Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt konsekvenserna av detta : En litteraturstudie

Full text

(1)Examensarbete Filosofie kandidatexamen Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt konsekvenserna av detta En litteraturstudie. Factors affecting the nurse's work-related stress and the consequences of this A literature review. Författare: Yasmine Johansson och Zara Marcusson Handledare: Anette Sahlqvist Granskare: Marie Elf Examinator: Birgitta Jönsson Ämne: Omvårdnad Kurs: Examensarbete i omvårdnad, VÅ2012 Poäng: 15 hp Betygsdatum: 2012-01-20. Högskolan Dalarna 791 88 Falun Sweden Tel 023-77 80 00.

(2) SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda på vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar. De konsekvenser som tydligast dök upp genom studiernas resultat handlade om hur sjuksköterskorna kunde drabbas både psykiskt och fysiskt, samt hur det kunde leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker. Slutsats: Litteraturstudiens författare har utifrån resultatet kunnat dra slutsatsen av hur viktig en god arbetsmiljö är för att kunna erbjuda en trygg och säker vård. De faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress leder inte endast till konsekvenser för hur sjuksköterskan kan drabbas både psykiskt och fysiskt, utan kan även leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker. Nyckelord: Arbetsrelaterad, sjukhus, sjuksköterskor, stressfaktorer Keywords: Hospital, nurses, stressors, work related.

(3) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION…………………………………………………………………………….……………….1 Stress………………………………………………………………………………………………................1 Konsekvenser av stressrelaterade sjukdomar…………………………………………………………….2 Sjuksköterskans roll genom historien.…………………………………………………………………......3 Problemformulering…………………………………………………………………………………………..4 Syfte…………………………………………………………………………………………………………...4 Frågeställningar…………………………………………………………………………………………...…4 Definition av centrala begrepp……………………………………………………………………………..5 METOD…………………………………………………………………………………………………….....5 Design…………………………………………………………………………….………………….............5 Urval av litteratur………………………………………………………….………………………………....5 Värdering av artiklarnas kvalitet………………………………………………………………….……..…7 Analys………………………………………………………………………………………………..............7 Tillvägagångssätt…………………………………………………………………………..........................7 Forskningsetiska aspekter………………………………………………………………………….……...8 RESULTAT……………………………………………………………………………………………….....8 Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress………………………………….......8 Psykisk och fysisk arbetsmiljö……………………………………………………………………….…….8 Arbetsbelastning……………………………………………………………………………………..……...9 Organisatoriska omstruktureringar………………………………………………………………....…......9 Förväntningar och krav………………………………………………………………………………...…..10 Bakomliggande variabler………………………………………..……………………………….............. 10 Konsekvenser som uppkommer på grund av sjuksköterskans arbetsrelaterade stress……............11 Hur sjuksköterskan påverkas…………………………………………………………………………......11 Patientsäkerhet………………………………………………………………………………………..……12 Patientens syn på omvårdnad…..……………………………………………………………………......13 DISKUSSION…………………………………………………………………………………………..…..13 Sammanfattning av huvudresultaten………………………………………………………………..…...13 Resultatdiskussion…………………………………………………………………………………..……..13 Betydelsen av en god arbetsmiljö……………………………………………………………….............13 Sjukvårdens besparingar och omstruktureringar……………………………………………………….15 Metoddiskussion…………………………………………………………………………….……..............16 Slutsats……………………………………………………………………………………………………...16 Förslag till vidare forskning……………………………………………………………………….............18 REFERENSER……………………………………………………………………………………………..19 Bilaga I……………………………………………………………………………………………...…….....22 Bilaga II…………………………………………………………………………………………...…...........23 Bilaga III………………………………………………………………………………………………….….24.

(4) INTRODUKTION Stress Stress är en naturlig reaktion på fysiska, mentala och känslomässiga påfrestningar av olika slag och är något som uppstår för att återställa balansen mellan omgivningens och de egna kraven (Hälsosidorna). Lewis (1993) menar att det finns stress som kan påverka många människor samtidigt som exempelvis vid olika former av katastrofer, dels kan stress även påverka mindre grupper människor som på något sätt är relaterade till varandra. Exempel på detta är när ett dödsfall inträffar inom en familj, när vissa personer ur en arbetsgrupp hotas av arbetslöshet, att tvingas byta bostad eller bryta upp från ett förhållande. Stress kan även påverka individen genom upplevelser av konflikt mellan karriär och familj eller uppsägning. Hjort (2010) styrker att stress i grund och botten kan ses som något positivt, då det gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Stress kan liknas vid att kroppen slår larm om att någonting är fel och är någonting som alltid har funnits hos människan. Enligt Hjort (2010) kan stress ses som en kroppslig försvarsreaktion genom att pulsen ökar, musklerna spänns, blodtrycket höjs och andningen blir häftigare: ett sätt för människan att förbereda sig för eventuella faror. Denna reaktion var vid stenåldern en nödvändighet för att överleva, då det rörde sig om korta stresstoppar vid faror, men efter att farorna försvunnit har kroppen kunnat återgå till sitt normala tillstånd. Lewis (1993) menar att begreppet stress i dagens samhälle används i tid och otid och att det ofta hänger samman med negativa händelser som drabbar oss människor. Utifrån det påpekar Lewis även att stress inte alltid är något negativt, utan att det kan vara nyttigt. Liksom att personers uppfattning och förmåga att hantera stress kan vara olika. Anser till exempel en individ att en situation är outhärdligt stressfull, kan någon annan anse samma situation vara behagligt stimulerande. Frankenhaeuser (1993) menar att stress är något som vanligen associeras till högt tempo. Förvisso kan ett monotont och enformigt arbete vara minst lika mödosamt, vilket beror på att hjärnan bör ha ett måttligt starkt och omväxlande inflöde av inverkan från omgivningen för att fungera bra. Hasselgren och Langer (2007) menar att i dagens samhälle möter människan inte samma fysiska hot såsom när våra förfäder hotades av vilda djur och andra faror. De menar att ”stenåldersmänniskans försvar mot en akut hotande fara har blivit nutidens kroniska stress” (s. 130) och att människan idag möts i större utsträckning av psykiska påfrestningar 1.

(5) som exempelvis tristess, konflikter, gräl och orättvisor. Detta är en stresspåverkan som kroppen har svårare att hantera, speciellt om det pågår under längre tid, menar Hasselgren och Langer (2007). Konsekvenser av stressrelaterade sjukdomar Hasselgren och Langer (2007) nämner att stress bland annat kan kännas igen genom fysiska symtom som exempelvis hjärtklappning, huvudvärk, svettningar och aptitlöshet. Samtidigt kan psykiska symtom och påfrestningar uppstå som till exempel minnesproblematik, koncentrationssvårigheter, irritabilitet och aggression. På sikt kan stress bland annat bidra till ett förhöjt blodtryck, magsår, matsmältningsproblematik, sömnproblematik, muskelsmärta, huvudvärk och depression. Ovanstående fysiska och psykiska symtom är något som kan uppträda gradvis, men i vissa fall händer det också att man plötsligt ”går in i väggen”, att utmattningssymtom uppstår och som i sin tur kan leda till utbrändhet. I dessa fall är det inte ovanligt med sjukskrivningar och att det kan ta lång tid att komma tillbaka till sitt tidigare jag. Även Lewis (1993) påpekar i sin bok att en av de mest vanliga destruktiva konsekvenserna av svår, kronisk stress är ”utbrändhetssyndromet”. Att bli utbränd menar författaren kan leda till sömnproblem, svårt att äta, depression, hopplöshetskänsla, vrede och förbittring, en stark motvilja att gå till jobbet samt en ökad förekomst av sjukdomssymtom som förkylning, influensa och huvudvärk. När kroppen befinner sig i stress är den både utsatt för angrepp inifrån och dessutom mer försvarslös mot attacker utifrån . Upplever människan däremot psykiskt välmående är chansen större att klara påfrestningar utan att hälsan tar skada (Frankenhaeuser, 1993). Arbetsmiljöverket (2010) har utarbetat en rapport där de försökt sammanställa hälsoproblem orsakade av arbetet för män och kvinnor som arbetar inom den svenska arbetsmarknaden. I rapporten visas att både kvinnor och män redogör för att stress och psykiska påfrestningar är bland de vanligaste redovisade orsakerna till arbetsrelaterade besvär. Det är fler kvinnor än män som upplever detta och rapporten uppger bland annat att var tionde kvinna anger stress och psykiska påfrestningar som främsta orsak till sina arbetsorsakande besvär. Utifrån rapporten som Arbetsmiljöverket gav ut under år 2010 uppkom att problematik med arbetsorsakande besvär var något som ledde till en sjukfrånvaro hos 29 procent av kvinnorna och 27 procent av männen. Enligt Frankenhaeuser (1993) är kvinnor mer angelägna att söka vård och ta lugnande läkemedel än vad männen är. Vad det beror på är svårt att säga, men en 2.

(6) tolkning är att kvinnor är mer observanta över sina symtom och att det kan ligga i den traditionella mansrollen att inte gå till en läkare för ”minsta lilla”. Lewis (1993) nämner i sin bok att redan under början av 1990-talet sågs att stressrelaterade sjukdomar var något som ledde till förlorade arbetsdagar. I Storbritannien ansågs 40 procent av sjukfrånvaron från arbetsplatser vara orsakat av stress och i USA gick mer än 40 miljoner arbetsdagar per år förlorade, gällande stressrelaterade sjukdomar. Aiken et al. (2001) påtalar det faktum att sjuksköterskors tillfredsställelse med arbetet och nivåer av utbrändhet är viktigt, då det framkom i studien att majoriteten av de deltagande sjuksköterskorna, från fem olika länder var missnöjda med deras arbete. Studien påtalar även i sin helhet att sjukhusen i framtiden kan möta stora problem såvida inte de negativa trenderna av anställning och tillbakadragande av personal upphör. Sjuksköterskans roll genom historien Sedan långt tillbaka i tiden har framför allt kvinnor arbetat med vård av sjuka (Götlind, 2010). Troligtvis på grund av att omvårdnad betraktades utföras bäst av kvinnor, då de ansågs vara bland annat vänliga, omhändertagande och moderliga (Andersson, 2001). Gustaf Petrén berättade någon gång under år 1925 för en grupp färdigutbildade sjuksköterskor vad en ledande läkare värdesatte hos dåtidens sjuksköterskor; ”Sjuksköterskegärningen får ej bliva eller betraktas som ett vanligt yrkesarbete, den måste ha kvar ett starkt ideellt inslag, något av kall och livsuppgift, om icke något för all sjukvårdsverksamhet oersättligt värdefullt skall gå förlorat” (Wendt, 1998, s. 28). Trots att sjuksköterskan ansågs vara underlägsen läkaren, som assisterades av henne av och till ansåg sjuksköterskan redan 1912 att hon hade en egen position, ett eget ansvarsområde att ta hand om och inte enbart vara till lags för sin så kallade överordnade (Götlind, 2010). Wendt (1998) berättar att i början på 1920-talet betraktades 25 vårdplatser vara maxgränsen för bara en sjuksköterska att ha hand om. Dessutom förändrades arbetstiden från tio till åtta timmars arbetsdag. Under 1960-talet konstaterade Sveriges sjuksköterskor att det fanns diffusa gränser över deras uppgifter och ansvar, vilket i sin tur skapade oro och osäkerhet. De menade att bland annat personalbrist och icke tillfredsställande arbetsorganisation gjorde det svårt att ge patienterna anpassad vård, eftersom de tekniska inslagen i vården tog mycket fokus.. 3.

(7) Wendt (1998) skriver vidare om sjuksköterskans arbetsuppgifter, där Petrén år 1935 jämförde sjuksköterskans arbetsuppgifter med dåtidens husmoder. Det rörde sig om bland annat städning och vädring av patientsalar, dagrum och korridorer, att dela upp arbetet över personalstyrkan och se över deras ledigheter. Det var inte heller ovanligt att sjuksköterskan dessutom höll koll på tvättningen av säng- och patientkläder, tog hand om in- och utskrivningen av patienterna, omhändertog och undervisade elever och hade ansvar om avdelningens medicintekniska produkter. Sjuksköterskan skulle se till att prover och temperaturtagningar utförts, ha allt klart inför ronden och kunna ge besked till läkarna om patienterna och de observationer hon gjort. Några av dåtidens arbetsuppgifter är inte helt olikt de nutida som finns, trots att det i skrivande stund skiljer mer än 75 år emellan dem. Dagens legitimerade sjuksköterskor ska bland annat enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning (2005) ha en förmåga att tillämpa omvårdnadsprocessen och tillgodose patientens basala och individuella behov av omvårdad, dokumentera, organisera och/eller delta i teamarbete kring patienten, medverka i arbetsmiljöarbetet, uppmärksamma och förebygga arbetsrelaterade risker. Dessutom ingår även idag att utföra ordinationer, följa upp patientens tillstånd och att undervisa och handha studenter. Problemformulering Stress kan inneha både en positiv och negativ bemärkelse, men kan på sikt leda till allvarliga konsekvenser, som i det här fallet kan påverka den egna hälsan och arbetsförmågan hos människor. Utifrån detta menar litteraturstudiens författare, då sjuksköterskan idag har både liknande och helt andra arbetsuppgifter från förr, att det därför är av stor vikt att sammanställa aktuell forskning angående vilka faktorer som utlöser sjuksköterskans arbetsrelaterade stress. Detta främst för att i framtiden motverka de konsekvenser detta kan leda till samt att kunna erbjuda bästa möjliga omvårdnad. Syfte Att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att undersöka vilka konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningar Vilka faktorer påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress? 4.

(8) Vilka konsekvenser kan sjuksköterskans arbetsrelaterade stress leda till? Definition av centrala begrepp Stress: är ett tillstånd som kan definieras av ökad psykologisk, fysiologisk och beteendemässig beredskap (Jonsdottir & Ursin, 2008). Stress definieras i denna litteraturstudie som en negativ innebörd.. METOD Design Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie. Urval av litteratur Inklusionskriterier: De utvalda artiklar som använts har handlat om sjuksköterskor som arbetat med somatisk vård på sjukhus, vilket innebär en sjukvård av kroppsligt sjuka människor (Malmström, Györki & Sjögren, 2002). Artiklarna skulle vara engelskspråkiga och blev publicerade mellan 2001-2011. Exklusionskriterier: De artiklar som exkluderades handlade om studenter, läkare, undersköterskor, var litteraturstudier, sekundärkällor eller handlade om psykiatrisk vård. Artikelsökningen skedde mellan 5 – 14 oktober 2011. Tillsammans med sökorden användes kontinuerligt AND för att tillgå så många träffar som möjligt. Däremot användes NOT i samband med sökordet psychiatric i och med exklusionskriterierna, för att i ett tidigt skede kunna utesluta icke relevanta artiklar. De sökord som användes i olika kombinationer var: stress, stressors, factors, coping, hospital, nurses, patient, experience, occupational, nursing staff, work environment, work related och psychiatric (se tabell 1). Tabell 1. Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar Databas. Sökord. Antal träffar. Antal lästa titlar. Antal lästa abstrakt. PubMed. Stress AND Factors AND Nurses. 41234 10540 65. 0 0 65. 0 0 5. Stress AND Nurses AND Coping AND Hospital. 41324 161 28 17. 0 0 0 17. 0 0 0 3. PubMed. Antal utvalda artiklar till resultat. ( ) = bortfall. 1. Limitationer. Free full text Publicerad: 2005-2011 Engelska Free full text Publicerad:2005-2011 Engelska. 1. 5.

(9) PubMed. CINAHL. CINAHL. CINAHL. CINAHL. CINAHL. CINAHL. CINAHL. CINAHL. Stressors AND Nurses. 1539 19. 0 19. 0 1. 1. Stressors AND Occupational AND Nurses AND Hospital. 517 119 45 16. 0 0 0 16. 0 0 0 4. 2(1). Occupational AND Stress AND Hospital AND Nurses Stress AND Factors AND Nurses AND Hospital AND Experience Nursing staff AND Stress AND Hospital. 7954 1533 204 146 7843 4163 613 171 44 5626 333 184. 0 0 0 60 0 0 0 0 44 0 0 30. 0 0 0 7 0 0 0 0 10 0 0 5. Stressors AND Occupational AND Nurses NOT Psychiatric. 517 119 43 39. 0 0 0 39. 0 0 0 5. Stressors AND Work related AND Nurses AND Hospital AND Work environment Stressors AND Nurses AND Work AND Hospital Nurses AND Stress AND Hospital AND Occupational. 728 76 25 9 6 517 81 44 17 32822 1018 234 144. 0 0 0 0 6 0 0 0 17 0 0 0 60. 0 0 0 0 1 0 0 0 2 0 0 0 4. Free full text Publicerad:2005-2011 Engelska Full text Peer Reviewed Publicerad: 2005-2011 Engelska Full text Peer Reviewed Publicerad: 2005-2011 Engelska Full text Peer Reviewed Publicerad: 2005-2011. 1. 2(2). 1. Full text Peer Reviewed Publicerad: 2005-2011. 3. Full text Peer reviewed Publicerad: 2005-2011 Engelska Full text Peer reviewed Publicerad: 2001-2011. 1 Full text Peer reviewed Publicerad: 2005-2011 Engelska Full text Peer reviewed Publicerad: 2005-2011 Engelska. 1. 2. Tabell 1.2. Sökstrategi vid manuell sökning Databas. Google scholar. Tagen från ref-listan i. Artikeln i ref-listans. Titel på vald artikel till. artikel:. författare. resultat. Work-related stress, education and workability among hospital nurses. Golubic, R., Milosevic, M., Knezevic, B. & Mustajbegovic, J. (2009).. Patient safety and jobrelated stress: A focus group study. Vald artikels författare Berland, A., Natvig, G.K. & Gundersen, D. (2008).. 6.

(10) Värdering av artiklarnas kvalitet Artiklarnas kvalitet granskades enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmall av William, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengströms (2008) gällande kvantitativa och kvalitativa ansatser (bilaga I och II). De modifierade granskningsmallarna bygger på frågor som; om abstraktet och titeln motsvarar studiens innehåll, om introduktionen, syfte, metod, inklusions- och exklusionskriterier, urvalsmetoder, population, datainsamling, analys, bortfall, validitet, etiska aspekter och studiens kliniska värde. Vid användningen av granskningsmallarna har artiklarna tilldelats en poäng för varje fråga som kunnat svarats ja på. Den totala poängen för de olika mallarna har varit kvantitativa 29 poäng och kvalitativa 25 poäng. Av de 14 utvalda vetenskapliga artiklarna uppnådde fem av de kvantitativa artiklarna medelkvalitet, fyra uppnådde hög kvalitet och en artikel hamnade strax under medel, vilket resulterade i låg kvalitet relaterat till poängsättningen. Av de kvalitativa artiklarna uppnådde två medelkvalitet och en fick hög kvalitet. En artikel var både av kvalitativ och kvantitativ ansats, vilken poängsattes till medelkvalitet (se bilaga III gällande redovisning av kvalitetspoäng). Analys För att analysera artiklarna delades först artiklarnas titlar och abstrakt in utifrån litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Efter flera genomläsningar av artiklarna strukturerades resultaten upp och indelades i olika områden. Totalt utvanns åtta områden som handlade om psykisk och fysisk arbetsmiljö, arbetsbelastning, organisatoriska omstruktureringar, förväntningar och krav, bakomliggande variabler, hur sjuksköterskan påverkas, patientsäkerhet samt patientens syn på omvårdnaden. Det resultat som inte var relevanta gentemot frågeställningarna uteslöts. Det slutgiltiga resultatet sammanställdes därefter deskriptivt. Tillvägagångssätt Vid sökande av material till litteraturstudien har arbetet mestadels gjorts gemensamt, men även var för sig. Vid granskning av artiklarnas kvalitet, har författarna först var för sig läst igenom alla relevanta artiklar för att sedan tillsammans gå igenom antal givna poäng. Uppsatsen har skrivits tillsammans förutom vid introduktionen och resultatdelen, där arbetet delats upp mellan författarna.. 7.

(11) Forskningsetiska aspekter Att presentera alla funna resultat liksom att presentera samtliga artiklar är något Forsberg och Wengström (2008) beskriver som etiskt korrekt, oavsett om artiklarna stödjer författarnas egna värderingar och åsikter eller ej. Detta är något författarna har förhållit sig till, att vara objektiva. Författarna har i och med detta försökt återge artiklarnas resultat sanningsenligt samt använt sig av korrekt referenshantering för att förtydliga vem eller vilka källorna kommer ifrån.. RESULTAT Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att undersöka vilka konsekvenser detta kan leda till. Resultatet redovisas i löpande text med följande rubriker utifrån författarnas tidigare nämnda frågeställningar och berör psykisk och fysisk arbetsmiljö, arbetsbelastning, organisatoriska omstruktureringar, förväntningar och krav, bakomliggande variabler, hur sjuksköterskan påverkas, patientsäkerhet samt patientens syn på omvårdnaden. Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress Psykisk och fysisk arbetsmiljö Analysen ur litteraturstudien visade en tydlig inriktning gällande sjuksköterskans arbetsmiljö. En bristande arbetsmiljö är något som är associerat med stress menar Rodrigues och de Sousa Ferreria (2011), som i sin portugisiska studie påpekar att detta är något som de flesta av de deltagande intensivvårdssjuksköterskorna upplevde. I studien nämns bland annat att buller var något som påverkade den fysiska arbetsmiljön negativt. Men också att arbeta skift, det vill säga att arbeta dagar, kvällar och nätter om vartannat, var sådant som resulterade i ökade stressnivåer. Det lyftes även fram att ju mer stressnivåerna ökade, desto sämre stämning blev det inom arbetsgruppen. Gholamzadeh, Sharif och Rad (2011) undersökte arbetsrelaterade stressfaktorer för sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningar i Iran. Även där handlade stressfaktorerna till största del om den fysiska arbetsmiljön, att bli utsatt för risker angående hälsa och säkerhet samt icke adekvat utrustning. Dessutom visade det sig handla om att frånvaro av läkare vid medicinska nödsituationer samt att hantera situationer med patienter 8.

(12) eller deras anhöriga, att möta deras ilska, kritik eller aggressiva beteende som stressfulla faktorer. Chen, Lin, Wang och Hou (2009) påpekade i sin taiwanesiska studie att operationssjuksköterskorna som deltog i studien upplevde patientsäkerheten som den mest påfrestande faktorn relaterat till stress. I den kroatiska studien av Golubic, Milosevic, Knezevic och Mustajbegovic (2009) visade det sig handla om att bli utsatt för vissa risker, däribland gällande cytostatika hantering, risken att bli utsatt för infektioner genom att vårda infekterade patienter och hantering av vassa föremål. Även här ansågs det stressande att arbeta skift, övertid och nattetid. Wu, Chi, Chen, Wang och Jin (2010) beskriver i sin studie från Kina, att arbetsrelaterad stress kunde förknippas med att arbeta nattskift, antal arbetstimmar i veckan, vilken arbetsgrad sjuksköterskorna hade samt hur relationen mellan sjuksköterska och patient var. I en studie från Jordanien av Hamaideh, Mrayyan, Mudallal, Faouri och Khasawneh (2008) beskrevs faktorn att bemöta död och döende som en av de främsta stressfaktorerna, liksom osäkerhet gällande behandlingar, otillräckliga förberedelser, konflikter med läkare och andra sjuksköterskor samt brist på stöd som påverkande faktorer. Arbetsbelastning En del i litteraturstudiens analys påvisade det faktum att hög arbetsbelastning var något som påverkade sjuksköterskornas arbete. Bland annat framkom i studien av Rodrigues och de Sousa Ferreria (2011) att hög arbetsbelastning var något som associerades med högre stressnivåer bland sjuksköterskorna som deltog, vilket även bekräftades av Gholamzadeh et al (2011). Su, Boore, Jenkins, Liu och Yang (2009) beskriver i sin taiwanesiska studie att intensivvårdssjuksköterskorna som deltog i studien upplevde hög arbetsbelastning, då deras chefer i sjukvårdsledningen satte höga krav och ökade arbetsuppgifterna till dem i samband med så kallade kvalitetskontroller av omvårdnaden på sjukhusen. Detta gjordes för att försöka klara granskningen, men i och med det ökade inte bara arbetsbelastningen utan dessutom stressnivåerna för sjuksköterskorna. Organisatoriska omstruktureringar Genom litteraturstudiens analys framkom det att besparingar och omstruktureringar inom hälso- och sjukvården var en klar stressfaktor. Vilket styrks genom de sjuksköterskor som deltog i studien skriven av Su et al (2009). Detta resulterade bland annat i färre sjuksköterskor per arbetsskift, anställningsstopp, olika betalt för samma arbete samt ständiga förändringar 9.

(13) kring sjukhusens principer. Brown, Zijlstra och Lyons (2006) undersökte och bekräftar gällande organisatoriska omstruktureringar i sin studie från Storbritannien att sjuksköterskor som var påverkade av detta upplevde stress jämfört med de sjuksköterskor som inte drabbades av omstruktureringar. Enligt Golubic et al (2009) påvisades dessutom några stressfulla punkter kring organisatoriska problem som till exempel otillräckligt antal medarbetare, tidsbrist, oväntade händelser som inträffade samt administrativa arbetsuppgifter. I en studie från Sverige skriven av Hertting, Nilsson, Theorell och Larsson (2004) beskrevs vilka psykosociala stressfaktorer som uppkom hos sjuksköterskor efter omfattande omstruktureringar och nedskärningar. Bland annat fann sjuksköterskorna svårigheter att varva ner, balansera arbete och privatliv samt upplevde oro inför den framtida hälso- och sjukvården. Dessutom framkom stressfaktorer som upplevd misstro till arbetsgivaren på grund av uppsägningar och omlokalisering av personal och fler krävande arbetsuppgifter men samma lön som tidigare. Det ansågs även av sjuksköterskorna som deltog vara stressande att vara en del av en fortsatt instabil och ineffektiv arbetsmiljö. Chen et al (2009) beskrev i sin studie att den mest återkommande faktorn som påverkade stressnivåerna för de deltagande operationssjuksköterskorna handlade om besparingar. Att minska kostnader, arbetskraft och samtidigt öka effektiviteten sågs som stressande. Förväntningar och krav Litteraturstudiens analys belyste även det faktum att de höga förväntningarna och krav som ställdes på sjuksköterskor handlade bland annat om allmänhetens förväntningar och ofullständiga förståelse för det arbete en sjuksköterska utför. Detta var något som påverkade sjuksköterskors stressnivåer, menar Su et al (2009). Det visade sig även att läkarna hade höga förväntningar på sjuksköterskorna, att de ofta var beroende av dem samt att de förväntades ta hand om uppgifter som egentligen hörde till läkarnas domän. Dessutom förväntades sjuksköterskorna att inte säga emot utan endast lyda order. Berland, Natvig och Gundersen (2008) påpekade i sin norska studie att sjuksköterskor som arbetade inom anestesiologi, operationssjukvård samt intensivvård upplevde att ökade arbetskrav och tidspress var en bidragande faktor till sin arbetsrelaterade stress. Bakomliggande variabler Genom litteraturstudien framkom det att skillnader gällande faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress kunde ha samband med bakomliggande variabler. 10.

(14) Rodrigues och de Sousa Ferreria (2011) påpekade i sin studie att sjuksköterskor som var skilda eller levde i ett fast förhållande upplevde att bemöta patienter och familjemedlemmar som en källa till stress. Rodrigues och de Sousa Ferreria menar också att sjuksköterskorna som befinner sig i början av deras karriär (mindre än sex års erfarenhet av professionen sjuksköterska) rent generellt upplever en högre stressnivå. Sjuksköterskor som endast hade ett begränsat anställningsavtal upplevde högre stressnivåer än de som hade ett fast anställningsavtal. Gällande variabler som ålder och kön kunde Rodrigues och de Sousa Ferreria inte se att ålder skulle ha någon speciell betydelse. Likaså kunde det ses i denna studie att kvinnorna upplevde högre stressnivåer än de manliga sjuksköterskorna, men att det inte var av tillräcklig stor skillnad för att ha någon generell betydelse. Chen et al (2009) påvisade att de operationssjuksköterskor som hade mer än två barn upplevde en lägre stressnivå gällande flera olika faktorer, jämfört med dem som visade sig uppleva de högsta stressnivåerna: nämligen de utan barn. Chan (2008) kunde i sin studie från Hong Kong, som handlade om faktorer som påverkade sömnen bland sjuksköterskor som arbetade skift, se att det fanns ett samband mellan högre ålder, att ha barn och antal års arbetserfarenhet. I Golubic et al (2009) hade de via ett frågeformulär undersökt personalens egna tankar om deras arbetsförmåga relaterat till bland annat upplevd arbetsbelastning, antal och grad av personliga sjukdomstillstånd, tidigare sjukanmälningar samt personliga mentala resurser både gällande arbetet och på fritiden. I studien framkom när det jämfördes med grad av utbildningsnivå att bland de sjuksköterskor med ansedd låg arbetsförmåga hade utbildningsnivån betydelse. Det visade sig att ju lägre utbildning, desto mer förekom upplevda stressfaktorer och vice versa. Konsekvenser som uppkommer på grund av sjuksköterskans arbetsrelaterade stress Hur sjuksköterskan påverkas Genom den utförda litteraturstudien uppmärksammandes det faktum att sjuksköterskor kunde påverkas av de stressrelaterade faktorerna på individnivå. Rodrigues och de Sousa Ferreria (2011) nämnde i sin studie att det buller som påverkade den fysiska arbetsmiljön negativt 11.

(15) visade sig även kunna leda till en bristande koncentrationsförmåga, större irritabilitet, en ökad stresskänsla samt utmattning bland sjuksköterskorna. Likaså tar Kawano (2005) upp i sin studie att faktorer som arbetsmiljön, relationer med medarbetare, grad av kontroll över arbetet och stöd från familj, vänner och medarbetare visade ett samband med konsekvenser som irritation, trötthet, ängslan, depression och somatiska symtom. I studien av Berland et al (2008) visade det sig att när sjuksköterskorna upplevde brist på socialt stöd och respekt från personalgruppen, kunde detta leda till konsekvenser i arbetet. Bristande koncentrationsförmåga och tankeprocesser som blev avbrutna ledde till att misstag begicks i utförandet av arbetet. Dessutom uppkom osäkerhet, verbala övergrepp i arbetet bland personalen samt en instabilitet och oförmåga att agera. Detta var något som ej sågs som fördelaktigt vid akuta situationer och lyftes fram som problematiskt och energikrävande. Chan (2008) undersökte vilka faktorer som var associerat med upplevd sömnkvalitet hos sjuksköterskor som arbetar skift. Resultatet till studien visade att mer än 70 procent av de sjuksköterskor som arbetade skift upplevde otillräcklig sömn, vilket kunde handla om att de inte kunde somna, att vakna under natten eller att vakna tidigt på morgonen. Chan menar vidare att sömnproblem relaterat till skiftarbete kunde leda till att inte känna sig utvilad efter uppvaknandet, att uppleva mental trötthet och utmattning. Patientsäkerhet Genom litteraturstudiens analys framkom att inte endast sjuksköterskans egna hälsa och arbetsförmåga påverkades, det visade sig även att patienterna blev berörda. Elfering, Semmer och Grebner (2006) undersökte i sin studie vilka arbetsrelaterade stressfaktorer som var mest frekventa, sett ur nyexaminerade sjuksköterskors synvinkel. Det visade sig att från 314 arbetsrelaterade händelser som rapporterades som stressfaktorer av de deltagande sjuksköterskorna, handlade omkring 20 procent om patientsäkerheten. Detta kunde handla om och leda till felaktig och/eller ofullständig dokumentation, felmedicinering samt otillräckliga eller bortglömda genomgångar av patienterna. Berland et al (2008) beskrev att patientsäkerheten kunde bli påverkad av en ohälsosam arbetsmiljö och att relationerna mellan kollegorna kunde bli så ansträngd att det i sin tur skulle kunna påverka patientsäkerheten. Resultatet av studien visade också att det fanns otillräcklig tid för underhållning av arbetsutrustning och för läkemedelsförberedelser gällande 12.

(16) den tidsbrist som personalen utsattes för i relation till den höga arbetsbelastningen och arbetstempot. Detta i sin tur kunde leda till att de dagliga och regelbundna morgonrutinerna inte hann slutföras inom dagordningen. Patientens syn på omvårdanden Det påvisades vidare utifrån den genomförda litteraturstudien att patientens syn på omvårdnaden kunde influeras. Teng, Hsiao och Chou (2010) angav i sin studie från Taiwan att om sjuksköterskorna upplevde sig vara stressade påverkades patienternas syn på omvårdnaden av detta, jämfört med synen på omvårdnaden av de sjuksköterskor som ej upplevde sig stressade. Studien visade att patienternas uppfattning gällande lyhördhet, pålitlighet, trygghet och ansvar från sjuksköterskornas sida angående omvårdnaden påverkades negativt. Patienterna upplevde dock ingen skillnad angående hur sjuksköterskorna bemötte dem empatiskt oavsett vilken stressnivå som upplevdes av sjuksköterskorna.. DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultaten De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hälso- och säkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom även att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nämnda stressfaktorerna bland artiklarna, liksom arbetsbelastning, krav och förväntningar. De konsekvenser som tydligast dök upp genom studiernas resultat handlade om hur sjuksköterskorna kunde drabbas både psykiskt och fysiskt, samt hur det kunde leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker. Resultatdiskussion Betydelsen av en god arbetsmiljö I dagens samhälle möter människan i större utsträckning psykiska påfrestningar genom exempelvis konflikter, orättvisor och tristess. Pågår det under en längre tid kan det vara svårt för kroppen att hantera detta vilket kan leda till förhöjt blodtryck, magsår, matsmältningsproblematik, sömnproblematik, muskelsmärta, huvudvärk och depression, menar Hasselgren och Langer (2007). Lewis (1993) påpekar dock innebörden i att stress inte alltid behöver vara något negativt, utan att det till och med kan vara nyttigt. Detta är något som även Frankenhaeuser (1993) styrker. Frankenhaeuser menar att det inte är möjligt att helt 13.

(17) undvika stress, vilket ej heller är lämpligt. Stress kan vara utvecklande och utmanande vilket kan få människan att växa. Det är först när det är för mycket och långvarig stress som kan göra skada för den enskilde individen. Något som på sikt kan leda till dessa skadliga konsekvenser handlar enligt Rodrigues och de Sousa Ferreria (2011) om en hög arbetsbelastning och en bristande arbetsmiljö. Då detta är något som associeras med högre stressnivåer bland sjuksköterskorna som deltog i deras studie. Frankenhaeuser (1993) menar att det oftast är de arbetsrelaterade kraven som antingen är orimligt höga eller alldeles för få vilket också skulle kunna leda till understimulation. Det innebär att det är arbetssituationen, arbetsuppgifternas innebörd, innehåll eller ledarskapet som ska ändras på. Frankenhaeuser menar fortsättningsvis att om arbetets krav kan organiseras och anpassas minskar den arbetsrelaterade stressens skadliga effekter. Hasselgren och Langer (2007) påpekar dock att om inte kraven anpassas i relation till förutsättningarna kan det istället leda till att utmattningssymtom uppstår. Något som i sin tur kan leda till utbrändhet och i vissa fall även sjukskrivningar. Litteraturstudiens författare har under utbildningens verksamhetsförlagda utbildning lagt märke till att sjuksköterskor har mycket att göra under sina arbetsdagar. Bland annat omhändertagande av flertalet patienter som handlar om allt från grundläggande omvårdnad, administrering och distribuering av mediciner, mätvärden att hålla uppsikt över, planera och organisera omvårdandsmål, att ronda med läkare, dokumentera och så vidare. Allt detta är både energi- och tidskrävande, vilket till synes kan leda till att sjuksköterskan prioriterar bort sina raster, för att hinna med dagens göromål. Ett högt tempo och arbetsbelastning kan leda till att tid för reflektion, planering och återhämtning går förlorad. Detta skulle inte enbart kunna leda till ett minskat välmående för sjuksköterskorna, utan även att vårdkvaliteten blir sämre. En av faktorerna som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress handlar om den egna psykiska arbetsmiljön, bland annat hur relationerna mellan kollegorna i arbetsgrupperna kunde påverka både den egna stressnivån men även leda till konsekvenser i arbetet (Gholamzadeh et al, 2011). Det kunde också handla om den fysiska arbetsmiljön i avseende för den egna hälsan och säkerheten relaterat till bland annat vassa föremål, läkemedelshantering och risken att bli smittad av exempelvis infektioner (Golubic et al, 2009).. 14.

(18) Berland et al (2008) påvisade i sin studie att när sjuksköterskorna upplevde brist på socialt stöd och respekt från personalgruppen, kunde detta leda till konsekvenser i arbetet. Bristande koncentrationsförmåga, tankeprocesser som blev avbrutna och ledde till att misstag begicks i utförandet av arbetet var några av de saker som nämndes. Frankenhaeuser (1993) påtalar vikten av det sociala stödet från arbetskamraterna och menar vidare att det gör hälsan gott och minskar riskerna för bland annat depression. Författarna till litteraturstudien anser detta vara viktiga fynd i resultatet då det belyser betydelsen av ett bra och fungerande arbetsklimat. Om en god arbetsmiljö finns, kan det innebära att mindre arbetsrelaterade konsekvenser orsakade av stress skulle kunna förekomma. Detta gäller även konsekvenser gällande sjuksköterskan som individ samt hur patienterna kan påverkas. Att finna stöd hos de nya kollegorna som nyexaminerad sjuksköterska kan vara en viktig grund i möjligheten att inte bara känna sig trygg, utan även att utveckla sig själv i den nya professionen. Sjukvårdens besparingar och omstruktureringar Su et al (2009) beskrev att besparingar och omstruktureringar inom hälso- och sjukvården är en klar stressfaktor för sjuksköterskor. Nitzelius och Söderlöf (2008) beskriver även att hälsooch sjukvården visar upp en bild av hur den egna personalen mår och är något som oroar. Denna oroande bild över hur personalen mår skulle kunna kopplas samman med att personalen inom sjukvården känner en stor lojalitet gentemot sina patienter och att de av denna anledning accepterar en arbetsmiljö med brister. Stress tillsammans med brister i bemanning, begränsade möjligheter till återhämtning, handledning och stöd är problem som inte är ovanliga. Detta förvärras inte sällan av återkommande omorganisationer, besparingar och byten av lokaler. Enligt Su et al (2009) resulterade besparingar och omstruktureringar bland annat i färre sjuksköterskor per arbetsskift, anställningsstopp, olika betalt för samma arbete samt ständiga förändringar kring sjukhusens principer. Golubic et al (2009) påtalar också tidsbrist, oväntade händelser som inträffade samt administrativa arbetsuppgifter som stressfulla punkter. Hertting et al (2004) fann bland annat att sjuksköterskorna hade svårigheter att varva ner, balansera arbete och privatliv samt upplevde oro inför den framtida hälso- och sjukvården. Det visade sig även finnas upplevd misstro till arbetsgivaren på grund av uppsägningar och omlokalisering av personal. Detta är något som litteraturstudiens författare anser vara av värde med tanke på hur dagens sjukvård präglas av de ovannämnda, besparingar och omstruktureringar. Det visar sig inte bara vara mycket att göra under arbetspassen som sjuksköterska, utan det finns även organisatoriska orosmoment som 15.

(19) påverkar hur sjuksköterskan ser på sitt arbete. Sjukvårdspersonal överlag hyser stor lojalitet för sitt yrke och sina patienter, trots detta anser författarna att det är av stor betydelse att visa sitt missnöje gällande arbetsbelastning, tidspress, besparingar och så vidare. Att arbeta inom sjukvården är ett serviceinriktat yrke med patienten i fokus, en arbetsplats för många människor där det handlar om att hjälpa, stötta och motivera till välmående. Författarna anser att det är av värde att sjukvårdspersonalen trivs och har en god arbetsmiljö för att kunna erbjuda en trygg och säker vård. Metoddiskussion Artiklarna har sökts via databaserna CINAHL och PubMed vilka enligt Polit och Beck (2008) är pålitliga och användbara databaser för sjuksköterskor. De sökord som användes i olika kombinationer var: stress, stressors, factors, coping, hospital, nurses, patient, experience, occupational, nursing staff, work environment, work related och psychiatric. Dessa användes då författarna till litteraturstudien ansåg de vara av mest relevans utifrån syftet, de frågeställningar som ställdes samt de valda inklusions- och exklusionskriterierna. De kriterier som valts inför litteraturstudien skulle handla om sjuksköterskor som arbetade med somatisk vård på sjukhus. Detta då författarna fann denna form av vård som den mest intressanta relaterat till författarnas kommande yrkesinriktningar. Artiklarna skulle dessutom vara engelskspråkiga relaterat till författarnas språkliga kunskaper och vara publicerade mellan år 2001-2011 då den mest aktuella forskningen eftersträvades. Författarna valde att exkludera de artiklar som handlade om andra yrkeskategorier än sjuksköterskor relaterat till litteraturstudiens frågeställningar, om artiklarna var tidigare litteraturstudier eller sekundärkällor. Polit och Beck (2008) påtalar att primärkällor i form av vetenskapliga artiklar är den mest tillförlitliga källan för en litteraturstudie då sekundärkällor sällan tenderar att vara helt objektiva och tar vanligtvis inte med all information från studien. Till sist exkluderades artiklar som var skrivna på andra språk än engelska och handlade om psykiatrisk vård. Författarna känner sig tillfreds att det resultat som har redovisats är pålitligt då båda författarna utifrån analysmetoden har gått igenom samtliga artiklars resultat ett flertal gånger för att sedan sammanställas. Vid eventuella funderingar och oförståelse av textens innehåll då ingen av författarna har engelska som modersmål, har den andre rådfrågats och ett beslut om relevansen att inkludera eller exkludera innehållet har tagits relaterat till språkförståelse.. 16.

(20) Författarna eftersträvade att inkludera de artiklar som uppnådde en kvalitet av minst medel. Trots det hade en artikel låg poäng, men eftersom det var den enda artikeln som hamnade precis under medelpoängen vid granskningen visade den sig dock ändå vara relevant, då den svarade på en av frågeställningarna. Utifrån detta menar författarna att den var av värde att ha med trots den låga poängen. Efter sökningen av artiklar och kvalitetsgranskningen så uteslöts tre artiklar som visade sig ej vara av relevans för studiens syfte, frågeställningar eller inklusionskriterier. Författarna till litteraturstudien vill dock understryka att sökstrategierna (tabell 1) till synes kan framträdas som osystematiskt. Vilket författarna i efterhand inser hade kunnat sökts på ett annorlunda och mer systematiskt sätt. Att exempelvis använda sig av samma sökord i båda databaserna samt i alla sökningar av artiklarna. Det framkommer även genom tabell 1 att litteraturstudiens författare inte konsekvent genom sökningarna läst alla träffars titlar, trots ett till tyckes acceptabelt antal träffar att läsa igenom. Anledningen till att alla titlar inte lästes igenom beror på att författarna ansåg titlarna bli alltmer icke relevanta desto längre ner i resultatlistan av sökningens artiklar som framkom. Detta kan ses som en svaghet i litteraturstudien då risken funnits att det kan ha uteslutit potentiella artiklar. Vad som skulle kunna gjorts annorlunda är att författarna innan sökningarna, kommit överens om att sätta en minimumgräns för vad som är relevant antal titlar att läsa igenom, innan sökningen avslutas. Denna vetskap kommer att följa med litteraturstudiens författare inför eventuella framtida studier. Majoriteten av artiklarna hade sitt ursprung från Asien och endast två stycken var från Norden. Därför vill författarna klargöra att skillnader i litteraturstudiens resultat från de valda artiklarna kan bottna i kulturella olikheter, förhållningssätt, arbetsuppgifter och sjuksköterskeutbildningar. Dessutom kan tyckas att litteraturstudien borde ha inriktats mer inom ett specifikt område som exempelvis medicin, kirurgi eller akutsjukvård. Eftersom det då möjligen hade kunnat påvisas tydligare att några av stressfaktorerna är mer specifikt förekommande för olika avdelningar. Därför kan litteraturstudiens resultat möjligen inte enbart generaliseras till svenska förhållanden samt specifika inriktningar inom den svenska sjukvården. Dock var studiernas resultat av relevans då artiklarna besvarade de ställda frågeställningarna och därav gav en vid blick över hur nutidens sjuksköterskors situation ser ut över stora delar av världen. 17.

(21) Slutsats De främsta faktorerna som uppkom handlade om sjuksköterskans psykiska och fysiska arbetsmiljö samt om organisatoriska besparingar och omstruktureringar. Detta faktum gör att författarna anser litteraturstudien vara av relevans för samtliga parter inom den somatiska hälso- och sjukvården som sjuksköterskor, chefer och landstingsledningar. Detta för att belysa de problem som kan uppstå relaterat till faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress, samt för att kartlägga vilka konsekvenser detta skulle kunna leda till både på individ- och organisationsnivå. Litteraturstudiens författare har utifrån resultatet kunnat dra slutsatsen av hur viktig en god arbetsmiljö är för att kunna erbjuda en trygg och säker vård. De faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress, leder inte endast till konsekvenser för hur sjuksköterskan kan drabbas både psykiskt och fysiskt, utan kan även leda till konsekvenser gällande patientsäkerhetsrisker. Förslag till vidare forskning Det framkommer ett stort urval av artiklar angående stressrelaterade faktorer för sjuksköterskor beroende på vilka inklusions- och exklusionskriterier som använts. Trots detta anser litteraturstudiens författare att vidare forskning bör utföras angående sjuksköterskors upplevda stress på sikt. Författarna önskar också att framtida studier kommer undersöka hur omfattande patientsäkerheten påverkas, samt patienternas syn på omvårdnaden i relation till sjuksköterskans arbetsrelaterade stress. Detta främst genom kvalitativa studier.. 18.

(22) REFERENSER Aiken, H. L., Clarke, P. S., Sloane, M. D., Sochalski, A. J., Busse, R., Clarke, H., Giovannetti, P., Hunt, J., Rafferty, A. M. & Shamian, J. (2001). Nurses’ reports on hospital in five countries. Health affairs, 20, 43-53. doi: 10.1377/hlthaff.20.3.43 Andersson-Skog L. & Strömberg H (Red.). (2001). Från en öm hand till kall elektronik? Om industrisamhällets vårdarbete under 1900-talet. Umeå: Eget förlag Arbetsmiljöverket. (2010) Arbetsorsakade besvär. (Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110). Stockholm. Från: http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/ARBORS2010.pdf *Berland, A., Natvig, G. K. & Gundersen, D. (2008). Patient safety and job-related stress: A focus group study. Intensive and Critical Care Nursing, 24, 90-97. doi:10.1016/j.iccn.2007.11.001 *Brown, H., Zijlstra, F. & Lyons, E. (2006). The psychological effects of organizational restructuring on nurses. Journal of Advanced Nursing, 53(3), 344-357. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text. *Chan, M-F (2008). Factors associated with perceived sleep quality of nurses working on rotating shifts. Journal of Clinical Nursing, 18, 285-293. doi: 10.1111/j.13652702.2008.02583.x *Chen, C.-K., Lin, C., Wang, S.-H. & Hou, T.-H. (2009). A Study of Job Stress, Stress Coping Strategies, and Job Satisfaction for Nurses Working in Middle-Level Hospital Operationg Rooms. Journal of Nursing Research, 17(3), 199-211. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text. *Elfering, A., Semmer, N. K. & Grebner, S. (2006). Work stress and patient safety: Observerrated work stressors as predictors of characteristics of safety-related events reported by young nurses. Taylor and Francis, 49, 457-469. doi: 10.1080/00140130600568451 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Andra upplagan. Stockholm: Natur och Kultur. Frankenhaeuser, M. (1993). Kvinnligt, manligt, stressigt. Höganäs: Förlags AB Wiken *Gholamzadeh, S., Sharif, F. & Rad, F. D. (2011). Sources of occupational stress and coping strategies among nurses who are working in Admission and Emergency Department in Hospitals affiliated to Shiraz University of Medical Sciences: Iran. Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research, 16(1), 42-47. Hämtad från databasen PubMed. *Golubic, R., Milosevic, M., Knezevic, B. & Mustajbegovic, J. (2009). Work-related stress, education and work ability among hospital nurses. Journal of advanced nursing, 65(10), 2056-2066. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05057.x Götlind, A. (2010). Svensk sjuksköterskeförening 100 år. Stockholm: Gothia Förlag. * = Valda artiklar till resultatet. 19.

(23) *Hamaideh, S. H., Mrayyan, M. T., Mudallal, R., Faouri, I. G. & Khasawneh, N. A. (2008). Jordanian nurses´job stressors and social support. International Nursing Review, 55, 40-47. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text. Hasselgren, G. & Langer, J-W. (2007). Läkarboken för hela familjen. Stockholm: Wahlström och Widstrand. *Hertting, A., Nilsson, K., Theorell, T. & Larsson, U. S. (2004). Downsizing and reorganization: demands, challenges and ambiguity for registered nurses. Journal of Advanced Nursing, 45(2), 145-154. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text. Hjort, P. (2010). Stress. Hämtad 23 maj, 2011, från http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Stress/ Hälsosidorna: Psykisk hälsa: Stress. Hämtad 11 November, 2011, från http://www.halsosidorna.se/Stress.htm Jonsdottir, I. H. & Ursin, H. (2008). Stress. I A. Ståhle (red.), FYSS 2008: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 571-579). Statens folkhälsoinstitut. *Kawano, Y. (2008). Association of Job-related Stress Factors with Psychological and Somatic Symptoms among Japanese Hospital Nurses: Effect of Departmental environment in Acute Care Hospitals. Journal of Occupational Health, 50, 79-85. Hämtad från databasen PubMed. Lewis, D. (1993). Stoppa stressen! Svensk utgåva. Stockholm: Kommentus AB. Malmström, S., Györki, I. & Sjögren, A. P. (2002). Bonniers svenska ordbok. (8. Rev. uppl.). Stockholm: Albert Bonniers förlag AB. Nitzelius, T. & Söderlöf, G. (2008). Sjukvårdens arbetsmiljö: praktiska typfall i hälso- och sjukvården. Stockholm: Norstedts juridik AB. Polit, D. F. & Beck, C. T. (2008). Nursing Research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Åttonde upplagan. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. *Rodrigues, V. M. C. P. & de Sousa Ferreira, A. S. (2011). Stressors in nurses working in Intensive Care Units. Latino-Am. Enfermagem, 19(4), 1025-1032. Hämtad från databasen PubMed. Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. (2005-105-1) *Su, S.-F., Boore, J., Jenkins, M., Liu, P.-E. & Yang, M.-J. (2009). Nurse´s perceptions of environmental pressures in relation to their occupational stress. Journal of Clinical Nursing, 18, 3172-3180. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02771.x *Teng, C.-I., Hsiao, F.-J. & Chou, T.-A. (2010). Nurse-percieved time pressure and patientpercieved care quality. Journal of Nursing Management, 18, 275-284. doi: 10.1111/j.13652834.2010.01073.x * = Valda artiklar till resultatet. 20.

(24) Wendt, R. (1998). Att vara och att göra. Motsägelser inom sjuksköterskeyrket. Stockholm: Vårdförbundet. Willman, A., Stoltz & Bahtsevani. (2006). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. *Wu, H., Chi, T.-S., Chen, L., Wang, L. & Jin, Y.-P. (2010). Occupational stress among hospital nurses: Cross-sectional survey. Journal of advanced nursing, 66(3), 627-634. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05203.x * = Valda artiklar till resultatet. 21.

(25) Bilaga I GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvantitativa studier 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29.. Fråga Motsvarar titeln studiens innehåll? Återger abstraktet studiens innehåll? Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? Är studiens syfte tydligt formulerat? Är frågeställningarna tydligt formulerade? Är designen relevant utifrån syftet? Finns inklusionskriterier beskrivna? Är inklusionskriterierna relevanta? Finns exklusionskriterier beskrivna? Är exklusionskriterierna relevanta? Är urvalsmetoden beskriven? Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? Finns populationen beskriven? Är populationen representativ för studiens syfte? Anges bortfallets storlek? Kan bortfallet accepteras? Anges var studien genomfördes? Anges när studien genomfördes? Anges hur datainsamlingen genomfördes? Anges vilka mätmetoder som användes? Beskrivs studiens huvudresultat? Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? Besvaras studiens frågeställning? Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? Diskuterar författarna studiens interna validitet? Diskuterar författarna studiens externa validitet? Diskuterar författarna studiens etiska aspekter? Diskuterar författarna studiens kliniska värde?. JA. NEJ. Maxpoäng: 29 Kvalitet < 16 poäng = 55 % = låg > 17 poäng = 60% = medel > 23 poäng = 80% = hög. Mallen är en modifierad version av Willman, A., Stoltz., B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008).. 22.

(26) Bilaga II GRANSKNINGSMALLAR FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvalitativa studier 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25.. Fråga Motsvarar titeln studiens innehåll? Återger abstraktet studiens innehåll? Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? Är studiens syfte tydligt formulerat? Är den kvalitativa metoden beskriven? Är designen relevant utifrån syftet? Finns inklusionskriterier beskrivna? Är inklusionskriterierna relevanta? Finns exklusionskriterier beskrivna? Är exklusionskriterierna relevanta? Är urvalsmetoden beskriven? Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler? Anges var studien genomfördes? Anges när studien genomfördes? Anges vald datainsamlingsmetod? Är data systematiskt insamlade? Presenteras hur data analyserats? Är resultaten trovärdigt beskrivna? Besvaras studiens syfte? Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? Diskuterar författarna studiens trovärdighet? Diskuterar författarna studiens etiska aspekter? Diskuterar författarna studiens kliniska värde?. JA. NEJ. Maxpoäng: 25 Kvalitet < 14 poäng = 55 % = låg > 15 poäng = 60% = medel > 20 poäng = 80% = hög. Mallen är en modifierad version av Willman, A., Stoltz., B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008).. 23.

(27) 2006, Journal of Advanced Nursing. 2008, Journal of Clinical Nursing. 2009, Journal of Nursing Research. Chan, M-F.. Chen, C-K., Lin, C., Wang, S-H. & Hou, T-H.. Publicerad årtal, Tidskrift 2008, Intensive and Critical Care Nursing. Brown, H., Zijlstra, F. & Lyons, E.. Berland, A., Natvid, G. K. & Gundersen, D.. Författare. Taiwan. Hong Kong. England. Norge. Land. Att fastställa vilka stressfaktorer, copingstrategier och upplevelser av arbetstillfredsställelse som finns hos operationssjuksköterskor.. Att undersöka sjuksköterskors upplevda sömnkvalité samt att utforska faktorer som bidrar till ofullständig sömnkvalité.. Att jämföra skillnaderna mellan de sjuksköterskor som drabbas och de som ej drabbas av omstruktureringar inom hälso-och sjukvården i England.. Att undersöka effekterna av arbetsrelaterad stress med avseende på patientsäkerheten.. Syfte. Frågeformulär. Frågeformulär. Frågeformulär. Gruppintervjuer. Datainsamlingsmetod. Bilaga III Resultatredovisning. Valda artiklar till resultatet samt redovisning av kvalitetspoäng.. 112. 163. 351. 23. Deltagare, n=. Medel 22/29 p. Hög 27/29 p. Hög 23/29 p. Medel 18/25 p. Kvalitetspoäng. Kvantitativ. Kvantitativ. Kvantitativ. Kvalitativ. Ansats. 24.

(28) 2011, Iranian Journal of Nursing and Midwifery Research. 2009, Journal of Advanced Nursing. 2008, International Nursing Review. Golubic, R., Milosevic, M., Knezevic, B. & Mustajbegovi c, J.. Hamaideh, S. H., Mrayyan, M. T., Mudallal, R., Faouri, I. G. & Khasawneh, N. H.. Publicerad årtal, Tidskrift 2006, Taylor & Francis. Gholamzadeh, S., Sharif F. & Rad F. D.. Elfering, A., Semmer, N. K. & Grebner, S.. Författare. Jordanien. Kroatien. Iran. Schweiz. Land. Frågeformulär. Frågeformulär, dagboksantecknin gar. Datainsamlingsmetod. Att beskriva stressfaktorer bland Jordanska sjuksköterskor och det sociala stödet de mottager för att minska dessa stressfaktorer.. Frågeformulär. Frågeformulär Att fastställa vilka arbetsrelaterade stressfaktorer som är närvarande i sjuksköterskors arbetsmiljö, att beskriva och jämföra arbetsrelaterad stress mellan två utbildningsgrupper av sjuksköterskor samt att fastställa om utbildningsnivå förutspår sjuksköterskornas arbetsförmåga.. Att undersöka orsakerna gällande arbetsrelaterad stress och de antagna copingstrategierna av sjuksköterskor som arbetar inom olycks- och akutavdelningar.. Att undersöka sambandet mellan arbetsrelaterad stress och patientsäkerhetsrelaterade olyckor på sjukhus.. Syfte. 464. 1392. 90. 23. Deltagare, n=. Hög 25/29 p. Medel 21/29 p. Låg 16/29 p. Medel 18/29 p. Kvalitetspoäng. Kvantitativ. Kvantitativ. Kvantitativ. 25. Kvantitativ och Kvalitativ. Ansats.

(29) 2008, Journal of Occupational Health. 2011, Latino-Am. Enfermagem. 2009, Journal of Clinical Nursing. Rodrigues, V. & Ferreira, A.. Su, S-F., Boore, J., Jenkins, M., Liu, P-E. & Yang, M-J.. Publicerad årtal, Tidskrift 2004, Journal of Advanced Nursing. Kawano, Y.. Hertting, A., Nilsson, K., Theorell, T. & Larsson, U. S.. Författare. Taiwan. Portugal. Japan. Sverige. Land. Att undersöka sjuksköterskors stresserfarenheter av att arbeta under det gällande hälso- och sjukvårdssystemet i Taiwan.. Att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar inom intensivvården.. Att undersöka graderna av arbetsrelaterade stressfaktorer samt fysiska och psykiska symtom bland olika avdelningar på japanska sjukhus och att klargöra associationer av avdelningarnas arbetsrelaterade stressfaktorer med dessa symtom.. Att undersöka registrerade sjuksköterskors erfarenheter av psykosociala stressfaktorer och motivationsfaktorer. Samt hur sjuksköterskorna hanterade deras arbetssituationer under en period av neddragningar av personal och en pågående reorganisation.. Syfte. Intervjuer. Frågeformulär. Frågeformulär. Intervjuer. Datainsamlingsmetod. 28. 235. 1551. 14. Deltagare, n=. Hög 21/25 p. Medel 20/29 p. Medel 21/29 p. Medel 18/25 p. Kvalitetspoäng. Kvalitativ. Kvantitativ. Kvantitativ. Kvalitativ. Ansats. 26.

(30) Wu, H., Chi, T-S., Chen, L., Wang, L. & Jin, Y-P.. Teng, C-I., Hsiao, F-J. & Chou, T-A.. Författare. 2010, Journal of Advanced Nursing. Publicerad årtal, Tidskrift 2010, Journal of Nursing Management. Kina. Taiwan. Land. Att undersöka vilka faktorer som är förknippat med arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor i Kina.. Att undersöka hur tidspress bland sjuksköterskor påverkar patienternas upplevelse av kvalitéten på omvårdnaden.. Syfte. Frågeformulär. Frågeformulär. Datainsamlingsmetod 229 st sjuksköters kor, 687 st patienter 2064. Deltagare, n=. Medel 19/29 p. Hög 24/29 p. Kvalitetspoäng. Kvantitativ. Kvantitativ. Ansats. 27.

(31)

No results found