Framtagning av en ny galgvariant som underlättar klädupphängning

Framtagning av en ny galgvariant

som underlättar klädupphängning

Development of a new garment hanger that facilitates garment handling

Examensarbete, 15 hp, Produktutveckling och design, VT 2020 Bachelor thesis, 15 hp, Product development and design, VT 2020 Mathilda Helgstedt

Abstract

In the industry of clothes organising and in particular hanging garments, the conventional clothes hanger has become one of the most used item for this purpose. Most people are subjected to the conventional clothes hanger on a day to day basis and it has an unquestioned place in our homes. It may be a minor product, but there are few household items that are taken for granted at the same time as it would be greatly missed if it wasn’t there. Not only does it help organisation in the wardrobes, it also portrays the shapes of the clothes, helps to prevent wrinkles and is often used for airing and drying garments. Since the clothes hanger was first invented around 100 years ago, the main construction has changed very little. Some modifications have been made, like the anti-slip pads to stop dresses from sliding off, and a rod across for hanging pants. Today hangers come in all manner of shapes and sizes in an attempt to balance budget, versatility, robustness and aesthetic appeal.

However, getting the clothes hanger in through the neck of some garments can prove to be difficult. Some tops and jumpers or a buttoned-up shirt only has a small top opening which forces the user to insert the clothes hanger from the bottom of the garment instead, to prevent stretched out clothes. Knitted garments easily gets nestled up in the clothes hanger when it is inserted from the bottom which can destroy the garment. Some attempts at solving this problem has been suggested, mainly during the last couple of decades, none has yet been a success. The patents that are available on the market at the moment, which facilitates some kind of removal of the hook piece are either not user friendly nor aesthetically appealing. We see a potential to develop an efficient solution for this product to enable simple passage through the neck hole on all garments.

This essay processes an iterative product development process of a new type of clothes hanger, based on S.D Eppinger’s and K.T Ulrich’s book Product development, Construction and Design. The purpose is to improve the function of the existing clothes hanger and ease clothes organising by studying how a smooth passage through the neck hole can be solved in a discreet and aesthetically appealing way. The goal is to produce a new analytic construction and concept of a clothes hanger which reduces exaggerated manipulation of the neck hole of the garment and the risk of damaging sensitive and fragile fabrics. The clothes hanger will be more user friendly than the conventional clothes hangers found in the market today and at the same time be designed in an appealing way for the user. The vision is that the new clothes hanger will be a practical, innovative and appealing alternative to the clothes hangers on the market today.

This will be facilitated by the application of necessary theory and tested methods within product deve-lopment. The processing tool ”Design for Manufacturing” (DFM) will be used throughout the essay to ensure manufacturability and cost optimising. The visualisation and construction of the clothes hanger is mainly done with 3D-CAD. The choice of material is made considering the limitations controlled by the geometrical design of the dimensions and the requirements in the product specification. “Design for the environment” (DFE) and industrial design will be applied parallel throughout the product development. To be able to guarantee a durable construction, strength calculations will be conducted on possible she-ar stress and deformations in the hook. There will also be a torque calculation thats helps to find the optimal magnetic strenght for a magnet to ensure a user friendly product.

The result is an analytic construction of a clothes hanger which is both user friendly and aesthetically appealing. The hanging of clothes is facilitated mainly because the hook of the hanger can be folded down into a groove on the frame, which reduces the entry height of the hanger. As a result, the clothes hanger can be inserted much more easily through the neck opening of garments without the need for excessive garment manipulation. In the raised position, the hook is held in place by means of a magnetic position lock. Finally, the clothes hanger will be presented as pictures made in Solid Works and 3DS Max. The new type of clothes hanger is a more practical, aesthetically appealing and innovative alternative to the hangers on the market today.

Sammanfattning

När det kommer till klädupphängning och organisering av kläder har den konventionella galgen kommit att bli ett av det vanligaste bruksföremålet för detta ändamål. Samtidigt som det förmodligen inte finns många andra hushållsprodukter som så många integrerar med dagligen, tycks galgens essentiella roll ofta tas för givet. Det må vara en trivial produkt, men det finns få produkter som fyller en sådan viktig funktion i hemmen. Förutom att bidra till ordning och organisation i garderoberna, hjälper den också till att gestalta plaggens former, förebygga skrynklor samt att lufta eller torka blöta kläder. Det är intressant att observera hur lite galgens baskonstruktion har förändrats under sin mer än 100-åriga livstid. Olika modifikationer har visserligen tillkommit i försök att förbättra galgens funktionalitet. Exempel på detta är glidstoppflikar som möjliggör upphängning av exempelvis klänningar och byxstänger eller clips som tillåter byxupphängning. Det finns idag diverse variationer, storlekar och substanser av galgar anpassade för olika plagg i varierande estetiska utformningar, prisklasser och kvalité.

Det är emellertid svårt att trä konventionella galgar genom halsmynningen hos vissa typer av plagg. Plagg som till exempel tröjor med tighta halsöppningar eller knäppta skjortor måste träs på underifrån för att undvika de påkänningar som utövas på halsöppningen. Även väven på stickade tröjor kan trasslas in i galgens krok då den träs på underifrån, vilket kan leda till att den trådar sönder eller drar ut väven. Visserligen har försök att lösa dessa problem gjorts, framförallt under de senaste decennierna. Dock har dessa inte fått acceptans på marknaden. De patent på galgar som finns idag som möjliggör någon form av krokborttagning är antingen inte användarvänliga eller estetiskt tilltalande. Det finns potential att ta fram en effektiv lösning som kan möjliggöra smidigare inpassering genom halsmynningen för denna banala produkt.

Detta arbete behandlar en iterativ produktutvecklingsprocess av en ny galgvariant grundad på S.D Eppingers och K.T Ulrichs bok Produktveckling, Konstruktion och Design. Syftet är att förbättra den nuvarande galgens funktion och underlätta klädupphängning genom att studera hur smidig inpassering kan lösas på ett diskret sätt. Målet är att ta fram en ny analytisk konstruktion och ett koncept av en galge som förhindrar överdriven plaggmanipulation vid halsöppningen eller ger skador på kläder i känsliga och sköra material. Galgen ska vara mer användarvänlig än de konventionella galgar som finns på marknaden idag och samtidigt vara estetiskt tilltalande för användare. Visionen är att den nya galgvarianten ska vara ett praktiskt, snyggt och innovativt alternativ till de galgar som finns på marknaden idag.

Detta uppfylls genom tillämpning av erforderlig teori och beprövade metoder inom produktutveckling. Under hela arbetet appliceras processverktyget produktionsanpassad konstruktion (DFM) för att möjlig-göra producerbarhet och optimera kostnader. Visualisering och konstruktion av galgen görs huvudsakli-gen med 3D-CAD. Materialval motiveras med avseende på de begränsningar som styrs av dimensionernas geometriska utformning och de krav som ställs i produktspecifikationen. Miljöanpassad design (DFE) och industridesign appliceras parallellt under hela produktutvecklingen. För att garantera en hållbar kon-struktion utförs hållfasthetsberäkningar på möjliga skjuvspänningar och deformationer i kroken. Även en momentberäkning görs för att undersöka vilken magnetkraft som behövs för behaglig kroknedfällning. Resultatet är en analytisk prototyp av ny galgvariant som underlättar klädupphängning. Klädupphäng-ningen underlättas främst på grund av att galgens krok går att fälla ner i en skåra på stommen. Detta minskar galgens inpasseringshöjd, vilket resulterar i att den kan lättare föras in genom halsmynningen hos plagg utan att någon överdriven plaggmanipulation krävs. I uppfällt läge hålls kroken på plats med hjälp av en magnetisk lägeslåsning. Slutligen presenteras galgen som renderade bilder som skapas i Solid Works och 3DS Max. Den nya galgvarianten är ett mer praktiskt, snyggt och innovativt alternativ till de galgar som finns på marknaden idag.

Förord

Detta examensarbete omfattar 15 HP och genomförs på kandidatnivå under vårterminen 2020 av Mathil-da Helgstedt och Eric Vesterberg. Arbetet utförs vid Malmö Universitet på högskoleingengörprogrammet produktutveckling och design. Författarna vill rikta ett tack till Ulf Hejman på Malmö Universitet för rådgivning och handledning genom hela arbetet, till Olle Wingård som bidragit med sin expertis inom pro-duktutveckling, samt till Mattias Nordgren på Malmö Universitet som hjälp till med olika konstruktions-och lösningsförslag. Figurerna i arbetet är antingen skapade av författarna eller upphovsrättsfria bilder.

Innehåll

2.2.2 Analys av konkurrerande produkter . . . 5

2.2.3 Produktspecifikationer . . . 5 2.2.4 Konceptgenerering . . . 6 2.2.5 Konceptval . . . 7 2.3 Utveckling på systemnivå . . . 7 2.3.1 Produktarkitetur . . . 7 2.3.2 Industridesign . . . 7 2.4 Detaljutveckling . . . 8

2.4.1 Dimensionering och hållfasthetsberäkningar . . . 8

2.4.2 Materialval . . . 9

2.4.3 Produktionsanpassad konstruktion . . . 9

2.4.4 Miljöanpassad design (DFE) . . . 9

3 Produktutveckling av en galgvariant som underlättar klädupphängning 10 3.1 Planering . . . 10

3.1.1 Identifiering av möjligheter för ny galgvariant . . . 10

3.1.2 Produktplanering för projekt galge . . . 12

3.2 Konceptutveckling . . . 13

3.2.1 Potentiella kunders behov . . . 13

3.2.2 Marknadsanalys . . . 14

3.2.3 Upprättande av mål- och produktspecifikationer . . . 15

3.2.4 Konceptframtagning . . . 17

3.2.5 Val av koncept för en ny galgvariant . . . 22

3.3 Utveckling på systemnivå . . . 23

3.3.1 Galgens produktarkitektur . . . 24

3.3.2 Behovet av industridesign . . . 25

3.4 Detaljutveckling av galgvariant . . . 26

3.4.1 Dimensionering och beräkningar på lastbärande komponenter . . . 26

3.4.2 Val av material . . . 30

3.4.3 Applicering av produktionsanpassad konstruktion för galgen . . . 33

3.4.4 Applicering av miljöanpassad design . . . 34 4 Framtagen analytisk konstruktion av en galgvariant som underlättar

klädupphängning 36 5 Diskussion 42 6 Slutsats 44 A Enkätundersökning A1 B Ritningar B1 C Renderingar C1

1

Inledning

Vad gäller klädupphängning har galgen kommit att bli ett av de vanligaste bruksföremålen för detta ändamål. Det är ett så banalt föremål som många människor integrerar med dagligen. Den fyller en central funktion i hemmen; den organiserar i garderoben, den används för att hänga upp blöta kläder, förhindrar skrynklor samtidigt som den bevarar och gestaltar klädernas former. Trots denna essentiella roll i hemmen tas den ofta för givet. Galgens baskonstruktion är relativt enkel och består ofta av en krok och en stomme som utgör formen av ett axelpar. Denna tämligen enkla konstruktion har förändrats lite i förhållande till sin livslängd.

Visserligen har galgarnas utformningar modifierats pch utveclas i takt med i samhällsutvecklingen och det finns idag olika variationer, storlekar och substanser av galgar anpassade för olika plagg. Exempel på detta är glidstoppflikar som möjliggör upphängning av exempelvis klänningar och byxstänger eller clips som tillåter byxupphängning [1]. Trots detta är många av dessa galgar noterbart lika de ursprungliga konstruktioner som patenterades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Ett exempel av en tidigt utvecklad galgkonstruktion visas i Figur 1.

Figur 1: Patentbild på en av de första galgarna som patenterades av O.L. Patterson, 1906. Galgen består till största delen av tråd där stommen är formad likt en människas axlar och dessutom möjliggör byxhängning [2]. Det är emellertid problematiskt att trä konventionella galgar genom halsmynningen hos vissa typer av

plagg. Plagg, som till exempel tröjor med tighta halsöppningar måste ibland träs på underifrån för att undvika de påkänningar som måste utövas på halsöppningen. Även knäppta skjortor måste träs på liknande sätt för att slippa de extra moment att knäppa upp de översta knapparna för att få på plagget på galgen. Inpassering från undersidan av olika plagg medför också en större risk att kroken fastnar i väven på stickade tröjor, vilket kan leda till den trådar sönder eller drar ut väven. Galgen är följaktligen en produkt som besitter en enorm förbättringspotential.

Syftet med detta examensarbete är att effektivisera och förbättra den nuvarande galgens funktion och därmed underlätta klädupphängningen och användarinteraktionen hos detta bruksföremål. Detta uppfylls genom att applicera beprövade metoder inom produktutveckling för att lösa problematiken med kroken på ett diskret sätt. Målet är att ta fram en ny analytisk konstruktion av en galge som förhindrar överdriven plaggmanipulation vid halsöppningen och skador på kläder i stickade material. Galgen ska vara mer användarvänlig än de konventionella galgar som finns på marknaden idag och samtidigt vara estetiskt tilltalanade.

Arbetet riktar sig mot den skandinaviska marknaden och den kläd- och förvaringsstandard som finns i denna region. Då endast en analytisk prototyp tas fram innebär det att processen mister en väsentlig del i designprocessen såsom testning, utvärdering, optimering och produktionsupptakt. Av denna anled-ning kommer inte arbetet ta fram siffror på tillverkanled-ningskostnader utan rimliga antaganden görs. För detta arbete antas att en linjärelastisk metallkrok kommer att användas för att möjliggöra upphängning på stänger eller andra ytor. Då stommens tvärsnitt är betydligt mycket större än övriga lastbärande komponenter görs inga dimensionsberäkningar på denna del.

2

Produktutveckling

Att utveckla nya produkter eller att vidareutveckla redan befintliga produkter är viktigt då det skapar nya lösningar och variationer som driver produkters prestanda framåt och skapar valmöjligheter åt kon-sumenter. Den globala marknadsekonomin ställer allt större krav på produkters prestanda, pris, kvalitet, produktidentitet och kundanpassning [3]. Därför är det allt viktigare att arbeta med produktutvecklings-arbete som gör att företag kan ta fram nya eller förbättra befintliga produkter som kan lyckas i dagens hårt konkurrentsutsatta marknad [4].

Produktutveckling kan förenklat beskrivas som en kedja av aktiviteter som används för att utveckla en idé till en ny produkt eller att utveckla vidare eller förbättra en redan befintlig produkt [5]. Det finns många olika metoder av multidiciplinär karaktär beskrivna i litteraturen som presenterar hela eller delar av olika produktutvecklingsprocesser. Det finns fler likheter än olikheter i dessa. I detta arbete efterföljs, om inget annat anges, de produktutvecklingsaktiviteter som beskrivs i Karl T. Ulrichs och Steven D. Eppingers bok Produktutveckling, Konstruktion och Design. Denna bok presenterar uppsättningar av metoder för produktutveckling som förenar konstruktion, design, tillverkning och marknadsföring i modulära an-greppssätt. Den beskrivna produktuvecklingsprocessen består av sex faser; planering, konceptutveckling, utveckling på systemnivå, detaljutveckling, testning och vidareutveckling och produktionsupptakt. En överskådlig bild över faserna ses i Figur 2.

Figur 2: Överskådlig bild över de sex faserna i den generiska produktutvecklingprocessen enligt Ulrich och Eppinger [4].

2.1

Planering

Produktutvecklingsprocessen initieras av en planeringsfas. Denna fas kallas ofta ”fas 0” då den föregår starten av projektgodkännandet och den egentliga produktutvecklingsprocessen. I denna fas identifieras möjligheter och den tänkta produktens målmarknad och affärsmål. Viktiga antaganden och begränsning-ar anges, vilket skapbegränsning-ar ett konceptuellt ramverk för processen och vidbegränsning-areutveckling av den produkt som ska utvecklas [5].

2.1.1 Identifiering av möjligheter

Inom produktutveckling innebär en möjlighet, en idé till en ny produkt. En möjlighet är en produkt-beskrivning i dess allra första, mest abstrakta skede. Den baseras på en nyligen uppfunnen teknik, ett nyligen påkommet behov eller en matchning mellan ett behov och en potentiell lösning [5]. Identifiering av möjligheter innebär att ett stort antal obearbetade möjligheter genereras, filtreras och undersöks. Syf-tet är att generera idéer som kan leda till gynnsamma möjligheter av varierande kvaliSyf-tet. Därefter väljs endast några få möjligheter ut för vidare granskning. Allteftersom möjligheterna avviker från kunskaper, ökar också riskerna [4].

Innan processen med identifiering av möjligheter påbörjas utarbetas ett styrdokument. Ett styrdokument består vanligen av en kort text, kanske två meningar, som beskriver målet med produktutvecklingen. Genom att specificera ett snävt styrdokument behövs inga onödiga resurser slösas genom att generera möjligheter inom ett område som troligtvis inte kommer att leda till att möjligheterna vidareutvecklas. Dock rekommenderas det att detta är brett då det i förväg i det abstrakta kan vara svårt att bestämma vilka möjligheter som är värda att vidareutvecklas [5].

Ett bra sätt för att få en större förståelse för kunders behov är att kritiskt granska och analysera befintliga produkters funktioner och sammanställa en förteckning över produkternas brister. Denna lista med fel kan tas fram med hjälp av en enkätundersökning där användare berättar om irritationsmoment och förbättringsåtgärder [4] på befintliga produkter inom samma produktkategori. På detta sätt erhålls en större förståelse över hur produkten kan differentiera sig på marknaden och listan kan användas som grundunderlag när möjligheter ska genereras.

För att generera möjligheter är metoden brainstorming en effektiv och beprövad metod. Grundprincipen är att producera hög kreativitet och produktivitet. Det finns fyra grundregler som är viktiga att ta hänsyn till vid brainstorming [6]:

1. Kritik är inte tillåtet. 2. Kvantitet eftersträvas. 3. Gå utanför det vanliga. 4. Kombinera idéer.

Det finns flertalet olika varianter av brainstorming anpassade för olika ändamål. En variant som ger många produktlösningar är brain drawing [7]. Denna metod går ut på att skissa så många produktmöjligheter som möjligt under en förbestämd tid, vanligtvis tre till fem minuter. Skisserna görs på lappar individuellt. Därefter blandas lapparna ihop och analyseras [8].

För utvärdering och sållning av de genererade möjligheterna används lämpligen Real-Win-Worth-it som metod. Denna metod är användbar för att identifiera de mest exceptionella möjligheterna och samman-fattar tre frågor som lyder enligt följande:

1. Är möjligheten verklig och finns det en verklig marknad för produkten? (Real). 2. Kan företaget vinna med produkten och etablera en hållbar konkurrensfördel? (Win).

3. Är möjligheten värd det ekonomiskt? Finns de resurser som krävs och kommer investeringen att leda till en lämplig avkastning och är det garanterat att investeringen kommer att leda till lämplig avkastning? (Worth-it).

Svaret på dessa frågor diskuteras internt och kan sammanfattas i en matris. De möjligheter som får ett ja på alla frågor utvärderas och därefter tas beslut om vilken möjlighet som är bäst lämpad för fortsatt utveckling [5].

2.1.2 Produktplanering

Produktplanering är en periodisk process som äger rum efter att produktmöjligheten identifierats och innan själva produktvecklingsprocessen sätts igång. Inför projektstarten sammanställs ett preliminärt tidsschema som specificerar olika milstolpar och tidramar för de olika aktiveter som ingår i produktut-vecklingsprocessen. Vidare utvecklas en uppdragsbeskrivning för projektet. Denna kan innehålla följande fem punkter [5]:

1. En kort beskrivning av produkten där produktens grundläggande funktion identifieras.

2. Förslag på fördelar där några få, men kritiska, anledningar till varför kunder ska köpa produkten formuleras.

3. Nyckelaffärsmål som beskriver projektmålet som stödjer företagsstrategin och inkluderar mål för tid, kostnader och kvalitet.

4. Produktens målmarknader. Det kan finnas flera olika målmarknader, både primär- och sekundär-markander tas i beaktning under utvecklingsarbetet.

5. Antaganden och begränsningar som vägleder utvecklingsarbetet. Dessa måste göras noggrant och systematiskt.

2.2

Konceptutveckling

Efter planeringsfasen, då möjligheter identifierats och uppdragsbeskrivningen är gjord, påbörjas kon-ceptutvecklingsfasen. Konceptutvecklingsfasen inkluderar identifiering av kundbehov, analys av konkur-rerande produkter, upprättande av produktspecifikationer, konceptgenerering samt konceptval [4]. Ett produktkoncept är en beskrivning av produktens utformning, teknik och verkningssätt och ger en kort-fattad beskrivning av hur produkten kommer att tillfredsställa behoven. Vanligtvis beskrivs ett koncept med hjälp av en skiss eller en ungefärlig tredimensionell modell och följs därefter med en kort beskrivande text [5].

2.2.1 Identifiering av kundbehov

Produkter som erbjuder lösningar som tillgodoser kunders behov har generellt större chans att bli fram-gångsrika. Av denna anledning är identifiering av kundbehov en viktig del av konceptutvecklingsarbetet och är det första steget i konceptutvecklingsfasen. De identifierade behoven används som vägledning vid skapandet av produktspecifikationer, generering av produktkoncept och produktkonceptval. Processen omfattar flera steg, där kundutlåtanden (rådata) samlas in, tolkas, organiseras för att sedan fastställa dess relativa betydelser. Identifiering av kundbehov är viktigt för att utveckla en gemensam förståelse för behoven [5].

Vid insamling av rådata kan exempelvis enkäter skickas ut till användare eller en tänkt målgrupp. Dessa enkäter bör innehålla frågor som berör erfarenheter kring produktens användningsområde, likväl önsk-värda funktioner och estetiska detaljer. Enkäten ger en inblick i hur användare tänker kring produkten och kan kompletteras med kortare intervjuer och observationer. Ur enkätsvaren går det ibland att iden-tifiera ledtrådar på potentiella latenta behov. Dessa kan vara humoristiska eller mindre seriösa förslag som faktiskt antyder på problem som respondenten har identifierat men inte uppmärksammat att det går att göra någonting åt.

Ett sätt att tolka den insamlade rådatan är att sammanställa resultatet från enkätundersökningen i ett behovsdokumentdär kundutlåtandena organiseras och tolkas om till kundbehov. De tolkade kundbehoven uttrycks i termer av vad produkten ska göra och inte hur den ska göra det. I denna tolkningsprocess kan det vara bra att fler än en medverkar i denna process då behoven kan tolkas in olika. Behovsdokumentet

2.2.2 Analys av konkurrerande produkter

Förhållandet mellan den produkt som ska utvecklas och konkurrerande produkter är av största vikt för att hitta en detaljerad positionering av produkten för att nå kommersiell framgång. Information om konkurrerande produkter bör därför samlas in för att stödja framtida beslut. Konkurrentanalys, eller benchmarking som det också kallas, är en metod som syftar till att positionsbestämma och mäta prestan-dan i en produkt mot andra företags produkter, processer eller tjänster som ingår i en annan verksamhet. Poängen med denna metod är att identifiera interna möjligheter till förbättringar och att skapa förutsätt-ningar för att lära av andra och skapa riktmärken. Dessa riktmärken, eller benchmarks, används sedan för att fastställa vilken nivå processerna, arbetsmetoderna eller kvaliteten produkten bör hålla för att vara konkurrenskraftig. För att få en ännu djupare förståelse om hur konkurrerande produkter fungerar och upplevs vid användning bör dessa också testas fysiskt. Ett bra sätt att sammanställa den insamlade informationen är att upprätta en benchmarkingtabell. Denna tabell innehåller produktegenskaper hos konkurrerande produkter som exempelvis dimensioner, material, design och pris [5].

2.2.3 Produktspecifikationer

Då kundbehoven uttrycks som skriftliga uttalanden i ”kundens språk” behöver dessa omvandlas till mätbara egenskaper för att lättare erbjuda särskilda riktlinjer i hur produkten ska utvecklas. Därför upprättas specifikationer som i mätbar form beskriver vad som krävs av produkten för att bli kom-mersiellt framgångsrik. Produktspecifikaitonerna beskriver inte hur kundbehoven ska uppfyllas utan vad som ska uppnås för att tillfredsställa kundbehoven. Specifikationerna måste spegla kundens behov, vara konkurrenskraftiga, samt vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara. Specifikationerna upprättas van-ligtvis två gånger. När kundbehoven är identifierade och benchmarkingen är klar upprättas en så kallad målspecifikation. Denna fungerar sedan som vägledning i kommande koncepgenerering. Vidare upprättas en slutlig produktspecifikation då konceptvalet är gjort och produkten är färdigkonstruerad.

Med hjälp de tolkade behoven i det samlade behovsdokumetet (Avsnitt 2.2.1) upprättas en behovsmatris. Vissa av behoven kan vara snarlika och därför kan dessa slås samman till ett gemensamt behov. I matrisen tilldelas behoven varsin betydelsefaktor för att understryka de mer väsentliga behoven som bör tillfredsställas. Denna matris skapas enkelt i ett vanligt kalkylprogram [5].

För att skapa tydligare riktlinjer över vad som krävs för att tekniskt genomföra produktidén behöver kundbehoven kopplas till mätbara egenskaper. Vissa av de tolkade behoven är svåra att para ihop med en specifik egenskap och därför kan ett behov kopplas till flera olika egenskaper. I idealfallet svarar ett mätbart värde mot ett kundbehov. I praktiken är detta emellertid sällan förekommande. Denna aktivitet kan utföras med hjälp av en egenskapsmatris. Mätenheterna anges oftast i konventionella enheter som kilo och sekunder. Dock finns egenskaper som inte kan uttryckas i numeriska värden, utan dessa kan vara exempelvis binära. Egenskapsmatrisen ger en tydlig överblick över kundbehoven översatta till mätbara egenskaper och utgör en bas för målspecifikationen.

En målspecifikation återspeglar de förväntningar och ambitioner som önskas av produkten. Specifika-tionen kan ses som en utvecklad version av egenskapsmatrisen. I denna beaktas nödvändig data från benchmarkingen för tilldelning av ideala värden och marginellt acceptabla målvärden. Dessa värden fungerar som guidelines i den senare konceptgeneringsfasen. Värdena kan uttryckas i olika former, som exempelvis ett enskilt mätetal, ett intervall eller genom en olikhet. Syftet med en målspecifikation är bland annat att konkretisera problemformuleringen, underlätta styrningen av utvecklingsarbetet och att ge beslutsunderlag för modifiering av kriterier. Specifikationen förväntas bidra med vinster såsom korta-re utvecklingstid, minskade utvecklingskostnader och bättkorta-re kvalité och därmed mer konkurkorta-renskraftiga produkter [5].

Den slutliga produktspecifikationen upprättas då konceptvalet har gjorts och produkten är färdigkon-struerad. I denna ges slutliga värden på de egenskaper som produkten besitter. Helst ska värdena i den slutliga produktspecifikationen matcha de ideala värdena i målspecifikationen. Ibland kan dessa skilja sig åt pågrund av att viss teknik inte fungerar eller att man har fått bortse vissa kundkrav för att produkten ska uppnå en viss egenskap.

2.2.4 Konceptgenerering

Då kundbehoven och målspecikfikationen är fastställda påbörjas konceptgeneringsfasen. Denna aktivitet resulterar i en rad olika produktkoncept som inom produktutveckling används för att ta fram en beskriv-ning av en tänkt produkt i form av en skiss eller tredimensionell modell. Tillämpbeskriv-ning av strukturerade metoder i konceptgenereringsfasen är relevant då det effektiviserar produktutvecklingsprocessen genom att resurser läggs på tidiga faser i arbetet, vilket bidrar till att minska antalet iterationer senare i proces-sen. Ett väldefinierat koncept och en väl genomförd konceptgenereringsprocess lägger på så sätt grunden för att fortsatt produktutvecklingsarbete ska kunna ske smidigt. En iterativ och produktiv metod att generera produktkoncept med är femstegsmetoden och, som namnet säger, består av fem steg [5]:

1. Det första steget i konceptgeneringsfasen är att klargöra problemet. Målet med detta steg är att bryta ner ett komplicerat problem till flera enklare problem, så att dessa kan hanteras på ett mer målinriktat sätt. När nedbrytningen har slutförts läggs då fokus på de delproblem som är viktigast för produktens framgång och som antaligen kommer att gynnas av nya eller kreativa lösningar. Ett metod att göra detta på är att bryta ner problemet i sekvenser av användaråtgärder. Detta tillvägagångssätt är ofta användbart för produkter med mycket enkla tekniska funktioner som kräver stor interaktion med användaren. Nedbrytningen bidrar till en djupare förståelse för produktens funktionella element utan att antyda ett specifikt tekniskt verkningssätt för produktkonceptet. 2. Extern sökning innebär att information från spetsanvändare, experter, patent och relaterade

produkter samlas in. Syftet med denna sökning är att hitta befintliga lösningar till både de övergri-pande problemet och till delproblemen som identifierats under det första steget. Implementering av redan befintliga lösningar ger mer tid åt kreativitet och fokus på delproblemen som det inte finns några tillfredsställande lösningar på sedan tidigare. Dessutom kan en konventionell lösning av ett delproblem ofta kombineras med en ny lösning till ett annat delproblem. Den externa sökningen efter lösningar är huvudsakligen en informationsinsamlingsprocess som går till på olika sätt, exem-pelvis genom intervjuer med spetsanvändare, litteratursökning, benchmarking och patentsökning. Den externa sökningen är ett viktigt steg vid insamling av konceptlösningar och sker kontinuerligt under hela utvecklingsprocessen.

3. Intern sökning innebär att personlig kunskap och kreativitet utnyttjas för att generera koncept-lösningar. Detta steg sker parallellt med den externa sökningen. Den interna sökningen går ut på att ta fram olika lösningsförslag för delproblemen. Processen sker iterativt med många loopar av brainstorming, diskussioner och förfining och är förmodligen den mest förutsättningslösa och mest kreativa aktiviteten under hela produktutvecklingen. För optimal sökning i den interna sökningen bör fyra riktlinjer efterföljas:

• Skjut fram beslutet • Generera många idéer

• Välkomna idéer som verkar omöjliga • Använd grafisk och fysisk media

Likt den metod som presenteras i Avsnitt 2.1.1 används lämpligen braindrawing för generera kon-ceptlösningar. Metoden resulterar i många intressanta idéer och lösningsförslag av olika kvalitet [7]. 4. Resultaten från de externa och interna sökningarna generar mängder med olika lösningsfragment i form av lösningar till delproblemen. Dessa fragment måste utforskas systematiskt för att möj-liggöra navigering bland alla möjliga lösningar. En metod för att hantera lösningsfragmenten är att utarbeta en konceptkombinationstabell. I en sådan tabell kombineras de olika ingående lösningarna för delproblemen hos konstruktionen. Dock kan detta resultera i tusentals olika konceptkombina-tioner av olika kvalitet. Därför förs logiska resonemang för att koppla ihop och behålla de mest lovande konceptlösningarna. För att lättare särskilja de olika koncepten som skapats, kan koncepten namnges.

5. I det sista steget reflekteras det över de olika konceptlösningarna och processen. För att göra detta steg mer effektivt kan de framtagna konceptkombinationerna visauliseras med hjälp av 3D-modeller som tas fram med hjälp av CAD-programvaror, exempelvis Solid Works. I dessa programvaror kan modellerna renderas för att skapa en verklighetstrogen bild av hur koncepten skulle kunna se ut [9]. Dessa renderingar placeras lämpligen i en morfologisk matris. Matrisen gör att det blir lättare att gemensamt förstå och diskutera koncepten [4]. Även konceptens styrkor och svagheter kan vara bra att jämföra för att få en känsla av konceptkombinationerna.

2.2.5 Konceptval

Femstegsmetoden resulterar i ett antal kvalitativa och potentiella produktkoncept. För att kunna be-stämma vilket av dessa koncept som ska utvecklas vidare och som har störst potential att nå kommersiell framgång bör en strukturerad urvalsprocess efterföljas. En väl etablerad metod att göra detta på är att utvärdera produktkoncepten i förhållande till de identifierade kundbehoven och andra önskade kriterier. Detta görs lämpligen genom att placera de erhållna koncepten i en poängsättningstabell, där koncepten bedöms och poängsätts utifrån utsatta kriterier. Dessa kriterier grundas på de behov som identifierats i Avsnitt 2.2.1, samt interna behov och möjligheter. Då vissa kriterier är viktigare än andra fördelas olika vikfaktorer ut på respektive kriterier. Varje koncept poängsätts från 1-5 hurvida väl de uppfyller matchande kriterier. Om poängfördelningen sker överensstämt minskar risken för felbedömning och ökar chansen för en mer rättvis bedömning av koncepten. Det koncept med högst totalpoäng bör vara det koncept som väljs för vidare produktutveckling. Trots att ett koncept får högst poäng, behöver detta inte vara det mest optimala konceptet. Därför bör det undersökas noga ifall lösningar från andra koncept uppfyller delproblemen på ett bättre sätt och om dessa är genomförbara. I sådana fall kan flera koncept kombineras ihop till ett nytt, vinnande koncept. Konceptet ska även kunna möta de marginella värdena i målspecifikationen som tas fram i Avsnitt 2.2.3.

2.3

Utveckling på systemnivå

Med konceptbeskrivningen av konceptvalet som utgångspunkt måste den valda konceptlösningen vida-reutvecklas till en fungerande produkt som uppfyller kriterierna i målspecifikationen. Detta innebär att den information om produkten som finns i konceptbeskrivningen måste konkretiseras och detaljeras till ett informationsunderlag som gör detta möjligt [4]. Utveckling på systemnivå, inkluderar upprättande av produktarkitetur, industridesignfilisofi, uppdelning av produkten i delsystem och komponenter samt en preliminär konstruktion av de viktigaste komponenterna [5].

2.3.1 Produktarkitetur

Med produktarkitektur avses hur produkten är uppbyggd av olika funktionsrealiserade dellösningar, hur dessa är arrangerade i förhållande till varandra, hur de samverkar och med vilka gränssnitt de kopp-las ihop. Produktarkitekturen är viktig att beakta då komponenter väljs och då nya detaljer eventuellt måste konstrueras så att dessa passar in i den övergripande produktstrukturen och att detaljernas så komponenternas gränssnitt blir rätt. Produktens arkitektur skapas i samband med att konceptlösningen utvecklas till en produktsammanställning med ingående valda standardkomponenter och konstruerade detaljer. Standardkomponenterna och de konstruerade detaljerna är byggstenar och produktens arkitek-tur bestämmer då hur dessa delar ska arrangeras i förhållande till varandra [4]. Med utgångspunkt från konceptbeskrivningen delas produktens delar in i standardkomponenter som finns tillgängliga externt och unika delar eller detaljer som utvecklas internt. Produktarkitekturen hjälper till att leda fortstatt utvecklingsarbete på systemnivå och detaljnivå och bidrar till en fortsatt detaljering i arkitekturen [5]. 2.3.2 Industridesign

Industridesign är en designprocess som innefattar formgivning och utveckling av koncept och specifika-tioner som gynnar både användare och tillverkare. Applicering av industridesign vid produktutveckling är gynnsam då ett bredare spektrum av olika faktorer, både inom det humanistiska och tekniska, utvär-deras och därmed bidrar till att optimera funktionen, värdet och utseendet hos produkten. Industride-signprocessen implementeras redan vid identifiering av kundbehov och drivs därefter parallellt framåt till detaljutvecklingen för att ständigt optimera samspelet mellan form, funktion och ergonomi.

För att bedöma betydelsen av behovet att tillämpa industridesign för en produkt är det lämpligt att ka-raktärisera denna utifrån två dimensioner: ergonomiska och estetiska. Genom att svara på några frågor inom dessa dimensioner fås en djupare förståelse över hur produkten kommer att brukas och vägled-ning över vad konstruktionen ska fokusera på för att produkten ska nå framgång. Frågorna inom de ergonomiska behoven berör användarvänlighet, hur enkelt det är att underhålla produkten, användarin-teraktionernas kvalitet och nyhetsvärde, samt säkerhetsfrågor. De estetiska behoven behandlar frågor som berör produktdifferentiering, stolthet över att äga produkten, image och motivation inom utvecklingsar-betet. Samtliga behov tilldelas en betydelsenivå på en skala från låg till hög och baseras på hur relevant behovet är för produkten. Behoven och dess betydelsenivå kan motiveras med en kort förklarande text [5]. När produkten är färdigkonstruerad, görs en utvärdering av designen baserad på industridesignsfilosofi. En effektiv strategi att använda vid denna utvärdering är en metod framtagen av Henry Dreyfuss. Dreyfuss presenterar fem aspekter som bör bedömas och utvärderas vid produktutvecklingsfasen. Dessa aspekter är: [10]

1. Användargränssnittets kvalitet - hur enkel produkten är att använda. Här observeras ifall produk-tens egenskaper kommunicerar på ett effektivt sätt till användaren hur de ska utnyttjas och är användningen intuitiv.

2. Känslomässig uppskattning - hur attraktiv produkten är i sin helhet för konsumenten. Denna upp-skattning beror på utseende, känsla, ljud och lukt.

3. Möjlighet att underhålla och reparera produkten - hur lätt det är att underhålla och reparera pro-dukten? Underhåll och reparation tas i beaktande tillsammans med andra användarinteraktioner. 4. Lämplig användning av resurser - hur bra resurserna används för att tillfredsställa kundbehoven. 5. Produktdifferintiering - hur unik produkten är och hur överensstämmer den med företagsidentiteten.

Produktdifferntiering beror främst på utseendet.

Skulle utvärderingen resultera i att någon aspekt inte tillgodoses bör detta åtgärdas innan produkten kommer ut på marknaden. Utvärderingen är även bra att ha i beaktande vid nästkommande projekt för att hjälpa till att undvika designfel.

2.4

Detaljutveckling

Detaljutveckling avser det steg där en fullständig specifikation av geometrier, dimensioner, hållfasthet, material och kostnader för produktens samtliga unika delar och alla standardkomponenter som ska köpas in från leverantörer, preliminärt fästställs. Hållfasthetsberäkningar, dimensionering och materialval starkt kopplade till varandra och drivs av denna anledning parallellt framåt i detta steg [4]. För att en produkt inte ska ha för stor negativ påverkan på miljön och för att sänka produktionskostnader appliceras både miljöanpassad design (DFE) och tillverkningnsanpassad konstruktion (DFM).

2.4.1 Dimensionering och hållfasthetsberäkningar

Dimensionering syftar till att utnyttja en produkts komponenter och konstruktionsmaterials egenskaper på bästa sätt [4]. Detta uppnås genom att kombinera olika parametrar och göra överväganden över vad som är viktigt för konstruktionen. Parametrarna som dimensioneringen baseras på är visuella önskemål, tillverkningsmöjligheter, funktion, material och hållfasthetegenskaper. Vissa av dessa parametrar som styr konstruktionens dimensionering finns i målspecifikationen. Denna specifikation beskriver exempelvis vilken last konstruktionen ska klara av och vilka mått konstruktionen ska förhålla sig till.

Principerna för hållfasthetsdimensionering är av denna anledning viktigt att ha i beaktande för att uppnå en robust och hållbar konstruktion. I ett tidigt skede av utvecklingen kan det vara bra att se över vilka hållfasthetsberäkningar som kan komma till användning för att undersöka ifall konstruktionen är hållbar och framförallt genomförbar [5]. För mindre komplexa konstruktioner kan det räcka med att utföra hållfasthetsberäkningar baserade på förenklade lastfall som produkten kan tänkas hamna i. Dessa hållfasthetsberäkningar kan göras för hand så länge dessa grundar sig i teoretiska hållfasthet-,

mekanik-2.4.2 Materialval

Då material ska väljas till en produkts komponenter bör följande faktorer beaktas: produktens använd-ningsområde, produktens geometriska utformning och dimensioner, vilka tillverkningsmetoder som är tillgängliga, vad kunder eftersöker, samt materialens miljöpåverkan och pris [4]. Flera av dessa faktorer är kopplade till de mätbara egenskaperna i målspecifikationen och tar hänsyn till potentiella kunders önskemål. För att motivera materialvalet kan det även vara bra att se över vilka material som konkur-rerande produkter använder. Detta ger en inblick i vilka typer av material som är lämpliga att använda för varje komponent.

En metod för att välja det material som är mest lämpat ur dimensioneringssynpunkt är att upprätta en matris med ingående och intressant materialegenskapsdata som antas påverka konstruktionen och till-verkningen. Denna matris kan bland annat innehålla överskådlig materialegenskapsdata som exempelvis mekaniska, fysikaliska och ekonomiska egenskaper samt hur komponenten kommer att påverkas under särskilda lastfall. Ur denna matris går det att jämföra de olika materialens egenskaper för att bestämma vilket material som ska användas för respektive komponent [11].

2.4.3 Produktionsanpassad konstruktion

DFM (Design For Manufacturing), eller produktionsanpassad konstruktion som det heter på svenska, är en metod som under de senaste decennierna allt mer tillämpas som allmän ingenjörspraxis. Syftet med DFM är att minska tillverkningskostnader samtidigt som kvalitet, utvecklingstid och utvecklingskostnad bibehålls och, om möjligt, förbättras [5]. Metoden är integrativ och äger rum genom hela utvecklings-processen [12]. DFM möjliggör en förbättrad produktlösning med bättre tillverknings- och monterings-prestanda . Ett sätt att manifestera DFM och DFA som leder till minskade produktionskostnader är att noggrant gå igenom konstruktionens material-, monterings- och tillverkningskostnader och försöka hitta sätt att reducera dessa utan att kompromissa med produktkvalitén [13].

Ett enkelt sätt att beräkna materialkostnaderna är att se över hur stor mängd material som går åt för varje enskild komponent och vad materialets inköpspris är. Priserna för olika materialkategorier kan variera stort. För att minska materialkostnaderna är det därför viktigt att se till att optimera mängden material som går åt för varje komponent och minimera mängden materialspill. Exempelvis bör delar som ska stansas ut på en plåt ligga tätt intill varandra. Ett annat sätt att minska materialkostnaderna är att viktreducera komponenter genom att, om möjligt, undvika solida delar.

Monteringskostnader kan beräknas på flera olika sätt. Ett sätt är att fysiskt testa hur lång tid varje operation i monteringen tar. Detta kan vara svårt att testa utan en färdig produkt och då krävs att upp-skattningar görs. I ett sådant fall kan en godtycklig monteringskostnad erhållas genom att multiplicera en uppskattad monteringslön (kr/h) med den tid (s) det tros ta att utföra samtliga monteringsoperationer för komponenten. Några sätt att reducera monteringskostnaderna är att minimera antalet operationer som krävs vid montering och att maximera monteringsvänligheten, exempelvis genom att att använda självinriktande komponenter. Övriga sätt att minska produktionskostnaderna kan vara att exkludera onö-diga tillverkningssteg genom att granska produktens komponenter för att finna och eliminera överflöonö-diga komponenter, samt att inte måla delar som inte behövs målas [5].

2.4.4 Miljöanpassad design (DFE)

Som en följd av ökad miljömedvetenhet i samhället har ambitionen att utveckla miljövänliga produk-ter ökat marknat hos produktutvecklare. Alla produkproduk-ter som tillverkas har en miljöpåverkan under sin livscykel. Av denna anledning är det av relevans att bedriva miljöanpassad produktutveckling på ett effektivt sätt. Miljönanpassad design, eller DFE (Design For Enviroment), handlar om att förbättra produkters miljöprestanda under hela livscykeln genom att inkludera miljöaspekten genom hela pro-duktutvecklingsprocessen. Det finns ett flertal etablerade arbetsmodeller för att bedriva miljöanpassad produktutveckling. Dessa modeller bygger på att integrera miljöaspekter till produktutveckling och för-måga att anpassa produkten ur ett livscykelperspektiv [14]. En metodik att applicera miljöanpassad produktutveckling utifrån ett livscykelpersoektiv är att använda sig av ekostrategihjulet. Detta hjul ut-görs av åtta olika delar som var för sig syftas till att analysera produkten utifrån dess totala livscykel och illustreras ofta som ett cirkulärt kretslopp, se Figur 3.

Figur 3: Illustration av ekostrategihjulet och dess åtta delar.

Syftet med denna arbetsmodell är att lokalisera var i livscykeln som produkten har sin största miljö-belastning. Metodiken bygger på att de åtta delarna ska användas som underlag vid diskussioner och vidare ge konkret vägledning för genera en mer miljöanpassad konstruktion och produktutveckling. För att konkretisera detta kan detta göras med hjälp av en checklista med stödpunkter [15] som berör de åtta delarna i ekostrategihjulet.

3

Produktutveckling av en galgvariant som underlättar

klädupp-hängning

I det här kapitlet presenteras utförandet av de fyra första faserna i produktutvecklingsprocessen som beskrivs Kapitel 2.

3.1

Planering

Processen för planering sker i linje med de metoder som presenteras tidigare (Avsnitt 2.1). Detta görs för att få en konceptmöjlighet och ett ramverk att förhålla sig till under konceptutvecklingfasen, som presenteras i Avsnitt 3.2.

3.1.1 Identifiering av möjligheter för ny galgvariant

Initialt startar produktutvecklingsprocessen för detta projekt efter att problem med den befintliga galgen påträffats. Det största problemet är att det känns onaturligt och omständigt att behöva trä galgen från undersidan av tröjor när dessa ska hängas upp. Ett annat problem är att väven i stickade tröjor har en tendens att fasta i kroken. Dessa problem är de som detta arbete syftar till att lösa. För att skapa ett ramverk för arbetet, tas ett styrdokument fram. Detta berättar vad arbetet ska åstadkomma och hålls relativt brett för att inte utesluta potentiella lösningar. Styrdokumentet lyder enligt följande:

Genom en strukturerad utvecklingsprocess ska en analytisk prototyp av en galge som underlättar klädupp-hängning tas fram. Produktutvecklingen ska ta hänsyn till konstruktionsanpassad design (DFM), indu-stridesign och miljöanpassad design (DFE).

För att undersöka om andra konsumenter också upplever problem med befintliga galgarna som finns på marknaden idag tas en lista med fel fram, se Tabell 1. Listan är en sammanställning från intervjuer och interna diskussioner där de involverade diskuterar vad de tycker är dåligt med den befintliga galgen. Denna lista bekräftar att det finns utvecklingspotential hos galgen.

Tabell 1: Sammanställning av problem hos befintliga galgar enligt undersökning.

För att generera olika produktmöjligheter och idéer som matchar styrdokumentet och tar hänsyn till Listan med fel skapas flertalet produktidéer med hjälp av braindrawing. En stor mängd, innovativa pro-duktidéer tas fram. Dessa diskuteras internt för att skapa en mer ingående och gemensam förståelse vad de olika idéerna innebär. För att inte utesluta andra alternativ av upphängningssystem välkomnas även idéer som inte nödvändigtvis kategoriseras som en ”galge”. Skisserna resulterar i flera olika produktidéer. De mest exceptionella produktidéerna visas i Figur 4.

Figur 4:Samling av de mest exceptionella produktidéerna. De olika möjligheterna tilldelas varsin siffra för att på ett lättare sätt kunna organisera dessa för vidare sållning.

För att behandla de genererade möjligheterna och ge dessa en rättvis bedömning på hurvida de är genom-förbara, konkurrentkraftiga och lönsamma placeras dessa i en Real Win Worth-it-matris. Denna matris ger en tydlig och översiktlig bild över vilka möjligheter som verkar ha störst potential på marknaden. På så sätt sållas mindre lovande möjligheter bort. För att inte försumma eller utesluta den konventio-nella galgen läggs denna till i listan. Detta tillägg medförde även att ytterligare en möjlighet tillkom: en traditionell galge, fast med smart krokhantering. Resultatet ses i Tabell 2.

Tabell 2:Matris med de mest exceptionella möjligheterna. En visuell presentation över de åtta första möjlighe-terna ses i Figur 4.

Med hjälp av matrisen och interna diskussioner identifieras att många av möjligheterna fysiskt går att ta fram. Dock anses de flesta inte vara tillräckligt konkurrentkraftiga, intressanta för konsumenter eller lönsamma. Exempelvis passar inte nummer två in i alla hem utan kräver någon form av magnetisk hylla för att kunna brukas på rätt sätt. Vidare kräver flera av de andra produktidéerna någon form av infästning mot en vägg. Detta tros vara omständigt och tar extra plats i hemmet och därför får de flesta av dessa möjligheter minst ett nej, då dessa inte är intressant för konsumenter.

Den enda möjligheten som får ja på samtliga punkter är den traditionella galgen med smart krokhante-ring. Detta motiveras med avseende på insikten att den traditionella galgen fyller en såpass bra funktion i hemmet att det vore för riskabelt att äventyra med en helt ny produktidé som är outforskad. Dess-utom har även kunder redan förkunskapen att använda galgar och lösningen fungerar på redan befintliga klädstänger. Därför ska den nya produktidén behålla karaktären av en galge men komma med en tvist som löser problematiken med kroken. Denna möjlighet matchar dessutom med grundproblemen, möter styrdokumentet och tar hänsyn till listan med fel.

3.1.2 Produktplanering för projekt galge

Produktplaneringen inleds med ett uträttande av ett preliminärt tidsschema. Utifrån detta allokeras resurserna och ansvarsområden för olika moment delas ut. En överblick av tidsplaneringen och resursal-lokeringen för projektet finns upprättat i form av ett internt GANTT-schema. Vidare sammanställs en uppdragsbeskrivning, se Figur 3 med syfte att skapa en gemensam uppfattning om projektet. Uppdrags-beskrivningen fungerar som en utvecklad version av styrdokumentet (Avsnitt 3.2.1) och ger en tydligare bild över vad produktidén och konstruktionen ska åstadkomma och till vem produkten är riktad mot.

Tabell 3:Uppdragsbeskrivning för produkutvecklingen av galgen.

Från uppdragsbeskrivningen utläses att nyckelaffärsmålet är att galgen ska vara ett praktiskt, snyggt och innovativt alternativ till den ”vanliga” galgen. Den primära marknaden är skandinaviska hem med god ekonomi, exempelvis par utan barn. Denna målgrupp tros ha intresse för att spendera pengar på dyrare kläder och därför vara mer angelägna att ta hand om och vårda dessa. Den utvecklade galgen kommer att tillfredsställa denna målgrupp då galgen möjliggör smidig klädupphängning med liten risk att förstöra plaggen. Målgruppen har dessutom bättre ekonomi och då galgen förmodligen kommer vara dyrare än de ”vanligaste” galgar har de fortfarande möjlighet att täcka denna kostnad. Vidare är klädbutiker en möjlig marknad då produkten kan tidseffektivisera upphängningen.

3.2

Konceptutveckling

I kommande kapitel redovisas resultatet från konceptutvecklingen i form av ett koncept som sedan tas vidare för detaljutveckling.

3.2.1 Potentiella kunders behov

För att identifiera kundbehov samlas rådata och information in från potentiella kunder. Detta görs för att få en förståelse av vad som efterfrågas kring de galgar som finns på marknaden idag. Datan samlas in med hjälp av ett frågeformulär bestående av fem frågor som berör tankar kring konventionella galgar. Formuläret är utformat på ett sätt som gör det enkelt för respondenterna att prata fritt och diskutera kring frågorna. Under tiden respondenterna pratar, transkriberas viktiga utlåtanden. Totalt är det sex stycken personer i olika åldrar och kön som medverkar i enkätundersökningen. Resultatet av datainsamlingen ses Bilaga i A. Den insamlade datan tolkas gemensamt för att förhindra feltolkningar och sammanställs i ett behovsdokument, se Figur 5.

Figur 5:Sammanställt behovsdokument med utdrag från transkriberad data från utförd behovsundersökning. Behovsdokumentet styrker produktidén att det finns ett behov att utveckla en galge med smidig krok-hantering. Behov som tolkas är bland annat att galgen ska vara enkel att använda, skona kläderna, underlätta klädhanteringen och helst var gjort i ett hållbart material.

3.2.2 Marknadsanalys

För att fasställa vilken nivå processerna, arbetsmetoderna och kvalité som produkten bör hålla för att bli konkurrenskraftig görs en marknadsanalys. En benhmarkingtabell med information om konkurrerande produkter upprättas, se Tabell 4. De galgar som är med i analysen är allt från ”billiga” galgar till mer exklusiva ”premium-galgar”. Informationen om respektive galge hämtas från webben hos diverse återförsäljare. Vid konkurrensanalysen beaktas produkternas pris, material, dimensioner och funktioner. Med funktion avses ifall galgen erbjuder byxupphängning och/eller flikar på stommen som är till för att hindra att kläderna glider av. En av de viktigaste egenskaperna som beaktas i marknadsanalysen är inpasseringshöjden då denna anses vara den huvudsakliga faktor som gör att galgen är svår att trä genom halsmynningen.

Tabell 4: Benchmarkingtabell innehållande åtta olika galgars produktdata.

Tabellen visar att produkternas pris varierar stort från 4 kr upp till 289 kr per styck. Många företag säljer dock sina galgar i flerpack. Detta innebär att det blir dyrt att köpa de mer exklusiva galgarna då flerpacket innebär att priset kryper upp mot tusenlappen. Dock observeras att de galgar som kostar mer generellt har ett annorlunda formspråk, vilket ger dessa galgar en mer unik karaktär. Vad gäller dimensioner visar benchmarkingen att de flesta galgar har en breddstorlek som varierar mellan 38 och 46 cm. Höjden på galgarna skiftar i ett spann mellan 19,5 och 27 cm. Vad gäller inpasseringshöjden noteras det att denna påverkas markant om byxupphängning tillåts. De galgar med byxstång har en betydligt högre inpasseringhöjd. vilket försvårar galgens inpassering genom halsmynningen. Vidare visar analysen att många olika material används allt från; gummi, metall, plast och trä av olika slag. De flesta krokar är gjorda i någon form av metall. Det uppmärksammas också att samtliga galgar i analysen inte möjliggör någon krokborttagning. Detta tros vara en öppning på marknaden och som kan ge produktidéen en stark USP (Unique Selling Point) [16].

3.2.3 Upprättande av mål- och produktspecifikationer

Då kundbehoven uttrycks i ”kundens språk” behöver dessa omvandlas till mätbara egenskaper för att erhålla riktlinjer som galgens fortsatta utveckling kan förhålla sig mot. För att bestämma dessa riktlinjer sammanfattas behoven i behovsdokumetet i en behovsmatris. Flera av de tolkade behoven är snarlika och slås då ihop till gemensamma behov. Varje behov tilldelas varsin betydelsefaktor mellan 1-5 och värdena baseras dess relevans. Behovsmatrisen finns i Tabell 5. Denna matris används som underlag för det fortsatta specifikationsarbetet.

Tabell 5: Kundbehov för galgen och deras relativa betydelse i form av olika betydelsefaktorer.

Behoven berättar vad kunderna önskar att galgen ska åstadkomma samt hur relevant det är att uppfylla dessa behov. Det kan emellertid vara svårt att basera konstruktionen på dessa, då de inte berättar vilka mätbara egenskaper som konstruktionen ska förhålla sig till. Därför upprättas en egenskapsmatris som visar vilka egenskaper och tillhörande enheter som behoven är kopplade till. Ett exempel är att behovet Galgen ska vara tidseffektiv att använda kopplas till Tid att hänga på kläder och detta mäts i sekunder. Flera mätbara egenskap svarar mot flera kundbehov, se Tabell 6.

Tabell 6:Lista över egenskaper för galgen. Den relativa betydelsen av varje egenskap och motsvarande enheter visas också. ”Subj.” är en förkortning som betyder att egenskapen är subjektiv.

För att konkretisera problemformuleringen, underlätta styrningen av utvecklingsarbetet och att ge be-slutsunderlag för modifiering av kriterier upprättas en målspecifikation som beskriver vilka värden kon-struktionen ska förhålla sig till. I denna beaktas nödvändig data från benchmarkingen (Figur 4 och tilldelas ideala och marginellt acceptabla värden. De marginella värdena består av intervall som förklarar vilka värden som är acceptabla för att produkten ska bli kommersiellt gångbar. De ideala värdena är de bästa värdena som förväntas av konstruktionen och finns inom ett snävare intervall. Målspecifikatio-nen ligger till underlag för konceptgeneringen och vidare sökande efter konstruktionslösningar och som referens vid utvärdering av dessa.

Tabell 7:Målspecifikation för utveckling av ny galgvariant. Specifikationen tydliggör produktidén och vad kon-struktionen ska åstadkomma. Specifikationen innehåller 16 stycken mätbara egenskaper och utsatta värden.

Målspecifikationen korrigeras och utvecklas under hela processens gång i takt med att kunskapen om den utvecklande produkten ökar. Denna resulterar slutligen i en slutlig produktspecifikation, där målet är att matcha de ideala värdena från målspecifikationen. Denna presenteras i Kapitel 4.

3.2.4 Konceptframtagning

Efter att ha analyserat konkurrerade produkter, identifierat kundbehov och sammanställt en behovs-specifiering påbörjas konceptgenereringsfasen. Konceptgenereringsprocessen följer femstegsmetoden som beskrivs i avsnitt 2.2.4.

För att få en gemensam bild över produktidéns funktionella element klargörs problemet och bryts ner till enklare delproblem. Det problem som klargörs är att kroken på existerade galgar försvårar smidig inpassering genom halsmynningen hos många plagg. Detta problem bryts ner i fyra olika delproblem. Dessa är:

1. Upphängningstyp. Detta delproblem syftar till vilken form eller vilket funktionselement som galgen ska hängas upp med. Hos en vanlig traditionell galge används vanligtvis en krok med rund profil. Denna kan exempelvis bytas ut mot en fyrkantig profil eller kardborreband som fäst på toppen av galgen och undersidan på en hylla.

2. Fäste i stomme. Fästet mellan krok och stomme är ett viktigt delproblem som beskriver hur upphängningstypen ska fästas i stommen på ett smart sätt. På en traditionell trägalge skruvas exempelvis kroken ner i ett förborrat hål och hos en stålgalge är kroken oftast tvinnad.

3. Angripningssätt för krokborttagning/annat. Krokborttagning syftar till hur kroken ska manipuleras för att inte vara vara i vägen då galgen förs in genom halsmynningen.

För att få inspiration till lösningar på delproblemen görs externa sökningar med syfte att hitta lösning-ar på hur andra kan ha löst liknande delproblem. Informationen samlas på tre olika sätt: intervju med spetsanvändare, patentlösningar och elektroniska sökningar. Spetsanvändaren som medverkar i intervjun är en man i trettioårsåldern och jobbar på det danska designvaruhuset Illums Bolighus Emporia. Han har sedan lång tid tillbaka haft ett stort intresse både för design och klädskötsel, vilket lämpligt nog passar den tänka primärmarknaden. Av denna anledning fick han i uppdrag att designa den galge han tror hade kunnat hantera problemet med kroken och vara attraktiv för honom själv. Han tror att en magnetisk krok som är avtagbar från stommen är en bra och snygg lösning. För att få ytterligare information och inspiration studeras olika patentlösningar. Det visar sig att det finns mängder med patent på galgar, dock är det väldigt få som löser problematiken med kroken. Dessa tas en närmre titt på. I ett patent kan kroken tryckas horisontellt ner igenom stommen så att galgen kan lättare packas ner i en resväska [17]. I ett annat patent kan kroken fällas ned och även monteras av [18]. En annan smidig patentlösning är en galge som både går att pressa ihop och vika ihop. Denna lösning gör att stommen kan bli flackare vilket skulle kunna underlätta inpassering genom halsmynning [19]. Problemet med samtliga patentlösningar är att de inte verkar vara tidseffektiva att använda utan fokuserar mer på att vara platseffektiva. Mycket tid läggs också på den elektroniska sökningen och mängder av inspiration anförskaffas. Sökningen används främst för att få inspiration kring bland annat material, formspråk och färger.

Under den interna sökningen användes metoden braindrawing, (Avsnitt 2.2) vid upprepade tillfällen. Detta gjordes för att generera så många idéer som möjligt, ge plats för kreativa idéer och tillåta inspiration från den externa sökningen. Detta gjorde så att mängder av skisser kunde tas fram. Några av dessa skisser ses i Figur 6.

Figur 6:Konceptskisser på olika lösningsförslag för de identifierade delproblemen.

Då en uppsjö av koncept och lösningar erhålls, både från den externa och interna sökningen, måste dessa behandlas och utforskas systematiskt. Från de skapade skisserna och det insamlade materialet från den externa sökningen diskuteras koncepten och de mindre lovande idéerna sållas bort. De mer lämpliga lösningarna till delproblemen placeras i en tabell. Se Tabell 8:

Tabell 8:Sammanfattning av de observerade delproblemen och förslag på lösningar till dessa.

Med hjälp av Tabell 8 upprättas en konceptkombinationstabell. Denna skapas genom att kopplingar dras mellan lösningsfragmenten och erhåller kompletta konceptlösningar. För att inte få ett överflöd av koncept görs en mycket noggran och resonlig övervägning vid denna procedur. Vissa konceptlösningar diskuteras fram och tillbaka för att förstå vad konceptlösningarna hade resulterat i, för att inte riskera att de utesluts i onödan. Konceptkombinationstabellen ses i Tabell 9.

Tabell 9: Möjliga konceptkombinationer.

Konceptkombinationstabellen visar tio stycken kompletta koncept med lösningar för delproblemen hos konstruktionen. Varje koncept har tilldelats varsin färg och bokstav för att lättare särskilja de olika koncepten. Samtliga framtagna koncept anses vara genomförbara och inneha kvalifikationer inför möjligt konceptval. Koncepten beskrivs med korta några meningar:

− Koncept Abestår av en roterande krok som är fäst i stommen via en annan krok. Krokborttaging möjliggörs genom att stommen lyfts ur krokens undre del. Stommen design är nästan helt rak. − Koncept B har en vanlig stålkrok som upphängningstyp. Kroken skruvas in i ett hål på översidan

av galgen och går inte att fälla ner eller ta av. Konceptet erbjuder dock en avtagbar byxstång. − Koncept C har en krok med kvadratiskt tvärsnitt som kopplas ihop med en axelkoppling. Den går

att fälla ner då kroken kan rotera kring en axel. Stommen är V-formad, likt en traditionell galge. − Koncept D har en sluten, cirkelformad krok och en bricka/kil på sin undre del. Kilen är till för att

kunna föras in i ett utfräst spår på stommen. Detta innebär att stommen kan tas av och på kroken. Stommens design är relativt likt en traditionell galge fast med mer rektangulära tvärsnitt. − Koncept E:s krok har ett kvadratiskt tvärsnitt och men på undersidan av kroken sitter en magnet

som kan kopplas ihop med en magnet som sitter på stommen. Formen på stommen är triangelfor-mad.

− Koncept F:s krok liknar en ”vanlig” krok. Denna fästs i stommen via en så kallad tvåaxlad koppling som möjliggör både kroknedfällning och rotation. Stommen är boomerangformad.

− Koncept G består, likt Koncept A, av en roterande krok som fästs i stommen via en axelkopp-ling. Det innebär att kroken går att fälla upp och ner. Stommens design är triangelformad, vilket möjliggör byxupphängning.

− Koncept H:s upphängningstyp består av en ögla och en rak del som fästs i stommen via en mag-netkoppling. Detta innebär att stommen är avtagbar. Stommens form är pinnformad.

− Koncept I har ingen krok utan en magnet används mellan galge och hylla. Denna "krok"har på sin nedre del en kil som slagits in i galgen. Stommen har en V-form och på undersidan av stommen kan en byxstång fästas. Byxstången hänger i en lina på vardera sida av stången och på änden av linorna sitter en ögla. Denna ögla är den som träs över små piggar som sticker ut från undersidan av stommen.

− Koncept J har en magnetkrok som är inskruvad i stommen. Detta koncept erbjuder ingen krok-manipulation. Stommens design är bomerangformad.

Då tio koncept anses vara för många att undersöka på ett djupare plan sållas dessa ner till ett hanterbart antal. Fokus i diskussionerna ligger främst på huruvida genomförbara de är, hur attraktiva de skulle vara för konsumenter, samt deras lönsamhet och ifall de matchar uppdragsbeskrivningen eller inte. Det inses relativt snart att Koncept G-J inte uppfyller dessa kriterier och därför gallras dessa bort, se Figur 7.

Figur 7:Konceptsållningen resulterar i att koncept A-F går vidare för fortsatt undersökning och att koncept G-J stryks.

Exempelvis gallras Koncept J bort på grund av att galgen kräver kompatibilitet med en magnetisk fästanordning som galgen kan hänga i. Detta begränsar produkten. Även koncept G gallras bort då triangelformen bygger höjd, vilket innebär att den inte effektiviserar klädupphängning med tighta hals-mynningnar då den måste träs på underifrån. Dock skulle den vara platseffektiv för nedpackning i en resväska. De koncept som anses vara mest lovande är Koncept A-F. Dessa 3D-modelleras i PTC Creo och konceptens renderingar placeras i en morfologisk matris, se Tabell 10.

Tabell 10:Illustrativ, morfologisk matris för koncept A-F som visar de olika dellösningarna.

Den morfologiska matrisen ger en tydligare bild om hur koncepten skulle kunna se ut. Denna används som diskussionsunderlag kring konceptens för- och nackdelar.

− Koncept Asticker ut med sin säregna design. Stommen vilar i kroken och kan lyftas av då ett plagg ska träs på. Den roterande kroken gör att användaren kan betrakta plaggens fram- och baksidor. Dock kan stommens överdrivet flacka vinkel ge oönskadeveck på plaggens ärmar. Användarinter-aktionen tros också bli krånglig eller tidskrävande då denna krävs precision vid användning. Även nötning och slitage kan uppstå mellan stomme och krok.

− Koncept Bhar en bred och låg profil på stommen. Detta minimerar risken för skrynklor på kläderna. Den avtagbara underdelen möjliggör dessutom byxupphängning. Nackdelar med detta koncept är att ingen krokmanipulation finns och den upplevs som tråkig.

− En fördel med Koncept C är att kroken går att fälla ner och på så sätt löser problemen med kroken. Vinkeln på stommen är brant. Detta tros medföra problem som att kläder glider av eller att de inte behåller formen.

− Koncept D anses vara det koncept som är mest estetiskt tilltalande med den raka delen på stommens centrala toppdel. Öglan upplevs som innovativ och nytänkande men detta innebär att denna måste träs på stången innan galgen kan brukas. Detta gör att installationen av galgen onödigt krånglig.

− Vidare är Koncept E ett koncept där stommen kan enkelt tas av från kroken. Detta koncept tros vara enkel att tillverka. Nackdelen med konceptet är att inpasseringshöjden är hög, vilket försvårar inpassering genom halsmynning. Även stålmaterialet kan upplevas kallt och fingeravtryck kan lätt uppstå. Dessutom är friktionen mellan plagg och stomme är låg vilket innebär att vissa plagg möjligen kommer att glida av.

− Koncept F har en enkel och stilren design. Kroken kan roteras i två riktningar och fällas ner i en skåra likt Koncept C. Konceptet innehåller många olika komponenter vilket medför dyrare tillverkningskostnader och större klimatavtryck. Funktionen att kunna rotera i två riktningar anses inte väga upp detta.

3.2.5 Val av koncept för en ny galgvariant

För att bestämma vilket koncept som ska gå vidare för fortsatt utveckling, utförs konceptvalet med hjälp av en strukturerad urvalsprocess. En konceptpoängsättningstabell upprättas där varje koncept från Tabell 10 betygsätts hur väl de uppfyller utsatta kriterier. Kriterierna baseras på de behov och egenskaper som togs fram i Avsnitt 3.2.3. Då vissa av kriterierna är viktigare än andra tilldelas behoven och egenskaperna varsin viktningsfaktor, se Tabell 11. Viktningen har stor betydelse för resultatet och därför utförs detta moment mycket noggrant. De behov och egenskaper som tilldelats högre viktningsfaktorer är smidigheten att bruka galgen, hur lätt det är att trä på plagg och galgens utseende. De egenskaper och behov som har lägre viktningsfaktor är att den ska vara kompatibel med många olika typer av plagg och vara enkel att tillverka. Poängsättningen sker överensstämt och metodiskt.

Tabell 11: Konceptoängsättningstabell för de sex koncepten A-F. Varje koncept poängssätts från 1-5 huruvida de väl uppfyller matchade kriterier.

Det koncept som får högst totalpoäng visar sig vara Koncept F. Detta beror på att detta koncept har en tilltalande design och en enkel krokmanipulation som tros uppskattas hos användaren. Efter noggrann granskning av samtliga koncept konstateras att en kombination av av Koncept C och D tros uppfylla kriterierna ännu bättre än Koncept F. Ett argument är att kroken på Koncept F inte behöver rotera i två riktningar för att möta de krav som ställs på produkten. Därför tros att Koncept C har en bättre lösning på detta. Även stommformen på Koncept D anses vara mer estetiskt tilltalande. Konceptvalet blir därför en kombination av olika dellösningar från koncepten C och D, se Figur 8.

Figur 8:Dellösningarna för det vinnande konceptet. Upphängningstyp, fäste i stomme och angripssätt för krok-borttagning kommer från koncept C och formen på stommen är en kombination av koncept D och F.

Det vinnande konceptet består av krok med rektangulärt tvärsnitt som i sin undre del har ett hål som en axel kan träs igenom. Detta innebär att kroken kan rotera runt axeln. Kroken placeras i en skåra på stommen som gör att kroken kan fällas ner i skåran. Formen på stommen liknar Koncept D. För att inte kroken ska ramla ner i skåran vid minsta beröring krävs någon form av lägeslåsning. En grov skiss på konceptvalet illustreras i Figur 9.

Figur 9: Konceptvalskiss.

3.3

Utveckling på systemnivå

I detta kapitel redovisas den utvecklade galgens produktarkitetur, dess delsystem och komponenter, samt resultatet av industridesign.