De studerar inte, men ändå lyckas de i skolan

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

De studerar inte, men ändå lyckas de i

skolan

En intervjustudie med unga män

They don´t study, yet they succeed in school

An interview study with young men

Robin Du

Nathalie Alaeddine

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04

Examinator: Marianne Sjöland Handledare: Irene Andersson

3

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka hur högskole- och universitetselever, i detta fall unga män, gick tillväga för att lyckas i skolan då det finns en tydlig trend att allt fler pojkar presterar sämre än flickor inom skolan. Studien syftar även till att undersöka de

bakomliggande förväntningar och motivation respondenterna hade och upplevde. Därmed ville vi undersöka hur de sociala normerna såg ut i skolan och hur betydelsefull studie- och yrkesvägledare var för respondenternas. Tidigare forskning har behandlat sociala och kulturella faktorer som kan motivera elever till att vilja läsa vidare på högre

utbildningsnivå, skapa förutsättningar för en pluggkultur inom skolan, samt jämna ut könsskillnader i skolresultat och prestation. Som övergripande teoretiska utgångspunkter användes tre sociologiska teorier: careership theory, jaget och maskerna och hegemonisk maskulinitet. Studiens empiriska data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex unga män som läser olika program på universitetsnivå. Resultatet av intervjuerna visade att de tillfrågade respondenterna hade likartade upplevelser. En stor påverkansfaktor till varför de unga männen har valt att studera vidare har varit föräldrarnas sociala och kulturella bakgrund samt de unga männens medvetenhet om hur betydelsefullt det är att studera vidare. De sociala normerna gällande att pojkar inte ska anstränga sig att studera har varit ett förekommande mönster bland respondenterna. Avslutningsvis visade resultatet att respondenterna inte hade någon nytta av de vägledningssamtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare på skolan. De uttryckte en vilja av att samtalet skulle vara mera fokuserat på deras intresse och framtida mål.

4

Förord

Först och främst vill vi tacka vår handledare Irene Andersson för all hjälp och stöd hon har gett oss under arbetsprocessen med vår undersökning. Vi är också väldigt tacksamma till våra informanter som har ställt upp och deltagit i vår undersökning, utan dem skulle inte vår uppsats kunnat genomföras. Ytterligare vill vi tacka alla vänner som tagit sin tid för läsning samt rådgivning av vårt arbete. Avslutningsvis vill vi säga tack till varandra som medförfattare för ett bra samarbete. Uppdelningen av arbetet har varit jämnt fördelat. Vi har skrivit olika delar var för sig, men korrekturläst tillsammans. Robin har ansvarat för

formalia, teori och metod. Nathalie har framförallt skrivit tidigare forskning och resultat. Vi har tillsammans skrivit kapitlen inledning, analys och diskussion. Slutligen har vi bearbetat innehållet tillsammans för att få sammanhängande text.

Malmö, 28 maj 2020

5

Innehållsförteckning

2.1 Identitet och människors handlingar ... 10

2.2 Förutsättningar: social bakgrund, förväntningar och sociala normer ... 11

2.3 Hur skapas en pluggkultur bland pojkar? ... 14

2.4 Könsskillnader i resultat och presentation ... 17

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning ... 18

3. Teoretiska utgångspunkter...19

3.1 Careership theory ... 19

3.2 Jaget och maskerna ... 20

3.3 Hegemonisk maskulinitet ... 21

3.4 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ... 22

4. Metod ...23

4.1 Metodval och metoddiskussion ... 23

4.2 Urval av undersökningsenheter ... 25

4.3 Datainsamling ... 26

4.4 Analysform ... 27

4.5 Etiska ställningstaganden ... 27

5. Resultat ...29

5.1 Påverkansfaktorer som var av vikt ... 29

5.1.1 Förväntningar och den sociala bakgrunden ... 29

5.1.2 Identitetskonstruktion och skolprestation ... 31

5.2 De sociala normerna ... 31

5.2.1 Social självbild och pluggkultur ... 32

5.2.2 Synsätt på studier mellan pojkar och flickor ... 33

5.3 Studie- och yrkesvägledarens roll ... 34

6

6. Analys...36

6.1 Påverkansfaktorer som var av vikt för att lyckas läsa vidare ... 36

6.2 De sociala normerna i skolan gällande studier ... 37

6.3 Studie- och yrkesvägledarens roll ... 38

7. Diskussion ...40

7.1 Resultatdiskussion ... 40

7.2 Teoridiskussion ... 42

7.3 Ett studie- och yrkesvägledarperspektiv ... 42

7.4 Förslag på vidare forskning ... 44

Referenslista ...45

7

1. Inledning

I dag förekommer det allt mer att man inom utbildningsväsendet för en allmän diskussion om att pojkar presterar sämre gentemot flickor i skolan. Skillnader i skolresultat är inget nytt fenomen utan flickor i Sverige har historiskt sett haft högre betyg än pojkar. Sedan slutet av 1980-talet och fram till idag har flickor haft cirka 10 procent bättre betyg än pojkar (SOU 2009:64). Detta fenomen har lett till att pojkar idag ses som utbildningens förlorare (SOU, 2010:99; SOU, 2014:6) även om det finns undantag. Forskaren Fredrik Zimmerman (2018, 8), som är universitetslektor vid Borås högskola, beskriver att trenden när det gäller betygsskillnader mellan pojkar och flickor har visat på en ökad skillnad under åren och det kommer förmodligen vara så framöver. Denna problematik finns inte enbart i Sverige utan är en internationell diskussion. Trots denna trend finns det även många unga män som lyckas läsa vidare på högre nivå. Tanken att undersöka dessa unga män, som har valt att gå vidare med sina studier, har en av oss fått som rekommendation av en handledare i

utbildningen till studie- och yrkesvägledare.

Inom skolkulturen finns det olika handlingar som kan anses vara antingen maskulina eller feminina, det vill säga vad som är normalt beteende för kvinnor respektive män. Flickor förväntas att ta rollen att vara skötsamma, arbeta flitigt och ta för sig. Pojkar däremot bör enligt förväntningar ta mer plats och vara högljudda, och naturligt intelligenta (SOU 2010:99, 61). Skolan är en verksamhet där barn får lära sig hurdant det är att

kommunicera med varandra och med vuxna, där språket och handlingar styrs av de sociala normer som samhället har konstruerat. Barn får en tidig och tydlig uppfattning om olika könsmönster och om hur en individs handling kan uppfattas som avvikande, vilket kan ske genom att hen bryter mot det som anses vara normalt inom respektive kön (Svaleryd, 2002). Det är av vikt att förstå att för många pojkar är det betydelsefullt för dem att inte hamna långt ner inom hierarkin. Det är väldigt vanligt för de pojkar som är avvikande att befinna sig i situationer där deras sociala position kan ifrågasättas (Zimmerman, 2020, 65).

Nyström (2012) utmanar i sin avhandling bilden av den “typiska killen” som

underpresterar i skolan därför att det finns en rådande kontext av en “antipluggkultur” som bland annat visar hur kulturen möjligtvis kan påverka andra sociala grupper. Med avseende

8

till etnicitet, klass samt kön beskriver Nyström (2012) hur högpresterande samt socialt privilegierade unga män samt kvinnor kan påverkas av de sociala normerna för det som jämnåriga betraktas vara accepterat beteende i en skolmiljö.

Utifrån ett studie- och yrkesvägledare perspektiv är det intressant att undersöka vilka olika faktorer unga män upplever i en antipluggkultur som formar deras handlingsmönster och identitet i relation till sin karriäridentitet. Följaktligen har vi som syfte att inkludera den allmänna rollen för studie- och yrkesvägledaren, då det är skrivet i Skolverket (2013, 12) att eleven behöver utveckla kunskaper både om sig själv och om olika valalternativ under sin skoltid. Därmed är det av vikt att eleven ska utveckla förmågan till att kunna ha självinsikt samt utsikt för att kunna genomföra välgrundade studie- och yrkesval. På detta sätt skapas förutsättningar där individen inte ska tvingas göra en kompromiss i relation till de

föreliggande normerna vid studie- och yrkesval. Det är angeläget att studie- och

yrkesvägledare och övrig skolpersonal ska kunna tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning oavsett elevernas sociala bakgrund samt position, annars kan en potentiellt rådande antipluggkultur uppstå.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur våra respondenter, vilka är en grupp av unga män som idag är högskole- eller universitetselever, gick tillväga för att lyckas i skolan då det finns en tydlig trend att allt fler pojkar presterar sämre än flickor inom skolan. Detta har därmed påverkat en stor del av skolpojkars framtidsmöjligheter både inom utbildning och arbetsliv. Vi är intresserade av hur de unga män upplevde de sociala normer som de ställdes inför inom skolan. Studien syftar även till att undersöka de bakomliggande förväntningar och den motivation respondenterna hade och upplevde.

9

1.2 Frågeställningar

De frågeställningar som ska besvaras är:

• Vilka påverkansfaktorer var av vikt för de respondenterna som lyckades läsa vidare?

• Hur såg de sociala normer ut i skolan gällande studier bland respondenterna? • Hur betydelsefullt var studie- och yrkesvägledare för respondenterna?

10

2. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att hänvisa till den tidigare forskning som behandlar det valda forskningsområdet samt studiens frågeställningar. Tidigare forskning är indelad i fyra ämnen: identitetsskapande och människors handlingar, sociala normer och förväntningar, hur en pluggkultur skapas bland pojkar samt könsskillnader i skolresultat och prestation. Dessa nämnda ämnen är sammankopplade för att förstå bakgrundsfaktorers påverkan för eftergymnasiala studier. I studien använder vi av både internationella och nationella forskningsartiklar.

2.1 Identitet och människors handlingar

Att skapa sitt “jag” genom förhållningssätt till kunskap är en viktig del av att gå i skolan. Identitetsutveckling av vad det innebär att vara flicka eller pojke sker genom social

interaktion och kommunikation med varandra i skolan (Davies, 2003). Kommunikation och interaktion fungerar som ett samband för att etablera och undersöka sin identitet och

etablera maktordningar, vilka är processer som genomförs genom spegling och

avståndstagande (Gustafson, 2006; Holm, 2008). Barn och ungdomar lär sig hur normer fungerar genom att testa de gränserna för identiteten. Lärare bekräftar och förkastar dessa handlingar, men det finns barn som stoppar vissa identitetsuttryck. Det vill säga, i denna process är kategorier som pojke och flicka ofta överordnade som identitetsmarkörer (SOU 2010:99, 60–62). De vuxna i skolan har ett stort ansvar för och påverkan på barnens identitetsskapande. Barnen kan ta dem som förebild både i deras sätt att vara i skolan och genom de kunskaper de förmedlar till barnen. Kunskapsinhämtning och lärande pågår samtidigt som barnen arbetar med att etablera och undersöka sin identitet. Grunden för att lära sig samt för att bli den man vill, kräver samma handlingar, göranden och ageranden (Gustafson, 2006; Holm, 2008). Konstruktionen av att vara sig själv och individens identitetsprocess är kontextuell enligt Risenfors (2014, 308–309). Omgivning och plats är en påverkansfaktor som är betydelsefull för en individ då hen påverkas, formas och influeras utifrån den. Skolklassen är ett tydligt exempel där skapande av identitet och “att

11

vara sig själv”, sker utifrån att individen placerar sig i relation till andra genom att

framhäva samt beskriva sig själv som ensam i sitt slag. Barn och unga framträder med hjälp av talhandlingar, till exempel med att beskriva sig själva som smarta och duktiga

(Risenfors, 2014, 310).

Det visar sig i flera studier att vissa köns uttryck upprätthålls som betydelsebärande i skolmiljöer (Odenbring, 2010; Eidevald, 2009; Öqvist, 2009; Nielsen, 2009). Flickor och pojkar bör därmed uppfylla dessa förväntningar genom att bete sig, förhålla sig och kunna anpassa sig till skolans sociala sammanhang. Tidigare forskning påpekar att även om det finns studier som visar att förväntningar på att flickor och pojkar i praktiken ska bete sig olika har ändrats, så kvarstår fortfarande det traditionella synsättet. Det visar sig bland annat att flickor börjar ta sig in på det som traditionellt skulle kallas för pojkdomäner, men det är inte lika förekommande för pojkar att ta sig in på flickdomäner. Detta kan bero på att pojkar och män representerar vad som i samhället fortfarande anses som norm och att manlighet därmed är eftersträvansvärt medan kvinnlighet inte har samma värde. Till exempelvis för en flicka är det något positivt att förknippas med något typiskt manligt, medan för en pojke är det oftare något negativt att förknippas med något typiskt kvinnligt (Holm, 2008 och Odenbring, 2010).

2.2 Förutsättningar: social bakgrund, förväntningar och

sociala normer

WHO-rapporten (Samdal & Dür, 2000) visar att tonåringar i Sverige tillsammans med Finland och ett par länder till, upplever störst vantrivsel i skolan. Denna olust inträffar samtidigt med att ungdomarna står på tröskeln till vuxenlivet och måste fatta en mängd beslut som blir avgörande för deras framtid. Dit hör bland annat valet av

utbildningsprogram i gymnasieskolan. En av faktorerna som kan påverka ungdomars val kan till exempel vara upplevelsen av skolan. Denna faktor kan påverka elevernas

motivation för fortsatta studier. Ytterligare är betygen en viktig faktor; dessa ger ett slags kvitto på hur skolan uppfattar elevens prestationer och öppnar respektive begränsar

möjligheterna att söka till attraktiva utbildningar (Persson, 2003, 71–72). Elevernas sociala bakgrund, har stor betydelse för valet av levnadsbana; den kan antas påverka bland annat

12

hur eleverna upplever sin skolsituation och de möjligheter till framtida värv de kan föreställa sig. Ljunghill återger att:

I Sverige är det ju så att skolan på ett diskret och närmast osynligt sätt får barn från hem med studieovana föräldrar att tappa lusten för skolan. De vänder skolan ryggen. Det här är ett jätteproblem i dagens samhälle. (Ljunghill, 1999, s. 52)

Citatet ovan ger uttryck av att det finns ett enkelt samband mellan social bakgrund och upplevelsen av skolan: elever från studieovana miljöer vantrivs i skolan. Andra studier har visat att det finns ett statistiskt samband mellan elevernas sociala bakgrund och deras betyg. Däremot har de också visat att det bland tonåringar från “studieovana” hem finns en stor grupp som gav uttryck för en mycket positiv upplevelse av skolsituation. Trots det fick merparten av dessa elever låga betyg (Persson, 2003, 72–73).

Därutöver påpekar författarna Lena Martinsson och Eva Reimers i sin bok Skola i

normer att det finns olika förväntningar på barn och ungdomar baserade på individens

sociala bakgrund. Det är viktigt att poängtera att ekonomi/kapital och social status inte ska ses som en utgångspunkt för normbildning, utan som en effekt utav det. Det är av vikt att studera normer och föreställningar som placerar barn och vuxna i olika grupper därför att de oftast framställs som självklara och normaliseras. Författarna menar att det förekommer normer angående ambitionsnivå samt eftergymnasiala studier. Dessa normer skapas utifrån olika beteende gentemot arbetarklassbarn och medelklassbarn av betydelsefulla personer, bland annat lärare, i skolmiljöer. Lärare har till exempel lägre tilltro till barns

studieförmåga om de har lågutbildade föräldrar. Dessa förväntningar som lärare kan sätta på barnen innebär att dem delas in i specifika grupper. Därmed finns det en tydlig trend att de flesta medelklassbarn väljer de teoretiska linjerna på gymnasiet och vid högskolor samt universitet (Martinsson & Reimers, 2008, 16–17). Ytterligare beskriver Tallberg Broman m.fl. (2002, 68) i rapporten Likvärdighet i en skola för alla om hur läraren har högre förväntningar på elever med föräldrar som befinner sig i medelklass gentemot elever med arbetarklassföräldrar. Förväntningar kan exempelvis handla om att eleven ska sträva mot högre betyg. Även Berhanu och Korp (2014) använder termer som kulturella föreställningar om intelligens för att beskriva problematiken. Författarna beskriver även hur förväntningar kan påverka barn och ungdomars livsval samt framtidsmöjligheter. Berhanu och Korp (2014, 255) berättar att det finns ett flertal studier som har genomförts i olika länder i

13

världen som kommit fram till att elever behandlas på olika sätt i skolan beroende på deras kulturella och sociala bakgrund samt kön. Hur elever kategoriseras kan påverka elevernas möjlighet att lära och prestera. Det vill säga det kan påverka elevernas identitetsskapande i skolan. Därför anser författarna att elever i skolan ska bemötas jämlikt och likvärdigt. Enligt författarna leder detta till att eleverna presterar bättre i skolan, eftersom de känner sig uppskattade för vilka de är (Berhanu & Korp, 2014, 270).

Enligt en utredning från Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] finns det en möjlig orsak till skillnader i skolresultat. En av orsakerna är de könsnormer som sätter gränser både för individer och för kollektiv. Olika förhållningssätt och förväntningar påverkar pojkars och flickors möjligheter att utveckla vissa förmågor, som kan vara av vikt för skolframgång. Dessa förmågor kan exempelvis handla om hur lärare uppmuntrar

ansvarstagande och självständighet. I detta fall kan man märka att gruppen flickor gynnas jämfört med pojkarna (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL], 2019).

Det finns en könsmaktsordning i skolan idag, likväl som i samhället i stort. Den maskulina perfekta bilden är bland annat att en pojke ska vara självständig, tuff och våga bryta mot uppsatta regler. Zimmerman (2018) har samlat och undersökt forskning som hänvisar till att det finns normer redan på förskolan som visar att det finns skilda förväntningar på pojkar och flickor. Pojkar ska vara coola genom att tåla smärta, vara modiga och gärna duktiga på idrott. De ska höras och märkas av, både i och utanför klassrummet. Flickor förväntas vara duktiga, hjälpsamma, ambitiösa och tystlåtna (Zimmerman, 2018). Pojkar tillåts av personal på skolan att bete sig mer högljutt och bråkigt medan flickor förväntas uppträda mer omtänksam och moget, vilket gör att personalen lägger högre krav på flickor att hjälpa till (Eidevald, 2009).

En annan kultur som finns på de flesta skolor är “ingen ansträngningskultur”. Tillhör man denna kultur får det inte synas att man får höga betyg genom hårt arbete. Det är viktigt att visa att skolan inte är betydelsefull, men samtidigt ha höga betyg, detta tack vare sin talang och inte genom ansträngning. Det verkar finnas vissa vägar för pojkar att “komma undan” med att vara duktiga i skolan. Pojkar som anses vara snygga och/eller bra på sport exempelvis fotboll kan ha bra betyg utan att förlora status (Holm, 2008; Zimmerman, 2018). Likaså berättar Nyström (2012) att pojkar ska prestera bra utan att visa någon

14

ansträngning. Pojkar ska vara naturligt begåvade och inte behöva lägga energi på skolarbetet.

Det visar sig att pojkar befinner sig under en ständig press på att framhäva sig själva på ett visst sätt för att bli socialt accepterade. Pojkarna upplever att de måste anstränga sig och försöka uppfinna nya sätt att skämta på och samtidigt vara redo att svara på de andra pojkarnas kommentarer och handlingar. Undersökningar påpekar att kommentarer och agerande på handlingar kan ha negativa effekter för en individ som vill lära sig. En miljö där negativt språk förekommer kan också förhindra lärande och detta gäller inte enbart för dem som medverkar i kommunikationen utan alla som vistas i den miljön. Pojkarnas inlärning samt psykiska hälsa kan leda till negativa effekter om de befinner sig inom den tidigare nämnda miljön (Zimmerman, 2020, 38–39).

2.3 Hur skapas en pluggkultur bland pojkar?

Zimmerman (2020, 38) skriver att det finns fördomar om hur pojkar som vanligtvis ”skojretas” saknar förmågan till att sitta stilla och vara tysta under längre perioder. Detta synsätt är dock inte korrekt, då det framkommer att pojkar kan följa de normer som de upplever gäller i det givna sammanhanget. Det handlar om hur en individ uppfattar den givna sociala kontexten och beroendet av den sociala miljön. En pojke kan både uppträda med ett beteende där han är högljudd och skämtsam, men samtidigt visa ett lugnt och sansat beteende, vilket beror på situationen och den omställning pojken kan göra. Forskaren Galley (2002, 26) skriver hur det finns en stereotypisk föreställning om att pojkar är allmänt stökiga och tenderar att få mellan fem och tio gånger fler disciplinära åtgärder än flickor. Anledningen bakom detta agerande beror på att skolmiljön inte är anpassad för pojkar. Pojkar följer och anpassar sitt handlande till de normer som de anser vara dominerande i den givna sociala kontexten. En lärare har förmågan att skapa en lugnare miljö i klassrummet om hen uppvisar en nolltolerans mot skojretande i klassrummet, vare sig det riktas mot en flicka eller en pojke. Zimmerman skriver:

Två saker utmärker en skola med en dominerande pluggkultur bland pojkar. Det ena är att pojkar kan studerar öppet inför jämnåriga utan att drabbas av en social kostnad. Det andra är att pojkar resonerar i termer av att man blir bra i ett ämne. (Zimmerman, 2020, 98)

15

Lärare har möjligheten att uppmuntra pojkar till att få en starkare självbild och insikter. Detta sker genom att läraren får pojkarna till att inse vikten av att lägga fokus på sig själv och inte ha uppmärksamheten på andra, speciellt i klassrummet. Det visar sig att pojkar som har det svårt i skolan skolkar mycket på grund av att de skäms när de kommer in i klassrummet och att de upplever en obehaglig känsla när de andra i klassrummet tittar på. Det är därmed viktigt att lärarna förklarar för pojkarna att när man befinner sig i

klassrummet ska man inte lägga stor vikt vid andras åsikter utan man bör enbart fokusera på sig själv. Detta kan underlätta för pojkarna att förstå den bakomliggande tanken med att vara i skolan och därmed motivera dem till att studera (Zimmerman, 2020, 74).

Tough (2018) skriver om hur barn lyckas i skolan och livet, detta sker bland annat genom att eleven lyckas med en utmaning eller har gjort något bra, vilket kan påverka elevens självbild positivt. Detta kan då leda till att eleven tar initiativ till att ta tag i fler uppgifter i skolan. Eleven upplever att den insats som hen har gjort är ett framsteg och får därmed en känsla att det är möjligt som person att bli bättre genom ansträngning. Det är betydelsefullt för en elev att inse att det sker utveckling oavsett hur litet framsteg som görs, då många små framsteg i förlängningen blir ett stort kliv framåt. Det visar sig att uppgifter som är konstruerade där det är lätt att kartlägga utveckling och framsteg hos en elev skapar positiv feedback såsom motivation och självinsikt. Eleven får en förståelse för att jag är bättre än jag var förr och jag har därmed potential till att utvecklas och bli bättre. Läraren kan åtgärda pojkarnas inställning med antiplugg genom att påpeka samt diskuterar vilka framsteg eleven har gjort och vad det innebär i längden. Det är dock betydelsefullt att inte plocka ut elever från klassrummet till ett eget rum då det kan skapa negativa effekter. Eleven kan anse att hen befinner sig ännu längre bak från de andra eleverna i klassen (Zimmerman, 2020, 76–77).

Forskaren Gunderson (2013) skriver hur en öppen diskussion om studieteknik inom klassrummet kan ha positivt inflytande på pojkarnas jargon, vilket kan leda till att det sker en naturlig diskussion om att man blir bra i ett ämne genom att studera. Det visar sig att elever som resonerar i de termer av att man blir bra i ett ämne tenderar prestera bättre än elever som anser att man är bra. Pojkar tenderar ofta att utveckla tankegången med termer av att man är bra i ett ämne gentemot flickor då dessa oftare resonerar i termer av att man

16

synsätt när det gäller studier är en bidragande orsak till att pojkar generellt presterar sämre än flickor i skolan. Det är därmed viktigt för vuxna att vägleda och hänvisa barn att man

blir bra i ett ämne. Det är gynnsamt att ha detta tankesätt så tidigt som möjligt, exempelvis

under förskolan kan man säga ”vad duktigt du har blivit på att rita hus”, istället för att säga ”vad bra du är på att rita hus”. Poängtera att ansträngning inom något område är positivt eftersom det sker framsteg och utveckling hos individen när hen bemöter utmaningar och löser det (Zimmerman, 2020, 98).

Pojkar som har inställningen att de är bra och bemöter ett problem som de inte kan, tar avstånd från det. De har därmed förväntningar och tankesätt att de aldrig kommer att lösa. Pojkarna befinner sig i en position där utveckling och framsteg inte är möjligt då deras synsätt är att pojkar bör vara naturligt intelligenta. Men om de får en utmaning som de anser är svår, tenderar pojkarna som försvar att undvika problemet. Pojkarnas utveckling stagnerar på grund av deras synsätt om att anstränga sig. Diskussion om att man blir bra istället för att man är bra, skapar reflektion om vad det innebär att göra framsteg och vad feedback har för betydelse gentemot kommentarer (Appelgren, 2018). Det är angeläget att skapa en miljö där diskussioner om progression i relation till elevernas studier eller öppna frågor om studieteknik, för att det ska bli en social norm inom skolan (Zimmerman, 2020, 98). Rörande ämnet har SOU (2010:99, 64) lyft upp att när pojkar börjar skolan har de i genomsnitt inte nått samma utveckling på flera områden: språkliga, kognitiva, sociala och finmotoriska.

Antipluggkultur är ett komplext problem då en del av problemet med pojkars lägre resultat beror på de normer som reproduceras både inom klassen och skolan. Pojkar, som flickor, vill bli omtyckta och socialt accepterade. Och för att kunna bli det utför de

handlingar efter sociala förväntningar som samhället har ställt på dem. Det upplevda idealet för pojken är att han är tuff och tålig. Detta hindrar pojkar till att ta emot hjälp vilket skapar svårigheter för dem att jobba på ett mer produktivt sätt. Pojkar tenderar att begränsa

utvecklande av en breddad repertoar på grund av det upplevda idealet. Detta leder till självsaboterande handlingar bland pojkar, då utan en breddad repertoar saknar individen karaktärsförmågor för att hantera svårigheter. En pojke som inte uppfyller de sociala förväntningar med att han ska vara naturligt smart och begåvad, väljer därmed att undvika

17

problemet. Pojken kan uppfatta en känsla av social kostnad om han avviker från rådande ideal och förväntningar (Zimmerman, 2020, 21).

2.4 Könsskillnader i resultat och presentation

Forskaren Ann-Katrin Jakobsson (2000) beskriver i sin bok Motivation och inlärning ur

genusperspektiv att det finns en tydlig skillnad på betyg mellan pojkar och flickor inom

skolan. Jakobsson berätta vidare att en av de bakomliggande orsaker till varför flickor tenderar få högre betyg i skolan än pojkar är på grund av deras synsätt på studier. Författaren lyfter upp att det finns flera studier som visar på att flickor är mer villiga än pojkar att förklara studieframgångar i termer av ansträngning och flit (Jakobsson, 2000, 204). En annan aspekt som är av vikt enligt Jakobsson (2000, 203) är hur flickor tenderar ha ett djupare engagemang i skolarbete jämfört med pojkar. Författaren beskriver att det existerar en skillnad gällande synsätt på studier. Flickor lägger mer vikt på att förstå och få kompetens inom området de ska lära sig. Pojkar däremot lägger mer vikt på att förstå utan att studera, eftersom de litar på en förmåga de inte alltid har. Detta leder till att de tar mer lättsamt på sina studier och presterar således sämre (Jakobsson, 2000, 205–206). Vidare framhäver Wernersson (2010, 27) i rapporten Könsskillnader i skolprestationer – idéer om

orsaker förklaringar till skiljaktigheter gällande prestationer mellan könen. Hon grundar sitt

resonemang på skillnader genom att använda sig av begreppen inlärning samt motivation, prestation- och lärandemål och akademisk självvärdering hos individen. Wernersson berättar att akademisk självvärdering har en stor inverkan på en individs motivation till studier. Förväntningar på sina egna prestationer spelar därmed en stor roll på hur man går tillväga med att studera. Wernersson skriver att pojkar och flickor förklara sina goda respektive dåliga prestationer på olika sätt. Pojkar betonar att deras framgångar i skolan är på grund av deras inre begåvning det vill säga en okontrollerbar faktor. I flickornas fall är det på grund av i vilken grad de ansträngt sig för att lyckas. Författaren vidareutvecklar att pojkars och flickors akademiska självvärdering är kopplad till genusmärkningen av ämnen (Wernersson, 2010, 26).

I svenska skolor är könsskillnaderna i skolresultat störst i ämnet svenska och mindre i matematik och de finns under hela skoltiden, både i grundskolan och i gymnasiet. Det finns

18

antaganden om att det varit så ända sedan 1930-talet (Autor & Sjögren, 2017). Enligt trenden når flickor generellt kunskapskraven i alla ämnen förutom idrott och hälsa, vilket är ett ämne pojkar tenderar ha högre betyg i. Skolämnena som naturvetenskap och matematik har pojkar traditionellt varit bättre på men, under åren har det skiftat till att flickor

betygsmässigt varit starkare (Arnot, David & Weiner, 1999). Även på gymnasienivå och inom yrkesprogram finns det könsskillnader i skolresultat då behörigheten till gymnasiet är högre för flickor än pojkar (Skolverket, 2018).

Enligt Zimmerman (2018) var procenten av behöriga pojkar till högre utbildning efter studenten 15 procent mindre än vad det var för flickor. 41 procent av kvinnorna i Sverige har en eftergymnasial utbildning, jämfört med 30 procent av männen (Leijnse, 2017). Detta är ett allvarligt problem i samhället. Det är väldigt betydelsefullt att det sker en förändring eftersom denna problematik kan leda till sociala problem (Zimmerman, 2018).

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning

Tidigare forskning samt utredning som vi har använt i detta avsnitt anser vi vara central och betydelsefulla till forskningsområdet och valda forskningsfrågor, eftersom de har visat att det finns flertal saker som påverkar ens identitet sedan barndom, både inom skolan och utanför, men elever som lyckas i skolan lägger vikt vid att anses vara unik och att vara “sig själva”. Elevens sociala bakgrund kan också spela en stor roll i ens skolprestation eftersom det finns förväntningar på hen att lyckas både från föräldrarna och lärarna. Sociologen Nyströms (2012) forskning har visat att det existerar en motsägelse bland unga

högpresterande män gentemot unga kvinnor, eftersom de inte accepteras av andra jämnåriga om de lägger mycket tid på studier. En av normerna som existerar mellan pojkarna i skolan är att pojkar måste få bra betyg utan att anstränga sig, på detta sätt förvärvar de sig status och makt bland klasskamraterna. Enligt Fredrik Zimmerman; doktorand inom barn- och ungdomvetenskap är det därmed viktigt att skapa en pluggkultur där alla barn och unga har en förståelse för vad det innebär att bli bra än att man är bra. Han menar att det kan hjälpa om man förändrar de sociala normer som kan ha negativ påverkan bland pojkarnas synsätt på studier. Gällande könsskillnader i resultat och betyg, tenderar flickor att anstränga sig mer, därför är de duktigare, medan pojkar tar plugget mer lättsamt och presterar således sämre (Zimmerman 2020).

19

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta kapitel kommer vi att ta upp tre teorier i syfte att analysera det insamlade empiriska materialet, i relation till de för studien avsedda frågeställningar. Med hjälp av teorierna vill vi skapa möjlighet att förstå informanternas berättelser i det sociala sammanhanget. Först och främst kommer vi att använda oss av professor Phil Hodkinsons och professor Andrew C. Sparkes careership theory där de beskriver hur individens val och besluts styr av flera olika faktorer bland annat sociala och kulturella faktorer. Den andra teorin behandlar självprestation utifrån professor Erving Goffmans sociologiska teori samt om

identitetsskapande där han förklarar att identiteter är produkter av sociala samspel. Den sista delen kommer att handla om professor R.W. Connell teori om hegemonisk

maskulinitet, där hen beskriver de normer som samhället idag präglas av och de förväntningar som pojkar och unga män ska upprätthålla.

3.1 Careership theory

Professor Phil Hodkinson från University of Leeds och professor Andrew C. Sparkes från University of Exeter, har utvecklat careership theory vilken är en sociologisk teori som handlar om karriärbeslut och karriärutveckling. Careership theory (Hodkinson & Sparkes, 1997) beskriver hur det personliga valet hos en individ skapas genom en blandning av flera olika faktorer exempelvis sociala och kulturella faktorer. Att individens preferens och strukturella möjligheter kan inkorporeras med slump och tillfälligheter kan man inte heller bortse från. Hodkinson och Sparkes (1997) hittade mycket inspiration från Pierre Bourdieus arbete och hänvisar till begrepp som habitus, kapital och fält. Det är en strukturell

handlingsteori, det vill säga den utgår från att aktörer och strukturer har betydelse för och interagerar i ungas vägval.

Hodkinson och Sparkes (1997) berättar att karriärval sker vid särskilda brytpunkter eller vändpunkter i livet och att den centrala idén med karriärvalet och karriärutveckling sker

20

genom en samverkan mellan individen och det fält där hen befinner sig. Teorin beskriver att individens situation är öppen för förändring eftersom det finns många faktorer att ta hänsyn till gällande påverkan. Hodkinson och Sparkes talar om tre dimensioner som samverkar i en helhet. Den första handlar om pragmatiskt rationella beslut utifrån individens habitus. Den andra är interaktionen med andra aktörer på arbets- och

utbildningsmarknaden. Och den sista är brytpunkter och perioder mellan alla dessa rutiner. Tredje dimensionen beskriver människans livslopp som att det är omväxlande perioder av rutiner och brytpunkter. Individer tar beslut i brytpunkter, och vid en brytpunkt genomgår individen en förändring där identiteten förändras (Hodkinson & Sparkes, 1997).

3.2 Jaget och maskerna

Identiteter är inte givna av naturen utan uppstår, förhandlas och bekräftas i socialt samspel (Berger & Luckmann, 1998). De är invävda i ett större sammanhang och i olika diskurser. Identiteter är länkade till människors handlingar och dessa uppstår som reaktioner på den sociala miljön. Ett annat sätt att uttrycka detta är att säga att identiteter är produkter av socialt samspel och har att göra med jagpresentation (Goffman, 2014).

Sociologen Erving Goffman beskriver jaget som en produkt av den dramatiska

interaktionen mellan aktör och publik, vilket innebär att det sociala livet kan liknas vid en teaterföreställning, där alla människor spelar teater. I sin teori använder han uttryck som vanligen sammankopplas med teatervärlden, men menar att dessa uttryck passar lika bra i vardagslivet. Individer spelar roller och sätter på sig olika masker för olika situationer. Persona betyder ursprungligen mask och det är, enligt Goffman, inte en tillfällighet. Mer eller mindre spelar alla individer medvetet en roll. Det är här vi känner igen varandra och även här som vi känner igen oss själva. Masken vi bär representerar uppfattningen vi har om oss själva, snarare den vi skulle vilja vara än den vi verkligen är.Att spela teater innebär att presentera sig själv och bygga upp sin roll och sitt agerande för att göra ett intryck på publiken (Goffman, 2014). Med uppträdande avser Goffman de saker och ting vi använder oss av för att visa vår sociala status. Det som är nytt är att denna publik inte bara finns konkret här och nu, utan i den oändliga, gränslösa och tidlösa virtuella verkligheten. Människor tenderar inte sällan se saker som är direkt synliga för sig själva utan kräver

21

andra, en publik, för att kunna skönja dem. Det leder bland annat till att vi tolkar saker vi avslöjar och inte avslöjar om oss själva och ger dem olika innebörder och meningar (Stier, 2019, 70–71). Goffman använder begreppet “de överförda uttrycken” för att beskriva hur andra uppfattar oss. Begreppet innebär att det inte endast är det vi säger om oss själva, utan även det vi gör och det emotionella innehållet vi laddar det med, som är avgörande för vår presentation av oss själva och vem andra uppfattar oss som (Goffman, 2014).

3.3 Hegemonisk maskulinitet

Inför denna studie har vi valt att använda begreppet maskulinitet med utgångspunkten att det är en social konstruktion och inte utifrån en naturvetenskaplig teori som likställer det med biologiskt kön. Maskulinitet som term inom sociologi innebär bland annat att det är föränderligt utifrån tid och den kulturella kontexten (Connell, 1995, 109–110). Historiskt sätt har begreppen maskulinitet och goda studieresultat relaterats till varandra (Nyström 2012).

I boken “Masculinities” förklarar forskaren Raewyn Connell begreppet maskulinitet, hur den förändras och vilka olika former av maskulinitet som existerar. Connell använder bland annat begreppet hegemonisk maskulinitet för att beskriva en viktig del av den patriarkala ordningen (Connell, 1995, 115). Hen menar att inom det sociala fältet för maskulinitet existerar det en hierarki, med andra ord varierande manliga egenskaper, beteende och agerande har olika status och värderas olika. Skapandet av dessa olika

maskuliniteter brukar ofta kopplas till den hegemoni, alltså den idealbilden som dominerar. Denna idealbild är det väldigt få som lever upp till men den anses fortfarande vara

eftersträvansvärd. En hegemonisk maskulinitet beskrivs som den ledande positionen. Oavsett om de medverkande uppfyller hegemonin eller inte, är de fortfarande delaktiga i att skapa och upprätthålla den hegemoniska maskuliniteten. Anledningen till detta är på grund av att de ser och tar nytta av de förmåner som finns inom den maskulina dominansen i genusordningen (Connell, 1995, 117).

Maskulinitet är en stor påverkansfaktor som formar unga mäns identitetsskapande. Det finns tydliga drag av vad en ung man ska vara om man följer de normer som samhället förespråkar. De stereotypiska maskulina tecknen på vad det innebär att vara en man är att

22

han ska vara naturlig begåvad, stark, tuff, smart och självständig. Pojkar och unga män måste därmed upprätthålla dessa förväntningar såvida inte de väljer att riskera sin hierarkiska position (Connell, 1995).

3.4 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter

Utifrån de teoretiska utgångspunkterna har vi möjligheter att analysera hur sex unga män, våra informanter, har uppfyllt de krav som krävs för att kunna studera vidare till högre studier. Careership theory skapar förståelse för hur det personliga valet hos en individ skapas genom en blandning av flera olika faktorer. Teorin hänvisar till begrepp som habitus, kapital och fält, och utgår från att aktörer och strukturer har innebörd för och interagerar i ungas vägval. Goffmans teori beskriver hur konstruktion av individens identitet sker genom sociala samspel och har att göra med jagpresentation. De är invävda i ett större sammanhang och i olika diskurser. Maskulinitet är ett komplext socialt begrepp som unga män har mött. Connell teori om hegemonisk maskulinitet visar de förväntningar samhället har konstruerat, vilket unga män eftersträvar för att uppfylla acceptans.

23

4. Metod

Detta kapitel inleds med att vi beskriver metodval, urval, genomförande och etiska ställningstagande som vi använt oss av i studien. I metodval och metoddiskussion

diskuterar vi varför användning av den kvalitativa metoden är lämplig för vår undersökning av hur pojkar lyckas i skolan. Därefter förklaras hur empirin bearbetades och vilka

forskningsetiska krav denna studie tagit hänsyn till.

4.1 Metodval och metoddiskussion

För att få en djupgående förståelse över hur pojkar lyckas med sina studier trots trenden att de inte studerar lika mycket som flickor, har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att kunna insamla den information som är av vikt för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar, samt för att tolka och försöka förstå människors kunskaper, erfarenheter och uppfattningar (Bryman, 2018). Intervjun är semistrukturerad då den bakomliggande tanken är att informanterna ska ha möjligheter att uttrycka sig fritt och tala brett om sina upplevelser. Fördelen med att använda sig av en semistrukturerad intervju är att det skapar möjlighet till följdfrågor och detta kan både minska missförstånd samt ge en mer fördjupad förståelse av informanternas svar (Larsen 2009, 26–27). I denna intervjuform försöker vi förstå världen från informantens perspektiv genom att tolka innebörden av de svar som ges. Intervjun kan liknas vid ett vardagligt samtal, men det finns både ett syfte med samtalet och en tanke med frågorna, de är varken helt styrda eller helt öppna (Brinkmann & Kvale, 2009). Under intervjuerna valde vi att använda vår mobil som ljudinspelare för att spela in informanternas samtal. Den

bakomliggande tanken med att spela in var att minska risken att förlora värdefullt material. Intervjuerna har därefter transkriberats samt tematiseras utifrån centrala begrepp i samband till undersökningens syfte och frågeställningar samt teoretiska utgångspunkter.

Anledningen till varför vi inte har valt att använda oss av kvantitativ metod var på grund av att den insamlade datan inte skulle vara lika djupgående i relation till en kvalitativ metod. Det betyder också att användning av en annan metod eventuellt skulle ge oss ett

24

annat utfall. Insamling av empiriska data genom utskickning av enkäter hade vi möjligtvis kunnat utföra om vi hade önskat få svar som är generaliseringsbara. Den forskning som vi har genomfört utgår ifrån ett pragmatiskt synsätt på kunskap. Det betyder att

undersökningen lägger vikt vid att förstå om de framlagda slutsatserna är applicerbara eller inte i andra situationer än den som har studerats. Det är dock betydelsefullt att påpeka att man inte kan nå en slutgiltig sanning (Taylor, 1985).

Dessutom anser vi att det är värt att nämna hur reliabiliteten i relation till metodvalet för denna undersökning är problematisk, eftersom det är svårt att fastställa i vilken grad

informanterna talade sanning (Bryman, 2018, 49). Brinkmann & Kvale (2009, 262–268) berättar att begreppen reliabilitet och validitet är i väsentliga med avseende på om en intervjuundersökning ska anses vara pålitlig. Författarna menar att inom samhällsvetenskap så har validitet fått innebörden som om en metod undersöker vad den påstås undersöka. Validitet definieras ofta genom denna fråga: Mäter du vad du tror att du mäter?”

(Brinkmann & Kvale, 2009, 264). Begreppet reliabilitet innebär hur konsistent samt tillförlitligt ett forskningsresultat kan vara. Det handlar om det är möjligt att reproducera det resultat vid ett annat tillfälle eller av andra forskare. Intervjuarens reliabilitet är därmed betydelsefull för forskningen, där ledande frågor kan inverka på svaren från

intervjupersonen (Brinkmann & Kvale, 2009, 262). Brinkmann & Kvale (2009, 263) menar att beroende på formuleringen av en fråga exempelvis om körhastigheter, kan svaren därmed förändras drastiskt. Under intervjuerna har vi valt att använda oss av ett citat vilket beskrev vad undersökningen kommer att gå ut på samt vilka frågor och svar som är av relevans. Den intervjuade personen får på så sätt en förståelse samt insikt om hur intervjun är strukturerad, detta bidrar till att den insamlade informationen speglar de fenomen och variabler som är av intresse. Det är dock viktigt att påpeka att vissa frågor som användes under intervjun var följdfrågor därmed kan det bli svårare att reproducera studien och få samma forskningsresultat.

25

4.2 Urval av undersökningsenheter

Eftersom vårt huvudmål är att undersöka hur pojkar har lyckats i skolan och nått högre utbildningsnivå, har valet av informanternas genus varit en bestämmande faktor. Inför denna undersökning vill vi ha en mer djupgående förståelse om de bakomliggande orsaker och hinder de unga män har stött på, därför valde vi att genomföra vår undersökning med unga män som läser på universitetsnivå. Informanterna kände vi igen sedan tidigare.

Åldersgruppen för de informanterna vi intervjuade var mellan 20–27 år. Denna åldersgrupp valdes på grund av att vi ville ha ett sammanhängande narrativt händelseförlopp det vill säga att de informanterna som blev valda, började tidigt med att läsa vidare, då vi önskade att de har förmågan att ge oss en återblick om hur det var under grundskolan och

gymnasiet. Det var av vikt inför denna undersökning att intervjua studenter som läser på universitetsnivå, då vi ville få en närmare förståelse om deras upplevelse kring hur de gått tillväga för att bryta den sociala trenden och välja läsa vidare.

Det strategiska respondenturvalet som användes inför denna undersökning var

snöbollsmetoden. Denna urvalsmetod underlättar sökning av de kriterier som informanterna ska ha uppfyllt för att vara relevanta i vår undersökning. Insamling av informanterna

skedde genom att nätverka, det vill säga vi frågade deltagarna om de hade någon i åtanke som skulle vilja ställa upp samt hade dessa kriterier som vi eftersökte. Det är dock viktigt att notera att det finns kritik med att använda sig av snöbollsmetoden som ett strategiskt respondenturval, då urvalet av deltagarna för undersökningen inte sker genom en ren slump (Bryman, 2016, 188). Snöbollsmetoden kan minska reliabiliteten av en undersökning om syftet med studien är att få ett resultat som är generaliserbart, då tillämpning av en population bör ske slumpmässigt. Urvalet till studien kan ses som ett målstyrt urval. Den urvalsmetoden innebär att forskaren väljer informanter som är av betydelse för de

forskningsfrågor som utformats. Problemet med denna typ av urval är att resultaten inte går att generalisera, men forskaren kan ändå få en bild av hur dessa intervjupersoner, utifrån sina egna erfarenheter, förhåller sig till studiens forskningsfrågor (Bryman, 2016).

26

4.3 Datainsamling

För att insamla det empiriska materialet började vi med att skicka ut ett meddelande och en e-post till studenter där vi presenterade oss själva och vad undersökningen handlar om. I meddelandet beskrev vi syftet med vår undersökning och frågade om de var intresserade av att delta i undersökningen. Vi skickade ut många e-postbrev och meddelanden, men tyvärr var det många som tackade nej på grund av tidsbrist eller överflöd av arbete. Lyckligtvis fick vi tag på sex studenter som hade tid för intervju. Det vill säga insamlandet av det empiriska materialet har gjorts genom sex individuella intervjuer vid sex olika tillfällen som vi författare genomförde tillsammans. Frågorna (se bilaga 1) som vi använde oss av under intervjun skickades i förväg till informanterna två dagar innan intervjun, eftersom de ska ha tid till att förbereda sig. Intervjuerna varade i 40–50 minuter och genomfördes på olika ställen som intervjupersonerna valde. Två av intervjuarna skedde på ett café, de två andra genomfördes på deras arbetsplatser och resterande på en högskola/universitet.

Semistrukturerade intervjuer utgår från ett visst ämne och innan intervjun sammanställde vi en intervjuguide med frågor. I detta fall kunde vi ställa frågorna i valfri ordning och lägga till följdfrågor till informanterna (Bryman, 2018). För denna undersökning,

förberedde vi sålunda ett antal frågor och ställde samma frågor till alla informanter, vilket på så sätt gjorde det enklare att kontrollera samtalets flöde. Resultatet av detta blev att analysera och jämföra informanternas svar, vilka senare tematiserades (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Vi valde att använda enskild intervju med varje student, eftersom vi vill ha en djupare insikt kring deras synsätt angående studier. Anledningen till varför vi inte använde oss av gruppintervju var på grund av att det kan skapa grupptryck då

informanterna blir medvetna om varandra när de besvarar våra frågor. Vi ansåg att de sex informanter som vi intervjuade gav oss tillräcklig information för att analysera samt diskutera ämnet pojkar och studier. Dalen (2008, 36) påpekar att det finns mättnad när de som intervjuar får mycket information från sina informanter. Vi upplevde också att undersökningen skulle ta alldeles för mycket tid om vi hade allt fler informanter. Det vill säga tiden för transkribering samt analys av den insamlade datan skulle ha ökat kraftigt med flera informanter.

27

4.4 Analysform

Efter att intervjutillfällena har utförts, har det insamlade empiriska material som

undersökningen gett transkriberats i detalj. Alla svar har vi tagit hänsyn till, vilket har varit tidskrävande då allt som sägs av intervjupersonerna vid de olika intervjutillfällena har betydelse för vår undersökning (Bryman, 2018, 450). Även tal och känslomässiga uttryck har medtagits. Under intervjun har vi observerat intervjupersonerna och antecknat blickar eller rörelser vilket kan underlätta analysen av interaktionen och samspelet (Dalen, 2008, 137). Vi har använt oss av innehållsanalys där texten analyserats utifrån teman, kategorier och begrepp med hjälp av en matris (Bryman, 2018, 296–297). Direkta utsagor om olika ämnen har inkluderats. Däremot har en stor del av svaren varit indirekta utsagor om ett ämne men som ändå har ansetts var av vikt i denna undersökning.

4.5 Etiska ställningstaganden

I vår empiriska undersökning utgick vi från de fyra huvudkraven i Vetenskapsrådets riktlinjer (2002). De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.Informationskravet innebär att informanterna ska bli informerade om undersökningens syfte (vetenskapsrådet, 2002, 7). När

informanterna kontaktades blev de informerade om undersökningens syfte och sedan ännu en gång när de infann sig på plats för intervjun. De blev också informerade om att det var frivilligt att delta och hur svaren de gav skulle användas i undersökningen.

Samtyckeskravet handlar om att informanterna har rättighet att bestämma över sitt

deltagande i undersökningen och de har rätt att avbryta när de vill (Vetenskapsrådet, 2002, 9). För att uppfylla detta krav har vi som intervjuare informerat om att deltagande i

undersökningen är frivillig samt att informanterna kan avbryta medverkan när som helst under arbetets gång. Konfidentialitetskravet betyder att alla uppgifter i undersökningen ska förvaras så att inga icke auktoriserade ska kunna ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002, 12). Information om vilken stad och kommun som informanterna befinner sig i har inte benämnts i denna undersökning. Detta kan fastställas som att konfidentialitetskravet har uppfyllts. Vid varje intervjutillfälle har deltagarna förmedlats om att det kommer ske en

28

inspelning av intervjun samt att allt som sägs är sekretessbelagt. Under transkribering har vi ersatt de unga männens namn med siffror, eftersom det är betydelsefullt att svaren kommer ifrån olika personer men samtidigt att informanterna identitet är skyddad. Vi kommer att beteckna informanterna som Kille (1) och Kille (2) etcetera. De enda som har behörighet till det insamlade materialet som kommer användas för denna uppsats är handledaren och examinatorn. Det inspelade materialet kommer efter undersöknings slut att raderas för att bibehålla informanternas anonymitet.

29

5. Resultat

I följande kapitel redovisas resultatet av det insamlade empiriska materialet. Kapitlet kommer vara tematiskt indelade. De baseras utifrån svaren som de sex intervjupersonerna gav, med utgångspunkt i intervjuguiden. Eftersom studien avser att undersöka ett socialt sammanhang redovisas nedan de unga mäns upplevelser i relation till deras

tillvägagångssätt för att lyckas i skolan samt omvärldens förväntningar på informanterna. Slutligen visar vi på studie- och yrkesvägledarens roll att få de unga männen till att läsa vidare på högre nivå och avslutar med en sammanfattning av kapitlet.

5.1 Påverkansfaktorer som var av vikt

En faktor som respondenterna hade gemensamt var motivationen till att lyckas med skolan för att senare få ett bra jobb. De vidare berättar att krav och kriterier som behövs för att söka till ett bra jobb med hög lön har ökat på grund av att arbetsmarknaden har blivit allt mer globaliserat under de senaste åren. Respondenterna beskriver att det är betydelsefullt för dem att jobbet ska vara av intresse, samt innefatta hög lön och status.

5.1.1 Förväntningar och den sociala bakgrunden

En majoritet av informanterna berättar att förväntningar från familjen har haft en stor påverkan på varför de har valt att studera vidare. Hur föräldrar väljer att uttrycka detta kan variera beroende på klass och kultur och skilja sig från familj till familj. Kille (3) och (5) har föräldrar med utländsk bakgrund och de uppger att det finns stora förväntningar på att de ska lyckas i skolan och läsa vidare till högre nivå då de har möjlighet till att genomföra det. Kille (3) berättar hur hans föräldrar anser att kandidatexamen är ett måste för att kunna ha ett bra jobb annars kommer man ingenstans. Kille (5) berättar att hans föräldrar lade höga krav på honom eftersom de förväntade att han senare i tiden ska ha en hög status i samhället:

30

Om man tidigare hade bra betyg samt att man är asiat så fanns det förväntningar, starka förväntningar att man ska lyckas och nå de akademiska utbildningar som är krävande på ett fysiskt och psykiskt sätt. Exempel läkare, advokat och psykolog. Om du får A på alla dina ämnen så säger de inte ”bra jobbat” eftersom det är en självklarhet, men om du får B eller C så undrar de ifall du har gjort det som du ska göra... plugg eller läxan. (Kille 5, 12042020)

Det ovan nämnda citatet beskriver de dolda förväntningar föräldrar har på sina söner i att lyckas med högt betyg, då de anser att lyckas är en självklarhet och inte ett val. Denna form av synsätt skapar tryck och press på hur dessa unga män ska prestera i skolan, vilket de själva beskriver kan vara jobbigt men en bidragande faktor till varför de försöker att uppnå högre betyg.

Respondenterna Kille (1), (2), (4) och (6) som har föräldrar med svensk bakgrund berättar att det visserligen fanns förväntningar men inte i lika hög grad då det inte fanns någon direkt överenskommelse kring valet av utbildning och yrke. Nedan berättar Kille (4) att oavsett val av utbildning så fanns det stöd från föräldrarna:

Det fanns ingen direkt push, men stödet fanns där alltid så att säga, de var stolta över att jag var den första i familjen som läste vidare, men inget direkt tvång till att läsa vidare. De var glada över det så att säga. Det har varit hundra procent egna val. (Kille 4, 18042020)

Det visar sig att de respondenter som har föräldrar med akademisk bakgrund har valt att studera vidare på grund av att de alltid har upplevt att det finns någon förväntning från familjen att de ska göra det. Kille (1) informerar oss om att ena sidan av sin släkt är

ingenjörer, vilket har påverkat hans val av program när han skulle välja gymnasiet. Därmed kände Kille (1) förväntningar av sina föräldrar att han också ska följa deras fotspår och bli ingenjör. Föräldrarna sa ingenting direkt till sina barn, men barnen fick uppfattningen att läsa vidare är något naturligt då föräldrarna har gjort det. Nedan beskriver Kille (2) hur naturligt det kändes för honom att välja läsa vidare till högre nivå:

Sen påverkades jag också av mina föräldrar och min släkt då alla har jobbat inom skolan där någon som studie- och yrkesvägledare och någon som mattelärare och någon som rektor. Och det gör tror jag att jag lättare tar det valet att jag fortsätter plugga vidare. Familjen tror jag kan ha påverkat, det har annars varit intresse. Det kändes naturligt för mig att plugga vidare. (Kille 2, 12042020)

31

Kille (1) och (2) uttrycker att det skulle vara märkvärdigt för dem att inte vilja läsa vidare eftersom de inte ens tänkt tanken på att det skulle vara en möjlighet. Kille (1) och (2) berättar att föräldrarna samt de i släkten troligtvis skulle vara besvikna eller chockade om de fick höra att deras pojke inte valde att studera vidare.

5.1.2 Identitetskonstruktion och skolprestation

En av de viktigaste faktorerna för att lyckas i skolan och läsa vidare är att ha ett starkt självförtroende samt vilja inse vad man är ute efter och vad för mål man vill nå. För Kille (1) och (6) var det betydelsefullt att kunna inse vad som var rätt eller fel oavsett vad andra säger och tycker. De menar att de val och beslut som de står framför inte ska gå emot deras personlighet samt vilja, utan istället väljer de hellre att hitta en form av kompromiss bland de val som finns. De är självmedvetna om vilka följder det finns när de själva väljer att agera på ett visst sätt, vilket Kille (1) uttrycker på följande sätt:

Jag skulle ljuga om jag skulle säga att jag inte alls blev påverkad av grupptryck eller sånt, men jag blir inte särskilt påverkad av det. Så även om de flesta tycker att det här är tråkigt och det här ska vi inte göra, det handlade mest om vad jag själv tyckte. (Kille 1, 14042020)

Det handlar mycket om att kunna vara sig själv och ha egna åsikter, men samtidigt

upprätthålla sin sociala status vilket informanterna påpekar är något som har påverkat dem starkt, upplever de nu när de tänker tillbaka. De beskriver att det fanns tider där de gick igenom en rebellperiod och har valt att strunta i studier, vilket har påverkat deras betyg negativt, men med tiden förstod de vikten av att studera för att nå de önskade målen.

5.2 De sociala normerna

De flesta informanterna pratar om att det fanns någon form av social hierarki inom klassen och skolan. Eleverna var indelade i tre grupper: de populära som helt struntade i skolan, de som var smarta men inte studerade eller studerade men inte visade det och sist de som ansträngde sig för att få bra betyg och var impopulära.

32

5.2.1 Social självbild och pluggkultur

När det gäller frågan om hur sociala normer såg ut bland pojkarna och flickorna inom skolan, lyfte vi upp ett citat (se bilaga 1) som syftar på att pojkar försvarar sin sociala självbild genom antipluggkulturen. Alla respondenterna kom överens om att denna sociala norm verkligen finns mellan pojkarna. Trots denna norm, har respondenterna varit i olika situationer och lyckats bli opåverkade av normen på något sätt och därför har de kunnat klara av skolan. Några av respondenterna var de sportiga samt smarta pojkar vilket räddade dem av att bli nekade av de populära pojkarna i skolan och andra valde bara att lägga vikt på studier och strunta i vad andra tyckte och tänkte. Nedan beskrivs hur Kille (1) har upplevt de sociala normerna och hur han försökte balansera mellan studier och de sociala relationerna:

Grejen är att jag alltid var accepterad, jag var den som presterade typ bäst, framför allt bland grabbarna i alla klasser jag har varit i… jag värderade ganska så starkt även att jag hade två personlighetsdimensioner, jag var basketsnubben som var egentligen på andra sidan spektrumet för att du är cool, du är sportig, och du är samtidigt den som får bra betyg, och någonstans då så försöker jag balansera det, jag kunde hänga med de coola

grabbarna som inte pluggade; som sket i det fullständigt, men jag kunde samtidigt få de betygen jag ville ha osv. (Kille 1, 14042020)

Kille (3) nämner under intervjun att han själv förstår att det kan uppstå en social kostnad om han väljer studier före socialt umgänge med de populära pojkarna. Det handlar om prioritering enligt honom då han visste de följder som skulle ske med de beslut han valde att ta:

Jag minns nu anledningen till varför det blev konflikter, jag valde vägen att plugga. Allt handlar om tid, om jag lägger tid med såna vänner så hade jag varit accepterad, men grejen är att de frågade ut mig många gånger och vi var fortfarande vänner, men jag sa alltid “nej tyvärr jag kan inte, utan jag ska plugga”, de insisterade men jag brydde mig inte. Det blev att jag inte satte tid till att hänga bland de vilket gjorde så att vi gled isär, sakta. För jag la tid på plugget istället. (Kille 3, 17042020)

33

5.2.2 Synsätt på studier mellan pojkar och flickor

Det finns en tydlig skillnad mellan pojkar och flickor angående synsätt på studier enligt respondenterna. Det finns en överenskommelse om att flickor är duktigare än pojkar i skolan. Respondenterna förklarar under intervjun att det förmodligen beror på att det är mer socialt accepterat för flickor att anstränga sig för att få bra betyg gentemot pojkar som bör vara naturligt intelligenta. Man visar en form av svaghet när man som pojke studerar hårt för att få ett bra betyg då det kan anses som något feminint. Nedan beskriver Kille (6) hur han har upplevt pluggkulturen mellan flickor och pojkar i sin skola:

Killar ska då alltid vara över tjejer enligt vissa sociala normer även om de inte ska få krocka med själva utbildningen så verkar det som att de gör det i många tillfällen. Det finns alltså förväntningar pluggmässigt på tjejen men killen nä… han lyckas ändå. (Kille 6, 09042020)

Kille (1) har upplevt situationen lite annorlunda då han ansåg att det inte fanns några tydliga skillnader mellan flickor och pojkar i högstadiet. Medan på gymnasiet var flickor duktigare än pojkar och anledningen bakom det var på grund av att eleverna har filtrerats. Han menar att eleverna som går på naturprogrammet är ofta de som har föräldrar med akademisk bakgrund. Och flickorna där är i allmänhet mer ambitiösa och studerar därmed mer än vad de gjorde på högstadiet.

Frågeställningen (se bilaga 1) gällande hur pojkar som följer de manliga normerna tendera blir populära i pojkgruppen medan de som anstränger sig för att få ett bra betyg riskerar att få låg status och därmed bli impopulära, anser de flesta respondenter stämma utifrån deras upplevelser. Det finns en allmän konsensus bland respondenterna att flickor är duktigare än pojkar i de flesta skolorna, men det kan finnas undantag i andra skolor där flickor och pojkar kan vara lika betygsmässigt. Det beror på hur normerna på skolan ser ut, det vill säga flickor generellt försöker alltid undvika att få låg betyg, men på vissa skolor kan det vara socialt acceptabelt för flickor att uppföra sig som pojkarna.

34

5.3 Studie- och yrkesvägledarens roll

I vår undersökning har vi varit noggranna med att belysa studie- och yrkesvägledarens roll i att motivera de unga männen till att läsa vidare till högre nivå. Det visade sig att

majoriteten av respondenterna var missnöjda med studievägledningen då de uttalar att vägledningen saknar någon form av grund då samtalet handlade mest om betyg och antal poäng som krävs för att söka in till det man önskar. Ett stort problem som också förekom bland respondenterna var att de tillfällen man träffade på studie- och yrkesvägledaren var alldeles för få och korta, eftersom studie- och yrkesvägledaren inte hade tillräckligt med tid till att ha samtal med alla elever. Kille (3) säger så här:

Jag minns ingenting om studie- och yrkesvägledaren under grundskolan. Det var en annorlunda form av vägledning. Jag hade vänner som pratade om att de skulle bli något men studie- och yrkesvägledare sa direkt till de att det inte var möjligt. Visst ska man vara realistiskt men jag tror inte det var rätt form av vägledning som man skulle kunna få. (Kille 3, 17042020)

Kille (1) och (5) håller med de andra informanterna om att studie- och yrkesvägledaren i grundskolan inte hade någon stor roll i att få dem att läsa vidare eftersom de träffade hen endast en gång. Men sedan på gymnasiet blev det lite annorlunda. Kille (5) tycker det var skönt att ha en diskussion med studie- och yrkesvägledaren angående intresse och

valmöjligheter. Medan Kille (1), berättar att studie- och yrkesvägledaren fortfarande inte direkt påverkade studien, men han var mer som en förebild både som person och

yrkesmässigt:

Han påverkade inte plugg i den bemärkelsen egentligen mer än att han var en skön snubbe liksom. Och sedan skulle jag välja utbildning efter första gången jag hade valt och hoppat av sen jobbat så skulle jag välja igen, och då blev det att han var en positiv influens, att vara som honom kan faktiskt vara en bra grej, hans yrke och hans inställning till det hela. (Kille 1, 14042020)

35

5.4 Sammanfattning av resultat

Resultatet visar att de tillfrågade respondenterna hade likartade upplevelser när vi

intervjuade dem. En stor påverkan till varför de unga männen har valt att studera vidare har varit föräldrarnas sociala samt kulturella bakgrund. Det kan bland annat handla om att föräldrarna gett stöd och motivation eller hade stora förväntningar på deras barn vilket kan skapa någon form av press på att prestera. En annan viktig påverkan som vi kom fram till i vår undersökning är respondenternas identitet. Det vill säga det var av vikt att

respondenterna hade en god självinsikt och tydliga framtidsmål till varför de vill läsa vidare till högre nivå. Det framhävs i resultatet att den sociala normen inom skolan är att pojkar inte ska anstränga sig att studera då det kan anses som ett feminint beteende. De pojkar som väljer att strunta i skolan kan kategoriseras som de coola och populära medan de som har bra betyg och visar att de studerar hamnar inom kategorin impopulär. Därför väljer pojkarna att inte ta den sociala kostnaden och hamna inom den impopulära gruppen. Men det har framkommit i resultatet att det finns undantag för pojkar som är sportiga och snygga då de alltid hamnar i den populära gruppen oavsett om de studerar eller inte. Avslutningsvis visade resultatet att respondenterna inte hade någon nytta av de vägledningssamtal som de fick med sin studie- och yrkesvägledare på skolan. De önskade sig att samtalet hade haft mer fokus på deras intresse och framtida mål istället för betyg.

36

6. Analys

I det här kapitlet kommer vi att redogöra för samt analysera de empiriska resultat vi fått fram i vår studie i förhållande till teorierna som vi presenterade i kapitel tre. Med hjälp av teorierna kommer vi att besvara våra tre frågeställningar: Vilka påverkansfaktorer var av vikt för de respondenterna som lyckades läsa vidare? Hur såg de sociala normerna ut i skolan gällande studier bland respondenterna? Hur betydelsefulla var studie- och yrkesvägledare för respondenterna? Vi avslutar kapitlet med en sammanfattning av analysen.

6.1 Påverkansfaktorer som var av vikt för att lyckas läsa

vidare

Alla respondenterna kännetecknas i någon form av starkt självförtroende samt en medveten tankegång om att deras framtid kretsar kring bra utbildning. Informanterna under intervjun sa att utbildning var en viktigt grund samt startpunkt till att få ett bra jobb. De menade på att samhället och arbetsmarknaden har förändrats under de senaste åren eftersom saker och ting har blivit allt mer globaliserat. De krav och kriterier som behövs för att söka till ett jobb med relativt hög lön har ökats vilket enligt respondenterna är ganska självklart då antalet konkurrenter har ökat. Respondenterna medger under intervjun att det inte alltid har varit lätt att upprätthålla rollen som den naturbegåvade pojken. Konsten att vara sig själv enligt Goffman (2014) kräver hårt arbete på grund av att det inte enbart handlar om att leka våra roller, utan även leka med dem.

Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver att det personliga valet hos en individ skapas genom en blandning av flera olika sociala och kulturella faktorer. Samtliga respondenter påpekar att deras föräldrar hade haft en stor påverkan på varför de har valt att läsa vidare. Vad hade påverkat respondenterna till att läsa vidare? Faktorerna har varit annorlunda från familj till familj. För vissa har deras föräldrars sociala bakgrund varit en form av stöd till dem för att vilja läsa vidare, medan för andra har det varit både stöd och press i form av