Från olja till halm

MALMÖ HÖGSKOLA Miljövetenskap 41-60 p ht 2005

Teknik och Samhälle Examensarbete 10 p

Människa, Miljö, Samhälle 120 p Författare:

Albing, Stina

Från olja till halm

En fallstudie om övergången från enskilda oljepannor till en gemensam

halm-panna

From oil to straw

A case study about the transition from private oil pans to one common straw pan

Sammandrag

Fallet som beskrivs i studien handlar om en privatperson, tillika lantbrukare, som använder restprodukten halm och utnyttjar den som bränsle. Han anslöt några av sina grannar för att finansiera sitt system och skapar därför ett närvärmeverk. Avsikten med halmpanna var inte i förstahand att skapa ett närvärmeverk, utan att själv utnyttja sin halm som bränsle. Lantbruka-ren anslöt externa användare på grund av faktorn att han annars inte fått pannan att bli lönsam.

För mig, som miljövetare, var att undersöka vilka drivkrafter som fanns då ett värmesystem ska skapas hos den privata personen, en intressant studie. Eftersom människor handlar olika i olika situationer och har olika kunskap i bakgrunden, kunde ett verkligt fall ge mig informat-ion om vad som förekommer i praktiken. Undersökningar blir ofta inte i teorin som de blir i praktiken, därför var det viktigt för mig att titta på ett fullbordat fall.

Genom intervjuer med lantbrukaren och med boende i byn där pannan finns, fick jag mycket information om känslor, val och misstag. Studien presenterar dessutom alternativa vägar till ett upprättande av ett liknande gemensamt värmesystem i andra byar.

Uppsatsen kommer att baseras på en kvalitativ intervjumetod, en intervju med initiativtagaren till byggnationen av pannan och värmesystemet. För att få en bredare bild av känslorna kring halmpannan, intervjuades även några av de närboende hushållen. Studien baseras också på ständiga kontakter med miljöförvaltningen och statsbyggnadskontoret i den aktuella kommu-nen.

Abstract

The case that is described is about a private farmer that has the rest product, straw, and uses it as fuel. He connected some of his neighbours to the system to finance his system and there-fore created a close by heating plant. The intention with the straw pan was not in the first place to create a heating plant, but to be able to use his straw as fuel. The farmer connected external users because of the fact that the pan would not be profitable otherwise.

For me, as an environmental student, to investigate which motives there are when a heating plant is about to be created by a private person is an interesting study. Because people act different in different situations and have different background knowledge, a study from the reality could give me information about what happens practically. The investigations are often not in theory as they are in practice. Therefore it was important for me to study a complete case.

Through interviews with the farmer and with people living in the village, where the pan is, I got a lot of information about feelings, choices and mistakes. The study also presents alterna-tive ways for the establishment of a similar common heating plant in other villages.

This paper will be based on a qualitative interview method, an interview with the initiator to the building of the pan and the heating system. To get a broader picture about the emotions towards the straw pan, some of the locals were interviewed. The study is also based on con-tinuous contacts with the authorities in the current community.

Författarens förord

Idén till denna uppsats väcktes då jag praktiserade inom en kommunal förvaltning. Under de tre månaderna som jag utförde min praktik kom jag i kontakt med en konflikt som rörde en halmpanna, flera gånger. Det var då min nyfikenhet växte och jag beslutade mig för att under-söka fallet närmre. Då jag insåg hur infekterad konflikten var avstod jag från att skriva om den. Istället valde jag att skriva om det unika val som ägaren till halmpannan, tillsammans med pannförsäljaren, gjorde då han installerade och anslöt externa användare till sitt system.

Förhoppningen med denna uppsats är att ge andra människor, som går i samma tankar som lantbrukaren i denna fallstudie gjorde, ett bra faktaunderlag om vad man bör tänka på och vilka saker som underlättar och försvårar. Detta har gjort att uppsatsen främst riktar sig mot aktörer i eller på väg in i liknande processer, men även miljövetare som är intresserade av att öka sin kunskap om privatägda halmpannor i närvärmesystem.

Jag vill tacka några personer, utan vars hjälp min uppsats inte hade blivit vad den är. Inled-ningsvis vill jag tacka lantbrukaren som äger halmpannan för att han har ställt upp på inter-vjuer och tillmötesgående har svarat på allehanda frågor. Tack till hjälpsam personal på mil-jöförvaltningen i den aktuella kommunen för att de så hjälpsamt har svarat på frågor och tillå-tit att jag har sprungit in och ut på deras arbetsplats. Jag vill också tacka all personal på stats-byggnadskontoret för all hjälp. Tack också till min handledare Kjell Mårtensson för god hand-ledning och vägvisning. Slutligen vill jag tacka alla bybor i den aktuella byn, som har ställt upp på min telefonintervju. Sist, men inte minst, vill jag rikta ett stort tack till hela min familj som har läst och kämpat med mig för att få ett bra slutresultat.

Hammarlöv 2005

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

1.1 Inledande presentation av problemområdet 6

1.2. Formulering av syfte och problemställning 7

1.3 Disposition 9

1.4 Specificering av uppsatsens fokus 9

2. Utveckling av problemområde 13

2.1 Upptäckten av ett miljöproblem 13

2.2 Energislag och energianvändning (inom bostäder och servicesektorn) 14 2.3 Bioenergi och halm: fakta teknik, positiva och negativa miljöeffekter 16

2.4 Halmeldning och de svenska miljökvalitetsmålen 21

2.5 Införande av ett halmeldat närvärmesystem 25

3. Undersökningens ram 30

3.1 Den fjärde linsen 32

3.2 Operationalisering – System blir linser 33

4. Metod 37

4.1 Intervjupersonerna 37

4.2 Fallgropar och etiska avväganden 39

5. Halm som energitillgång 41

5.1 En kommun i Skåne 41

5.2 Så gick det till 43

5.3 Rök och stök 50

6. Hur systemet i byn fungerar 53

6.1 Koppling till de nationella miljömålen 54

6.3 Externa användare utifrån de fyra linserna 59

6.4 Resultat 62

6.5 Avslutande kommentar 63

Källor 64

Bilaga 1. Ordförklaring 66

Bilaga 2. Intervjuguide, Lantbrukare Petersson 67

1. Inledning

I denna undersökning är syftet att ta reda på vilka drivkrafter och olika processer som finns under omvandlingen från ett befintligt energisystem baserat på olja till ett nytt bioenergisy-stem. I denna undersökning är det en halmpanna som är det nya system som undersöks. Stu-dien har fokus på miljöfrågor och miljöintressen.

För att få en första kortfattad inblick i bakgrunden till studiens problemställning, kommer kapitlet nedan att presentera varför det är viktigt med övergång till förnyelsebar energi, vad som krävs för att övergå till förnyelsebar energi och vad som påverkar utifrån. Det avslutas med en utförligare syftes och problemformulering.

1.1 Inledande presentation av problemområdet

Det finns ett stort orosmoln, metaforiskt talat, på den internationella miljöhimlen, det molnet är den förstärkta växthuseffekten. De senaste åren har koldioxidutsläppen, som bidrar starkt till växthuseffekten, ökat i världen. Av alla växthusgaser kommer 80 % från industriländer och de årliga utsläppen av koldioxid är 10 ton/capita i genomsnitt från dem, detta i jämförelse med utvecklingsländerna som har ett genomsnittligt utsläpp på 2,5 ton/capita per år. Industri-länderna släpper alltså ut 4 gånger mer koldioxid per år än det genomsnittliga utvecklingslan-det.1

För att minska den förstärkta växthuseffekten behövs åtgärder inom flera områden. Transport-sektorn är ett viktigt område, men det är energiTransport-sektorn som denna studie inriktar sig på. Vi behöver ändra energikälla, istället för att använda oljebaserade energikällor skulle biobränsle-baserade energikällor vara ett bättre alternativ för miljön, eftersom de är koldioxidneutrala, mer om detta i kapitel 2. Ett exempel på biobränsle är halm, och halm finns det dessutom rela-tivt mycket av, det är en såkallad oändlig resurs. Så länge vi väljer att odla spannmål kommer vi att få restprodukten halm. Frågan som man måste ställa sig är hur man på bästa sätt kan utnyttja, förvara och förbränna halmen. Det är dessutom också viktigt att inte heller överut-nyttja halmen som resurs, utan att med förnuft återföra askan och lämna en del av halmen på marken för att inte rubba den biologiska balansen.

1.1.1 Viljan till förändring

Om man vill utnyttja halmen som energikälla måste man ha tillgång till halm. Det mest natur-liga sättet är att vara lantbrukare själv, då får man halm som restprodukt vid odling av spann-mål och den är därmed mycket billig. Har man inte själv tillgång till halm har man två alterna-tiv:

1. Köpa halm, lämpligast i form av pellets, och elda med i en installerad pelletskamin. 2. Köpa in sig på ett befintligt värmeverk som eldar med halm, privat eller offentligt.

Större värmeverk som eldar med halm skulle inte vara särskilt lönsamma eftersom värmeför-lusten i långa kulvertar skulle vara för stor. Detta gäller för alla bränslen och för alla kulver-tar, mer eller mindre för olika kulvertmaterial. Därför får man vända sig till den privata sek-torn om man vill använda halm som sin värmekälla.

1.1.2 Extern påtryckning

År 1999 beslöt riksdagen att halmeldning inte fick förekomma på åkrarna längre, utan särskilt tillstånd. Detta grundades på ett stort obehag från människor som vistades i närområdet då eldning förekom. Även andra anledningar låg bakom beslutet, så som faran för spridning av brand och ett hot mot djur och växtliv.2 _{Detta beslut tillsammans med det faktum att vi idag}

behöver övergå till förnyelsebart energibränsle och att oljepriset är högt, gjorde att en lantbru-kare på Söderslätt valde att installera en halmpanna som sitt värmesystem. Han resonerade så, att han hade gratis halm på stora arealer, så varför inte utnyttja den resursen. Inte nog med att han installerade systemet för sin egen användning, han valde också att låta andra ta del av hans energi. Denna studie visar hur han gick tillväga och vilka val han stod inför innan och efter sin investering.

1.2. Formulering av syfte och problemställning

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka drivkrafter och olika processer som fanns under en omvandling från ett oljebaserat energisystem till ett annat halmbaserat, ur mil-jösynpunkt också mer hållbart system. Avsikten med studien har också varit att ta reda på hur de olika inblandade aktörerna har hanterat övergången. Jag har, som jag nämnt tidigare, av-gränsat mig till att undersöka omvandlingen, där huvudaktören är en

son/egenföretagare, som har beslutat att anlägga en halmpanna och därutöver även ansluta några närboende.

1.2.1 Problem leder till frågeställningar

Övergången från ett fossilt energislag till ett förnyelsebart, är idag ett viktigt inslag i vår var-dag. Vi blir mer och mer uppmärksammade på att energipriserna stiger och miljöproblemen växer. Fler och fler vill investera i nya värmeanläggningar. Då jag praktiserade på en arbets-plats inom en kommunal förvaltning, kom jag i kontakt med frågan hur man skulle kunna utnyttja halm som bränsle i ett tätbebyggt område. Detta utan att de närboende fick negativa påföljder av installeringen. Inte nog med det, där ställde man sig också frågan hur man skulle kunna rätta till de negativa konsekvenserna för de närboende då installationen redan är gjord. Jag kom fram till att frågan jag ville titta närmare på var vinklad från fyra håll, ekonomisk, samhällelig, ekologisk och individuell. Men finns det redan några bra exempel på fall då detta inträffat och hur har de i så fall gått till väga? Dessa frågor har lett mig fram till mina grund-läggande frågeställningar:

 Vilka drivkrafter (samhälleliga, individuella, ekonomiska eller ekologiska) är det som gör att en privatperson/egenföretagare, går in i en förändringsprocess från ett energisy-stem till ett annat, ur miljösynpunkt mer hållbart syenergisy-stem?

 Hur genomförs en förändring i ett värmesystem från ett enskilt energisystem till ett hållbart gemensamt system för flera användare?

 Hur hållbart agerar aktörerna, i förhållande till de nationella miljökvalitetsmålen, i detta fall?

För att på ett vetenskapligt sätt undersöka svaren på dessa problemställningar väljer jag att utnyttja en kvalitativ forskningsmetod. Det vill säga, djupintervjuer med ett fåtal människor. Detta i motsatts till en kvantitativ forskningsmetod, som innebär att många människor svarar på samma frågor för att ge forskaren svar på en generell fråga. Den kvantitativa metoden ger forskaren utrymme att fördjupa sig i en intervjuperson och dess svar på undersökningens ra-mar. Mer om metoden i kapitel 4.

1.3 Disposition

Denna studie är uppbyggd på ett sätt som kan liknas vid en tratt. Det vill säga att från att titta på ett vitt problem i ett stort sammanhang, går man från klarhet till klarhet, för att tillsist rama in sitt problemområde. För att hitta kärnan i den frågeställning som jag hade, gick jag bak-länges och hittade orsaken till problemet.

Kapitel 1 innehåller en inledande presentation av problemområdet. Där visas också en

formu-lering av syfte och problemställningar. I kapitel 2 utvecklas problemområdet och där visas också en del energifakta inom bostads- och servicesektorn. Vidare kommer kapitlet att be-handla kopplingen mellan halmeldning och de svenska miljökvalitetsmålen. Därefter behand-las hur det går till vid införandet av ett halmeldat närvärmeverk. Sedan behandbehand-las undersök-ningens ram i kapitel 3, och hur jag tillämpar den i avhandlingen. Kapitel 4 beskriver metoden som kommer att användas i studien. Kapitel 5 visar hur systemet i byn fungerar och ger en koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Här visas också hur de externa användarna är involverade i fallet. Därefter kommer kapitel 6 att handla om halm som energitillgång. Här beskrivs fallet som behandlas i studien. Detta kapitel avslutas med en resultatdel.

I huvudsak kommer rapporten att belysa processen som genomgicks då en fastighetsägare och tillika lantbrukare övergick från ett befintligt icke förnyelsebart värmesystem, två oljepannor, till ett annat baserat på förnyelsebart bränsle, en halmpanna. Den väsentliga delen av uppsat-sen kommer att fokusera på initiativet att även ansluta externa användare till pannan, samt processer och besluten i denna fråga.

1.4 Specificering av uppsatsens fokus

Eftersom detta är ett unikt fall tar uppsatsen inte avstamp i några jämförelser utan koncentre-ras helt på detta enskilda fall. Det finns en konflikt, som processas i skrivande stund och utgår från klagomål från grannar angående röklukt och annat obehag från förbränningsprocessen. Denna konflikt kommer inte att behandlas djupare, men kommer att nämnas i denna uppsats och kan vara viktig att belysa i ett senare skede.

Uppsatsen kommer i huvudsak att belysa processen som genomgicks då en fastighetsägare och tillika lantbrukare övergick från ett befintligt värmesystem till ett annat baserat på förny-elsebart bränsle. Studien fokuseras på en kommun i Skåne eftersom lantbruket är stort där och processen kan komma att upprepas i detta område. Studien kommer även att fokusera på ett

specifikt fall och utgå ifrån de händelser som har uppkommit just här. Eftersom detta är ett unikt fall tar uppsatsen heller inte avstamp i några jämförelser utan koncentreras helt på detta unika fall. Det finns även andra vinklingar att utgå ifrån i detta fall. Exempelvis pågår det en miljörättslig process under skrivande stund mellan lantbrukaren, som är central i studien, och några grannar. Mer beskrivet om denna konflikt längre fram i denna text. Denna konflikt kommer inte att analyseras djupare i denna uppsats men kan vara viktig att belysa framöver.

Uppsatsen som jag har valt att skriva handlar om människa, miljö och samhälle som en fall-studie. Både det ekonomiska samhället och det ekologiska kommer att visas upp. Den kom-mer att behandla förändringsprocessen från omvandlingen av ett energisystem till ett annat förnyelsebart, här som en halmpanna. Eftersom fallet som jag kommer att presentera i studien är ett fall taget ur verkligheten, kommer jag att titta på vilka drivkrafter som låg bakom beslu-tet till omvandlingen, hur det finansierats och hur den gemensamma driften fungerar. I ana-lysen kommer jag att ta hjälp av fyra olika linser för hållbar utveckling, de är:

• Samhällelig • Ekonomisk • Ekologisk och • Individuell

Dessa linser, ursprungligen beskrivna av Edward B Barbier (1987), kommer att genomsyra hela arbetet och användas som teori. Barbier kallade dem inte för linser, utan för system. Han använde sig också endast av tre system, det samhälleliga, det ekonomiska och det biologiska systemet. Jag kommer att modifiera Barbiers ursprungliga bild och istället använda de ovanstående fyra linserna. Eftersom Barbier inte tar upp det individuella perspektivet, det vill säga känslor och föreställningar från den enskilda individens synvinkel, har jag valt att lägga till en lins. Den linsen kallar jag för den individuella linsen för hållbar utveckling, mer om detta i kapitel 3.

Alla de tre aspekterna människa, miljö och samhälle som min utbildning, Miljövetenskap, behandlar, kommer att vara viktiga utgångspunkter för framtida liknande processer och därför anser jag att ämnesvalet är mycket väsentlig för min utbildning och mitt kommande arbete. Från början var min ambition att även titta närmare på miljöinspektörerna på

miljöförvalt-ningens roll i fallet. Tanken var att titta på vilka krav de ställt på anläggningen och på vilka grunder de beslutar om kraven. Även statsbyggnadskontorets krav på och information till pannägaren var jag intresserad av att ta del av. Som jag fick veta under min praktiktid på mil-jöförvaltningen och statsbyggnadskontoret hösten 2004, är kommunerna olika i sina bedöm-ningar. Detta var en av orsakerna till att jag var intresserad av att ta reda på mer om besluts-underlag. Det visade sig dock att hanteringen av detta fall var bristfällig och att statsbygg-nadskontoret inte hade krävt något tillstånd, trots att anläggningen visade sig vara tillstånds-pliktig. På grund av dessa missar valde jag att lägga denna undersökning åt sidan och istället titta på annat. Detta eftersom min undersökning inom detta område då inte skulle ge någon generell bild av hur det skulle gå till i praktiken när en privatperson söker om lov för att gå över från olja till halm. Det fanns också med i mina tankar att titta mer på det miljörättsliga perspektivet av fallet men också detta rann ut i sanden då missen uppdagades. I detta fall hade ju helt andra miljörättsliga aspekter varit aktuella att belysa och inte några allmängiltiga. De rättsliga aspekter som dock hade varit intressanta att titta på i detta fall hade varit vem som bär ansvaret för att pannan byggdes där den byggdes. Var skulle dem lämpligast ha byggts om man hade haft de uppgifter om de yttre förhållandena som man har idag? Och vem som i nu-läget är ansvarig för att alla aktörer får sina röster hörda?

En annan aspekt som jag valde att bortse ifrån i min studie var konflikten som pågår mellan lantbrukaren och hans grannar. Då pannan installerades 2000 var det ingen som tänkte på att fråga de övriga grannarna, förutom de tre som skulle kopplas in till systemet, om det var okej att upprätta den. Man tänkte heller inte på att fråga om var man lämpligast skulle placera pan-nan eller vilka konsekvenser det skulle få om man fick problem med förbränningen i panpan-nan. Detta har lett till att vissa grannar störs mycket av pannan då den ska startas upp. Man anser att den luktar, att man får oönskad aska i sin trädgård, och att det bildas en smutsfilm på föns-ter, tvätt och bilar. Grannarna har ringt miljöförvaltningen för att få sina problem uppklarade, men då inte fått företeelsen bedömd som någon olägenhet. Då flera grannar gått samman och gemensamt utryckt sitt misshag för en senare anställd miljöinspektör på samma miljöförvalt-ning, bedömde denne miljöinspektören händelsen som en olägenhet. Flera olika orsaker till varför två anställda på samma instans kan bedöma samma händelse till olika slutsatser finns såklart. En kan vara att den senare själv led av astma och kan på så vis sätta sig in i de kring-boende grannarnas situation. En annan kan vara att den första inte kom ut lika fort till platsen och därför inte luktade det inte lika skarpt. I vilket fall som helst är det inte denna

problem-ställning som jag kommer att fokusera på, utan den om hur man på bästa sätt kan, som privat-person, övergå från ett fossilbränsle, olja, till ett förnyelsebart, halm.

Studien har inte något ekonomiskt syfte. Den kommer inte att vinklas ur ett ekonomiskt per-spektiv utan enbart utifrån ett miljömässigt. Inga ingående beräkningar över investeringskost-nader, avskrivningar eller dylikt kommer att presenteras i undersökningen. Det finns dock några beräkningar men de är med enbart i ett informativt syfte.

2. Utveckling av problemområde

2.1 Upptäckten av ett miljöproblem

Ett av våra största miljöproblem är den förstärkta växthuseffekten, den är nu vida känd bland oss. Att vi behöver förändra vår livsstil är kanske inte lika känt, eller i alla fall inte lika accep-terat. Vårt ständiga uttag av fossila bränslen medför ett hot för vår livsstil. Hotet är att jorden omvandlas till ett jättelikt växthus, därigenom förändras förutsättningarna för både djur- och växtliv. Detta gör att vi måste förändra vår konsumerande livsstil, det vill säga det krävs att vi inte förbrukar varor i den utsträckning som vi idag gör. Vår livsstil är mycket beroende av bilismen, det är också bland annat den vi måste förändra mest för att minska växthusgaserna. Även förbrukningen av eldningsolja kräver en minskning. Att biobränsle är koldioxidneutralt ger dem ett försprång gentemot de fossila bränslena. Ett av motiven till att vi människor bör övergå från fossila bränslen till förnybara är som sagt den ökande växthuseffekten.3

2.1.1 Växthuseffekten

Utan någon form av växthuseffekt skulle jordens temperatur ligga omkring - 17°C, medan vi idag faktiskt har ett genomsnitt på 15°C. Att den globala uppvärmningen uppfattas som ett hot, vilket nämndes ovan, beror på atmosfärens möjlighet att vara selektiv när det gäller olika typer av strålning. Atmosfären släpper igenom ungefär 50 % av solstrålarna, som är kortvå-giga, för att värma jordens yta. Den energin som jorden tar upp, strålar tillbaka ut i atmosfä-ren, fast med långvågiga strålar. Detta illustreras på ett tydligt sätt i bild 1 nedan. Mycket av vågorna från jorden absorberas av molnen och höjer därför temperaturen i atmosfären. Den energin som lagras i atmosfären returneras återigen till jorden och värmer också den ytan.4

Bild 1. Växthuseffekten http://www.falkenberg-energi.se

3 _{Statens energimyndighet, Planering för bioenergi – generella förutsättningar, 2004.} 4 _{Naturvårdsverket, (2005-09-01) www.naturvardsverket.se/vaxthuseffekten}

Växthuseffekten bildas av så kallade växthusgaser inklusive vattenånga. Det finns ungefär 20 olika växthusgaser och de fyra viktigaste är koldioxid, metan, dikväveoxid och CFC (klor-flourkarboner, en typ av freoner). Dessa fyra gaser har ökat i atmosfären sedan industria-liseringen på 1850-talet, och de fortsätter att öka än idag. Mängden växthusgaser i atmosfären har till viss del naturliga orsaker, ungefär ⅔ av dikväveoxiden kommer från naturlig mark och haven. ⅓ av metanen kommer ifrån sumpmarker, träsk och termiter. Vulkaner kan bidra med stora mängder kol, sulfat och partiklar till atmosfären.5

2.1.2 Den förstärkta växthuseffekten

Den ständigt ökande växthuseffekten kan som sagt inte bara förklaras av naturliga orsaker. Den förstärkta växthuseffekten, som den kallas, påverkas utan tvekan av mänskliga aktivite-ter. Bland alla våra handlingar kommer ¾ av de globala kolutsläppen från användandet av fossila bränslen (kol, olja och naturgas), ¼ kommer huvudsakligen från avskogning.6 _{I mer}

detaljerade studier ser man att ungefär en fjärdedel av koldioxidutsläppen kommer ifrån ener-gisektorn.7 _{För att sakta ner processen för växthuseffekten behöver vi människor agera snabbt}

och i stor skala. Men det krävs många aktörer och incitament för att förändra våra livsstilar. Liksom det har visat sig i studier över vår konsumering av varor, behöver vi människor för-ändra våra attityder för att även förför-ändra vår handling, mer om detta i kapitel 5. Detta gäller vid alla handlingsförändringar som vi människor står inför, tillexempel att övergå från ett energisystem till ett annat.

2.2 Energislag och energianvändning (inom bostäder och servicesektorn)

Vi klarar oss inte utan energi, i alla fall inte utan den energi som får oss att leva. Det finns olika former av energi, men energin kan inte förstöras eller skapas utan bara omvandlas. Energin får vår kropp att fungera och den gör att vi tar oss fram i fordon, kort sagt har vi energin att tacka för att vi kan leva i ett välfärdssamhälle. Varför har vi blivit så beroende av den energi som ger oss ett lyxigt liv att vi är på väg att förstöra den miljö vi lever i? Vad är det som gör att vi behöver förändra våra energivanor? Jo, en globalt ökande efterfrågan på energi, främst från de snabbt växande asiatiska länderna. En produktion av fossilgas och olja

5 _{Naturvårdsverket, 2005}

6 _{Peter Stilling, Ecology- theory’s and applications, (New Jeresy, 2002).} 7 _{Länsstyrelsen Skånelän, Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, 2003}

som snart har nått sin höjdpunkt, därtill ett oljepris som hela tiden når nya rekordnivåer. Des--sutom växthuseffekten som ständigt hotar vårt klimat.

2.2.1 Bioenergi fakta

Enligt Lantbrukarnas riksförbund kan man se en ökad trend av bioenergisystem användning i Sverige. Som man ser i diagram 1, bidrar jordbruket med ca 1 TWh, av Sveriges totalt till-förda drygt 100 TWh biobränsle, av det är ca 0,5 TWh från halm, 0,3 TWh från spannmålse-tanol, 0,2 TWh från salix och 0,02 från raps. Sammanlagt 1,02 TWh. Det är mycket lite av jordbrukets restprodukter som faktiskt tas tillvara och utnyttjas. Som jordbrukare kan man välja att antingen odla traditionellt för att sedan använda restprodukten eller så kan man odla direkt för energimarknaden i form av energigrödor.

Diagram 1. Jordbrukets fördelning av bränsle. Ur Statens Energimyndighet, Energiläget 2004

På 1990-talet infördes en skatteomläggning, detta ledde till att den allmänna energiskatten minskade och att skatt tillkom på svavel och koldioxid. Koldioxidskatten betalas per utsläppt kilo koldioxid för alla bränslen utom biobränslen och torv.8 På grund av skatten ökade incita-menten för biobränslen.Den 1 januari 2004 höjdes skatten på eldningsolja för bostadsändamål med 545 kr per m³ inkl moms.9 Skatten tillkom för att gynna biobränslen och att skapa förut-sättningar för inhemskproduktion. Sedan 1970 har de förnyelsebara bränslena ökat från 21 % till 32 % år 2003 av den totala användningen. I en serie faktablad tog Svebio (Svenska Bioe-nergiföreningen) och Energimyndigheten, 2004, fram ett underlag där det redovisas att

8 _{Statens Energimyndighet, Energiläget 2004, 2004}

9 _{Lantmännen och lantbrukarnas riksförbund, Värm gården med spannmål, 2004} 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5

Jordbrukets fördelning av bränsle (Totalt 1,02 TWh)

TWh 0,5 0,3 0,2 0,02

tialen för bioenergi är på 20-30 års sikt 220 TWh jämfört med dagens 100 TWh.Av de 220 TWh som är potentiella bioenergiresurser är det, som man kan se i diagram 2, kommer 22 TWh ifrån lantbruket.10 Agrara bränslen; 22 Avfall; 16 Torv; 12 Träd-bränslen; 135 Returlutar; 35 Avfall Torv Träd-bränslen Returlutar Agrara bränslen Bioenergipotentialen (220TWh)

Diagram 2. Den totala potentialen i Sverige är 220 TWh. Ur SVEBIO, 2003, Bioenergi – en översikt

2.3 Bioenergi och halm: fakta teknik, positiva och negativa miljöeffekter

Vi kommer troligtvis att inom Sverige och EU producera mer livsmedel än vad vi kan konsu-mera. På grund av detta rekommenderar EU: s jordbrukspolitik att lantbrukarna ska ta delar av sin mark ur bruk. Som alternativ till att ta mark ur bruk, så borde det vara bättre att utnyttja en del av marken till odling av energigrödor så som spannmål eller salix, så länge det är hållbart ur ekologisk synpunkt. På samma gång bidrar grödorna till att hålla landskapet öppet och landsbygden levande.11

2.3.1 Förbränning av fasta bränslen

Det vi kallar fasta bränslen är:

•

•

•

•

Likaså vass, pappersmassa och andra brännbara material är fasta bränslen. Bränslena kan även malas till pulver eller komprimeras till pellets, dessa är förädlade fasta bränslen. I dess

10 _{Statens Energimyndighet, Energiläget 2004, 2004}

liga form består fasta bränslen av fukt, brännbar substans och aska. Den brännbara substansen utgörs av flyktiga beståndsdelar och ”fast” kol. De flyktiga beståndsdelarna består i sin tur av olika kolväten och koloxid (CO) som avgår i gasform när bränslet värms upp. Se bilden ne-dan.

H

O

Fukt

Fast

C

H

O

Brännbart Torrsubstans (ts) bränsle

Ca, K, Mg, Si

Aska

Bild 2. Beståndsdelarna från fasta bränslen, Ur Nilsson, m.fl., 1983, Gårdsvärme

Det vi kallar biobränslen är nästan samma sak som fasta bränslen, men biobränslen kommer från ursprungsformen biomassa, och de är:

• Trädbränslen - trädråvara från skogen som inte genomgått någon kemisk process. Hit hör avverkningsrester, klenvirke, bark, spån samt träpulver, pellets och briketter. • Returlutar - en biprodukt inom massaindustrin som bildas när träflis kokas till

pap-persmassa. Returlutar innehåller organiska föreningar som kan förbrännas och kemi-kalier som återvinns.

• Agrara bränslen - eller åkerbränslen, kommer från jordbruket. Energiskog, energi-gräs, halm och spannmål för framställning av etanol är några exempel.

• Torvbränsle görs av torv, en biomassa som är ofullständigt nedbruten och har bildats i mossar och kärr.

•

De fyra stegen för förbränning av fasta bränslen är viktiga för att man ska få en god förbrän-ning, det vill säga att så mycket av bränslet som möjligt förbränns. Stegen är att:

1. ha tillräckligt hög temperatur - Först krävs torkning, vid ca 100°C förångas vattnet i bränslet. Vid 150– 600°C avgår de flyktiga beståndsdelarna, så kallad pyrolys.

För-bränningen av de flyktiga beståndsdelarna sker vid 500-600°C. Därefter sker en rest-förbränning, det vill säga det fasta kolet förbränns mellan 800-900°C.

2. ha tillräcklig uppehållstid för de brännbara gaserna inne i pannans förbränningsrum 3. ha tillräcklig omblandning

4. ha en god lufttillförsel i pannan

Har det skett en god förbränning ska endast aska finnas kvar i pannan efter eldning. Det har stor betydelse hur stor vattenhalt halmen innehåller. Eftersom det går åt mycket energi för att torka (avdunsta) halmen förlorar man värmevärde. Hög fukthalt innebär också att andelen torrsubstans minskar och mängden rökgaser ökar. 12

Askan som blir över från halmen efter förbränning är ungefär 30-50 kilo per 1 ton halm. Detta är betydligt mer än vid förbränning av till exempel trä. Vid en analys som gjordes 1983 fann man att askan ifrån halm innehöll väldigt lite kväve, men däremot innehöll aska 1- 1, 5 % fosfor och 9-15 % kalium och ett flertal andra ämnen. Man vill inte återföra ämnet kväve (N) till marken eftersom det är ett försurande ämne. Däremot är det viktigt att återföra fosfor (P) och kalium (K) till marken eftersom de är nödvändiga näringsämnen. Detta innebär att man med rätta kan återföra askan till åkrarna så att växtnäringen tillgodogörs.13 Vid förbränning av spannmål eller halm bör sotaren ha tillgång till anläggningen var 4 – 5e vecka för att den inte ska sota igen och bli en brandfara.14

2.3.2 Utsläpp vid fastbränsle eldning

För att få så lite utsläpp som möjligt från en fastbränsleanläggning krävs att de fyra förbrän-ningsstegen uppfylls. Trots att dessa uppfylls kan eldning av biobränslen orsaka en del mindre utsläpp, dock inte så allvarliga som vid eldning av fossila bränslen. Vid eldning av biobräns-len liksom vid eldning av fossila bränsbiobräns-len sker utsläpp av koldioxid. Men vid eldning av biobränslen, inte mer än vad som binds igen i den uppväxande biomassan. Därför sker ingen

12 _{Christer Nilsson m.fl., 1983} 13 _{Christer Nilsson m.fl., 1983}

ökning av koldioxidhalten i atmosfären. Dessutom skulle biomassan, om den inte förbränts, ändå ha brutits ned naturligt till koldioxid, under kortare eller längre tid. Men då utan att vi hade kunnat utnyttja energin i bränslet. Men de utsläpp som ändå släpps ut kan dels påverka mark- och vattenmiljön och dels ge försämring av luftkvaliteten.15

Vid en ansökan om pengar från KLIMP, klimatinvesteringsprogram, 2003, undersökte Käv-linge kommun vilka miljökonsekvenser halm har vid en biobränsleanläggning. Detta gjorde kommunen eftersom då såkallade KLIMP pengar ansöks ska sökaren visa med beräkningar varför det nya alternativet ger positiva klimateffektiva resultat. Eftersom, som tidigare nämnts, koldioxidutsläppen (CO2) som är en klimatpåverkande växthusgas, minskar tillföljd av införandet av det nya bränslet, är det motiverat att bidra med pengar från klimatinveste-ringsprogrammet för insatsen. 13 stycken olika danska fjärrvärmeverk ligger till grund för undersökningen som IVL Svenska Miljöinstitutet AB, gjorde åt kommunen. Resultatet, visas i figur 1a, visar medeltalen för de 13 anläggningarna och blev (i mg/MJ):

Emission halm (mg/MJ)

CO2 2800

Figur 1a. Utsläpp koldioxid till luft från halm. Ur Kävlinge kommuns ansökan om KLIMP, 2003

För att kunna referera till något har jag valt att också visa samma mätningar för olja, eftersom det ofta är just olja man ersätter halmen med. Nedan ser man att oljan släpper ut flera gånger mer av den onyttiga växthusgasen koldioxid och är därför inte försvarbar ut ett miljönyttigt syfte.

Emission olja (mg/MJ) CO2 75 000

Figur 1b. Utsläpp koldioxid till luft från olja. Marita Linné, Miljökonsekvenser avseende

emissioner till luft vid introduktion av naturgas i Mellansverige, (Lund: BioMil AB, 2002)

2.3.3 Halm jämfört med olja

Man säger att för att ersätta 1 liter olja krävs det 3 kg halm, om halmen har en fukthalt på 15 %. Detta om vi utgår ifrån att oljepannan har 75 % verkningsgrad och halmpannan har 60 %. Vid praktisk drift skulle energiinnehållet i halm vara 2,5 kWh/kg. Medan man räknar att av 1 liter olja får man ut 9,8 kWh. Se nedan för formel över utvunnen kWh per 3 kg halm, vilket var detsamma som 1 liter olja.16

2,5 x 3 = 7,5 kWh

Halmpannan, i undersökningen, har en effekt på 380 kW med en pannverkningsgrad på 60 % och vattenhalt på 15 %. Vid en vattenhalt på 15 % är det effektiva värmevärdet ca 4,2 kWh/kg halm. Då behöver pannan matas med 151 kg halm per timme (se formel nedan) för att utnyttja sin fulla kapacitet.17 Med en storbal som väger 300 kg behövs det alltså en bal på två timmar.

380

÷ (0,6 x 4,2) = 150,7937

Vid användning av fastbränslepannor bör man även använda sig av en ackumulatortank. Detta eftersom man då har möjlighet att ”spara” värmen och använda den när det behövs.18 Acku-mulatortanken är en vattenfylld behållare som lagrar den överskottsvärme som annars hade gått till spillo. Man eldar då för tankens potential istället för åt hushållets behov. Ackumula-tortanken gör dels att man inte behöver elda så ofta utan kan ha varmvatten och värme i radia-torerna ändå, men den bidrar även till att man får en bättre förbränning. Detta leder i sin tur till bättre luftkvalitet.

2.3.4 Halm som biobränsle

16 _{ABM Energiteknik, Hur mycket kostar egentligen energin per KWh?, (2005-05-02)} 17 _{Christer Nilsson m.fl., Gårdsvärme, (Stockholm: LTs Förlag, 1983)}

Energi motsvarande 4700-5000 kWh, per ton torrsubstans, kan utvinnas ur halm. Det skulle innebära att 5 ton halm krävs för att en normal villa på 25 000 kWh ska kunna försörjas. Se nedan.

25 000

÷

Formel 3. Hur mycket halm (ton) som krävs för uppvärmning av en normal villa

Men detta gäller bara om halmen är så torr att den är lagringsduglig, det vill säga har en fukt-halt mellan 15-20 %. På åkermarken där man har odlat spannmålsgrödor, räknar man med att man kan ta bort 2 ton halm/ha, utan att det ger någon biologisk störning.19 Det innebär att man måsta ha mer än 2,5 ha mark för att kunna bortföra halmen från åkern, för att vara säker på att inte få biologiska konsekvenser, om man vill värma ett normalt hushåll på 25 000 kWh.

2.4 Halmeldning och de svenska miljökvalitetsmålen

Först kom FN-konferensen om miljö och utveckling i Stockholm 1972. Efter det, 20 år senare, kom FN-konferensen om globalt- och lokalt miljöarbete i Rio 1992. Dessa båda konferenser utgjorde grunden till det som vi idag kallar de 15 nationella miljökvalitetsmålen. Miljökvali-tetsmålen antogs av riksdagen 1999 och beskriver Sveriges miljötillstånd, de ger också en riktlinje åt Sveriges miljöarbete, vart vi vill nå. De nationella miljömålen är därefter uppde-lade i regionala miljömål. Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram är till för att visa hur Skånelän ska bidra till att nå de nationella miljömålen. Under vart och ett av de 15 miljömålen finns ett antal nationella delmål, som är till för att specificera vad det är som är väsentligt inom just det målet. De nationella miljömålen och de nationella delmålen är samma över hela Sverige, medan de regionala och lokala delmålen är anpassade efter de enskilda regionernas möjligheter. De nationella miljökvalitetsmålen utgår från fem grundläggande värden:

• främja människors hälsa

• värna om den biologiska mångfalden • ta tillvara de kulturhistoriska värdena

• bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga och

19 _{Christer Nilsson m.fl., 1983}

• trygga en god hushållning med naturresurserna20

För att få svar på en av mina problemställningar, vilken var hur hållbart i förhållande till de

svenska miljökvalitetsmålen aktörerna i fallet agerar, kommer jag nedan att belysa de olika

nationella miljömålen som berör en halmpanna. Citaten är hämtade från miljömålsportalens hemsida medan fakta är erhållna genom länsstyrelsens rapport ”Skånes miljömål och miljö-handlingsprogram”.21

Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN: s ramkonvention för klimatföränd-ringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir far-lig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Delmål 2. Energianvändningen per capita skall minska med fyra procent till år 2010 jämfört med år 2002.

Särskilt delmål för Skåne. Delmål 3. El producerad från förnybara energikällor i Sverige skall öka

med 10 TWh från 2002 års nivå till år 2010. För Skåne innebär detta 2 TWh el. Särskilt delmål för

Skåne. (Miljömålsportalen, 2005)

Som nämndes ovan behöver vi reducera koldioxidanvändning för att kunna minska växthusef-fekten och begränsa klimatpåverkan. Som man kan se i diagram 3 är energisektorn den andra största utsläppskällan, 2000, för växthusgasen koldioxid, bara trafiksektorn är större. Reduce-ring av koldioxid i atmosfären kan genomföras genom att energieffektivisera och minska, eller helt sluta att använda fossila bränslen. Genom att använda sig av en halmpanna, använ-der man sig av ett bränsle som är förnyelsebart och släpper därför inte ut någon större mängd koldioxid till atmosfären, i alla fall inte mer koldioxid än vad växterna naturligt kan ta hand om.

20 _{Länsstyrelsen Skånelän, Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, 2003} 21_{Länsstyrelsen i Skånelän, Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, 2003}

Arbets-maskiner 7% Energi 27% Sjöfart 11% Flyg 3% Industri 22% Vägtrafik 30%

Diagram 3. Källor för utsläpp av koldioxid under 2000 i Skåne.

Ur Länsstyrelsen,2002. Skåne – Ett rikt odlingslandskap?

Miljömål 2. Frisk luft

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. (Mil-jömålsportalen, 2005)

Målet ”Frisk luft” handlar framför allt om luftmiljön i tätorter, eftersom det trots att proble-men finns såväl på landsbygden som i tätorter, vållar störst problem i tätorterna. När man el-dar biobränslen avgår det en del koldioxid, kolväten och partiklar som kan verka negativt för människans hälsa. Om man ser på problemet ur en annan vinkel, så ska man komma ihåg, att vid förbränning av fossila bränslen släpps det ut koldioxid och partiklar, men även svaveldi-oxid. Svaveldioxid, som är ett starkt försurande ämne, finns vid förbränning av biobränslen också, men i mycket mindre mängder. 22

Miljömål 3. Bara naturlig försurning

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. (Miljömålsportalen, 2005)

Det är, som sagt svavel-, men även kväveföreningar som gör att våra sjöar och vattendrag blir försurade. Därför är det viktigt att vi minskar utsläppen av svaveldioxid och kväveföreningar vid bland annat vår energianvändning, vilket sker vid övergången från olja till halm. 23

22 _{Länsstyrelsen i Skånelän, Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, 2003} 23 _Ibid.

Miljömål 13. Ett rikt odlingslandskap

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsprodukt-ion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. (Miljömålsportalen, 2005)

I västra och södra Skåne finns den mest värdefulla jordbruksmarken i länet. Eftersom situat-ionen är den, vill man alltså inte sluta odla på marken, utan istället utnyttja den på ett hållbart sätt. För att göra det krävs det att man inte överutnyttjar eller urlakar jorden. Att använda halmen som bränsle skulle på så vis vara ett sätt att gynna ett kretsloppstänkande och bidra till ett gott nyttjande av jorden. Genom förståelse för detta miljömål motiveras lantbrukarna att se till att ett kretsloppstänkande som minskar utarmningen av odlingslandskapet sker. Lantbruka-ren kan då genom kunskap själv bruka sin värdefulla jord på ett hållbart sätt.

Miljömål 15. God bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och an-läggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmål 1d. Planeringsunderlag (2010) Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggning-ar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. (Miljömålsportalen, 2005)

En av strategierna för att nå målet ”God bebyggd miljö” är att effektivisera energianvänd-ningen och ta tillvara förnyelsebara energiresurser. Detta nås genom att kommunerna var för sig upprättar energiprogram beräknat på kommunens egna möjligheter och tillgångar.

2.4.1 Regionala miljömål

Miljömålen och handlingsprogrammet för Skåne har tagits fram gemensamt av organisationer i Skåne. Det är länsstyrelsen som är samordnare för arbetet med Skånes miljömål, och den har tillsammans med region Skåne, kommunförbundet i Skåne och skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland bildat en styrgrupp. 2004 fördjupade sig riksdagen i miljömålen och Skånes miljö-mål reviderades efter det. Riksdagen har fördelat alla miljö-målen nationellt till olika myndigheter för att få en tydlig ansvarsfördelning Den ansvariga myndigheten ska tillsammans med orga-nisationer och företag som verkar inom en viss samhällsektor utveckla lämpliga indikatorer för miljömålsarbetet. Vidare ska myndigheten samla data, redovisa måluppfyllelsen, föreslå

kompletterande insatser och i övrigt verka för att miljökvalitetsmålen nås. Även i resten av Europa arbetar man aktivt med miljöfrågor. Europeiska kommissionen antog år 2001 en mil-jöstrategi, ”Miljö 2010: Vår framtid vårt val”, om EU: s miljöarbete de kommande fem till tio åren.24

2.5 Införande av ett halmeldat närvärmesystem

För drygt två år sedan, 2003, gjorde forskarna Erik Ling, Kjell Mårtensson och Karin Wester-berg, en studie om fyra förändringsmodeller mot ett hållbart energisystem. De undersökte fyra förändringsprocesser i fyra olika fallstudier. En av dessa fallstudier var en undersökning från Växjö där energiformerna, på initiativ från kommunen, skulle övergå från olja till bioenergi. I Växjö kan man dela in processen i tre faser. Först investeringsfasen då en bränslemarknad utvecklades, sedan en samverkansfas då ett flertal företagare gick samman och samarbetade och sist den politiskafasen då det politiska beslutet togs, att kommunen skulle bli en fossil-bränslefri kommun.25

Det var på grund av oljekrisen på 70-talet som projektet drogs igång, från och med då har det bara rullat på. Idag har kommunen bland annat planerat för 28 närvärmeverk, varav ca ⅔ är byggda. Flera aktörer gick samman och bildade en bioenergigrupp, detta för att ha med hela kedjan från planta till aska. Anledningen till att så många aktörer ville vara med var att bioe-nergi ansågs vara bra för regionen. När kommunen profilerade sig som den fossilbränslefria kommunen ville flera företag rida på den vågen och själva vara delaktiga.26

2.5.1 Privat eldning med halm

I en annan kommun, i Skåne, finns det en lantbrukare som år 2000 valde att byta ut sitt vär-mesystem. Han hade köpt en gård, som då eldades med två oljepannor. Lantbrukaren hade på eget initiativ valt att titta närmre på halm som uppvärmningsresurs. Valet av just halm som resurs, berodde på att han själv odlar på stora arealer och därför själv har tillgång till halm (mer ingående om detta fall i fallbeskrivningen i kapitel 5).

24 _{Länsstyrelsen i Skånelän, Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, 2003}

25 _{Erik Ling m.fl., Mot ett hållbart energisystem- Fyra förändringsmodeller (Alnarp, 2001)} 26 _Ibid.

2.5.1.1 Ovanligt med privata initiativ

Att man som privatperson upprättar ett gemensamt värmeverk är ovanligt. Oftast är det ett kommunalt fjärrvärmeverk man som privat person kan ansluta sig till, eller så utnyttjar man sitt eget lilla privata system. Just nu är marknaden fylld med olika former av privata anlägg-ningar som man kan installera både på mindre fastigheter och på större. På lång sikt förutspås det att oljan inte längre kommer att vara vårt huvudsakliga bränsle, därför börjar de flesta husägare fundera kring vilket värmesystem som passar dem bäst. På större gårdar är det aktu-ellt att utnyttja den resurs som man har att tillgå för att värma sitt hus och sina övriga arealer. Inte många har tänkt på att man kan installera en större panna än vad det egna behovet kräver, för att sedan sälja överskottet till andra närboende förbrukare. Att starta ett privatägt närvär-meverk är inte så komplicerat som det vid första anblicken kan verka. Men varför gör inte fler det? Varför vill man inte utnyttja den resurs man har och värma den lilla byn? Svaret är kanske att det finns för få pilotfall och för lite erfarenhet. Det finns inte så många väl funge-rande exempel så att man kan ta efter och starta eget. Men det finns dock några som har för-sökt och lyckats till viss del. Bland andra finns det ett fall på Hven och något fall i övriga Skåne.

2.5.2 Stöd till halmeldning

Förutom sockerbetor och hampa så kan alla jordbruksgrödor berättigas stöd under förutsätt-ning att de används till godkända energiändamål.27 När man tittar på vilka stöd det finns att tillgå när man installerar ett värmesystem som drivs av förnyelsebart material, och då byter det från ett annat ohållbart bränsle, så ser man att det inte finns särskilt många att söka. På Statens Jordbruksverk lämnar man bara stöd i undantagsfall till installationer som rör halm-eldningspannor.28 Under perioden 1998 – 2002 lämnade det Lokala investeringsprogrammet i Skåne däremot ut stöd till olika projekt. Kraven var att projekten skulle uppfylla ett eller flera av följande kriterier:

• Minska belastningen på miljön

• Öka effektiviseringen i användningen av energi och andra resurser • Gynna användningen av förnybara råvaror

27 _{Jordbruksverket, Stöd för odling av grödor för industri- och energiändamål, 2005}

28 _{STEM, Underlag för utformning, ansökan/anmälan, tillsyn och uppföljning av biobränslebaserade}

• Öka åkerbruk, återanvändning och återvinning

• Bevara och stärka den biologiska mångfalden samt tillvarata kulturmiljövärden • Bidra till att förbättra cirkulationen av växtnäringsämnen i ett kretslopp

1998 ville naturbruksgymnasiet i Önnestad, Kristianstads kommun, investera i en halm/flis panna för att ersätta sitt befintliga uppvärmningssystem. Det dåvarande systemet var oljeeldat och motivationen för ett bidrag var befogat. De fick 260 000 kr i bidrag medan investeringar-na var 3 500 000 kr. Installationen var klar efter 2 år.

I Kristianstad 1999 fick William Hamilton på Ströögård ett bidrag på 224 000 kr för halmeld-ning på sin gård. Syftet var att byta ut det befintliga värmesystemet som var baserat på olja och istället använda sig av halm. Hans investering för kulvertar, skorsten, pannrum, lagrings-lokal, värmeväxlare, panna och halmrivare med halmbana var 750 000 kr. Man beräknade att projektet skulle vara klart efter 2,6 år.

På Hven byggdes en halmpanna om 200 kW för att prova om insamling, lagring, hantering och eldning av lokalt producerad halm skulle fungera. Det genomfördes informationskam-panjer och ett fjärrvärmenät byggdes. Flera gårdar i området installerade halmpannor. Investe-ringskostnaderna blev 4 800 000 kr och de fick 1 895 000 kr i bidrag. Detta tog 5 år att bygga.29

2.5.3 Miljörättsliga aspekter på en omställning

De rättsliga inriktningarna som jag kommer att titta på är de miljörättsliga. Detta beror till stor del på att jag vill kunna knyta samman uppsatsen till en bredare miljöinriktning och därför inte bara visa de tekniska sidorna av myntet utan också de rättsligt. Därför beskrivs här kort om vad det finns för miljölagar och hur de ansluter till fallet jag senare beskriver.

Miljöbalken är en ramlag, den innefattar alltså bland andra miljöskyddslagen, renhållningsla-gen, hälsoskyddslarenhållningsla-gen, lagen om kemiska produkter och naturvårdslagen. Den stiftades 1999 och i dess inledande kapitel står det om hur miljöbalken ska tillämpas. Balken ska tillämpas så att:

 människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan.

 värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas.  den biologiska mångfalden bevaras.

 mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kultu-rell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas

 återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.30

I miljöbalken har man bland annat som syfte att gagna hållbar utveckling och därmed också gynna förnyelsebara energikällor och återanvändande av material. 31 _{Detta hör mycket}

sam-man med det fall som analyseras i denna undersökning. Eftersom lantbrukaren, i min studie, utnyttjar den resurs som han har blir det ett kretslopp av material som främjar hållbar utveckl-ing.

Som egenföretagare, även om man inte är anmälnings- eller tillståndspliktig, bör man tänka på att miljöbalkens allmänna hänsynsregler gäller alla verksamheter. Det innebär att följande krav ställs på egenföretagaren:

 Beviskrav – Som företag är du skyldig att visa att reglerna uppfylls vid tillsyn och prövning. Tillsynsmyndigheten behöver inte uppvisa motsatsen.

 Kunskap – Man måste skaffa sig den kunskap som krävs för att kunna veta vilken på-verkan verksamheten har på människors hälsa och miljö och man ska kunna motverka sådan påverkan.

 Skyddsåtgärder – Begränsningar av verksamheten, skyddsåtgärder och andra försik-tighetsmått ska vidtas så snart det finns risk för negativ påverkan. Detta gäller även om tillsynsmyndigheten inte ställt några krav. Man ska använda sig av bästa möjliga tek-nik. Den så kallade Polluter Pays Principle (förorenaren betalar, principen) innebär att den som orsakar eller riskerar att orsaka miljöstörning ska alltid bekosta förebyggande eller avhjälpande åtgärder.

30 _{Jonas Ebbesson, Miljörätt, (Uppsala: Iustus Förlag AB, 2003)}

 Lämplig plats – Den plats där verksamheten ska bedrivas ska vara lämplig för ända-målet. Ett givet bygglov innebär inte att platsen är godkänd enligt miljöbalkens regler.  Hushållning – Verksamhetsutövaren måste hushålla med råvaror och energi och

ut-nyttja möjligheten att återanvända och återvinna.

 Produktval – Mindre farliga alternativ ska ersätta kemiska produkter som innebär risk för människors hälsa eller miljön.

 Avvägning – Nyttan ska alltid vägas av kostnaderna. De hänsynsregler som nämndes ovan gäller alltså i rimlig utsträckning.32

Genom att införa ett egenkontrollprogram kan verksamhetsutövaren ha bättre kontroll över sin verksamhet och därmed vara säker på att de allmänna hänsynsreglerna åtföljs. Via program-met håller sig verksamhetsutövaren ajour med verksamhetens påverkan på miljön och om det skulle inträffa några oförutsägbara problem kan man lättare åtgärda felen och/eller förebygga dem. För att se till så att miljöbalken åtföljs är det tillsynsmyndighetens ansvar att utöva till-syn. Myndigheten ska även använda tillsynstillfällena för att ge förebyggande rådgivning och information. Däremot ger myndigheten inga detaljerade råd för ett enskilt ärende.33

32 _Ibid.

3. Undersökningens ram

Ekonomen Edward B. Barbier skrev 1987 rapporten The Concept of Sustainable Economic

Development. Där beskriver han hur ekonomisk utveckling inte kan förekomma i tredje

värl-den om inte strategierna som ska användas är formulerade och utförda för att gynna ekologisk hållbarhet. Han menar att utveckling och hållbarhet inte är i konflikt med varandra utan sna-rare bygger på varandra. Det finns ett behov, menar Barbier, att beskriva hållbar utveckling och dess karaktär för att skilja det åt från andra former av utveckling. De som argumenterar för hållbar utveckling menar att förbättringar inte kan ske om inte strategierna som är formu-lerade är ekologiskt hållbara över lång tid, är konsistenta med sociala värderingar och engage-rar deltagande på gräsrotsnivå under processen. Barbier menar att det inte kommer att finnas någon hållbar utveckling eller meningsfull tillväxt om inte det samtidigt finns ett starkt enga-gemang för att bevara miljön och se värdet i att använda de naturliga resurserna rationellt. Författaren beskriver i sin rapport att fattiga människor är drivna till att bidra till miljöförstö-rande aktiviteter över lång tid, i sin kamp för överlevnad. Till exempel att låta sin boskap överutnyttja heden den betar på eller förflyttar den förbi branta klippor eller mjuk jord som orsakar erosion.

Den analys som Edward Barbier använder sig av är en grundläggande metod för att analysera processen som ett samarbete mellan tre system: det biologiska, det ekonomiska och det soci-ala. Under FN- konferensen i Johannesburg, 2002, lovade Sverige att arbeta för en mer hållbar produktion och konsumtion i samma tre dimensioner som Barbier använder sig av. Varje sy-stem har sin egen uppsättning unika mänskligt lämpliga mål. Uttryck som formades i Brund-landrapporten, 1987, var att hållbar utveckling ska bidra till att mänskliga villkor, så som soli-daritet och rättvisa ska uppfyllas för nuvarande och kommande generationer.34 Man kan anta att Barbier har haft samma, eller liknande tankar om sina system.

Biologiska systemet  Genetisk diversitet  Motståndskraft  Biologisk produkti-vitet Ekonomiska systemet  Lönsamhet  Tillgodoser grund-läggande behov  Öka rättvisan  Öka värdefulla varor

och tjänster Sociala systemet  Kulturell mångfald  Institutionell jäm-likhet  Social rättvisa  Öka rättvisan  Delaktighet

Ett biologiskt system blir hållbart först om valen och aktionerna som görs vid en viss händelse leder till genetisk diversitet. Ett sätt skulle kunna vara att ha i åtanke att alla arter ska ha lika möjlighet till reproduktion och levnadsstandard. Man bör också tänka på att bidra till naturens egen motståndskraft, exempelvis inte skövla träd eftersom det är de som hindrar erosion, eller motverka att andra växter skövlas eftersom det är de som tar upp koldioxid och bidrar till att klimatet är på en lagom nivå. Biologisk produktivitet är en mycket viktig aspekt för att nå hållbarhet i det biologiska systemet, detta på grund av att om produktiviteten upphör, så upp-hör en del av kretsloppet och utan en sluten cirkel i kretsloppet blir det alltid någon annan art som blir lidande.

För att det ekonomiska systemet ska bli hållbart krävs det först att människorna som omfattas av händelsen har sina grundläggande behov tillgodosedda, det är ha mat, vatten, tak över hu-vudet etcetera. För om de inte är uppfyllda kan man heller inte lägga några resurser på annat, som exempelvis extra miljöresurser. Det är också viktigt att den ekonomiska rättvisan är till-godosedd och ökas med tiden. Det tredje kriteriet för att det ekonomiska systemet ska vara hållbart är att värdefulla varor och tjänster ökas, det vill säga att gynna sådana produkter och tjänster som har ett stort värde. Först då blir det rullians på marknaden och det ekonomiska systemet blir hållbart.

Det sociala systemet är mycket beroende av att det finns kulturell mångfald och institutionell jämställdhet i systemet för att det ska bli hållbart. Systemet ska också uppfylla social rättvisa, det vill säga att alla blir lika behandlade, värderade och ifrågasatta. Denna rättvisa ska också ökas för att hållbarhet ska nås. Sist är det viktigt att nämna att utan delaktighet är det sociala systemet inte hållbart, eftersom människorna i systemet då inte har någon möjlighet att ut-rycka sina åsikter.

Det generella sättet att se på hållbar ekonomisk utveckling är att maximera målen över alla dessa tre system, vilket inte är möjligt i verkligheten. Hållbar utveckling innebär en utbytes-process mellan de olika systemen. Men den ekonomiska utbytes-processen, med produktion och kon-sumtion, är ständigt beroende av att det finns resurser att tillgå. Att öka varor och tjänster, även nyttiga, kan komma i konflikt med att säkerställa en maximering av produktivitet och genetisk variation i det biologiska resurssystemet, menar Barbier. Samspelen mellan de tre systemen förändras samtidigt som hierarkin i systemen ökar från lokal till regional nivå, och sedan till nationell och även global nivå. Vad som är bra mål för att nå hållbar utveckling är olika beroende på vilken nivå man befinner sig i. Det som är bra mål att gå efter på nationell nivå behöver inte vara det på lokal nivå.35 I bilden nedan ser man att var för sig verkar syste-men inte för någon total hållbar utveckling, utan endast för den egna existensen. Först då alla systemen är hållbara var för sig och då de samverkar kan den totala hållbara utvecklingen ske. Då alla tre systemen är integrerade sker alltså ”magin”, och hållbar utveckling kan uppnås. På sidan ovan beskrivs vad som innefattas i de olika systemen enligt Barbier.

Hållbar utveckling

Biologiskt

System

Biologiskt

System

Ekonomiskt Socialt

Ekonomiskt Socialt

System System

System System

Bild 1A. De tre systemen. Ohållbart samhälle. Bild 1B. Det tre systemen. Hållbart samhälle Ur Barbier, Barbier, E B, 1987, The concept. (i den interaktiva zonen). Ur Barbier, Barbier, E

of Sustainable Economic Development B, 1987, The concept of Sustainable Economic

Environmental Conservation Development. Environmental Conservation

3.1 Den fjärde linsen

När jag studerade Barbiers modell tyckte jag att det fattades något för att jag skulle kunna använda mig av den som ett analysverktyg. Inom mitt studieområde finns det en viktig

törsgrupp, nämligen individerna. Eftersom Barbier inte nämner något i sin modell angående individens perspektiv ansåg jag det väsentligt att lägga till en sådan sfär. Den individuella sfären utgör en viktig och intressant del i alla former av konstellationer, detta eftersom de kan förändra sina roller allt eftersom. Man kan säga att en individ inte själv styr över hur hon/han ska tycka, känna eller tolka. Men det är ändå just dessa känslor som styr mycket av hans/hennes val. För att få till en förändring av ett beteende krävs det att flera faktorer koordi-nerar. En människa förändras på grund av vunnen eller förändrad kunskap, känslor, erfaren-heter, etcetera. Mer om detta beskrivs i näst kommande stycke.

3.1.1 Förändring av våra handlingar

Ur det individuella perspektivet behöver vi förändra våra attityder för att sedan förändra vår handling. Anna-Lisa Lindén beskriver i sin bok Människa och miljö (1994), om att våra atti-tyder kan delas in i tre komponenter: kunskap, känsla och handlingsberedskap. Att attityden innehåller handlingsberedskap innebär inte nödvändigtvis att vi utför en handling. Det är ef-tersträvansvärt att ha samklang och harmoni, såkallad konsonans, mellan de tre komponenter-na. Detta eftersom personen som vill nå en handlingsförändring då förstår vad som händer, personen har de förutsättningar som är bra att ha vid en förändring. Vid en kognitiv dissonans har personen inte insikt om vad som händer, detta är ett otrevligt stadium för en människa i förändring och motiverar därför personen till antingen attityd- eller beteendeförändring. Ge-nom detta resonemang kan man konstatera att det finns ett samband mellan kunskap och käns-lor även inför miljöproblem. Att förändra sitt beteende eller att göra någon åtgärd för miljöns skull, kan man konstatera har högre handlingsberedskap om man upplever personlig åtgärds-effektivitet, än om man inte upplever någon direkt personlig verkan.36

3.2 Operationalisering – System blir linser

För att kunna förstå vad det är i denna studie som gör att den hör hemma inom det vetenskap-liga området miljövetenskap har jag valt att använda mig av den teori som ovan har beskrivits, men med min utgångspunkt kommer teorin att modifieras något. I stället för att utgå från tre

system har jag valt att kalla dem linser för hållbar utveckling. Detta eftersom de tre sfärerna

som jag beskriver kommer att symbolisera olika mål, viljor och synsätt. En lins kan vara sy-nonymt med ett annat sätt att se på saker eller händelser, och det är just detta som de olika linserna i min studie symboliserar. Dessutom har jag valt att lägga till en ny lins, och den

sen innefattar den individuella linsen, eller aktörernas lins som beskrevs ovan. Denna fjärde lins kom till eftersom det i denna studie finns en aktörsgrupp där den vardagliga människan spelar stor roll. Linsen, som jag kallar den individuella linsen, innefattar känslor, kunskap och handlingskraft. Skillnaden mellan den samhälleliga linsen och den individuella linsen, är att den individuella visar den enskilda människans/aktörens känslor och synsätt, medan den sam-hälleliga speglar hela samhällets vilja. Den individuella aspekten är viktig i detta arbete ef-tersom i det fall som beskrivs, visas den enskilda människans tankar och känslor. Därför anser jag att denna grupp ska få en egen lins. En annan förändring av Barbiers teori är att det biolo-giska systemet kommer att kallas den ekolobiolo-giska linsen, detta eftersom ekologi är läran om hur de levande organismerna, både djur och växter, lever och fungerar i sin omvärld och bio-logi är ”bara” läran om djur, växter och den levande naturen i allmänhet. Jag har valt att pre-sentera min syn på hållbar utveckling enligt bild 2b, nedan.

3.1.2 Användning av verktyget i studien

Förutom Barbiers tre bra system kommer jag, som tidigare nämnts, att använda mig av ytter-ligare en lins nämligen den individuella linsen för hållbar utveckling. Jag som forskare har letat efter en fjärde lins att analysera min studie med hjälp av. Detta eftersom jag ansåg att Barbiers tre system var något för komplexa för min studie valde jag att utveckla hans modell och använda mig av en något modifierat analysverktyg. Som man kan se nedan kommer jag att använda de fyra linserna för att analysera och katalogisera de upptäckter som jag gör under undersökningens gång. Istället för att endast låta tre aspekter vara grundstenar för hållbar ut-veckling, anser jag att den individuella sfären är en mycket viktig grundsten för att nå hållbar utveckling. Alla de fyra linserna kommer en och en att användas som ett metaforiskt skikt över varje händelse för att reda ut på vilket sätt man kan tolka olika situationer eller olika människors tankar. Se nästa sida för illustration.