjligen finnas en begränsad mängd utsäde om ens något. Mätaren Brando är faktiskt mycket stark i området och andra bra sorter är Majong, Axana och Osorno. Osorno såldes lite i fjol i området, men den oklara till-gången på inhemskt utsäde kan göra att nya importerade volymer av exempelvis Osorno eller Axana blir tillgängliga. Område A + B Område D + E Område F Sort Medel 2008-2012 Medel 2008-2012 Medel 2008-2012 Brando (H) råfett, kg/ha 1210 1090 1150 Brando rel.tal 100 100 100 Mirakel (H) 103 112 107 Majong (H) 109 103 107 Osorno (H) 106 100 105 Cicada (H) 100 104 100 Mosaik 97 96 100 Lennon 98 100 97 Zappa 97 97 96 Axana (H) 102 102 95 Jagger 94 91 94 Tamarin 91 95 89 Larissa 87 90 89 Belinda (H) 91 91 86
Sortval 2013. Flerårsmedeltal av listade vårrapssorter
2008–2012. Mätare Brando, (H) efter sortnamnet anger hybridsort.
Toppstrid
med hybrid
Jämnt lopp runt Mälaren I det stora vårrapsområdet i Mälardalen, i Närke, Sörmland och Uppland (område F) är merparten av sortförsöken förlagda. Där lig-ger Mirakel, Majong och Osorno i topp med jämnt lopp mellan Mi-rakel och Majong. Det intressanta med Mirakel är att den är 2 dagar tidigare än mätaren och det är an-märkningsvärt mycket. Det är en egenskap som kan vara intressant efter en lång och besvärlig höst.Sammanfattningsvis kan man konstatera att ur ett nationellt per-spektiv så utmärker sig Majong med hög avkastning i hela landet. Den har förutsättningar att bli årets stora vårrapssort på markna-den förutsatt att tillgången på ut-säde blir tillräckligt stor. Bra alter-nativ finns också, men för den som vill vara säker gäller det att göra sin beställning tidigt.
