BARNDOM–UTBILDNING– SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Demokratiska värderingar i
likabehandlingsplaner:
En kvalitativ textanalys ur ett intersektionellt perspektiv
Democratic values into equal treatment plans
A qualitative text analysis from an intersectional perspective
Malin Alwall Dahlgren
Pär Ivarsson
Förskollärarexamen 210hp 2020-06-01
Examinator: Linda Palla Handledare: Hanna Sjögren
Förord
Demokratiska värderingar känns som en naturlig och viktig del i vårt framtida arbete som förskollärare. Information om på vilket sätt som demokratiska värderingar förmedlas i förskolans olika dokument är inget vi undersökt ingående under utbildningens gång och därför är detta av stort intresse för oss att granska i denna studie. Vi har genom hela arbetet haft ett gott samarbete där vi tillsammans hjälpts åt med alla delar. Empirin har vi inhämtat tillsammans och alla övriga rubriker har skrivits ihop så tankar och idéer har kunnat utbytas för att generera det bästa resultatet. Med vår studie vill vi bidra till att belysa hur ojämlikhet och diskriminering skapas, samt hur arbete för att förebygga, främja och åtgärda ojämlikhet och diskriminering kan implementeras i likabehandlingsplaner med hjälp av demokratiska värderingar. Mot denna bakgrund finns en önskan om att vårt arbete ska bidra till att nyansera förskollärares och forskares förståelse av begreppet demokratiska värderingar utifrån ett intersektionellt perspektiv. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Hanna Sjögren, som givit oss ett enormt stöd genom studiens gång. Vi är också tacksamma för kommentarer och ingående feedback som givits av vår examinator Linda Palla som möjliggjorde en förbättring av studien som helhet. Avslutningsvis vill vi tacka alla övriga som på ett eller annat vis hjälpt oss i vårt arbete med korrekturläsning och feedback. Tack!
Malmö 2020-06-01
Abstract
There is a lack of studies focusing on the analysis of the democratic values in preschool. Preschool teachers lack both the necessary knowledge and tools to be able to realize the assignment and to convert what is observed in practice into analysis. Thus, the purpose of the study is to investigate how democratic values are conveyed into equal treatment plans. The research questions are: How are democratic values conveyed into the equal treatment plans?
What democratic values are conveyed into the equal treatment plans? The theory that has
been used is based on an intersectional perspective and the concepts category, construction and values, which further function as analytical tools. The methodology was conducted as a
qualitative text analysis through seven Swedish equal treatment plans for preschool. The
results of the analysis show that equal treatment plans convey democratic values through promotion, prevention and remedial work. In addition, all equal treatment plans convey some of the following democratic values: All people's equal value, Human rights and freedoms,
Protection of minorities, Diversity of opinions and characteristics and Non-violence.
Keywords: democracy, democratic values, intersectional, preschool, equal treatment plan,
Innehållsförteckning
FÖRORD ...2
ABSTRACT ...3
1. INLEDNING ...5
1.1.SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
1.2.DEMOKRATISKA VÄRDERINGAR ... 7
1.3.AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITIONER ... 7
1.4.UPPSATSENS DISPOSITION ... 8
2. TIDIGARE FORSKNING ...9
2.1.PEDAGOGERS ARBETE MED FÖRSKOLEBARNS INFLYTANDE ... 9
2.2.DEMOKRATIUPPDRAG I FÖRSKOLAN ... 10
2.3.DEMOKRATIFORSTÅELSER OG BARNS DEMOKRATISKA DELTAGANDE I BARNEHAGEN ... 10
2.4.DEMOKRATI I FÖRSKOLAN –ATT SKAPA MATERIAL FÖR PEDAGOGER ... 11
2.5.DEMOKRATISKA VÄRDERINGAR I FÖRSKOLAN ... 11
2.6.SAMMANFATTNING ... 12
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH BEGREPP ... 13
3.1.INTERSEKTIONELLT PERSPEKTIV ... 13
3.2.KATEGORI OCH KONSTRUKTION ... 14
3.3.VÄRDERINGAR ... 15 3.4.TEORETISK TILLÄMPNING ... 15 4. METOD ... 16 4.1.METODVAL ... 16 4.2.URVAL ... 18 4.3.GENOMFÖRANDE ... 18 4.4.FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19
5. RESULTAT OCH ANALYS ... 20
5.1.LIKABEHANDLINGSPLAN 1 ... 20 5.2.LIKABEHANDLINGSPLAN 2 ... 22 5.3.LIKABEHANDLINGSPLAN 3 ... 23 5.4.LIKABEHANDLINGSPLAN 4 ... 25 5.5.LIKABEHANDLINGSPLAN 5 ... 26 5.6.LIKABEHANDLINGSPLAN 6 ... 28 5.7.LIKABEHANDLINGSPLAN 7 ... 29 5.8.SAMMANFATTNING ... 30 6. DISKUSSION ... 31 6.1.RESULTATDISKUSSION ... 31
6.1.1. Hur förmedlas demokratiska värderingar i likabehandlingsplanerna? ... 31
6.1.2. Vilka demokratiska värderingar förmedlas i likabehandlingsplanerna? ... 32
6.2.METODDISKUSSION ... 33
6.3.AVSLUTANDE TANKAR OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 33
REFERENSLISTA... 35
1. Inledning
Ett tillvägagångssätt för att främja demokratiska värderingar i förskolan kan vara genom upprättandet av en likabehandlingsplan. Detta innebär att förskolorna preciserar i ett skriftligt dokument hur de arbetar förebyggande, främjande och åtgärdande med likabehandling för att motverka ojämlikhet och diskriminering i förskolan. Likabehandlingsarbetet utgör vidare de demokratiska utgångspunkterna för den pedagogiska verksamheten
(Diskrimineringsombudsmannen, Do 2015).
Enligt Skolverket (2019) ska alla skolor förhålla sig till lagen om förbud mot diskriminering. Diskrimineringslagen (2008:567) anger bestämmelser som syftar till att motverka
diskriminering och på olika sätt främja lika rättigheter samt möjligheter inom
utbildningsområdet oberoende av diskrimineringsgrunderna, vilka enligt Svaleryd och
Hjertson (2018) omfattas av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskrimineringskategorierna kan alla sägas ingå inom ramen för ett intersektionellt
perspektiv. Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i
uppfattningen om diskrimineringskategorier (Mulinari och de los Reyes, 2005). Detta genom att synliggöra hur olika strukturer formar maktförhållanden mellan olika kategorier och vad kombinationen av flera kategorier är (Mattsson, 2015). Almén (2016) menar att en analys av korsningarna mellan olika maktordningar kan, förutom förståelse för tillvägagångssättet såsom hur maktordningar samspelar, även ge en förståelse för när över- och underordning formas. Lykke (2010) definierar intersektionalitet på följande sätt:
a theoretical and methodological tool to analyze how historically specific kinds of power differentials and/or constraining normativities, based on discursively, institutionally and/or structurally constructed sociocultural categorizations such as gender, ethnicity, race, class, sexuality, age/generation, dis/ability, nationality, mother tongue and so on, [intra-act], and in so doing produce different kinds of societal inequalities and unjust social relations (Lykke 2010:50–51).
Utgångspunkten för denna studie är att demokratiska värderingar och intersektionalitet hänger samman, genom att båda involverar motstånd mot ojämlikhet och diskriminering. Ett
intersektionellt perspektiv belyser hur ojämlikhet och diskriminering skapas genom att synliggöra hur olika strukturer formar maktförhållanden mellan olika
diskrimineringskategorier (Mulinari och de los Reyes, 2005). Demokratiska värderingar handlar om att lyfta fram människans värde, för att bland annat förhindra ojämlikhet och
diskriminering som avser olika diskrimineringskategorier. Mot denna bakgrund menar vi att det finns en bra grund för förskolor att arbeta förebyggande, främjande och åtgärdande med likabehandling. Ett arbete som dels handlar att belysa varför ojämlikhet och diskriminering skapas mellan olika kategorier, men framförallt om hur ojämlikhet och diskriminering kan motverkas i förskolan.
Enligt Ribaeus (2014) råder det brist på studier med fokus på analyser av demokratiska värderingar i förskolan och hur dessa ska omsättas i praktik. Ribaeus menar att detta beror på att förskollärare saknar såväl nödvändig kunskap som verktyg för att kunna genomföra uppdraget och kunna omsätta det som observeras i praktik till analys. Hornscheidt (2015) menar att ett intersektionellt perspektiv kan användas i olika undersökningar som avser exempelvis diskrimineringsstudier, med fokus på hur sociala kategorier bestäms av och relaterar till varandra. Ett intersektionellt perspektiv öppnar upp för att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier för att istället rikta uppmärksamheten på hur de samverkar och hur flertalet kategorier medverkar till diskriminering (Mulinari och de los Reyes, 2005). Ett intersektionellt perspektiv blir således användbart för att undersöka om demokratiska värderingar förmedlas i ett urval av förskolors likabehandlingsplaner, genom att undersöka hur olika diskrimineringskategorier samverkar och möts i skärningspunkterna mellan olika förtryckarstrukturer.
Få studier har granskat på vilket sätt demokratiska värderingar förmedlas i förskolans olika dokument. Studier har inte granskat demokratiska värderingar i förskolans
likabehandlingsplaner utifrån ett intersektionellt perspektiv, vilket således blir studiens nisch. Av intresse är också att försöka skapa en helhetsförståelse för varför ojämlikhet och
diskriminering skapas och hur det kan motverkas i förskolan. Mot bakgrund av denna
information har vi en önskan om att denna studie ska bidra till att nyansera förskollärares och forskares förståelse av begreppet demokratiska värderingar utifrån ett intersektionellt
perspektiv. Således finns också en önskan om att studien i framtiden ska kunna fungera som inspiration för förskolor i framtagandet av demokratiska dokument i deras vidare arbete för att belysa och motverka ojämlikhet och diskriminering i förskolan.
1.1. Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med studien är att undersöka på vilket sätt demokratiska värderingar förmedlas i förskolans likabehandlingsplaner. För att förtydliga syftet kommer vi att utgå från följande forskningsfrågor:
- Hur förmedlas demokratiska värderingar i likabehandlingsplanerna? - Vilka demokratiska värderingar förmedlas i likabehandlingsplanerna?
1.2. Demokratiska värderingar
Demokrati är ett komplext begrepp i sig vilket flera forskare och teoretiker belyst.
Demokratiska värderingar är ännu mer komplext, mest på grund av att begreppet kan tolkas på många olika sätt (Lilja, 2019). Enligt Eriksson, (2015) definierar Sveriges riksdag demokrati utifrån två grundtankar. Den första definitionen handlar om folkstyre, vilket innebär möjligheten att tillsammans styra samhället. Demokrati innebär att alla medborgare i ett samhälle har rätt att tycka, tänka och uttrycka åsikter fritt såväl i tal som skrift. Andra definitionen av demokrati handlar om alla människors lika värde och att alla människor har samma rättigheter. De värderingarna som riksdagen menar är de grundläggande demokratiska värderingarna är följande: Alla människors lika värde, Mänskliga fri- och rättigheter, Skydd
för minoriteter, Mångfald av åsikter och egenskaper, Rättssäkerhet och Icke-våld (Eriksson,
2015).
1.3. Avgränsningar och definitioner
Studien har avgränsats till att kritiskt undersöka på vilket sätt de demokratiska värderingar som Sveriges riksdag lyfter fram i form av Alla Människors lika värde, Mänskliga fri- och
rättigheter, Skydd för minoriteter, Mångfald av åsikter och egenskaper, Rättssäkerhet och Icke-våld (Eriksson, 2015), förmedlas i sju svenska likabehandlingsplaner för förskolan. I
denna studie avser demokratiska värderingar Sveriges riksdags definition. Således tas i denna studie ingen hänsyn till andra definitioner av demokratiska värderingar. Genom studien nämns såväl diskrimineringsgrunder som diskrimineringskategorier och båda begreppen avser i denna studie kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning,
1.4. Uppsatsens disposition
I det första kapitlet redogörs för bakgrunden till studien, syfte och frågeställningar samt för studiens avgränsningar. Kapitel två redogör för tidigare studier inom forskningsområdet och i kapitel tre beskrivs det intersektionella perspektivet som genomsyrar vår analys samt de begrepp i form av kategori, konstruktion och värderingar som används som analysverktyg. Vidare i kapitel fyra redogörs för de metodologiska val som görs, urval, genomförande och forskningsetiska överväganden. I kapitel fem analyseras empirin och studiens syfte och frågeställningar besvaras. Avslutningsvis redogörs i kapitel sex för diskussionen i vilken resultatdiskussion, metoddiskussion och förslag på framtida studier ingår. I
resultatdiskussionen återkopplas till syftet och frågeställningarna för att sammanfatta granskningen gällande på vilket sätt demokratiska värderingar förmedlas i
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras aktuell forskning som på ett eller annat vis studerat
demokratiuppdraget och demokratiska värderingar kopplat till förskolan. Studier belyser bland annat förskolans demokratiuppdrag, demokratiska värderingar, och förskollärares förhållningssätt och arbetssätt till förskolans demokratiuppdrag.
2.1. Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande
Westlunds (2011) studie undersöker pedagogers förhållningssätt kopplat till deras arbetssätt med demokratiuppdraget. Studiens övergripande syfte är att studera och analysera hur pedagoger arbetar inkluderande för att skapa förutsättningar för att ge barn inflytande i den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt i att arbetet med barns inflytande utgör en del i ett demokratididaktiskt arbete. Skribenten har i sin studie eftersträvat så rika och komplexa beskrivningar som möjligt, varför flera metoder tillämpats. Genom att använda flera metoder kan forskaren fördjupa förståelsen, utan att det finns krav på att presentera någon objektiv sanning. Studien baseras på den kritiskt relationella demokratiuppfattning som belyser
demokrati som en livsform och som vidare betonar deltagande som ett av de viktigaste målen. En fallstudie bestående av observationer och intervjuer används för att få en rik förståelse av pedagogernas arbete i dess kontext. En fallstudie som metod rymmer denna komplexitet, då ett fenomen undersöks inom en kontext. Observationer kombineras ofta med intervjuer för att ge forskaren en ökad förståelse för den insamlade empirin. Vidare hävdas att kombinationen av metoder är särskilt vanlig i fallstudier. Studiens resultat visar att pedagogerna arbetar utifrån fem olika arbetssätt kopplade till barns inflytande. Arbetssätten involverar ett möjliggörande för barnen att handla på eget bevåg utan en pedagogs inblandning såsom att tillhandahålla material i barnens nivå. Ett annat arbetssätt innebär att pedagogerna frigör stunder som är avsatta för barnsamtal med syfte att ge fler barn en chans att säga sin mening. Genom att samtala med barnen regelbundet delges pedagogerna barnens åsikter vilka kan tillämpas för att barns perspektiv ska få utrymme i verksamhetens planering av det praktiska arbetet. Ytterligare ett arbetssätt handlar om att pedagogerna ska försöka få barnen att samtala med varandra vid konflikt och leksituationer vilket kan ske genom att en pedagog försöker förmå ett barn att fråga om tillträde till en lek. Inflytandet handlar då om barnens möjlighet att på egen hand avgöra om sin eventuella medverkan. Det fjärde arbetssättet innebär att
innebär att pedagogerna låter barnen själva ta ansvar, vilket också är den vanligast förekommande metoden.
2.2. Demokratiuppdrag i förskolan
Ribaeus (2014) undersöker i sin doktorsavhandling demokrati kopplat till förskollärares arbetssätt. Mer precist handlar studien om på vilket sätt förskollärarna arbetar med det demokratiska uppdraget rent praktiskt. Hur de talar om uppdraget med barnen samt vilka demokratiska värderingar förskollärarna arbetar för att utveckla hos barnen. Vidare undersöks på vilket vis barnen agerar utifrån situationer som uppstår i verksamheten. Syfte med studien är att undersöka hur det demokratiska uppdraget kommer till uttryck genom pedagogers tal och handlingar, samt genom hur barn beter sig i förskolan. Studiens utgångspunkt är att synliggöra vilket inflytande barnen har samt väcka deras intresse att använda det. Med utgångspunkt i detta utveckla ny kunskap gällande hur förskolans demokratiuppdrag ser ut i den praktiska verksamheten, samt vilka demokratiska värderingar som pedagogers arbete avser stärka och förbättra. Olika metoder används studien i form av observationer, intervjuer med förskollärare och granskning av lokala dokument. Observationer används för att studera hur demokratiuppdraget kommer till uttryck i pedagogernas arbete. Anledningen till att både observationer och intervjuer tillämpas är för att fånga olika infallsvinklar gällande
demokratiuppdraget. Resultatet visar att det har skett en förskjutning gällande synen på arbetssättet i förskolan som gått från ett fokus på gruppen till att mer fokus istället läggs på det individuella barnet vilket visar sig i att mycket av det som försiggår i förskolan numera är individorienterat. Förskollärarna anser att det demokratiska uppdraget är betydelsefullt men de anser att det finns svårigheter med att implementera uppdraget i det vardagliga arbetet. Den pedagogiska verksamheten planeras utifrån att barnen ska vara delaktiga i den och utöva ett inflytande men pedagogerna känner inte att det genomförs i verkligheten. Vidare lyfts att barnen trots allt tar tillvara eller på egen hand skapar chanser till inflytande i verksamheten och framför önskemål om vilka aktiviteter som intresserar dem.
2.3. Demokratiforståelser og barns demokratiska deltagande i
barnehagen
Pettersvold (2014) undersöker i sin studie hur barn i förskolan uppfattar demokratibegreppet med syfte att försöka få kunskap om hur detta kan ge barnen i förskolan möjlighet att erfara
demokrati. Studien syftar till att bidra till mer kunskap gällande förhållandet mellan deltagande och erkännande. Studien är baserad på åtta semistrukturerade gruppintervjuer bestående av 41 barn i femårsåldern. Studien lyfter begreppet deltagande inom demokrati och tre olika förståelser för betydelsen av deltagande, vilka är liberalisk demokrati,
majoritetsdemokrati och deliberativ demokrati. Utifrån den deliberativa demokratiförståelsen
undersöks vilka faktorer som spelar in för att barn ska tillgodose positiva erfarenheter av demokrati. Resultatet visar att barns reaktioner gällande situationer där det finns goda skäl till att en bestämmer mer än en annan, berör essentiella demokratiska principer. Studien visar att demokrati är ett ord som de flesta av barnen sammankopplar med att bestämma tillsammans och att de gör en åtskillnad mellan legitima och illegitima beslut. Beslut som är rättvisa och välgrundade är legitima. De säger att det är svårt att uttrycka meningsskiljaktighet eller motstånd, och som en följd av detta har vissa barn en del alternativa strategier för att hantera illegitima beslut.
2.4. Demokrati i förskolan – Att skapa material för pedagoger
Berggrund och Kangasvieri (2016) lyfter i sin studie fram demokratibegreppet med syfte att redogöra för begreppets betydelse i förskolan och med utgångspunkt i detta skapa ett material som ska uppmuntra ett demokratiskt förhållningssätt hos pedagoger i förskolan. Empirin består av en undersökning av det demokratiska området i förskolan, samt förslag och råd på hur demokratiarbetet kan realiseras. Då demokratiska värderingar skapas i gemenskap, genom kommunikation och interaktion, används ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk
utgångspunkt. Vidare används enkäter som metod vilka utformas som ett häfte/material. Resultatet av studien visar att det finns ett stort behov av material som avser demokrati och majoriteten av respondenterna var positiva till materialet och dess innehåll. Pedagogens förmåga att å ena sidan utgå från barnperspektiv å andra sidan ta hänsyn till barns perspektiv, framkommer som centralt vid demokratiarbete och gällande pedagogers förhållningssätt till barn. Arbetslaget behöver enas kring en samsyn om hur barn respektive barns perspektiv ska tolkas samt hur barns uttryck ska få utrymme.
2.5. Demokratiska värderingar i förskolan
Lilja (2019) undersöker i sin studie vilka demokratiska värderingar som skrivs fram i
förmedlas till barn genom förskolans literacypraktiker, med utgångspunkt i ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv. Perspektivet betonar en konstruktivistisk samhällssyn vilket syftar till att samhället ses som bestående av ett antal gemensamt konstruerade strukturer. Utifrån detta perspektiv hävdas att identiteten konstrueras utifrån barns normer, värderingar, uttryck och intentioner vilka tar sig uttryck i ett gemensamt sammanhang där barnen interagerar. I studien används en diskursanalys för att analysera skönlitterära böcker avsedda för förskolebarn. Studien utgår från riksdagens beskrivning av grundläggande demokratiska värderingar i form av Alla människors lika värde, Mänskliga fri- och
rättigheter, skydd för minoriteter, Mångfald av åsikter och egenskaper, Rättssäkerhet, Icke-våld. Resultatet visar att en del av de demokratiska värderingarna identifieras i alla de
granskade böckerna såsom: Alla människors lika värde och Mänskliga fri -och rättigheter. I några böcker identifierades inte vissa demokratiska värderingar exempelvis mångfald av åsikter och egenskaper eller skydd för minoriteter och i samtliga böcker saknades rättigheten rättssäkerhet. Böckerna betonar att det åligger individen att ansvara för att en fungerande demokrati bevaras. Samtliga böcker uttrycker sitt avstånd mot våld.
2.6. Sammanfattning
Samtliga studier är inspirerande för denna undersökning då alla innefattar demokrati och demokratiska värderingar i förskolan på ett eller annat vis utifrån olika perspektiv.
Gemensamt tema för studierna är att alla belyser demokrati och demokratiska värderingars komplexitet, vilket inspirerar oss att försöka belysa demokratiska värderingar utifrån ett intersektionellt perspektiv. Lilja (2019) undersöker hur de demokratiska värderingarna Alla
människors lika värde, Mänskliga fri- och rättigheter, skydd för minoriteter, Mångfald av åsikter och egenskaper, Rättssäkerhet, Icke-våld förmedlas i barnböcker för förskolan. Detta
väcker vårt intresse att undersöka om samma demokratiska värderingar förmedlas i förskolans likabehandlingsplaner. Ribaeus (2014) menar att förskollärare saknar såväl nödvändig
kunskap som verktyg för att kunna genomföra det demokratiska uppdraget och kunna omsätta det som observeras i praktik till analys. Detta väcker tanken om att undersöka på vilket sätt demokratiska värderingar förmedlas i likabehandlingsplaner.
3. Teoretiska utgångspunkter och begrepp
Som teoretisk utgångspunkt används ett intersektionellt perspektiv i denna studie. Detta perspektiv kompletteras med begreppen kategori, konstruktion och värderingar för att undersöka på vilket sätt demokratiska värderingar förmedlas genom likabehandlingsplaner.3.1. Intersektionellt perspektiv
Intersektionalitet härstammar från den feministiska teorin som har sina rötter i mötespunkten mellan Black Feminism, postmodern feministisk teori och postkolonial teori. Perspektivet skapades av aktivister från Black Feminism som var verksamma i USA med syfte att kunna kritisera genusforskningens syn på kvinnor som ”enbart” kvinnor, då de var av uppfattningen att flertalet kategorier medverkar till diskriminering. Genom att sätta maktanalyser i sitt sammanhang har många forskare bytt fokus från att ha tolkat makt som endimensionell till att istället studera vilka processer som bidrar till hierarkier mellan individer och grupper av individer (Mulinari och de los Reyes, 2005). Forsberg (2017) menar att begreppet intersektionalitet till en början användes främst för att uppmärksamma svarta kvinnors marginalisering. Idag går perspektivet att tillämpa inom många olika områden. Ett intersektionellt perspektiv ifrågasätter hegemoniska och exkluderande strukturer och möjliggör för vidare förklaringar av verkligheten. Vidare ställer teorin sig kritisk till de bestämda dikotomier som existerar i samhället, vilka innebär motsatspar som exkluderar den andra parten av exempelvis man/kvinna och olikhet/likhet (Mulinari och de los Reyes, 2005).
Intersektionalitet är enligt Mulinari och de los Reyes (2005) komplext och när det kommer till uppkomsten av begreppet har skärningspunkter mellan förtryckarstrukturer från kön och ras utgjort centrala faktorer. Kön, etnicitet, klass och sexualitet utgör alla exempel på
sociokulturella kategorier vilka möts i skärningspunkter och påverkar varandra parallellt vid genusskapandet. I och med att kategorierna påverkar varandra samtidigt, innebär detta en komplexitet och det är därför av stor betydelse att inte bilda sig en uppfattning om en individ baserat på enbart kön, utan istället titta på samtliga kategorier. Således går det inte att endast granska en sociokulturell kategori utan kategorier behöver analyseras parallellt då de är medverkande till varför ojämlikhet och diskriminering uppstår. Mulinari och de los Reyes menar vidare att kategorierna inte existerar från början utan skapas av människor tillsammans i en viss kontext. Således räcker det inte att endast poängtera att olikheter finns, viktigt är att
istället granska de bakomliggande orsakerna till olikheters uppkomst och i vilken utsträckning de utövar ett inflytande på varandra.
Figur 1. Intersektionalitet. Modellen visar hur olika kategorier korsar varandra och möts i skärningspunkter utifrån ett intersektionellt perspektiv.
I en utredning som Regeringen tillsatt (SOU, Statens offentliga utredningar, 2014:34)
redogörs för hur ett intersektionellt perspektiv kan hjälpa till att uppmärksamma de processer som medverkar och bevarar ojämlikhet. Ett intersektionellt perspektiv belyser vidare hur ojämlikhet och diskriminering formas utifrån rådande normer gällande olika
diskrimineringsgrunder (SOU, 2015:41, 24).
3.2. Kategori och konstruktion
Mattsson (2015) menar att två viktiga begrepp inom ett intersektionellt perspektiv är kategori och konstruktion. Begreppen används i denna studie för att bearbeta studiens analysmaterial, genom att titta på hur människor konstruerar och kategoriserar för att förstå, organisera och ordna världen (Mattsson, 2015). En viktig utgångspunkt att förhålla sig till är att begreppen kategori och konstruktion står i relation till varandra då kategorier utgör konstruktioner. Genom att olika kategorier korsar varandra medför detta att olika tolkningar konstrueras av dem. Utifrån detta resonemang innebär det att en kategori kan vara relevant i en kontext medan en annan kategori kan vara mer relevant i ett annat sammanhang. Begreppet kan förstås som ett igenkännande av hur människor grupperar och kategoriserar varandra.
Människan använder begreppet kategorier för att tolka och skapa en förståelse för
omgivningen. Mattsson menar att det finns tre olika sätt att använda begreppet kategori, varav ett sätt tillämpas genom språket i form av dikotomier som ett sätt att förstå och ordna världen. Konstruktioner handlar enligt Mattsson om att människan tillsammans med andra konstruerar en förståelse av omgivningen baserat på erfarenheter som påverkas av det historiska, sociala och kulturella sammanhanget. Alla människor har olika erfarenheter av verkligheten men då människor delar sina erfarenheter med varandra leder detta till att gemensamma tolkningar skapas.
3.3. Värderingar
Enligt Orlenius (2004) har ordet värde isländskt ursprung vilket tar sig uttryck i ordet “värdi”. Värden utgörs av något som är gott vilket i detta fall avser något eftersträvansvärt och
konstrueras genom olika värderingar vilket handlar om främjande av det önskvärda. Halstead och Pike (2006) menar att det görs en skillnad på offentliga värden och privata värden. Offentliga värden handlar om de gemensamma värderingar som delas i ett samhälle med en gemensam kultur. Privata värden handlar om individers individuella värden som vidare skiljer sig åt mellan olika individer. Vidare används ideal av individer som vägledning när olika föreställningar och handlingar bedöms. Vi använder oss av begreppet värderingar i denna studie för att granska på vilket sätt de demokratiska värderingarna Alla Människors lika
värde, Mänskliga fri- och rättigheter, Skydd för minoriteter, Mångfald av åsikter och egenskaper, Rättssäkerhet och Icke-våld (Eriksson, 2015) förmedlas i
likabehandlingsplanerna.
3.4. Teoretisk tillämpning
Ett intersektionellt perspektiv tillämpas i denna studie genom att det ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om diskrimineringskategorier (Mulinari och de los Reyes, 2005). Vi utgår ifrån detta perspektiv för att titta på hur olika kategorier samverkar samt hur olika dikotomier används i uppkomsten av ojämlikhet och diskriminering som förekommer på olika nivåer i samhället (Mulinari och de los Reyes, 2005).
4. Metod
I detta kapitel redogörs för studiens metodval och vilket vetenskapsteoretiskt perspektiv som används. Kapitlet innehåller också urval, genomförande och forskningsetiska överväganden.
4.1. Metodval
Bryman (2018) framhåller att forskare kan tillämpa kvantitativa eller kvalitativa
forskningsstrategier inom vetenskapliga undersökningar. Vidare menar Bryman att ett primärt fokus i kvantitativa undersökningar är kvantifiering vid insamling och analys av data, det vill säga fokus på mätning och siffror. I kvalitativa undersökningar läggs vikten istället vid ord. Vilken forskningsstrategi som väljs avgörs av vilken information undersökningen syftar till att generera i form av generell om det handlar om en kvantitativ undersökning eller ingående information om det gäller en kvalitativ undersökning. En kvalitativ forskningsstrategi
tillämpas i studien då den utgör en ingående undersökning av sju likabehandlingsplaner för förskolan och därmed fokuserar på textinnehåll vid insamling och analys av data (Bryman, 2018). Denscombe (2018) menar å ena sidan att fokus på detaljerade beskrivningar innebär att studien blir mer begränsad, men å andra sidan att studien blir mindre tidskrävande och
därmed tillämpbar för mindre omfattande studier.
Enligt Bryman (2018) innehåller en kvalitativ forskning många metoder som skiljer sig åt till utformningen. De viktigaste metoderna för insamling av data i kvalitativ forskning är
deltagande observation, kvalitativa intervjuer, fokusgrupper, språkbaserade metoder för insamling och analys av kvalitativ data, samt insamling och kvalitativ analys av texter och dokument. Bryman lyfter att en kvalitativ textanalys är en vanligt förekommande metod vid
en kvalitativ tolkning av dokument, då denna möjliggör för att empiriinsamling och dataanalys kan ske parallellt, varför val av metod föll på en kvalitativ textanalys. Den kvalitativa textanalysen utgör en bearbetning av det empiriska materialet som består i att identifiera, koda och kategorisera huvudsakliga mönster eller teman i empirin.
I denna studie tillämpas en kvalitativ textanalys baserad på primärdata vilket enligt Bryman utgörs av insamlat material som genererats för den egna specifika undersökningen. Den insamlade empirin består av likabehandlingsplaner som hämtats specifikt för denna studie och vidare menar Bryman att en kvalitativ textanalys handlar om att sålla fram meningsfull
information och söka efter bakomliggande teman i det empiriska materialet. Enligt Esaiasson (2007) finns det en fördel i att begränsa textmaterialet om studien innefattar mycket material som ska analyseras. Thurén (2019) betonar att vetenskapsteoretiska perspektiv kan ha en
induktiv, deduktiv eller abduktiv inriktning. Alvehus (2019) menar att renodlat utgå från en
induktiv eller deduktiv ansats är problematiskt då tolkningen vid en induktiv inriktning sker utan teoretisk förförståelse medan i en deduktiv kan det finnas svårigheter i själva
tolkningsprocessen. En abduktiv inriktning innebär en blandning av en induktiv och deduktiv inriktning varför en abduktion tillämpas i studien. Induktiv då studien utgår från det empiriska materialet men deduktiv då den även baseras på en befintlig teori i form av det
intersektionella perspektivet genom vilket tolkningar görs. Johansson- Lindfors (1993) menar att abduktion består av ett vetenskapligt perspektiv där forskaren börjar i teorin för att därefter gå över till empirin och slutligen tillbaka till teorin igen.
Bryman (2018) menar att det har debatterats inom kvalitativ forskning huruvida reliabilitet och validitet ska användas inom denna typ av forskning då de inte alltid anses relevanta. En anledning till detta är att de kopplas ihop med mätning vilket inte kvalitativ forskning i huvudsak avser att undersöka. En del forskare uttrycker därför att begreppens innebörd behöver ändras och menar vidare att de alternativa kriterierna trovärdighet, överförbarhet,
pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera är mer passande för kvalitativ forskning
för att bedöma tillförlitligheten och kvalitén i undersökningen, varför valet föll på att använda dessa kriterier i denna studie. Trovärdigheten upprätthålls i studien genom att vi noga följer de riktlinjer som avser en kvalitativ textanalys. Empirin granskas flera gånger för att i så stor utsträckning som möjligt säkerställa att den uppfattats på ett så korrekt vis som möjligt och för att undvika att en förvrängd bild av informationen genererats. Överförbarheten tillämpas genom ett konsekvent och tydligt fokus på syftet men också genom formulerandet av
detaljerade redogörelser för forskningsprocessen. Pålitligheten i studien säkerställs genom noggranna redogörelser för alla studiens delar. Därtill har en disposition för studien beskrivits vilket underlättar för läsaren att på ett tydligt sätt följa den röda tråden och för hur alla delar hänger samman. Alla metodval motiveras vilket har säkerställt pålitligheten i undersökningen.
Möjlighet att styrka och konfirmera: En objektivitet för studien eftersträvas genom att vi
förhåller oss till riktlinjerna för den information som bör tas upp i varje kapitel och undviker att lägga in personliga värderingar som eventuellt skulle kunna påverka studiens resultat.
4.2. Urval
Vid valet av likabehandlingsplaner tillämpas ett kriteriestyrt urval vilket enligt Bryman (2018) är användbart i kvalitativa undersökningar. Kriterier tillämpas för att välja ut vad som ska analyseras, för att möjliggöra ett besvarande av forskningsfrågorna. Med ett kriteriestyrt urval menas att ett eller flera kriterier avgör för vilket analysmaterial som väljs ut. Ett första kriterium som vi använt i vårt urval av likabehandlingsplaner är att samtliga planer ska komma från förskolan. För att söka efter likabehandlingsplaner på internet använder vi oss av sökorden förskola-likabehandlingsplan. Utifrån detta kriterium hittas tio för studien relevanta planer. Resultatet av denna sökning genererade så många träffar att det skulle vara fysiskt omöjligt att gå igenom alla. Nästa kriterium som ställs är att planerna ska vara giltiga för år 2019/2020, eftersom vi önskar så aktuella planer som möjligt. De tio första planerna vi finner giltiga för år 2019/2020 väljs ut. Ett sista kriterium som ställs är att alla planer som ska användas till analys ska innefatta de sju diskrimineringskategorierna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eftersom såväl demokratiska värderingar som
intersektionalitet involverar ett motstånd mot diskriminering som riktas mot
diskrimineringskategorierna. Utifrån detta kriterium föll ytterligare tre planer bort. De sju planer som återstår uppfyller således alla kriterier och väljs därför ut som studiens empiriska analysmaterial. Sju stycken planer kan emellertid anses rimligt utifrån Brymans resonemang om att urvalsstorleken i kvalitativa undersökningar å ena sidan inte ska vara för liten i den utsträckning att det leder till svårigheter att uppnå datamättnad. Å andra sidan inte för stor vilket medför svårigheter att göra ingående analyser.
4.3. Genomförande
Studien började med läsning av relevant litteratur för det valda ämnet demokratiska
värderingar. Ett forskningsproblem identifierades och tidigare studier kartlades för att finna studiens relevans och vad den ämnade att undersöka. För att hitta relevant forskning användes specifika nyckelord i form av demokrati, demokratiska värderingar, intersektionalitet,
likabehandlingsplan, förskola och diskrimineringsgrunder. Enligt Bryman (2018) syftar en
kvalitativ textanalys till att söka efter bakomliggande teman i det empiriska material som analyseras. Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt demokratiska värderingar förmedlas i likabehandlingsplaner. Således är riksdagens demokratiska värderingar Alla människors lika
värde och Mänskliga fri- och rättigheter, Mångfald av åsikter och egenskaper, Skydd mot minoriteter, Rättssäkerhet och Icke-våld, empirins bakomliggande teman. Bryman menar att
vid användning av en kvalitativ textanalys görs konsekventa försök att bearbeta de teman som identifieras utifrån granskningen av materialet, vilket vidare gjordes i undersökningen utifrån de demokratiska värderingarna. En kvalitativ textanalys möjliggör att datainsamling och dataanalys kan ske parallellt (Bryman, 2018). Sju likabehandlingsplaner valdes ut utifrån tidigare nämnda kriterier. En plan i taget lästes noggrant och därefter bearbetades det empiriska materialet. Bryman menar att en kvalitativ textanalys utgör en bearbetning av det empiriska materialet som består i att identifiera, koda och kategorisera huvudsakliga mönster eller teman i empirin. Analysförfarandet inledes med att specifika sökord i form av demokrati
och kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning användes för identifiering av
relevant data i empirin. Kodning av empirin gjordes utifrån frågorna Vad handlar informationen om? Vad representerar denna information? Kategorisering av materialet gjordes utifrån att likabehandlingsplanerna analyserades var för sig. Ett intersektionellt perspektiv tillämpades som studiens teoretiska perspektiv för att undersöka hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om diskrimineringskategorier (Mulinari och de los Reyes, 2005). Med hjälp av detta perspektiv tittade vi på hur olika kategorier samverkar samt hur olika dikotomier används i uppkomsten av ojämlikhet och diskriminering som förekommer på olika nivåer i samhället (Mulinari och de los Reyes, 2005). Ett resultat av analyserna
sammanställdes som avslutningsvis diskuterades och i resultatdiskussionen återkopplades till syftet och frågeställningarna för att sammanfatta granskningen på vilket sätt demokratiska värderingar förmedlas i likabehandlingsplanerna.
4.4. Forskningsetiska överväganden
Dokumenten som granskas i denna studie i form av likabehandlingsplaner är offentliga handlingar, varför det inte behövs ta ställning till de forskningsetiska principerna.
Individskyddskravet utgörs enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) av fyra huvudkrav för genomförande av forskning på ett etiskt korrekt sätt och innefattas av
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi kommer
emellertid att ta hänsyn till forskningskravet som innebär ”att tillgängliga kunskaper utvecklas och fördjupas och metoder förbättras” (Vetenskapsrådets forskningsetiska principer 2002 s.5). Forskningskravet innebär således att studien håller en god kvalitet och har essentiella frågor.
5. Resultat och analys
I detta kapitel kommer vi att presentera resultatet av vår studie genom att analysera samtliga sju likabehandlingsplaners innehåll utifrån de demokratiska värderingarna som definierats av riksdagen genom Eriksson (2015). Detta gör vi utifrån ett intersektionellt perspektiv såväl som utifrån de centrala begreppen kategori, konstruktion och värderingar.
Samtliga sju likabehandlingsplaner som ingår i denna analys preciserar ett förebyggande,
främjande och åtgärdande arbete med likabehandling med syfte att motverka ojämlikhet och
diskriminering i förskolan. Likabehandlingsplanerna som ingår i denna analys granskas en i taget utan inbördes ordning.
5.1. Likabehandlingsplan 1
I den första likabehandlingsplanen som vi valt att granska skildras Alla människors lika värde (Eriksson, 2015), genom en vision som förmedlar att alla inom förskolan, såväl barn som personal och vårdnadshavare ska känna sig trygga och välkomna oavsett etnicitet, kön,
könsidentitet eller könsuttryck, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Detta förmedlas att det är eftersträvansvärt att värdera alla människor lika. Genom detta får vi syn på det Orlenius (2004) beskriver som de värden som utgörs av något som är gott och eftersträvansvärt. Att värdera alla människor lika tyder på det som Halstead och Pike (2006) benämner offentliga värden som handlar om de gemensamma värderingar som delas inom en gemensam kultur. I detta fall kan detta tolkas handla om de gemensamma värderingar som förskolan har gällande alla människors lika värde. Vidare i likabehandlingsplanen skildras
Mångfald av åsikter och egenskaper (Eriksson, 2015). I en del av likabehandlingsplanen
nämns risker och hinder i fyra steg utifrån diskrimineringsgrunderna och i det första steget kartläggs risker/hinder med hjälp av samtal med barnen samt utifrån
verksamhetsobservationer. Detta explicerar det som Halstead och Pike benämner skilda privata värden men även ett offentligt värde som är att alla har rätt till sin egen åsikt. Vidare i likabehandlingsplanen kan vi genom en matris läsa att entrén upplevs positiv av både pojkar och flickor och att förskolan behöver göra entréerna mer inbjudande tillsammans med pojkar och flickor (se figur 2). Mot denna bakgrund kan Mångfald av åsikter och egenskaper (Eriksson, 2015) tolkas förmedlas genom att barnens åsikter värderas inom verksamheten. Detta gör konstruktionen av Mångfald av åsikter och egenskaper komplex då värderingen kan
tolkas förmedlas genom dikotomier. Å ena sidan förmedlas att entréerna behöver göras mer inbjudande tillsammans med flickor och pojkar istället för att benämna flickor och pojkar som barn. Å andra sidan antyder förmedlingen att det är ett tänkbart alternativ att förmedla
mångfald av åsikter. I analys av risk/hinder framkommer det vidare att personalen tror att det
finns en risk att de gör skillnad på pojkar och flickor och gör olika utifrån bemötande, förväntningar, tonfall, påklädning, benämning och sortering.
Figur 2. Utdrag ur Brisens förskolas likabehandlingsplan.
Datum Aktiva åtgärder –
Kartläggning Långsiktiga och kortsiktiga
Genomförande – Hur Vem När
190916 Entréerna på förskolan upplevs positiva av både flickor och pojkar.
Personalen behöver göra entréerna mer inbjudande tillsammans med flickor och pojkar.
Personalen Ht-19
Ur ett intersektionellt perspektiv skildras ojämlikhet genom kategorisering av de fasta dikotomier som finns i samhället i form av motsatspar (Mulinari och de los Reyes, 2005). Kategorier tillämpas enligt Mattsson (2015) för att förstå, organisera och ordna världen och utifrån detta resonemang kan det tolkas att kategorier används som ett igenkännande av olika grupper vilket tyder på det som Halstead och Pike benämner som ett ideal. I detta fall handlar det om ett ideal gällande föreställningen om pojkar och flickor. Å ena sidan är förskolan medveten om att det görs en skillnad, å andra sidan bygger åtgärderna på en fortsatt skillnad mellan könen som vidare tyder på ett fortsatt nyttjande av de fasta dikotomierna. I denna likabehandlingsplan kan vi läsa följande exempel på diskriminering:
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet av pojkar på förskolan.
Att låta en flicka gå före i kön på grund av en stor majoritet av pojkar på förskolan kan kopplas till Mattssons (2015) begrepp konstruktion som bygger på ett antagande om att det finns en majoritet av pojkar på denna förskola, varför en flicka ges förtur i syfte att skapa en jämn fördelning mellan könen. Johansson och Klinth (2007); Kjellberg (2013) menar att synen på jämställdhet påverkas av de ideal som råder i ett jämställt samhälle, vilket styrks av
Halsteads och Pikes (2006) resonemang om ideal. Å ena sidan handlar detta exempel
nödvändigtvis inte om diskriminering gällande kategorin kön, då diskrimineringen inte riktar sig mot ett specifikt kön. Det skulle å andra sidan kunna handlat om en majoritet av flickor och troligtvis utifrån resonemanget om en jämn fördelning mellan kön hade en pojke fått gå före i kön. Samtidigt bygger det på en föreställning om en skillnad mellan ”pojkar” och ”flickor”.
5.2. Likabehandlingsplan 2
I den andra likabehandlingsplanen skildras Alla människors lika värde och Mänskliga fri- och
rättigheter (Eriksson, 2015) genom en vision som förmedlar att alla barn, vårdnadshavare och
personal ska känna sig välkomna, få ett respektfullt bemötande och känna trygghet och tillit. Genom detta får vi syn på Orlenius (2004) värden som utgörs av något som är gott och eftersträvansvärt. I detta fall kan det tolkas gott och eftersträvansvärt att värdera alla människor lika. Att värdera alla människor lika tyder på det som Halstead och Pike (2006) benämner offentliga värden. För att främja likabehandling står det i denna
likabehandlingsplan att alla på förskolan ska behandlas lika oavsett kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Genom denna framskrivning förmedlas att det är eftersträvansvärt
att alla ska respekteras för den individ de är vilket kan kopplas till en mänsklig rättighet. Att känna trygghet omfattas även av dessa mänskliga rättigheter vilket förmedlas genom
framskrivning av visionen. Vidare i denna likabehandlingsplan presenteras grunduppgifter såsom barns, personals och vårdnadshavares delaktighet som tyder på det som Halstead och Pike (2006) benämner offentligt värde då allas delaktighet värderas. Detta förmedlar den demokratiska värderingen Mångfald av åsikter och egenskaper (Eriksson, 2015). Ur resultatet av förskolans utvärdering av föregående års likabehandlingsplan framkommer bland annat att personalen arbetar med barns likheter/olikheter i verksamheten. Ur ett intersektionellt
perspektiv skildras ojämlikhet genom kategorisering av de fasta dikotomierna jämlikhet /olikhet (Mulinari och de los Reyes, 2005). Mattssons (2015) begrepp kategorier kan tolkas användas då likheter och skillnader skiljs åt i separata kategorier som ett sätt att organisera verksamheten. I denna likabehandlingsplan kan vi läsa följande exempel på diskriminering och trakasserier:
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag
är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär en klänning.
Att klä en pojke med ett par byxor istället för en klänning på grund av könet kan kopplas till Mattssons (2015) begrepp kategori som tillämpas som ett sätt att organisera och ordna grupper, då personalen kategoriserar Erik som pojke trots att hon känner sig som en flicka. Lykke (2003) uttrycker att samhället är medverkande till att skillnad skapas genom att dela in människor i olika kategorier. Enligt Ericsson (2015) innebär detta en åtskiljning då Erik placeras i en viss grupp gällande kön som skiljer på pojkar och flickor. Vidare menar
Mattsson att manligt och kvinnligt utgör sociala och normativa konstruktioner som utgår från ett heterosexuellt förhållningssätt i vilket bland annat kön och genus kopplas samman. Mot denna bakgrund riskerar Erik att placeras i en grupp som hamnar i marginalen varför ojämlikhet och diskriminering uppstår (Mulinari och de los Reyes, 2005).
5.3. Likabehandlingsplan 3
I den tredje likabehandlingsplanen skildras Mångfald av åsikter och egenskaper samt
Mänskliga fri- och rättigheter (Eriksson, 2015) genom en vision som förmedlar att ”Barnen är
den del av vårt demokratiska samhälle och vet att de kan vara med och påverka det. Både nu och senare i livet". Detta explicerar Orlenius (2004) värden som betonas som något
eftersträvansvärt vilket i detta fall handlar om att alla barn ska få vara delaktiga och få vara med och påverka ett demokratiskt samhälle. I denna likabehandlingsplan kartläggs
risker/hinder för diskriminering utifrån samtal med barnen och observationer på förskolan, vilket tyder på Halsteads och Pikes (2006) offentligt värde då barnens åsikter värderas som viktiga i likabehandlingsarbetet. Genom detta förmedlas Mångfald av åsikter och egenskaper
samt Mänskliga fri-och rättigheter då det kan tolkas vara en mänsklig fri- och rättighet att
vara med och påverka det samhälle vi lever i. Mänskliga fri-och rättigheter (Eriksson, 2015) skildras genom åtgärder som vidtas för att motverka risker/hinder. I framskrivning av dessa anges att pedagoger bland annat genomför trygghetsvandringar tillsammans med barnen. Detta förmedlar en värdering gällande barns rättighet att känna trygghet på förskolan. Vidare beskrivs risk/hinder som avser kategorin ålder som syftar till att åldersavdelningar utgör en maktrisk, utifrån resonemanget om att det kan ses som status att gå på avdelningen för äldre barn. Ur ett intersektionellt perspektiv kan processer av maktanalyser som i detta fall kan
kopplas till åldersavdelningar riskera att bidra till hierarkier mellan individer och grupper av individer (Mulinari och de los Reyes, 2005). Under risk/hinder för trakasserier och sexuella trakasserier förmedlas det i denna likabehandlingsplan att det finns barn som har kläder som kan tolkas könsöverskridande samt barn med könsöverskridande val av aktiviteter. Detta tyder på det som Halstead och Pike benämner privata värden. Ett intersektionellt perspektiv belyser hur ojämlikhet och diskriminering formas utifrån rådande normer gällande olika
diskrimineringsgrunder (SOU, 2015:41, 24). Mot denna bakgrund kan det tolkas som att pedagogers normer om vad som är könsöverstridande val bevarar och upprätthåller
ojämlikhet. Med pedagogers normer menar vi att det handlar om en tolkning som pedagoger gör vilken kan vara kopplad till deras privata värderingar. Likabehandlingsplanen förmedlar åter Mångfald av åsikter och egenskaper (Eriksson, 2015) genom framskrivning av åtgärder som handlar om att uppmärksamma olika religioner eller trosuppfattningar. I denna
framskrivning förmedlas att pedagoger ska lyssna på barnens frågor som avser ämnet, samtala med barnen och använda sig av högläsning. Detta förmedlar ett värde av att barnens åsikter är viktiga i likabehandlingsarbetet. Vidare i denna likabehandlingsplan kan vi läsa om ett
exempel som avser trakasserier:
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär en muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Att de andra barnen skrattar åt Salimas mamma som bär muslimsk huvudduk kan kopplas till Mattssons (2015) begrepp konstruktion som handlar om att människan tillsammans med andra konstruerar en förståelse av omgivningen baserat på erfarenheter som i sin tur påverkas av det historiska, sociala och kulturella sammanhanget. Utifrån detta resonemang kan det tolkas som att barnens reaktion baseras på en bristande erfarenhet om vad en huvudduk är och varför vissa människor väljer att bära det, vilket i sin tur kan ha föranlett reaktionen i form av skratt. Å andra sidan menar Berger och Luckmann (2003) att den tolkning som görs över verkligheten förändras över tid, vilket menas att de uppfattningar vi har om något idag kan uppfattas på ett annat vis senare i livet. Samtidigt kan det tolkas som att Salimas mamma placeras i en grupp som hamnar i marginalen och som därför behöver skyddas (Mulinari och de los Reyes, 2005). Detta förmedlar riksdagens definition av demokratiska värderingen
Skydd mot minoriteter (Eriksson, 2015), som syftar till att skydda minoritetsgrupper i
samhället. Detta gör konstruktionen av skydd mot minoriteter komplex eftersom det inte framgår genom exemplet om Salimas familj faktiskt tillhör en minoritetsgrupp, men
eftersom vi utgår från att det är en ”svensk” förskola det handlar om och att en tänkbar tolkning är att det på denna förskola kanske inte förekommer så stor variation av olika kulturer. Detta leder vidare till en tolkning av varför en barnskötare väljer att trösta Salima men inte vidtar några andra åtgärder. Första tolkningen handlar om att det skulle kunna ha med bristande kunskap att göra, men en annan tänkbar tolkning kan kopplas till Halsteads och Pikes (2006) privata värden, som i detta fall kan tolkas handla om pedagogens privata
värderingar.
5.4. Likabehandlingsplan 4
I den fjärde likabehandlingsplanen skildras Alla människors lika värde samt Mänskliga fri-
och rättigheter (Eriksson, 2015). Detta genom framskrivning av en utvärdering som
förmedlar att förskolan förankrat trygghetsmål och anpassat såväl miljö som material efter barnens behov och förutsättningar. Detta förmedlar att det är eftersträvansvärt att värdera alla barns behov vilket förmedlar den demokratiska värderingen Mänskliga fri- och rättigheter (Eriksson, 2015). Att det är eftersträvansvärt att anpassa verksamheten efter alla barns behov förmedlar Alla människors lika värde (Eriksson, 2015). Vidare i denna likabehandlingsplan redogörs för främjande och förebyggande åtgärder för kränkande behandling som avser samtliga diskrimineringsgrunder var för sig i form av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet eller
könsuttryck samt ålder. Mulinari och de los Reyes (2005) menar att kategorierna påverkar
varandra parallellt, vilket innebär en komplexitet och det är därför av stor betydelse att inte bilda sig en uppfattning om en individ baserat exempelvis på enbart kön, då samverkan mellan flera kategorier är medverkande till varför ojämlikhet och diskriminering uppstår. Likabehandlingsplanen visar även på Mänskliga fri- och rättigheter (Eriksson, 2015), genom framskrivning av förebyggande arbete som syftar till att undanröja risker som föranleder att barn kan bli drabbade av kränkande behandling, diskriminering eller andra orsaker som leder till att barnens möjligheter i förskolan begränsas. Detta förmedlar att det är eftersträvansvärt att förebygga lika rättigheter och möjligheter för alla barn. Vidare i likabehandlingsplanen redogörs för en kartläggning gällande risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i förskolan. Kartläggningen granskar organisationen på individ, grupp och
organisationsnivå, genom exempelvis intervjuer med barnen, observationer samt diskussioner mellan pedagoger, vilket förmedlar Mångfald av åsikter och egenskaper (Eriksson, 2015), genom Halsteads och Pikes (2006) privata värden men även ett offentligt värde då allas
åsikter värderas inom verksamheten. Kartläggningen visar att pedagogerna tror att det finns risk att kränkande behandling förekommer på exempelvis toaletter, kojor och ute på gården vilket kan ha att göra med att inga pedagoger finns närvarande vid aktivitetsbyte. Insatser för att undanröja hinder eller risker är bland annat att hitta arbetssätt för att kunna få mer
närvarande pedagoger men också genom att fortsätta arbetet med exempelvis
gruppindelningar och trygghetsmål, vilket förmedlar Mänskliga fri- och rättigheter (Eriksson,
2015), då alla barn har rätt att känna trygghet. Följande är exempel på en händelse som kan
vara diskriminering enligt denna likabehandlingsplan:
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp.
Att en förskola ger förtur åt etniskt svenska barn när de tar in nya barn på förskolan kan kopplas till Mattssons (2015) begrepp konstruktion som kan tolkas bygga på ett antagande om att det finns många barn av andra etniciteter än svensk etnicitet. Mot bakgrund av denna information ges ett barn med svensk etnisk bakgrund förtur i syfte att skapa en jämn
fördelning mellan olika etniciteter. Edling och Liljeros (2016) menar att det finns en risk att etnicitet i en del avseenden kan komma att spela samma roll som teorier om ras en gång gjorde. Precis som rasismen handlar etnicitet om att kategorisera människor i olika kategorier som i sin tur utgör en möjlighet att tala om skillnader gällande människors egenskaper. Å ena sidan kan en tänkbar tolkning vara att diskriminering inte riktas mot en specifik etnisk grupp, eftersom det snarare handlar om att motverka en alltför segregerad barngrupp. Å andra sidan bygger det samtidigt på en föreställning om en skillnad mellan ”svenska barn” och ”andra barn”.
5.5. Likabehandlingsplan 5
I den femte likabehandlingsplanen skildras Alla människors lika värde (Eriksson, 2015), genom olika förmedlingar av värdet. Orlenius (2004) menar att värden utgörs av något som är gott och eftersträvansvärt och genom framskrivning av förskolans vision "Ett Gott Liv" kan denna förmedling tolkas handla om att det är eftersträvansvärt att livet ska vara gott. Vidare förmedlar likabehandlingsplanen genom utvärderingen av föregående årsplan människors lika
värde då det framkommer att alla barn har blivit bemötta utifrån sina förutsättningar och sin
personlighet vilket förmedlar att alla barn är lika värda oavsett vilka förutsättningar och personligheter som de har. Pedagogerna beskriver genom likabehandlingsplanen att de
upplever att barnen tycker att gården på denna förskola är en trygg och rolig plats. Detta tyder på att Mänskliga fri- och rättigheter (Eriksson, 2015) förmedlas då trygghet kan kopplas till en mänsklig rättighet. Utifrån Orlenius (2004) resonemang om värden kan det tolkas som eftersträvansvärt att värdera att alla barn ska känna sig trygga. Mångfald av åsikter och
egenskaper (Eriksson, 2015) skildras genom denna likabehandlingsplan genom de främjande
insatser som presenteras. Mångfald av åsikter och egenskaper (Eriksson, 2015) förmedlas dels genom att det redogörs för hur barn, vårdnadshavare och personal är delaktiga i planen samt hur planen är förankrad. Detta tyder på Halsteads och Pikes (2006) offentliga värde då barnens, vårdnadshavares och personals åsikter alla värderas i likabehandlingsarbetet. Vidare förmedlas att barns integritet ska stärkas genom värdegrundsarbete, samtal kring barns rätt till sin egna integritet men också genom att arbetslaget har ett förhållningssätt som främjar barns integritet. Detta gör konstruktionen av mångfald av åsikter komplex eftersom det inte framgår tydligt vad som menas med samtal kring barns rätt till sin egna integritet. Förmedlingen antyder att det är ett tänkbart alternativ att förmedla mångfald av åsikter då någon form av samtal förs, genom vilket det kan tolkas att en förmedling av olika åsikter sker. Vidare i likabehandlingsplanen nämns vikten av att som pedagog vara en god förebild för barnen. Å ena sidan kan en tänkbar tolkning av detta handla om att motverka våld vilket kan kopplas till den demokratiska värderingen Icke-våld (Eriksson, 2015). Detta gör å andra sidan
konstruktionen av icke våld komplex eftersom inget våld realiseras, men förmedlingen
antyder att det är ett tänkbart alternativ att förmedla icke-våld till barnen i förskolan genom att som pedagog vara en god förebild. I likabehandlingsplanen betonas vidare att olikheter ska ses som en tillgång vilket förmedlar Alla människors lika värde (Eriksson, 2015). Det tyder på Orlenius (2004) resonemang om att värden handlar om främjande av det önskvärda som i detta fall kan tolkas handla om en önskan om att se ”olikheter” som en tillgång snarare än som ett hinder. I denna likabehandlingsplan kan vi läsa om ett exempel som avser
diskriminering:
Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna.
Att Anna som har ADHD inte får börja på samma förskola som sin storebror trots att kommunen tillämpar syskonförtur, kan kopplas till Mattssons (2015) begrepp kategori som används då Anna kategoriseras utifrån sin diagnos. Denna kommun anser att Anna ska börja på en annan skola där det finns fler barn med samma diagnos vilket kan tolkas att denna
kommun skiljer på ”barn med diagnos” och ”barn utan diagnos”. Mattsson uttrycker att kategorier kan kopplas till stereotypifiering, vilket betyder att en person bedöms endast utifrån specifika egenskaper som blir det representativa för individen. Detta innebär att personen begränsas till det hen förväntas vara. Mulinari och de los Reyes (2005) menar att kategorier inte existerar från början utan skapas av människor tillsammans i en viss kontext. Detta styrks av Lykke (2003) som vidare menar att samhället är medverkande till att skillnad skapas genom att dela in människor i olika kategorier. Mot denna bakgrund kan exemplet ses belysa hur ojämlikhet och diskriminering riktas mot en enskild individ då handlingen bygger på en föreställning om en skillnad mellan ”barn” och ”barn med diagnos”.
5.6. Likabehandlingsplan 6
Den sjätte likabehandlingsplanen skildrar Alla människors lika värde samt Mänskliga fri- och
rättigheter (Eriksson, 2015) genom framskrivning av grunduppgifter såsom visionen “På vår
förskola ska inget barn bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga och trivas på vår förskola”. Detta explicerar Orlenius (2004) resonemang om att värden handlar om främjande av det önskvärda. I detta fall kan det tolkas som önskvärt och eftersträvansvärt att värdera alla människor lika. Detta förmedlar att det är önskvärt att alla ska känna trygghet vilket förmedlar mänskliga rättigheter. Vidare i
likabehandlingsplanen förmedlas Mångfald av åsikter och egenskaper (Eriksson, 2015) genom att det redogörs för främjande insatser såsom att alla barn ska få talutrymme. Detta tyder på Halsteads och Pikes (2006) offentliga värde då alla barn får komma till tals och uttrycka sina åsikter. En annan insats som förskolan redogör för syftar till att främja
förståelsen och respekten för olika familjekonstellationer. Detta skildrar Mänskliga fri- och
rättigheter (Eriksson, 2015), genom att det kan tolkas som en rättighet att familjer kan och får
se ut på olika sätt. I denna likabehandlingsplan kan vi läsa följande exempel som avser diskriminering:
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn.
Att en förskola har förtryckta mallar med mamma och pappa kan kopplas till Mattssons (2015) begrepp kategori som tillämpas genom språket i form av dikotomier som ett sätt att förstå och ordna världen. Utifrån detta resonemang kan det tolkas som att denna förskola
använder dikotomierna mamma-pappa som ett sätt att begripliggöra en familj. Åkesson, Darj, Malmberg och Ravanbakhsh (2018) menar att det kan finnas svårigheter i att bryta mot heteronormer, vilket skulle kunna vara en tänkbar orsak till varför det inte finns blandade förtryckta mallar. Ur ett intersektionellt perspektiv kan interaktionen mellan kategorierna kön och sexuell läggning ses belysa hur ojämlikhet och diskriminering skapas. Då kategorier enligt Mulinari och de los Reyes (2005) möts i skärningspunkter och påverkar varandra parallellt kan förtryckarstrukturer från kön och sexuell läggning tolkas utgöra centrala faktorer i detta exempel varför ojämlikhet och diskriminering uppstår.
5.7. Likabehandlingsplan 7
Den sjunde likabehandlingsplanen skildrar Alla människors lika värde och Mänskliga fri- och
rättigheter (Eriksson, 2015) genom visionen att alla ska känna sig trygga och bli respekterade
för den individ de är oberoende av personlighet, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Detta tyder på
Halsteads och Pikes (2006) offentliga värden som förmedlar att det är eftersträvansvärt att värdera alla barn lika. Barn har rätt att vara den individ de vill vara, vilket kan kopplas till
mänskliga rättigheter. Vidare under mål och uppföljning redogörs för att alla på förskolan ska
behandlas lika oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder vilket förmedlar allas lika värde och mänskliga fri- och rättigheter. I en insats skrivs det fram att personalen
gör toaletterna mer trivsamma genom att prata med barnen om vikten av att inte störa varandra vid toalettbesök samt att hålla ordning efter sig på toaletten utifrån ålder och mognad. Ur ett intersektionellt perspektiv skildras ojämlikhet och diskriminering genom processer vilka barn placeras i olika kategorier som bidrar till hierarkier mellan individer och grupper av individer (Mulinari och de los Reyes, 2005). Mot denna bakgrund menas att Mattssons (2015) begrepp kategori används då barnen kan tolkas placeras i olika kategorier efter sin ålder och mognad. I denna likabehandlingsplan kan vi läsa följande exempel som avser trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i
förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det.
Att Malte blir retad för att han går kvar i förskolan som den enda sexåringen kan kopplas till Mattssons (2015) begrepp konstruktion som handlar om att människan tillsammans med andra konstruerar en förståelse av omgivningen baserat på erfarenheter. Utifrån detta resonemang kan barnens handling tolkas bero på avsaknaden av kunskap om varför barn ibland går kvar i förskolan. Å andra sidan menar Berger och Luckmann (2003) att den tolkning som görs idag förändras över tid och kan således uppfattas på ett annat vis senare i livet. Mattsson menar att kategorier används för att förstå och ordna världen och utifrån detta resonemang kan det tolkas som att barnen skapar kategorier baserat på vilken ålder som barn förväntas inneha i förskolan. Detta innebär att Malte av de andra barnen placeras i en ensam grupp som den enda sexåringen, som då hamnar i marginalen, varför ojämlikhet och
diskriminering riskerar att uppstå (Mulinari och de los Reyes, 2005).
5.8. Sammanfattning
I detta avsnitt presenteras resultatet av analysen utifrån studiens syfte. Analysen ska svara på frågeställningarna: Hur förmedlas demokratiska värderingar i likabehandlingsplanerna? Vilka demokratiska värderingar förmedlas i likabehandlingsplanerna?
Resultatet visar att demokratiska värderingar förmedlas i likabehandlingsplanerna genom förskolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som avser ojämlikhet och diskriminering. Samtliga sju likabehandlingsplaner innehåller definitioner av
diskrimineringskategorierna utifrån diskrimineringslagen. Vidare innehåller planerna
definitioner av diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier. Planerna innehåller också kartläggningsmetoder, förebyggande och främjande åtgärder och resultat av utvärderingar från föregående planer. Gemensamt för samtliga sju planer är att alla utgår från de sju diskrimineringskategorierna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell
läggning, funktionsnedsättning, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Resultatet visar att några av följande demokratiska värderingar Alla Människors lika värde,
Mänskliga fri- och rättigheter, Skydd för minoriteter, Mångfald av åsikter och egenskaper och Icke-våld (Eriksson, 2015) förmedlas i de sju likabehandlingsplanerna för analysen. Den
demokratiska värdering som inte kunnat ses förmedlas i någon av likabehandlingsplanerna är
Rättssäkerhet (Eriksson, 2015). Varför inte alla demokratiska värderingar kan ses förmedlas
kan ha att göra med värderingarnas komplexitet. Detta kommer vi att diskutera i följande kapitel.
