Sex maskiner i direktsåddtest

(1)

16 Svensk Frötidning 6/13

i direkt-

såddtest

Fröplaceringens betydelse för avkastningen vid direktsådd jämfördes i ett försök i Skåne under säsongen 2012/13. Med Horsch kom plantorna upp snabbast och blev flest till antalet medan Claydon visade på lägst tillväxtpunkt hos höstrapsplantorna. Någon skillnad i avkastning gick dock inte att spåra vid skörd.

Text & foto: Andreas Nypelius & Per Danielsson, Lantmästarprogrammet -11

E

tablering av höstraps på ett

bra sätt är viktigt, men också svårt. Etableringen ska ske mitt i en tidspressad och stressad period när skörden redan är i full gång. Men det gäller att ta sig tid och anpassa

etableringen efter förhållandena på fältet och planera etableringen väl.

Fröplacering undersöktes

Odlingssäsongen 2012/13 genomförde vi ett försök om att etablera höstraps med

direktsådd som examensarbete på Lant mästarprogramet. I försöket jämförde vi 6 stycken olika metoder för direktsådd (se faktaruta sid 18). Två av leden bestod av en mer noggrann fröplacering genom att använda en Horsch Pronto och en Cladyon drill. I försöket ingick även en alvluckrare från Agrisem som är anpas sad av Kornbo Maskin samt tre olika Väderstadmaskiner – Cultus, TopDown och Carrier med BioDrill. De fyra sista har enklare fröplacering där maskinerna bara släpper utsädet före en packarvält.

Syftet med försöket var att studera skillnader i etableringen beroende på fröplaceringens noggrannhet och bear betningsdjup, samt möjligheter att etab lera rapsen på ett tidsbesparande sätt direkt i stubben, men med en bibehål len skörd. Från början fanns två försök, ett på lättare jord och ett på styv lerjord. Det sistnämnda fick dock strykas p.g.a. utvintring.

Planträkning under hösten

Under hösten 2012 utfördes planträk ning ungefär var 14:e dag (figur 1). Vid invintring grävdes dessutom plantor upp från samtliga led för mätning och vägning. Den sista planträkningen och mätningen genomfördes den 4 november 2012. Då hade det gått 73 dagar efter sådd och temperatursumman hade nått 491 daggrader.

Redan då såg vi att vissa plantor som grott sent började bli utkonkurrerande av de större plantorna. En annan reflek tion vi gjorde i försöket under de för sta planträkningarna 7–10 dagar efter sådd var att i det torra vädret grodde

Horsch snabbast från start

Figur 1. Det första regnet kom 7 dagar efter sådd. Därefter ökade antalet plantor snabbt i samtliga led. Snabbast uppkomst med flest plantor hade Horsch Pronto TD som behöll ledningen i plantantal ända fram till invintringen.

Sex maskiner

Claydon Agrisem Horsch Carrier TopDown Cultus Medel Antal plantor höst/m 2 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Datum D.e.sådd Daggrader Ack. ned. mm 30/8 7 77 19 1/9 9 99 23 2/9 10 111 23 12/9 20 222 26 1/10 39 358 72 20/10 58 460 111 4/11 73 491 153

(2)

17 Svensk Frötidning 6/13

Lägst tillväxtpunkt med Claydon

Rotförgrening Stora blad, st Små blad, st Mellanstora blad, st Totalt blad, st Rothals diameter, mm Tillväxtpunktens höjd, mm Grönmassa vikt, g Rotmassa vikt, g Medelplanta vid invintring Precis fröplacering. Claydon-maskinen på

fotot och Horsch Pronto var de två maskiner i testet som hade störst noggrannhet med avseende på fröplacering.

Försöket

Placering: Lönnstorps

försökstation (Skåne, lättare jord) Förfrukt: Vårkorn, riven halm Bearbetning: Ingen

Gödning: NPK Yara Mila Raps 17-5-10, 350 kg/ha bredspr. e sådd Sådatum: 2012-08-23

Sådd: 75 frön/m2

Sort: Epure, linjesort

»

Figur 2. Vid invintringen mättes 9 olika egenskaper hos höstrapsplantorna. Tillväxtpunktens

höjd är en viktig karaktär för att förhindra utvintring. Den var högst hos Agrisem och lägst hos Claydon i försöket. 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

fler plantor efter maskinerna som hade placerat fröna med större precision – Horsch och Claydon. Dock kunde vi inte se någon skillnad vid invintringen då det visade sig att Horsch hade flest antal plantor och Claydon lägst antal plantor men med jämnast kurva.

Tillväxtpunkten mättes

Vi kunde se vid mätning i försöket att leden med Horch och Claydon hade större medelplantor vid invintringen än övriga led (figur 2).

Under hösten konstaterade vi att Agrisem hade högre tillväxtpunkt än övriga

(3)

18 Svensk Frötidning 6/13 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 An ta l p la nt or p er m 2 h ös t o ch v år

maskiner. Förmodligen berodde det på att plantorna stod tätare i raderna p.g.a. radavståndet. Vi misstänkte att det skulle ge utslag vid övervintringen, men det gjorde det inte.

Plantbortfall och utvintring

Under våren 2013 kunde vi se skillnader i utvintring för Carrier och TopDown (figur 3). Carrier hade större utvintring än övriga maskiner, både till antalet och procentuellt. Det berodde förmodligen på att ledet med Carrier hade minst

storlek på plantorna vid invintringen. Ledet med TopDown hade en betydligt mindre utvintring än övriga led. Det har vi svårare att förklara eftersom dessa plantor inte hade några egenskaper som stack ut vid mätningarna på hösten.

Jämna skördar i försöket

Skörderesultatet var i slutet av sep tember inte helt klart eftersom analys resultat av vatten och oljehalt ännu saknades. Men det preliminära resul tatet är i hamn. Som framgår av figur 4

Störst plantbortfall med Carrier

var skörden relativt jämn mellan leden och ingen signifikant skillnad kunde utkristalliseras. Dock ser vi att det stora radavståndet hos Agrisem inte hade någon negativ betydelse på skörden, snarare tvärtom. Det fanns heller ingen koppling mellan skörd och vilken metod för fröplacering som användes, vare sig fröet var placerat i rader eller bredspritt. Vi kan inte heller se någon direkt koppling mellan bearbetningsdjup och skörderesultaten.

Uppkomsttiden avgör

Vår slutsats är att det är fullt möjligt att etablera höstraps direkt i stubben under goda förutsättningar. Men man bör tänka på att antingen behålla skörde resterna på ytan eller att blanda in dem väl i jorden för att få ren jord till fröna att gro i. Dessutom är det viktigt att så rapsen i tid för att ta vara på värmen i augusti för att få stora plantor som klarar vintern bättre. Det såg vi i försöket på styv lera som utvintrade. Trots 472 dag grader var plantorna där för små för att övervintra och försöket fick strykas.

De slutgiltiga resultaten går att läsa om senare genom att ta del av examens arbetet vid SLU.

Testade maskiner

• Agrisem alvluckrare med Fiona sålåda,

Bearbetningsdjup: 25 cm Radavstånd: 60 cm

• Väderstad Cultus med BioDrill Bearbetningsdjup: 18 cm Radavstånd: bredspridning • Horsch Pronto TD

• Claydon Hybrid drill strip tillage såmaskin

• Väderstad Carrier med BioDrill Bearbetningsdjup: 4 cm Radavstånd: bredspridning • Väderstad TopDown med BioDrill Bearbetningsdjup: 22 cm Radavstånd: bredspridning

Figur 3. Ledet med Carrier hade störst plantbortfall. Det var förmodligen ett resultat av

att plantorna i detta led var minst. Lägst plantbortfall hade ledet med TopDown.

Små skillnader i skörd

Figur 4. Den preliminära avkastningen i försöket låg mellan 3,7 och 4 ton per hektar,

men några statistiskt säkra skördeskillnader gick inte att hitta. a=ingen signifikant skillnad mellan leden.

Pr el im in är s kö rd k g/ ha 4 100 kg 4 000 kg 3 900 kg 3 800 kg 3 700 kg 3 600 kg 3 700 kg 3 600 kg 3 500 kg 3 400 kg Agrisem 4 000 kg

a

3 975 kgCultus

a

3 933 kgHorsch

a

3 873 kg Claydon

a

3 683 kgCarrier

a

3 658 kg TopDown

a

2012-10-06 2013-04-26 Claydon

Agrisem Cultus Horsch Carrier TopDown