• No results found

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och påverkan på patientsäkerheten: En litteraturöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och påverkan på patientsäkerheten: En litteraturöversikt"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Kandidatnivå

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av

arbetsrelaterad stress och påverkan på

patientsäkerheten: En litteraturöversikt

Newly graduated nurses’ experiences of work-related stress and the impact on patient safety: A literature review

Författare: Alicia Sundberg & Marya Phanivong Zafar Handledare: Marie Elf

Examinator: Alexandra Eilegård Wallin Granskare: Anna Anåker

Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2023

Poäng: 15hp

Examinationsdatum: 2020-10-05

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja Nej

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär höga krav och många nyutexaminerade

sjuksköterskor upplever stress inför att behöva besitta den kunskap som krävs. Stressen kan påverka patientsäkerheten.

Syfte: Syftet var att undersöka arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade

sjuksköterskor och hur det påverkar patientsäkerheten.

Metod: Metoden var en litteraturöversikt med systematisk datainsamling och urval,

där totalt 13 artiklar inkluderades i resultatet.

Resultat: Resultatet visade att arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade

sjuksköterskor berodde på flera orsaker, som organisatoriska faktorer bristande ledarskap, att inte besitta den kunskap som krävs och att vara ny i teamet. Dessa faktorer leder till att sjuksköterskorna tvingas prioritera arbetet under press vilket påverkar kvalitén på omvårdnaden, äventyrar patientsäkerheten och en vilja hos flera nyutexaminerade sjuksköterskor att lämna yrket.

Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor behöver stöd under deras första tid som

legitimerad sjuksköterska för att minska den arbetsrelaterade stressen och att fler stannar kvar inom professionen vilket leder till ökad patientsäkerhet.

Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, litteraturöversikt, nyutexaminerade sjuksköterskor, patientsäkerhet.

(3)

Abstract:

Background: The nursing profession involves high demands and many newly

graduated nurses experience stress before having to possess the required knowledge. Stress can affect patient safety.

Aim: The aim was to investigate work-related stress in newly graduated nurses

and how it affects patient safety.

Method: The method was a literature review with systematic data collection and

selection, where a total 13 articles were included in the results.

Results: The result is based on two main categories: Causes of work-related stress

and consequences of work-related stress. The result showed that work-related stress in newly graduated nurses was due to several factors, such as organizational factors, lack of leadership, not possessing the knowledge required and to be new to the team. These factors lead to nurses being forced to prioritize work under

pressure, which affects the quality of nursing, jeopardize patient safety and a willingness of several newly graduated nurses to leave the profession.

Conclusion: Newly graduated nurses need support during their first time as a

registered nurse to reduce work-related stress and for more people to remain in the profession which leads to increased patient safety.

Keywords: Literature review, newly graduated nurses, patient safety, work-related

(4)

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

STRESS OCH ARBETSRELATERAD STRESS 1

SJUKSKÖTERSKANS ANSVAR 2

KOMPETENSBESKRIVNING 2

INTERNATIONAL COUNCIL OF NURSING (ICN) ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR 3

ATT VARA NYUTEXAMINERAD SJUKSKÖTERSKA 3 PATIENTSÄKERHET 4 TEORETISK REFERENSRAM - FRÅN NOVIS TILL EXPERT 4 PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 5 FRÅGESTÄLLNINGAR 5 METOD 5 DESIGN 6 URVAL 6

INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER 6

DATAINSAMLING 6 VÄRDERING AV ARTIKLARNAS KVALITET 7 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 7 ANALYS OCH TOLKNING AV DATA 8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 8 RESULTAT 8 ORSAKER TILL ARBETSRELATERAD STRESS 9 BRIST PÅ ERFARENHET OCH KUNSKAP 9 ORGANISATORISKA FAKTORER 11 BRISTANDE STÖD 11 RÄDSLA ATT BEGÅ MISSTAG 12 KONSEKVENSER AV ARBETSRELATERAD STRESS 13 PÅVERKAN PÅ OMVÅRDNADSKVALITETEN OCH PATIENTSÄKERHETEN 13 VILJAN ATT LÄMNA YRKET 13 DISKUSSION 15 DISKUSSION AV HUVUDRESULTATET 15 HÖG ARBETSBELASTNING 15 ARBETSFÖRHÅLLANDEN 16

(5)

BRISTANDE STÖD 17 OTILLRÄCKLIG ERFARENHET OCH KUNSKAP 17 METODDISKUSSION 19 ETIKDISKUSSION 20 KLINISK BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET 21 SLUTSATS 21 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 22 REFERENSER Bilagor Bilaga 1. Sökstrategi Bilaga 2. Artikelmatris

Bilaga 3. Granskningsmall - Kvalitativa studier Bilaga 4. Granskningsmall – Kvantitativa studier

(6)

1

Inledning

Vi har valt att skriva om hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och hur det kan påverka patientsäkerheten. Valet av ämnet grundar sig i tankar som vi har haft under den verksamhetsförlagda utbildningen att vi snart ska ha den kunskap och kompetens som krävs för att arbeta självständigt. Detta innebär bland annat att kunna prioritera och utföra arbetet i en stressig miljö utan att det påverkar patientsäkerheten. Vikten av att undersöka hur arbetsrelaterad stress påverkar nyutexaminerade sjuksköterskor har aktualiserats under Corona-pandemin som pågår runt om i världen just nu då det råder en hög arbetsbelastning och en stressig situation inom vården som kan påverka patientsäkerheten.

Bakgrund

I bakgrunden kommer begreppen stress och arbetsrelaterad stress samt patientsäkerhet att beskrivas. Sjuksköterskans ansvar och hur det är att vara nyutexaminerad sjuksköterska kommer också att beröras. Den teoretiska referensramen Patricia Benners omvårdnadsteori kommer att beskrivs.

Stress och arbetsrelaterad stress

Stress definieras ofta som en reaktion kroppen utsätts för vid överbelastning, utmaning, krav och hot (Almén, 2017). Enligt Donovan, Doody och Lyons (2013) betraktas stress av dem flesta som en negativ känsla som påverkar människan antingen psykiskt, fysiskt eller båda och om den inte upptäcks i tid eller behandlas. Varje person upplever och reagerar på stress på sitt eget individuella sätt. Vissa associerar stress med till exempel sin arbetsplats som kan uppfattas som skadlig och förstörande då individer känner sig oförmögna att svara på de krav och förväntningar som ställs på dem. Arbetsrelaterad stress är viktigt att uppmärksamma inom sjuksköterskeyrket. Det är viktigt att i ett tidigt skede identifiera tecken på stress för att kunna upprätthålla och stödja sjuksköterskors hälsa. Det krävs också att hälso- och sjukvårdens organisation säkerställer en god arbetsmiljö för att sjuksköterskan ska kunna bedriva en vård med hög standard när det gäller patientsäkerhet och därmed bidra till en hög vårdkvalitet.

(7)

2

När kraven om att öka besparingarna och höja effektiviteten möter de egentliga resurser som finns inom vården ökar arbetsbelastningen hos vårdpersonalen. Detta leder till ett ökat arbetstempo där tid för återhämtning kan vara svår att hinna med. Detta i kombination med bland annat oregelbundna arbetstider, samarbetsproblem, ständiga förändringar kan bidra till psykiska och fysiska påfrestningar som kan leda till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor (Arbetsmiljöverket, 2017). Samtidigt visar en rapport från Karolinska Institutet att den höga arbetsbelastningen kan resultera till att nya sjuksköterskor undviker att arbeta proaktivt. Det vill säga att de inte tar hjälp av kollegor trots osäkerhet eller att de inte delegerar arbetsuppgifter när arbetsbelastningen är pressad. Enligt rapporten tyder detta beteende på en rädsla att kollegor och övrig personal ska tro att de inte kan hantera ansvaret som förväntas av dem och att de inte vill framställas som okunniga. Osäkerheten kan leda till att de börjar tvivla på sin egen förmåga (Gustavsson, Frögéli & Rudman, 2017). I en enkätstudie av Aiken och kollegor (2002b) som utfördes i USA visade resultatet att cirka hälften av de 10 000 sjuksköterskor som deltog var missnöjda med sin arbetsplats på grund av den höga arbetsbelastningen.

Sjuksköterskans ansvar

Nedan kommer en närmare beskrivning kring sjuksköterskans kärnkompetenser samt hur det är att arbeta som nyutexaminerad.

Kompetensbeskrivning

Svensk sjuksköterskeförening (2017) har beskrivit sjuksköterskans yrkesutövning och profession i en kompetensbeskrivning. Denna kompetensbeskrivning finns som stöd för den legitimerade sjuksköterskan och tydliggör vilka kompetenser, erfarenheter och förhållningssätt som en sjuksköterska bör besitta i sitt yrke. Kompetensbeskrivningen syftar till att stödja sjuksköterskor att kunna bedriva god och säker vård. Sjuksköterskan ska ha förmåga att se det friska hos patienten och ta tillvara på det. De ska självständigt medverka och utföra ordinationer, behandlingar och undersökningar. Samtidigt som sjuksköterskan ska ha ett gott bemötande, kunna informera och undervisa kollegor, anhöriga och patienter samt följa styrdokument och arbeta evidensbaserat. Enligt Leksell och Lepp (2013) och Svensk sjuksköterskeförening (2017) ska sjuksköterskan besitta sex kärnkompetenser såsom patientcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård,

(8)

3

förbättringskunskap, säker vård samt informatik. Dessa sex kärnkompetenser ska den legitimerade sjuksköterskan arbeta utifrån och är grundläggande för omvårdnaden och patientsäkerheten. För att patientsäkerheten ska främjas och prioriteras krävs ett gott samarbete mellan professionerna. En av nyckelkomponenterna för att kunna bedriva säker vård är att effektivt samarbeta i team (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Aiken et al. (2002b) menar att hälso- och sjukvården bör analysera och utveckla vårdpersonalens samarbete runt patienten då detta ökar patientsäkerheten.

International council of nursing (ICN) Etiska kod för sjuksköterskor

ICN är en internationell organisation med syfte att säkerställa vårdkvalitén samt öka det professionella arbetet inom omvårdnad (International council of nursing, 2012). ICN:s etiska koder är en vägledning i sjuksköterskans arbete och är till för att guida i det dagliga arbetet, där det ofta förekommer svåra beslut och svåra situationer att förhålla sig till. Sjuksköterskan ska ansvara för sin egen hälsa och välmående för att kunna prestera produktiv, god och säker vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Detta kan vara problematiskt då det förekommer flertalet faktorer som framkallar stress hos sjuksköterskorna.

Enligt Rudman och Gustavsson (2011) har många nyutexaminerade sjuksköterskor uppvisat kraftiga nivåer av stress och utbrändhet under deras första år som yrkesverksamma. Depressiva symtom och tankar på att lämna professionen börjar redan under första året, dels för att sjuksköterskor inte är förberedda på de krav som ställs. Enligt Caruso (2014) studie väljer allt fler sjuksköterskor att lämna sin profession på grund av den arbetsrelaterade stressen som råder inom vården. Detta påverkar inte bara patienternas vård utan även sjuksköterskeprofessionen då tillfredsställelsen att arbeta sjunker då färre sjuksköterskor delar på arbetet som finns.

Att vara nyutexaminerad sjuksköterska

Övergången från student till legitimerad sjuksköterska upplevs ofta som tvär och plötslig. Att under den akademiska utbildning arbeta efter direktiv och övervakning till att vara den som ger direktiv och arbeta självständigt. Nyutexaminerade sjuksköterskor saknade enligt Rudman och Gustavsson (2011) förberedelse inför arbetet som legitimerad sjuksköterska. De kände sig också missnöjda över den introduktion som givits på arbetsplatsen. Enligt en studie gjord av Higgins, Spencer och

(9)

4

Kane (2010) beskrivs att övergången från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska kan bidra till stress, rädsla, oro, ångest och osäkerhet. Detta på grund av att övergången är okontrollerbar samt överväldigande. Otydligheten i övergången kunde orsaka en rollkonflikt då gränserna mellan sjukvårdens olika professioner blir suddiga.

Patientsäkerhet

I patientsäkerhetslagen (2010:659) definieras patientsäkerhet som “skydd mot vårdskada”, vilket innebär att patienter inte ska skadas i samband med hälso- och sjukvårdande åtgärder (Socialstyrelsen, 2020). Patientsäkerhetslagen syftar även till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården (Sveriges Riksdag, 2010). En av paragraferna beskriver att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera sin organisation på ett sätt som leder till att kravet på god vård upprätthålls. Aiken et al. (2001) har visat att erfarna sjuksköterskor inte har möjlighet att bedriva god kvalitet i omvårdnadsarbetet på grund av yrkets psykiska och fysiska påfrestningar. Berland, Natvig och Gundersens (2008) beskriver också att erfarna sjuksköterskor upplever att tidspress kan ha konsekvenser för patientsäkerheten och författarna betonar vikten av att ge de oerfarna sjuksköterskorna den tid de behövde i stressiga situationer.

Teoretisk referensram - Från novis till expert

Patricia Benners (2001) modell från ”Novis till expert” beskriver hur erfarenhet tillsammans med kunskap formar sjuksköterskan i sin yrkesroll. Benner (2001) beskriver fem stadier som en nyutexaminerad sjuksköterska genomgår. Första stadiet är novis vilket innebär att sjuksköterskorna förväntas prestera i situationer där erfarenhet saknas. I novisstadiet är det viktigt med tydliga riktlinjer och regler för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Avancerad nybörjare är andra fasen som utvecklas genom att sjuksköterskan uppvisar goda prestationer. Den avancerade nybörjaren har fortsatt svårigheter med att uppfatta helhetsbilden på grund av bristande erfarenhet, och är fortsatt styrd av riktlinjer och regler. I det kliniska arbetet kan stöd behövas från kollegor över hur arbetet ska prioriteras. Kompetent är den tredje fasen i Benners modell. Den fasen innebär att sjuksköterskan under en längre tid har arbetat inom samma område vilket leder till förmågan att reflektera över sina handlingar. Prioritering av arbetspasset sker på egen hand, vilket resulterar i ett mer effektivt och organiserat arbete. Fjärde fasen är skicklig där vårdsituationer upplevs som

(10)

5

en helhet och där sjuksköterskan vet vilka åtgärder som behöver göras på grund av tidigare erfarenheter. Sista stadiet i Benners modell är expert stadiet då sjuksköterskan kan arbeta snabbt och förlita sig på sin egen kunskap och kompetens.

Problemformulering

Att gå från en trygg akademisk miljö till att stå på egna ben som professionell sjuksköterska, och ha den kunskap som krävs efter den treåriga sjuksköterskeutbildningen är en delvis svår övergång. Denna övergång kan bli plötslig för många nyutexaminerade sjuksköterskor. En sjuksköterska kan ha många arbetsuppgifter att axla, samtidigt som de ska arbeta utifrån de sex kärnkompetenserna som är grundläggande för omvårdnaden och patientsäkerheten. Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande problem hos vårdpersonal, inte minst för sjuksköterskan som det ställs höga krav på. I detta examensarbete har vi samlat kunskap om hur arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor kan påverka patientsäkerheten. Studien kan bidra med ökad kunskap och förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors situation.

Syfte

Syftet är att undersöka arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor och hur det påverkar patientsäkerheten.

Frågeställningar

• Hur upplever nyutexaminerade sjuksköterskor arbetsrelaterad stress? • Hur kan arbetsrelaterad stress påverka patientsäkerheten?

Metod

(11)

6

Design

Metoden var en litteraturöversikt med syfte att kartlägga forskningsresultat inom det valda ämnet, genom att kvalitetsgranska de vetenskapliga artiklarna och presentera dem i löpande text (Forsberg & Wengström, 2016).

Urval

De vetenskapliga artiklarna som valdes för detta examensarbete är framsökta från två olika databaser, Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och National Library of Medicine (PubMed) via Högskolan Dalarnas databas sökmotor. CINAHL fokuserar på omvårdnad medan PubMed är främst inriktad på medicin (Forsberg & Wengström, 2016).

Inklusions- och Exklusionskriterier

Artikelsökningarna begränsades genom att de skulle vara publicerade mellan åren 2010-2020 samt vara skrivna på engelska, inklusionskriteriet ”peer-reviewed” användes i CINAHL. I PubMed är detta sökkriteriet inte tillgängligt vilket vi säkerställde genom att använda sökmotorn Ulrichweb. För att undvika dubbletter användes ”exclude MEDLINE records” i CINAHL. De artiklar som inte var originalartiklar exkluderades samt de artiklar som inte besvarar syftet med studien.

Datainsamling

För att specificera det centrala i studiens syfte samt ringa in sökorden har PEO (Population, Exposure, Outcome) och (VCU Libraries Research Guides, 2020) använts. Se tabell 1 nedan.

Tabell 1. PEO-mall och sökord (VCU Libraries Research Guides, 2020).

Population (Deltagare) Exposure (Exponering) Outcome (Effektmått)

Nyutexaminerade sjuksköterskor Upplevelse av arbetsrelaterad stress Experience Hur påverkas patientsäkerheten? Patient safety

(12)

7 Newly graduated nurse,

Newly registered nurses, Newly qualified nurses, Novice Nurses.

Occupational stress, Job stress, Work-related stress, Job related stress, Psychological stress.

I respektive databas utfördes systematiska sökningar tillsammans med söktermerna som kan ses i ovanstående tabell. Olika söktermer kombinerades tillsammans med de booleska termerna AND och OR för att specificera sökningen och få fram relevant litteratururval (Östlund, 2017). De artiklarna som var av intresse men där tillgång till fulltext inte var tillgängligt via CINAHL, användes Google Scholar via Högskolan Dalarnas hemsida för att få fram artiklarna i fulltext. Dubbletter av artiklar som redan var valda till denna studies resultatdel filtrerades bort under sökningen. Sökstrategin redovisas i en tabell som visar antalet träffar, lästa titlar, lästa abstrakt och slutligen antalet artiklar som inkluderades i resultatet (bilaga 1).

Värdering av artiklarnas kvalitet

De artiklar som stämde överens med studiens syfte och frågeställningar valdes ut och analyserades med hjälp av den modifierade granskningsmallen från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2016) via Högskolan Dalarna. Mallarna som har använts i studien är både kvantitativa och kvalitativa (se Bilaga 3 & 4). Den kvantitativa granskningsmallen används genom att artiklarna bedöms utifrån att besvara 29 antal frågor med ja och nej som svarsalternativ. Antal hopräknade poäng (ja) räknas om till ett procentvärde som avgör artikelns kvalité (låg= <59%, medel= >60%, hög= >80%). Den kvalitativa granskningsmallen har endast 25 antal frågor men bedöms precis på samma sätt.

Tillvägagångssätt

Utifrån de specificerade sökorden har vi tillsammans gått igenom artikeltitlarna i respektive databas träfflista, och sorterade utifrån vad som tycktes ha relevans för litteraturöversikten. Därefter lästes abstrakten och de artiklarna med relevant abstrakt för litteraturöversikten lästes i fulltext med kritiska ögon av båda författarna. Vi skapade därefter en matris för att extrahera data hur artiklarna.

(13)

8

Vi följde Östlunds (2017) metod för litteraturöversikter. Vi har arbetat med artiklarna hemifrån från respektive ort och har tillsammans diskuterat och fastställt resultatet.

Analys och tolkning av data

För analysering av artiklarna har Fribergs (2017) metod använts. De valda artiklarna (se bilaga 2) skrevs ut i pappersformat till båda författarna för att enklare identifiera nyckelfynden i respektive artikel genom att markera intressanta meningar, citat och påståenden med understrykningspennor som besvarade denna studies syfte och frågeställningar. Liknande teman i de olika artiklarna tilldelades en färg för att lättare urskilja kategorier till resultatdelen. De ord och meningar som vi inte förstod användes digitala lexikon för att få en så korrekt tolkning som möjligt. Sedan sammanställdes alla intressanta markeringar till en lista, där vi gemensamt kunde urskilja likheter och olikheter i de nyckelfynd vi hittat i de valda artiklarna. Därefter skapades kategorier och tillhörande underkategorier, som resulterade i två huvudkategorier och totalt fyra underkategorier.

Etiska överväganden

Forskning som avser människor regleras i lagen om etikprövning (2003:460) och Personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Lagen redogör för att forskaren skall ta hänsyn till individens behov av grundläggande frihet, mänskliga rättigheter, den personliga integriteten, hälsa och säkerhet. Vid en artikelgranskning ska litteraturen granskas och etiskt övervägas (Polit & Beck, 2016). Etiska överväganden är gjorda efter Helsingforsdeklarationen, vilket innebär att forskning på människor ska ske genom att individens integritet och rättigheter ska skyddas (World Medical Association [WMA], 2018). Alla artiklar som presenteras i litteraturöversikten ska antingen vara granskade och godkända från en etisk kommitté, att datainsamling har anonymiserats och att forskaren presenterat gjort etiska överväganden. Vi har strävat efter att framhäva resultatet på ett sanningsenligt sätt utan egna åsikter samt använt oss av APA-guiden för att begripligt kunna hänvisa till angivna källor.

Resultat

Resultatet bygger på totalt 13 artiklar, både kvalitativa, kvantitativa och mixade metoder. De artiklar som valdes ut är genomförda i nio länder Kina n= 3, Sverige n= 2, USA n= 2, Australien

(14)

9

n= 1, Finland n= 1, Canada n= 1, Norge n=1, Oman n= 1 och Storbritannien n= 1. Dataanalysen resulterade i två huvudkategorier som visar arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor 1) orsaker till arbetsrelaterad stress och 2) konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Underkategorier har växt fram under analysen (se figur 1).

Figur 1. Översikt över resultatets huvudkategorier samt underkategorier.

Orsaker till arbetsrelaterad stress

Under denna kategori kommer faktorer som påverkar nyutexaminerade sjuksköterskor till arbetsrelaterad stress att beskrivas.

Brist på erfarenhet och kunskap

Analysen visade att det fanns ett stort glapp mellan den akademiska utbildningen och hur det faktiskt ser ut i det kliniska arbetet (Flinkman & Salanterä., 2015; Hung, Wong & Lam., 2018;

Orsaker till arbetsrelaterad stress Brist på erfarenhet och kunskap Organisatoriska faktorer Bristande stöd

Rädsla att begå misstag Konsekvenser av arbetsrelaterad stress Påverkan på omvårdnadskvalitén och patientsäkerheten

(15)

10

Murray, Sundin & Cope, 2019). Studier rapporterade att flertal nyutbildade sjuksköterskor besvikna över den kunskap de fått från skolan. De kände sig oförberedda inför det kommande yrkeslivet, vilket gjorde att övergången från student till sjuksköterska var skrämmande, stressfylld och överrumplande (Murray et al., 2019; Odland et al., 2014). I studien av Zhang, Steege, Pavek, Brown och Zhang (2019) framkommer det att denna övergång kännetecknas som en överväldigande ansvarskänsla. I studien av Awaisi, Cooke & Pryjmachuk (2015) beskrivs en rädsla och oro som skapades när de nyutexaminerade sjuksköterskorna började tvivla på deras kunskap och kompetens. I Flinkman och Salanterä (2015) beskriver sjuksköterskor att det kände sig inkastade i arbetet och inte riktigt förstod vad dem höll på med:

”So when I graduated and got my papers last Christmas. I hardly knew anything about anything and I felt that I was just thrown in there – do what you do – screw up what you screw

up’ and everyone knew that if you fail, no one will stand by you” (Flinkman & Salanterä, 2015, s. 1054).

I flera av studierna beskrev sjuksköterskorna att första tiden som legitimerade sjuksköterskor kände de sig otillräckliga, även om de var kvalificerade sa många: ”I am a new nurse but not a real

nurse… I know in my head that I am, but I’m so unprepared” (Tong & Epeneter, 2017, s. 136). I

studien av Odland, Snelvedt och Sörlie (2014) beskrivs att sjuksköterskorna upplevde det som skrämmande att vara oerfaren i den krävande och hektiska arbetsrollen, vilket sjuksköterskorna inte var förberedda på. De nyutexaminerade sjuksköterskorna i Hu et al. (2017) samt Tong och Epeneter (2017) i Haplin et al. (2017) studie beskriver att sjuksköterskorna att de inte besatt adekvat kunskap för att kunna utföra arbetet.

Tong och Epeneter (2017) identifierade kommunikationssvårigheter hos nyutexaminerade sjuksköterskor i studien. Kommunikationssvårigheter upplevdes mellan läkarna, handledarna, patienterna och anhöriga. Nyutexaminerade sjuksköterskor tyckte att läkarna alltid talade på ett krävande sätt och att det var svårt att samtala med dem i telefonen. De kände sig okunniga och oerfarna när de skulle förmedla information eller föreslå någon behandling för patienten. Fastän sjuksköterskorna kände sig utmanade i kommunikationen mellan läkare och patienter sa

(16)

11

sjuksköterskorna att de ville ha kommunikation med sina handledare och chefer. De kände sig stressade att inte veta hur de presterade.

Organisatoriska faktorer

Flertalet av de inkluderade studierna visade att hög arbetsbelastning var en av den främsta stressfaktorn enligt de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Blomberg et al., 2016; Haplin et al., 2017; Hu et al., 2017; Odland et al., 2014; Wu, Fox, Stokes & Adam 2012). Haplin et al (2017) visade att den höga arbetsbelastningen ofta innebar att sjuksköterskorna inte hann med att ta sina raster, vilket riskerade deras hälsa samt välmående (Haplin et al., 2017). Det som orsakade hög arbetsbelastning berodde främst på den rådande personalbristen (Haplin et al., 2017; Hu et al., 2017). Flera av de inkluderade studierna visade att personalbristen ledde till att sjuksköterskorna inte var kapabla att ge tillräckligt god och säker vård (Flinkman och Salanterä., 2015; Odland et al., 2014). Haplin et al. (2017) beskriver att arbetsplatserna ofta var kort om folk, vilket resulterade i att skiftlag ofta kunde bestå av en grupp med oerfaren personal. Detta kunde leda till att de nyutexaminerade sjuksköterskorna fick ta stort ansvar under dessa skift, vilket gjorde att de kände sig oförberedda och upplevde en rädsla över att begå misstag och vad det kunde ha för konsekvenser. Flinkman & Salanterä, (2015) beskriver att cheferna som arbetade närmast sjuksköterskorna hade en negativ attityd som ledde till förlorad arbetsglädje. Sjuksköterskorna upplevde även att cheferna i organisationen också var stressade, frånvarande och inte förstod innebörden av omvårdnadsarbetet.

Bristande stöd

De inkluderade studierna visade att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att vara ny i teamet innebar höga förväntningar som var svåra att leva upp till, vilket var en stressfaktor (Haplin et al., 2017). Flinkman och Salanterä (2015) studie visade att de nyutexaminerade sjuksköterskorna önskade få support och stöd från chefer och kollegor. De värderade en bra relation med chefer, kollegor och även andra yrkesgrupper högt eftersom en bra relation och ett fungerande teamwork resulterade det i positiva upplevelser (Laschinger et al., 2016). Sjuksköterskan påverkades negativt när det förekom brister mellan dem och personalen (Haplin et al., 2017; Laschinger et al., 2016). I Haplin et al. (2017) samt Tong och Epeneter (2017) studier rapporteras en stor stressfaktor vara

(17)

12

när personalen hade ett oacceptabelt bemötande i form av ohövlighet samt att de kände sig kritiserade när de ställde frågor. Detta ledde till att de inte kände sig välkomna i teamet. I Murray et al. (2019) berättade de nyutexaminerade sjuksköterskorna att de kunde dra sig för att ställa vissa frågor till kollegorna, eftersom de inte ville framstå som okunniga eller skämma ut sig. Därför avvaktade de eller tvekade innan de ställde frågor. Deltagarna i Haplin et al. (2017) beskrev också att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var rädda att få frågor som de inte kunde svara på. De upplevde att omgivningen hade lika höga förväntningar på dem som kvalificerade sjuksköterskor och att de skulle kunna svaren på alla frågor.

Det visade sig att goda relationer i arbetet samt stöd från andra sjuksköterskor och kollegor hade en betydande faktor när det kom till att känna sig välkommen, utvecklas i sin profession samt trivas och viljan att stanna kvar på arbetsplatsen. De nyutexaminerade beskrev att det underlättade när erfarna sjuksköterskor hjälpte till och diskuterade hur de skulle prioritera sitt arbete (Haplin et al., 2017). I Blomberg et al. (2016) resulterade klinisk grupphandledning i att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde lägre nivåer av stress. Enligt Odland et al. (2014) fanns det ett sammanband mellan personalbrist och otillräckligt stöd eftersom att kollegorna ofta var upptagna och inte kunde ge stöd i samma utsträckning.

Rädsla att begå misstag

I fler studier uttrycker nyutexaminerade sjuksköterskor en rädsla över att begå misstag vilket ökade stressen och oron (Flinkman & Salanterä., 2015; Hu et al., 2017; Murray et al., 2019). I Hu et al. (2017) beskriver de nyutexaminerade sjuksköterskorna att det ofta resulterade i övertid eftersom arbetsmomenten tog längre tid i och med att de inte ville begå misstag. I Murray et al. (2019) studie framkom det svårigheter att hinna med sina arbetsuppgifter i samband med läkemedelshanteringen. De nyutexaminerade upplevde att arbetet gick för långsamt när de behövde läsa på om läkemedel de gav till patienterna, vilket skapade stor stress. Flera beskrev en oro och rädsla att begå misstag som kunde påverka patienterna negativt (Awaisi et al., 2015; Flinkman & Salanterä., 2015; Haplin et al., 2017; Murray et al., 2019).

(18)

13

Konsekvenser av arbetsrelaterad stress

Nedan presenteras vilka konsekvenser arbetsrelaterad stress har på nyutexaminerade sjuksköterskor och patientsäkerheten.

Påverkan på omvårdnadskvaliteten och patientsäkerheten

I Tong och Epeneter (2017) studie uppgav sjuksköterskorna att de tidigt i sin anställning fick vårda patienter med komplexa hälsotillstånd som hade behandlingsplaner som var okända för dem. De upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap och färdigheter för att ta hand om dessa patienter, vilket deltagarna ansåg var osäkert då personalen inte tog hänsyn till sjuksköterskornas färdigheter. Det kunde leda till bristande patientsäkerhet som blev en stor stressfaktor. En deltagare i Murray et al. (2019) berättade hur stressad och desperat hon var för att hinna klart med arbetsuppgifterna att patientsäkerheten inte kunde prioriteras. Fler nyutexaminerade sjuksköterskor i studien beskrev hur de försökte hitta en balans mellan tidsplanering och att utöva en säker vård men att tidsplaneringen ofta tog över (Murray et al. 2019). Stressen påverkade sjuksköterskorna till att de utförde ett sämre arbete (Flinkman & Salanterä, 2015). Murray et al. (2019) beskrev även att mycket av uppmärksamheten och energin gick till att oroa sig istället för att fokusera på patienterna. I Flinkman och Salanterä (2015) studie visade att hög arbetsbelastning och personalbrist resulterade i att vårdkvaliteten försämrades. Fler sjuksköterskor uttryckte att de inte ville vara en del av organisationen som inte erbjöd en tillräckligt bra vårdkvalitet. En sjuksköterska i Odland et al. (2014) rapporterade en upplevelse av att ekonomin var den högsta prioriteringen i organisationen. Det fanns inget fokus på kvaliteten av arbetet eller den vården som gavs utan allt handlade om att göra arbetet på kortast möjliga tid vilket också kunde leda till sämre vårdkvalitet. Enligt Epstein, Söderström, Jirwe, Tucker och Dahlgren (2020) fann att skiftarbete kunde riskerade att påverka omvårdnadskvaliteten. Skiftarbetet påverkade sömnen för nyutexaminerade sjuksköterskor och deras återhämtningsförmåga. Minskad återhämtning har en negativ påverkan på kroppen psykiskt och fysiskt, vilket slutligen ledde till trötthet, koncentrationssvårigheter samt minnessvårigheter.

Viljan att lämna yrket

I flera av de inkluderade studierna visade att sjuksköterskans yrke beskrivs ofta som ett fysiskt och psykiskt krävande arbete (Awaisi et al. 2015; Flinkman & Salanterä. 2015; Hung et al. 2018). Yrket

(19)

14

kunde även påverka privatlivet negativt (Awaisi et al., 2015; Flinkman & Salanterä., 2015). Två av sjuksköterskorna i Flinkman och Salanterä (2015) studie hade varit sjukskrivna på grund av utbrändhet och trötthet, vilket återspeglas i följande citat från Flinkman och Salanterä (2015):

“That work sucked everything out of me. When I came through the door at home in the previous town, my husband undressed me while I just cried and felt really bad. I cried when I went to work and my husband drove me to the front of the workplace and almost walked me to the door: “try to get through this day, dear” (Flinkman & Salanterä 2015, s.1053).

Studier visar olika faktorer som resulterade i att fler nyutexaminerade sjuksköterskor ville lämna yrket (Flinkman & Salanterä., 2015; Haplin et al., 2017; Hu et al., 2017; Hung et al., 2018; Wu et al., 2012). I Hu et al. (2017) var den höga stressen största anledningen till att vilja lämna yrket. De nyutexaminerade sjuksköterskorna beskriver i studien att stressen påverkade deras självförtroende som ledde till obeslutsamhet. Det fanns likheter i Hung et al. (2018) studie där en av deltagarna beskrev hur hen funderade på att lämna yrket på grund av brist på självförtroende och känslan av brist på kunskap. Fler deltagare i studien hade funderingar på att lämna sjuksköterskans profession redan under de första veckorna eller månaderna som sjuksköterska (Hung et al., 2018). De ansåg sina jobb som svåra, utmattande och kände sig inte uppskattade för det arbetet som de utförde, deltagarna var även rädda över om de skulle stanna kvar på arbetsplatsen att deras motivation kring sjuksköterskeyrketskulle försämras (Tong & Epeneter, 2017). Stressen var en anledning som ledde till byte av arbetsplats, eftersom sjuksköterskorna ansåg att otillräcklig vårdkvalitet erbjöds på arbetsplatsen (Flinkman & Salanterä, 2015). Nyutexaminerade sjuksköterskor valde att lämna yrket på grund av konstant ohövlighet från kollegorna (Haplin et al. 2017). I Wu et al. (2012) studie visade sig att var tredje nyutexaminerad sjuksköterska uppgav att de haft funderingar på att lämna arbetet. Laschinger et al. (2016) menar att det är verksamhetens ansvar att bidra till att bibehålla sjuksköterskor i professionen och även på arbetsplatsen.

(20)

15

Diskussion

I diskussionsdelen beskrivs en sammanfattning av huvudresultat, resultatdiskussion, metoddiskussion, etikdiskussion, klinisk konklusion och förslag till vidare forskning.

Diskussion av huvudresultatet

I huvudresultatet framkom faktorer som orsakar arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor samt vilka konsekvenser det kan få på patientsäkerheten. Det som bidrog till arbetsrelaterad stress var organisatoriska faktorer som främst bestod av hög arbetsbelastning, men även personalbrist, pressat tidsschema, bristande ledarskap. Övergången från att vara student till att arbeta som legitimerad sjuksköterska visade sig vara en stressfaktor, i form av upplevelsen av bristande kunskap, plötslig och tvär övergång, samt det stora ansvaret som kommer med yrket. Dessa faktorer påverkar yrket, trivseln på arbetsplatsen och omvårdnadskvalitén, genom att nyutexaminerade sjuksköterskor tvingas prioritera sitt arbete under tidspress. Detta resulterar i en känsla av otillräcklighet, försämrad vårdkvalité och att patientsäkerheten äventyras. Den höga arbetsbelastningen leder till att många sjuksköterskor överväger att lämna yrket.

Hög arbetsbelastning

Resultatet visade att från visade att den höga arbetsbelastningen var en av de främsta orsakerna till arbetsrelaterad stress. Den höga arbetsbelastningen resulterade i pressat tidsschema som ofta ledde till att de inte tog ut sina raster och ofta arbetade övertid. Samtidigt som det redan pressade tidsschemat var de rädda att begå misstag vilket gjorde att arbetsuppgifterna tog längre tid än normalt (Blomberg et al., (2016); Haplin et al., (2017); Hu et al., (2017); Odland et al., (2014) och Wu et al., (2012). Övertid kunde bero på att de nya sjuksköterskorna inte ville göra kollegorna missnöjda av att inte hinna med sina tilldelade arbetsuppgifter så de bad inte om hjälp (Gustavsson, Frögéli och Gustavsson (2017). Detta kunde påverka hälsan och välmående hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna.

Det är allvarligt att sjuksköterskorna upplevde en så stor stress som kunde påverka patientsäkerheten. Som legitimerad sjuksköterska är ansvaret att utföra säker vård (SFF, 2017). Arbetsmiljöverket (2017) har påpekat risken av den höga arbetsbelastningen inom vården som kan

(21)

16

orsaka arbetsrelaterad stress. Tidigare resultat från arbetsmiljöverket har visat att de höga kraven som ställs på personalen inom hälso- och sjukvården på grund av nedskärningar i personalstyrkan för att öka besparingar och effektiviteten kan leda till att arbetstempot förhöjs. Detta bekräftas i Odland et al. (2014) studie där sjuksköterskor upplevde att det största fokus låg på ekonomi, som resulterade i sämre vårdkvalitet.

Arbetsförhållanden

I resultatet framkom det att sjuksköterskeyrket är ett psykiskt och fysiskt krävande yrke, där fler väljer att lämna professionen (Awaisi et al. 2015; Flinkman & Salanterä. 2015; Haplin et al., 2017; Hu et al., 2017; Hung et al., 2018; Wu et al., 2012). Det är oroväckande. Det är viktigt att möjligheter finns att få stöd från sina kollegor och arbetsgivare för att orka med sjuksköterskeyrkets stressiga arbetsvillkor. Aiken et al., (2001) styrker detta och att det är viktigt att observera sjuksköterskors stressnivåer samt trivsel på arbetsplatsen eftersom stress påverkar kvaliteten på vården och behandlingsresultatet. Resultatet i litteraturstudien visade tydligt att arbetsrelaterad stress var en anledning till att sjuksköterskor valde att lämna sina arbeten och detta får en negativ effekt på patienterna och de kvarvarande sjuksköterskorna på arbetsplatsen (Caruso (2014). Personalbrist orsakar att det inte finns möjlighet att ge patienter den vård som krävs (Flinkman & Salanterä, 2015). Det är viktigt att förstå den utveckling som nya sjuksköterskor behöver för att växa in i yrkesrollen De olika steg i Benners (2001) omvårdnadsteori beskriver hur sjuksköterskan går från att arbeta efter direktiv utan egen initiativförmåga till att utvecklas till självständighet och därmed ta större ansvar för patientsäkerheten och kunna bedöma patientens omvårdnadsbehov. Benner (2001) menar att en sjuksköterska som inte mår bra i arbetet ofta drar sig undan, vilket bland annat kan leda till undvikande av patientkontakt. Resultatet blir att de inte utvecklar rollen som en professionell sjuksköterska. Det vill säga den stödjande, undervisande, vägledande samt den övervakande rollen. Sjuksköterskan måste kunna arbeta effektivt och kunna hantera oväntade situationer samt kunna organisera omvårdnadsarbetet för att säkerställa omvårdnadskvaliteten. n Dessa roller blir svårt att utveckla när man drar sig undan patientkontakt. Forskningen visar övertygande resultat att en stressad sjuksköterska inte längre uppfyller det krav som ställs på dem. Det är också viktigt att påpeka att ICN:s etiska kod beskriver att den enskilde sjuksköterskan ansvarar för sin egen hälsa och välmående (SFF, 2017). Sjuksköterskestudenter behöver bli

(22)

17

medveten om detta och få stöd att utveckla verktyg för att hantera stress. Arbetsgivaren har också ett stort ansvar och skyldighet att förebygga och motverka stressfaktorer i arbetsmiljön. Med detta menar vi att sjuksköterskan inte borde acceptera arbetsförhållanden som påverkar hälsan och välbefinnandet negativt.

Bristande stöd

Resultatet visade att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var i behov av stöd för att minska stressen (Flinkman och Salanterä, 2015; Haplin et al., 2017; Odland et al. 2014). Lanchinger et al. (2016) menade på att bra relationer mellan kollegor, chefer och ledningen resulterade i positiva upplevelser. Resultatet visade även att personalbristen var en faktor till bristande stöd och handledning som resulterade i att nyutexaminerade sjuksköterskor inte kunde genomföra en optimal vård på grund av upptagna kollegor (Odland et al. 2014). Benner (2001) menar att som nyutexaminerad sjuksköterska är riktlinjer och stöd i arbetet en viktig del. Litteraturen beskriver att det kan bli en negativ spiral vid stress. När nya sjuksköterskor försöker att proaktivt undvika att fråga andra leder det till att rädsla och stress kan öka, vilket i sin tur kan hämma dem i att skapa stödjande relationer till sina kollegor (Gustavsson, Frögéli och Rudman (2017). Det är allvarligt eftersom forskning har visat att det finns ett finns ett sammanband mellan bristande stöd från organisationen och lägre vårdkvalitet för patienterna (Aiken et al. (2002b). Det finns också studier som visar att sjuksköterskor upplever att chefer inte förstod innebörden av omvårdnadsarbetet (Flinkman och Salanterä, (2015). Bristande förståelse över omvårdnadsarbetet kan leda till att sjuksköterskorna inte får stöd i att utveckla sin yrkesroll. De kanske väljer att utföra uppgiftsorienterade arbetsuppgifter som ofta är mer tydliga än relationsskapande möten, informationsgivande och skapa möjligheter för att skapa delaktighet i vården.

Otillräcklig erfarenhet och kunskap

Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor uppskattade att mer erfarna sjuksköterskor hjälpte till att strukturera arbetet. Flera av studierna visade också att de nnyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de inte besatt adekvat och tillräckligt med kunskap för att kunna utföra arbetet (Haplin et al., 2017; Hu et al., 2017; Tong & Epeneter, 2017). Det kunde innebära att patientsäkerheten äventyrades då kollegorna inte tog hänsyn till de färdigheter och erfarenhet som

(23)

18

de egentligen hade (Tong och Epeneter , (2017). Detta glapp mellan kollegorna och de nyutexaminerade sjuksköterskorna kan bero på svårighet i kommunikationen mellan nya och äldre sjuksköterskor. De nya sjuksköterskorna vågar inte säga ifrån eller fråga de äldre kollegorna (Haplin et al., 2017; Hung et al., 2018; Murray et al., 2019; Tong & Epeneter., 2017). Arbetsplatserna måste möjliggöra så att det finns forum där kollegor kan reflektera över arbetssituationen.

Patricia Benner (2001) beskriver vilken stor utmaning det är som novis att fatta egna beslut kring omvårdnaden, då de inte besitter tillräckligt med kunskap och erfarenhet. Benners teori kan vara till stöd för att förstå vilken utveckling sjuksköterskan måste genomgå för att utvecklas i sin roll. Det krävs många år som klinisk verksam för att utvecklas och införskaffa den erfarenhet och kunskap som krävs. Övergången från student till legitimerad sjuksköterska kan upplevas som skrämmande och en känsla av otillräcklighet (Awaisi et al. 2015; Tong & Epeneter. 2017; Odland et al. 2014; Murray et al. 2019 & Zhang et al. 2019). Det är viktigt att Vilket ge stöd åt nyutexaminerade sjuksköterskorna i övergången från student till legitimerad sjuksköterska (Higgins et al. 2010). Det behövs flera olika åtgärder för att minska stress hos sjuksköterskor och göra yrket attraktivt. Aiken, Havens & Sloane (2009) har visat på att de sjukhus som använder sig av ”magnet-sjukhus” resulterar i förbättrad vårdkvalitet samt patienttillfredsställelse med vården. Sjukhus som implementera ”magnet sjukhus” resulterar i en klinisk arbetskontext där sjuksköterskor har mer autonomi, mer kontroll över praxis och bättre relation med läkare jämfört med sjuksköterskor på icke-magnetiska sjukhus. Magnet Recognition-programme är en modell utformad till att förbättra organisationens och patientresultat (American nurses credentialing center, 2020). Modellen ger sjuksköterskor en större kontroll över det kliniska arbetet och hypotesen är att ju större kontroll sjuksköterskorna har i praktiken, desto större bedömer patienterna tillfredsställelse med vården. Sjuksköterskor som arbetar på magnet sjukhus uppger även att kvaliteten på vården är utmärkt (Aiken et al. 2009). Det är viktigt att kunna känna att man gör ett gott arbete eftersom det kan minska stress. Studier har även visat att magnetiska sjukhus har en lägre dödlighet, fem färre dödsfall per 1000 utskrivningar. De magnetiska sjukhus har gemensamma organisatoriska attribut, bland annat en bra schemaläggning av sjuksköterskor samt investering från ledningen i fortbildning av sjuksköterskor Aiken et al., (2002a). Det borde vara

(24)

19

fler vårdorganisationer i Sverige som skulle anamma modellen för att motverka att fler sjuksköterskor blir stressade och lämnar yrket.

Metoddiskussion

Studien genomfördes som en litteraturöversikt där syftet var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress samt hur det påverkar patientsäkerheten. Den metoden som valdes var en litteraturöversikt då det fanns bra med empiriskt material om det valda ämnet och för att det gav ett brett perspektiv av de nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser. Litteratursökningen genomfördes i två databaser, CINAHL och PubMed eftersom dessa två databaser har ett bra utbud av artiklar inom omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2016). Vid evidensbaserad forskning anses dessa två databaser vara tillförlitliga. Vi är dock medvetna om att valet av endast två databaser kan begränsa förekomsten av materialet. Trots att båda databaserna gav flertalet dubbletter ansåg vi att de två valda databaserna gav tillräckligt med material till litteraturöversikten. De abstrakt i CINAHL som väckte intresse men inte var tillgängliga i fulltext söktes manuellt via Google Scholar och PubMed med artikelns titel. Totalt inkluderades 13 artiklar till resultatdelen, författarna ansåg att 13 artiklar var tillräckligt då det besvarade studiens syfte och frågeställningar. Dessa 13 artiklar är enbart originalartiklar som var peer reviewed, vilket styrker studiens trovärdighet och kvalitet. I och med att endast peer reviewed artiklar visades i sökningen, kan många relevanta artiklar gått förlorade.

Sökningen begränsades till tio år vilket vi betraktade till en början som en svaghet då ett antal artiklar kan bli inaktuella. Men vi beslutade att det inte skulle påverka resultatet då upplevelser är individuellt. Som metoden beskrev har de artiklar med intressanta titlar för det valda syftet valts att granskas vidare genom att läsa abstraktet. Genom att läsa abstraktet kunde vi tolka om artikeln skulle läsas i fulltext. Detta gjordes enskilt till en början, därefter tillsammans diskuterades om artikeln platsar i studiens resultatdel. Med detta tror vi är en styrka då det ökar trovärdigheten genom att båda är överens över artiklarnas resultat.

(25)

20

Samtliga artiklar var skrivna på engelska och eftersom vårt modersmål är svenska och thailändska kan det ses som en svaghet då det finns risk för feltolkning av materialet. För att minimera denna risk användes engelska lexikon, främst internetbaserat. Vi hade ingen begränsning inom vilken världsdel artiklarna skulle vara utförd i, vilket slutligen resulterade i ett brett ursprung i form av Kina, Sverige, USA, Australien, Finland, Kanada, Norge, Oman och Storbritannien. Detta kan ses som både en svaghet och styrka. I materialet efter granskningen fanns det likheter i upplevelserna oavsett land, vilket ger bred internationell spridning av studien. En svaghet kan vara att vi ser olika på och har olika kunskap om sjuksköterskeutbildningen beroende på vilket land vi bor i. Artiklarna i studien var främst kvalitativa, som beskriver upplevelser och erfarenheter vilket var syftet till denna litteraturöversikt. Även kvantitativa artiklar har inkluderats samt en mixad metod som består av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Vi ansåg att de valda artiklarna hade relevans för det valda ämnet och inkluderade såväl kvalitativa studier som kvantitativa. För att resultatet skulle presenteras på ett så korrekt sätt som möjligt analyserades artiklarna systematiskt genom att först noga granska på egen hand för att sedan diskutera tillsammans om vi fått samma uppfattning av artiklarna. För att skapa en tydligare överblick av artiklarna ströks intressanta meningar under med olika färger som representerade eventuella kategorier. Allt delades in i stora kategorier och sedan bröts ned till underkategorier och ändrades under arbetets gång. Genom markeringar i artiklarna skapades en överblick kring likheter och skillnader, vilket i sin tur leder till ökad trovärdighet i resultatdelen. Även detta styrker trovärdigheten i resultatdelen. Under arbetets gång har möjlighet för handledningstillfällen funnits, där tid för reflektion och diskussion förekommit vilket vi anser ökat kvalitén på litteraturöversikten.

Etikdiskussion

SSN (2003) beskriver att omvårdnadsforskningens etiska riktlinjer härstammar från FN:s bidrag i världen för mänskliga rättigheter samt Helsingforsdeklarationen. De beskriver att inställningen handlar om att göra gott, integritet, inte skada samt principer om rättvisa. De vill uppnå ny kunskap för samhällets olika segment genom forskning inom bland annat hälsa och sjukdom, människor och kultur. Denna forskning ska öka kunskapsgraden samt implementeras i praktiken. Vi anser att enligt ovanstående är litteraturöversikten en bidragande faktor till ökad kunskap inom

(26)

21

arbetsrelaterad stress för nyutexaminerade sjuksköterskor. Detta för att kunna bedriva och upprätthålla en god och säker vård samt öka patientsäkerheten.

Vi har tillsammans granskat artiklarna och kontrollerat att de varit godkända från en etisk kommitté. Deltagarna i studierna fick även information om att kunna avbryta uppdraget under studien. Vi har inte lagt till egna värderingar som kan förvränga resultatet, däremot kan eventuell feltolkning förekomma omedvetet.

Klinisk betydelse för samhället

Med denna litteraturöversikt har vi velat visa hur nyutexaminerade sjuksköterskor kan uppleva arbetsrelaterad stress under början av deras yrkeskarriär. Vår förhoppning är att ge studerande, nyutexaminerade sjuksköterskor, kollegor och chefer en förståelse för hur övergången till legitimerad sjuksköterska kan underlättas samt visa nyutexaminerade sjuksköterskor att dem inte är ensamma i denna situation. Resultatet av litteraturöversikten kan användas av chefer, för att öka förståelsen och uppmärksamma problematiken över hur nyutexaminerade sjuksköterskors arbetssituation är. Detta resulterar i att chefer får en bättre överblick i hur de kan vara ett stöd och öka tryggheten för nyutexaminerade sjuksköterskor. Detta anser vi leder till att färre överväger att lämna professionen och därmed minskar personalbristen, vilket leder till ökad patientsäkerhet i framtiden. För att detta ska hålla ur ett samhällsperspektiv är det viktigt för organisationer att ha en god arbetsbemanning för att undvika långtidssjukskrivningar bland de arbetande på grund av den höga arbetsbelastningen vilket även kommer öka patientsäkerheten och ge en mindre kostnad för samhället.

Slutsats

Vi kan konstatera att flera faktorer går hand i hand som bidrar till arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Brist på kunskap och erfarenhet, hög arbetsbelastning, tidspress, underbemanning samt bristande stöd från kollegor, chefer samt organisationen. Denna arbetsrelaterade stress har gett konsekvenser som nedsatt välbefinnande, både psykiskt och fysiskt, utmattning, viljan av att lämna arbetsplatsen och professionen, och inte minst har patientsäkerheten drabbats då den önskade vård inte varit möjlig att utföra. Något av det viktigaste fyndet i denna

(27)

22

litteraturöversikt var att nyutexaminerade sjuksköterskor är i stort behov av stöd under den första tiden som legitimerad sjuksköterska, både från kollegor, chefer och ledningen.

Förslag till vidare forskning

Litteraturöversikten tyder på att nyutexaminerade sjuksköterskor inte besitter tillräcklig kunskap för att arbetet ska bli patientsäkert, därför är det av stor vikt att chefer, organisationer och ledning ser över arbetssituationen. Vidare forskning bör fokusera på hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetssituationen, detta för att kunna bibehålla en god och säker vård för patienterna. Denna forskning bör genomföras med en kvalitativ metod bestående av intervjuer bland nyutexaminerade sjuksköterskor.

(28)

Referenser

Aiken L. H., Clarke, S. P., & Sloane, D. M. (2002a). Hospital staffing, organization, and quality of care: cross-national findings. Nursing Outlook, 50(5), 187-194. Aiken, L. H., Havens, D. S., & Sloane, D. M. (2009). The Magnet Nursing Services Recognition Program: a comparison of two groups of magnet hospitals. The Journal of nursing

administration, 39(7-8 Suppl), S5–S14.

https://doi-org.www.bibproxy.du.se/10.1097/NNA.0b013e3181aeb469

Aiken, L.H., Clarke, S.P., Sloane, D.M., Sochalski, J.A., Busse, R., Clarke, H., Giovanetti, P., Hunt, J., Rafferty, A.M., & Shamian, J. (2001). Nurses’ reports on hospital care in five countries. Health Affairs, 20, (3), 43-53.

Aiken, L.H., Clarke, S.P., Sloane, D.M., Sochalski, J. & Silber, J.H. (2002b). Hospital nurse staffing and patient mortality, nurse burnout, and job dissatisfaction. Journal of the American Medical Association, 288(16), 1987-1993.

Almén, N. (2017). Stress och utmattningsproblem: Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder.

Lund: Studentlitteratur.

American nurses credentialing center (2020). ANCC Magnet Recognition Program. Hämtad 7 september, 2020. https://www.nursingworld.org/organizational-programs/magnet/

Arbetsmiljöverket. (2017). Huvudsakliga risker inom hälso- och sjukvården. Hämtad 24 Augusti, 2020, från Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom-halso--och-sjukvarden/

*Awaisi, A. L., Cooke, H. & Pryjmachuk, S. (2015). The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study. International Journal of Nursing Studie, 25(11), 1723-1734. DOI:10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009

(29)

Benner, P. (2001). Från novis till expert mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Enskede: TPB. Berland A., Natvig G-K., & Gundersen D. (2008). Patient safety and job-related stress: a focus group study, Intensive & Critical Care Nursing, 24(2), 90-97.

*Blomberg, K., Isaksson, A.-K., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Kullèn Engström, A., Ohlsson, U., Sundler Johansson, A. & Gustafsson, M. (2016). Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Journal of Nursing Management, (24), 80–87.

Caruso, C. (2014). Negative Impacts of Shiftwork and Long Work Hours. Rehabilitation nursing: the official journal of the Association of Rehabilitation, 39(1), 16–25. doi:10.1002/rnj.107

Donovan, R. O., Doody, O., &Lyons, R. (2013). The effect of stress on health and its implications for nursing. British Journal of Nursing, 22(16), 969-973.

*Epstein, M., Söderström, M., Jirwe, M., Tucker, P., & Dahlgren, A. (2020). Sleep and fatigue in newly graduated nurses-Experiences and strategies for handling shiftwork. Journal of clinical nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 29(1/2), 184-194. Doi:10.1111/jocn.15076

*Flinkman, M. & Salanterä, S. (2015). Early career experiences and perceptions – a qualitative exploration of the turnover of young registered nurses and intention to leave the nursing profession in Finland. Journal of Nursing Management, 23(8), ss. 1050- 1057. doi: 10.1111/jonm.12251 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

*Halpin, Y., Terry, L. & Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of Advanced

(30)

Nursing, Informing Practice and Policy Worldwide through Research and Scholarship, (73), 2577– 2586. doi: 10.1111/jan.13344

Higgins, G., Spencer R.L. & Kane, R. (2010). A systematic review of the experiences and perceptions of the newly qualified nurse in the United Kingdom. Nurse Education Today, (30), 499–508.

*Hu, Y., Zhang, Y., Shen, N., Wu. J., Wu, J. & Malmedal, WK. (2017). Stressors of newly graduated nurses in Shanghai paediatric hospital: a qualitative study. Journal of Nursing Management (25), 184-193. Doi: 10.1111/jonm.12454

*Hung, S. Y. M., Wong, L. M. & Lam, K. K S. (2018) The transition challenges faced by new graduate nurses in their first year of professional experience. GSTF Journal of nursing and Health Care (JNHC) 5(1). DOI: 10.5176/2345-7198_5.1.19

International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Hämtad September 07,

2020, Från

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

*Laschinger, H. K. S., Cummings, G., Leiter, M., Wong, C., MacPhee, M., Richie, J., Wolff, A., Reagan, S., Rhéaume-Brüning, A., Jeffs, L., Young-Ritchie, C., Grinspun, D., Gurnham, M. E., Foster, B., Huckstep, S., Ruffolo, M., Shamian, J., Burkoski, V., Wood, K. & Read, E. (2016). Starting Out: A time-lagged study of new graduate nurses’ transition to practice. International Journal of Nursing Studies, 57, s. 82-95

Leksell, J. & Lepp, M. (red.) (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

(31)

*Murray, M., Sundin, D. & Cope, V. (2019). New graduate nurses’ understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of Clinical Nursing, 28(13-14), ss. 2543-2552. doi: 10.1111/jocn.14839

*Odland, L.-H., Snelvedt, T., & Sörlie, V. (2014). Responsible but unprepared: Experiences of newly educated nurses in hospital care. Nurse education in practice, 14(5), 538-543. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.nepr.2014.05.005

Socialstyrelsen. (2020). Om patientsäkerhet: Vad är patientsäkerhet? Hämtad 28 September, 2020, från Socialstyrelsen, https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/vad-ar-patientsakerhet/

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for

nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.

SFS 1998:204. Personuppgiftslagen. Hämtad 28 september, 2020, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204

SFS 203:460. Etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 28 september, 2020, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

SSN etiska riktlinjer i Norden (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Hämtad 31 september, 2020.

https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/27234/mod_folder/content/0/Fulltext/Etiska%20riktli njer%20för%20omvårdnadsforskning%20i%20Norden?forcedownload=1

(32)

Sveriges Riksdag. (2010).

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 17 april, 2020. Från Svensk sjuksköterskeförenings webbplats, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 17 april, 2020, från Svensk sjuksköterskeförenings webbplats, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening/publikationer- svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

*Tong, V., & Epeneter, B. J. (2018). A comparative study of newly licensed registered nurses´stressors: 2003 and 2015. Journal of continuing education in nursing, 49(3), 132-140. https://doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.3928/00220124-20180219-08

VCU Libraries Research Guides. (2020). How to Conduct a Literature Review: Health Sciences. Hämtad 2020-04-25 från https://guides.library.vcu.edu/health-sciences-lit-review/question

World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad från https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human- subjects/ *Wu, T.-Y., Fox, D. P., Stokes, C., & Adam, C. (2012.) Work-related stress and intention to quit in newly graduated nurses. Nurse education today, 32(6), 669-674. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.nedt.2011.09.002

(33)

of occupational stress trajectories among newly graduated nurses: A longitudinal study. International journal of nursing studies, 99, N.PAG. https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.ijnurstu.2019.03.022

Östlundh, L. (2017) Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82). Lund: Studentlitteratur

(34)

1 Bilaga 2. Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar

Databas Sökord Antal

träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antalutvalda artiklar till resultat efter genomläsnin g

CINAHL Occupational stress OR Job stress OR work related stress OR job related stress AND newly graduated nurses or new registered nurse or newly qualified nurses OR novice nurses AND Experience

Publicerad 2010-2020, Peer Reviewed, Exclude

MEDLINE records, Engelsk text.

97 26 16 9 - Work related stress and intention to quit in newly graduated nurses

--Identifying patterns of occupational stress trajectories among newly graduated nurses: A longitudinal study.

- A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition

- Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision.

- Stressors of newly graduated nurses in Shanghai paediatric hospital: a qualitative study

- Sleep and fatigue in newly graduated nurses- Experiences and strategies for handling shiftwork.

- Responsible but unprepared: Experiences of newly educated nurses in hospital care.

- The transition challenges faced by new graduate nurses in their first year of professional experience.

- Starting Out: A time-lagged study of new graduate nurses’ transition to practice.

(35)

2

Databas Sökord Antal

träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antalutvalda artiklar till resultat efter genomläsning PubMed Occupational stress OR

work related stress OR job stress

AND Newly registered OR Newly graduated nurse OR Newly Qualified nurse AND experience Publicerad 2010 -2020, Peer Reviewed, Engelsk text.

252 16 7 3 -The transition challenges faced by new graduate nurses in their first year of professional experience.

-Early career experiences and perceptions - a qualitative exploration of the turnover of young registered nurses and intention to leave the nursing profession in Finland

-The experiences of newly graduated nurses during their first year of practice in Sultanate of Oman – A case study

CINHAL Occupational stress OR Work related stress AND Newly graduated nurse OR Novice nurse Publicerad 2010-2020, Peer Reviewed, Exclude

MEDLINE records, Engelsk text.

63 7 2 1 - A Comparative Study of Newly Licensed Registered Nurses' Stressors: 2003 and 2015.

(36)

3

Databas Sökord Antal

träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt

Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning PubMed Psychological stress OR Occupational

stress OR Work related stress AND Newly graduated nurses OR newly qualified nurses OR newly registered nurses

AND Patient safety AND Experience Publicerad 2010 -2020, Peer Reviewed, Engelsk text.

95 3 1 0

CINHAL Psychological stress OR Occupational stress OR Work related stress

AND Newly graduated nurses OR newly qualified nurses OR newly registered nurses

AND Patient safety AND Experience

Publicerad 2010-2020 Peer Reviewed Exclude MEDLINE records Engelsk text.

13 2 0 0

(37)

1 Bilaga 3. Artikelmatris Sammanställning av artiklar (n=13) som ligger till grund för resultatet

Författare År Land Titel Syfte Design Metod

Deltagare Resultat Kvalitetsgrad

Awaisi, H, A., Cooke, H., & Pryjmachuk, S. 2015 Oman. The experience of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study

Syftet med studien var att undersöka nyexamninerade sjuksköterskors erfarenheter vid övergången till legitimerade sjuksköterskor Fallbaserad med en kvalitativ ansats Semistrukturerade intervjuer och observationer. 115 deltagare De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde att det hade tillräcklig med teoretisk kunskap men en bristande kunskap rent praktiskt. 82% Hög Blomberg, K., Isaksson, A.-K., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Kullèn Engström, A., Ohlsson, U., Sundler Johansson, A., & Gustafsson, M. 2016 Sverige. Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision Att undersöka arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor i relation till arbetsplats och clinical group supervision.

Kvantitativ

Jämförande tvärsnittsstudie genomförd i 2012.

Data samlades in genom enkäter. 113 nyligen utexaminerade sjuksköterskor från tre centrala svenska universitet inkluderades i studien. Nyutexaminerade

sjuksköterskor visade höga nivåer av stress oberoende arbetsplats. Studien visade att nyutexaminerade sjuksköterskor som fick klinisk grupputbildning hade lägre nivåer av stress. Den arbetsplats där sjuksköterskorna

uppvisade mest stress var på kirurgavdelningar, trots att de fick clinical group supervision.

84% Hög

Figure

Tabell 1. PEO-mall och sökord (VCU Libraries Research Guides, 2020).
Figur 1. Översikt över resultatets huvudkategorier samt underkategorier.

References

Related documents

De gånger då patienten inte hade läst på i förväg, vilket i en del fall var relaterat till så stor oro över ingreppet att de inte kunnat ta till sig skriftlig information,

I andan av detta påståendet, vill denna studie skapa bredare förståelse för hur sjuksköterskorna upplever arbetsrelaterad stress med den långsiktiga ambitionen att

Resultatet beskriver att nyutexaminerade sjuksköterskor inte har blivit tillräckligt förberedda för yrket i utbildningen och att de är stressade över att deras brist på kompetens

Till exempel genom att de nyutexaminerade sjuksköterskan inte hann med att dokumentera vad som skulle göras för en patient, vilket kunde leda till att det nästkommande

Resultatet i denna litteraturstudie baserades på 12 vetenskapliga artiklar som berörde nyutexaminerade sjuksköterskor som börjat arbeta i den nya yrkesrollen. För att

The Pliance system did not yield any results for subject X. No defects were found on the equipment. The minimum pressure that the system records is 7.5 kPa. One possible explanation

En stor faktor till detta var att det rådde stor brist på sjuksköterskepersonal (Bohström, Carlström &amp; Sjöström 2017, De Almeida Vicente, Shadvar, Lepage, &amp; Rennick

[r]