Språket som en svårighet i vården- en litteraturstudie om språkbarriärer i vården

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Jan 2012

Hälsa och samhälle

SPRÅKET SOM EN

SVÅRIGHET I VÅRDEN

EN LITTERATURSTUDIE OM

SPRÅKBARRIÄRER I VÅRDEN

ANNIKA ANDERBERG

JEAN ANDERSSON

(2)

1

SPRÅKET SOM EN

SVÅRIGHET I VÅRDEN

EN LITTERATURSTUDIE OM

SPRÅKBARRIÄRER I VÅRDEN

ANNIKA ANDERBERG

JEAN ANDERSSON

Anderberg, A & Andersson, J. Språket som en svårighet i vården. En litteraturstudie om språkbarriärer i vården. Examensarbete i omvårdnad 15

högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde

omvårdnad 2012.

Bakgrund: Invandringen till Sverige ökar stadigt och en konsekvens av detta är att

allt fler människor talar ett annat språk än svenska. Därmed kan svårigheter med språkliga barriärer och kulturella skillnader uppstå inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ska ansvara för att tillräcklig information går fram till patienten och att patienten kan förstå informationen och medge samtycke om vård och behandling. Då det inte finns något gemensamt språk mellan sjuksköterska och patient, hur vet man då att informationen har gått fram och att patienten får bästa möjliga vård efter individuella behov?

Syfte: Att belysa språkbarriärer i vården.

Metod: Litteraturstudie gjord med inspiration av Goodmans sju steg med

databassökning i PubMed och CINAHL.

Resultat: Tre huvudteman och fem subteman identifierades, huvudteman var

vårdkvalitet, tolkanvändning och strategier för bättre kommunikation. Resultatet visade att en välfungerande kommunikation mellan vårdpersonal och patient är avgörande för att en god vårdkvalitet ska uppnås. Ett återkommande problem för både vårdpersonal och patienter var behovet av information, för lite och bristfällig information ledde till missförstånd, felaktiga behandlingar och dålig compliance. I resultatet framkom att anhöriga används istället för en professionell tolk då

möjligt för att överkomma språkbarriärerna. Vilket både kan vara positivt och negativt. Att tolk inte alltid används kunde bero på bristande tillgång till tolk, kostnader och brist på kunskap om tolkanvändning.

(3)

2

LANGUAGE AS A

DIFFICULTY OF CARE

A LITERATURE REVIEW ABOUT

LANGUAGEBARRIERS TO HEALTHCARE

ANNIKA ANDERBERG

JEAN ANDERSSON

Anderberg, A & Andersson, J. Language as a difficulty of care. A literature review about language barriers in healthcare. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2012.

Background: Immigration is steadily increasing to Sweden and one consequence

is that more and more people speak a language other than Swedish. Thus,

difficulties with language barriers and cultural differences occur in health care. It is the nurse’s responsibility to provide sufficient information to the patient and see to that the patient can understand the information given and grant consent for care and treatment. When nurse and patient do not share a common language, how do we know if the information given has been received by the patient and whether the patient receives the best possible care that meets each individual needs?

Aim: To highlight the language barriers in health care.

Method: Literature review made after inspiration of Goodman's seven steps with

database searches in PubMed and CINAHL.

Results: Three main themes and five subthemes were identified; the main themes

were quality of care, interpreter use and strategies for better communication. The results suggested that an effective communication between health professionals and patients were crucial to achieve a good health care quality. A recurring problem for both health professionals and patients were the patients need for information. Too little and incomplete information led to misunderstanding, incorrect treatment and poor compliance. The result showed that families are used instead of a professional interpreter whenever possible to overcome language barriers and that this could be seen as both positive and negative. Results also highlighted that an interpreter was not always used, partly because limited access of an interpretation, financial costs and lack of knowledge about using

professional interpreters.

(4)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4 BAKGRUND 4 SYFTE 6 Avgränsningar 6 METOD 6

Inklusions- och exklusionskriterier 6

Inklusionskriterier 6

Exklusionskriterier 6

Utformande av litteratursökningen 6

Litteratursökning 7

Tolkning och granskning av artiklarna 7

Resultatsammanställning 8

RESULTAT 9

Vårdkvalitet 9

Kommunikation och information 9

Vårdpersonal och patienters upplevelser 10

Tolkanvändning 10

Närstående som tolk 11

Begränsade resurser 11

Begränsad kunskap 12

Vårdpersonals strategier och lösningar för bättre kommunikation 13

DISKUSSION 13 Metoddiskussion 13 Resultatdiskussion 15 SLUTSATS 18 REFERENSER 19 BILAGOR 22 Artikelmatris 22 Granskningsmall 32

(5)

4

INLEDNING

Idén till denna litteraturstudie växte fram då författarna ute i verksamhetsförlagd utbildning uppmärksammat kommunikationssvårigheter bland patienter som inte kan förstå och uttrycka sig på det svenska språket och iakttagit situationer där all information inte går fram mellan sjuksköterska och patient. Erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen säger oss att läkarna oftast har tillgång till tolk vid sina samtal men att det ute på avdelningarna i den dagliga vården kanske inte alltid finns tillgång till tolk. Kan dessa språkliga barriärer övervinnas så att alla får en god vård? Detta problem är enligt författarna viktigt att belysa så att även de patienter som inte talar det inhemska språket får en likvärdig vård.

BAKGRUND

Invandringen till Sverige har stadigt ökat de senaste åren (Migrationsinfo, webbsida 2011). Data från 2011 visar att cirka 1,4 miljoner invandrare bor i Sverige, vilket motsvarar cirka 15 % av den totala befolkningen och är en fördubbling sedan 1999. I Skåne är siffran högre, där cirka 17 % av invånarna är utlandsfödda. Med hög invandringen kan svårigheter med språkliga barriärer och kulturella skillnader uppstå i mötet med det svenska majoritetssamhället. Särskilt i mötet med hälso- och sjukvård, där människor befinner sig i en redan sårbar situation blir utsattheten och kommunikationssvårigheterna påtagliga. Så vad är då kommunikation? Lärarförbundets pedagogiska uppslagsbok (Lundgren m fl, 1996) definierar kommunikation som en framställning,

överförande samt mottagande av olika former av information, t ex tankar, behov, känslor och avsikter som sänds från en individ till en annan. Hanssen (2007) använder sig av ett norskt lexikon för att definiera begreppet kommunikation. Kommunikation är ett sätt för människor att utbyta mening eller meningsinnehåll genom att använda ett gemensamt system av symboler. Friberg och Öhlén (2009) däremot, menar att kommunikationen kan beskrivas som signaler mellan sändare och mottagare, men också att det mellan parterna skapas en gemensam mening och kommunikation. Författarna påpekar att det är det just språket som är det mest överlägsna kommunikations-medlet både för att beskriva, förklara och argum-entera för olika problem människan ställs inför. Språket är också ett viktigt redskap i samspelet med andra människor. Vidare förklaras att det finns många olika aspekter av språket. Den aspekt som är viktigast i vårdsituationer och i samspelet mellan sjuksköterska och patient är pragmatiken, det vill säga att orden i sig inte har någon absolut betydelse utan allt som sägs anpassas och tolkas i den specifika situationen det sägs (a a).

Det som ytterligare komplicerar kommunikationen mellan personer som talar olika språk är att kommunikationen inte bara består av det verbala (Hanssen, 2007). En tredjedel av kommunikationen utgörs av icke-verbala kommunikations-medel. För att förstå dessa icke-verbala signaler krävs att de inblandade även har en gemensam förståelse för omvärlden och hur man som människa lever i den. Denna världsuppfattning har enligt litteraturen visat sig variera mycket mellan olika kulturer (a a).

(6)

5

Det finns olika uttryck vad gäller kommunikation i samband med språkskillnader som ofta används. Renée McLeod har i sin studie från 1996 definierat följande uttryck. Det engelska ordet translate, definieras som en, vanligen skriftlig, över-sättning av kommunicerad information från ett språk till ett annat. Tolkning däremot, vilket syftar på det engelska ordet interpretation, menar McLeod (1996), kräver mer engagemang än översättning. Personen som tolkar skall muntligt tolka vad som är den verkliga meningen med uttalandet. Tolken skall således vara som en bro mellan två personer vars världssyn skiljer sig åt i många avseenden och har formats av olika kulturer och språk.

Sjuksköterskans arbetsuppgifter innefattar den dagliga omvårdnaden, patient-undervisning samt medicinadministrering. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska från Socialstyrelsen (2005) ska sjuksköterskan ansvara för att det som sägs når fram till patienten. Dessutom skall hon speciellt uppmärk-samma de patienter som har uttalade informationsbehov. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2007) ansvarar sjuksköterskan för att patienten ska få tillräckligt med information för att kunna medge samtycke till vård och behandling. Om sjuksköterska och patient inte har något gemensamt språk, hur vet man då att informationen har nått fram till patienten och att den dagliga omvårdnaden av patienten sker på bästa möjliga sätt med hänsyn till patientens individuella behov? Kommunikation och informations-utbyte är så-ledes en förutsättning för att sjuksköterska och övrig vårdpersonal skall kunna göra en bra arbetsinsats. Enligt Bernard m fl (2006) är kommunikation mellan patient och vårdpersonal inte bara nödvändig för att få tillgång till information utan också för att kunna ge nödvändig information till patienten.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) är målet för hälso- och sjuk-vården att bedriva en trygg och säker vård på lika villkor för hela befolkningen. Detta innebär att vården skall bygga på respekt för patientens självbestämmande, utformas och genomföras i samråd med patienten samt främja god kontakt mellan patient och personal. I HSL(1982:763) anges dessutom att patienten skall erbjudas individuellt anpassad information. Enligt HSL (1982:763) paragraf 3 b är dess-utom landstinget skyldigt att erbjuda tolkservice till de invånare som är bosatta och stadigvarande vistas inom landstinget. Lagen anger dock bara skyldighet angående barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva samt hörselskadade. Riktlinjerna kring skyldigheter respektive rättigheter till tolkservice för invandrare är något mer otydliga. Enligt Svensk författningssamlings förvaltningslag (1986:223) bör dock myndigheter i sin kontakt med personer som inte behärskar det svenska språket anlita tolk om behov finns.

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne har tagit fram riktlinjer angående språktolkservice inom hälso- och sjukvården enligt paragraf 220 (Region Skåne, 2006). Riktlinjerna består av fem principer, vilka sammanfattningsvis är att användandet av tolk ska styras av behovet, tolkservice skall ingå som en naturlig del av kvalitetsarbetet, sjukvårdstolkar skall användas i första hand samt att tolken inte får ha familjeband med patienten. Dessutom skall tolkanvändandet via

telefontolkning underlättas av högtalartelefoner.

Det finns mycket forskning kring bemötande och kommunikation. Likaså har det ägnats mycket tid åt forskning som rör kulturella aspekter och problem inom omvårdnad. Dayer-Berenson (2011) nämner erkända forskare, som Madeleine Leininger, som utvecklat modeller för hur kulturella skillnader bör hanteras.

(7)

6

Däremot finns mycket lite forskning som belyser den dagliga vården av patienter som inte behärskar det inhemska språket, även i de situationer när användning av tolk-service inte är möjlig.

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa språkbarriärer mellan vårdpersonal och patient.

Avgränsningar

I denna litteraturstudie har författarna valt att koncentrera sig på språkbarriärer som beror på att vårdpersonal och patient inte talar ett gemensamt nationellt språk. Språksvårigheter som beror på olika sjukdomar, så som demens och stroke samt hörselskada har uteslutits.

METOD

Detta arbete har utförts som en litteraturstudie. För genomförandet av

litteraturstudien har författarna inspirerats av Willman (2011) översättning av Goodmans sju steg. Tio vetenskapliga artiklar har granskats, sammanställts och analyserats för att uppnå studiens syfte.

Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterier

De vetenskapliga artiklarna som legat till grund för litteraturstudien skulle inne-fatta den dagliga vården av patienter och vara relevanta för syftet. Studierna skulle innefatta enbart vuxna individer samt vara primärkällor.

Samtliga artiklar behandlade språkbarriärer då det gällde språket i sig, det vill säga att vårdgivare och patient inte kunde kommunicera med varandra på det inhemska språket.

Exklusionskriterier

Kommunikationssvårigheter p g a hörselskada, demens eller stroke exkluderades. Språkbarriärer som beror på att vårdpersonal använder sig av fackspråk vid patientkontakter uteslöts också samt artiklar som var mer än 10 år gamla. Utformande av litteratursökningen

Arbetet med litteratursökningar började med Malmö Högskolas bibliotekskatalog för att få en inblick i ämnet och få tillräcklig kunskap för att börja formulera ett syfte. Den litteratur som ansågs intressant men inte fanns tillgänglig på Malmö högskola inhämtades från andra bibliotek. De vetenskapliga artiklar som skulle ligga till grund för litteraturstudien eftersöktes i databaserna PubMed och

CINAHL, vilket enligt Polit och Beck (2010) är den vanligaste metoden att söka sina källor.

Då studiens syfte var att belysa språkbarriärer i vården mellan vårdpersonal och patient beslutades att enbart studier med en kvalitativ ansats skulle ingå i studien.

(8)

7

Detta är enligt Polit och Beck (2010) den kvalitativa ansatsen som väljs då människors erfarenheter och upplevelser ska utforskas, samt att det vid

litteraturstudier är viktigt att använda primärkällor. Det vill säga att artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien är skrivna och beskrivna av de forskare som utfört själva studien som skall granskas (a.a).

Litteratursökning

Först användes Karolinska institutets universitetsbibliotek (2011) för att finna lämpliga Mesh-termer. De Mesh-termer som hittades var till exempel Nursing och

Nursing care. Men eftersom resultatet var sparsamt har sökningarna till största del

skett genom frisökningar. De svenska sökorden som användes var omvårdnad, kommunikation, språk, språkbarriärer, svårigheter, kvalitet på omvårdnad, kommunikationsbarriärer, transkulturellt, språk i minoritet, sjuksköterska och patient. Dessa översattes till engelska termer; Nursing, communication, language,

language barriers, difficulties, nursing quality, communication barriers, trans-cultural, minority language och nurse and patient. Genom de första sökningarna

framkom främst artiklar som handlade om sjukdomar, så som stroke, hörselskador och så vidare. Därför justerades databas-sökningarnas innehåll och omfattning ett par gånger för att i högre grad motsvara litteraturstudiens syfte. Databassökning-arna beskrivs enligt Tabell 1, vilken om-fattar nio artiklar. Eftersom sökresultaten var sparsamma har den tionde artikeln (Eckhardt m fl, 2006) inhämtats genom granskning av referenslistan från en av artiklarna som hittades genom den första sökningen enligt tabell 1 (Jirwe m fl, 2010 ). Anledningen till att inte alla titlar lästes i alla sökningarna berodde på att de titlar som var relevanta för syftet ofta fanns i början av sökresultatet och sedan mer och mer avtog från studiens syfte. På samma sätt avtog antalet användbara artiklar efter granskandet av avstrakt och fullständiga artiklar eftersom de på olika sätt avvek från litteraturstudiens syfte. Ytterligare fem artiklar (McLeod, 1996; Bernard m fl, 2006; Gadon m fl, 2007; Ngo-Metzer, 2007; Schenker m fl, 2011) som inte har använts i resultatet, hittades i databassökningarna. Dessa har istället använts i bakgrunden och

diskussionsdelen och redovisas således inte i som använda artiklar i tabell 1. Tolkning och granskning av artiklarna

Kvalitetsgranskningen av de artiklar som inhämtats genom databassökningarna i PubMed och CINAHL har skett enligt granskningsmall (bilaga 2) av Willman (2011) som modifierats något för att passa studiens syfte. Datamättnad och analysmättnad har tagits bort ur granskningsmallen och har istället ersatts med:

Är resultatet relevant för studiens syfte? Artiklarna har granskats enskilt av

för-fattarna, därefter jämfördes och diskuterades granskningen. Artiklarna bedömdes utifrån graderingarna låg, medel och hög. Författarna baserade detta på hur många procent av frågorna i granskningsmallen som besvarades med ja. Kriterierna för hög kvalitet var att minst 85 % av frågorna besvarades med ja. För att en studie skulle bedömas som medel var motsvarande siffror 65 %. Studier som hade mind-re än 65 % enligt granskningsmallen klassades som låg kvalitet. De studier som efter granskningen bedömdes ha hög och medel kvalitet samt bäst stämde överens med denna litteraturstudies syfte inkluderats i studien. Matriserna skrevs i anslut-ning till granskanslut-ningen enligt Axelsson (2008) för att få en större uppfattanslut-ning av det sammanställda materialet samt underlätta analysen av artiklarna.

(9)

8 Resultatsammanställning

En litteraturöversikt skall förse läsaren med en välorganiserad och objektiv bild av nuvarande forskning avseende ett specifikt ämne (Polit & Beck, 2010). För att uppnå detta har sammanställningen av de tio artiklarna skett genom tematisering. Enligt Axelsson (2008) är detta ett effektivt sätt att skapa struktur och menings-fullhet. Författarna utgick från tre viktiga teman i materialet. Artiklarna gran-skades återigen både enskilt och av författarna tillsammans. Tre teman och subteman identifierades i materialet Vårdkvalitet, Tolkanvändning och

Vårdpersonals Strategier och lösningar för bättre kommunikation.

Tabell 1 Databassökning

Databas Sökord Begräns-ningar Träffar Lästa Titlar Lästa Abstract Lästa artiklar An-vända artiklar CINAHL Nursing AND

Communi-cation barriers AND Language Abstract 2006- 11 Peer review English Human 253 120 16 3 3

CINAHL Language barriers AND Nursing Abstract 2001-11 English 997 120 26 5 0

PubMed Nursing AND Language barriers

Abstract 2001-11 Human

332 60 1 0 0

PubMed Nursing AND Language AND Difficulties Abstract 2001-11 Human 139 20 0 0 0

CINAHL Nursing AND Language barriers AND Difficulties Abstract 2001-11 Peer review English Human 341 194 10 5 3

CINAHL Nursing quality AND Communi-cation AND Language barriers Abstract 2001-11 Peer review English Human 35 35 2 0 0

CINAHL Nursing AND Minority Language AND Communi-cation barriers

46 46 3 0 0

CINAHL Nursing AND Communi-cation AND Trans-cultural Abstract 2001-11 Peer review English Human 498 160 5 1 1

CINAHL Nursing care AND language AND communi-cation barriers Abstract 2001-11 Peer review Human 188 188 15 8 2 CINAHL Language barriers AND nurse and patient AND nursing care Abstract 2001-11 Peer review Human 195 195 15 9 0

(10)

9

RESULTAT

Resultatet av denna litteraturstudie baseras på tio kvalitativa artiklar. Bland artiklarna finns många olika ansatser representerade, bland annat explorativa, fenomenologiska, modifierad grounded theory, konstruktivistisk grounded theory samt etniografisk fallstudie. Artiklarna beskriver språkbarriärer mellan vård-personal och patient ur två olika perspektiv. Sex av studierna har undersökt språk-barriärer ur vårdpersonalens perspektiv medan en studie istället har valt att under-söka patienternas upplevelser av språkproblematik i vården. Resterande tre studier har undersökt språkbarriärer ur både vårdpersonal och patienters perspektiv. Vårdkvalitet

Temat presenteras med två subteman, kommunikation och information samt vårdpersonal och patienters upplevelser.

Kommunikation och information

Flertalet av studierna redovisar att en välfungerande kommunikation mellan patient och vårdpersonal är det som är mest avgörande för vårdens kvalitet. (Cioffi, 2003; Somervillle, 2007; Wish Garret m fl, 2008; Fatahi m fl, 2010; Jirwe m fl, 2010). Ett återkommande problem, både för patient och vårdpersonal, är informationsbehovet.

Jirwe m fl (2010) redovisar i sin studie att sjuksköterskestudenterna upplever oro för att ge för lite information på grund av språkbarriärerna. Ofta förmedlas den tekniska informationen om ingrepp, undersökningar och behandlingar väl, men när det kommer till att förklara varför undersökningar och behandlingar genom-förs är informationen bristfällig. Sjuksköterskestudenterna i studien uttrycker också oro för att patienterna inte kan förmedla sina önskemål och funderingar. Gerrish (2001) visar på att de patienter som inte behärskar det inhemska språket är mindre benägna att ställa motfrågor angående medicineringen, vilket resulterar i missförstånd och felaktiga behandlingar. I Eckhardts studie från 2006 poängteras också svårigheter och missförstånd kring medicinadministration och undervisning. Även Wish Garret m fl (2008) talar om att språkbarriärerna leder till stora svårig-heter beträffande medicinadministration och compliance. Vidare har Gerrish (2001) påvisat flera olika tillfällen då patienter har tagit sin medicin på ett felaktigt sätt.

Gerrish (2001) har under observationer i sin studie kommit fram till att patienter som inte talar det inhemska språket missgynnas på flera olika sätt. Resultatet stöds också av Somerville (2007). Fatahi m fl (2010) visar i sin studie att om möjlighet ges för patienten att aktivt delta i undersökningar ökar både kvalitet och säkerhet. De menar att det mest effektiva sättet att överbrygga språkbarriärerna är att använ-da professionella tolkar. Däremot upplever sjuksköterskorna i studien att det finns för lite tid att avsätta för tolksamtalen, vilket leder till sämre kvalitet i vårdandet av patienterna.

Hultsjö m fl (2005) bekräftar återigen att språkbarriärerna orsakar problem med information. Sjuksköterskorna har mycket information att ge men vet inte alltid vad som är problemet och upplever att det är svårt att uttrycka sig så att de blir förstådda. Somervilles (2007) resultat bekräftar detta och belyser problemet med

(11)

10

att sjuksköterskorna inte vet vilken information som har gått fram och om patien-ten får rätt vård. Även patienterna poängterar att de får både för lite och för brist-fällig information, och menar att de inte kan förstå vårdpersonalen och vikten av vad denna informerar om (Eckhardt, 2006, Somerville, 2007). Wish Garret m fl (2008) poängterar att kroppsspråk och teckenspråk används men att detta leder till missförstånd och dålig kommunikation, och menar därför att användandet av tolk är avgörande för vårdkvaliteten.

Vårdpersonal och patienters upplevelser

Att inte förstå och bli förstådd leder till starka känslor, hos både patient och vård-personal (Cioffi, 2003; Gerrish m fl, 2004; Hultsjö m fl, 2005; Eckhardt, 2006; Garrett m fl, 2008; Fatahi m fl, 2010; Jirwe m fl, 2010). I en studie av Gerrish m fl (2004) berättar patienter om att de på grund av språkbarriärerna inte söker vård om det inte är akuta problem det rör sig om.

I en studie av Eckhardt (2006) berättar patienterna att de vårdtillfällen som gen-omförs utan tolkhjälp skadar deras välbefinnande. Det upplevs som otryggt att inte veta vad som ska hända. De patienter som varken har tillgång till tolk eller närstående uttrycker också stark rädsla och oro (Eckhardt, 2006).

Gerrish m fl (2004) visar på att patienterna helt får förlita sig på närstående för att förstå vad som händer. Dessutom känner patienterna en oro för att använda sina barn som tolkar. Detta bekräftas av Wish Garret m fl (2008) som i sin studie visar att patienterna upplever en maktlöshet av att inte kunna vare sig uttrycka sig eller ta till sig den information som vårdpersonal ger. Följden av detta blir att de känner sig dåligt behandlade av sjukvården. Att inte kunna uttrycka sig skapar oro, stress, rädsla och en känsla av att vara beroende av andra människor. En del patienter vittnar om att de inte kan förstå någonting alls som kommuniceras.

I studien av Gerrish m fl (2004) uttrycker patienterna att kontakten och samspelet med sjuksköterskan begränsas av språksvårigheterna. Detta bekräftas av Jirwe m fl (2010) som i sin studie tar upp att sjuksköterskestudenterna känner att om-vårdnaden blir mekanisk och opersonlig i de möten där språkliga barriärer före-kommer. I en studie uttrycks också rädsla för att göra misstag och fel samt att de inte kan ge patienterna tillräckligt stöd. Att missförstånd skulle kunna uppkomma när patient och sjuksköterska inte förstår varandra upplevs också som en stress. I Somervilles studie från 2007 menar sjuksköterskorna att möten med patienter som talar ett annat språk är tidskrävande eftersom det kräver extra noggrannhet och försiktighet för att undvika missförstånd. Resultatet från samma studie visar också på att det därför är viktigt för sjuksköterskorna att vara öppna och lyssna på patienterna. Detta bekräftas i en dansk studie av Nielsen m fl (2009) där det ut-trycks stark irritation över att omvårdnaden i de situationer där språkliga barriärer förekommer tar upp mycket tid och resurser för sjuksköterskan. Tid som måste tas från andra patienter och från patientens primära problem.

Tolkanvändning

Följande tema kommer att redovisas enligt följande tre subteman: Närstående som tolk, begränsade resurser samt begränsad kunskap.

(12)

11

Närstående som tolk

Jirwe m fl (2010) har i sin studie visat på att sjuksköterskestudenter och annan vårdpersonal använder sig av närstående i de situationer då tolk inte finns att tillgå. De menar att detta kan ses som positivt eftersom man på det viset kan kri-nggå språkliga barriärer och lättare förstå patienternas behov. Däremot finns en viss oro för att viktig information ska utelämnas vid översättningarna eller för att de närstående ska ta över situationen (aa). En del av studierna stödjer detta resultat (Gerrish, 2001; Hultsjö m fl, 2005; Fatahi m fl, 2010).

I en studie gjord av Gerrish (2001) framgår att det finns många problem att ta hän-syn till vid användning av närstående som tolkar. Dels skall hänhän-syn tas till patien-ternas integritet och att det finns information som de inte vill att närstående skall ta del av. Samma sak gäller också på andra hållet. Det kan vara mycket svårt för de närstående att behöva meddela svåra eller negativa besked till patienten. Vidare påpekas att de närstående inte har den medicinska kunskap som krävs för en kor-rekt översättning, vilket bekräftas i en studie gjord av Wish Garret m fl (2008) I studien av Gerrish m fl (2004) framkommer dessutom att dessa svåra uppgifter som tolkningen innebär kan få konsekvenser för relationen mellan patient och dess närstående. Oro för detta uttrycks speciellt när det handlar om att patienters barn agerar tolkar. I en studie gjord av Somerville (2007), vilken belyser den palliativa vården över kulturella gränser framkommer att sjuksköterskorna inte känner att patienten får den vård som denne har rätt till när närstående agerar tolkar. Fatahi m fl (2010) anser att problemen med anhörig-tolkar beror på att de närstående är för känslomässigt involverade.

Trots att det finns många problem med att närstående fungerar som tolkhjälp anser Gerrish (2001) att det finns en oro för att användandet av professionell tolkservice kan hindra uppbyggandet av en god relation mellan patient och sjuksköterska. Vidare framkommer också i resultatet att patienterna ibland själv föredrar att använda närstående som tolk, medan andra inte vill vara en börda för sina när-stående som kanske inte har tid att agera tolk och finnas tillgänglig.

Flertalet av artiklarna i denna litteraturstudie som belyser just tolkproblemen är överens om att det är direkt olämpligt att använda sig av minderåriga anhöriga som tolk för att kunna kommunicera med patienten (Gerrish, 2001; Gerrish m fl, 2004; Nielsen m fl, 2009; Fatahi m fl, 2010; Jirwe m fl, 2010).

Begränsade resurser

Som ovanstående visat är en del av studierna samstämmiga angående olämplig-heten och problemen kring att använda närstående som tolkar, trots detta fram-kommer det i resultaten att man ändå till stor del använder sig av närstående och ibland även minderåriga närstående.

Detta fenomen tycks enligt studierna ha flera olika orsaker. Dels handlar det om tillgängligheten och kvaliteten på tolkservice (Gerrish, 2001; Cioffi, 2003;

Somerville, 2007;Nielsen m fl, 2009) och dels handlar det om kostnader (Gerrish m fl, 2004; Nielsen m fl, 2009; Fatahi m fl, 2010; Jirwe m fl, 2010).

I studien av Eckhardt m fl (2006) framkommer det att det till större del används professionella tolkar vid läkarbesöken. Det vill säga att det enbart är läkarna som erbjuder tolk. Innan patienterna får träffa läkaren vet de därför inte mycket om

(13)

12

situationen de befinner sig i. Detta bekräftas av Nielsens m fl (2009) då deras resultat tyder på att professionella tolkar väljs bort på grund av finansiella skäl och kontaktas bara om läkaren har begärt det eller om det rör sig om mycket allvarliga hälsoproblem. Resultaten från en studie om sjuksköterskors upplevelser gjord av Jirwe m fl (2010) pekar på samma resultat att användandet av professi-onella tolkar undviks till stor del på grund av kostnader.

I studien om distriktssköterskors arbete kring patienter med annat språk och kultur tyder resultatet på att det finns tolkar att tillgå, men att dessa då måste bokas två dagar i förväg (Gerrish, 2001). Detta medför stora problem då de flesta av besök-en i detta sammanhang är akuta. På grund av detta används bara professionell tolkservice om anhöriga inte finns behjälpliga. Nielsen m fl (2009) tar också upp att det kan vara mycket svårt att få tag på en tolk med kort varsel, särskilt om patienten läggs in på natten eller helgen.

Gerrish m fl (2004) har gjort en studie som handlar om tolkanvändning i primär-vården. Resultaten härifrån bekräftar ovanstående problem angående både till-gänglighet och kostnader. Dessutom menar de att många sjuksköterskor har dålig kunskap om vilka olika resurser inom tolkservice som finns tillgängliga samt hur de ska kontaktas och användas. Wish Garret m fl (2008) och Nielsen m fl (2009) visar på liknande resultat då de menar att patienten inte erbjuds tolk av vårdper-sonalen, och ansvaret att ordna tolk läggs på patienten själv.

Flera av studierna visar på att kvaliteten och säkerheten av vården ökar om profes-sionella tolkar används (Gerrish, 2001; Cioffi, 2003; Somerville, 2007; Wish Garret m fl, 2008; Fatahi m fl, 2010; Jirwe m fl, 2010). Trots detta finns flertalet problem identifierade inom området. Bland annat att det inte finns tillräckligt med tid avsatt och att tolkarna har bråttom iväg (Cioffi, 2003; Fatahi, 2010). Dessutom visar en studie på att professionell tolk endast kontaktas vid första besöket, sedan får patienterna klara sig själv (Gerrish m fl, 2004)Ett annat problem som tas upp är hur väl patienternas konfidentialitet bevaras och hur bekväma patienterna kän-ner sig med detta (Cioffi, 2003). Vidare påpekas att tillgängligheten av tolkservice är beroende av hur stor minoritetsgrupp patienten tillhör och att tolkandet inte bara handlar om nationaliteten i sig utan kompliceras ytterligare av dialektala skillnader (Cioffi, 2003; Gerrish m fl, 2004; Fatahi, 2010).

Sjuksköterskorna i en studie av Hultsjö m fl (2005) upplever att det är viktigt för en del patienter att de får en tolk som är av samma kön som de själva. Personalen menar dock att detta kan vara svårt att tillgodose, särskilt på kvällar och helger.

Begränsad kunskap

Trots att övervägande delen av studierna har visat på att användandet av profes-sionella tolkar ökar vårdkvaliteten (Cioffi, 2003; Eckhardt, 2006; Somerville, 2007; Wish Garret m fl, 2008; Fatahi m fl, 2010) finns det även här problem att ta i beaktande. Enligt resultatet från en studie av Gerrish (2001) krävs det en hel del kunskap om tolkanvändning för att resultatet skall bli bra. Alla måste veta sin roll och hur de skall förhålla sig i samtalet. Ibland används också telefontolkar, vilket ytterligare komplicerar situationen (Cioffi, 2003; Jirwe, 2010). Andra studier (Nielsen m fl, 2009; Jirwe, 2010) visar på att det hos både personal och patienter finns relativt lite erfarenhet av tolkanvändning. Gerrish (2001) menar att perso-nalen inte har tillräcklig tillit till att tolkarna översätter allt som sägs och att det översätts på rätt sätt. En annan studie (Gerrish m fl, 2004) betonar att det ibland är

(14)

13

stor kvalitetsskillnad mellan olika tolkar. För att tolksamtalen skall bli så bra som möjligt krävs specialkunskap, ett bra språk och utbildning (Fatahi, 2010).

Vårdpersonals strategier och lösningar för bättre kommunikation Förutom användning av professionella tolkar och närstående för att överbrygga språkbarriärerna har det i studierna framkommit flera olika strategier och lösn-ingar som använts av vårdpersonal för att optimera vården. En ofta förekommande strategi som vårdpersonal använder sig av är att ta hjälp av flerspråkig vårdper-sonal på arbetsplatsen (Cioffi, 2003; Garret, 2008; Fatahi, 2010; Jirwe, 2010). Det finns dock enligt Cioffi (2003) problem med denna strategi. Cioffi (2003) presen-terar i sitt resultat att det många gånger kan innebära en lång väntan för patienten samt att problem med dialektala skillnader i språket kan innebära risker för patien-ten. En annan strategi som presenteras i två av artiklarna är att personalen lär sig ord och korta fraser på patientens språk (Cioffi, 2003; Jirwe, 2010).

Enligt resultatet från en studie gjord av Somerville (2007) är det viktigt att sjuk-sköterskan sätter av tillräcklig tid i mötet med dessa patienter, då det är tidskräv-ande att komma runt språkbarriärerna. Samma studie betonar också vikten av att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal går in i mötet med positiv attityd och rätt inställning. Deltagarna i studien förklarar att detta ökar chanserna för att hantera språksvårigheterna. Detta redovisas också i en studie av Cioffi (2008). Även de studier som undersöker patienternas synpunkter bekräftar detta (Eckhardt, 2006; Garret, 2008).

En av studierna har visat på att vårdpersonalens egen erfarenhet av språkbarriärer påverkar deras förmåga att kommunicera med patienter som inte talar samma nat-ionella språk (Jirwe, 2010). Resultatet från studien tyder på att de sjuksköterske-studenter som själv har kommit från andra länder har lättare för att sätta sig in i främmande situationer och hitta lösningar på språkproblemen (Jirwe, 2010). En vanlig strategi som vårdpersonalen använder sig av i situationer där språkliga barriärer förekommer är det icke-verbala språket, det vill säga att använda kropps-språk, kort, bilder, visa utrustning och så vidare (Cioffi, 2003; Somerville, 2007; Fatahi m fl, 2010; Jirwe m fl, 2010).

DISKUSSION

Nedan ges först en metoddiskussion följt av en resultatdiskussion. Metoddiskussion

Litteraturstudien har utarbetats efter inspiration av Goodmans sju steg efter översättning av Willman (2011). Författarna upplevde att arbetsättet var ett bra och strukturerat sätt att arbeta på. Från början var det tänkt att göra en empirisk studie, vilket möjligen hade varit att föredra med tanke på studiens syfte. Då författarna sent i processen fick tillgång till en avdelning inom sjukhuset som var villig att delta i studien valde författarna att göra en litteraturstudie istället. För att finna lämpliga artiklar till studien har två databaser använts, PubMed och CINAHL. Författarna har upplevt en del problem med att finna lämpliga artiklar till denna studie, vilket kanske kunde ha underlättats om fler databaser använts. Detta kan således ses som en svaghet. Däremot framkom ungefär samma resultat

(15)

14

och artiklar i båda databaserna vilket skulle kunna tyda på en viss datamättnad. Sökningarna gjordes av författarna individuellt för att öka bredden på sökningarna och att inte fastna i samma spår. Trots detta hade författarna vid de regelbundna avstämningarna nått fram till ungefär samma resultat, vilket även detta skulle kunna tolkas som datamättnad.

Som tidigare nämnts upplevdes svårigheter med att finna relevanta artiklar. Från början var ambitionen att bara använda artiklar som var maximalt fem år gamla. Detta fick dock ändras till tio då inte tillräcklig mängd data gick att tillgå. Detta kanske inte presenterar de allra senaste rönen, däremot menar Axelsson (2008) att tio år är en helt rimlig gräns att sätta som tidsintervall i en litteraturstudie.

För att få fram de mest lämpliga artiklarna har sökvägarna ändrats i flera om-gångar för att bättre passa studiens syfte. Allteftersom nya artiklar hittades blev det lättare att hitta nya sökord. Något som kanske hade underlättat i sökandet av artiklar är att ta hjälp av en bibliotekarie på Hälsa och samhälle. Möjligtvis hade denne kunnat hjälpa till att finna lämpliga Mesh-termer, något som författarna hade svårigheter med. På grund av detta har de flesta sökningar skett genom fritextsökningar. Trots detta kunde inte tillräckligt med material hittas, därför har två av artiklarna som ligger till grund för studien hittats genom referensgransking. Förutom svårigheterna kring Mesh-termer var det också svårt att i sökningarna komma runt att övervägande delen av de artiklar som behandlade språkbarriärer relaterade till hörselskada samt sjukdomar så som stroke, demens och så vidare. En stor del av de artiklar som framkom genom databassökningarna rörde barn och föräldrar från andra kulturer och med andra språk än vårdpersonalens. Tidigt i processen togs beslutet att studien skulle innefatta enbart vuxna individer. Därför fick dessa artiklar väljas bort. Orsaken till att enbart vuxna individer sattes som inklusionskriterium var att författarna ansåg att det skulle skapa ytterligare kompl-exitet i kommunikationen om studien skulle innefatta barn. Detta på grund av att mötet mellan vårdgivare och patient möjligen skulle kunna präglas av föräldrarnas oro och rädslor. Dessutom skulle det vid en eventuell användning av tolk innebära ytterligare en part i samtalet och att fokus således inte längre skulle ligga på språkbarriärer. Det är dock möjligt att inkludering av barn hade gett studien ytterligare dimension.

Ett av problemen som uppstod vid sökningarna var att artiklarna som först ansågs lämpliga för studiens syfte inte gick att tillgå i fulltext. Fyra av dessa artiklar beställdes då via biblioteket. Det skulle kunna ses som en styrka att inte begränsa resultatet till endast de artiklar som är tillgängliga i fulltext. Genom att beställa artiklar har författarna således ökat antalet artiklar att granska och välja mellan även om endast två av de beställda artiklarna sedan använts i resultatet. Vad som också framkom under sökningarnas gång var att mycket av resultaten relaterade till olika länders sjukvårdssystem och tillgång till vård. Då detta inte var syftet med studien fick således många artiklar väljas bort. Att finna vetenskapliga artiklar som framförallt rörde länder nära Sverige och Europa var intentionen från början. Detta för att öka överförbarheten och trovärdigheten gällande denna litteraturstudie. På grund av otillräcklig forskning i ämnet kunde denna intention inte uppfyllas.

För granskning av artiklarna har Willman m fl (2011) granskningsmall för kvalita-tiva studier använts. Denna har modifierats något för att bättre passa studiens

(16)

15

syfte. Datamättnad och analysmättnad togs bort då författarna upplevde att detta var mindre relevant för studiens syfte. Istället lades en fråga till, detta för att lägga mer fokus på studiernas resultat. Frågan som lades till är: Är resultatet relevant

för studiens syfte? Frågan angående artikelns huvudfynd underlättade arbetet med

matriserna till stor del. De tidsskrifter som artiklarna publicerats i har undersökts och bedömts vara vetenskapliga, vilket kan ses som en styrka. Trots bristen på artiklar som uppfyllde litteraturstudiens syfte har enbart de artiklarna med medel och hög kvalitet använts. Det hade självklart varit önskvärt att använda enbart artiklar med högkvalitet, men här har artiklarnas lämplighet i förhållande till litteraturstudiens syfte fått avgöra.

Vad som också skulle kunna diskuteras i anslutning till de granskade studiernas kvalitet är att några av studierna hade ett lågt antal deltagare. Detta låga antal deltagare kan dock förklaras av studiernas metod, som var fenomenologisk. Författarna har under delar av processen arbetat enskilt för att stärka studiens tillförlitlighet (Granskär & Höglund-Nielsen, 2008). Denna så kallade metod-triangulering har tillämpats vid bland annat databassökningar, kvalitetsgranskning samt analys. Efter enskild granskning har resultatet diskuterats och samstämmig-het har nåtts. De delar av processen som inte har krävt att författarna har arbetat på var sitt håll har präglats av ett tätt och gott samarbete. All skriven text har författats gemensamt av författarna.

Resultatdiskussion

Studiens övergripande syfte var att belysa språkbarriärer i mellan vårdpersonal och patient. Av resultatet i denna studie framkom tre övergripande teman, tolkanvändning, vårdkvalitet och strategier. I detta avsnitt kommer delar av resultatet att diskuteras.

En av de funderingar vi hade då arbetet med denna litteraturstudie inleddes var att det i vården till största del var läkarna som använde sig av professionella tolkar i sina samtal med patienterna. Resultaten i studien bekräftade dessa funderingar då både Eckhardt m fl (2006) och Nielsen m fl (2009) i sina studier funnit att sjuk-sköterskor ibland inte använde sig av professionell tolk. Detta resultat bekräftades också i en nyligen publicerad studie av Schenker m fl (2011). Studien undersökte mönster av tolkanvändning bland inneliggande patienter med begränsade språk-färdigheter i engelska. Resultatet från denna studie visade att läkarna använde sig av professionell tolk i 60 % av samtalen med patienter medan motsvarande siffra för sjuksköterskorna endast var 37 %. Riktlinjerna för tolkanvändning i Region Skåne fastslår att professionell tolk, gärna sjukhustolk, skall användas i de ären-den som kräver tolkservice (Region Skåne, 2006).

Resultaten från vår studie visade på att sjuksköterskorna i betydligt större utstr-äckning använde sig av patientens anhöriga som tolk istället för professionella tolkförmedlingar. Som tidigare nämnts säger riktlinjerna i Region Skåne att den som tolkar inte får ha några familjeband till patienten (Region Skåne, 2006). Flertalet av de granskade studierna (Gerrish, 2001; Hultsjö m fl, 2005; Nielsen m fl, 2009; Fatahi m fl, 2010; Jirwe m fl, 2010) var väl medvetna om bristerna med att använda patientens anhöriga som tolk, men menar att det ändå förekommer.

(17)

16

Fatahi m fl (2010) har visat på att det är mer kostnadseffektivt att använda profes-sionell tolk jämfört med att inte göra det. Detta på grund av att risken för miss-förstånd, felbehandlingar och förlängd vårdtid ökade när språkbarriärer förelåg. Vi menar att problemet i svensk sjukvård till större del skulle kunna bero på orga-nisatoriska faktorer samt brist på kunskap kring just tolkanvändning. Det faktum att sjuksköterskorna i så stor utsträckning som resultatet visade på använde patien-ternas anhöriga som tolkar, anser vi, vara tecken på att systemet och rutinerna kring tolkanvändning behöver förbättras.

Att sjuksköterskor i mindre utsträckning än läkare använder professionell tolk kan bero på organisatoriska orsaker så som tidsbrist, tolktillgänglighet och förbered-elser. (Gerrish, 2001; Cioffi, 2003; Nielsen m fl, 2009; Fatahi, 2010).Även Schenker m fl (2011) har funnit liknande resultat och menade att sjuksköterskorna inte i samma utsträckning som läkarna hade möjlighet att påverka sin arbetsdag men tillägger också att bristen på användning av professionell tolk bland sjuksköt-erskor kunde bero på okunskap av hur ett tillfredställande tolksamtal bör genom-föras, i likhet med denna litteraturstudies resultat. En av studierna som ingick i denna litteraturstudie (Jirwe m fl, 2010) visar på liknande resultat, det vill säga att sjuksköterskestudenterna kände sig osäkra på hur de skulle agera i tolksamtal. Sjuksköterskornas oro och rädslor för att begå misstag på grund av språkbarriä-rerna och bristen på kommunikation leder oss in på, vad vi anser vara, ett av de största problemen med språkbarriärer inom vården. Påverkas kvaliteten på vården av att patient och vårdpersonal inte pratar samma språk? Resultatet från vår studie tyder på att vården av patienter som inte talar samma nationella språk som vård-personalen påverkas negativt (Gerrish, 2001; Somerville, 2007; Fatahi m fl, 2010). Andra studier inom området redovisade liknande resultat (Bernard m fl, 2006; Ngo-Metzger m fl, 2007). En av studierna som ingått i vår litteraturstudie (Gerrish m fl, 2004) beskrev att både sjuksköterskorna och patienterna upplevde att kontakten mellan vårdare och patient blev opersonlig och mekanisk. Jirwe (2010) menade att språkbarriärerna utgjorde ett hinder för att ge tillräckligt med stöd åt patienterna.

Något som kan ses som en styrka i vårt resultat är att många av artiklarna som har ingått i studien visar på liknande resultat, trots att de har valt att undersöka prob-lemet ur både vårdpersonalens och patienternas perspektiv. Ett exempel på detta är att även patienterna uttryckte att det var svårt att skapa en bra kontakt och ett bra samspel med vårdpersonalen på grund av språkbarriärer (Gerrish m fl, 2004). En viktig fråga som ofta ställs är vad som krävs för att en bra kommunikation och relation mellan vårdpersonal och patient skall kunna utvecklas. McLeod (1996) diskuterade i sin studie att det var avgörande för en bra patient-vårdgivare-relation att kommunikationen fungerade så pass väl att en bra anamnes kunde upptas. Detta var, enligt McLeod (1996), mycket viktigt för att förstå patientens bakgr-und, värderingar och kunskap och på så sätt få en uppfattning om patientens måga att hantera sin sjukdom. McLeod (1996) poängterade också att denna för-måga kunde vara svår att behärska även i de situationer där vårdpersonal och pati-ent hade ett gemensamt språk. Flertalet av de studier som ingick i litteraturstudien visade på att en välfungerande kommunikation var det som var mest avgörande för att en bra vårdkvalitet skulle kunna uppnås (Gerrish, 2001; Eckhardt 2006; Fatahi m fl, 2010), vilket styrker vår litteraturstudie.

(18)

17

Något som blev tydligt under arbetets gång var att det är mycket svårt att skilja mellan de språkliga barriärer och de kulturella skillnader som uppkommer när människor från olika delar av världen möts. Detta stöds av bland annat Gadon m fl (2007) som i sin studie har funnit resultat som tyder på att det är viktigt att både de kulturella och de språkliga barriärerna åtgärdas för att en effektiv och hög-kvalitativ vård skall kunna utövas.

Ett annat problem angående vårdkvaliteten är patientsäkerheten. En del av studi-erna som ligger till grund för vår litteraturstudie menade att missförstånd uppstod när det gällde vård av patienter med annat språk än vårdpersonalens (Gerrish, 2001; Wish Garret, 2008 ). En stor del av missförstånden rörde medicinering. Eftersom medicinadministration och undervisning många gånger ligger under sjuksköterskans ansvar ser vi dessa missförstånd kring medicinering som ett stort problem. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är det, som tidigare näm-nts, sjuksköterskan som ansvarar för att den information som sjuksköterskan ger kan tas emot och förstås av patienten.

Bernard m fl (2006) har gjort en studie om hur språkbarriärer påverkar vårdper-sonal. Sjuksköterskorna i studien upplevde mer stress i samband med vårdandet av patienter som de inte delade ett gemensamt språk, detta jämfört med den mängd stress läkarna upplevde i liknande situationer. Bernard m fl (2006) diskut-erade kring att det kunde bero på att sjuksköterskorna hade tätare och längre kon-takt med patienterna och att det ofta handlade om att tillfredställa basala behov hos patienterna. Detta resultat bekräftade ytterligare de resultat som har framkom-mit ur denna litteraturstudie. Ett exempel på detta är sjuksköterskestudenterna som inte kände sig tillfredställda med den vård de gav, och på grund av detta upplevde en viss stress (Jirwe, 2010). Även tiden att inte räcka till för patienterna, eftersom det är mycket tidskrävande att överbrygga de språkliga barriärerna har diskuterats i några av studierna (Somerville, 2007; Nielsen m fl, 2009).

En styrka med de resultat som framkommit kring vårdkvaliteten är att de även bekräftats av de studier som utgått från patienternas perspektiv. Det som påtalades främst av patienterna var otryggheten och utanförskapet det innebar att inte förstå och bli förstådd (Eckhardt m fl, 2006; Wish Garret m fl, 2008) Detta är, enligt vår mening, en av de viktigaste kunskaperna att ta med sig vid omvårdnad av patien-ter som inte talar samma språk som vårdpersonalen. Vi anser att en av styrkorna med resultatet som helhet i denna studie är att det har grundats på artiklar som belyser problemet med språkbarriärer från både vårdpersonalens och patienternas perspektiv och kan därför ge en bredare bild av de problem som kan uppstå vid språkbarriärer i vården. Det som däremot skulle kunna tala mot detta är ett prob-lem som inom detta ämne är mycket svårt att kringgå. Det vill säga att de stud-ierna som undersökt patienters perspektiv av språkbarriärer i intervjuerna varit tvungna att själv använda sig av tolkservice. Det är, precis som framkommit i denna litteraturstudie, svårt och kräver stor noggrannhet och risken för feltolk-ningar är överhängande. Författarna till de studier som ingick i denna litteratur-studie, och som har utgått från patienternas upplevelser, har diskuterat detta prob-lem och tydligt beskrivit vilka åtgärder som har vidtagits minimera risken för feltolkningar.

(19)

18

SLUTSATS

Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kan dra nytta av denna studie som en kun-skapskälla inför möten med patienter som inte talar eller förstår det svenska språket. Studiens resultat visar att de patienter som inte kan förstå eller uttrycka sig på samma språk som talas av sjukvårdspersonalen kan missgynnas på ett eller flera sätt samt att patientsäkerheten kan äventyras. Vår förhoppning är att denna litteraturstudie kan skapa en ökad förståelse för vilka problem som kan uppstå i samband med språkbarriärer i vården. Vår studie visar att det är viktig för

sjuksköterskan att känna till att problem kan uppstå som risk för missförstånd och felmedicinering, maktlöshet och utsatthet hos patienter samt stress och

otillfredsställelse hos vårdpersonal för att nämna några. För att undvika problem som dessa krävs ökad kunskap om hur professionella tolkar används på bästa sätt. Tillgängligheten på professionella tolkar behöver också förbättras. Studiens resultat visar på att vårdpersonalens attityd till språkproblemen spelar stor roll för både personalens och patientens välbefinnande. Det krävs fortfarande mycket forskning inom området, och mer studier kring språkbarriärer och patientsäkerhet behövs. Även forskning kring vilka resurser som patienten har rätt till behövs då riktlinjer, lagar och rutiner för användning av tolk, på grund av språkbarriärer, är otydliga. Det är även viktigt att tydliggöra ansvarfrågan om vilka rättigheter till tokhjälp som patienten har.

(20)

19

REFERENSER

Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red.)

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur

AB, s 173-188.

Bernard, A, Whitaker, M, Ray, M, Rockich, A, Barton-Baxter, M, Barnes, S, Boulanger, B, Tsuei, B, Kearney, P (2006) Impact of Language Barrier on Acute Care Medical Professionals is Dependet Upon Role. J Prof Nurs 2006; 22:355-8:

355-358.

Cioffi, RN (2003) Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses’ experiences. International Journal of

Nursing Studies 40 (2003) 299-306.

Dayer-Berenson, L (2011) Cultural Competencies for Nurses. Impact on Health

and Illness. Canada: Jones and Bartlett Publishers.

Eckhardt, R, Mott, S, Andrew, S (2006) Culture and communication: identifying and overcoming barriers in caring for non-English-speaking patients. Diversity in

Health and Social Care 2006; 3:19-25.

Fatahi, N, Mattsson, B, Lundgren, S, Hellström, M (2010) Nurse radiographers’ experiences of communication with patients who do not speak the native

language. Journal of Advanced nursing 66(4), 774-783.

Friberg, F & Öhlén, J (2009) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och

förhållningssätt. Kristianstad: Studentlitteratur AB.

Förvaltningslag, 1986:223

Gadon, M, Balch, G, Jacobs, E (2007) Caring for Patients with Limited English Proficiency: The Perspectives of Small Group Practitioners. Society of General Internal Medicine 22(suppl 2): 341-6.

Gerrish, K (2001) The nature and effect of communication difficulties arising from interactions between district nurses and South Asian patients and their carers. Journal of Advanced Nursing, 33(5), 566-574.

Gerrish, K, Chau, R, Sobowale, A, Birks, E (2004) Bridging the language barrier: The use of interpreters in primary care nursing. Health and Social Care in the

Community 12(5), 407-413.

Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red.) (2008) Tillämpad kvalitativ forskning

inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.

Hanssen, I (2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Pozkal, Polen: Studentlitteratur.

Hultsjö, S, Hjelm, K (2005) Immigrants in emergency care: Swedish health care staff’s experiences. International Nursing Review 52, 276-285.

(21)

20 Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763

Jirwe, M, Gerrish, K, Emami, A (2010) Student nurses’ experiences of

communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring

Science; 2010; 24; 436-444.

Karolinska institutet (2011) Svensk MeSH [Elektronisk] Tillgänglig: <http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm> [2011-11-07]

Lundgren, U, Andersson, B-E, Berntsson, G, Dahlqvist, F, Gran, B, Halldén, O, Widengren, G, Andreasson, M (1996) Pedagogisk uppslagsbok utan pekpinnar. Värnamo: Lärarförbundets Förlag

McLeod, R (1996) Your Next Patient Does Not Speak English: Translation and Interpretation in Today’s Busy Office. Adv Prac Nurs Q, 1996, 2(2), 10-14. Migrationsinfo (2011) a) [Elektronisk]Tillgänglig:

<http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/>[2011-09-29]

Migrationsinfo (2011) b) [Elektronisk]Tillgänglig:

<http://www.migrationsinfo.se/regional-statistik/skne-In/>[2011-09-29]

Ngo-Metzer, Q, Sorkin, D, Philips, R, Greenfield, S, Massagli, M, Clarridge, B, Kaplan, S (2007) Providing hi-quality Care for Limited English Proficient Patient: The importance of Language Concordance and Interpreter Use. Society of General

Internal Medicine 2007 November; 22(suppl 2): 324-330.

Nielsen, B, Birkelund, R (2009) Minority ethnic patients in the Danish healthcare system - a qualitative study of nurses’ experiences when meeting minority ethnic patients. Scandinavian Journal of Caring Science; 2009; 23; 431-437.

Polit, DF & Beck, CT (2010) Essentials of nursing research. Appraising Evidence

for Nursing Practice. (Sjunde upplagan). Philadelphia: Lippincott.

Region Skåne (2006) Riktlinjer för språktolkservice inom hälso- och sjukvården. Antagna av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2006-12-13, § 220.

<http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/riktlinjerspraktolkse rvice.pdf> [2012-02-14]

Schenker, Y, Perez-Stable E, Nickleach, D, Karliner, L (2011) Patterns of

Interpreter Use for Hospitalized Patients with Limited English Proficiency. J Gern

Intern Med 26(7):712-7.

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. (Artikelnr 2005-105-1).

Somerville, J (2007) The paradox of palliative care nursing across cultural boundaries. International Journal of Palliative Nursing, 2007, Vol 13, No 12. Svensk sjuksköterskeförening (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. ISBN: 92-95040-41-4.

(22)

21

Willman, A, Stoltz, P, Bahtsevani, C (2011) Evidensbaserad omvårdnad. En bro

mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.

Wish Garret, P, Dicksson, HG, Young, L, Klinken Whelan, A, Forero, R (2008) What do non-English-speaking ppatients value in acute care? Cultural

competency from the patient’s perspective: a qualitative study. Ethnicity & Health

(23)

22 Bilaga 1: Artikelmatris Author, year, country, title, journal

Aim Method Population Result Quality

Cioffi, RN 2003 Australia Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: Nurses’ experiences, International Journal of Nursing Studies Describing nurses’ experiences of communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting. Qualitative

Interviews with open-ended questions with duration of

approximately 45 minutes.

23 nurses with at least 5 years of experience of working with culturally and linguistically diverse patients in an acute care hospital participated.

The results point at the use and availability of interpreters.

It also shows that better access to interpreters influence the quality of care the nurses were able to give.

The result also view different kinds of strategies for an improved

communication with patients who do not speak the same language as he nurse, and it highlights the importance of positive attitudes

(24)

23 Author, year, country, title, journal

Eckhardt, R, et al 2006 Australia Culture and communication: identifying and overcoming the barriers in caring for non-English-speaking German patients, Diversity in Health and Social Care

To capture old, German-born people’s experience of inpatient hospitalization. Qualitative descriptive design Phenomenology In-depth, once-only semi-structured

interviews that lasted 1-2,5 h.

German-speaking, at least 55 years of age, living in New South Wales Southern Highlands and hospitalized with in the last 5 years. A total of 6 participants were recruited through local German club.

The result demonstrates the effect lack of communication had on already vulnerable patients.

It shows that the language barriers are a far bigger problem than the barriers arising from differences in culture. Doctors booked interpreters, but nurses did not. This led to misunderstandings, frustrations and unsafe practice.

(25)

Fatahi, N et al 2009 Sweden Nurse radiographers’ experiences of communication with patients who do not speak the native language, Journal of Advanced Nursing Exploring nurse radiographers’ experiences of examining patients who do not speak the native language.

Qualitative

Focus group interviews with 3-4 participants in each group.

A total of 3 groups. No time limit was set for the interview but they lasted approximately 50-70 minutes. 16 nurse radiographers from a radiology ward in Gothenburg, with at least 2 years of work experience in the field were asked to participate.

A total of 11 nurses, 9 women and 2 men followed through.

Need for interpreters were highly associated with different kinds of examinations.

Results point at the unsuitability for relatives, children and friends to be used as interpreters. This also included healthcare staff.

The professional

interpreters often lacked both time and knowledge for an optimal

interpretation.

(26)

Gerrish, K 2001

United Kingdom The nature and effect of

communication difficulties arising from interactions between district nurses and South Asian patients and their carers, Journal of Advanced Nursing Examining the nature and effects of communication difficulties between the nurses and South Asian patients. Qualitative and quantitative. An ethnographic case study.

First part of the study was in-depth interviews with managers, review of caseload allocations and local policy directives.

Second part consisted of observational study and in-depth interviews focusing on district nursing teams.

6 teams consisting of one district nurse and 2-4 other nurses. 4 teams had a majority of ethnic minority patients and in comparison with the other 2 teams that had a majority of white patients.

A big part of the teams South Asian patients had none or little understanding of spoken English.

Not using professional interpreters showed that these patients were disadvantaged.

Observed language barriers suggested that treatment regimes might not be fully understood.

(27)

Gerrish, K et al 2004 United Kingdom Bridging the language barrier: The use of interpreters in primary care nursing, Health and Social Care in the Community Explore the utilization of interpreting services by primary care nurses from the perspectives from the nurses, interpreters and minority ethnic communities. Qualitative A total of 13 focus group interviews were conducted, 5 with separate groups of nurses, 3 with separate groups of interpreters and 5 with patients from different minority ethnic

communities. The focus group consisting of patients were conducted in both English and the group’s native language. 5 groups of 3-8 nurses with different level of education. 3 groups of 3-6 interpreters recruited trough interpreting services working within the community healthcare. 5 group of 7-13 members of one of the identified minority ethnic community within a city in north of England were recruited using different community groups.

The use of interpreter services varied considerable between the different groups of nurses.

The one’s that had received training in the use of interpreters were however more likely to use the service.

Many of the nurses perceived the services as inadequate and had to some extent accepted this and therefore relied mostly on family members to interpret.

(28)

Hultsjö, S et al 2005

Sweden Immigrants in emergency care: Swedish health care staff’s experiences,

International Nursing review

To identify whether staff in somatic and psychiatric

emergency care experienced

problems in the care of migrants, and if so to compare this.

Explorative qualitative method All respondents filled out a structured questionnaire regarding education and work experience. Semi-structured focus group interviews. Focus groups consisted of 3-6 participants and lasted approximately 1,5-2 h. The emergency ward of somatic and psychiatric care and the ambulance service were contacted.

Nurses with at least 2 years of experience in healthcare were included in the study. A total of 35 participants, 22 woman and 13 men.

Result shows difficulties with finding interpreters when needed. Hard to assess the patients need of care due to language barriers.

(29)

Jirwe, M et al 2010 Sweden Student nurses’ experiences of communication in cross-cultural care encounters, Scandinavian Journal of caring sciences To explore student nurses’ experiences of communicatio n in cross-cultural care encounters with patients from different cultural backgrounds. An explorative qualitative study. Semi structured interviews that lasted between 20-45 minutes.

4 of the interviews were conducted over the telephone and the other interviews took place at a clinical setting, the university or the participant’s home. 10 nurse students, 5 with Swedish background and 5 with an immigrant background who had participated in a course about transcultural nursing.

The population also had experience of working in multicultural care settings.

The greatest issue in caring for immigrant patients was the

difficulties arising from language barriers. The nurses felt the care became mechanistic and impersonal. The nurses had several strategies for

overcoming this barrier.

(30)

Nielsen, B et al 2009 Denmark Minority ethnic patients in the Danish healthcare sysem- a qualitative study of nurses´experiences when meeting minority ethnic patients, Scandinavian Journal of Caring Sciences To investigate nurses´ experiences of caring for patients with a minority ethnic background. Qualitative Explorative and

described design based on phenomenology. Interviews with open questions and

observations focusing on nurses interactions with patients.

4 female nurses with an ethnical Danish background and at least five years of professional

experience working in the same hospital department.

A major problem with caring for ethnic minority patients was difficulties in communication. This was time-consuming and nurses needed more resources in dealing with this problem.

Results also reveal nurses different attitudes within the same phenomena.

(31)

Somerville, J 2007 United kingdom The paradox of palliative care nursing across cultural boundaries, International Journal of Palliative Nursing Develop a theory to explain how palliative nurses care for people from diverse cultural backgrounds. Qualitative Modified grounded theory approach. Semi-structured, non-standardized interviews up to 45 minutes at the hospice. 5 hospice-based nurses and 5 community palliative nurses. Randomly selected nurses working in area with high ethnic minority population.

Palliative nursing across cultural boundaries was found to be paradoxical. The nurses made great efforts to obviate language- and cultural barriers. However they lacked both resources and education.

(32)

Wish Garrett, P et al 2008 Australia What do non-English-speaking patients value in acute care? Cultural competency from the patient´s perspective: a qualitative study,

Ethnicity & Health

To locate cultural competence within the experiential domain of the non-English-speaking patient. Qualitative Constructivist grounded theory approach. 7 language-specific focus groups held in the relevant community languages and

interpreted by a

professional health care interpreter continuously during the interview.

Participants were chosen from a previous large telephone interview study. 49 patients and 10 carers from non-English-speaking backgrounds were invited and accepted to attend the focus groups.

The most common issue was languagefacilitation. Patients experienced stress, fear and powerlessness due to language barriers. This compromised the care in many ways, administration of medication, treatment and compliance.

Professional interpreters were by the patients found to be crucial for overcoming the language barrier.

(33)

32

Bilaga 2: Granskningsmall för kvalitativa artiklar, modifierat efter Willman m fl (2011) Beskrivning av studien, till exempel metodval

Finns det ett tydligt syfte? Ja Nej Vet ej

Patient karakteristika Antal

Ålder Man/Kvinna

Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej

Etiskt resonemang? Ja Nej Vet ej

Urval

- Relevant? Ja Nej Vet ej

- Strategiskt? Ja Nej Vet ej

Metod för

- Urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Nej Vet ej - Datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

- Analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej

Giltighet

- Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Vet ej - Är resultatet relevant för studiens syfte? Ja Nej Vet ej Kommunicerbarhet

- Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej - Redovisas resultatet i förhållande

till en teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej

- Genereras teori? Ja Nej Vet ej

Huvudfynd

Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?

Sammanfattande bedömning av kvalitet