Samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa : En enkätstudie

Full text

(1)Examensarbete Avancerad nivå Samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa - En enkätstudie. Relations between mothers BMI, duration of breastfeeding and maternal valuation of the baby´s health. - A questionnaire study. Författare: Boström Elin och Holmström Beatrice Handledare: Persson Margareta Examinator: Flacking Reneé Ämne/huvudområde: Sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa Poäng: 15 högskolepoäng Betygsdatum: 2012-01-11.

(2) Sammanfattning I ett internationellt perspektiv har Sverige hög amningsfrekvens, men under 2000-talet har amningsfrekvensen sjunkit och stora regionala skillnader ses. Kvinnorna rekommenderas att helamma. sex. månader.. Mödravårdcentralen (MVC). informerar om bröstmjölkens. hälsoeffekter som till exempel att bröstmjölken skyddar barn mot allergier. Forskning visar att överviktiga och feta kvinnor har kortare amningsduration, men få studier behandlar svenska förhållanden. Syfte: Syfte med fördjupningsarbetet är att studera samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa de tre första levnadsåren. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv tvärsnittstudie. Data insamlades via enkäter, 418 deltagare inkluderades. Data har analyserats med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). För deskriptiv och jämförande analys har parametriska och ickeparametriska analyser genomförts. Resultat: De kvinnor som inte ammade skattade sitt barns hälsa sämre vid tre års ålder i jämförelse med kvinnor som ammat någon period. Vid tre års ålder skattade kvinnor med övervikt och fetma sitt barns hälsa sämre. Slutsats: Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor som är behov av stöd för att initiera amning och kunna bidra till anpassat stöd till dem.. Nyckelord: Amning, BMI, fetma, hälsa, övervikt..

(3) Abstract Sweden reports high duration of breastfeeding compared to international findings. During the last century, the frequency of breastfeeding duration has decreased in Sweden, with large regional differences. Recommendation for exclusive breastfeeding is six months. Midwives provide information about healthy benefits of breast milk, such as breast milk protecting baby´s against allergies. Research has presented associations between obesity and short duration of breastfeeding. However, there is a lack of knowledge regarding women in a Swedish context. Aim: To investigate the relation between mothers BMI, duration of breastfeeding and maternal valuation of the baby´s health during the first three year of life. Method: The study is a quantitative retrospective cross-sectional study. Data was collected through questionnaires, 418 participants were included. Data was analyzed using the SPSS. For descriptive and comparative analysis parametric and nonparamateric statistics have been used. Results: Women who did not breastfed perceived their baby´s health worse at three years compared with women who did breastfeed. Women with overweight and obesity also perceived the health of their three year old worse than the other maternal group. Conclusions: It´s important to identify women who need support to initiate breastfeeding and give them customized support.. Keywords: Breastfeeding, BMI, obesity, health, overweight,.

(4) Innehållsförteckning Inledning .......................................................................................................................................... 1 Bakgrund.......................................................................................................................................... 2 Amning i Sverige ur ett historiskt perspektiv............................................................................ 2 Amningsdefinitioner och amningsrekommendationer ............................................................. 2 Stöd för att etablera amning ....................................................................................................... 3 Definition av Body Mass Index ................................................................................................. 3 Gravida kvinnor och vikt ............................................................................................................ 4 Faktorer som kan påverka amningsdurationen ......................................................................... 4 Samband mellan amning och barnets hälsa ............................................................................... 5 Problemformulering ........................................................................................................................ 6 Syfte ................................................................................................................................................. 6 Frågeställningar ............................................................................................................................... 6 Metod ............................................................................................................................................... 6 Design .......................................................................................................................................... 6 Urval ............................................................................................................................................ 7 Procedur ....................................................................................................................................... 8 Enkät ............................................................................................................................................ 8 Dataanalys ................................................................................................................................... 8 Genomförande av analysen .................................................................................................... 9 Etiskt övervägande ........................................................................................................................ 10 Resultat .......................................................................................................................................... 11 Deltagarnas BMI och bakgrundsfaktorer i relation till amningsduration .............................. 11 Mammans självuppskattade upplevelse av barnets hälsa i relation till mammans BMI ...... 11 Samband mellan amningsduration och mammans självuppskattade upplevelse av barnets hälsa de tre första levnadsåren ................................................................................................. 12 Diskussion ..................................................................................................................................... 13 Sammanfattning av huvudresultat............................................................................................ 13 Resultatdiskussion ......................................................................................................................... 13 Kvinnans BMI i relation till amningsduration ........................................................................ 13 Faktorer som kan påverka amningsdurationen ....................................................................... 14 Samband mellan amning och barnets hälsa ............................................................................. 15 Förebyggande arbete ................................................................................................................. 15 Metoddiskussion ........................................................................................................................... 16.

(5) Förslag till vidare studier .......................................................................................................... 17 Slutsats ....................................................................................................................................... 18 Referenser ...................................................................................................................................... 19 Tabell 1. Bakgrundsfaktorer hos deltagarna fördelat per BMI grupp ................................... 24 Tabell 2. Total amningsduration, månader med helamning, delamning respektive ingen amning fördelat per BMI-klasser ............................................................................................. 25 Tabell 3. Mammans självuppskattade upplevelse av barnets hälsa i relation till mammans BMI ............................................................................................................................................ 26 Tabell 4. Samband mellan amningsduration och kvinnors självuppskattade upplevelse av barnets hälsa. ............................................................................................................................. 26.

(6) Inledning I ett internationellt perspektiv har Sverige hög amningsfrekvens, men under början av 2000talet har amningsfrekvens minskat. Samtidigt ses en ökad övervikt och fetma bland gravida kvinnor vid inskrivning på mödravårdcentralen (MVC). Barnmorskans arbete kännetecknas av hälsofrämjande förhållningssätt gentemot den gravida kvinnan. Att ge kvinnan rätt förutsättning till en normal graviditet och stöttning till att göra välgrundade val omkring amning är en viktig del av barnmorskans profession. Kvinnans vikt samt amningsfrågor kan vara känsloladdade ämnen och många i kvinnans omgivning kan ha åsikter vad som är rätt och fel. Barnmorskan har en betydande uppgift gentemot kvinnan att informera och stödja om viktuppgång under graviditet samt amningens positiva hälsoeffekt för kvinnan och barnet.. 1.

(7) Bakgrund Amning i Sverige ur ett historiskt perspektiv I mitten av 1930-talet blev det allt vanligare att förlossningen ägde rum på sjukhus, innan dess skedde de flesta förlossningar i hemmet. I samband med detta sjönk amningsfrekvensen i Sverige (Socialstyrelsen, [SoS], 2010). Trolig orsak till den sjunkande amningsfrekvensen var delvis att mamma och barn blev skilda åt efter förlossningen. Barnen skulle skötas av barnsköterskor i barnsalar och personalen bestämde när barnet skulle amma. Det skedde på särskilda tider och inte efter barnets behov. Dessutom gavs barnet bröstmjölksersättning och sockerlösning mellan amningstiderna vilket bidrog till att amningsfrekvensen sjönk (SoS, 2007). I början på 1970-talet skedde en attitydförändring i samhället som belyste betydelsen av att amma; amningen ansågs ha ett socialt och medicinskt värde (SoS, 2010). Samhällsorganisationer och ideella föreningar som till exempel Amningshjälpen, arbetade för att höja amningsfrekvensen i Sverige (Arbets- och referensgruppen, [ARG], 2008). Dessa insatser resulterade i en kraftig uppgång av amningen fram till mitten av 1980-talet. En tillfällig nedgång i amningsstatistiken förekom under slutet av 1980-talet, för därefter återigen öka i början av 1990-talet. I början på 1990-talet skedde ökningen i samband med att United Nations Children's Fund (UNICEF) arbetade med amningsstödjande åtgärder, - Baby Friendly Hospitals Initiative (BFHI) som blev mycket framgångsrikt i Sverige (SoS, 2010). Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en hög amningsfrekvens men de senare åren har en negativ trend setts där amningen minskat. Det finns stora regionala skillnader över landet. I Stockholms län 2009 hade 92 % av barnen ammats vid två månaders ålder i jämförelse med 85 % av barnen i Värmlands län (SoS, 2011). Amningsdefinitioner och amningsrekommendationer Socialstyrelsen i Sverige har beslutat att använda samma definitioner för amning som World Health Organization (WHO). Definitionerna som används omfattar: helamning, delamning och ej amning. Helamning definierar barn som får enbart bröstmjölk samt vitaminer och medicin oavsett om det är genom flaska, kopp eller via bröst. Delamning innebär att barnet får bröstmjölk med tillägg av modermjölksersättning, välling eller annan kost före sex månaders ålder. Definitionen ej amning omfattar barn som inte får bröstmjölk (WHO,1989). Före år 2004 inkluderades barn som fick smakportioner i redovisningen av helamning i Sverige. I och. 2.

(8) med att Sverige år 2004 övergick till WHO:s amningsdefinition, sjönk således den rapporterade förekomsten av helamning (SoS, 2008). Nyblivna mammor rekommenderas att helamma i sex månader och därefter komplettera amningen med annan mat. Förslag på rekommendationer för mat till spädbarn och småbarn har presenterats, vilket innebär långsam introduktion av smakportioner från sex månaders ålder samtidigt som barnet ammas. Livsmedelsverket (SLV) påpekar att det inte finns några belägg att det skulle vara sämre att börja ge smakportioner från fyra månaders ålder, men betonar ändå att under första halvåret bör bröstmjölk vara den enda näringskällan för barnet (Livsmedelsverket, Dnr 1842/2011). Stöd för att etablera amning Bröstmjölk är den naturliga födan för spädbarnet. När amningen etablerats anser de flesta mammor att det är praktiskt att amma (Livsmedelsverket, 2010). För att amningen ska ha goda förutsättningar att fungera är stöd av professionell personal av stor vikt. Idag har personal vid MVC, förlossningen och BB en betydande roll att väcka intresse för amning och förmedla dess värde till blivande och nyblivna föräldrar. På barnavårdcentralen (BVC) forsätter stödet genom att motivera, uppmuntra och hjälpa mamman så att amningen ska fungera (SoS, 2011). Britton, McCormick, Renfrew, Wade och King (2007) visar att gott stöd utav professionell personal samt av partnern är goda förutsättningar för att etablerad amning första tiden efter förlossningen. En annan studie belyser att partnerns närvaro på BB har god effekt på att amningen kommer igång och etableras för kvinnan (Ekström, Widström & Nissen, 2003a). De flesta nyblivna mammor har någon form av amningsproblem, speciellt de fem första veckorna. En orsak kan vara brist på hjälp och stöd från personal. Många kvinnor slutade att amma tidigare än vad de hade planerat (Kronborg & Væth, 2004). Vanliga amningsproblem som kan uppstå är mjölkstockning, ömma och spruckna bröstvårtor (Statens offentliga utredningar, [SOU], 1993: 86). Definition av Body Mass Index Body Mass Index (BMI) är en metod för att beräkna om en person har under-, normal- eller övervikt samt fetma relaterat till vikt och längd (WHO, 2004). Formeln för BMI beräknas vikten (kg) /längden (m) x längden (m). Definitionen av undervikt innebär: BMI < 18,5 kg/m², normalvikt: BMI 18,5-24,9 kg/m², 24,9, övervikt: BMI 25-29,9 kg/m² och fetma som 3.

(9) innebär: BMI ≥ 30.kg/m² Fetma delas ytterligare in i tre grader, I BMI 30-34,9 kg/m², II BMI 35-39,9 kg/m² och III BMI ≥ 40 kg/m². Indelningen av fetma i olika grader bör användas när man talar om risker som är associerad till fetma (WHO, 2004). Gravida kvinnor och vikt I Sverige har blivande mammors vikt ökat under senare år. Statistik från 2009 visar att var fjärde kvinna var överviktig vid inskrivningen hos MVC. Fler än en av tio blivande mammor har passerat gränsen för BMI 30, som indikerar fetma (SoS, 2011). Fett som lagrats in under graviditet kan leda till bestående övervikt och fetma hos mamman efter avslutad graviditet (O'Brien, Ray och Chan, 2003). Kvinnans pregravida vikt påverkar graviditeten och även förlossningen (SoS, 2011). Övervikt ger ökad risk för komplikationer under graviditeten och förlossning. till. exempel:. gestationshypertoni,. preeklampsi,. graviditetsdiabetes,. fostermissbildningar, intrauterin fosterdöd (ARG, 2008). Kvinnor med övervikt föder i större utsträckning barn som är stora för tiden (SoS, 2011). Enligt Hilson, Rasmussen och Kjolhede (1997) finns det ett samband mellan övervikt hos kvinnan om att föda ett stort barn för tiden. Faktorer som kan påverka amningsdurationen Kvinnor med övervikt och fetma ammar i lägre utsträckning än normalviktiga kvinnor (Donath & Amir, 2000; Hilson et al., 1997;). Donath och Amir (2008) visar en signifikant skillnad mellan olika BMI grupper när det gäller att initiera till amning. Kvinnor med övervikt och fetma påbörjar inte amning i lika stor utsträckning som kvinnor med normalvikt. Vidare visas att kvinnor med övervikt och fetma har högre tendens att avsluta påbörjad amning inom en vecka efter förlossningen jämfört kvinnor med normalvikt (Donath & Amir, 2008). Tidigt avbrytande av amning har visats vara vanligare bland kvinnor som har pregravid övervikt eller fetma jämfört med kvinnor som har normal pregravid vikt (Donath & Amir, 2000; Donath & Amir, 2008; Hilson et al., 1997). I en australiensk studie (Donath & Amir, 2000) fann man att normalviktiga och underviktiga kvinnor ammade i medeltal omkring sju månader, överviktiga kvinnor ammade i medeltal omkring sex och en halv månad och kvinnor med fetma ammade i medeltal omkring fem och en halv månad. En studie om amning bland brittiska och irländska mammor visade att deltagare med akademisk utbildning hade längre amningsduration jämfört med deltagare utan akademisk utbildning (Hawkins, Griffiths, Dezateux & Law, 2007; Kull, Wickman, Lilja, Nordvall & 4.

(10) Pershagen, 2002). Andra faktorer som visas ha betydelse för kortare amningsduration är rökning (Donath & Amir, 2008; Ekström, Widström & Nissen, 2003b; Kull et al., 2002;Weyermann, Rothenbacher & Brenner, 2006), tidig hemgång och användning av bröstmjölksersättning utan medicinsk orsak (Ekström et al., 2003b). Andra studier visar även att kvinnor som valt bort amning var generellt yngre, hade låg utbildningsnivå (Kull et al., 2002) och har högt BMI (Donath & Amir, 2008; Durmus et al., 2011; Weyermann et al., 2006). Samband mellan amning och barnets hälsa Barn som har fått bröstmjölksersättning blir tidigare introducerade till vanlig mat i jämförelse med barn som enbart ammas (Nobel & Emmet, 2006). En brittisk studie av drygt 13 000 barn visar att 18 % av barnen i studien hade utvecklat övervikt eller fetma vid tre års ålder. Dessa barn hade inte ammats och introducerats till fast föda före fyra månaders ålder (Weyermann et al., 2006). Amning under kortare period än fyra månader visar att det finns ökad risk för att barnfetma utvecklas (Burke et al., 2005). Helamning under första halvåret ger många fördelar hos barn och mamma. Bröstmjölk ger skydd mot infektioner och är individanpassat efter barnets behov och tillväxt (Livsmedelsverket, 2009). Det finns även forskning som påvisar att amning minskar risken av inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer och typ 1 diabetes (Schack-Nielsen & Michaelsen, 2007 ). Studier visar att barn som hel- och delammades mer än fyra månader hade en minskad risk för att utveckla astma och atopiska eksem upp till två års ålder (Kull et al., 2002; Tanaka, Miyake & Sasaki, 2010). En studie visade också att barn med hereditet för atopiska eksem och som helammades mer än sex månader hade en minskad risk att utveckla atopiska eksem (Kull et al., 2002).. 5.

(11) Problemformulering Ett växande problem är att kvinnan tenderar att öka i vikt, fler än en av tio blivande mammor har passerat gränsen för BMI 30 som indikerar fetma vid inskrivning på mödrahälsovården. Studier visar att kvinnor med övervikt och fetma har kortare amningsduration än kvinnor med normalvikt. Den forskning som finns tillgänglig beträffande samband mellan BMI, amningsduration och barnets hälsa belyser att amning ger barn ett gott skydd mot olika sjukdomar och att kvinnans BMI har betydelse för utfall angående amningsdurationen. Dock saknas forskning angående hur mamman skattar sitt barns hälsa i relation till kvinnans BMI och amningsduration. Ytterligare forskning behövs beträffande samband mellan BMI, amning och upplevelser av barnets hälsa för att hälso- och sjukvården ska kunna få ökad kunskap.. Syfte Syftet med detta fördjupningsarbete är att studera samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa de tre första levnadsåren.. Frågeställningar Har mammans BMI betydelse för amningsduration? Har mammans BMI betydelse för mammans självuppskattade upplevelse av barnets hälsa? Hur ser sambandet ut mellan amningsduration och mammans självuppskattade upplevelse av barnets hälsa under de tre första levnadsåren?. Metod Design Fördjupningsarbetet har använt delar av data som ingår i ett större forskningsprojekt om hälsa, livsstil och välbefinnande bland kvinnor tre till fyra år efter barnafödande. Design för studien är en kvantitativ retrospektiv tvärsnittstudie, där data insamlats via enkäter. Kvantitativ metod är lämplig att använda för att analysera större mängd data och göra jämförelser mellan olika grupper. Insamlad data kodas om till siffror, där varje siffra har sitt givna svar. Retrospektiv tvärsnittsstudie innebär att data samlats in om händelser/ erfarenheter som redan har hänt och 6.

(12) att urvalet representerar ett tvärsnitt av befolkningen. Inom omvårdnads- och medicinsk forskning är retrospektiva studier vanligt förekommande (Polit & Beck, 2004). Urval Tänkbara deltagare till projektet valdes slumpmässigt ur ett nationellt urval där kvinnorna antingen hade normal graviditet och förlossning eller hade diagnosen graviditetsdiabetes under graviditeten. Registerdata erhölls via Medicinska Födelseregistret (MFR). Medicinska data för förlossning 2005 för 890 kvinnor erhölls, var av 650 kvinnor hade normal graviditet och förlossning (ICD-10 diagnos 080,0) och 240 med graviditetsdiabetesdiagnos (024.4A och 024.4B). Av dessa 890 kvinnor gick 879 kvinnor att nå för en uppföljningsstudie tre till fyra år efter barnets födelse. Bortfallet berodde på emigration, feldiagnostik och ett par fall där livssituationen var sådan att kvinnorna var mindre lämpliga att delta i uppföljningen. Av 879 möjliga deltagare accepterade 444 kvinnor att delta i uppföljningsstudien. För denna fördjupningsstudie genomfördes ytterligare urval. Underviktiga kvinnor n=26 (5,8 %) exkluderades då statistiska samband kunde bli svåra att studera på så pass liten subgrupp. Således kom antalet deltagare att omfatta 418 kvinnor (se figur 1).. Forskningsprojektet -Potentiella deltagera utvalda ur MRF n=890 - Kvinnor som gick att nå för uppföljningsstudien n=879. Kvinnor accepterade att delta i uppföljningsstudien n=444. Fördjupningsstudien Kvinnor som inkluderdes i fördjupningsstudien n=418. Exkludering i fördjupningsstudien Kvinnor med undervikt n=26. Kvinnor med normalvikt n= 293 Kvinnor med överviktigt n= 84 Kvnnor med fetma= 41. Fig 1. Presentation av urval för fördjupningsstudien.. 7. Bortfall forskningsprojektet n= 435.

(13) Procedur De tänkbara deltagarna i forskningsprojektet kontaktades maj/juni 2009 med hjälp av ett informationsbrev. Inbjudan till uppföljningsstudien innehöll förutom information om studiens upplägg och design även information om konfidentialitet och skydd av uppgifter, frågeformulär. och. förbetalt. svarskuvert.. En. påminnelse. tillsammans. med. nytt. informationsbrev och ny enkät skickades ut efter ca en månad till de kvinnor som ännu inte besvarat inbjudan. Enkät Data samlades in med frågeformulär. Enkätfrågorna testades i en pilotstudie före datainsamlingen och några smärre justeringar av enkätens utformning genomfördes. För denna fördjupningsstudie har en mindre del av enkätens frågor använts, främst frågor som rör deltagarnas bakgrundsfaktorer som t.ex. utbildningsnivå, civilstånd, vikt. Vidare har frågor som behandlar amningserfarenhet av barn födda 2005 samt kvinnors skattning av hur hon upplever barnets hälsa behandlats. Exempel på frågor som har använts från enkäten är: hur länge ammade du ditt barn/dina barn som föddes 2005 utan tillägg av annan kost eller bröstmjölksersättning (s.k. helamning)? Ange hur gammalt barnet var när du slutade amma? Hur upplever du att ditt/ dina barns hälsa var under det första levnadsåret? Dataanalys Alla enkäter har kodats, registrerats och därefter analyserats med hjälp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Programmet används med fördel för att hantera och bearbeta stora datamängder (Pallant, 2007). Forskargruppen har genomfört en omfattande intern validering av den totala datafilen för att säkerställa kvalitet i datafilen. För deskriptiv och jämförande analys har parametriska och icke-parametriska analyser genomförts. För variabler med normalfördelning har chi²-test använts för jämförelse mellan två grupper. I de fall där fler än två grupper jämförts har ANOVA använts för att studera skillnader mellan subgrupperna (Pallant, 2007). För att jämföra proportioner mellan grupper (hypotestestning) på ordinal- och nominalnivå har chi2 -test använts. För att avgöra statistiskt säkerställande av skillnader mellan grupper har signifikansnivå < 0,05 använts.. 8.

(14) Genomförande av analysen Datamaterialet har bearbetats för att göras mera lätthanterligt i de statistiska analyserna. Dikotomisering har gjorts med följande variabler: BMI, åldersgrupper, utbildningsnivå, paritet, rökare och amningsduration. Dikotomisering utförs för att materialet blir mer lätthanterligt och överskådligt (Dahmström, 1991). Deltagarna har indelats i BMI-klasser enligt WHOs definitioner (WHO, 2004). Kvinnorna har delats in i tre åldersgrupper: 24 år och yngre, 25-35 och 36 år och äldre. Civilstånd har fördelats i två grupper: gift/sambo eller särboförhållande. Utbildningsnivå var ursprungligen indelad. i. fyra. olika. svarsalternativ:. grundskola,. folkhögskola,. gymnasium. och. högskola/universitet. För de statistiska beräkningarna i detta fördjupningsarbete har utbildningsnivån. indelats. i. två. grupper:. universitet/högskola. och. gymnasium/folkhögskola/grundskola. Variabeln paritet delades in i förstföderskor och omföderskor. Rökare delades in i rökare/feströkare samt icke rökare. Vid klassificering av amningsduration delades grupperna in i helamning någon period vilket innebar att barnet har ammats helt i minst en vecka eller mer, delamning hela amningsperioden samt ingen amning. Antal månader med total amning, dvs. ålder på barnet vid avslutad amning delades in i följande grupper: mindre än fyra månader, fyra till sex månader samt över sex månader. I fråga om mammans självuppskattande upplevelse av barnets hälsa vid ett, två och tre års ålder har svarsalternativen mycket bra, bra, varken bra eller dåligt, dåligt och mycket dåligt dikotomiserats till två grupper. Mycket bra och bra utgjorde en grupp benämnd god hälsa och varken bra eller dåligt, dåligt eller mycket dåligt benämndes sämre hälsa. För att avgöra statistiskt säkerställande av skillnader mellan grupper har signifikansnivå < 0,05 använts. I de fall där jämförelser av medelvärde (± SD) mellan grupper har beräknats har ANOVA använts. Det gäller ålder, paritet, barnets ålder när amning avslutades samt antal månader med helamning.. Chi2 - test har använts vid jämförelse mellan grupper beträffande. åldersindelningar, civilstånd, utbildningsnivå, paritet, rökare, födelseland, rapporterad amning, barnets ålder när amning avslutades samt mammans skattade upplevelse av barnets hälsa vid ett, två och tre ås ålder.. 9.

(15) Etiskt övervägande Det större forskningsprojektet har fått ett forskningsetiskt godkännande från Umeå Universitet. Innan material från MFR lämnandes ut till forskargruppen hade Socialstyrelsen dessutom tagit del av den planerade uppföljningsenkäten samt informationsmaterial till försökspersonerna. I informationsbrevet beskrevs syftet med studien och betonades att deltagandet var frivilligt och närsomhelst kan avbryta, samt att uppgifterna skulle behandlas konfidentiellt samt uppgifter om personuppgiftslagen (PUL) 1998:204. God forskningssed har använts, dvs. sekretess, tystnadsplikt, anonymitet/avidentifiering och kontifidentialitet (Hermerén et al., 2011). Svenska Författningssamling, (SFS), 2003:460 beskriver hur etiska frågeställningar som avser människor regleras. Enligt World Medical Association Declaration Of Helsinki (2008) har forskaren ett ansvar för att publicera sitt forskningsresultat. Såväl positiva som negativa forskningsresultat ska tas upp i publiceringen, annars bör resultatet inte publiceras. Andra lagar som tillämpas vid forskning är bland annat personuppgiftslagen (PUL1998:204) och Arkivlagen 1990:782. En forskare förväntas att göra sitt bästa med den forskning som bedrivs samt sträva efter att hålla hög kvalitet på sitt arbete. Forskaren ska hålla sig till sanning och medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för sina studier, vald metod och resultaten ska redovisas öppet. Författarna har förhållit sig till dessa föreskrifter i arbetet med fördjupningsarbetet. Författarna strävar i sin etiska och moraliska avvägning arbeta för att inte orsaka studiedeltagarna skada eller men, respektera individernas anonymitet samt vara noggranna med resultatredovisning och slutsats.. 10.

(16) Resultat De kvinnor som deltog i studien (n=418) hade alla fött barn 2005. De deltagande kvinnornas medelålder var 31,6 (± 4,5) år. De hade i medeltal fött 2,2 (±0,8) barn och andelen utlandsfödda kvinnor var 12,3% (n=51). De allra flesta deltagarna var gifta eller sammanboende 96,9 % (n=402). I tabell 1 presenteras bakgrundsfaktorer hos deltagarna fördelat per BMI klasser (normalviktiga, överviktiga och fetma). Inga skillnader ses mellan viktgrupperna förutom när det gäller utbildningsnivå där fler normalviktiga kvinnor har högskole- och universitetsutbildning. Deltagarnas BMI och bakgrundsfaktorer i relation till amningsduration Tabell 2 visar rapporterad amning i antal månader med helamning någon period, delamning hela amningsperioden, ingen amning alls, barnets ålder när amning avslutades, fördelat per BMI-klasser. Kvinnans BMI visade signifikant samband med rapporterad amning (p=<0,001). Kvinnor som inte ammade alls var i större utsträckning kvinnor med övervikt och fetma i jämförelse med normalviktiga. Kvinnor med fetma delammade hela amningsperioden i större utsträckning än kvinnor med normalvikt och övervikt. Vidare analyser av materialet visade att kvinnor delammade i medeltal omkring nio månader och helammade omkring fem månader i alla BMI grupper. Mammans självuppskattade upplevelse av barnets hälsa i relation till mammans BMI De allra flesta deltagarna uppfattade sitt barns hälsa som god/mycket god vid samtliga studerade tidpunkter. Enbart ett mindre antal deltagare upplevde att barnet hade haft sämre hälsa vid någon av de studerade tidpunkterna. Kvinnornas BMI grupper visade inget signifikant samband med den självuppskattade upplevelsen av barnets hälsa under de två första levnadsåren. Kvinnor med normalvikt skattade sitt barns hälsa som god/mycket god vid tre års ålder i högre utsträckning jämfört med kvinnor med övervikt och fetma (95,2% jämfört med 88,7%, p=0,016) (tabell 3).. 11.

(17) Samband mellan amningsduration och mammans självuppskattade upplevelse av barnets hälsa de tre första levnadsåren Tabell 4 visar mammans självskattade upplevelse av barnets hälsa vid ett, två respektive tre års ålder i relation till amningsdurationen. Kvinnans självuppskattade upplevelse av barnets hälsa vid ett och två års ålder visade inget signifikant samband vare sig det gällde amningsperiod eller omfattning av amning. De kvinnor som inte ammade alls skattade sitt barns hälsa sämre vid tre års ålder i jämförelse med kvinnor som helammade någon period eller delammade (tabell 4).. 12.

(18) Diskussion Sammanfattning av huvudresultat Syftet med denna studie var att studera samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa de tre första levnadsåren. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnor som inte ammade alls var i större utsträckning kvinnor med övervikt och fetma i jämförelse med normalviktiga. Kvinnor helammade i medeltal omkring fem månader och delammade i omkring nio månader i alla BMI grupper. De två första levnadsåren visade inget signifikant samband gällande kvinnornas BMI grupper och den självuppskattande upplevelsen av barnets hälsa. Inget signifikant samband fanns vare sig det gällde amningsperiod eller omfattning av amning. Vid tre års ålder hos barnet visade signifikant samband, kvinnor med normalvikt skattade sitt barns hälsa som god/mycket god i högre utsträckning jämfört med kvinnor med övervikt och fetma. De kvinnor som inte ammade alls skattade sitt barn hälsa sämre vid tre års ålder i jämförelse med kvinnor som ammade.. Resultatdiskussion Kvinnans BMI i relation till amningsduration Det framkom i resultatet att det fanns statistiskt samband med rapporterad amning, kvinnor som inte ammade alls var i större utsträckning kvinnor med övervikt och fetma. Tidigare forskning visar samband mellan kvinnans BMI och amningsduration. Studier påvisar att kvinnor med överviktigt och fetma har kortare amningsduration i jämförelse med normalviktiga kvinnor (Baker, Michaelsen, Sørensen & Rassmusen, 2007; Donath & Amir, 2008). Andra studier visade att kvinnor med övervikt och fetma inte initierar till amning i lika stor utsträckning i jämförelse med kvinnor med normalvikt (Donath & Amir, 2000; Hilson et al., 1997; Nohr, Timpson, Andersen, Smith, Olsen, & Sørense, 2009; Rutishauser & Carlin, 1992;). Kvinnorna i vår studie ammade i medeltal omkring nio månader, och helamning varade i medeltal omkring fem månader i alla BMI grupper. Det överstämmer med Kull et al (2002) som visade att kvinnor ammar i medeltal omkring åtta månader, och helammar i medeltal fem månader. I en studie av Ekström et al (2003b) visade deras resultat att helamning varade omkring sex månader och delamning i medeltal 12 månader. 13.

(19) Faktorer som kan påverka amningsdurationen Många studier påvisar att kvinnor med övervikt och fetma har kort amningsduration eller inte initierar amning. Att kvinnor inte initierar amning eller har kort amningsduration tror författarna att det kan ha både fysiska och psykiska orsaker. Rasmussen och Kjolhede (2004) påvisar att kvinnor med övervikt och fetma har lättare att ge upp amning i tidigt skede. En orsak kan vara att kvinnor med övervikt och fetma har en lägre mjölkproduktion de första 48 timmarna efter födelsen i jämförelse med normalviktiga som beskrivits av Rasmussen & Kjolhede (2004). Det kan resultera i att kvinnor med övervikt och fetma inte låter sitt barn suga i den utsträckning som barnet borde få göra för att stimulera mjölkproduktionen. Det finns även studier som visar att kvinnor med övervikt och fetma har ökad risk för medicinska komplikationer under graviditet så som överburenhet, graviditetsdiabetes, urinvägsinfektioner, preeklampsi och graviditetshypertoni (Nohr et al., 2009; O'Brien et al, 2003;Yu, Teoh & Robinson, 2006). Författarna tror att medicinska komplikationer kan upplevas som påfrestande för kvinnan vilket kan leda till att amning påverkas negativt. Författarna tror att det gäller alla kvinnor oavsett BMI grupp om kvinnan drabbas av medicinska komplikationer. Vår studie visar att kategorin kvinnor som inte ammade alls representerades från alla BMI grupper vilket kan styrka påståendet. Amning väcker ofta starka känslor, kvinnor kan anse att amning förskönas och att förväntningarna inte stämmer överens med verkligheten. Författarna antar att många kvinnor får sin uppfattning angående amning via media, där bilden av amning visar att det inte tycks vara något problem med amning. När kvinnans uppfattningar inte infrias kan idealet om den goda modersrollen att amma raseras. Zwedberg (2010) beskriver att kvinnor har en önskan att amma. Denna önskan är inte bara är biologisk utan samhället ger kvinnan en föreställning om hur amning ska vara. Britton, Britton & Gronwaldt (2006) beskriver i sin studie att genom amning stärks kvinnans modersroll. Studier rapporterar att kvinnor med övervikt och fetma hade sämre självkänsla än kvinnor med normalvikt (Ushma, Mehta, Siega- Riz, Herring, Adair & Benteley (2011). Merrill och Grassley (2008) beskriver att överviktiga kvinnor upplever sig vara annorlunda, att inte passa in i samhällets ideal. Det framkommer att gravida kvinnor med fetma upplever sämre självbild och självförtroende, de beskriver sig negativt behandlade av vårdpersonalen och upplever att vårdpersonalen pratar ”bakom ryggen” gällande deras vikt (Nyman, Prebensen & 14.

(20) Flensner, 2008). Överlag känner överviktiga en utsatthet när det gäller att vara i kontakt med sjukvården (Merrill & Grassley, 2008 ). Samband mellan amning och barnets hälsa Vi anser att vårdpersonalen har en viktig roll att kunna stötta och stärka kvinnans självförtroende att kunna amma. Zwedberg (2010) och Bäckström, Wahn och Ekström (2010) beskriver att barnmorskan har en viktig roll att stärka kvinnans självkänsla, att tro på sig själv. I resultatet påvisades att när barnet blivit tre års framkom signifikant samband att kvinnor som inte initierat amning skattade sitt barns hälsa sämre. Författarna tror att kvinnor med övervikt och fetma kan återspegla sin sämre självbild och självförtroende på barnet och kan då skatta barnets hälsa sämre än vad den i själva verket är. Vi tror även att barn kan ha tendens till att bli sjukare pga. att de inte har ammats. Det styrks av tidigare studier som påvisar att amning minskar risken för olika sjukdomar. Studier påvisar att amning reducerar risken för att barn drabbas av olika sjukdomar exempel allergier, eksem, typ I- diabetes och infektioner. Kull et al. (2002) och Tanaka et al. (2010) visar att amning mer än fyra månader reducerar risk för att drabbas av astma. En studie visade också att barn med hereditet för atopiska eksem vilka helammades mer än sex månader hade en minskad risk att utveckla atopiska eksem (Kull et al., 2002) medans Tanaka et al. (2010) belyser att helamning mer än fyra månader reducerar risken för att drabbas atopiska eksem. Vidare, att amning reducerar risk för inflammatoriska tarmsjukdomar och cancer (Schack-Nielsen & Michaelsen, 2007) samt att tidigt avbrytande av amning associeras med ökad risk för typ I- diabetes (Schack-Nielsen & Michaelsen, 2007; Wahlberg, Varaarala & Ludvigsson, 2006). Enligt Ivarsson (2002) visas att risken för att drabbas av glutenintolerans minskar om barnet delammas i samband med mat introduceras. Förebyggande arbete Under början av 2000-talet har en negativ trend setts där amningsduration minskat och där stora regionala skillnader ses. Stockholms län har hög amningsfrekvens i jämförelse med Värmland. I Värmlands landsting kan kvinnan gå hem som tidigast sex timmar efter en normalförlossning om barnet och kvinnan uppfyller kriterierna för tidig hemgång, som till exempel att barnet har sugit, barnläkarundersökning är godkänd och mor och barn mår bra. Ekström et al. (2003b) visade att tidig hemgång var förenat med kortare amningsduration. Författarna anser att det kan vara av vikt att ge extra stöttning till den grupp av kvinnor som identifierades i vår studie; dvs. de med övervikt och fetma samt de som inte ammar alls. Idag 15.

(21) informerar barnmorskan kvinnan. före och efter barnets födelse,. om amningens. hälsofrämjande fördelar för mor och barn. Kan en amningsplan vara till hjälp för kvinnan? Amningsplanens innehåll kan innebära att kvinnan går till BB avdelningen för att få stöttning med att initiera amning istället för på tidig hemgång. Ett annat alternativ kan vara att när tidig hemgång är aktuell, ha planerad uppföljning, exempelvis stöd utav barnmorska genom daglig telefonkontakt efter hemkomsten fram till första besöket hos barnavårdscentralen. Genom den dagliga telefonkontakten kan man då hjälpa de kvinnor som inte själv tar kontakt med sjukvården för att få hjälp. Det finns en svensk studie som styrker att ett sådant arbetsätt är uppskattat av den nyblivna familjen (Johansson, Aarts & Darj, 2010). I vårt resultat ses att mamman upplever barnets hälsa god/mycket god om barnet har ammats. Författarna anser att god evidens finns för att amning är hälsofrämjande för barnet och det är av stor vikt att stötta kvinnor att etablera amning.. Metoddiskussion Författarna fick ta del av insamlad data. Datamaterialet var kodat och inmatat i SPSS. Det innebar att datainsamlingen inte kunde påverkas av författarna. Data hade samlats in via enkäter. Enkätfrågorna testades i en pilotstudie före datainsamlingen och efter denna pilotstudie genomfördes några smärre justeringar av enkätens utformning. Det gör att sannolikheten att det som avsetts att studera också var det som mättes, noggrannheten och pålitligheten stärks. Genom att enkäten gav konkreta svarsalternativ minskade det risken för deltagarna att göra feltolkning, detta gör den interna validiteten trovärdig. Tänkbara deltagare till projektet valdes slumpmässigt ur ett nationellt urval där kvinnorna antingen hade normal graviditet och förlossning eller hade diagnosen graviditetsdiabetes under graviditeten. Powerberäkning hade gjorts av forskningsgruppen som visade att 3/4 av deltagarna skulle ha normalgraviditet och 1/4 med graviditetsdiabetes för att kunna se statistiska skillnader i hälsa och välbefinnande mellan grupperna. Författarna anser att den externa validiteten är god då deltagandet är ett representativt urval nationellt sett. Detta ökar den externa validiteten och generaliserbarhet över populationen, eftersom alla deltagarna har erfarenheter av att fött barn 2005, samt fått svara på samma frågor oavsett bakgrund. Författarna tar i beaktande att ett större bortfall kan ha skett hos invandrarkvinnor p.g.a språksvårigheter i jämförelse med svenskfödda kvinnor.. 16.

(22) Enkätstudien skickades ut till 879 utvalda kvinnor, av dessa valde 444 kvinnor att delta i enkätstudien och därefter gjordes ytterligare exkludering för fördjupningsstudien. Totalt blev antalet deltagare 418 kvinnor. Det stora bortfallet från enkätstudien ser vi som en svaghet i materialet, eftersom målet med studien var att jämföra flertal grupper resulterade det i att vissa grupper hade få antal. Författarna menar att om studien hade haft fler deltagande skulle eventuellt fler samband kunnat ses. Validiteten styrks då deltagarna svarat på enkätens frågor som är relevanta för studiens syfte. Vid datainsamling genom enkätstudie svarar oftast deltagarna på de frågor som ställs vilket stärker en god reliabilitet. Risker som finns med enkätstudie är att deltagarna inte svarar sanningsenligt. Eftersom deltagarna i denna studie svarade på frågorna tre till fyra år efter de fött barn bör man ta i beaktning att risken finns att deltagarna inte minns exakt hur de upplevde situationen. Det positiva med denna studiedesign är att deltagarna ges möjlighet att svara på frågorna i lugn och ro och kan stärka trovärdigheten på svaren (Dahmström, 1991). Frankerat svarskuvert skickades med för att ytterligare förenkla för deltagarna och minimera problem med bortfallet. Datamaterialet har bearbetats innan denna studie påbörjats för att göra det mer lätthanterligt i de statistiska analyserna. Dikotomisering har gjorts med följande variabler: BMI, åldersgrupper, utbildningsnivå, paritet, rökare och amningsduration. Dikotomisering har utförs för att materialet ska blir mer lätthanterligt och överskådligt (Dahmström, 1991). Författarna har tagit i beaktning att när dikotomisering utförs kan informationsförlust ske. Genom att tydliggöra i metodavsnittet för hur dikotomiseringen har gjorts kan läsarens följa med i de antaganden som gjorts för att informationsförlusten minimerats för studien. Om en kvalitativ intervjustudie gjorts på de alternativ i studien som handlade om upplevelse av barnets hälsa skulle kvinnorna haft en möjlighet att ge mer utvecklade och fördjupade svar. Resultatet skulle då kunna belysa vilka faktorer som kvinnorna upplevde som bra eller dåligt. Det kan vara svårt att belysa en upplevelse genom att svara på ett frågeformulär med förbestämda svarsalternativ. Förslag till vidare studier Vi kommer att vara verksamma i Värmland efter vår barnmorskeexamen, där amningsfrekvensen är bland landets lägsta. Vidare studier skulle kunna omfatta försök med amningsplan som stöd för att öka amningfrekvensen hos kvinnor, och därmed även ge barnet en hälsovinst. Tidigare studier visar att amning ger friskare barn (mindre allergier, eksem, 17.

(23) astma). En randomiserad kontrollerad studie (RCT studie) skulle kunna genomföras för att undersöka om ett sådant arbetsätt skulle kunna höja amningsfrekvensen i Värmland. Genom att ha en behandlingsgrupp som får stöd genom en individuell amningsplan och en kontrollgrupp som får befintlig vård, kan vi få svar på om amningsplan kan bidra till att ge kvinnan ett positiv stöd i att etablera amning. Slutsats Studiens huvudfynd var att kvinnor som inte ammade skattade sitt barns hälsa sämre vid tre års ålder i jämförelse med kvinnor som ammat någon period. Vid tre års ålder skattade kvinnor med övervikt och fetma sitt barns hälsa sämre jämfört med kvinnor med normalvikt. Vi anser att det är av stor vikt att kunna identifiera kvinnor som är behov av extra stöd för att initiera amning och kunna ge dem anpassad stöd. Detta kan leda till att barnet får hälsovinster. Det är viktigt i vårt kommande arbete som barnmorskor att sprida vår nyvunna kunskap om relationen mellan amning, vikt och barnets hälsa.. 18.

(24) Referenser Arbets- och referensgruppen.(2008). Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv Hälsa.(Rapport 59). Stockholm: Intressegruppen för mödrahälsovård inom SFOG. Arkivlagen 1990:782. Arkivlagen. Stockholm: Svensk författningssamling. Från: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19900782.htm Baker, J., Michaelsen, K., Sørensen, T. & Rassmusen, K.(2007). High prepregnant body mass index is associated with early termination of full and any breastfeeding in Danish women. The American Journal of Clinical Nutrition, 86. 404-411. Hämtad från database Pubmed with Full Text. Britton JR., Britton HL. & Gronwaldt, V. (2006). Breastfeeding, sensitivity, and attachment. Pediatrics, 118(5), 1436-1443.doi: 10.1542/peds.2005-2916. Britton, C., McCormick, F., Renfrew, M., Wade, A. &King, S. (2007). Support for breastfeeding mothers, The Cochrane Collaboration. 24(1), doi: 10.1002/14651858.CD001141.pub3. Burke, V., Beilin, L., Simmer, K,.Oddy, W., Blake, K., Doherty, D., Kendall, G., Newman, J., Landau, L. & Stanley, F. (2005).Breastfeeding and overweight: Longitudinal analysis in an Australian birth cohort, The Journal of Pediatrics, 147(1):56-61. doi:10.1016/j.jpeds.2005.03.038. Bäckström, C., Wahn, E. & Ekström, A. (2010). Two sides of breastfeeding support: experiences of women and midwives. International Breastfeeding Journal, 5. (20) 1-8. doi:10.1186/1746-4358-5-20. Dahmström, D. (1991). Från datainsamling till rapport- att göra en statistik undersökning. Lund: Studentlitteratur. Donath, SM. & Amir, LH. (2000). Does maternal obesity adversely affect breastfeeding initiation and duration. Journal Paediatric and Child Health, 36,482–486. doi: 10.1046/j.1440-1754.2000.00562.x Donath, SM. & Amir, LH. (2008). Maternal obesity and initiation and duration of breastfeeding: data from the longitudinal study of Australian children. Maternal & Child Nutrition, 4(3), 163-70. doi: 10.1111/j.1740-8709.2008.00134.x. 19.

(25) Durmus, B., van Rossem, L., Duijts, L., Arends, LR., Raat, H., Moll, HA., Hofman, A., Steegers, EA. & Jaddoe, VW. (2011). Breast-feeding and growth in children until the age of 3 years: the Generation R Study. The British Journal of Nutrition, 105, (11). 1704-1711. doi: 10.1017/S0007114510005374. Ekström, A., Widström, A-M. & Nissen, E. ( 2003a). Breastfeeding Support from Partners and Grandmothers: Perceptions of Swedish Women. Birth, 30 (4). 261-266. doi: 10.1046/j.1523-536X.2003.00256.x. Ekström, A., Widström, A-M. & Nissen, E. ( 2003b). Duration of breastfeeding in Swedish primiparous and multiparous women. Journal of Human Lactation, 19(2), 172-178. doi:10.1177/0890334403252537. Hawkins, S., Griffiths, L,. Dezateux, C. & Law, C. (2007). The impact of maternal employment on breastfeeding duration in the UK Millennium Chohort study. Public Health Nutrition, 10(9), 891-896. doi:10.1017/S1368980007226096. Hermerén, G., Almgren, K., Bengtsson, P., Cannon, B., Eriksson, S., Höglund, P., Kleberg, O., Möller, M. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. 1:2011. Stockholm. Hilson, J., Rasmussen, K. & Kjolhede, C.(1997). Maternal obesity and breastfeeding success in a rural population of white women. American Journal of Clinical Nutrition, 66, 1371– 1378. Hämtad från databasen PubMed with Full Text. Ivarsson, A., Hernell, O., Stenlund, & Perssson, L-Å. (2002). Breast-feeding protects against celiac disease. American Journal of Clinical Nutrition, 75, 914-92. Hämtad från databasen Pubmed with fulltext. Johansson, K., Aarts, C & Darj, E.(2010). First-time parents´ experiences of home-based postnatal care in Sweden. Uppsala Journal of Medical Sciences. 115, 131-137. doi:10.3109/03009730903431809. Kronborg, H. & Væth, M. (2004). The influence of psychosocial factors on the duration of breastfeeding. Scandinavian Journal of Public Health, 32(3), 210-216. doi:10.1080/14034940310019218.. 20.

(26) Kull, I., Wickman, M., Lilja, G., Nordvall, S. & Pershagen, G. (2002).Breast feeding and allergic diseases in infants - a prospective birth cohort study. Archives of Disease in childhood. 87(6), 478-81. doi: 10.1136/adc.87.6.478. Livsmedelsverket. (2009). Mat och näring. Amning och barnets hälsa. Hämtad 16 maj 2011, från:http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/ammande/Amning-och-barnetshalsa/ Livsmedelsverket.(2010). Mat och näring. Spädbarn. Livsmedelsverket. Hämtad 16 maj 2011, från: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Spadbarn/#1 Livsmedelsverket .(2011). Mat för spädbarn och småbarn Personalhandbok Dnr 1842. Hämtad 16 maj 2011, från: http://. www.slv.se/upload/dukument/Remiss 2011/rad spadbarn/Personal handbok slutversion remiss.pdf. Merrill, E. & Grassley, J. (2008). Women´s stories of their experiences as overweight patients Journal of Advanced Nursing. 64(29), 139-146. doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04794.x. Nobel, S. & Emmett, P. (2006). Differences in weaning practice, food and nutrient intake between breast- and formula-fed 4 month old infants in England. Journal of Human Nutrition & Dietetics, 63(4), 303-313. doi:10.1111/j.1365-277X.2006.00708.x. Nohr, E., Timpson, J., Andersen, C., Smith, G., Olsen, J. & Sørense, T. (2009). Severe Obesity in Young Women and Reproductive Health. The National Birth Chort. Public Libery Of Sience,( 4), 12: 1-9. doi:10.1371/journal.pone.0008444. Nyman,V., Prebensen.Å. & Flensner, G. (2008). Obese women’s experiences of encounters with midwives and physicians during pregnancy and childbirth. Midwifery. 26, 424-429. doi:10.1016/j.midw.2008.10.008 . O'Brien, TE., Ray, JG. & Chan, WS. (2003). Maternal body mass index and the risk of preeclampsia: a systematic overview. Epidemiology. 14, 368-374. doi: 10.1097/01.EDE.0000059921.71494.D1. Pallant, J.(2007). SPSS Survival manual: A step by step guide to data analysis using SPSS versions 15.Buckingham: Open University Press. Polit, DF., Beck, CT. ( 2004). Nursing research. Principles and methods. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins. 21.

(27) PUL 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm: Svensk författningssamling. Från: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1998:204 Rasmussen, K M & Kjolhede, C L. (2004). Prepregnant Overweight Obesity Diminish the Prolactin Response to Suckling in the First Week Postpartum. Journal of the American Academy of Pediatrics, 113, (5) 465-471. Hämtad från Datadbasen PubMed with Full Text. Rutishauser, IH & Carlin, JB. (1992). Body mass index and duration of breastfeeding: a survival analysis during the first six months of life. Journal Epidemiol Community Health, 46, 559-565. Hämtad från Datadbasen PubMed with Full Text. Schack-Nielsen, L. & Michaelsen, K. (2007). Advances in our understanding of the biology of human milk and its effects on the offspring.The Journal of Nutrition, 137(2), 503-510. Hämtad från Datadbasen PubMed with Full Text. SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Frölunda: Rättsnätet. Hämtat 110530, från: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030460.HTM Socialstyrelsen. (2007). Amning av barn födda 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. Från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9321/2007-4212_20074212.pdf Socialstyrelsen. (2008). Amning av barn födda 2006. Från: http://www.socialstyrlesen./se/Listt/Artikelkatalog/Attachmetns/8711/2008-12512_200812512_rev.pdf Socialstyrelsen. (2010). Amning och föräldrars rökvanor barn födda 2008. Hämtad 1 sep från Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18098/20108-2.pdf Socialstyrelsen. (2011). Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973–2009 Assisterad befruktning 1991–2008. Hämtad 5 maj 2011, från Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18267/20113-19.pdf SOU 1993:86. Amningsvänliga sjukhus skydda, stödja och främja amning: Sockholm. Fritzes Förlag Stockholm.. 22.

(28) Tanaka, K., Miyake, Y. & Sasaki, S. (2010). Association between breastfeeding and allergic disorders in Japanese children. International Journal of Tuberculosis and Lung diseases. 14(4) 513-518. Hämtad från Datadbasen PubMed with Full Text. Ushma, J., Mehta., AM, Siega- Riz., Herring, H., Adair, L & Benteley, M. (2011). Maternal Obesity, Psychological Factors and Breastfeeding inition. Breastfeeding Medicine, 6, 369376.doi:10.1089/bfm.2010.0052. Wahlberg, J., Varaarala, O & Ludvigsson, J. (2006). Dietary risk factors for the emergence of type 1 diabetes-related autoantibodies in 2½ year-old Swedish children. British Journal of Nutrition. 95, 603-608. doi: 10.1079/BJN20051676. Weyermann, M., Rothenbacher, D. & Brenner, H. (2006). Duration of breastfeeding and risk of owerweigth in childhood: prospektiv birth chort study from Germany. International Journal of Obesity, 30(80), 1281-1287. doi:10.1038/sj.ijo.0803260. World Health Organization. (1989). Protecting, promoting and supporting breastfeeding: the special role of maternity service. Geneva. World Health Organization. World Health Organization. (2004). BMI classification World Health Organization. Hämtad 5 september 2011, från: http://www.apps.who.int/bmi/index.jsp?introPge=intro_3.html World Medical Association Declaration Of Helsinki. (2008). Ethical Principles For Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 5 september 2011, från: http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf Yu, CK., Teoh, TG. & Robinson, S.( 2006). Obesity in pregnancy. Journal of Obstetrics and Gynaecology. 113, 1117-1125. doi: 10.1111/j.1471-0528.2006.00991.x. Zwedberg, S.(2010). Ville amma! En hermeneutisk studie av mödrar med amningsbesvär; deras upplevelser, problemhantering samt amningskonsultativa möten. Stockholm: Department of Education, Stockholm University.. 23.

(29) Tabell 1. Bakgrundsfaktorer hos deltagarna fördelat per BMI grupp Alla kvinnor Normalvikt. Övervikt. Fetma. p-värde. n=418. n=293. n=84. n=41. (100%). (70,1%). (20,1%). (9,8%). 31,6 (±4,5). 31,5 (±4,3). 31,9 (±4,8). 32,1 (±5,2) 0,629². < 24 år. 26 (6,3%). 17 (5,9%). 7 (8,3%). 2 (4,9%). 25-35 år. 312 (75,2%) 223 (76,9%) 60 (71,4%). 29 (70,7%). >36 år. 77 (18,6%). 10 (24,4%). Ålder (Medelvärde) ± SD) Åldersgrupper. 50 (17,2%) 17 (20,2%). 0,680¹. Missing för åldersberäkningar: 3 Civilstånd Gift/Sambo. 402 (96,9%) 284 (97,6%) 80 (96,4%). 38 (92,7%) 0,230¹. Särboförhållande. 13 (3,1%). 3 (7,3%). 7. (2,4%). 3 (3,6%). Missing: 3 Utbildningsnivå Universitet-/högskola. 228 (54,9%) 179 (61,5%) 32 (38,1%). 17 (42,5%) <0,001¹. Gymnasium el. mindre. 187 (42,3%) 112 (38,5%) 52 (61,9%). 23 (57,5%). Medelvärde (±SD). 2,2 (±0,8). 2,3 (±0,9). Förstföderska. 51 (12,3%) 30 (10,3%) 15 (17,9%) 6 (14,6%) 0.158¹. Omföderska Missing för paritetsberäkn.: 2. 365 (87,7%) 266 (89,7%) 69 (82,1%) 35 (85,4%). Missing: 3 Paritet 2,2 (±0,7). 2,4 (±1,0). 0,194². Rökare Nej. 344 (82,3%) 247 (84,3%) 66 (78,6%) 31 (75,6%) 0,239¹. Ja. 74 (17,7%) 46 (15,7%). 18 (21,4%) 10 (24,4%). Födelseland Svenskfödd. 365 (87,7%) 258 (88,7%) 72 (85,7%). 35 (85,4%) 0,682¹. Utlandsfödd. 51 (12,3%) 33 (11,3%) 12 (14,3%). 6 (14,6%). Missing: 1 1) Chi²-test och 2) Anova.. 24.

(30) Tabell 2. Total amningsduration, månader med helamning, delamning respektive ingen amning fördelat per BMI-klasser Alla kvinnor. Normalvikt. Övervikt. Fetma. n=418. n=293. n=84. n=41. (100%). (70,1%). (20,1%). (9,8%). P-värde. Rapporterad amning Helamning någon period*. 364 (88,3%). 268 (92,4%). 71 (85,5%). 25 (64,1%). Delamning hela amningsperioden**. 34 (8,3%). 18 (6,2%). 8. (9,6%). 8. (20,5%). Ingen amning alls. 14 (3,4%). 4. 4. (4,8%). 6. (15,4%). (Medelvärde (±SD). 9,3 (± 5,2). 9,5 (±5,2). 8,8 (±5,0). 8,8 (±5.2). 0,473². < 4 månader. 54 (13,9%). 31 (11,2%). 15 (19,0%). 8 (24,2%). 0,171¹. 4-6 månader. 53 (13,7%). 38 (13,8%). 11 (13,9%). 4 (12,1%). > 6 månader. 281 (72,4%). 207 (75,0%). 53 (67,1%). 21 (63,6%). 5,1 (± 2.1). 5,0 (± 2,0). 5,5 (± 2,6). 5,4 (± 2.0). (1,4%). <0,001¹. Uppgift om amning saknas i 6 fall Barnets ålder när amningen avslutades***. Antal månader med helamning **** Medelvärde (± SD). *) helamning någon period innebär att kvinnan angivit att hon ammat helt i minst en vecka eller mer **) delamning hela amningsperioden innebär att kvinnan rapporterat att hon hela amningsperioden givit barnet tillägg ***) uppgifter saknas för 10 av de 398 kvinnor som angivit att de ammat ****) beräknat på de 364 kvinnor som angivit att de har helammat under någon period av amningstiden 1) Chi²-test och 2) Anova.. 25. 0,192².

(31) Tabell 3. Mammans självuppskattade upplevelse av barnets hälsa i relation till mammans BMI Mammans skattade upplevelse av barnets. pvärde. Mammans skattade upplevelse av barnets. värde. Mammans skattade upplevelse av barnets. hälsa vid 1 års ålder. hälsa vid 2 års ålder. hälsa vid 3 års ålder. (n=418*). (n=418*). (n=418**). God hälsa. Sämre. God hälsa. hälsa Normalvikt. p-. 263(90,7%). 23(9,3%). 116(92,8%). 9 (7,2%). Sämre. God hälsa. hälsa 0,483¹. 264(91,0%). 27(9,0%). 109(87,2%). 16(2,8%). pvärde. Sämre hälsa. 0,235¹. 276(95,2%). 14(4,8%). 110(88,7%). 14(11,3%). 0,016¹. (n=293) Övervikt/fetma (n=125) *) 3 svar saknas **) 4 svar saknas 1) Chi²-test¹. Tabell 4. Samband mellan amningsduration och kvinnors självuppskattade upplevelse av barnets hälsa. Mammans skattade upplevelse av barnets. pvärde. Mammans skattade upplevelse av barnets. värde. Mammans skattade upplevelse av barnets. hälsa vid 1 års ålder. hälsa vid 2 års ålder. hälsa vid 3 års ålder. (n=418*). (n=418*). (n=418**). God hälsa. Sämre. 332(91,5%). 31(8,5%). 32 (94,1%). 11 (78,6%). God hälsa. hälsa Helamning. p-. Sämre. God hälsa. Sämre. 339(93,9%). 22 (6,1%). hälsa 0,203¹. 38(10,5%). 0,142¹. 2 (5,9%). 33 (97,1%). 1 (2,9%). 31(93,9%). 2 (6,1%). 3(21,4%). 11 (78,6%). 3(21,4%). 10(71,4%). 4 (28,6%). (n=364). amningsperioden (n=34) Ingen amning alls (n=14) *) 7 svar saknas för de testade variablerna **) 10 svar saknas för de testade variablerna 1) Chi²-test¹. 26. värde. hälsa. 325(89,5%). någon period. Delamning hela. p-. 0,005¹.

(32)

No results found