• No results found

referensvärden för arteria subclavia och arteria brachialis undersökt med ultraljud och doppler

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "referensvärden för arteria subclavia och arteria brachialis undersökt med ultraljud och doppler"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete Malmö universitet Biomedicinsk laboratorievetenskap 15 hp Hälsa och samhälle Biomedicinska analytikerprogrammet 205 06 Malmö Februari - Mars 2020

REFERENSVÄRDEN FÖR

ARTERIA SUBCLAVIA OCH

ARTERIA BRACHIALIS

UNDERSÖKT MED ULTRALJUD

OCH DOPPLER

(2)

REFERENSVÄRDEN FÖR

ARTERIA SUBCLAVIA OCH

ARTERIA BRACHIALIS

UNDERSÖKT MED ULTRALJUD

OCH DOPPLER

HUDA AL-NAJJAR

Al-Najjar, H. Referensvärden för arteria subclavia och arteria brachialis undersökt med ultraljud och doppler. Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap, 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Biomedicinsk vetenskap, 2020

Kärlsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna som förekommer bland befolkningen. Två artärer som huvudsakligen försörjer kroppens armar med blod heter arteria subclavia och arteria brachialis. I dagsläget finns det inga

referensvärden för arteria subclavia och arteria brachialis. Detta faktum gör det svårare att undersöka dessa kärl och besvara frågeställningar som rör dem. Ultraljud är en lämplig metod för att följa upp sjukdomstillstånd i dessa kärl, eftersom ultraljud både är non-invasivt, kostnadseffektivt och ger inte patienten några obehag eller utsätter dem för strålning. Syftet med studien var att samla in ett referensmaterial för olika värden i arteria subclavia och arteria brachialis som kan användas i kliniken. För att utarbeta referensvärden av diameter, volymflöde och blodflödeshastighet utfördes en ultraljudsundersökning på 25 friska deltagare, 8 män och 17 kvinnor. Referensvärden för vänster respektive höger diameter av arteria brachialis låg mellan 3,1-3,5 mm och 3,2-3,6 mm. Volymflödet i vänster respektive höger arteria brachialis låg mellan 0,029-0,042 L/min och 0,035-0,049 L/min. Blodflödeshastigheten i vänster respektive höger arteria brachialis låg mellan 0,818-0,968 m/s och 0,881-0,946 m/s. Diametern av vänster respektive höger arteria subclavia låg mellan 4,7-5,4 mm och 4,8-5,5 mm. Volymflödet i vänster respektive höger arteria subclavia låg mellan 0,087-0,124 L/min och 0,096-0,119 L/min. Blodflödeshastigheten i vänster respektive höger arteria subclavia låg mellan 0,948-1,106 m/s och 0,909-1,118 m/s. Parametrar som hade signifikant samband med ålder i denna studie var blodflödeshastighet och

volymflöde i höger arteria brachialis och diametern i vänster och höger arteria subclavia. Utifrån denna studie kan inga tydliga slutsatser dras gällande vilka referensvärden som bör användas i kliniken. Detta på grund av låga antalet deltagare och liten åldersspridning.

Nyckelord: arteria brachialis, arteria subclavia, blodflödeshastighet, diameter, referensvärde, ultraljud, volymflöde

(3)

REFERENCE VALUES FOR

SUBCLAVIAN ARTERY AND

BRACHIAL ARTERY

INVESTIGATED WITH

ULTRASOUND AND DOPPLER

HUDA AL-NAJJAR

Al-Najjar, H. Reference values for subclavian artery and brachial artery

investigated with ultrasound and doppler. Degree project in Biomedical Sciencep, 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Deparment of Biomedical Science, 2020

Vascular disease is one of the most common diseases that occurs among the population. Two of the arteries, which mainly supply the arms with blood, is called subclavian artery and brachial artery. Today, there are no reference values for the subclavian artery and the brachial artery. This makes it more difficult to examine these vessels and answer questions that concern them. Ultrasound is a suitable method in order to observe conditions in these vessels, since the

ultrasound is both non-invasive and cost-effective and the method do not give the patient any discomfort or expose them to radiation. The purpose of this study was to obtain reference values for subclavian artery and brachial artery plexus, which can be used in different vessel examinations at the department. In order to develop the reference values of the diameter, the volume flow rate and the blood flow velocity of subclavian artery and brachial artery, an ultrasound scan was carried out in 25 healthy participants, 8 males and 17 females. Reference values for the left and right diameters of the brachial artery were between 3.1-3.5 mm and 3.2-3.6 mm. The volume flow in the left and right brachial artery was between 0.029-0.042 L/min and 0.035-0.049 L/min. The blood flow velocity in the left and right brachial artery was between 0.818-0.968 m/s and 0.881-0.946 m/s. The diameter in the left and right subclavian was between 4.7-5.4 mm and 4.8-5.5 mm. The volume flow in the left and right subclavian, was between 0.087-0.124 L/min and 0.096-0.119 L/min. The blood flow velocity in the left and right subclavian was between 0.948-1.106 m/s and 0.909-1.118 m/s. Parameters that had significant correlation with age in this study were blood flow velocity and volume flow in the right brachial artery and the diameter of the left and right subclavian artery. Based on this study, no clear conclusions can be drawn as to which reference values should be used in the clinical practice. This is due to a low number of participants and low age distribution.

Keywords: blood flow rate, brachial artery, diameter, reference values, subclavian artery, ultrasound, volume flow

(4)

FÖRORD

Jag vill börja med att tacka alla som valde att delta i min undersökning, tack vare er var det möjligt att utföra arbetet. Sedan vill jag rikta ett stort tack till min handledare Elin Kellersson och till Andrea Mosonyi för all hjälp, stöd samt värdefulla råd under arbetets gång. Jag vill även passa på att tacka min familj och mina vänner som stöttade mig genom hela arbetsgång.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND 6

Arteria subclavia och arteria brachialis 6

Ateroskleros 7

Large vessel vasculitis 8

Takayasus arterit 8

Giant arteritis 9

Raynauds fenomen 9

Syfte 9

MATERIAL OCH METOD 10

Material 10 Urval 10 Metod 10 Insamling av bilder 11 Statistik 12 Etik 12 RESULTAT 13 DISKUSSION 15 Urvalsdiskussion 15 Metoddiskussion 16 Statistikdiskussion 16 Resultatdiskussion 17 Begränsningar 19 KONKLUSION 20 REFERENSER 21 BILAGA 1 25 BILAGA 2 28

(6)

BAKGRUND

Ultraljud är undersökningsmetod som används i medicinskt syfte vid

undersökning av hjärtat och samtliga kärl i kroppen. Metoden bygger på att korta ultraljudspulser vilka skickas ut med en viss hastighet och reflekterar mot ytor, exempelvis ett specifikt organ. Vid reflektionen skapas ett eko som därefter går tillbaka till givaren, vilket i sin tur skapar en bild på det undersökta organet [1,2]. Kärlsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna som förekommer bland

befolkningen. Blodet i kroppen flödar genom dessa kärl. Alla kroppens kärl kan drabbas av olika kärlförändringar till följd av ett flertal riskfaktorer, exempelvis hypertoni, diabetes och rökning. Dessa förändringar kan vara i form av

förkalkningar som kan ha tendens att utbreda sig. Till följd av förkalkningarna blir kärlen förträngda och blodflödet påverkas. Två artärer som huvudsakligen

försörjer kroppens armar med blod kallas arteria subclavia och arteria brachialis. Olika kärlförändringar i dessa två artärer kan ge olika symptom men vanligast är, oavsett grundorsak, ischemisk smärta i underarm och hand. I dagsläget finns det inga referensvärden för diameter, volymflöde och blodflödeshastighet för arteria subclavia och arteria brachialis. Volymflödet innebär mängden blod som passerar kärlen per tidsenhet och anges i Liter/minut (L/min). Flödeshastighet innebär hur snabbt blodet passerar kärlen under en viss tid och anges i meter/sekund (m/s). Mätningen av volymflödet och flödeshastigheten används vid diagnostik av kärl för att undersöka om det finns förträngningar i kärlen, det vill säga stenoser. Vid mätning av kärl kan det förekomma höga flödeshastigheter och därmed höga volymflöden [6]. Till följd av att det inte finns referensmaterial för dessa kärl blir det svårare att undersöka de och besvara frågeställningar som rör dem.

Exempelvis vid frågeställning om förträngningar eller förändringar i arteria subclavia eller arteria brachialis vid misstanke om sjukdomen takayasus arterit. Eftersom det har kommit remisser med dessa frågeställningar till avdelningen för Klinisk fysiologi i Lund, och på grund av att det saknas referensmaterial för dessa kärl, blir det svårare att undersöka dem. Därför har idén om att ta fram

referensvärden för dessa kärl utvecklats. Genomförandet av denna studie möjliggör att referensvärden tas fram för kärlen arteria brachialis och arteria subclavia som för nuvarande är okända. Idag bedöms vanligen kärlförändringarna med magnetresonanstomografi (MR), angiografi osv. men eftersom ultraljud är non-invasivt och kostnadseffektivt ger undersökningen inte patienterna några obehag eller utsätter dem för strålning vilket innebär att ultraljud är ett mycket bra alternativ till dessa dyra eller invasiva undersökningar. Således är ultraljud en bra metod för att följa upp sjukdomstillstånd såsom takayasus arterit och kommer därför även att användas för att ta fram referensvärden i arteria brachialis och arteria subclavia i denna studie [1,3-7].

Arteria subclavia och arteria brachialis

Arteria subclavia är en artär som ligger under nyckelbenet och arteria brachialis ligger i övre delen av armen. I figur 1 visas den anatomiska uppbyggnaden av de olika artärerna inklusive arteria subclavia och arteria brachialis [8].

(7)

Figur 1. Bilden visar arteria subclavia och arteria brachialis, för både vänster och höger

sidan av kroppen. Bild är hämtad från [8].

Vanliga sjukdomstillstånd som drabbar arteria subclavia och aretria brachialis är ateroskleros, takayasus arterit, giant arteritis och raynauds fenomen. Nedan beskrivs respektive sjukdom och undersökningsmetod som kan användas för diagnostik samt uppföljning av sjukdomen.

Ateroskleros

Ateroskleros innebär förändringar som kan förekomma i kärlväggar till exempel i form av förkalkningar, det vill säga plackbildningar. Dessa förändringar leder till stenoser, alltså att kärlen blir förträngda. Alla kärl i kroppen kan utsättas för dessa förändringar, men de mest utsatta kärlen är stora och medelstora artärer. Exempel på sådana kärl är hjärtats kranskärl, perifera artärer, njurartärer och hjärnans artärer. Anledningen till att dessa kärl utsätts för förändringar kan vara åldrandet eller sjukdomar såsom hypertoni och diabetes, men även andra riskfaktorer såsom rökning. Förträngningar i artärer kan orsaka sjukdomar, till exempel

hjärtsjukdomar [9-13].

Aterosklerosprocessen utvecklas på grund av varierande riskfaktorer, i form av diabetes, hypertoni och rökning. Processen inleds med en endotelskada. Skadorna i kärlens endotel ökar risken för inträngning och spridning av lipoproteinpartiklar igenom kärlväggen, exempelvis low density lipoprotein (LDL) partiklar. LDL-partiklar fäster sig på det skadade endotelet och oxideras. Detta resulterar till aktivering av makrofager som fagocyterar de oxiderade LDL-partiklarna och förorsakar bildning av skumceller, Bildning av skumceller resulterar i att kärlen börjar bli gradvis förträngda, pga. en erhållen bindvävsförtjockning. Skumcellerna tenderar till att bli nekros och en bildning av hårda fibrösa plack i samverkan med kolesterol uppstår. Detta resulterar till en ökad förträngning av kärlets lumen. I samband med bildning av plack påbörjas dessutom en lokal

kärlväggs-inflammation där T- och B-lymfocyter aktiveras som i sin tur frisätter cytokiner som påbörjar kärlväggensinflammationen. I samband med inflammationen sker det dessutom en förändring i kärlväggens muskelceller där kärlväggen förtjockas.

(8)

Bildning av plack är det sista steget i aterosklerosprocessen. Dessa plack som bildas kan rupturera, vilket innebär att de får en spricka eller att de skadas och det leder till en trombosbildning vilket i sin tur kan leda till ocklusion i kärlet vilket kan resulterar till sjukdomar såsom hjärtinfarkt eller stroke [9,14].

Large vessel vasculitis

Large vessel vascilitis (LVV), innebär storkärls vaskulit, som oftast har sin

inverkan på aorta och dess större grenar. LVV delas in till två varianter, takayasus arterit (TA) och giant cell arteritis (GCA). Båda varianterna kan påverka aorta och dess större grenar men till skillnad från TA kan GCA även ge påverkan i

halspulsådern och temporalartärer. Ytterligare en skillnad mellan dessa två olika vaskulit varianter är att TA oftast förekommer hos personer yngre än 50 år och GCA hos personer äldre än 50 år [15]. Ultraljudsundersökning av kärlen är en undersökningsmetod som kan användas för att undersöka och följa dessa sjukdomstillstånd [1,16].

Takayasus arterit (TA)

Takayasus arterit är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som tillhör

vaskulitsjukdomar, det vill säga att kärlväggarna drabbas av inflammationer. Delar av eller hela kärllumen kan förträngas till följd av denna sjukdom. Dessa förändringar leder till olika symtom och sjukdomar, såsom smärtor i armarna, stroke eller hjärtinfarkt. Det är främst unga kvinnor som drabbas av denna typ av vaskulitsjukdom. Exempel på kriterierna som ska uppfyllas för att en person ska anses ha takayasus arterit är att personen som är drabbad ska vara <40 år gammal, ha smärta i extremiteterna samt lägre artärtryck i arteria brachialis. För att studera om artärtrycket i arteria brachialis är lågt jämförs blodtrycket i båda armarna. En skillnad på >10 mmHg anses vara patologiskt. Utredning av sjukdomen takayasus arterit kan genomföras med ultraljud genom att arteria subclavia undersöks. Då letar undersökaren efter förändring i artären, såsom väggförtjockningar eller förändrade blodflödeshastigheter och volymflöden. Undersökningen av arteria subclavia kan även användas för att bevaka sjukdomens utveckling och

medicineringens effekt hos patienten [3]. En studie som genomförts i Belgien har visat att majoriteten av de som undersökts för takayasus atrerit har visat sig ha förändringar i arteria subclavia, dessa förändringar uppstår i form av att artärens väggar blir tjockare [17]. Figur 2 visar hur förträngningen i arteria subclavia ser ut till följd av takayasus arterit.

(9)

Figur 2. Bilden visar hur arteria subclavia kan påverkas av takayasus arterit. I bilden ses

arteria subclavia med förträngning, det vill säga att volymflödet och blodflödes-hastigheten är ökade till följd av förträngningen. Bilden är hämtad från [18].

Giant arteritis (GCA)

Giant arteitis är en inflammatorisk vaskulitsjukdom som förekommer främst bland äldre personer och som drabbar de stora och medelstora artärerna. GCA

förekommer främst i temporalartärer men även arteria opthalmica kan drabbas. Den kan även förekomma i aorta, och huvudgrenarna till den, men det är inte lika vanligt som i temporalartärer. Exempel på artärer som kan drabbas av GCA är arteria subclavia, arteria brachialis och axillära artärer. Det kan uppstå en ocklusion i de drabbade artärerna och till följd av det uppträder olika symptom exempelvis ischemisk smärta, stroke, huvudvärk och en del patienter kan förlora synen eftersom arteria opthalmica kan drabbas [19-21]. Ultraljud kan användas som undersökningsmetod hos personer som är drabbade av giant arteritis [1, 16, 22].

Raynauds fenomen

Raynauds fenomen är en sjukdom som drabbar cirkulationen i fingrar och tår. Symptom som uppkommer vid denna sjukdom är blekhet och kyla i fingrarna när de kommer i kontakt med kall eller fuktig yta [9]. Artärsjukdomar i arteria

brachialis är inte lika vanliga, men kan förekomma. En studie [23] lyfter fram ett fall som beskriver en 71 år kvinnlig patient som har haft blekhet och kyla vid kontakt med fuktig eller kall yta på båda händerna i ett år. Med hjälp av angiografiundersökning konstaterades att patienten hade en hög stenosgrad i höger arteria brachialis och ocklusion i vänster arteria brachialis. Enligt studien är kroniska sjukdomar i övre extremiteterna ovanliga och förekommer oftast till följd av stenoser i arteria subclavia [23].

Syfte

Det finns i dagsläget inga referensvärden för blodflödeshastigheter, volymflöden och diameter vid ultraljudsundersökningar av arteria subclavia och arteria

brachialis. Syftet med studien var således att samla in ett referensmaterial för olika värden i dessa kärl vilka kan användas i kliniken.

(10)

MATERIAL OCH METOD

För att utarbeta referensvärden för arteria subclavia och arteria brachialis utfördes en ultraljudsundersökning på 25 friska deltagare mellan 21-69 år varav 8 var män och 17 var kvinnor. Genom att ett frågeformulär delades ut till varje deltagare säkerställdes det att alla deltagarna var friska, alltså skulle alla vara fria från sjukdomar som hade påverkan på kärl. Exempel på sådana sjukdomar är diabetes, hypertoni, hjärt- och kärlsjukdomar men även rökare skulle uteslutas.

Ultraljudsundersökningen inkluderade mätning av volymflöde,

blodflödeshastighet och diameter på artärerna. För att genomföra dessa mätningar användes det olika dopplertekniker såsom färgdoppler, pulsad Doppler och spektraldoppler.

Material

För denna undersökning användes ultraljudsapparaten Siemens ACUSON S3000 (Siemens Medical Solution USA, Inc) och givare 9L4Hz för att visualisera artärerna. Dessutom användes varierande dopplertekniker såsom pulsad Doppler, färgdoppler och spektraldoppler. Dessa tekniker användes för att ta

fram referensvärden i artärerna.

Urval

Studien inkluderar data insamlat under februari månad från 25 friska och frivilliga deltagare över 18 år. Könsfördelningen var 8 män och 17 kvinnor. Insamlingen av data för denna studie utfördes på Skånes universitetssjukhus, vid avdelningen för Klinisk fysiologi och nuklearmedicin i Lund. Deltagarna som inkluderades i studien bedömdes vara friska utifrån de frågor som ställdes innan

ultraljudsundersökningen påbörjades, (se bilaga 1). Deltagarna skulle vara friska från sjukdomar som har påverkan på kärl, exempelvis diabetes och hypertoni. Deltagare med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, hypertoni och som tog mediciner som hade påverkan på kärl såsom blodtrycksmediciner och

hjärtmediciner men även deltagare som var rökare/snusare exkluderades från studien. Personer som hade slutat röka 10 år tillbaka samt personer som endast röker enstaka gånger ansågs inte påverka resultatet och ingick därav i studien. Deltagarna insamlades genom att personalen på Klinisk fysiologi och

nuklearmedicin i Lund tillfrågades, samt vänner och familjemedlemmar. Under insamlingen exkluderades två deltagare på grund av att de hade diabetes och hypertoni, vilka är två riskfaktorer som kan påverka kärl. Deras värden avvek från resterande värden hos de friska deltagarna. Det indikerades högre blod-flödeshastigheter och volymflöden, men även större diametrar jämfört med friska deltagarna.

Metod

Innan undersökningen av artärerna påbörjades informerades deltagarna muntligt om studien och de tilldelades ett informationsbrev och ett frågeformulär (se bilaga 1) som de fyllde i. När personen var informerad och skrivit på ett samtycke fick personen ligga eller halvsitta i 5 minuter innan blodtrycket mättes i båda armarna. Blodtrycket mättes i båda armarna för att jämföra att det inte fanns någon skillnad mellan dem. En skillnad på >10 mmHg ansågs patologiskt. Om en skillnad

förelåg tillkallades en läkare på kliniken för konsultation. Innan mätningen av referensvärden i arteria brachialis påbörjades användes en linjal och penna för att markera tre olika mätpunkter. Mätningen utfördes 5 cm, 10 cm samt 15 cm

(11)

ovanför armvecket. Anledningen till att det användes bestämda mätpunkter hos alla deltagarna var för att mätningarna skulle utföras på samma sätt hos samtliga. Vid varje punkt togs det fram tre olika parametrar, diameter, blodflödeshastighet och volymflöde. En mätning för varje parameter utfördes vid varje punkt. När mätningarna vid dessa tre mätpunkter utförts beräknades medelvärdet för ett säkrare resultat. I arteria subclavia användes endast en mätpunkt, eftersom den var svårare att följa jämfört med arteria brachialis. Däremot utfördes det tre mätningar där också och medelvärdet beräknades utifrån dessa mätningar. Diametern mättes i tvärsnitt för arteria brachialis och i längdsnitt för arteria subclavia eftersom den var svårare att följa jämfört med arteria brachialis.

Volymflödet räknas ut med hjälp av ultraljudsapparaten. För att

ultraljudsapparaten ska räkna ut värdet på volymflödet används en ekvation, (Q = V x A). Där Q=blodflödet, V= medelblodflödeshastighet och A= tvärsnittsarean. För att räkna ut arean används en annan ekvation (A=  x (D/2)2 ). Där A = arean och D=diameter [2].

Insamling av bilder

För insamling av bilderna på artärerna användes 9L4Hz givaren då den är

optimerad för att undersöka medeldjupa kärl. Insamlingen av bilderna påbörjades alltid med undersökning av arteria brachialis. Skåran är en markering på givaren som möjliggör ett systematiskt arbete. Skåran hölls mot patienten på första markeringen på överarmen. Undersökningen började med ett tvärsnitt i

2-dimensionell (2D) vy av arteria brachialis. En färgdoppler användes alltid för att säkerställa att det som visualiserades var artären. Därefter optimerades bilden innan en inspelning av artären sparades. Efter det vreds givaren och arteria brachialis visualiserades i längdsnitt. Även där användes färgdoppler och bilden optimerades. Sedan användes en pulsad Doppler som placerades i blodflödets riktning men även spektraldoppler användes för att kunna genomföra de olika mätningarna. När en optimal flödesprofil visades på skärmen frystes bilden och en mätning av volymflödet utfördes och därefter sparades en bild på artären och mätningen. När mätningarna på första punkten utförts upprepades samma mätningar på de andra punkterna (10 och 15 cm ovanför armvecket) i arteria brachialis. Därefter utfördes samma mätningar på deltagarens andra arm.

Volymflödet mättes vid undersökningen, medan diameter och flödeshastigheten genomfördes på de sparade bilderna efter att undersökningen var klar.

Arteria subclavia ligger under nyckelbenet och vid undersökning av det kärlet placerades givaren med skåran mot patientens haka. Vid visualisering av arteria subclavia krävdes en optimering av bilden då det togs hänsyn till hur djupt kärlet låg. Först användes färgdoppler för att försäkra att det som visualiserades var arteria subclavia. Därefter användes pulsad Doppler vilken placerades i samma riktning som blodflödet. Även spektraldoppler användes för att kunna utföra mätning av blodflödeshastighet och volymflöde. Vid visualisering av flödesprofil frystes bilden och det utfördes en mätning av artärens diameter och volymflödet och sedan sparades den. Detta upprepades tre gånger i höger artär och tre gånger i vänster artär. Mätning av diametern hos arteria subclavia genomfördes endast i längdsnitt eftersom det inte var aktuellt att visualisera och mäta i

tvärsnitt. Mätning av blodflödeshastigheten i arteria subclavia genomfördes på de sparade bilderna efter att undersökningen var klar. Medan mätningarna på

(12)

I figurerna 3 och 4 visas mätningarna i arteria subclavia och arteria brachialis för alla parametrar. Volymflödet (L/min), flödeshastigheten (m/s) och diameter (mm).

Figur 3. Visar mätningarna på arteria brachialis. Till vänster visas mätning av

volymflödet och blodflödeshastighet, där mätningar på minst på tre slag utförs. Till höger visas mätning av diametern i tvärsnitt.

Figur 4. Visar mätningarna i arteria subclavia, av diameter, blodflödeshastighet och

volymflöde, där mätningar på minst tre slag utförs.

Statistik

För sammanställning av resultatet i denna studie användes två olika statistiska analyser, Student´s simple t-test användes i syfte att erhålla och sammanställa referensvärden för arteria subclavia samt arteria brachialis med ett

konfidensintervall på 95 %. Även Pearsons korrelationstest användes för en korrelationanalys mellan ålder och samtliga mätningar av diameter, volymflöde och blodflödeshastighet för respektive sida. Anledningen till att en jämförelse mellan parametrarna och åldern utfördes i denna studie var för att åldern kan påverka kroppens kärl. Därför studerades även hur de olika parametrarna förhåller sig till åldern. Samtliga statistiska analyser utfördes med SPSS (IBM Corporation, New York, USA, Statistical Package for Social Sciences version 26.)

Etik

Studien krävde ett godkännande av etikrådet eftersom det ingick kontakt med försökspersoner och hantering av personliga uppgifter. Därför skickades etikansökan till etikrådet vid Malmö universitet, Fakulteten för Hälsa och

(13)

samhälle. Godkännandet från etikrådet erhölls den 20-2-2020, (HS 2020/löp nr 11). Personerna som har deltagit i denna studie fick både muntlig samt skriftlig information om studien. Deltagandet kunde avbrytas när som helst utan krav på någon förklaring. En speciell kod användes för varje deltagare och deltagarnas personliga uppgifter såsom personnummer och namn samlades inte in. Materialet som insamlades för studien förvarades så att det bara var åtkomligt för oss som är undersökningsledare. All rådata avidentifierades och hanterades enligt

sekretessbestämmelser. Vid misstanke om eventuella patologier togs det upp och diskuterades med en läkare och deltagaren fick möjlighet att konsultera läkaren.

RESULTAT

I studien inkluderades 25 friska och frivilliga personer över 18 år. En

ultraljudsundersökning utfördes i syfte att ta fram referensvärde för diameter, blodflödeshastighet och volymflöde i arteria brachialis och arteria subclavia. Med ultraljud utfördes tre mätningar för respektive artär på både höger och vänster sida. Resultatet av de olika mätningarna redovisas i form av medelvärde och standardavvikelse som sammanställs i en tabell (se tabell 3). För denna studie användes olika statistiska analyser. Student’s simple t-test användes i syfte att erhålla, samt sammanställa, referensvärden för arteria subclavia samt arteria brachialis med ett konfidensintervall på 95 %. Vidare användes även Pearson korrelationstest för en korrelationanalys mellan ålder och samtliga mätningar för respektive sida. Resultatet av korrelationanalysen ses i tabell 4. Resultat av de statistiska analyserna samt diagram ses i bilaga 2.

Åldersintervallet var 21-69 år, den största gruppen som inkluderades i denna studie var i 20-årsåldern. Medianåldern var 30 år och medelåldern var 35 år. Dessa värde presenteras i tabell 1.

Tabell 1. Visar antalet deltagare i denna studien, medianåldern och medelåldern

Antal deltagare Medianålder (år) Medelålder (år)

25 30 35

Referensvärden för samtliga mätningar på båda vänster och höger sidan för respektive artär presenteras i form av tabeller med hjälp av student’s t-test (se tabell 5-10 i bilaga 2). Därefter sammanställs alla värden och presenteras i tabell 2. Medelvärde och standardavvikelse för samtliga parametrar presenteras i tabell 3.

Tabell 2. Visar referensvärden med 95 % konfidentintervall för alla parametrar för båda

arteria brachialis respektive arteria subclavia. Referensvärdena visas för respektive arm.

vänster höger DB (mm) 3,1 - 3,5 3,2 – 3,6 VFB (L/min) 0,029 - 0,042 0,035 - 0,049 FHB (m/s) 0,818 - 0,968 0,881 - 0,946 DS (mm) 4,7 - 5,4 4,8 – 5,5 VFS (L/min) 0,087 - 0,124 0,096 – 0,119 FHS (m/s) 0,948 - 1,106 0,909 - 1,118

DB = diameter brachialis, VFB = volymflöde brachialis, FHB = blodflödeshastighet brachialis, DS = diameter subclavia, VFS = volymflöde subclavia, FHS =

(14)

Tabell 3. Illustrerar samtliga medelvärden och standardavvikelser för alla mätningar,

diametern, volymflödet och blodflödeshastigheter på vänster respektive höger sida.

Medelvärde vänster Medelvärde höger Standardavvikelse vänster Standardavvikelse höger DB (mm) 3,3 3,4 0,502 0,474 VFB (L/min) 0,036 0,042 0,015 0,017 FHB (m/s) 0,893 0,881 0,181 0,158 DS (mm) 5,0 5,1 0,763 0,802 VFS (L/min) 0,105 0,107 0,044 0,027 FHS (m/s) 1,027 1,013 0,191 0.252

DB = diameter brachialis, VFB = volymflöde brachialis, FHB = blodflödeshastighet brachialis, DS = diameter subclavia, VFS = volymflöde subclavia, FHS =

blodflödeshastighet subclavia, mm=millimeter, L/min=liter/minut, m/s=meter/sekund.

För analys av sambandet mellan respektive mätning samt ålder användes Pearsons korrelationstest. Korrelationen mellan ålder och respektive mätning redovisas i form av tabell (se tabell 4) där det erhålls ett r-värde som representerar

korrelationskoefficient, samt ett p-värde som representerar korrelationens signifikans. Resultatet av korrelationen som redovisas i tabeller (se bilaga 2) kompletteras med spridningsdiagram (se bilaga 2), vilka visar det linjära

sambandet mellan varje parameter, diameter, blodflödeshastighet och volymflödet och ålder för respektive artär på både vänster och höger sida. De flesta mätningar av parametrarna diameter, volymflöde och blodflödeshastighet för både arteria subclavia och arteria brachialis, på respektive sida visar med hjälp av

korrelationanalysen inget samband med ålder. Däremot visar vänster och höger diameter av arteria subclavia, blodflödeshastighet och volymflöde i arteria brachialis på höger sida ett samband med ålder vilket innebär en signifikant korrelation med ett p-värde <0,05 (se tabell 4 och figur 6-8 i bilaga 2).

Korrelationsanalysen kompletterades med spridningsdiagram (se bilaga 2) vilka stämmer överens med resultaten i tabell 4. För mätningar som inte har samband med ålder visar diagrammen en stor spridning av punkterna i förhållande till regressionslinjen (se figur 9 och 10, samt diagrammen till vänster i figur 6 och 7 i bilaga 2). R i kvadrat värdet som innebär förklaringsgraden var lågt och därför bekräftas att det inte finns ett samband mellan ålder och mätningarna. För de parametrar som visar ett signifikant samband med ålder ses mindre spridning av punkterna i förhållande till regressionslinjen och värdet r i kvadrat för dessa värden blir högre (se figur 8 samt diagrammen till höger i figur 6 och 7 i bilaga 2).

(15)

Tabell 4. Redovisar korrelationskoefficient (r-värde) och korrelationens signifikans

(P-värde) för samtliga mätningar. Mätningar på båda arteria subclavia samt arteria brachialis för vänster och höger sida jämfört med ålder.

r-värde vänster sida r-värde höger sida P-värde vänster sida P-värde höger sida DB 0,125 0,030 0,552 0,886 VFB 0,113 0,418* 0,589 0,037 FHB 0,274 0,497* 0,185 0,011 DS 0,416* 0,403* 0,039 0,046 VFS 0,363 0,263 0,075 0,205 FHS -0,251 -0,200 0,226 0,337

DB = diameter brachialis, VFB = volymflöde brachialis, FHB = blodflödeshastighet brachialis, DS = diameter subclavia, VFS = volymflöde subclavia, FHS =

blodflödeshastighet subclavia, * = Finns samband mellan parametrarna.

DISKUSSION

I denna studie inkluderades 25 friska deltagare. Personer med diabetes, hypertoni och rökning exkluderas från studien. Anledningen till detta är att flera studier har visat att dessa riskfaktorer kan påverka kroppens blodkärl [24-27].

Referensvärden för diametern, volymflöde och blodflödeshastighet för arteria brachialis och arteria subclavia togs fram med ultraljud. Vid användning av ultraljud kan flera felkällor uppstå och därmed påverka resultatet av

referensvärden. Exempelvis är det viktigt att korrigera dopplervinkeln och enligt studier ska den vara maximalt 60 grader för ett pålitligt värde på

blodflödeshastighet [6,28-29]. Artiklar om andra artärer som är placerade nära de undersökta artärerna i denna studie såsom arteria axillaris användes. Detta beror på att inga aktuella studier om referensvärden kunde hittas för att jämföra med referensvärden som togs fram i denna studie. Referensvärden för dessa artärer var nära de erhållna värdena i denna studie [30-33]. Sambandet mellan ålder och respektive parameter för diametern, volymflödet och blodflödeshastigheten analyserades med hjälp av Pearsons korrelationstest.

Urvalsdiskussion

Som tidigare nämnts förekom ett urval av deltagarna. Av de som tillfrågades inkluderades enbart friska personer. Alla personer som lider av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, hypertoni samt personer som tar mediciner som kan ha eventuell påverkan på kärlen exkluderades från studien. Personer som hade slutat röka sedan 10 år tillbaka samt personer som endast feströker ansågs inte påverka resultatet och kunde därmed ingå studien. Bakomliggande orsak till detta är att alla ovanstående faktorer kan bidra med falska värden på resultatet det vill säga missvisande referensvärden. Därmed inkluderades endast friska personer i studien. Studier har visat att alla tidigare nämnda sjukdomar påverkar kärlen. En studie har visat att personer med diabetes får stelare kärl till följd av obalanserad glukoshalt i kroppen [24]. En annan studie visar hur hypertoni påverkar kroppens blodkärl genom att de blir känsligare för åderförkalkningar vilket leder till att blodflödet påverkas i dessa blodkärl [25]. Ytterligare en studie påpekar riskerna med rökning och dess påverkan av blodkärlen. Artikelförfattarna menar att rökning leder till att blodkärlen drar ihop sig och det orsakar i sin tur att blodflödet och blodflödeshastigheten i artärerna påverkas [26, 27].

(16)

I denna studie var det inte jämn könsfördelning då det ingick 8 män och 17 kvinnor. Eftersom vissa sjukdomstillstånd som förekommer i dessa kärl såsom takayasus arteritis drabbar mest kvinnor enligt vissa studier [3], kan det vara en fördel att det är mest kvinnor som blev undersökta i denna studie. Majoriteten av deltagarna som inkluderades i studien var unga (se tabell 1).

Metoddiskussion

Insamlingen av referensvärden i arteria brachialis och arteria subclavia för denna studie utfördes med hjälp av en ultraljudsapparat. Metoden används för att undersöka bland annat kroppens kärl. Enligt studier är ultraljud en lämplig undersökningsmetod som kan användas för undersökning av vaskulitssjukdomar. Den prioriteras eftersom den är non-invasiv, kostnadseffektiv och den utsätter inte patienter för obehag eller strålning. Därför är den en lämplig metod för att

undersöka sjukdomstillstånd som förekommer i artärerna såsom takayasus arterit [1,4-5]. För att få säkra värden av mätningar som utförs med ultraljud behövs bilder med hög kvalité, alltså optimala bilder. För att få bilder med hög kvalité finns det många sätt att optimera den visualiserade bilden. Efter att en 2D bild visualiseras används gain för att minska suddigheten i bilden och få tydligare kärlväggar. Det steget gör att mätningen av exempelvis diameter blir enklare och säkrare [6]. Utöver diametern utförs en mätning av blodflödeshastigheten och volymflödet med hjälp av pulsad Doppler. Den ska användas med

vinkelkorrigering på 60 grader, alltså ska vinkeln inte vara större än 60. Vid mätningar över 60 grader ökar risken för överskattning av värden. Skillnaden på vinkeln mellan höger respektive vänster sidan kan leda till sidoskillnad. Därför kan det vara viktigt att mäta med samma vinkelkorrigering på båda sidorna för att undvika sidoskillnader. Vid undersökning av kärl är användning av färgdoppler nödvändig för att säkerställa att det som visualiseras är artären. Dessutom används den för att identifiera stenoser som kan förekomma i artärerna genom att indikera färgförändringar, det kallas ailiasing. Ailiasing är att färgskalan som indikerar flödeshastigheten inte ”räcker till” utan måste börja om. Då skapas ett

mosaikmönster (lite sprakigt och färgglatt mönster) som indikerar att flödet är så pass högt att det inte ryms i färgdopplerns skala. För att mäta flödets hastighet krävs det dock en mätning med spektraldoppler. Det går inte att se vilken hastighet det är genom att endast studera ailiasingfenomenet [6,28-29].

Statistikdiskussion

Resultatet för denna studie sammanställdes med hjälp av olika statistiska analyser. För analys av referensvärde var Students t-test mest optimal att använda och med hjälp av den togs det fram referensvärden med 95 % konfidentintervall för samtliga parametrar för diameter, volymflöde och blodflödeshastighet. En annan statistisk analys som användes var Pearsons korrelationstest och med hjälp av den analyserades korrelation mellan ålder och respektive parameter.

Korrelationskoefficienterna (r-värden) och korrelationernas signifikans (p-värden) presenteras i tabell 4 och kompletteras med spridningsdiagram (se figur 5-10 i bilaga 2). Med hjälp av presenterade tabeller samt spridningsdiagram sågs inget signifikans samband mellan ålder och en del av de studerade parametrarna. Dessa parametrar är blodflödeshastighet och volymflöde i vänster arteria brachialis, och diameter i vänster och höger arteria brachialis. I övrigt sågs det inget signifikant samband mellan ålder och resterande parametrar. Detta resultat skiljer sig från tidigare studier som visat på samband mellan dessa parametrar och ålder [34-37]. En förklaring till denna skillnad kan vara att materialet som användes för denna

(17)

studie var liten, alltså var antalet deltagare få och därför kan inte ett samband ses mellan ålder och mätningarna.

Resultatdiskussion

För att uppfylla syftet i denna studie togs det fram referensvärde för diameter, volymflöde och blodflödeshastighet på båda artärerna för respektive sida. Dessa värden togs fram med hjälp av ultraljud. Referensvärden framtagna i denna studie kommer granskas och jämföras med värden från kärl i andra liknande studier. Anledningen att referensvärden för dessa parametrar togs fram var att det saknades underlag för dem. Eftersom det har kommit remisser med dessa

frågeställningar till avdelningen för Klinisk fysiologi i Lund, och på grund av att det inte finns referensmaterial för dessa kärl, blir det svårare att undersöka sjukdomstillstånd som kan förekomma i dem.

Till följd av brist på studier som tagit fram referensvärden i dessa artärer användes data från andra studier. Dessa studier undersöker artärerna i andra syften. Det har även hittats studier om artärer som är närliggande till de som undersöks i denna studie. Dessa närliggande artärer ansågs ha en liknande anatomisk uppbyggnad som de artärer som undersöktes i denna studie. Därför användes dessa värden använts vid jämförelser.

I denna studie genomfördes mätningar av olika parametrar såsom, volymflöde, blodflödeshastighet och diametern på arteria brachialis. Diametern fick värden mellan 3,1-3,5 mm i vänster arm och mellan 3,2-3,6 mm i höger arm. För volymflödet låg värdena mellan 0,029-0,042 L/min i vänster arm och mellan 0,035-0,049 L/min i höger arm. Värdena på blodflödeshastighet var mellan 0,818-0,968 m/s i vänster arm och mellan 0,881-0,946 m/s i höger arm.

Flera studier som har undersökt arteria brachialis i andra medicinska syften redovisar värden på diametern. Första studien [30] undersökte en större grupp med 6814 deltagare mellan 45-84 år vilken även inkluderade deltagare med bakomliggande sjukdomar såsom hypertoni och diabetes. Denna studie mätte diametern av arteria brachialis med ultraljud. Värden för den hamnade mellan 3,4-5,1 mm.

En annan studie som också undersökte olika parametrar i arteria brachialis såsom volymflöde, blodflödeshastighet och diametern [31] inkluderade 682 deltagare som var mellan 42-83 år. I studien var en del av deltagarna rökare och vissa hade hjärt- och kärlsjukdomar. Arteria brachialis diameter låg mellan 3,4-5,2 mm, blodflödeshastighet mellan 0,488-0,521 m/s och volymflödet mellan 0,06-0,09 L/min.

Det noteras en del avvikelser i de olika parametrarna mellan denna studie och de andra studierna. Mätningar på diameter och volymflödet i studierna är högre jämfört med denna studie, medan mätningar av blodflödeshastighet är lägre i de andra studierna jämfört med värdena i denna studie. Detta kan bero på flera faktorer, exempelvis riskfaktorer såsom sjukdomar och rökning, större undersökningsgrupp samt åldersskillnad. Riskfaktorer såsom sjukdomarna diabetes och hypertoni samt rökning kan ha stor effekt på resultaten som

presenteras. De flesta ovan nämnda studier undersökte personer som har någon av riskfaktorerna. Av denna anledning kan det förekomma avvikande värden mellan dessa studier och denna studie. Avvikelsen beror på att diabetes bidrar med stelare

(18)

kärl, hypertoni leder till ökad risk för förkalkning i kärlen, med ökad ålder minskar kärlens elasticitet. Alla dessa effekter leder till att värden påverkas på olika sätt. Detta kan vara en trolig orsak till varför det kan skilja sig i värde mellan dessa studier och denna studie.

En annan faktor som kan ha bidragit med avvikelsen i värden är antalet deltagare i studierna. Studierna som presenterades hade stora undersökningsgrupper medan i denna studie undersöktes endast 25 deltagare. Ytterligare en bidragande orsak är åldern då de tidigare studierna undersökte personer över 40 år medan denna studie undersökte en varierande åldersgrupp varav majoriteten var yngre personer (se tabell 1).

Mätningarna av parametrarna diameter, volymflöde och blodflödeshastighet i arteria subclavia i denna studie gav värden mellan 4,7-5,4 mm på vänster arm och mellan 4,8-5,5 mm i höger. Värden för blodflödeshastigheten var mellan 0,948-1,106 m/s i vänster arm och mellan 0,909-1,118 m/s i höger arm. Mätningarna av volymflödet var mellan 0,087-0,124 L/min i vänster arm och 0,096-0,119 L/min i höger arm.

Resultatet av mätningarna i arteria subclavia jämfördes med studier vilka

undersökt andra artärer. Den artären som ansågs vara mest relevant för jämförelse med arteria subclavia var arteria axillaris. Eftersom den ligger i anslutning till arteria subclavia och ansågs ha liknande anatomisk uppbyggnad som arteria subclavia (se figur 1).

Flera studier presenterar värden för parametrarna volymflöde, blodflödeshastighet och diametern i arteria axillaris. Första studien [32] undersökte arteria axillaris med datortomografi på 110 personer som var över 60 år. I studien inkluderades bland annat personer med kranskärlssjukdomar och diabetes. Värden på diameter av arteria axillaris i denna studie låg mellan 4,8-7,9 mm. En annan studie

presenterade diameter, blodflödeshastighet och volymflödet för den artären [33]. Undersökningen utfördes med ultraljud på 13 friska personer mellan 18-32 år. Diametern låg mellan 4,0-8,0 mm och värden på blodflödeshastigheten låg mellan 0,082-0,114 m/s, medan värden på volymflödet var mellan 0,151-0,191 L/min. Jämförelsen visade avvikande värden vilket kan bero på att artärerna ligger olika långt ifrån hjärtat och därmed är de olika tjocka. Arteria axillaris som ligger längre ut i armen är smalare jämfört med arteria subclavia som ligger närmare hjärtat (se figur 1). Även här inkluderades sjuka deltagare i studien [32], exempelvis med diabetes. En annan förklaring till de olika värdena mellan studierna är att det användes en annan undersökningsmetod än ultraljud, exempelvis användes CT-angiografi istället.

I denna studie analyserades sambandet mellan ålder och de olika parametrarna. För detta användes det Pearsons korrelationstest för att analysera korrelationen mellan dem. Den första parametern som analyserades var diameter. Tidigare studier har visat att artärernas diameter ökar ju äldre en person blir, vilket

överensstämmer med mätningarna på arteria subclavia i denna studie (se tabell 4 och figur 6 i bilaga 2) [34-37]. Korrelationsanalysen samt spridningsdiagram visar ett samband mellan ålder och diameter. Dock avvek arteria brachialis från detta påstående då inget samband sågs mellan ålder och diametern (se tabell 4 och figur 5 i bilaga 2). Detta kan främst bero på att majoriteten av deltagarna var inom

(19)

åldersspannet 21-29 år och endast en liten del av deltagarna var i åldersgruppen 30-69, vilket leder till att det inte blir en bra fördelning mellan åldrar. En annan orsak kan vara att diametern ökar med träning och eftersom majoriteten av deltagarna var träningsaktiva sågs inget samband mellan ålder och diameter av artären [38].   

Få studier har undersökt hur åldern påverkar volymflödes och

blodflödeshastigheter i kärlen. En studie som tar upp det påpekar att blodkärlen blir stelare med stigande ålder [39]. Till följd av detta kan slutsatsen dras att blodflödeshastigheten ökar och i och med att den ökar så ökar volymflödet i artärerna också. Detta samband kan ses i denna studie i höger arm i arteria

brachialis där flödeshastigheten och volymflödet ökar med åldern (se tabell 4 och figur 6 och 7 i bilaga 2). Således kan det finnas ett samband mellan ålder och dessa två parametrar, men resultatet visar inte samband mellan alla uppmätta volymflöden och blodflödeshastigheter med ålder i denna studie. Anledningen kan vara som tidigare nämnts att antalet deltagare i denna studie och

åldersgruppen som har deltagit har påverkat resultatet, eftersom majoriteten av deltagarna i denna studie var unga (se tabell 1).

Resultatet sammanställdes också i form av medelvärde och standardavvikelse och med hjälp av dessa kan vänster och höger arm jämföras (se tabell 3). I denna studie sågs inga stora skillnader mellan vänster och höger. Anledningen till att mäta båda höger och vänster sida var för att säkerställa och utesluta faktorer som kan påverka referensvärden. Exempelvis på faktorer som kan påverka är att det kan förekomma olika referensvärden för vänster respektive höger artär. Således är det säkrare att undersöka båda sidorna för att säkerställa att rätt referensvärden tas fram.

Begränsningar

Vid arbetets gång uppkom en del begränsningar som kan ha påverkat resultatet. En begränsning som gjorde skillnad var att rummet där undersökningen utfördes inte var ledigt hela tiden vilket ledde till att det var svårt för en del deltagare att anpassa sitt schema efter de lediga tiderna. Detta bidrog till att det var svårt att hitta personer som kunde delta. Dessutom var det svårt att hitta exakta antalet personer från båda könen som ville ställa upp, exempelvis var det inte lika många män som deltog. Enligt planeringen skulle 30 personer delta i studien varav 15 skulle vara män och 15 kvinnor för att få ett resultat som gäller för båda könen till största delen. På grund av att inte tillräckligt många män ville eller hade möjlighet att delta i studien utfördes den på kvinnor istället. En annan faktor som

begränsade arbetet var att undersökningen endast utfördes på friska personer, det vill säga personer med hjärt- och kärlsjukdomar uteslöts från studien. Detta för att åstadkomma ett så pålitligt resultat som möjligt då sjukdomarna möjligtvis kunde orsaka förändringar i värdena. Erfarenhet var en annan faktor som har begränsat arbetet, till följd av att undersökaren inte hade stor erfarenhet inom området bidrog det till att undersökningen tog längre tid. Däremot granskades alla värden av en legitimerad biomedicinsk analytiker i kliniken. Studier har visat att vid användning av ultraljud behövs erfarenhet och kunskap för att kunna tolka och besvara somliga kliniska frågor [6].

(20)

KONKLUSION

Utifrån denna studie kan inga tydliga slutsatser dras gällande vilka referensvärden som bör användas i kliniken. Detta är troligen beroende av det låga antalet

deltagare och liten åldersspridning. För jämförelse av resultatet finns det få studier utförda med ultraljud med endast friska deltagare inkluderade. Detta arbete kan användas som underlag för vidare studier vid framtagande av referensvärden för arteria subclavia och arteria brachialis.

(21)

REFERENSER

1. Gupta P, Lyons S, Hedgire S, (2019) Ultrasound imaging of the arterial system. Cariovasc Diagn Ther,9, 2-13.

2. Jogestrand T. Rosfors S, (2002) Klinisk fysiologisk kärldiagnostik. Studentlitteratur AB, Lund.

3. Schmidt W A, Nerenheim A, Seipelt E, Poehls C, Gromnica-Ihle E, (2002) Diagnosis of early Takayasu arteritis with sonography. Medical centre for Rheumatology Berlin-Buch, Berlin and Instiute for

RadiologylAngiography, Klinikum Buch, Berlin, Germany, 41, 496-502. 4. Epis O, Bruschi E, (2014) Interventional ultrasound: a critical overview

on ultrasound-guided injections and biopsies. Clinical and experimental

rheumatology, 32(1 Suppl 80), 78-84.

5. Messina C, Banfi G, Orlandi D, Lacelli F, Serafini G, Mauri G, Sconfienza L M, (2016) Ultrasound-guided interventional procedures around the shoulder. The British journal of radiology, 89(1057).

6. Jonson B, Wollmer P, Brauer K, (2011) Klinisk Fysiologi med nuklearmedicin och klinisk neurofysiologi. Stockholm: Liber. 7. Lunds universitet, (2014) Cirkulationssystemet för

sjuksköterskorstuderande. >Cirkulationssystemet%20(3).pdf< PDF (2020-03-27)

8. Haug E, Bjålie J, Sand O, Sjaastad Ö, (2006) Människokroppen. Oslo, Liber.

9. Ericson E, Ericson T, (2009) Medicinska sjukdomar. Lund, Studentlitteratur.

10. Frostegard J, (2013) Immunity, atherosclerosis and cardiovascular disease. BMC Med, 11, 117.

11. Libby P, Ridker PM, Hansson GK, (2011) Progress and challenges in translating the biology of atherosclerosis. Nature, 473, 317-325. 12. Frostegard J, (2005) Atherosclerosis in patients with autoimmune

disorders. Arterioscler Thromb Vasc Biol, 25, 1776-85.

13. Morrow JD, Frei B, Longmire AW, et al, (1995) Increase in circulating products of lipid peroxidation (F2-isoprostanes) in smokers. Smoking as a cause of oxidative damage. The new England journal of Medicine, 332, 1198-203.

14. Mach F, Baigent C, Catapano A L, Koskinas K C, Casula M, Badimon L, Graham I M, (2020) 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce cardiovascular risk: The Task Force for the management of dyslipidaemias of the European Society of

(22)

Cardiology (ESC) and European Atherosclerosis Society (EAS). European heart journal, 41(1), 111-188.

15. Jennette J C, (2013) Overview of the 2012 revised International Chapel Hill Consensus Conference nomenclature of vasculitides. Clinical and

experimental nephrology, 17(5), 603-606.

16. Dejaco C, Ramiro S, Duftner C, Besson F L, Bley T A, Blockmans D, Diamantopoulos A P, (2018) EULAR recommendations for the use of imaging in large vessel vasculitis in clinical practice. Annals of the

rheumatic diseases, 77(5), 636-643.

17. Lefebvre C, Rance A, Paul J F, Beguin C, Bletry O, Amoura Z, Fiessinger J N, (2000) The role of B-mode ultrasonography and electron beam computed tomography in evaluation of Takayasu's arteritis: a study of 43 patients. Seminars in arthritis and rheumatism, 30, 25-32.

18. Mason J, (2018) Takayasu arteritis reserch at the NIHR Imperial BRC. NIHR Imperial Biomedical Research Centre.

19. Solomon C G, Cornelia M, Weyand MD, Jörg J, Goronzy MD, (2014) Giant-Cell Arteritis and Polymyalgia Rheumatica. N Engl J Med, 371(1), 50-57.

20. Jennette J C, Falk R J, Bacon P A, Basu N, Cid M C, Ferrario F, Hoffman G S, (2013) 2012 revised international chapel hill consensus conference nomenclature of vasculitides. Arthritis & Rheumatism, 65(1), 1-11.

21. Brack A, Martinez‐Taboada V, Stanson A, Goronzy J J, Weyand C M, (1999) Disease pattern in cranial and large‐vessel giant cell

arteritis. Arthritis & Rheumatism: Official Journal of the American

College of Rheumatology, 42(2), 311-317.

22. Shoenfeld Y, Cervera R, Gershwin M E, (2010) Diagnostic criteria in autoimmune diseases. Humana Press Inc.

23. Seegobin K, Lyons B, Maharaj S, Baldeo C, Reddy P, Cunningham J, (2017) Bilateral Brachial Artery Disease Presenting with Features of Raynaud’s Phenomenon: A Case Report and Review of the

Literature. Case reports in vascular medicine, 2017.

24. Regionala FoU-medel, (2009) Samverkan mellan genetik och miljö bakom förstadier till typ 2 diabetes och dess betydelse för nedsatt funktion i hjärta och blodkärl.

>https://www.researchweb.org/is/vgregion/ansokan/8868< HTML (2020-03-01)

25. Hollander W, (1976) Role of hypertension in atherosclerosis and cardiovascular disease. The American journal of cardiology, 38(6), 786-800.

(23)

26. Whisnant J P, Homer D, Ingall T J, Baker H L, O'Fallon W M, Wievers D O, (1990) Duration of cigarette smoking is the strongest predictor of severe extracranial carotid artery atherosclerosis. Stroke, 21(5), 707-714.

27. Dempsey R J, Moore R W, (1992) Amount of smoking independently predicts carotid artery atherosclerosis severity. Stroke, 23(5), 693-696.

28. Gerhard-Herman M, Gardin J M, Jaff M, Mohler E, Roman M, Naqvi T Z, (2006) Guidelines for noninvasive vascular laboratory testing: a report from the American Society of Echocardiography and the Society for Vascular Medicine and Biology. Vascular medicine, 11(3), 183-200.

29. American Institute of Ultrasound in Medicine, (2014) AIUM practice guideline for the performance of peripheral arterial ultrasound

examinations using color and spectral doppler imaging. Journal of ultrasound in medicine: official journal of the American Institute of Ultrasound in Medicine, 33(6), 1111.

30. Dibble C T, Shimbo D, Barr R G, Bagiella E, Chahal H, Ventetuolo C E, Kawut S M, (2012) Brachial artery diameter and the right ventricle: the Multi-Ethnic Study of Atherosclerosis-right ventricle study. Chest, 142(6), 1399-1405.

31. Chami H A, Keyes M J, Vita J A, Mitchell G F, Larson M G, Fan S, Gottlieb D J, (2009) Brachial artery diameter, blood flow and

flow-mediated dilation in sleep-disordered breathing. Vascular medicine, 14(4), 351-360.

32. Tayal R, Iftikhar H, LeSar B, Patel R, Tyagi N, Cohen M, Wasty N, (2016) CT angiography analysis of axillary artery diameter versus common femoral artery diameter: implications for axillary approach for transcatheter aortic valve replacement in patients with hostile aortoiliac segment and advanced lung disease. International journal of vascular

medicine, 2016.

33. Walther G, Nottin S, Dauzat M, Obert P, (2006) Femoral and axillary ultrasound blood flow during exercise: a methodological study. Medicine

and science in sports and exercise, 38(7), 1353-1361.

34. Hansen F, Mangell P, Sonesson B, Länne T, (1995) Diameter and compliance in the human common carotid artery-variations with age and sex. Ultrasound in Medicine and Biology, 21(1), 1-9.

35. Sandgren T, Sonesson B, Ahlgren Å R, Länne T, (1998) Factors predicting the diameter of the popliteal artery in healthy humans. Journal of vascular

surgery, 28(2), 284-289.

36. Herrington D M, Fan L, Drum M, Riley W A, Pusser B E, Crouse J R, Espeland M A, (2001) Brachial flow-mediated vasodilator responses in population-based research: methods, reproducibility and effects of age, gender and baseline diameter. Journal of cardiovascular risk, 8(5), 319-328.

(24)

37. Reneman R S, Van Merode T, Hick P, Muytjens A M, Hoeks A P, (1986) Age-related changes in carotid artery wall properties in men. Ultrasound

in medicine & biology, 12(6), 465-471.

38. Henriksson J, Sundberg C J, (2015) Biologiska effekter av fysisk aktivitet. Kapitel i FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och

sjukdomsbehandling, Agneta Ståhle (red.) Stockholm, Yrkesföreningen för fysisk aktivitet (YFA).

39. Grimby G, (2008) Aspekter på fysisk aktivitet och träning för äldre. Vårdalinstitutets Tematiska rum, Äldres hälsa. Hämtad

december, 15, 2013.

BILAGA 1

INFORMATIONSBREV OCH

SAMTYCKESBLANKETT

(25)

Projektets titel: Refernsvärden för

arteria sublavia och arteria brachialis undersökt med ultraljud och doppler

Datum: Januari- Mars 2020 Studieansvarig/a: (student/er) Huda Al-Najjar Din E-post hudaalnajjar@outlook.com

Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Biomedicinska

analytikerprogrammet

Nivå: Kandidatnivå

Hej mitt namn är Huda Al-Najjar, jag är en student som går sista terminen på biomedicinska analytikerprogrammet vid Malmö universitet. Jag ska skriva ett examensarbete på kandidatnivå.

Kärlsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna som förekommer bland befolkningen och kan drabba alla kärl i kroppen. Med åldrandet kan ibland kärlen drabbas i form av att kärlväggen förändras och förtjockas. Dessa förändringarna kan vara i form av förkalkningar och som följd av dessa blir kärlen förträngda och blodflödet påverkas av det. Syftet med denna studien är att samla referensvärden in i kärlen arteria subclavia och arteria brachialis med ultraljud och doppler. Arteria subclavia är en artär som ligger under

nyckelbenet och arteria brachialis ligger i övre delen av armen.

Till denna studien kommer 30 friska personer att tillfrågas om deltagandet i undersökningen. Innan undersökningen påbörjas delas det ut en enkät med frågor angående sjukdomar och mediciner samt andra riskfaktorer som kan påverka studiens resultat, denna ska fyllas i av deltagande personer.

Undersökningen av referensvärden i a.subclavia och a.brachialis kommer att utföras på båda vänster och höger sida, den är fri från eventuella risker och tar ungefär 30 minuter att utföras.

Undersökningen kommer att utföras av mig och/eller av en legitimerad biomedicinsk analytiker. Materialet som kommer att samlas för denna studien kommer att förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är

undersökningsledare. Vid presentationen av studiens resultat i form av en examensuppsats på Malmö universitet kommer personuppgifterna att avidentifieras vilket innebär att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Alla personuppgifterna kommer att hanteras enligt

sekretessbestämmelser.

Ditt deltagande i denna studien är helt frivilligt, du kan alltså avbryta ditt deltagande utan att ange anledning till det. Det innebär att all samlad material tas bort när du avbryter deltagandet.

(26)

E-post: hudaalnajjar@outlook.com

Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien

Enkät

Har du någon känd hjärt- och kärlsjukdom? Ja Nej

Om svaret är ja på föregående fråga, vilken eller vilka typ av sjukdomar? __________________________________________________________ Har du Hypertoni (hög blodtryck)?

Ja Nej

Har du diabetes? Ja Nej

Tar du några mediciner? Ja Nej

(27)

Om svaret är ja på föregående fråga, är det några blodtrycks- eller hjärtmediciner? vilka mediciner (endast namn)?

________________________________________________________________ __________

Röker eller snusar du? (gäller alla cigaretter även E-cigg)? Ja Nej Tidigare, hur länge sen slutade du med det?

Om svaret är ja på föregående fråga, hur många cigaretter om dagen/veckan? ________________________________________________________________ _________ Kön _____ Ålder _____ Längd _____ Vikt _____

(28)

BILAGA 2

TABELLER OCH FIGURER GJORDA MED

PEARSONS ANALYS

Tabell 5. Illustrerar one sample test för VDB = vänster brachialis diametern (mm) samt

VDS = vänster subclavia diametern (mm).

df= frihetsgraden, Sig.(2-tailed) = korresltions signifikans (p-värde), Mean Difference = medel skillnaden, 95% confidence interval of the difference = 95 % konfidensintervall av skillnaderna.

Tabell 6. Illustrerar one sample test för VVFB = vänster brachialis volymflöde (L/min)

samt VVFS = vänster subclavia volymflöde (L/min).

Tabell 7. Illustrerar one sample test för VFHB = vänster brachialis blodflödeshastighet

(29)

Tabell 8. Illustrerar one sample test för HDB = höger brachialis diametern (mm) samt

HDS = höger subclavia diametern (mm).

Tabell 9. Illustrerar one sample test för HVFB = höger brachialis volymflöde (L/min)

samt HVFS = höger subclavia volymflöde (L/min).

Tabell 10. Illustrerar one sample test för HFHB = höger brachialis blodflödeshastighet

(m/s) samt HFHS = höger subclavia blodflödeshastighet (m/s).

Figur 5. Visar sammanställning av två diagram, diagrammet till vänster visar en

(30)

Diagrammet till höger visar korrelationanalysen mellan ålder (år) och HDB = höger diameter brachialis (mm)

Tabell 11. Visar till vänster korrelationanalys mellan VDB = vänster diameter (mm)

brachialis och ålder (år). Visar till höger visar korrelationsanalys mellan HDB = höger diameter brachialis (mm) och ålder (år)

Figur 6. Visar sammanställning av två diagram, diagrammet till vänster visar en

korrelationanalys mellan ålder (år) och VVFB = vänster volymflöde brachialis (L/min). Diagrammet till höger visar en korrelationanalys mellan ålder (år) och HVFB = höger volymflöde brachialis (L/min)

Tabell 12. Visar till vänster korrelationanalys mellan VVFB = vänster volymflöde

brachialis (L/min) och ålder (år). Visar till höger korrelationanalys mellan HVFB = höger volymflöde brachialis (L/min) och ålder (år).

(31)

Figur 7. Visar sammanställning av två diagram, diagrammet till vänster visar en

korrelationanalys mellan ålder (år) och VFHB = vänster blodflödeshastighet brachialis (m/s). Diagrammet till höger visar en korrelationanalys mellan ålder (år) och HFHB = höger blodflödeshastighet brachialis (m/s).

Tabell 13. Visar till vänster korrelationanalys mellan VFHB = vänster

blodflödeshastighet brachialis (m/s) och ålder (år). Visar till höger korrelationanalys mellan HFHB = höger blodflödeshastighet brachialis (m/s) och ålder (år).

Figur 8. Visar sammanställning av två diagram, diagrammet till vänster visar

korrelationanalys mellan ålder (år) och VDS = vänster diameter subclavia (mm). Tabellen till höger visar en korrelationsanalys mellan ålder (år) och HDS = höger diameter

subclavia (mm).

(32)

Tabell 14. Visar till vänster korrelationanalys mellan VDS = vänster diameter subclavia

(mm) och ålder (år). Visar till höger korrelationsanalys mellan HDS = höger diameter subclavia (mm) och ålder (år).

Figur 9. visar en sammansättning av två diagram, diagrammet till vänster visar en

korrelationanalys mellan ålder (år) och VVFS = vänster volymflöde subclavia (L/min). Diagrammet till höger visar en korrelationsanalys mellan ålder (år) och HVFS = höger volymflöde subclavia (L/min).

Tabell 15. Visar till vänster korrelationanalys mellan VVFB = vänster volymflöde

brachialis (L/min) och ålder (år). Visar till höger korrelationanalys mellan HVFB = höger volymflöde brachialis (L/min) och ålder (år).

Figur 10. Visar sammanställning av två diagram, diagrammet till vänster visar en

(33)

(m/s). Tabellen till höger visar korrelationanalys mellan ålder (år) och HFHS = höger blodflödeshastighet subclavia (m/s).

Tabell 16. Visar till vänster korrelationanalys mellan VFHB = vänster

blodflödeshastighet subclavia (m/s) och ålder (år). Visar till höger korrelationanalys mellan HFHS = höger blodflödeshastighet subclavia (m/s) och ålder (år).

Figure

Figur 1. Bilden visar arteria subclavia och arteria brachialis, för både vänster och höger  sidan av kroppen
Figur 2. Bilden visar hur arteria subclavia kan påverkas av takayasus arterit. I bilden ses  arteria subclavia med förträngning, det vill säga att volymflödet och
Figur 3. Visar mätningarna på arteria brachialis. Till vänster visas mätning av
Tabell 3. Illustrerar samtliga medelvärden och standardavvikelser för alla mätningar,  diametern, volymflödet och blodflödeshastigheter på vänster respektive höger sida
+7

References

Related documents

Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen

Tenar hammarsjuka, dvs trombos eller aneurysm i arteria radialis i handen, är mer ovanligt och bara ett 20­tal fall finns beskrivna [23, 24].. Ett av

The main aim of aim this study is to analyse the challenges faced by the United Nations in its involvement in countries that have been targeted by foreign military interventions

Skillnaden i smärtfrekvens mellan män och kvinnor under PCI-behandling I studien deltog 15 män och 5 kvinnor, av dessa upplevde 3 män samt 2 kvinnor smärta vid PCI-behandling

Under arbetet med min studie visade det sig att 67% av de patienter som remitterades till Helsingborgs lasarett för en duplex carotisundersökning med ultraljud var de

Arteria uses the open source automation platform StackStorm [18] for event- based orchestration, the Mistral [19] workflow engine for process modelling, and Python micro-services

Nils-Gunnar Holmer, Professor i medicinsk teknik vid Lunds Universitet/Malmšhus LŠns Landsting, som rest frŒn Lund till Lu- leŒ fšr att dela med sig av sin breda kunskap

För att jämförelsen mellan mätvärdena ska ske på samma område i artären jämfördes mätvärdena på höger sida vid de olika metoderna samt på vänster vid de olika metoderna..