Rapsdag kryddad med odlingsrecept

(1)

24 Svensk Frötidning 4/13

Rapsdag

kryddad med

odlingsrecept

Den traditionella Rapsdagen i Södra Sveriges Frö- och Oljeväxt-odlares regi samlade i år hela 250 deltagare. Trolle Ljungby gods stod för värdskapet. Ett fältförsök med olika etableringstidpunkter rönte stort intresse och visade tydligt att rätt etablering handlar om många tusenlappar i plånboken.

Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning

D

et är något alldeles speciellt

med raps. Det bara är så. ”Rapsdagen” på Trolle Ljungby samlade i år, cir-ka 250 intresserade lantbrucir-kare vil-ket är nytt deltagarrekord. Rapsdagen är inne på sitt sjunde år och har vuxit till en mötesplats där rapsentusias-ter kan träff a rapsexperrapsentusias-ter och ta del av de senaste rönen inom oljeväxtodling. Rapsdagen arrangeras av Södra Sveri-ges Frö- och Oljeväxtodlare, och hade i år fokus på etablering – det överlägset viktigaste momentet för en lyckad

höst-rapsodling. Men givetvis togs samtliga odlings moment upp: maskinteknik, bearbetning/sådd, sortval, såtidpunkt, skade görare, ogräsbekämpning och gödsling. Sammantaget bjöds den för-samlade odlar kåren på ett bra recept för en lyckad höstrapsodling!

Årets viktigaste dag

Dagen då de små svarta höstrapsrapsfrö-na landar i backen är årets viktigaste dag för den seriöse växtodlaren. Då ska jor-den vara rätt bearbetad och kalendern visa att datumet är lämpligt för sådd. Ett storskaligt fältförsök på Trolle Ljungby visade på ett mycket illustrativt sätt det-ta. Under initierad ledning av Christer Nilsson studerades rapsbestånd i knopp-stadium sådd vid fem olika tidpunkter.

Raps sådd den 15 augusti med upp-komst den 20–24 augusti var strålande fi n och bedömdes ge full skörd. Plan-torna från sådden en vecka tidigare var naturligtvis minst lika kraft iga, men en förhöjd tillväxtpunkt medförde att många huvudskott frös bort i våras. Den klassiska rapsdödaren: barmark, blåsigt,

sol och plusgrader på dagen, minusgra-der på natten unminusgra-der några veckor i mars visade än en gång sin förödande kraft . Å andra sidan gav sådderna i septem-ber som inte kom upp förrän i mitten

Viktigt att tänka på

inför höstraps sådden

• Välj etableringsmetod efter förut- sättningarna. Finns ett otal varian-ter. Se artiklar i Svensk Frötidning www.svenskraps.se/frotidning/ allinfo.asp sök på ”höstraps” + ”etablering”. • Satsa på sådd som ger en upp-komsttidpunkt där plantorna under hösten kan samla på sig 450 dag-grader. Det ger de bästa plantorna! • Så inte för tjockt. Tunna bestånd håller tillväxtpunkten nere och ger plantor med bra sidoskottsbildning till våren. • Kvävegödsla, max 60 kg N/ha. • NPK är klart positivt. • Ogräsbekämpa i tid. Baldersbrå, snärjmåra och gräsogräs tillhör de värsta ogräsen. • Se upp med sniglarna. Måste bekämpas mycket tidigt alternativt förebyggande. • Välj en av toppsorterna. Om stor odling gärna två sorter. Se artikel på sid. 14

(2)

och slutet av månaden tunna bestånd och klena svaga plantor (se fi gur sid 25). Vandringen förbi dessa försöksytor il-lustrerade tydligt de extremt stora eko-nonomiska konsekvenserna etableringen har för lantbrukaren.

450 daggrader ska det vara Nu ska man inte stirra sig blind på så-datum utan det är uppkomstså-datum i kombination med antalet daggrader för odlingslokalen som avgör plantornas storlek.

– Temperaturen bestämmer hur snabbt allting går i naturen, därför är daggrader intressant, betonade Christer Nilsson.

Beståndet ska vara tunnare men kraf-tigare i dag än ”förr i tiden”.

– Dagens sorter bygger förhållandevis mycket mer av skörden på sidoskotten än toppskottet.

Eft ersom varje enskilt sidoskott på våren växer ut från ett bladveck så inne-bär många blad på hösten många hög-producerande sidoskott. Således: sår man lagom tidigt för en uppkomst där plantorna under hösten tillgodogör sig cirka 450 daggrader – då får man kraft i-ga plantor med låg tillväxtpunkt och full skördepotential!

– Max 40–50 plantor på hösten vid tidig sådd kan vara lagom, tipsade Christer.

Frågan för många lantbrukare var hur tunt beståndet kan vara innan det måste köra upp. Här menade Christer att 20–30 välutvecklade plantor per kva-dratmeter kan räcka. Men givetvis spe-lar även andra faktorer in som bestån-dets jämnhet. Han berättade också att de ”äkta” sidoskotten inte är samma sak som sidoskotten som utvecklas från rot-halsen på plantor där toppskottet dött.

– Dessa ger inte alls lika hög skörd, kanske 30–40 procents lägre.

Som den rapsbaggeexpert han är, pas-sade Christer också på att poängtera att bekämpning av rapsbaggar mycket säl-lan ger utslag i höstraps. Och att man inte ska stirra sig blind på antalet skidor vid skörd. Antalet frö per skida är minst lika viktigt. Här sitter mycket av skörden! Positivt med NPK på hösten

En hel del har hänt på gödslingsfronten de senaste åren. Det handlar både om totalgivor av kväve samt betydelsen av NPK.

– Balanserad NPK-tillförsel är viktig, betonade Gunilla Frostgård vid Yara.

Många försök visar samfällt att man kan öka höstrapsskörden rejält genom en lämplig giva NPK på hösten. NPK-gödslingen medför också större N-upp-tag på våren, och tidigare utvecklad raps. Enbart positiva eff ekter alltså. Minus 45 kilo frö per dag

I ett föredrag kompletterade SFOs raps-expert Albin Gunnarson redovisningen i fält.

– Uppkomsten och höstkvävet, det är grunden för höga rapsskördar.

Försenad uppkomst eft er optimum sänker skörden med cirka 45 kilo frö per dag och hektar. Men den tidiga sådden ska balanseras med tunna bestånd. Till-växtpunkten får max vara 20 mm hög. Vissa extrema år som 2012/13 var även denna nivå aningen hög. Plantorna upp-komna den 14–16 augusti hade cirka 18 mm hög tillväxtpunkt. Några millime-ter lägre tillväxtpunkt (uppkomst den 20–24 augusti) räckte för att inte

huvud-skottet skulle frysa av. Det gångna året ska dock ses som ett extremår.

Albin betonade att de två första veckor na i september är helt avgörande för tillväxten. Även om det är varmt långt in på hösten är dagarna korta och till skottet av temperatursumma blir be-gränsat. På kvävesidan visar försöken att 70 kilo N per hektar är optimalt. Endast 60 kilo N är tillåtet att köra, men hade det inte varit för SFOs försök så hade den tillåtna kvävegivan varit ännu lägre och odlarna hade förlorat många tusenlappar. Kväveförsök visar att ju bättre bestånd på hösten, desto lägre N-optimum på våren. Och för att förbättra möjligheterna till rätt kväve-nivå så kan man klippa rutor på hösten och utifrån grönmassan beräkna N-be-hovet på våren.

– Våga variera N-givan rejält, betonade Albin.

Plus minus 30 kilo N kring optimum påverkar inte nettot speciellt mycket.

Trolle Ljungby Temperatursumma hösten 2012

»

Uppkomstdatum

Daggrader med basen 5°C

600 500 400 300 200 100 0 15 aug; 551

22 aug; 460 Optimalt intervall för max skörd 12 sep; 250

23 sep; 176 Kritisk summa för utvintring 31 aug; 369 2012-08-15 2012-09-02 2012-09-22 Uppkomstdatum och daggrader för fem sådder på Trolle Ljungby hösten 2012. Bilden på plantorna är tagen den 8 maj 2013 och visar tydligt daggradernas betydelse för plantornas tillväxt. Uppkomsten den 22 augusti såddes den 15 augusti och blev optimal. Under 450, suboptimal skörd, höjd risk för utvintring under 250.

(3)

Albin menade också att med dagens kvävenivåer är engångsgiva av vårkvävet att rekommendera.

Stor bredd i maskinteknik

I anslutning till det stora fältförsöket med såtidpunkter visade Väderstad-Verken och HE-VA några bearbetnings- och så-ekipage lämpliga för rapssådd. Det hand-lar om etableringstekniken att bearbeta och så fröna med sålåda. Men som be-kant fi nns det ett stort antal etablerings-tekniker som beroende på årsmån, tid-punkt och odlingslokal är mer eller mindre lämpade. Det gäller att ha bra koll på alternativen för att kunna fatta rätt be-slut när man drar igång fältet som ska bli höstraps.

Gör som Gunnar

Ingen Rapsdag utan Gunnar Hennings-son! Med 50 års rapserfarenhet och nu-mera även Europamästare i rapsodling så lystrade åhörarna andäktigt till råden från denne profi l. Gunnar började sin kompri-merade snabbexposé med att konstatera:

– Det fi nns en potential i raps som är enorm!

Det gäller ”bara” att utnyttja den. Eta-bleringen enligt Gunnars koncept startar

men plogen, följt av vältning och sådd i rask takt. Detta för att spara fukt.

– Jag använder den bästa hybridsorten och sår 35 frön per kvadratmeter den 20–25 augusti.

Höstkvävet ligger på 60 kilo N per hektar, naturligtvis i form av NPK. Sam-mantaget ska dess insatser skapa kraft iga plantor med låg tillväxtpunkt.

– Mitt mål är att få 10–10–10 plantor, skrockar Gunnar!

Nås detta mål blir vår och sommar mest en transportsträcka in i mål. Kväve-givan ligger som engångsgiva i normala fall på 150–160 kilo N plus svavel. Svamp-bekämpningen är viktig.

Stort sortutbud

Det stora utbudet av höstraps sorter presenterades av respektive sort-representant. På sidan 14 i detta num-mer av Svensk Frötidning gör Albin Gunnarson en analys av sortutbudet. De senaste åren har sortmaterialet gått mot allt fl er hybrider. Idag är nio av de tio bästa sorterna hybrider. I genom-snitt höjs avkastningen två procent om året genom bättre sorter. Så det är klart intressant att hålla koll på den aktuella sortlistan.

Viktigt växtskydd

Även växtskyddsfi rmorna fanns mangrant på plats. Det viktigaste i ogräsbekämp-ningen är att bekämpa i tid, både ört- och gräsogräs och spillsäd. Betingelserna på fältet styr preparatvalet. Baldersbrå och snärjmåra tillhör de allvarligaste ogrä-sen. På insektssidan händer det en hel del just nu. En del av de nyare rapsbagge-preparaten har annorlunda eff ekt jämfört med de gamla. En behandling ger eff ekt redan eft er några timmar, men baggarna kan springa runt i två dygn vilket ger en falsk bild av dålig eff ekt.

Sniglarna är kanske de allvarligaste skadegörarna i höstraps just nu. Mesu-rol fi nns inte längre och andra medel som till exempel Sluxx gäller nu. De är inte alls lika gift iga och sniglarna rea-gerar annorlunda på en bekämpning. Eft er att ha ätit pelletsen kryper de ner i marken och lämnar inga spår eft er sig. Det är inte lönt att lägga ut några fällor med Sluxx.

– Men man kan gillra dem med kyck-lingfoder i stället, det gillar de, berättade Lars Ericsson på Nordisk Alkali.

Det gör man i England där man även vid stora förväntade angrepp bekämpar förebyggande redan i förfruktsstubben.

Syngenta Crop Protection A/S

Mats Olsson Sörensson 0734-437019

www.syngenta.se

Säljs av Gullviks.

*

)

_{Seriesammanställning}

SLU 2008-12.

TVÅ TOPPSORTER

I HÖSTRAPS

NK Festivo

Högst avkastande linjesort

i Sverige! *

)

SY Carlo

Stabil hybrid – god stjälkstyrka

och bra övervintringsförmåga

Expertis på plats. Christer Nilsson, Agonum, redovisade såtidsför söket på Trolle Ljungby. Omfattande mätningar av rotdjup, rothals, tillväxt-punkt med mera har gjorts. Sammantaget med plantornas utseen-de gav utseen-det en bra bild av såtidpunktens betyutseen-delse för att få bra raps. Gunilla Frostgård, Yara, berättade om höstgödslingens stora betydelse i höstraps. Inte minst PK-gödslingens påtagligt positiva effekter.

Maskiner är kul. I

anslut-ning till såtids-försöket visades olika redskap för etablering av höstraps.