• No results found

Varför når de flesta byggnader som certifierats med Miljöbyggnad Silver och inte Guld?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Varför når de flesta byggnader som certifierats med Miljöbyggnad Silver och inte Guld?"

Copied!
63
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ

Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap

Varför når de flesta byggnader som certifieras

med Miljöbyggnad Silver och inte Guld?

Amelia Axelsson

Lylan Permarv

2020

Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp Byggnadsteknik

(2)
(3)

Förord

Detta examensarbete om 15 högskolepoäng är ett avslutande moment för våra treå-riga studier på byggnadsingenjörsprogrammet vid Högskolan i Gävle. Vi vill först och främst tacka Bengt Eriksson, universitetslektor i materialteknik och Marita Wallhagen, biträdande universitetslektor i miljöteknik, för att ni bollat idéer med oss och varit till stor hjälp under arbetets gång. Vi vill speciellt tacka Gustaf Simons-son på Kåver & Mellin, Maria Stikå på Galvefastigheter, Andreas Cheung på Ram-boll och Eva Lif på Bylero för att ni hjälpte oss besvara frågor och bidrog med nyan-serade svar. Era erfarenheter och tankar har varit till stor hjälp för oss, tack!

Vi vill slutligen passa på att tacka alla som på ett eller annat sätt bidragit till att detta arbete kunnat genomföras.

Gävle, maj 2020

(4)
(5)

Sammanfattning

I Sverige ökar miljöpåverkan från byggsektorn. För att möta miljöproblemen som byggbranschen står inför är miljöcertifiering av byggnader ett sätt att göra miljömed-vetna val. I Sverige finns olika certifieringsverktyg ute på marknaden, ett av dem är Miljöbyggnad. Miljöbyggnad är svenskt certifieringsverktyg som är anpassad efter svensk byggpraxis och bedömningen sker utifrån 15 olika indikatorer inom områ-dena energi, innemiljö och material. Miljöbyggnad innefattar olika manualer bero-ende på om det är certifiering av befintliga eller nyproducerade byggnader. I en sammanställning från år 2020 visade det att 1570 byggnader certifierats med Miljöbyggnad. Av dessa 1570 byggnader har 1148 uppnått byggnadsbetyget Silver medan 177 har uppnått byggnadsbetyget Guld. Varför når de flesta byggnader som certifierats med Miljöbyggnad Silver och inte Guld?

För att svara på frågeställningen har datainsamlingen skett genom en fallstudie, in-tervjuer och litteraturstudie. I fallstudien har två byggnader jämförts och granskas med manualen Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion. För att komplettera den begrän-sade litteraturen bedömdes intervjuer med kunniga inom området tillföra kunskap till studien.

Sammantaget från intervjuerna upplevde samtliga respondenter att indikatorerna för solvärmelast och dagsljus säger emot varandra. Om den ena indikatorn har högt be-tyg motverkar det den andra indikatorn och den får ofta ett lägre bebe-tyg. Detta pro-blem bör beaktas tidigt i projekteringen, bland annat genom dagsljussimuleringar. Fallstudien för Byggnad 1 visade tydligt att solvärmelast och dagsljus arbetar mot varandra. Solvärmelasten för den byggnaden uppnådde kraven för Guld medan dags-ljuset uppnådde kraven för Brons.

Faktorerna till att beställare väljer att satsa på Silver istället för Guld kan vara många. En anledning kan vara att betyget Silver är ett bra betyg som i sig kräver mycket arbete. Brons är gällande lagkrav och Guld innebär att byggnaderna har en väl uttalad miljöprofil. Då det kostar att projektera, certifiera och verifiera mot Mil-jöbyggnad kan en anledning till att Guld inte uppnås vara att det skulle bli för dyrt och kostnadsdrivande, vilket leder till högre hyror för kommande hyresgäster. Vissa bitar som stommen och grundens klimatpåverkan bedömdes utifrån både fallstudien och intervjuerna vara svårare att uppnå ett högt betyg inom, då det är en relativt ny indikator med oklarheter. Den stränga betygsaggregeringen som tillämpas i Miljö-byggnad gör att ingen indikator får ha betyget Brons om Miljö-byggnadsbetyget Guld ska

(6)
(7)

Abstract

The environmental impact from the construction sector in Sweden is increasing and to meet the environmental challenges, environmental assessment tools is a way to be more aware of the choices you make during the construction and designing stage. There are severeal environmental assessment tools in Sweden, one of them is Miljö-byggnad. Miljöbyggnad is designed for the swedish climate, building regulations and rules. Miljöbyggnad contains several manuals, one of them is Miljöbyggnad 3.0 for new constructions. The assessment tool is based on 15 different indicators in areas energy, indoorclimate and material.

Statistics from year 2020 shows that 1570 buildings have been certified with Miljö-byggnad. 1148 buildings has reached the building grade Silver while 177 have re-ached Gold. We are trying to find out why significatly more buildings certified with Miljöbyggnad achieved Silver and not Gold.

Answering the question was done through a case study, interviews and litteratu-restudy. In the case study two buildings are studied and compared with the manual Miljöbyggnad 3.0 for new construction. In order to gain more knowledge when lite-rature is scarce in the area, interviews were assessed to add more knowledge to the issue. All of the respondents from the interviews felt that the solar thermal load and daylight indicators are contraindications. In order to secure good daylight in the building daylight simulations should be done in a early stage. The case study for Building 1 clearly showed that solar thermal load and daylight work against each ot-her. The solar thermal load for that building met the requirements for Gold whilst daylight met the requirements for Bronze.

The reasons we conclude why clients chose to invest in Silver instead of Gold are many. One reason can be that Silver is a good grade that requires more time and effort throughout the entire process. Bronze is the current legal requirement and Gold means that the buildings have a well-stated environmental profile. Therefor it is clear that the cost to design, certify and verify against Miljöbyggnad is one of the main reasons why Gold is seldom achieved. It would be too expensive and costly, which leads to higher rents. Certain pieces such as indicator 15, frame and the foun-dation's climate impact seemed to be more difficult to achieve high grade according to the interviews and the case study.

(8)
(9)

Innehållsförteckning

Förord ... i Sammanfattning ... iii Abstract ... v 1 Introduktion ... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.1.1 Sveriges miljöarbete ... 1 1.1.2 Miljöcertifiering ... 2 1.1.3 Miljöbyggnad ... 3 1.2 Syfte och mål ... 4 1.3 Frågeställning ... 4 2 Metod ... 5 2.1 Avgränsningar ... 5 2.2 Intervjufrågor ... 6

2.2.1 Frågor till samtliga intervjupersoner ... 6

2.2.2 Frågor till Gustaf Simonsson, konstruktör och miljöbyggnadssamordnare, Kåver & Mellin AB ... 7

2.2.3 Frågor till Maria Stikå, miljösamordnare, Gavlefastigheter AB ... 7

2.2.4 Frågor till Andreas Cheung, energikonsult och miljösamordnare, Ramboll Sweden AB ... 7

2.2.5 Frågor till Eva Lif, projektledare, Bylero AB ... 7

3 Byggnadsbeskrivning ... 8

3.1 Byggnad 1 ... 8

3.2 Byggnad 2 ... 8

4 Litteraturstudie om gröna och certifierade byggnader ... 10

5 Miljöbyggnad 3.0 Nyproduktion ... 12 5.1 Betyg ... 12 5.1.1 Brons ... 12 5.1.2 Silver ... 12 5.1.3 Guld ... 12 5.2 Indikatorer ... 12 5.2.1 Indikator 1 – Värmeeffektbehov ... 13 5.2.2 Indikator 2 - Solvärmelast ... 14 5.2.3 Indikator 3 - Energianvändning ... 14

5.2.4 Indikator 4 - Andel förnybar energi ... 14

5.2.5 Indikator 5 - Ljud ... 15

5.2.6 Indikator 6 - Radon ... 15

5.2.7 Indikator 7 - Ventilation ... 16

(10)

5.2.14 Indikator 14 - Utfasning av farliga ämnen ... 21

5.2.15 Indikator 15 - Stommens och grundens klimatpåverkan ... 22

5.3 Viktning av betyg ... 22

5.4 Verifiering ... 23

5.5 Kostnader ... 23

6 Resultat av fallstudie och intervjuer ... 24

6.1 Resultat av fallstudie ... 24

6.1.1 Indikator 1 - Värmeeffektbehov ... 24

6.1.2 Indikator 2 - Solvärmelast ... 25

6.1.3 Indikator 3 – Energianvändning ... 26

6.1.4 Indikator 4 - Andel förnybar energi ... 27

6.1.5 Indikator 5 - Ljud ... 28

6.1.6 Indikator 6 – Radon ... 29

6.1.7 Indikator 7 – Ventilation ... 30

6.1.8 Indikator 8 – Fuktsäkerhet ... 31

6.1.9 Indikator 9 - Termiskt klimat vinter... 31

6.1.10 Indikator 10 - Termiskt klimat sommar ... 32

6.1.11 Indikator 11 – Dagsljus ... 33

6.1.12 Indikator 12 – Legionella ... 34

6.1.13 Indikator 13 - Loggbok med byggvaror ... 35

6.1.14 Indikator 14 - Utfasning av farliga ämnen ... 36

6.1.15 Indikator 15 - Stommen och grundens klimatpåverkan ... 37

6.2 Sammanfattning av fallstudie ... 38

6.3 Resultat av intervjuer ... 40

6.3.1 Gustaf Simonsson, konstruktör och miljöbyggnadssamordnare, Kåver & Mellin AB ………... 40

6.3.2 Maria Stikå, miljösamordnare, Gavlefastigheter AB ... 42

6.3.3 Andreas Cheung, energikonsult och miljösamordnare, Ramboll Sweden AB .. 43

6.3.4 Eva Lif, projektledare, Bylero AB ... 44

7 Diskussion ... 45

8 Slutsatser ... 50

(11)

1 Introduktion

Enligt Boverket (2020) ökar miljöpåverkan inom byggsektorn. År 2016 samman-ställdes utsläppen från byggsektorn och i toppen var energianvändning följt av avfall, växthusgaser, partiklar, kväveoxider, hälsofarliga kemiska produkter och miljöfarliga kemiska produkter (Sveriges Miljömål, u.å). Mot bakgrund av detta är det viktigt att byggnader projekteras, förvaltas och uppförs för att belastningen på miljön från bygg-och fastighetssektorn ska minska. Certifieringsverktyg är ett hjälpmedel för att byggnader ska projekteras, förvaltas och uppföras hållbart.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Sveriges miljöarbete

År 2010 beslutade regeringen att Sveriges miljöarbete ska ske med generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Det förstnämnda är ett övergripande mål för Sveri-ges miljöpolitik. I korta drag går generationsmålet ut på att samhället ska lämnas över till nästa generation där de stora miljöproblemen ska vara lösta utan att ha gett upphov till miljö-och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (Hansson, Olander & Landin, 2015).

Miljökvalitetsmålet anger tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska sträva efter. Boverket ansvarar för miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö. God bebyggd miljö innebär att städer och annan bebyggd miljö ska främja en hälsosam och god miljö att leva i. Samt medverka till en god miljö både på regional och global nivå (Hansson, et al. 2015).

Etappmålen är nödvändiga och finns för att tydliggöra de förändringar som behövs göras för att vi ska nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen (Hansson, et al. 2015).

Mot bakgrund av generationsmålet, miljökvalitetsmålen och etappmålen ställs krav att byggnader ska vara hållbara ur ekologisk, ekonomisk, social och kulturell syn-punkt (Hansson et al. 2015). Hand i hand med medvetenheten kring hållbara bygg-nader väljer många att miljöcertifiera. En certifiering är en garanti till att byggnaden anses vara hållbar ur miljömässig synpunkt (Svensk Byggtjänst, 2016).

Utvecklingen mot hållbara byggnader sker vid nybyggnad, ombyggnad och förvalt-ning. Som tidigare nämnt ska byggnaderna ha god social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Dessa faktorer uppnås med god innemiljö, låga drift- och

(12)

underhållskost-1.1.2 Miljöcertifiering

Miljöcertifieringar bidrar till ett bättre och mer hållbart byggande. Certifieringar är ett verktyg som underlättar val av miljöåtgärder och ett sätt att förmedla byggnaders miljökapacitet (Lilliehorn, 2012).

Förutom att miljöcertifieringar bidrar till ett mer hållbart byggande kan även högre kvalité på byggnaderna uppnås. Med högre kvalitet menas mer hållbarhet för peng-arna, men också bättre och effektivare byggnader (Lilliehorn, 2012).

Miljöcertifieringsverktyg brukar delas in i livscykelanalys (LCA) och kriteriebaserade verktyg. LCA innebär enligt Hansson et al (2015) att hela byggnadens effekt på mil-jön tas med i beräkningarna eller bedömningarna under hela byggnadens livscykel. Kriteriebaserade verktyg innebär att det finns ett visst antal kriterier som ska uppfyl-las för att uppnå ett visst antal poäng. Kriteriebaserade verktyg tar ofta inte hänsyn till hela byggnadens livscykel (Hansson et al. 2015).

Enligt Hansson et al (2015) finns det även en kombination av dessa verktyg. Exem-pel på dessa i Sverige är Miljöbyggnad, LEED och BREEAM SE. GreenBuilding är också ett certifieringsverktyg som används i Sverige, den tar däremot bara hänsyn till energiaspekten för byggnader.

Sweden Green Building Council (SGBC) (2020) har tagit fram en sammanställning över antalet certifierade byggnader i Sverige. Statistiken visar att Miljöbyggnad är det mest brukade certifieringsverktyget i Sverige följt av GreenBuilding, LEED och BREEAM, se fig. 1.

(13)

1.1.3 Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är ett svenskt miljöcertifieringssystem som utvecklades inom ramen för Bygga-bo-dialogen. Bygga-bo-dialogen var ett samarbete mellan byggföretag, kommuner, fastighetsbolag, konsulter, banker, försäkringsbolag och högskolor för utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Certifieringssystemet startades år 2009 under namnet “Miljöklassad byggnad”. År 2011 övertogs certifie-ringssystemet av SGBC, som ändrade namn på systemet till “Miljöbyggnad” (Lillie-horn 2012). Idag ägs och utvecklas Miljöbyggnad av SGBC, de har även hand om certifieringarna. SGBC är Sveriges största organisation för hållbart samhällsbyggande (SGBC, 2020).

Miljöbyggnad består av 15 olika indikatorer inom områdena energi, innemiljö och material. Miljöcertifieringar med Miljöbyggnad ger bra miljöer att leva, arbeta och bo i enligt SGBC (2020). Certifiering med Miljöbyggnad har sedan starten 2009 ta-git rejäl fart och hundratals byggnader har certifierats sedan dess (Lilliehorn, 2012). SGBC (2019) beskriver att Miljöbyggnad kan tillämpas på alla byggnader, stora som små. Förutom att metoden är tillämpad efter svenska lagar, regler och byggpraxis är den även enkel och kostnadseffektiv. Miljöbyggnad kan tillämpas på befintliga bygg-nader, nybyggnationer och ombyggnationer, se fig. 2 för statistik.

Figur 2. Byggnadstyper som certifierats med Miljöbyggnad.

I Sverige har 1570 byggnader certifierats med Miljöbyggnad och 1148 byggnader av dem har uppnått betyget Silver medan 177 byggnader har uppnått betyget Guld (SGBC, 2020). Se fig. 3.

(14)

Figur 3. Betygsfördelning för byggnaderna som certifierats med Miljöbyggnad. 1.2 Syfte och mål

Syftet med studien är att studera varför byggnaderna når Silver som byggnadsbetyg i större utsträckning än Guld vid certifiering med Miljöbyggnad.

Målet är att studera vilka lösningar som valts för byggnaderna i fallstudien och utef-ter det kunna dra slutsatser om varför Silver uppnås i större utsträckning än Guld. Samt att genom intervjuer få en översiktlig förståelse kring vilka faktorer som påver-kar byggnadsbetyget.

1.3 Frågeställning

Varför når de flesta byggnader som certifierats med Miljöbyggnad Silver och inte Guld?

(15)

2 Metod

Examensarbetet baseras på en fallstudie, litteraturstudie och intervjuer. I fallstudien har byggnader som certifierats med Miljöbyggnad 3.0, för nyproduktion, jämförts med manualen och granskats för att se vilka åtgärder som vidtagits för att klara mil-jökraven. Byggnaderna är belägna i Gävle kommun. Den ena byggnaden (Byggnad 1) är en förskola och den andra byggnaden (Byggnad 2) är en skola. Materialet som vi tilldelats innehåller bland annat planritningar, utdrag från simuleringar och underlag från konsulter. För att förenkla processen har vi valt att anonymisera byggnaderna i fråga, detta för att projektägarna annars måste tillfrågas.

När litteraturstudien genomfördes har Högskolan i Gävles sökmotortjänst Discovery använts. Sökorden har varit Miljöbyggnad, building, certification, enviromental certificat-ion, certification tools och building certification.Vissa avgränsningar har gjorts i sök-ningarna. Avgränsningarna som har gjorts är att dessa artiklar ska ha varit peer-re-viewedgranskade och i fulltextformat. Sedan har även sökordet begränsas tillabstract och titel. I några fall har även examensarbeten studerats för att hitta relevanta källor till studien.

Intervjuer genomfördes för att få en djupare förståelse kring vilka faktorer som kan påverka byggnadsbetyget vid en certifiering med Miljöbyggnad. Samt att få en för-ståelse kring hur processen skiljer sig när vissa indikatorer ska projekteras för Silver eller Guld. För att uppnå detta har personer med olika arbetsuppgifter valts ut för en intervju. Intervjupersonerna har valts ut genom gemensamma kontakter. De in-tervjuade bedöms tillföra mycket till frågeställningen genom deras kunskap och erfa-renheter.

Frågorna har anpassats till den som ska intervjuas. Intervjuerna har genomförts via telefonsamtal och mejl. Respondenterna har varit informerade vid tillfället att de när som helst kan välja att avsluta intervjun. Resultatet av intervjuerna har sammanfat-tats i en löpande text. Personerna som har intervjuats har fått granskat den samman-ställda texten för godkännande.

2.1 Avgränsningar

Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion har valts eftersom byggnaderna som blivit tillde-lade är certifierade med den manualen. Anledningen till att lokalbyggnader har valts som avgränsning är för att byggnaderna är en skola och förskola och därmed går de under kategorin lokalbyggnader.

(16)

Valet av byggnader har inte skett genom en frivillig avgränsning. Där har vi tilldelats material från Marita Wallhagen, biträdande universitetslektor inom Miljöteknik på Högskolan i Gävle, för att kunna påbörja fallstudien. För att kunna göra en egen av-gränsning när det gäller valet av byggnader hörde vi av oss till SGBC för att eventu-ellt få tillgång till flera byggnader. Dock har svaret uteblivit från dem.

Vi har valt ut olika företag och personer till intervju för att få ett perspektiv över Miljöbyggnad och dess indikatorer ur olika aktörers synvinklar. Vi har intervjuat en konstruktör, miljösamordnare, projektledare och energikonsult.

Kåver & Mellin AB valdes ut för att det är ett konsultföretag inom byggkonstrukt-ion. Företaget jobbar bland annat med projekt som certifieras med Miljöbyggnad. Gustaf Simonsson är konstruktör och valdes ut till intervju eftersom han är miljö-byggnadssamordnare på företaget.

Gavlefastigheter AB är ett kommunalt fastighetsbolag som agerar som byggherre, beställare och fastighetsägare. Företaget valdes ut eftersom de har som mål att deras certifierade objekt ska nå Silver. Maria Stikå är miljösamordnare på Gavlefastigheter AB och har intervjuats för att hon är en av dem på företaget som jobbar med Miljö-byggnad.

Bylero AB är ett konsultföretag som främst inriktar sig på projektledning. Eva Lif jobbar som projektledare och är en av de på företaget som jobbat med Miljöbygg-nad.

Ramboll Sweden AB är ett samhällsrådgivande företag som är inriktat inom bland annat byggande, miljö och energi. Andreas Cheung är energikonsult och miljösam-ordnare inom företaget och han jobbar med certifieringar inom Miljöbyggnad. 2.2 Intervjufrågor

2.2.1 Frågor till samtliga intervjupersoner

 Vilka faktorer påverkar hur mycket tid och pengar som går åt för miljöcerti-fiering med Miljöbyggnad 3.0?

 Upplever du att det finns indikatorer som säger emot varandra i Miljöbygg-nad 3.0?

 Många certifierar sina byggnader till Silver som byggnadsbetyg, men väljer ändå att satsa Guld på vissa indikatorer. Varför tror du att det är så?  Finns det några otydligheter kring någon indikator som gör att det blir

(17)

2.2.2 Frågor till Gustaf Simonsson, konstruktör och miljöbyggnadssamordnare, Kåver & Mellin AB

 Hur stor arbetsinsats krävs för att uppnå Guld istället för Silver till de lös-ningar ni konstruktörer jobbar med?

 I din roll som konstruktör, märker du någon skillnad i processen beroende på vilket byggnadsbetyg projektet vill erhålla?

2.2.3 Frågor till Maria Stikå, miljösamordnare, Gavlefastigheter AB  Gavlefastigheter har Silver som mål för sina byggnader, varför siktar

Gavle-fastigheter på just Silver?

 Vilka indikatorer tror du kan sätta käppar i hjulet vid certifiering mot Guld? 2.2.4 Frågor till Andreas Cheung, energikonsult och miljösamordnare,

Ramboll Sweden AB

 Vilka indikatorer tror du kan sätta käppar i hjulet vid certifiering mot Guld?  I din roll som energikonsult, märker du någon skillnad i processen beroende

på vilket byggnadsbetyg projektet vill erhålla? 2.2.5 Frågor till Eva Lif, projektledare, Bylero AB

 Vilka indikatorer tror du kan sätta käppar i hjulet vid certifiering mot Guld?  I din roll som projektledare, märker du någon skillnad i processen beroende

(18)

3 Byggnadsbeskrivning

I fallstudien har två byggnader studerats. Byggnaderna som valts ut är en förskola och en skola som har certifierats enligt Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion. Båda byggnaderna har erhållit byggnadsbetyget Silver.

3.1 Byggnad 1

Byggnad 1 är en förskola i Gävle kommun och består av tre våningar som tar upp en yta av 1116 m2. Plan 1 och 2 är de plan som beaktats i fallstudien utifrån

handling-arna eftersom plan 3 endast består av ett fläktrum. Betyg inom varje indikator samt betygsaggregering för Byggnad 1 visas nedan i tabell 1.

Tabell 1. Betygsaggregering för Byggnad 1

3.2 Byggnad 2

Byggnad 2 är en skola i Gävle kommun som är fördelat på två våningar och den to-tala arean är 1042 m2. Betyg inom varje indikator samt betygsaggregering för

(19)
(20)

4 Litteraturstudie om gröna och certifierade

byggnader

Luay och Kherun (2015)beskriver gröna byggnader och fördelarna med dem. För-delarna med gröna byggnaden är att de är mer energieffektiva och bidrar till minskad material- och naturresursförbrukning. Gröna byggnader bidrar även till förbättrad hälsa och miljö.

Worden, Hazer, Pyke och Trowbridge (2020) förklarar att det finns växande bevis på att byggnader har stor inverkan på individer och hela befolkningens välmående. De menar att det finns stora möjligheter för byggsektorn att påverka människors hälsa och välbefinnande. Worden et al. (2020) har gjort en undersökning över hur miljöcertifieringssystemet LEED påverkar hälsan för de som bor och vistas i byggna-derna. Det visar hur ett miljöklassificeringssystem kan användas för att uppföra byggnader som är skonsamma för framtida brukare.

Även MacNaughton et al. (2017) skriver om hälsoaspekterna där byggnader som miljöcertifierats jämförs med byggnader som inte är certifierade. Personer som medverkade i studien arbetade i olika, men liknande byggnader där den stora skillna-den var att vissa byggnader var miljöcertifierade. Data om de medverkandes välmå-ende från studien visade att de som arbetade i certifierade byggnader hade 26,4% högre poäng i skala för välmående än de personerna som arbetade i en icke certifie-rad byggnad. MacNaughton et al. (2017) menar även att de som arbetade i en certi-fierad byggnad hade 30% mindre symtom av sjuka hus-sjukan.

Enligt Turk, Addin Quintana och Zhang (2018) tar Miljöbyggnad, LEED och

BREEAM hänsyn till LCA. Miljöbyggnad tar även hänsyn till material och farliga äm-nen. Fördelarna med LCA är att man kan använda det för att hitta material som är miljövänliga ur ett livscykelperspektiv. LCA är ett användbart verktyg för att redan vid projektering kunna planera hantering av avfall (Turk et al. 2018).

Fördelar med gröna byggnader enligt Luay och Kherun (2015)är att driftkostnaden blir lägre och byggnaderna kan spara upp till 30% i energianvändning, vilket är en bra investering för de som bygger och projekterar. Fler fördelar är minskad vatten-konsumtion och underhållskostnader. Dessutom är den ekonomiska aspekten också en fördel, miljöcertifierade byggnader har ett högre marknadsvärde.

(21)

Freitas och Zhang (2018) lyfter fram fördelar och nackdelar för de olika certifie-ringssystemen. Miljöbyggnad är anpassat för det lokala behovet och klimatet i Sve-rige. Som fördel lyfts det fram att slutresultatet baseras på området med lägst betyg, men det lyfts även fram som en svaghet då ett område kan dra ner slutbetyget. Vi-dare beskriver Freitas och Zhang (2018) att andra miljöcertifieringssystem än Miljö-byggnad kan ge högre miljöklassificering och därför väljas framför MiljöMiljö-byggnad. Freitas och Zhang (2018) poängterar att det inte finns ett system som är bäst utan att det varierar beroende på projektet.

Lilliehorn (2012) har genomfört en enkät som påvisar att en certifiering kan bidra till mer ordning och reda på byggarbetsplatsen. Certifieringsprocessen underlättar formuleringen av gemensamma mål i byggprojekten. Om certifieringsprocessen till-lämpas tidigt i byggprocessen kan det få mer inflytande under projektets gång. Genom en SWOT-analys har Freitas och Zhang (2018) identifierat styrkor, svag-heter och möjligsvag-heter för Miljöbyggnad. Fördelen med att använda Miljöbyggnad är att det är anpassat till Sveriges klimat och gällande byggpraxis. Certifieringen är strikt, om ett bra betyg erhållits på en indikator kan det inte höja värdet på andra in-dikatorer. För att uppnå guld som objektbetyg måste alla områdesbetyg erhålla guld. För att Miljöbyggnad ska kunna bli bättre enligt Freitas och Zhang (2018) skulle ma-nualerna inkludera omkringliggande miljö istället för enbart byggnaden. Nackdelen med Miljöbyggnad är att fler väljer andra certifieringssystem som exempelvis LEED eller BREEAM SE för att uppnå ett högre byggnadsbetyg.

Luay et al (2015) beskriver att det även finns nackdelar med gröna byggnader. Bygg-naderna tenderar att kosta mer att projektera och uppföra, dessutom kostar själva certifieringen. Mattoni et al. (2017) menar att det finns fler nackdelar med miljöcer-tifieringar. Bland annat när länder anpassar certifieringsverktyg efter deras geogra-fiska läge och klimat. Verktygen går därför inte att applicera på andra länder utan att en ombearbetning krävs.

(22)

5 Miljöbyggnad 3.0 Nyproduktion

Den här delen handlar om indikatorerna för Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion, viktning av betyg och kostnader kring Miljöbyggnad. Ni som är välbekant med Mil-jöbyggnad 3.0 kan direkt läsa från rubrik ”6 Resultat av fallstudie och intervjuer”. Om en djupare förståelse vill uppnås inom området än det som skrivs under denna rubrik kan ni läsa manualen Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion på SGBC:s hemsida. 5.1 Betyg

Manualerna finns i olika versioner och delas in i nyproduktion och befintliga byggna-der. Till varje manual ingår ett metodikavsnitt för att förstå hur viktningen av varje indikator och områdesbetyg ska ske. Betygsskalan som finns för Miljöbyggnad är Brons, Silver och Guld (SGBC, 2017).

5.1.1 Brons

Brons är den lägsta och första nivån av certifieringen. Bronsnivån innebär att det räcker att följa gällande lagkrav och rekommendationer (SGBC, 2020).

5.1.2 Silver

Silver kan endast erhållas om byggnaden presterar bättre än de satta värdena i manu-alen. Förutom att lagkraven ska följas ska även byggnaden prestera ännu bättre än de satta kraven och rekommendationerna för vissa indikatorer (SGBC, 2020).

5.1.3 Guld

Guld påvisar att byggnaden har en väl uttalad miljöprofil. Kraven som ställs här är betydligt högre än kraven för Silver. För att byggnaden ska klassas som ett guldhus ska de som nyttjar byggnaden tillfrågas om innemiljön, detta kan ske genom enkäter (SGBC, 2020). Som ett alternativ till enkäter kan en sakkunnig göra ett utlåtande kring indikatorerna för innemiljö.

5.2 Indikatorer

Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion bedöms utifrån 15 olika indikatorer. Indikatorerna är uppdelade i områdena energi, inomhusmiljö och material (SGBC, 2017). Nedan i tabell 3 visas indikatorer som bedöms i Miljöbygg-nad 3.0 för nyproduktion. Samtliga tabeller i det här kapitlet är baserade på manua-len för Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion (SGBC, 2017). Betygskriterierna är end-ast presenterade för lokalbyggnader.

(23)

Tabell 3. Indikatorer för Miljöbyggnad 3.0 nyproduktion

5.2.1 Indikator 1 – Värmeeffektbehov

Syftet med indikator 1 är att uppmuntra till att projektera och bygga byggnader med lågt värmeeffektbehov när det är som kallast under ett normalår (SGBC, 2017). Värmeeffektbehovet beräknas genom summan av värmeförluster på grund av värme-transmission, luftläckage och ventilation för de utrymmen som är 10 grader eller mer och fördelas på byggnadens omslutningsarea. Värmeförlusterna beräknas för den kallaste dagen under ett normalår. Värmetillskott från sol, tappvarmvattenbe-redning, belysning, elutrustning, personer och andra internlaster får inte medräk-nas. Betygsättningen anpassas på indikatorn utifrån byggnadens geografiska placering (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator 1 presenteras i tabell 4.

Tabell 4. Betygskriterier för indikator 1 (SGBC, 2017)

Indikator 1 BRONS SILVER GULD

(24)

5.2.2 Indikator 2 - Solvärmelast

Syftet med indikator 2 är att projektera, förvalta och bygga byggnader för att be-gränsa övertemperaturer och effektbehovet för komfortkyla under sommarhalvåret. Byggnader som tar hänsyn till detta ska premieras. Värmen som passerar fönster och värmer utrymmet är definitionen av solvärmelast. Det är den värme solen tillför per kvadratmeter golvarea (W/m2golvarea) (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator

2 presenteras i tabell 5.

Tabell 5. Betygskriterier för indikator 2 (SGBC, 2017)

5.2.3 Indikator 3 - Energianvändning

Det som bedöms och premieras i indikator 3 är byggnader som projekteras, byggs och förvaltas med syfte på låg energianvändning. Den beräknade energianvänd-ningen jämförs med BBRs energikrav. Det som ska ingå i beräkningarna för den år-liga energianvändningen är fastighetsenergi, komfortkyla, varmvattenberedning och slutligen uppvärmning (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator 3 presenteras i tabell 6.

Tabell 6. Betygskriterier för indikator 3 (SGBC, 2017)

Indikator 3 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggna-der

≤ BBR:s energikrav verifierad med uppmätt energianvändning. Mätplan Förvaltningsrutiner för kontroll av energianvändning. ≤ 70 % BBR:s energikrav verifierad med uppmätt energianvändning. Mätplan Förvaltningsrutiner för uppföljning av energianvändning. ≤ 60 % BBR:s energikrav verifierad med uppmätt energianvändning. Mätplan

Förvaltningsrutiner för uppföljning av energianvändning.

5.2.4 Indikator 4 - Andel förnybar energi

Syftet med indikator 4 är att premiera byggnader som använder och efterfrågar för-nybar energi. Indikatorn bedöms av hur stor andel förför-nybar energi som används av byggnadens totala årliga energianvändning. Energin som medräknas i bedömningen är energin för uppvärmning, varmvattenberedning, komfortkyla, fastighetsenergi och verksamhetsenergi. Hushållsel är frivilligt att inkludera (SGBC, 2017). Be-tygskriterier för indikator 4 presenteras i tabell 7.

Indikator 2 BRONS SILVER GULD

(25)

Tabell 7. Betygskriterier för indikator 4 (SGBC, 2017)

Indikator 4 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggna-der > 50 % av den använda energin är förnybar. Ursprungsgaranterad el och allokerad fjärrvärme accepteras. > 75 % av den använda energin är förnybar varav > 10 % är förnybar flödande.

ALTERNATIVT > 80 % av den använda energin är förnybar. Ursprungsgaranterad el och tredjepartsgranskad allokerad fjärrvärme accepteras. > 80 % av den använda energin är förnybar. Ursprungsgaranterad el och tredjepartsgranskad allokerad fjärrvärme accepteras. VARAV > 5 % är ny förnybar flödande lokalt genererad och använd i byggnaden.

5.2.5 Indikator 5 - Ljud

För att en byggnad ska premieras i Miljöbyggnad 3.0 ska byggnaden projekteras, för-valtas och byggas med avseende på att en god ljudmiljö ska erhållas. Ljudmiljön be-döms och premieras i enlighet med BBR och de svenska ljudstandarderna. Ljudmil-jön i Miljöbyggnad bedöms utifrån 4 parametrar. Ljud från installationer inomhus, luftljudsisolering, stegljudsisolering och isolering mot ljud utifrån (exempelvis från trafik). (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator 5 presenteras i tabell 8. Tabell 8. Betygskriterier för indikator 5 (SGBC, 2017)

Indikator 5 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggna-der

De fyra ljudparametrarna som bedöms uppfyller ljudklass C enligt SS 25268. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö.

Minst två av de fyra ljudparametrar som bedöms uppfyller ljudklass B eller högre enligt SS 25268.

Övriga två uppfyller minst ljudklass C i SS 25268. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö.

De fyra ljudparametrarna som bedöms uppfyller genom mätning ljudklass B enligt SS 25268.

Bekräftas med enkät ELLER utlåtande från ljudsakkunnig. Förvaltningsrutiner för kontroll av ljudmiljö.

5.2.6 Indikator 6 - Radon

Syftet med indikator 6 är att premiera byggnader med låg radonhalt. Radonförore-nad inströmmande markluft ska begränsas så att den inte tar sig in i byggRadonförore-naden och dess grundkonstruktion. Radonhalten fastställs genom en geoteknisk undersökning

(26)

Tabell 9. Betygskriterier för indikator 6 (SGBC, 2017)

Indikator 6 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggna-der Årsmedelvärde i byggnaden ≤ 200 Bq/m3 Gammastrålning i vistelserum <0,3 µSv/h Förvaltningsrutiner för kontroll av radonhalt BRONS + Högsta årsmedelvärde ≤ 100 Bq/m3 BRONS + Högsta årsmedelvärde ≤ 60 Bq/m3 5.2.7 Indikator 7 - Ventilation

Syftet med indikator 7 är att uppmuntra projektering, förvaltning och byggnader med god ventilation. Indikatorn betygsätts utifrån luftkvaliteten där uteluftsflöde och donplacering bedöms (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator 7 presenteras i tabell 10.

Tabell 10. Betygskriterier för indikator 7 (SGBC, 2017)

Indikator 7 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggna-der inklusive vård handel och hallar Uteluftsflöde ≥ 7 l/s och person + 0,35 l/s per m2 Atemp. I utrymmen där annat än personlasten dimensionerar uteluftflöde ska Arbetsmiljöverkets krav vara uppfyll da. Förvaltningsrutiner för kontroll av luftkvalitet.

BRONS +

Koldioxidhalten i rum får endast tillfälligt överstiga 1 000 ppm.

Förvaltningsrutiner för kontroll av luftkvalitet.

ALT 1: SILVER + Godkänt enkätresultat.

ALT 2: Uppmätt lokalt ventilationsindex ≥ 90% i vistelsezon ELLER koldioxidhalten i rum får endast tillfälligt överstiga 900 ppm.

Oavsett ALT 1 eller ALT 2: Förvaltningsrutiner för kontroll av luftkvalitet.

5.2.8 Indikator 8 - Fuktsäkerhet

Indikator 8 har syftet att framtida problem i en byggnad som är orsakade av fukt-och vattenskador ska minimeras. Fuktsäkerhetsbeskrivningen ska upprättas av en fukt-sakkunnig och innehåller kritiska delar av konstruktionen, arbetsmoment och vilka kontroller som ska göras (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator 8 presenteras i tabell 11.

(27)

Tabell 11. Betygskriterier för indikator 8 (SGBC, 2017)

Indikator 8 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggna-der Det ska finnas tillräcklig fuktkompetens i projekteringsgruppen så att BBR:s krav på fuktsäkerhet uppfylls. En person i

projekteringsgruppen utses som ansvarig för dokumentationen av fuktsäkerhetsarbetet (fuktsäkerhetsbeskrivningen) under projekteringen. En fuktssakkunnig anlitad av byggherren ska delta i projektet.

En diplomerad

fuktssakkunnig anlitad av byggherren ska delta i projektet.

Alla fuktsäkerhetskrav, inklusive BBR:s ska dokumenteras i projektet.

Fuktsäkerhetsprojektering ska genomföras dvs konstruktionsdelar och anslutningar ska utformas så att fukttillståndet blir lägre än det högsta kritiska fukttillståndet hos ingående material. Metod, beräkningar och resultat ska dokumenteras.

Uttorkningstider för betong och avjämningsmassor ska redovisas, de ska rymmas inom projektets tidplan.

Krav i branschregler för våtrum och rörinstallationer ska uppfyllas under projektering och produktion.

ByggaF:s mallar eller motsvarande ska användas. Byggherrens (diplomerade) fuktsakkunnige avgör minsta antal arbetsberedningar och protokollförda fuktronder som ska genomföras under byggskedet och där hen ska delta.

En person som ansvarar för fuktsäkerheten under

produktionen ska utses; entreprenörens expert. En person med utbildning motsvarande Fuktcentrums kurs ”Fuktsäkerhetsansvarig produktion” ska utses och ska ansvara för

fuktsäkerheten under produktionen. Entreprenören ska upprätta en fuktsäkerhetsplan som säkerställer att kraven från fuktsäkerhetsprojekteringen uppfylls, kontrolleras, mäts och dokumenteras under produktion.

Under byggskedet ska lufttätheten i kritiska konstruktionsdelar (till exempel skarvar i lufttätande skikt, anslutningar och genomföringar) kontrolleras och jämföras med föreskriven lufttäthet.

Fuktmätning i betong ska utföras

enligt RBK-metoden. Fuktmätning i betong ska utföras av en RBKauktoriserad fuktkontrollant enligt RBK eller motsvarande.

Fuktsäkerhetsarbetet ska dokumenteras enligt ByggaF:s mallar eller motsvarande.

Vattentätheten hos platta tak, takterrasser, gårdsbjälklag och liknande byggnadsdelar ska provas enligt AMA Hus YSC.1132 eller

(28)

5.2.9 Indikator 9 - Termiskt klimat vinter

Syftet med indikator 9 är att premiera byggnader med bra termiskt inneklimat vin-tertid. Det kritiska rummet som ska beaktas i beräkningarna är det rummet som har störst risk för diskomfort. Simuleringarna som ska göras kräver olika indata. Den in-data som krävs är u-värden, konstruktionens värmekapacitet, köldbryggor, fönsters placering, storlek och U-värde (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator 9 pre-senteras i tabell 12.

Tabell 12. Betygskriterier för indikator 9 (SGBC, 2017)

Indikator 9 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggna-der Termiskt inneklimat uppfyller PPD ≤ 15 % vid DVUT

Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiskt klimat vintertid.

Termiskt inneklimat uppfyller PPD ≤ 10 % vid DVUT

Förvaltningsrutiner ska finnas för kontroll av termiskt klimat vintertid.

SILVER +

Enkät ELLER mätning.

5.2.10 Indikator 10 - Termiskt klimat sommar

Indikator 10 har syftet att premiera byggnader som projekteras, förvaltas och byggs för god termiskt inneklimat sommartid. För att kontrollera det termiska klimatet sommartid görs det under en varm och solig dag (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator 10 presenteras i tabell 13.

Tabell 13. Betygskriterier för indikator 10 (SGBC, 2017)

Indikator 10 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggnader utan komfort-kyla BRONS på indikator 2 OCH vädringsmöjlighet. ELLER Termiskt inneklimat uppfyller PPD ≤ 20% en kritiskt varm och solig dag. Oavsett metod: Förvaltningsrutiner för kontroll av termiskt klimat sommar. SILVER på indikator 2 OCH öppningsbara fönster eller fönsterdörrar. ELLER Termiskt inneklimat uppfyller PPD ≤ 15% en kritiskt varm och solig dag.

Oavsett metod: Förvaltningsrutiner för kontroll av termiskt klimat sommar.

GULD på indikator 2 OCH öppningsbara fönster eller fönsterdörrar.

ELLER

Termiskt inneklimat uppfyller PPD ≤ 10% en kritiskt varm och solig dag.

OCH

Oavsett metod: Enkät ELLER mätning.

Oavsett metod: Förvaltningsrutiner för kontroll av termiskt klimat sommar.

Lokalbyggnader med komfort-kyla

Termiskt inneklimat ska uppfylla PPD ≤ 15 % en kritiskt varm och solig dag. ¨

Förvaltningsrutiner för kontroll av termiskt klimat sommar.

Termiskt inneklimat ska uppfylla PPD ≤ 10 % en kritiskt varm och solig dag.

Förvaltningsrutiner för kontroll av termiskt klimat sommar.

SILVER +

(29)

5.2.11 Indikator 11 - Dagsljus

Syftet med indikator 11 är att premiera de byggnader som har god tillgång till dags-ljus. Förutom att tillgången till dagsljus bestäms med dagsljusfaktorn bedöms även fönsterglasandel och i vissa fall utblick. Dagsljusfaktorn är ett mått på ljusstyrkan in-omhus i förhållande till en standardgrå himmel. I vissa fall kan olika verksamheter ha krav på dagsljuset som kan hamna i konflikt med Miljöbyggnads kriterier. Det kan vara krav på säkerhet, sekretess eller tillgänglighet. Dessa rum kan undantas i be-dömningen, dock behöver dessa undantag motiveras (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator 11 redovisas i tabell 14.

Tabell 14. Betygskriterier för indikator 11 (SGBC, 2017)

Indikator 11 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggnader DF ≥ 1,0 % ELLER AF ≥ 10 % för α ≤ 20° AF ≥ 10 + (α – 20) • 0,25 för 20° < α ≤ 45° Förvaltningsrutiner för tillgång till dagsljus på stadigvarande arbetsplatser.

DF ≥ 1,2 %

Förvaltningsrutiner för tillgång till dagsljus på stadigvarande arbetsplatser.

DF ≥ 1,5 %

Förvaltningsrutiner för tillgång till dagsljus på stadigvarande arbetsplatser.

5.2.12 Indikator 12 - Legionella

Det som bedöms och premieras i indikator 12 är byggnader som tagit hänsyn till leg-ionellabakteriers tillväxt och spridning i tappvattensystemet. Viktigaste delen med indikator 12 är att förebygga legionellabakterier i vattensystemen (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator 12 redovisas i tabell 15.

(30)

Tabell 15. Betygskriterier för indikator 12 (SGBC, 2017)

Indikator 12 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggnader Temperaturen i hela tappvarmvattensystem inklusive i cirkulationskretsen är ≥ 50°C. Temperaturen på stillastående tappvarmvatten som i varmvattenberedare och ackumulatortankar är ≥ 60˚C. Temperaturen i tappkallvattensystem är ≤ 24˚C då kallvatten varit stillastående under 8 timmar. Förvaltningsrutiner för kontroll av legionella. BRONS + Termometrar eller temperaturgivare finns för mätning av varmvattentemperaturen  direkt efter varmvattenberedaren  i punkt med lägst temperatur i varje enskild VVC-krets. Riskvärdering med åtgärder. SILVER +

Övervakning och regelbunden uppföljning av

termometrarnas eller temperaturgivarnas uppmätta vattentemperaturer. Där riskvärdering och verksamhet kräver finns driftsrutiner för endera regelbunden

 hetvattenspolning.  funktionskontroll av

ventiler och styrsystem för tappvarmvatten.  automatisk upphettning i

varmvattenberedare och ackumulatortank.  provtagning och analys

av legionellabakterier.

5.2.13 Indikator 13 - Loggbok med byggvaror

Byggnader som har dokumenterat innehållet av inbyggda byggvaror och byggnads-material ska premieras i indikator 13. Anledningen till att detta görs är för att material ska identifieras utifall de i framtiden visar sig vara problematiska. Loggbo-ken uppdateras efter byggnadsprocessen av fastighetsägaren (SGBC, 2017). Be-tygskriterier för indikator 13 redovisas i tabell 16.

(31)

Tabell 16. Betygskriterier för indikator 13 (SGBC, 2017)

Indikator 13 BRONS SILVER GULD

Lokalbyggnader En loggbok ska finnas med information om byggvaror i produktkategorierna E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z enligt BSAB 96. Loggboken ska minst innehålla uppgifter om typ av byggvara, varunamn, tillverkare eller leverantör och eventuellt innehåll av ämnen upptagna på kandidatförteckningen.

Loggboken ska innehålla uppgifter om typ av byggvara, varunamn, tillverkare, dokumentation och eventuellt innehåll av ämnen upptagna på kandidatförteckningen för produktkategorierna P, Q och R (VVS). Loggboken ska för produktkategorierna E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z innehålla uppgifter om, typ av byggvara, varunamn, tillverkare och ha en innehållsdeklaration eBVD2015 eller motsvarande.

Loggboken är digital och administreras på företagsnivå hos fastighetsägaren. SILVER + Produktkategorierna P, Q och R i BSAB 96 (VVS) har en innehållsdeklaration enligt eBVD2015 eller motsvarande. Avvikelser dokumenteras. Loggboken innehåller information om både byggvarors ungefärliga placering och mängd i byggnaden.

5.2.14 Indikator 14 - Utfasning av farliga ämnen

Byggnader som har projekterats, förvaltats och byggts med ett minimum av farliga ämnen ska premieras i indikator 14. Utfasningen av farliga ämnen redovisas i en loggbok och gäller produkter som används eller ska monteras i byggnaden (SGBC, 2017). Betygskriterier för indikator 14 redovisas i tabell 17.

Tabell 17. Betygskriterier för indikator 14 (SGBC, 2017)

Indikator 14 BRONS SILVER GULD

Byggvaror i pro-duktkategorier E, F, G, H, I, J, K, L, M, N och Z enligt BSAB 96 i bostäder och lokalbygg-nader

Byggvaror med ämnen på kandidatförteckningen får endast förekomma i mindre omfattning. Avvikelser ska dokumenteras. BRONS + Utfasningsämnen enligt KEMI:s PRIO-kriterier och hormonstörande ämnen enligt EDS Cat 1 och Cat 2 får endast förekomma i mindre omfattning. Vid förekomst ska avvikelser motiveras och dokumenteras.

SILVER + Prioriterade

riskminskningsämnen enligt KEMI:s PRIO-kriterier får endast förekomma i mindre omfattning. Avvikelser ska dokumenteras.

För byggvaror (även kemiska produkter) som brukaren exponeras för inomhus överskrids inte EU-LCI:s emissionsvärden. Avvikelser motiveras och

(32)

5.2.15 Indikator 15 - Stommens och grundens klimatpåverkan

Byggnader med innehar en ökad kännedom om stommen och grundens klimatpåver-kan premieras i indikator 15. Det som även premieras är åtgärder som minskar be-lastningen på miljön. Beräkningen som görs visar byggnadens klimatpåverkan och dess utsläpp av CO2e. Utsläppen redovisas i EPD:er som är en miljövarudeklaration

(SGBC,2017). Betygskriterier för indikator 15 redovisas i tabell 18. Tabell 18. Betygskriterier för indikator 15 (SGBC, 2017)

Indikator 15 BRONS SILVER GULD

Oavsett nadstyp: bygg-varor i grund-konstruktion och stomme Klimatpåverkan vid produktion av byggvaror, dvs A1, A2 och A3 med generiska data. Klimatpåverkan vid produktion och transport av byggvaror, dvs A1, A2, A3 och A4. Minst 50 % av klimatpåverkan för produktion av byggvarorna baseras på produktspecifika EPD:er. Klimatpåverkan från transporter beräknas med generiska uppgifter för transportsätt och faktiska transportsträckor.

Klimatpåverkan vid produktion och transport av byggvaror, dvs A1, A2, A3 och A4.

Minst 70 % av klimatpåverkan för produktion av byggvarorna baseras på produktspecifika EPD:er.

Klimatpåverkan från transporter beräknas med generiska uppgifter för transportsätt och faktiska transportsträckor.

Klimatpåverkan från A1, A2, A3 och A4 i g CO2e/m2Atemp ska vara

10 % lägre än SILVER.

5.3 Viktning av betyg

För att ett byggnadsbetyg ska erhållas delas betygsättningen in i indikatorbetyg, aspektbetyg och områdesbetyg. Indikatorbetyget är beroende av rumsindikatorer och våningsbetyg. Aspektbetyget bestäms av det lägsta indikatorbetyget inom aspekten. När aspektsbetyget ska göras till områdesbetyg är områdesbetyget bero-ende av det lägsta aspektbetyget. Däremot får områdesbetyget höjas en nivå om en övervägande del av aspektbetygen är högre. Detta för att det ska vara möjligt att er-hålla ett högre byggnadsbetyg (SGBC, 2017).

Som tidigare nämnt delas områdena in i energi, innemiljö och material. Det är för dessa tre som områdesbetygen tillämpas. Om exempelvis områdesbetyget för energi uppfyller kraven för Guld, medan de andra två endast uppfyller Silver, då blir bygg-nadsbetyget Silver. Det lägsta områdesbetyget är det avgörande betyget för byggna-den (SGBC, 2017).

(33)

5.4 Verifiering

Verifiering är en kvalitetskontroll som sker när en nyproducerad eller ombyggd byggnad varit i drift i två år. Kvalitetskontrollens syfte är att det är byggnadens funktioner som räknas och inte enbart det som står i byggnadens handlingar. Bestäl-laren eller byggherren får därmed ett kvitto på att byggnaden håller den miljöstatus som beställts inför certifieringen. För att uppnå Guld på vissa indikatorer ska det be-visas att inomhusmiljön uppfattas som god. Det görs med enkätundersökningar eller mätningar av faktiska förhållanden (SGBC, 2017).

5.5 Kostnader

Certifiering av byggnader kostar pengar. Vid certifiering av byggnader med systemet Miljöbyggnad erläggs avgift för registrering, verifiering och certifiering. Registre-ringskostnaderna är densamma för alla byggnader utom småhus. Avgifterna för certi-fiering och vericerti-fiering beror på byggprojektets typ och storlek. Det kan tillkomma kompletterande avgifter för att täcka arbete för ytterliga kontroller och granskningar (SGBC, 2020).

(34)

6 Resultat av fallstudie och intervjuer

6.1 Resultat av fallstudie

6.1.1 Indikator 1 - Värmeeffektbehov 6.1.1.1 Byggnad 1

Det sökta betyget för värmeeffektbehovet för Byggnad 1 är Guld. För att beräkna värmeeffektbehovet krävs en del indata, dessa är:

 Den kallaste dagen under ett normalår (DVUT) är -17,2 grader  Geografiska justeringfaktorn, Fgeo är 1,1 för Gävle

 Inomhustemperaturen är 22 grader  Tidskonstanten är 1 dygn

 U-värden och delareor för fönster, ytterväggstyper, tak, grundkonstruktion och ytterdörr har redovisats i en tabell i handlingarna

 U-medelvärde

 Köldbryggor med tillhörande längd och psi-värden  Luftläckage genom klimatskärmen

 Ventilationsförluster

Storlek och antal på köldbryggorna är simulerade med hjälp av IDA Indoor Climate & Energy (IDA ICE). För att uppnå Guld på indikator 1 ska väsentliga geometriska köldbryggor redovisas och beräknas genom exempelvis VIP-energy. Beräkningar för köldbryggorna har bifogats i handlingarna. Värmeeffektbehovet med gällande indata har beräknats till 16,8 W/m2*A

om. Kravet för Guld är att värmeeffektbehovet ska

vara högst 19,8 W/m2*A

om vilket innebär att Byggnad 1 når kraven för Guld med

god marginal. 6.1.1.2 Byggnad 2

Det sökta betyget för indikator 1 är Silver. Indata för att beräkna värmeeffektbeho-vet för byggnad 2 är:

 DVUT är -17,2 grader  Fgeo är 1,1 för Gävle

 Inomhustemperaturen 21 grader  Tidskonstanten 1 dygn

 U-värden och delareor för fönster, yttertak, ytterdörr och grundkonstrukt-ion

 U-medelvärdet

 Ventilationsförluster för FTX

 För att klara kravet för Silver har de geometriska köldbryggorna approxime-rats med ett schablonpåslag på minst 30% av transmissionsförlusterna

(35)

Med dessa indata har värmeeffektbehovet beräknats till 19,5 W/m2*A

om, vilket

in-nebär att kraven för Silver uppnås med mycket god marginal. Trots att det sökta be-tyget är Silver uppnås även kravet för Guld med liten marginal. Om Byggnad 2 hade redovisat och beräknat de väsentliga geometriska köldbryggorna hade kraven för Guld uppfyllts för indikator 1.

6.1.2 Indikator 2 - Solvärmelast 6.1.2.1 Byggnad 1

Sökt betyg för solvärmelast hos Byggnad 1 är Guld. Solvärmelasten har beräknats ge-nom en förenklad och manuell metod. I ansökan har följande handlingar bifogats:

 Planritningar där gällande våningsplan framgår tillsammans med markeringar för rummen som tagits med i beräkningarna

 Situationsplan där det framgår om skuggande byggnader finns i närheten  Fasadritningar med markerade f nster

 Fönsteruppställningsritning där valet av solskydd och fönster understryks  Beräkning av Gsyst med hjälp av IDA ICE

Beräkningarna för våningsplanen har delats upp i plan 1 och plan 2. I plan 1 ingår ett allrum och två matsal/allrum. Allrummet har det beräknade solvärmelastvärdet 7,4 W/m2. Den ena matsalen/allrumet har värdet 10,7 W/m2 och det andra har värdet

12,8 W/m2. På plan 2 har ett allrum och dess solvärmelast beräknats, värdet är 11,9

W/m2 vilket innebär att samtliga beräknade utrymmen uppfyller kravet för Guld

som är ≤ 22 W/m2.

6.1.2.2 Byggnad 2

Sökt betyg för solvärmelast hos Byggnad 2 är Guld. Likadana handlingar som för Byggnad 1 bifogades även för Byggnad 2. Precis som för Byggnad 1 har en förenklad metod använts för beräkning av solvärmelasten. Beräkningen av Gsyst har genom-förts med IDA ICE.

Beräkningarna har likt föregående exempel delats upp i plan 1 och plan 2. I beräk-ningarna för plan 1 har ett kök och en matsal tagits med. Den beräknade solvärme-lasten för matsalen är 14,5 W/m2 och för köket 20,9 W/m2. För plan 2 har två

ex-peditionsrum, ett grupprum och två musikrum tagits med. Guldkravet är som tidi-gare nämnt ≤ 22 W/m2 och kravet för Silver är ≤ 32 W/m2. Expeditionsrummens

solvärmelastvärde är 24,4 W/m2 och 13,2 W/m2, vilket uppfyller kraven för Silver

(36)

6.1.3 Indikator 3 – Energianvändning 6.1.3.1 Byggnad 1

Sökt betyg för energianvändning hos Byggnad 1 är Guld. Indikatorn har beräknats och jämförts med kraven för nyproducerade lokalbyggnader i BBR24 och guldkraven för Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion. För att Brons, Silver och Guld ska uppnås ska det finnas mätplaner och förvaltningsrutiner. Syftet med mätplaner är att val och placering av mätare framgår och syftet med förvaltningsrutiner är att följa upp ener-gianvändningen.

För att beräkna indikator 3 har IDA ICE använts. I simuleringen har olika poster ta-gits med i beräkningen, dessa är:

 Värme (fjärrvärme)

 Varmvattenberedning med inkluderande vvc-förluster  Fastighetsel

 Fastighetsenergi (producerad solel)

Genom IDA ICE och olika värden för parametrarna har den specifika energianvänd-ningen för Byggnad 1 beräknats till 63,0 kWh/m2. BBR-kravet på 60 % för

lokal-byggnader ger ett värde på ≤ 65 kWh/m²år vilket innebär att kravet för Guld upp-fylls med liten marginal och BBR-kravet uppupp-fylls med god marginal. BBR-kravet en-ligt BBR24 ligger på 108 kWh/m²Atemp,år.

För att Byggnad 1 ska uppfylla kraven för Guld med god marginal även vid verifie-ringstillfället, har olika förslag på förbättringsåtgärder tagits fram, dessa är:

 Anpassade drifttider efter verksamheten

 Börvärdesjustera inomhustemperaturer under ledigheter  Justering av inblåsningstemperatur mot utetemperatur 6.1.3.2 Byggnad 2

Sökt betyg för indikator 3 är Guld. Byggnad 2 har jämförts med kraven enligt BBR25 och kraven för Guld i Miljöbyggnad, tillskillnad från Byggnad 1 som jämför-des med BBR24. Posterna som tagits med i beräkningarna för Byggnad 2 är:

 Värme (fjärrvärme)

 Varmvattenberedning inkl vvc-förluster  Fastighetsel

(37)

För Byggnad 2 har simuleringsprogrammet IDA ICE används för att beräkna den specifika energianvändningen. Den specifika energianvändningen för Byggnad 2 har beräknats till 68,0 kWh/m2. Indikatorn uppfyller därmed kravet för Guld och

BBR25. Dock uppfylls kraven för Guld med liten marginal för manualen där guld-kravet är 68,5 kWh/m2år. Byggnaden uppfyller kraven för BBR25 med stor

margi-nal eftersom BBR-kravet med luftflödestillägg är 114 kWh/m2år.

Likt Byggnad 1 är inte marginalen speciellt stor för att klara kraven för Guld. Därför måste vissa åtgärder tas vid för att byggnaden ska hålla samma värde vid verifie-ringen. Åtgärderna som ska tas vid är:

 Drifttiderna för ventilationen ska vara anpassade efter verksamheten  Om solceller utnyttjas kommer marginalen till Guld bli ännu större 6.1.4 Indikator 4 - Andel förnybar energi

6.1.4.1 Byggnad 1

Sökt betyg för andel förnybar energi är Guld. I underbilagorna går det att finna att beställaren tecknat avtal med ett energibolag om leverans av el som kommer ifrån hundra procent förnybara källor till deras anläggningar.

Den andel fjärrvärme som levereras till anläggningen som inte är förnybar eller flö-dande är högst 10 % vid framställningen av fjärrvärme. 6 % av energikällan är lokalt genererad.

I bilagorna finns även en avsiktsförklaring från fastighetsägaren. Där klargörs det att den el som ska användas är miljömärkt och att den ska användas till både fastighetsel och verksamhetsel. Det finns även ett intyg på att allokerad fjärrvärme och el är tredjepartsgranskad.

Mot bakgrund av dessa åtaganden uppfyller Byggnad 1 kraven för Guld på indikator 4.

6.1.4.2 Byggnad 2

Sökt betyg för indikator 4 är Silver. I underbilagorna återfinns dokument om att mil-jömärkt el ska användas till Byggnad 2. Den fjärrvärme som köps in till byggnaden ska vara fossilfri. Allokerad fjärrvärme och el ska vara tredjepartsgranskad. Tillskill-nad från ByggTillskill-nad 1 har ByggTillskill-nad 2 inga solceller, vilket måste beaktas i beräkningen för indikator 3. Möjlighet till att uppnå Guld för Byggnad 2 på indikatorn finns om solceller beaktas i beräkningen då indikator 3 och 4 är samverkande med varandra.

(38)

I bilagorna finns en avsiktsförklaring från fastighetsägaren där denne förklarar att miljömärkt el ska användas. I underbilagorna går det även att finna att fossilfri fjärr-värme ska köpas till byggnaden samt ett intyg på att fjärrfjärr-värmen och elen är tredje-partsgranskad. Den lokalt genererade elen är 0 % för Byggnad 2.

För att uppnå Guld ska:

 >5% av elen vara förnybar och lokalt genererad el  Den lokalt genererande elen användas i byggnaden  Solceller ska finnas med i beräkningarna

Då kraven för Guld inte uppnås erhålls det sökta betyget Silver för indikator 4. 6.1.5 Indikator 5 - Ljud

6.1.5.1 Byggnad 1

Sökt betyg för indikator 5 är Silver.

Under projekteringen beslutades det att trafikbuller och installationsbuller ska upp-fylla minst ljudklass B samt att stegljud och luftljud ska uppupp-fylla ljudklass C. Vidare förtydligas en kravställning enligt Miljöbyggnad Silver: Ljudklass B ska uppfyllas för två i förväg valda parametrar, för övrigt gäller ljudklass C. Det beskrivs även att lju-disolering inom avdelning kan medges avsteg om det kompenseras med utökad ab-sorption enligt särskild utredning. Fastighetschefen har skrivit på att förvaltningsru-tiner kommer genomföras för byggnaden enligt rådande lagkrav samt uppdaterade krav i Miljöbyggnad 3.0.

Byggnadens ljudkrav motsvarar indikatorns betygskriterier för att uppnå betyget Sil-ver. För att byggnaden skulle kunna erhålla betyget Guld behövs alla fyra ljudpara-metrarna uppfylla ljudklass B. Dessutom ska det efter två år redovisas resultat från en enkät om ljudet eller utlåtande från ljudsakkunnig. Förvaltningsrutinerna är den samma som för betyget Silver och Brons.

6.1.5.2 Byggnad 2

Sökt betyg för indikatorn är Silver. För att uppnå kraven för Silver önskar beställa-ren ljudklass B för ljudisolering, stegljud, ljud från installationer, ljud från utom-hus/trafik samt för efterklangstider/rumsdämpning. I projektet beslutas att ”ljud från trafik” och ”stegljud” skall vara de två parametrar som med säkerhet skall upp-fylla ljudklass B relaterat till silverkraven för Miljöbyggnad. Förutom detta har även en ljudsakkunnig anlitats till projektet. För att uppnå Silver krävs det att fastighets-chefen upprättar förvaltningsrutiner, detta har gjorts för projektet och därmed kan indikatorn uppnå Silver.

(39)

Om Byggnad 2 hade ambitionen att uppnå Guld som betyg för indikatorn skulle samtliga parametrar inneha ljudklass B. Dessutom ska antingen en enkät om ljudet eller utlåtande från ljudsakkunnig finnas efter 2 år byggnaden tagits i drift.

6.1.6 Indikator 6 – Radon 6.1.6.1 Byggnad 1

Sökt betyg för indikatorn är Silver. För att uppnå Silver ska:  Årsmedelvärdet vara <100 Bq/m3

 I vistelserum ska gammastrålningen vara <0,3 µSv/h  Förvaltningsrutiner för kontroll av radonhalten ska finnas

 Årsmedelvärdet för radonhalten i inomhusluften ska vara <100 Bq/m3

Den geotekniska undersökningen som genomfördes visade att marken klassas som normalradonmark. Normalradonmark innebär att värdet är mellan 10-50 kBq/m3

Byggnaden ska därför utformas radonskyddat. I arbetet att byggnaden ska utformas radonskyddat har följande genomförts:

 Byggnaden har utformats med en tät grundkonstruktion  Samtliga genomföringar i plattan har radontätats

 Alla radonslangar har i dräneringslagret placerats med ett cc-avstånd på två meter under huset

De geotekniska undersökningarna visade att uppmätta radonhalterna låg mellan 4-13 kBq/m3. För att de ska uppnå Guld på denna indikator ska högsta årsmedelvärdet

vara ≤ 60 Bq/m3. För att uppnå Silver eller Guld ska vistelserummet med högst

mätvärde vara markerat på en planritning som är bifogat till dokumentet.

Mot slutet i handlingarna har uppdragsledaren signerat dokumentet vilket innebär att utförandet klassas som radonsäkert och därmed uppfylls kraven för Silver.

6.1.6.2 Byggnad 2

För att uppnå det sökta betyget Silver på indikator 6 har byggnaden utformats ra-donsäkert. Den geotekniska undersökningen visar radonhalter mellan cirka 3–16 kBq/m3. De uppmätta värdena klassas som normalradonmark. I handlingarna har

bedömningen gjorts att grundkonstruktionen utformats radonsäkert. Det finns fram-tida möjligheter med påkoppling av radonsug. Samtliga rörgenomföringar har

(40)

ra-I handlingarna framgår inte årsmedelvärdet vilket gör det svårare att göra bedöm-ningen. Därför görs ett antagande om att Byggnad 2 ändå uppnår det sökta betyget Silver.

6.1.7 Indikator 7 – Ventilation 6.1.7.1 Byggnad 1

Sökt betyg för indikatorn är Silver.

Uteluftsflöde ≥ 7 l/s och person + 0,35 l/s per m2*A

temp. I utrymmen där annat än

personlasten dimensionerar uteluftflöde ska Arbetsmiljöverkets krav vara uppfyllda. Koldioxidhalten i rum får endast tillfälligt överstiga 1 000 ppm. Förvaltningsrutiner finns för kontroll av luftkvalitet.

Förskolan har tre luftbehandlingsaggregat, FTX1, FTX2 och FTX3. FTX1 betjänar hela plan 2, en avdelning på plan 1 samt en administrativ del på plan 1 med 1400 l/s. FTX2 betjänar två avdelningar samt mittdelen som har matsal, drama och ateljé med 1350 l/s. FTX3 betjänar förskolans kök med tillhörande utrymmen med 700 l/s. Undercentralen på plan 1 ventileras av en frånluftsfläkt.

Summering av projekterat/uppmätt totalt luftflöde i lokalbyggnader är 3450 l/s. Luftflödet ska räcka till 176 personer enligt ventilationsprojekteringen. Ventilations-flöde i l/s, m2 utifrån ovanstående uppgifter är 3,2 l/s, m2. Ventilationsflöde i l/s,

person utifrån ovanstående uppgifter är 19,6 l/s per person.

Utifrån dessa siffror bedöms byggnaden ha uppfyllda kriterier för lokaler, dvs pro-jekterat uteluftflöde är minst 7 l/s per person + minst 0,35 l/s per m² golvarea. Be-hovsstyrd ventilation i rum med varierande belastning, till exempel samlingslokaler och konferensrum. Behovsstyrd ventilation i rum med varierande belastning (auto-matiskt).

Indikatorn erhåller betyget Silver. För att uppnå indikatorbetyget Guld finns två al-ternativ. Ena alternativet är bedömningen för Silver och godkänt enkätresultat. Al-ternativ 2 är att byggnaden ska ha ett uppmätt ventilationsindex enligt tabell 10 eller att koldioxidhalten i rum endast får överstiga 900 ppm. Förvaltningsrutinerna är den samma som för Brons och Silver.

6.1.7.2 Byggnad 2

Sökt betyg för indikator 7 är Silver. För att uppnå det önskade betyget har ventilat-ionssystemet beskrivits. Ventilatventilat-ionssystemet delas upp i FTX1 och FTX2. Dessa be-tjänar olika plan i byggnaden. Luftbehandlingsanläggningen utförs behovsstyrt och VAV i lokaler styr via närvaro och luftkvalitetsgivare. I handlingarna har planrit-ningar samt fastighetsägarens avsiktsförklaring gällande förvaltningsrutiner bifogats.

(41)

Ventilationssystemet har projekterats för att luftflödet ska öka till det dubbla minflö-det vid närvaro. Vid högre närvaro ökar flöminflö-det till maxflöminflö-det. En sammanställning av luftflöden har gjorts. Sammanställningen visar att det projekterade värdet för totalt luftflöde i lokalbyggnaden är 4 690 l/s. Antal brukare som luftflödet ska räcka till är 259 personer. Ventilationsflödet från ovanstående data blir 4,5 l/s m2. Per person

blir ventilationsflödet 18,1 l/s m2.

Från ovanstående uppgifter bedöms Byggnad 2 uppfylla kriterierna för Silver. För att uppnå Guld ska byggnaden som tidigare nämnt, ha ett godkänt enkätresultat eller ett uppmätt lokalt ventilationsindex ≥ 90% i vistelsezon. Ett annat alternativ är att kol-dioxidhalten i rum endast tillfälligt får överstiga 900 ppm. Oavsett vilket indikator-betyg som vill erhållas ska förvaltningsrutiner finnas och genomföras för kontroll av luftkvaliteten.

6.1.8 Indikator 8 – Fuktsäkerhet 6.1.8.1 Byggnad 1

Sökt betyg för indikator 8 är Silver. Fuktsäkerhetsbeskrivningen är uppförd i enlig-het med standarden ByggaF. Meningen är att dokumentet ska vara levande och upp-dateras i takt med att projekteringen fortskrider. För att få en överskådlig bild om vad som krävs för att uppnå Guld på indikator 8, se tabell 11.

Då fuktsäkerhetsbeskrivningen är ett levande dokument och uppdateras under pro-jektets gång görs ett antagande att Byggnad 1 uppnår kraven för Silver på indikatorn. 6.1.8.2 Byggnad 2

Det sökta betyget för indikatorn är Silver. Under projekteringsstadiet ska krav dele-geras till respektive projektörs egenkontroller och arbetas in i relevanta handlingar. En fuktsäkerhetsansvarig har utsetts och en fuktsäkerhetsplan har upprättats. Indika-tor 8 är även här ett levande dokument och uppdateras löpande av fuktsakkunnig un-der hela byggnadsprocessen. Antagandet görs att Byggnad 2 bedöms uppfylla kravet för Silver.

6.1.9 Indikator 9 - Termiskt klimat vinter 6.1.9.1 Byggnad 1

Sökt betyg för termiskt klimat vinter är Silver. Bedömningen har genomförts med hjälp av beräkningar för PPD. Dokument som bifogats i underlaget är:

(42)

För att uppnå Silver på denna indikator ska det termiska inneklimatet uppfylla PPD ≤ 10 % under dimensionerande vinterutetemperatur. Det ska även framgå att det finns förvaltningsrutiner för att kontrollera termiskt klimat vintertid. För att uppnå Guld ska kraven för Silver uppfyllas och utöver det ska antingen en enkät eller mät-ning genomföras.

Simuleringarna har genomförts med IDA ICE. Beräkningarna har delats in i plan 1 och plan 2. Plan 1 innefattar fyra rum där samtliga uppfyllt kriterierna för Silver. På plan 2 har två rum bedömts och även där har de uppfyllt kraven för Silver. Vilket in-nebär att 100 % av den beräknade arean har uppnått Silver, således blir betyget Sil-ver på indikator 10 för Byggnad 1.

6.1.9.2 Byggnad 2

Sökt betyg för termiskt klimat vinter är Silver. Bedömningen har genomförts med hjälp av beräkning av PPD. Samma handlingar som bifogats för Byggnad 1 har även bifogats för Byggnad 2. Simuleringarna har gjorts med samma program. Även här har beräkningarna delats in för plan 1 och plan 2. På plan 1 har ett rum tagits med i beräkningarna, rummet uppnådde kriterierna för Silver. På plan 2 togs fyra rum med och samtliga uppnådde kriterierna för Silver även här. Detta leder till att 100 % av den undersökta arean erhållit betyget Silver vilket i sin tur gör att indikatorn kla-rar kraven för Silver.

Även här gäller det att enkät eller mätning genomförs för att uppnå betyget Guld. 6.1.10 Indikator 10 - Termiskt klimat sommar

6.1.10.1 Byggnad 1

Sökt betyg för termiskt klimat sommar är Brons. Kriterierna för betygen ser an-norlunda ut beroende på om byggnaden har med eller utan komfortkyla. Då Bygg-nad 1 inte har komfortkyla är kriterierna annorlunda. För att uppnå Guld på denna indikator ska även indikator 2 - solvärmelast ha uppnått Guld. Utöver att indikatorn för solvärmelast måste beaktas ska även byggnaden ha öppningsbara fönster eller fönsterdörrar. Ett annat alternativ för att uppnå Guld istället för att ha öppningsbara fönster eller fönsterdörrar är att byggnaden ska uppfylla PPD ≤ 10 % en varm och solig dag. Oavsett vilket av ovannämnda alternativ som används vid en certifiering mot Guld ska det alltid ingå förvaltningsrutiner samt mätning eller enkät.

Underbilagor till handlingarna är:

 Planritningar med markeringar för de utvalda rummen på de aktuella vå-ningsplanen

 Fasadritningar med fönster markerade  Situationsplan som visar skuggande grannar

References

Related documents

Changing Perspectives on Physical Education in Sweden: Implementing Dimensions of Public Health and Sustainable Development.. In: Christopher Edginton, Ming-Kai Chin (ed.),

Examensarbetet kom- mer ligga till grund för framtida investeringar i fastigheten, där målet på sikt är att slutligen certifiera byggnaden med miljöbyggnads emblem för högsta

In the test chip used in this thesis work, separate power supply lines are used for the digital and the analog circuits.. 4.4 Reduced power

Kanske skulle motivet till att man bildar eller medverkar i karteller kunna ses som en inställning hos vissa företag att de inte duger på marknaden och att de

Den empiriska undersökningen utgick från fem frågeställningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, språkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering

Det faktum att Duni och Höganäs är börsnoterade och Gekås inte är det anser vi vara en av anledningarna till att fokuseringen kring vilken information som blir mest

En ansökan i Miljöbyggnad granskas av tredje part av oberoende specialister som säkerhetsställer att byggnaden uppfyller dess krav för nivå BRONS, SILVER eller GULD (Sweden

101 JO har dock menat att det ärr lämpligt att förhörsledaren i samband med att han eller hon informerar förhörspersonen om anledningen till förhöret också