Bullerdosmätning i jordbruket för bedömning av risk för hörselskador

Full text

(1)JTI-rapport Lantbruk & Industri. 343. Bullerdosmätning i jordbruket för bedömning av risk för hörselskador Qiuqing Geng Niklas Adolfsson Kurt Öberg.

(2)

(3) JTI-rapport Lantbruk & Industri. 343. Bullerdosmätning i jordbruket för bedömning av risk för hörselskador Dose measurements of noise in agricultural farms to assess risk for hearing impairment. Qiuqing Geng, Niklas Adolfsson, Kurt Öberg. © JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik 2005 Citera oss gärna, men ange källan. ISSN 1401-4963.

(4)

(5) 3. Innehåll Förord.......................................................................................................................5 Sammanfattning .......................................................................................................7 Summary..................................................................................................................8 Bakgrund..................................................................................................................9 Syfte .......................................................................................................................10 Material och metoder .............................................................................................10 Bullerdosmätning ............................................................................................11 Bullerkällmätningar.........................................................................................12 Resultat ..................................................................................................................12 Bullerdos .........................................................................................................12 Sammanställning av mätningarna.............................................................12 Ekvivalenta ljudnivåer..............................................................................13 Bullerdosexponeringar..............................................................................14 Bullerkällors ljudnivå......................................................................................17 Diskussion..............................................................................................................20 Bullerdos hos lantbrukare ...............................................................................20 Bullerkällorna på gårdarna ..............................................................................21 Förslag till åtgärder .........................................................................................22 Slutsatser................................................................................................................22 Referenser ..............................................................................................................23 Bilaga 1 ..................................................................................................................25 Bilaga 2 ..................................................................................................................27. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(6)

(7) 5. Förord Inom jordbruket förekommer ett stort antal bullerkällor vilket medför att lantbruksarbete ofta utförs i bullriga miljöer. Det är därför viktigt att minska exponeringen för buller som kan orsaka hörselskador. I denna rapport redovisas projektet ”Bullerdosmätning i jordbruket för bedömning av risk för hörselskador”. Syftet med projektet var att klarlägga bullerdos hos lantbrukare genom att mäta lantbrukarens dagliga exponering för buller och koppla resultatet till arbetsmoment. Målet med klarläggningen var att ge förslag på vad som bör åtgärdas i den hälsoriskrelaterade bullermiljön. Projektet, som har genomförts av JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning. På gårdarna där fältmätningarna genomfördes blev vi utomordentligt väl mottagna och försökspersonerna medverkade på ett föredömligt sätt. Till alla som deltagit i och på något sätt bidragit till projektets genomförande framför JTI ett varmt tack. Uppsala i december 2005 Lennart Nelson Chef för JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(8)

(9) 7. Sammanfattning I jordbruket förekommer ett stort antal bullerkällor, vilket medför att lantbruksarbete ofta utförs i bullriga miljöer. Det är därför viktigt att minska exponeringen för buller i arbetsmiljön i jordbruket för att minimera risken för hörselskador. Syftet med projektet var att kartlägga den dagliga bullerdosen hos lantbrukare genom att mäta lantbrukarens hälsoriskrelaterade exponering av buller under en arbetsdag och koppla resultatet till lantbrukarens arbetsmoment. Projektet omfattade bestämning av bullerkällornas egenskaper och exponering för buller med bullerdos- och ljudnivåmätningar. Mätningarna utfördes på 16 gårdar som hade en djurhållning med svin eller mjölkkor. Bullerdosen för de 16 lantbrukarna uppmättes med en dosimeter under en hel arbetsdag och under olika säsonger. Bullerdosen varierade mycket mellan de olika mätningarna, från 7 till 853 procent. Den stora variationen berodde på vilka bullerkällor samt hur lång exponeringstid försökspersonerna utsattes för. En bullerdos på 100 procent betyder att den dagliga ekvivalenta ljudnivån (dagliga bullerexponeringen) har uppnått gränsvärdet 85 dB(A) i 8 timmar. De flesta värden på den dagliga ekvivalenta ljudnivån översteg 80 dB(A), vilket kräver insatser. Nio av de 32 mätningarna av den dagliga exponeringen överskred 85 dB(A) som är gränsvärdet för risk för hörselskada. Mätningar av ljudnivån vid befintliga bullerkällor gjordes med en ljudnivåmätare på samma gårdar. Ljudnivån översteg 85 dB(A) vid mer än 20 av de uppmätta bullerkällorna. Det högsta värdet, 105 dB(A), uppmättes vid en spannmålskross. Vid användning av ensilagefläkt, slipmaskiner, kompressor samt vid utfodringar i svinstall etc. förekom också höga ljudnivåer, vilka översteg gränsvärdet. Det är de höga bullerkällorna, som har bidragit mest till de bullriga och hörselskadliga miljöerna, som bör åtgärdas. Framtida forskning om hur dessa bullerkällor kan åtgärdas med nya tekniker är därför synnerligen angeläget. Hörselskada, orsakad av buller, beror oftast på långvarig exponering för starkt buller. Därför är det viktigt att minska exponeringstiden i bullriga miljöer. Införande av ny teknik i lantbruksproduktionen bör alltid följas av en bullerkonsekvensanalys. Val av maskiner, inbyggnad, dämpning och arbetsordning skall alltid beaktas. Det är även viktigt att använda hörselskydd om ljudnivån inte kan minskas på andra sätt vid vissa bullriga jobb. Medvetenhet om risken för bullerskada och kunskap om hur man kan minska den dagliga bullerdosen är betydelsefullt för lantbrukarna. Alla lantbrukare bör få information och utbildning om vad riskerna med att utsättas för buller kan innebära, vilka bullrande arbetsmiljöer som man är skyldig att åtgärda samt hur man kan minska risken för hörselskada.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(10) 8. Summary Agricultural work is often performed in noisy environments, because of many noise sources. Workers exposed to hazardous noise in their working environment can cause hearing impairment. Therefore it is important to reduce exposure to these hazardous noises. The objectives of this project were to evaluate the daily dose of hazardous noise, which related to the health risk for hearing impairment through measure exposure of noise, and to find a correlation of the result with daily various work activities of the farmers. The project was conducted by measuring both sound levels of noisy sources and noisy dose among farmers (exposure to the noise under a working day). The measurements were carried out at 16 livestock farms with pigs or milk cows. The noisy dose was measured with a dosimeter, which was placed on the farmer’s shoulder for a whole working day in different seasons. A noisy dose of 100 percent is equivalent to exposure at the hazardously noisy limit of 85 dB(A) for an 8-hour working day. Results of the dose measurements showed much variation, from 7 to 853 percent. The large variation depended partly on sound level of different noisy sources and partly on duration the farmer exposed to noise. Most of the doses exceeded daily equivalent sound level of 80 dB(A), which is a limit of required measures for reducing the exposure. Among the 32 measurements, 9 exceeded the hazardous exposure limit of 85 dB(A) and there are risks for hearing impairment. The sound-level of existent noisy sources were measured on the same farms where the measurements of noisy dose performed. More than twenty different sources of noise overstepped on 85 dB(A). The highest sound-level of the noisy sources, 105 dB(A), was measured when crushing grain by a mill. The high sound levels, which were higher than the limit value, also occurred in some cases like ensilage blower, grinding mills, compressors, and feeding in pig barn, etc. The high noisy sources, which caused the noisy and hearing-impaired environment, should be reduced. A further study of how deaden the noisy sources with new techniques is thus needed. Hearing impairment caused from noise is often due to a long time exposure to strongly noise. It is important to diminish the exposure time in such a noisy situation. Application of new techniques in agricultural production should always follow a consequent analysis of noise. Choice of machines, built-in and working schedule should always pay attention to the reduction of the noise. Also, it is important to use a hearing protector if the sound level cannot be reduced by other handling when working under noisy conditions. Awareness of the risk for hearing impairment and measures for reducing noise both are important for the farmers. All the farmers should be informed and trained to know what kind of the risk exists when he/she exposed to noise, in which noisy condition must be managed and how the risk for the hearing impairment could be reduced as well.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(11) 9. Bakgrund Buller är icke önskvärt ljud som kan vara både störande (tröttande) och skadligt för människan. Buller kan ha en negativ påverkan på arbetsprestationen och kan även leda till hörselnedsättning. Buller kan också orsaka stress, som kan öka den mentala belastningen och därmed öka risken för olyckor. Europeiska arbetsmiljöbyrån har visat att 40 miljoner människor i Europa är utsatta för så höga bullernivåer att de inte kan samtala i normal samtalston under mer än en fjärdedel av arbetstiden (Arbetsmiljöverket, 2005). Hörselnedsättning orsakad av buller är den vanligaste arbetssjukdomen i Europa och står för omkring en tredjedel av alla arbetsrelaterade sjukdomar (Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2005) Enligt Hörselskadades Riksförbund (HRF) har 13,2 % av Sveriges befolkning i åldern 16-84 år hörselproblem (HRF, 2003). De mest märkbara och allvarligaste problemen är hörselnedsättning och tinnitus. I jordbruket förekommer ett stort antal bullerkällor, vilket medför att lantbruksarbete utförs i bullriga miljöer. En sammanställning från Arbetarskyddsstyrelsen visar att av de arbetssjukdomar i lantbruket som ingick i ISA-statistiken åren 1985-1987, utgjorde bullerskador 13 %, 24 % respektive 18 % för de tre åren (LAMK, 1991). En enkätstudie som gjordes av JTI visade att 38 % av de tillfrågade lantbrukarna hade en diagnostiserad hörselnedsättning och 7 % hade ständigt problem med tinnitus. Praktiskt taget alla gårdarna i undersökningen hade djurhållning (Öberg m.fl., 2003). Hörselskador är därför betydligt vanligare bland lantbrukare än svenskar i allmänhet. Exponeringssituationen för buller vid lantbruksarbete är mycket komplex. Det är därför mycket svårt att relatera en bullerkälla till en hörselskada. Enligt en studie av Öberg m.fl. (2003) hade i genomsnitt 10 bullerkällor hittats på varje gård. Några vanliga bullerkällor som identifierades var utgödslingsanläggningar, ventilationsfläktar, spannmålskrossar, vakuumpumpar och traktorer. Det högsta värdet som uppmättes vid ljudnivåmätningarna var 106 dB(A) från transportfläktar vid inläggning av ensilage i tornsilo med en exponeringstid på 30 minuter per inläggningsdag (Öberg m.fl., 2003). Det är viktigt att minska exponeringen från buller i arbetsmiljön i jordbruket som kan orsaka hörselskador. Även om det finns en omfattande kunskap inom bullerområdet saknas fortfarande viktiga uppgifter om den bullerdos som dagligen påverkar lantbrukarna. Mot denna bakgrund utförs därför den här studien. En lantbrukare utsätts för buller från i genomsnitt 10 bullerkällor på sin gård, där var och en bidrar till en ekvivalent ljudtrycksnivå. Definition av Ekvivalent ljudtrycksnivå är energiekvivalent medvärde av en varierande ljudtrycksnivå under en given tidsperiod Te, och anges i enheten decibel (dB) (AFS, 2005:16). Med andra ord, medelvärdet av ljudenergin över en arbetsdag byggs upp av varje enskilt buller. Daglig bullerexponeringsnivå, LEX, 8h , definieras ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå normaliserad till en åttatimmars arbetsdag. Denna nivå omfattar allt buller på arbetsplatsen, inklusive impulsbuller (AFS, 2005:16). Gränsvärdet för daglig bullerexponeringsnivå, LEX, 8h, avseende hörselskaderisk är 85 dB(A), en kontinuerligt ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå på 85 dB över en 8-timmars arbetsdag (AFS, 2005:16). Ett undre insatsvärde av daglig bullerexponeringsnivå LEX, 8h är 80 dB(A). Det är också viktigt att veta att A-vägd ljudtrycksnivån mäts i enheten dB(A), som är en logaritmisk skala. Detta betyder, sammantaget, att ett relativt kortvarigt. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(12) 10 starkt ljud ger ett stort bidrag till den ekvivalenta ljudtrycksnivån. Till exempel, en ljudnivå på 100 dB(A) under 15 minuter är ekvivalent med en ljudnivå på 85 dB(A) under åtta timmar (Johansson, 2002). Detta betyder att om lantbrukaren befinner sig i närheten av en kross eller en transportfläkt, med en ljudnivå på 100 dB(A), i mer en 15 minuter per dag så överskrids gränsvärdet. För att kunna reducera buller och sänka hälsoriskerna måste bullerdosen mätas, alltså den dos buller som en lantbrukare exponeras för under en arbetsdag. Bullerdosimetri är idag en vedertagen metod (Lundgren m.fl., 1987).. Syfte Syftet med projektet var att klarlägga den dagliga bullerdosen hos lantbrukare genom att mäta lantbrukarens hälsoriskrelaterade exponering av buller under en arbetsdag och koppla resultatet till lantbrukarens arbetsmoment. Målet med klarläggningen är att ge förslag på vad i bullermiljön som bör åtgärdas så att den dagliga dosen alltid blir lägre än gränsvärdet.. Material och metoder Projektet omfattade kompletterande bestämning av bullerkällornas egenskaper och exponering för buller genom bullerdos- och ljudnivåmätningar ute i fält. Fältstudien innefattade mätningar av bullerdos och bullerkällornas ljudnivå. Mätningarna genomfördes på 16 gårdar i Uppland. De utvalda gårdarna hade en djurhållning med svin eller mjölkkor samt egen foderberedning. Gårdarna delades in i två grupper med olika produktionsinriktning, dvs. åtta med svinproduktion och åtta med mjölkproduktion. En översiktlig beskrivning av de studerade gårdarna samt värsta bullerkällan enligt lantbrukarna presenteras i tabell 1. Fortsättningsvis kommer de enskilda gårdarna att kodas enligt gårdsnumren i tabellen. Tabell 1. Översiktlig beskrivning av de studerade gårdarna. Gård nr. Antal djur Åkerareal Foderproduktion Värsta bullerkällan (st) (ha) Svin1 650* (120)** 230 Spannmål, oljeväxter, ärter, ensilage Högtryckstvätten Svin4 3083 – – Foderblandare Svin9 (580) 80 Spannmål Högtryckstvätten Svin10 (100) 130 Spannmål, ensilage Slammer i grindar Svin11 500 135 Spannmål, hö, ensilage Äldre traktor Svin12 (180) 300 Spannmål, ensilage Grisarna Svin15 1400 (220) 250 Spannmål Grisarna Svin16 1540 170 Spannmål Slammer i grindar Mjölk2 93 450 Spannmål Halmhack Mjölk3 110 162 Ensilage Spannmålskrossen Mjölk5 60 167 Spannmål, ensilage Spannmålskrossen Mjölk6 60 130 Ensilage, hö, ärter, spannmål Spannmålskrossen Mjölk7 70 150 Ensilage, hö, spannmål Spannmålskrossen Mjölk8 70 120 Ensilage, spannmål, ärter Mjölkrummet Mjölk13 80 200 Spannmål, ensilage Vinkelslipen Mjölk14 36 70 Spannmål, ensilage Motorsågen *slaktsvin **(suggor) JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(13) 11. Bullerdosmätning Sexton lantbrukare (15 män), som jobbade på de studerade gårdarna, åtog sig frivilligt att delta i bullerdosmätningarna. Ett frågeformulär (bilaga 1) togs fram för att komplettera med mer information om bland annat hörselnedsättningar och om vilka bullerkällor som uppfattades som värst av lantbrukarna. Upplysningar om försökspersonernas ålder, antal lantbruksår, veckoarbetstid, diagnostiserad hörselnedsättning samt tinnitus i öronen visas i tabell 2. En av försökspersonerna hade genomgått en öronoperation. Tabell 2. försökspersonernas ålder, lantbruksår, veckoarbetstid och hörselorganets hälsostatus. Fp*. Gård Ålder Lant- Arbetstid Användning av HörselTinnitus nr (år) bruksår (tim/v) hörselskydd nedsättning 1 Svin1 60 40 65 Högtryckstvättning, Ja, båda öron Ja, ibland ibland annat arbete 4 Svin4 39 20 40 Djurskötsel Nej Ja, ibland 9 Svin9 49 24 60 Alltid Nej Nej 10 Svin10 47 31 45 Oftast Nej Nej 11 Svin11 43 27 60 Traktor, sågen Nej Nej 12 Svin12 34 10 55 Svar saknas Nej Nej 15 Svin15 30 8 40 Alltid Ja, båda öron Nej 16 Svin16 44 20 40 Oftast Nej Ja, ibland 2 Mjölk2 25 5 50 Halmhack Nej Nej 3 Mjölk3 47 30 50 Traktor, verkstad Nej, osäkert Nej, osäkert 5 Mjölk5 18 >3 50 Traktor Ja, vänster öra Nej 6 Mjölk6 58 >40 50 Traktor, krossen, Ja, vänster öra Nej ensilagefläkt, vakuumpump 7 Mjölk7 54 31 60 Sällan Nej Ja, ibland 8 Mjölk8 64 50 60 Ensilagefläkt Nej Ja, ibland 13 Mjölk13 36 22 60 Sällan, verkstad Nej Ja, ibland 14 Mjölk14 55 40 60 Motorsåg, längre Ja, båda öron Nej traktorpass m.m. *Fp: försöksperson. Bullerdosmätningen utfördes med en dosimeter (DoseBadge, Cirrus Research Plc) under en arbetsdag för varje försöksperson. Dosimeterns mikrofon placerades på axeln nära försökspersonens öra (figur 1). Under bullermätningen noterade försökspersonen i en dagbok vilka arbetsmoment han/hon gjorde, och om hörselskydd användes under mätningen. För varje försöksperson utfördes mätningarna två gånger under olika säsonger, vår/sommar och höst, dvs. totalt trettiotvå mätningar.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(14) 12. Figur 1. Bullerdosmätningen på försökspersonen utfördes med en dosimeter.. Bullerkällmätningar Kompletterande mätningar av ljudnivån vid befintliga bullerkällor gjordes på samma gårdar som bullerdosmätningarna hade utförts. Bullerkällorna som identifierades var spannmålskrossar, utgödslingsanläggningar, ventilationsfläktar, spannmålskrossar, vakuumpumpar, traktorer etc. För varje bullerkälla gjordes minst två mätningar. Mätningarna av bullerkällornas dB (A)-nivå utfördes under 60 sekunder med en ljudnivåmätare (Brüel & Kjær). Mätpunkterna placerades i ett koordinatsystem med flera mätpunkter i x- och y-led med 1 m avstånd och som låg i öronhöjd enligt standarden SS-EN 61672 och en etablerad metod (Gustafson, 2004).. Resultat Bullerdos Sammanställning av mätningarna En sammanställning av de trettiotvå bullerdosmätningarna på försökspersonerna, vilket utfördes på de sexton gårdarna, redovisas i tabell 3. De flesta värden på den ekvivalenta ljudnivån (daglig bullerexponeringsnivå) har överstigit 80 dB(A) vilket betecknas som ”undre insatsvärde”. Insatsvärdet innebär krav på insatser om det uppnås eller överskrids (AFS 2005:16). Nio av de trettiotvå mätningarna av daglig bullerexponeringsnivå har överskridit 85 dB(A) som är gränsvärdet för risk för hörselskada. När gränsvärdet uppnåtts är arbetstagarna skyldiga att använda hörselskydd enligt föreskrifter AFS 2005:16 från Arbetsmiljöverket.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(15) 13 Tabell 3. Sammanställning av alla bullerdosmätningar på försökspersonerna från de sexton gårdarna. (Data har sorterats efter ekvivalenta ljudnivån. 85 dB(A) är gränsvärdet för hörselskaderisk, 80 dB(A) är undre insatsvärdet). 1). Fp 16b 5a 6a 11a 5b 9b 16a 8a 11b 15a 2a 10a 1a 3b 10b 7a 3a 8b 4b 15b 4a 7b 9a 6b 13b 2b 12a 12b 14a 14b 1b 13a. Gård Ekv.ljud nr. (dBA) Svin16 94,1 Mjölk5 87,4 Mjölk6 87,1 Svin11 87,0 Mjölk5 86,8 Svin9 85,7 Svin16 85,6 Mjölk8 85,5 Svin11 84,9 Svin15 84,4 Mjölk2 84,0 Svin10 83,5 Svin1 83,4 Mjölk3 83,3 Svin10 82,7 Mjölk7 82,5 Mjölk3 82,0 Mjölk8 81,7 Svin4 81,0 Svin15 80,5 Svin4 80,3 Mjölk7 80,2 Svin9 80,1 Mjölk6 79,9 Mjölk13 79,8 Mjölk2 78,5 Svin12 78,2 Svin12 78,1 Mjölk14 76,0 Mjölk14 76,0 Svin1 75,2 Mjölk13 73,8. 2). Duration (tt:mm) 08:30 07:01 09:24 08:32 08:08 08:28 08:26 08:13 08:57 08:32 08:28 08:09 07:33 09:25 08:54 09:15 07:52 08:42 07:55 07:59 06:02 08:23 06:42 09:17 08:23 08:52 08:29 08:51 08:07 07:25 08:32 08:33. Starttid Använt 3) (datum tt:mm) höselskydd Huvudarbetsmoment 2004-11-08 07:25 Ja Verkstadsarbete (vinkelslip m fl) 2004-07-21 11:23 Ja Ensilagehack, mjölkning 2004-07-22 06:37 Ja Mjölkning, rundbalspressning 2004-09-02 08:12 Ja Svinskötsel, traktorkörning 2004-09-06 09:37 Nej Traktorkörning, tröskning, mjölkning 2005-06-29 08:25 Ja Nedmontering stallinredning, semin. 2004-11-08 07:24 Ja Svinskötsel, hjullastarkörning 2004-07-23 10:16 Nej Rundbalspressning, mjölkning 2005-05-30 07:28 Ja Slakteriarbete, utfodring 2004-11-05 07:46 Ja Utlastning av svin, svinskötsel 2004-07-09 09:31 Nej Betesputsning, stallskötsel 2004-07-29 07:37 Ja Svinskötsel 2004-07-08 08:41 Ja Svinskötsel, högtryckstvättning 2005-05-18 06:55 Ja Reparation av foderskruv, snickrat 2004-09-08 07:25 Ja Utfodring, betäckning, kastrering 2004-07-22 07:10 Nej Mjölkning, ensilageinläggning 2004-07-15 09:52 Ja Slåtterkrosskörning, mjölkning 2005-05-20 06:33 Nej Mjölkning, stängsling 2004-09-07 08:02 Ja Vägning, svinskötsel, vaccinering 2005-06-02 07:28 Ja Avvänjning, medicinsk behandling 2004-07-16 09:28 Ja Svinskötsel 2004-10-28 07:37 Nej Mjölkning, plöjning, verkstadsarbete 2004-07-28 09:08 Ja Svinskötsel, seminering 2004-10-29 07:12 Nej Mjölkning, traktorkörning 2004-10-12 08:16 Nej Utfodring, plöjning 2004-10-29 07:58 Nej Plöjning, gödselspridning, pumprep. 2004-09-08 08:36 Nej Tröskning 2004-09-10 08:05 Ja Betäckning, kastrering, tandslipning 2004-10-21 08:10 Nej Lastarkörning, plöjning 2005-06-03 07:44 Nej Mjölkning, traktorkörning (gödsel) 2004-09-01 08:20 Ja Svinskötsel, kontorsarbete 2004-10-12 08:13 Nej Mjölkning, stallskötsel. 1). Fp = försöksperson, a = första mätningen, b = andra mätningen. Ekv.ljud = ekvivalenta ljudnivån 3) Ytterligare arbetsmoment visas i bilaga 2 2). Ekvivalenta ljudnivåer Resultaten av bullerexponeringar för ekvivalenta ljudnivån uppmätt från alla försökspersonerna visas för varje individ i bilaga 2. Diagrammen i figur 2 och 3 ger exempel på exponerad ljudnivå från två försökspersoner som arbetade med olika moment under en dags mätning på en svingård respektive en mjölkgård.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(16) 14. Figur 2. Bullerexponeringen för en försöksperson (16a) som arbetade med olika arbetsmoment under en dag den 2004-11-08 (>7 timmar) på en svingård (Svin16).. 110 Trakorkörnig med ensilagehack, avlastning. Mjölkning. Ensilagepressning. 100. Leq dB(A). 90. 80 Rast. Lunch. 70. 60. Fp6a, Mjölk6, 040722, 87 dB(A) 06:37 06:52 07:07 07:22 07:37 07:52 08:07 08:22 08:37 08:52 09:07 09:22 09:37 09:52 10:07 10:22 10:37 10:52 11:07 11:22 11:37 11:52 12:07 12:22 12:37 12:52 13:07 13:22 13:37 13:52 14:07 14:22 14:37 14:52 15:07 15:22 15:37 15:52. 50. Klockan (tt:mm). Figur 3. Bullerexponeringen för en försöksperson (6a) som arbetade med olika arbetsmoment under en dag den 2004-07-22 (>9 timmar) på en mjölkgård (Mjölk6).. Bullerdosexponeringar Figur 4 och 5 visar vidare den dagliga bullerdosen för försökspersonerna under arbete på svingårdarna respektive mjölkgårdarna. En bullerdos på 100 procent betyder att den dagliga exponeringsnivån har uppnått gränsvärdet 85 dB(A) i 8 timmar, vilket ger risk för hörselskada. Bullerdosen varierade mycket mellan de olika mätningarna, från 7 till 853 procent. Den stora variationen berodde på vilka. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(17) 15 och hur stora bullerkällor samt hur lång exponeringstid försöksperson utsattes för under de olika mätdagarna som har beskrivits i bilaga 2.. 200. Verkstadsarbete. Bullerdosen 100 % = 85 dB(A), i 8 timmar. 853. 165. Bullerdosen, %. 150 120. 118 106. 100. 90 70. 64 50. 64. 39. 34. 26. 24. 21. 21. 10. Sv i. n1 a Sv in 1b Sv in 4a Sv in 4b Sv in 9a Sv in 9 Sv b in 10 Sv a in 10 Sv b in 11 Sv a in 11 Sv b in 12 Sv a in 12 Sv b in 15 Sv a in 15 Sv b in 1 Sv 6a in 16 b*. 0. Försökspersonerna på gård. Figur 4. Bullerdosexponering för försökspersoner som arbetar på svingårdar.. Figur 4 visar att fem mätningar av bullerdosen översteg hundra procent. Det högsta värdet för bullerdosen var 853 % som mättes på en svingård (Svin16b), vilket är en mycket hög daglig exponering för buller. På en svingård (Svin12) uppmättes samma bullerdos under två olika mätdagar.. 200. 185 149 152. 150 Bullerdosen,%. Bullerdosen 100 % = 85 dB(A), i 8 timmar. 111 100. 82. 77 62 49. 47. 50. 34. 33. 29. 23 7. 12. 10. lk 2 M b jö lk 3 M a jö lk 3 M b jö lk 5 M a jö lk 5 M b jö lk 6 M a jö lk 6 M b jö lk 7 M a jö lk 7 M b jö lk 8 M a jö lk M 8b jö lk 1 M 3a jö lk 1 M 3b jö lk 1 M 4a jö lk 14 b. M jö. M jö. lk. 2a. 0. Försökspersonerna på gård. Figur 5. Bullerdosexponering för försökspersoner som arbetar på mjölkgårdar.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(18) 16 På mjölkgårdarna var den högsta bullerdosen som uppmättes från en försöksperson 185 % under en mätdag (Mjölk6a). Vidare översteg bullerdosen hundra procent vid fyra av de sexton mätningarna på mjölkgårdarna. Resultaten av bullerdosen från båda mätningarna som utfördes på mjölkgård 5 var märkbart högre än hundra procent (Mjölk5a: 149 % och Mjölk5b:150 %). Försökspersonen jobbade med momenten traktorkörning med ensilagehack och hämtning av kärror, spannmålskrossen, skördetröskan m.m., vilka bidrog till den höga bullerdosen. Försökspersonen hade inget hörselskydd på sig under mätningen den 04-09-06 (Fp5b i bilaga 2). Vidare visar figur 6 den högsta uppmätta bullerdosen för en försöksperson (Fp16) som uppmättes på gården Svin16b. Under den dagen jobbade försökspersonen fem timmar i verkstad, där förekom högt buller från el-verktyg, t.ex. vinkelslip. Ljudnivån från vinkelslipen kunde överstiga 100 dB(A). Försökspersonen hade hörselskydd på sig under mätdagen.. Väger grisar, rengör våg. 110. Kör lastare Fp16b, Svin16, 041108, 94,1 dB(A) Rast, kontor. Verkstadsarbete (vinkelslip m. fl.). Lunch. Verkstadsarbete (vinkelslip m.fl.). 100 90. Leq dB(A). 80 70 60 50. Kontor. 40 30 20 10 07:25 07:40 07:55 08:10 08:25 08:40 08:55 09:10 09:25 09:40 09:55 10:10 10:25 10:40 10:55 11:10 11:25 11:40 11:55 12:10 12:25 12:40 12:55 13:10 13:25 13:40 13:55 14:10 14:25 14:40 14:55 15:10 15:25 15:40. 0. klockan (tt:mm). Figur 6. Bullerexponeringen för en försöksperson (Fp16) som arbetade med olika arbetsmoment och hade extremvärde på bullerdosen under mätdagen på svingården (Svin16).. Den genomsnittliga arbetstiden för de olika arbetsmomenten på svin- respektive mjölkgård visas i figur 7. Värdena noterades av försökspersonerna i dagboken under dosmätningarna. I genomsnitt arbetade varje försöksperson 480 minuter (8 timmar) på svingården och 505 minuter (8 timmar och 25 minuter) på mjölkgården per mätdag.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(19) 17 550 500. Svingård. Mjölkgård. Medelarbetstid, min.. 450 400 350 300 250 200 150 100 50. lt id ta. To. rb et e. as t R. ta ig Ö vr. Pl. öj ni G ng öd se lh Va ant An . lls na kö n ts tra el kt or kö rn Tr . Ö ös vr kn ig ts in g ta lla rb et e M jö lk ni M ng ed ic in er in Vä g Se gn m in in ., be g tä c Ka kn. st re Ko rin nt g or sa rb et e. 0. Arbetsmoment. Figur 7. Genomsnittlig arbetstid per dag för de olika arbetsmomenten på svin- respektive mjölkgård under dosmätningarna.. Bullerkällors ljudnivå Tabell 4 och 5 visar en sammanställning av uppmätta ljudnivåer från olika bullerkällor på svingårdarna respektive mjölkgårdarna. Det högsta värdet som uppmättes vid ljudnivåmätningarna var 103 dB(A) vid en bänkslipmaskin på en av svingårdarna (Svin15 i tabell 4). Vid elektrisk träsåg, spannmålskrossar och kvarnar, dammsugare, pumpar, kompressor, vaccineringar, utfodringar och utgödslingar i svinstall förekom också höga ljudnivåer, vilka har överstigit gränsvärdet 85 dB(A).. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(20) 18 Tabell 4. Sammanställning av uppmätta bullerkällors ljudnivåer på svingårdarna. (Data har sorterats efter ljudnivå. ≥85 dB(A), som har markerats med fet stil, är lika med eller överskrider gränsvärdet för hörselskaderisk). Försöksgård Svin15 Svin16 Svin12 Svin10 Svin10 Svin11 Svin10 Svin4 Svin10 Svin1 Svin11 Svin12 Svin16 Svin4 Svin16 Svin10 Svin12 Svin11 Svin4 Svin1 Svin16 Svin11 Svin12 Svin4 Svin15 Svin4 Svin9 Svin4 Svin10 Svin1 Svin10 Svin1 Svin1 Svin1 Svin1 Svin16 Svin1 Svin4 Svin1 Svin4 Svin16. Bullerkälla Bänkslipmaskin. Spannmålskvarn Dammsugare Elektrisk såg Spannmålskross Utgödslingsanläggning Svinstall Spannmålskvarn Spannmålskvarn Svinstall Ventilationsfläktar Foderskruv Dammsugare Svinstall Pump Hötork Spannmålstork Dammsugare Kompressor till foderstyrning Högtryckstvättning Pump Spannmålstork Elmotor till utgödslingsskruvar Pump Högtryckstvätt Svinstall Spannmålskvarn Elmotor skruvar Arbetsmaskin Elmotor till utgödslingsskruvar Svinstall Smågris- och suggstall Svinstall Svinstall Ventilationsfläkt Svinstall Svinstall Ventilationsfläkt Svinstall Elmotor till utgödslingsskruvar Spannmålskvarn. Ljudnivå Leq (dBA) 102,8 96,9 94,5 94,3 93,5 92,9 92,7 91,1 90,3 90,1 87,0 86,9 86,5 86,5 86,3 86,3 86,0 85,6 85,1 84,6 84,6 83,2 81,7 81,4 81,1 80,8 79,5 78,3 77,2 75,6 75,2 74,4 74,4 73,8 73,3 73,0 71,6 70,8 70,7 70,3 69,9. Mätplats, notering Under slipning med bänkslipmaskin i verkstad I enskilt rum Dammsugare till torken, används vid stopp Såg under drift, 60 cm klinga I byggnad bredvid stall Svinstall Vid utfodringplats I enskilt rum I byggnad bredvid stall Vid utfodringsplats I svinstall I rum intill svinstall Används i stallgångarna Under vaccinering av grisar Omrörningspumpar vid silos (två pumpar bredvid varandra), foderrum Ca 3 m nedanför utblås Ca 3 m nedanför utblås Våtdammsugare, i dörröppning till stall Kompressorrum i stall I lösdriftsstall Omrörningspump i hörn, foderrum Ca 3 m nedanför utblås Hydraulaggregat (elmotor) i särskilt rum i stall Vattenpump i foderblandarrum I hall intill svinstall, används till tvättrobot Bland slaktsvin i mittgången I byggnad bredvid stall Foderblandare i foderblandarrum I hytt på hjullastare under körning I stallet Under medicinering Inspektion av suggor Utgödsling hos slaktsvin Skrapar svinboxar Svinstall I mittgång under vägning av 4 grisar Strör halm Svinstall Strör halm Hall i svinstall Utanför kvarnrum med stängd dörr. Tabell 5 visar att de högsta värdena som uppmättes vid ljudnivåmätningarna var 104,9 och 102,9 dB(A) vid spannmålskrossar på två av mjölkgårdarna. Det näst högsta mätvärdet var 103,9 dB(A) från en ensilagefläkt under ensilageinläggning på en annan mjölkgård. Andra bullerkällor med höga ljudnivåer på mjölkgårdarna var bensinmotor på halmhack, kompressor, vakuumpump, foderskruvar, vinkelslip och högtryckstvättning, alla med mätvärden högre än 90 dB(A).. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(21) 19 Tabell 5. Samanställning av uppmätta bullerkällors ljudnivåer på mjölkgårdarna. (Data har sorterats efter ljudnivå. ≥85 dB(A), som har markerats med fet stil, är lika med eller överskrider gränsvärdena för hörselskaderisk). Försöks gård Mjölk13 Mjölk6 Mjölk7 Mjölk6 Mjölk2 Mjölk6 Mjölk14 Mjölk7 Mjölk13 Mjölk13 Mjölk8 Mjölk2 Mjölk8 Mjölk5 Mjölk2 Mjölk3 Mjölk13 Mjölk8 Mjölk6 Mjölk2 Mjölk8 Mjölk8 Mjölk2 Mjölk7 Mjölk14 Mjölk13 Mjölk2 Mjölk5 Mjölk5 Mjölk3 Mjölk5 Mjölk13 Mjölk5 Mjölk5 Mjölk13 Mjölk3 Mjölk6 Mjölk14 Mjölk14 Mjölk3 Mjölk7 Mjölk13 Mjölk6 Mjölk6 Mjölk14 Mjölk13. Bullerkälla Spannmålskross Ensilagefläkt, elmotor Spannmålskross Spannmålskross Halmhack, bensindriven Ensilagefläkt, elmotor Spannmålskrossen Lastbilsmotor Kompressor, vakuumpump Vinkelslip Kompressor, vakuumpump Foderskruvar Högtryckstvättning Spannmålskross Spannmålskross Spannmålskross Hötork Högtryckstvättsmotor Cyklon Traktor Kylaggregat Kompressor, vakuumpump Ensilagefördelare Kylaggregat Motorsåg Kylaggregat Kylaggregat Kylrum Mjölkgrop Kylaggregat Mjölkgrop Djurstall Mjölkgrop Traktor Elmotor till utgödslingsskruvar Traktor Elmotor till utgödslingsskruvar Kylaggregat Ventilationsfläkt Mjölkgrop Djurstall Hötork Elmotor till utgödslingsskruvar Mjölkgrop Ventilationsfläkt Djurstall. Ljudnivå Leq (dBA) 104,9 103,9 102,9 100,2 100,0 97,0 96,7 95,7 94,1 92,1 91,3 90,9 90,5 90,4 90,4 87,8 87,6 86,4 85,4 84,9 84,8 83,8 83,7 81,2 80,0 79,6 78,1 78,0 77,1 76,9 75,8 75,4 75,2 74,9 74,7 74,3 73,2 72,7 72,4 72,1 67,4 67,2 67,2 67,0 64,7 60,7. Mätplats, notering I enskilt rum Under ensilageinläggning, intill avlastarbord I enskilt rum I byggnad bredvid kostall och lösdrift I lösdriftsstall Under ensilagetömning I enskilt rum Driver fläkt för ensilageinläggning i tornsilo I enskilt rum Slipning av knivar till slåtterkross i verkstad I enskilt rum intill kylrum Ovanför mjölkgrop Rengöring av mjölkgrop I byggnad bredvid kostall På loft till maskinhall I byggnad bredvid kostall Ca 3m nedanför utblås I enskilt rum Intill ensilagevagn under tömning, belägen ca 4 m upp i byggnad Stängd hytt, 540 rpm PTO I kylrum Utanför vakuumpumprummet med stängd dörr Utomhus vid lösdriftsstall I kylrum Ca 3 meter ifrån I kylrum I kylrum Centrum, med diskmaskin och kylaggregat till kyltank igång I mjölkgrop med radion på under mjölkning I kylrum I mjölkgrop med radion avstängd under mjölkning Fodervagn i drift (uppmätt gående 1 m framför den) Utanför mjölkgropsrummet, mäter genom öppen dörr mot gården Stängd hytt, under körning Under utgödsling Stängd hytt, 540 rpm PTO, Case 5140 I ungdjursstall I kylrum Under takfläkt i stallet Centrum, under mjölkning Bakom mjölkande kor i båsstall Ca 3m nedanför utblås, i dörr i båsstall under mjölkning I lösdriftsstall Under mjölkning Under takfläkt i stallet Mittgången i båsstallet under mjölkning. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(22) 20. Diskussion Bullerdos hos lantbrukare Det kan vara svårt att genomföra mätningar för att klarlägga varje enskild arbetstagares exponering, eftersom ljudnivån som en lantbrukare utsätts för kan variera kraftigt under arbetsskiftet eller arbetsdagen. Därför har bullerdosmätning utförts för försökspersonerna i detta projekt. Mätning med dosimeter är ofta att föredra när det är svårt att beräkna enskilda personers bullerexponering. Detta är fallet då personer förflyttar sig inom områden med olika ljudnivåer eller oregelbundet använder eller vistas intill maskiner med varierande ljudnivå. Mätningar med instrument kan emellertid genom reflexer eller skuggverkan, på grund av mikrofonens placering, ge mätresultat som avviker från dem man får med instrument med fast mikrofon. Vid användande av dosimeter bör mikrofonen sitta nära huvudet. Det är emellertid viktigt att beakta att en mikrofonplacering nära personens huvud kan innebära att bärarens eget tal inverkar på mätresultatet. Detta gäller speciellt vid mätning i miljöer där förhållandevis låga ljudnivåer förekommer, såsom i lunchrum och dylikt. Därför placerades mikrofonen så nära personens öra som möjligt under bullerdosmätningarna (figur 1). Det är inte bara ljudstyrkan som avgör om buller är farligt, utan exponeringstiden är också mycket betydelsefull. För att ta hänsyn till detta använder man tidsvägda genomsnittsvärden för ljudnivån. När det gäller arbetsplatsbuller brukar man utgå från en åttatimmars arbetsdag. Den högsta tillåtna bullerdosen (ekvivalent ljudnivå för 8 timmars exponering) på en arbetsplats var tidigare 85 dB(A) under en 8-timmarsdag (AFS 1992:10). Det bör noteras att hos känsliga personer kan det finnas risk för hörselskador även om ljudnivån ligger lägre än gränsvärdet. Ett nytt gränsvärde, ett så kallat undre insatsvärde, är idag bestämt till 80 dB(A) av Arbetsmiljöverket (AFS 2005:16). Resultaten av bullerdosmätningarna visar i tabell 3 att den ekvivalenta ljudnivån har överstigit det undre insatsvärdet 80 dB(A) under 25 av de 32 arbetsdagarna. Enligt föreskriften (AFS, 2005:16) gäller att om det undre insatsvärdet överstigs är arbetsgivaren skyldig att informera och utbilda arbetstagarna, erbjuda tillgång till hörselskydd och erbjuda hörselundersökning om riskbedömning och mätningar visar risk för hörselskada. Under 9 av de 32 mätdagarna översteg bullerdosen gränsvärdet 85 dB(A) på sex olika gårdar. Detta innebär att försökspersonerna blev exponerade för en bullerdos som var högre än hundra procent under dessa mätperioder (figur 2 och 3). De höga bullerexponeringsnivåerna beror både på att lantbrukarna har exponerats för starka bullerkällor under olika arbetsmoment (t.ex. spannmålskrossar, vinkelslip och traktorkörning) och på exponeringstiden för varje moment. Ett extremvärde på 853 % av bullerdosen uppmättes då verkstadsarbete, t.ex. vinkelslipning, utfördes under 5 timmar (figur 6). Ljudnivån från vinkelslipen var högre än 100 dB(A). Trots att detta förekommer ganska sällan bör det påpekas att man ska vara medveten om hörselskaderisken och att en sådan arbetssituation måste åtgärdas. Det var bra att försökspersonen hade hörselskydd på sig under den dagen (tabell 3). Han kände att användning av hörselskydd var viktigt och har också ofta hörselskydd på sig (tabell 2). I sådana här fall är dock minskning av exponering det viktigaste, såsom val av lämplig arbetsutrustning som ger mindre buller, och kortare exponeringstid. Användning av hörselskydd sätts in först efter att övriga åtgärder vidtagits.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(23) 21 Hos en lantbrukare (Fp5) i en mjölkgård uppmättes bullerdoser som var märkbart högre än hundra procent under båda mätdagarna (figur 5, Mjölk5a & Mjölk5b). Den unga lantbrukaren har haft öroninflammation en gång och har redan en hörselnedsättning i vänster öra (Fp 5 i tabell 2). Under mätdagarna jobbade han med momenten traktorkörning med ensilagehack och hämtning av kärror, spannmålskrossen, skördetröskan m.m., vilka bidrog till de skadliga bullerdoserna (Fp5a och Fp5b i bilaga 2). Han hade dock inget hörselskydd på sig under mätningen den 04-09-06 (tabell 3). Det måste poängteras att medvetenhet om både risken för bullerskada och vikten av att använda hörselskydd är viktigt för den lantbrukaren. Den dagliga bullerdosen hos lantbrukare har undersökts på samtliga gårdarna i detta projekt. Utifrån dessa resultat bör lättillgänglig information utarbetas och distribueras till lantbrukare. Alla lantbrukare bör få information och utbildning om vad riskerna med att utsättas för buller kan innebära, vilka bullrande arbetsmiljöer som man är skyldig att åtgärda samt hur man kan minska risken för hörselskada. Sammanställningen i tabell 3 visar även att den ekvivalenta ljudnivån har överstigit 70 dB(A) på alla gårdarna. En ekvivalent ljudnivån på 45 dB(A) betecknas som störande buller (Karling och Brohammer, 2002). Störande ljudnivåer kan vidare ha annan negativ påverkan, exempelvis vara tröttande, stressande, maskera varningsljud samt öka risken för felhandlingar och olycka.. Bullerkällorna på gårdarna I jordbruket förekommer ett stort antal bullerkällor och resultaten pekade på flera uppmätta bullerkällor på gårdarna, vars nivåer ibland var högre än de värsta bullerkällorna som uppfattats av lantbrukarna tidigare (tabell 1). Detta innebär att undersökningar av arbetsförhållandena, d.v.s. kartläggning av vilka risker som finns i verksamheten, är viktiga. I det här projektet har bara 16 gårdar undersökts, ytterligare undersökningar skulle kunna hjälpa lantbrukare att minska bullret. Resultaten av ljudnivåmätningarna på samtliga gårdar visar att det fanns flera höga bullerkällor, mer än 20 av de uppmätta källorna översteg gränsvärdet 85 dB(A), på både svingårdarna och mjölkgårdarna. De högsta bullerkällorna, som bör åtgärdas, var enligt tabell 4 och 5 följande. • Spannmålskrossar och -kvarnar • Ensilagefläktar • El-verktyg, t.ex. bänk- och vinkelslip, eldriven såg • Halmhack • Dammsugare • Kompressorer • Utgödslingsanläggningar • Svinstall vid utfodring och vägning • Högtryckstvättar • Foderskruvar • Vakuumpumpar • Omrörningspumpar i foderrum • Hö- och spannmålstorkar • Hjullastar- och traktorkörning • Kylaggregat i kylrum • Cyklon vid tornsilo JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(24) 22 De uppmätta bullerkällorna stämmer väl överens med resultatet från tidigare studier som utförts av JTI (Norén, 1987; Öberg m.fl., 2003). Det är de höga bullerkällorna, som har bidragit mest till de bullriga och hörselskadliga miljöerna, som bör åtgärdas. Framtida forskning om hur dessa bullerkällor kan åtgärdas med nya tekniker är därför synnerligen angeläget för att minska den dagliga bullerdosen hos lantbrukare.. Förslag till åtgärder När man utför åtgärder mot buller, för att förebygga eller begränsa skaderisken, bör man först minska bullret och/eller minska exponeringstiden vid detta arbetsmoment. Om man inte kan få ner ljudnivån vid vissa arbetsmiljöer och situationer är det mycket viktigt att använda hörselskydd. Men användandet av hörselskydd är alltid en provisorisk lösning på bullerproblemet. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska buller, i möjligaste mån, åtgärdas vid källan. Hörselskydd är en åtgärd i sista hand, när det inte finns andra sätt att minska bullret (AFS, 2005:16). Det finns också andra faktorer som kan påverka hur farligt buller är, bl.a. impulsljud (förekommer vid plötsliga ljudtoppar), ljudets frekvens (som mäts i hertz (Hz) och motsvarar tonhöjden) och tidsfördelningen (när och hur ofta ljudet uppträder). Kortare exponeringstider vid arbetsmoment med hög ljudnivå bör införas. Exempelvis arbete vid en spannmålskross eller en ensilagefläkt med en ljudnivå på 102 dB(A) ger en maximal, daglig exponeringstid på 7,5 minuter enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS, 2005:16). Vid användning av hörselskydd sker en reduktion av exponeringsnivån. Man brukar anta att kåpor vanligen dämpar cirka 20 dB(A) och proppar cirka 10 dB(A) (Arbetarskyddsnämnden, 1995). Vi måste dock även ta hänsyn till användningstiden, som kan påverka skyddseffekten. En bullerexponering som t.ex. antagits till 100 dB(A) i 8 timmar, kan resultera i en exponering för bullret av endast 80 eller 90 dB(A) vid användning av kåpor respektive proppar under hela arbetstiden. Används inte skydd under hela arbetstiden minskas den resulterande skyddseffekten. Om t.ex. skydd med kåpor eller proppar bara används under halva tiden (4 timmar), på motsvarande sätt, blir den resulterande bullerexponeringen 97 respektive 98 dB(A). I verksamheter där personer utsätts för exponering av buller med höga ljudnivåer är det viktigt att hörselskydden bärs oavbrutet, eftersom korta avbrott starkt minskar den avsedda skyddsverkan. Därför är det viktigt att välja bekväma hörselskydd som kan bäras hela arbetsdagen. För att ge möjlighet till variation är det lämpligt att det alltid finns tillgång till flera typer av skydd som är lämpliga i den aktuella miljön.. Slutsatser Det finns en stor förekomst av komplexa bullermiljöer på lantbruken idag som kan ge risk för nedsatt hörselförmåga och efterkommande konsekvenser. Varje gård bör tillägna sig en strategi för att minska riskerna för hörselskador. Det är viktigt att poängtera att hörselnedsättning, orsakat av buller, oftast beror på långvarig exponering för starkt buller. Val av maskiner, inbyggnad, dämpning och arbetsordning skall alltid beaktas på varje gård.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(25) 23 Införande av ny teknik i lantbruksproduktionen bör alltid följas av en bullerkonsekvensanalys. Kortare exponeringstider vid arbetsmoment med hög ljudnivå bör planeras innan man utför arbetsmomenten. Vikten av att alltid ha tillgång till hörselskydd av lämpligt slag och rätt typ under hela exponeringstiden skall särskilt påpekas. Medvetenhet om både risken för bullerskada och vikten av att använda hörselskydd är viktigt för lantbrukarnas hälsa. Alla lantbrukare bör få information och utbildning om vad riskerna med att utsättas för buller kan innebära, vilka bullrande arbetsmiljöer som man är skyldig att åtgärda samt hur man kan minska risken för hörselskada. Ytterligare undersökningar med både bullerdosmätning och tätare uppföljningar angående hörselstatus hos lantbrukare bör utföras på fler gårdar i framtida forskning.. Referenser AFS 1992:10. Buller. Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Arbetarskyddsstyrelsen, Solna. AFS 2005:16. Buller. Arbetsmiljöverkets författningssamling.. Arbetsmiljöverket, Solna. Arbetarskyddsnämnden, 1995. Arbete-Människa-Teknik. ISBN 91-7522-414-2-3. Arbetsmiljöverket, 2005. http://www.av.se/aktuellt/arbetsmiljoveckan/Europeiska_arbmiljoveckan_200 5.shtm Beranek L.L., 1954. Acoustics. McGraw-Hill Book Company Inc. New York. Berglund B. & Lindvall T., 1995. Community Noise. Document prepared for the World Health Organization. Archives of the Center for Sensory Research. Vol 2, Issue 1. Center for Sensory Research, Stockholm. Europeiska arbetsmiljöbyrån, 2005. Effekterna av arbetsplatsbuller. Facts 57/SV: http://osha.eu.int/publications/factsheets/57/sv/index.htm. Gustafson A., 2004. Mätning av höga ljudtrycksnivåer – mätmetod för diskotek, konserter och andra platser där musik framförs. SP INFO 2004:45. HRF, 2003. På slak lina, om hörselskadades situation i Sverige. Årsrapport. HRF. Johansson B., 2002. Buller och bullerbekämpning. Fjärde upplagan. Arbetsmiljöverket. ISBN: 91-7464-414-9. Karling M. & Brohammer G., 2002. WEST – en metod som bedömer hela arbetsmiljön (metodbeskrivning och arbetsbok). IVF-skrift 02801. IVF – Industriforskning och utveckling AB, Mölndal, Sverige. Kjellberg A., Muhr P. & Sköldström B., 1997. Trötthet efter arbete i buller – en registerstudie och tre fältstudier. Arbete och Hälsa vetenskaplig skriftserie 1997:7. Arbetslivsinstitutet, Solna. LAMK, 1991. Arbetsmiljön 2000 – Problem och forskningsbehov. LAMK:s rapporter 1991:1. Lantbrukets Arbetsmiljökommitté. Lundgren N., Luthman G. & Elgstrand K., 1987. Människan i arbete. Almqvist & Wiksell.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(26) 24 Norén O., 1987. Noise from Animal Production. World Animal Science B6. Elsevier Science Publishers B. V. Amsterdam. SS-EN 61672. Elektroakustik – Ljudnivåmätare SS-ISO 1999:1990 ”Akustik – Bestämning av yrkesmässig bullerexponering och uppskattning av bullerorsakad hörselskada”. Öberg K., Jonsson C. & Norén O., 2003. Farligt buller i jordbruket. Rapport, Lantbruk & Industri 317, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala.. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(27) 25 Datum:________________________. Bilaga 1. Enkät (fylls i av den som deltar vid bullermätningarna) 1. Namn:__________________________________________________________________ 2. Gårdens namn:____________________________________________________________ 3. Din ålder:___________år 4. Hur många år har Du arbetat i lantbruket? __________ år 5. Hur mycket har du arbetat det senaste året som lantbrukare: ca________timmar per vecka. 6. Vilken foderproduktion har gården?___________________________________________ ___________________________________________________________________________ 7. Vilka och hur många djur har gården?__________________________________________ 8. Gårdens totala areal: __________ ha 9. Gårdens åkerareal:_____________ha 10. Har Du hörselnedsättning diagnostiserad i sjukvården? Vänster öra Höger öra. Ja. Nej. Ja. Nej. 11. Har Du någon gång genomgått öronoperation?. Ja. 12. Har Du haft öroninflammation flera gånger?. Ja. 13. Har Du någon gång haft tinnitus?. Ja. Nej. Nej Nej Ständigt. 14. Under vilka arbetsmoment använder du hörselskydd?_____________________________ ________________________________________________________________________ 15. Rangordna gårdens fem värsta bullerkällor med den värsta först?. I_____________ II____________ III____________ IV_____________ V____________ Kommentarer:_______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(28) 26. Bullerdosmät – Blankett för anteckning av arbetsmoment Namn:_________________________. Datum:_____________. Start Stopp Arbetsmoment + plats (tt:mm) (tt:mm) Bullerdosmätaren, nr:. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Hörselskydd.

(29) 27 Bilaga 2. Resultaten av bullerdosmätningarna. Fp1a, Svin1, 040708, 83,4 dB(A) Rast Svinskötsel. Svinskötsel. Hjullastarkörning. Svinskötsel. Medicinering. Högtryckstvättning. Lunch. Högtryckstvättning. 110. Svinskötsel. Hjullastarkörning. 100 90. Leq dB(A). 80 70 60 50 40 30 20 10 08:41 08:56 09:11 09:26 09:41 09:56 10:11 10:26 10:41 10:56 11:11 11:26 11:41 11:56 12:11 12:26 12:41 12:56 13:11 13:26 13:41 13:56 14:11 14:26 14:41 14:56 15:11 15:26 15:41 15:56 16:11. 0. klockan (tt:mm). Fp1b, Svin1, 040901, 75,2 dB(A) Rast Svinskötsel. Kontor mm Svinskötsel. Svinskötsel. Lunch, kontorsjobb. 110 100 90 70 60 50 40 30 20 10 0 08:20 08:35 08:50 09:05 09:20 09:35 09:50 10:05 10:20 10:35 10:50 11:05 11:20 11:35 11:50 12:05 12:20 12:35 12:50 13:05 13:20 13:35 13:50 14:05 14:20 14:35 14:50 15:05 15:20 15:35 15:50 16:05 16:20 16:35 16:50. Leq dB(A). 80. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(30) 28. Fp4a, Svin4 040716, 80,3 dB(A) Svinskötsel. Märker grisar. 110. Lunch. Vaccinering Skötsel, märker grisar. Vaccinering. Rast. Kvarnen. 100 90. Leq dB(A). 80 70 60 50 40 30 20 10 15:28. 15:13. 14:58. 14:43. 14:28. 14:13. 13:58. 13:43. 13:28. 13:13. 12:58. 12:43. 12:28. 12:13. 11:58. 11:43. 11:28. 11:13. 10:58. 10:43. 10:28. 10:13. 09:58. 09:43. 09:28. 0. klockan (tt:mm). Fp4b, Svin4, 040907, 81,0 dB(A) Kontorsarbete, rengöring av silo. Vägning. Rast. Vägning. Lunch. Svinskötsel. Rast. Vaccinering. 110 100 90 70 60 50 40 30 20 10 0 08:02 08:17 08:32 08:47 09:02 09:17 09:32 09:47 10:02 10:17 10:32 10:47 11:02 11:17 11:32 11:47 12:02 12:17 12:32 12:47 13:02 13:17 13:32 13:47 14:02 14:17 14:32 14:47 15:02 15:17 15:32 15:47. Leq dB(A). 80. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(31) 08 : 08 25 : 08 40 :5 09 5 : 09 10 : 09 25 :4 09 0 : 10 55 :1 10 0 : 10 25 :4 10 0 : 11 55 :1 11 0 : 11 25 : 11 40 :5 12 5 : 12 10 :2 12 5 : 12 40 :5 13 5 : 13 10 :2 13 5 : 13 40 : 14 55 :1 14 0 : 14 25 :4 14 0 : 15 55 : 15 10 : 15 25 : 15 40 :5 16 5 : 16 10 :2 16 5 :4 0. Leq dB(A) 110 Svinskötsel Monterat ned stallinredning, elverktyg Lunch. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Seminering. 15:38. Fp9a, Svin9, 040728, 80,1 dB(A). 15:23. 15:08. 14:53. 14:38. Svinskötsel. 14:23. 14:08. 13:53. 13:38. Lunch. 13:23. 13:08. 12:53. 12:38. Svinskötsel. 12:23. 12:08. 11:53. 11:38. 11:23. 11:08. 10:53. 10:38. 10:23. 10:08. 09:53. 09:38. 09:23. 09:08. Leq dB(A). 29. Svinskötsel. 110. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 10. 0. klockan (tt:mm). Fp9b, Svin9, 050629, 85,7 dB(A). Svinskötsel, seminering. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 10. 0.

(32) Leq dB(A). Leq dB(A). Utfodring. 110. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. Utfodring Utfodring, utgödsling. 30. Lunch. Fp10a, Svin10, 040729, 83,5 dB(A). Svinskötsel. klockan (tt:mm). Utgödsling och utfodring. Fp10b, Svin10, 040908, 82,7 dB(A). Betäckningar Utfodring. Svinskötsel. Kastreringar. Lunch. Kontor. 07:37 07:52 08:07 08:22 08:37 08:52 09:07 09:22 09:37 09:52 10:07 10:22 10:37 10:52 11:07 11:22 11:37 11:52 12:07 12:22 12:37 12:52 13:07 13:22 13:37 13:52 14:07 14:22 14:37 14:52 15:07 15:22 15:37. 10. 0. 110. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 10. 0. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. 07:25 07:40 07:55 08:10 08:25 08:40 08:55 09:10 09:25 09:40 09:55 10:10 10:25 10:40 10:55 11:10 11:25 11:40 11:55 12:10 12:25 12:40 12:55 13:10 13:25 13:40 13:55 14:10 14:25 14:40 14:55 15:10 15:25 15:40 15:55 16:10.

(33) 31. Fp11a, Svin11, 040902, 87,0 dB(A) Svinskötsel. Fodertransport med traktor. 110. Lunch Reparation av tröska. Traktorkörning. Svinskötsel. Kvarnen. Rast. 100. Rast. Svinskötsel. 90. Leq dB(A). 80 70 60 50 40 30 20 10 08:12 08:27 08:42 08:57 09:12 09:27 09:42 09:57 10:12 10:27 10:42 10:57 11:12 11:27 11:42 11:57 12:12 12:27 12:42 12:57 13:12 13:27 13:42 13:57 14:12 14:27 14:42 14:57 15:12 15:27 15:42 15:57 16:12 16:27 16:42. 0. klockan (tt:mm). Fp11b, Svin11, 050530, 84,9 dB(A) Frukost. Slakteriarbete. Rast. Slakteriarbete. Lunch. Startat kvarnen. Kontor, utfodring Rast. 110 100 90 70 60 50 40 30 20 10 0 07:28 07:43 07:58 08:13 08:28 08:43 08:58 09:13 09:28 09:43 09:58 10:13 10:28 10:43 10:58 11:13 11:28 11:43 11:58 12:13 12:28 12:43 12:58 13:13 13:28 13:43 13:58 14:13 14:28 14:43 14:58 15:13 15:28 15:43 15:58 16:13. Leq dB(A). 80. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(34) Leq dB(A). 110. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 0. Utsläpp av lösdrift Rast Svinskötsel. 32. Skötsel BBavdelning. Fp12a, Svin12, 040908, 78,2 dB(A). Tröskning. klockan (tt:mm). Kastrering. Lunch. Fp12b, Svin12, 040910, 78,1 dB(A). Betäck- Behandling, kastrering, ning tandslipning. Betäckning Rast Utfodring. 08:36 08:51 09:06 09:21 09:36 09:51 10:06 10:21 10:36 10:51 11:06 11:21 11:36 11:51 12:06 12:21 12:36 12:51 13:06 13:21 13:36 13:51 14:06 14:21 14:36 14:51 15:06 15:21 15:36 15:51 16:06 16:21 16:36 16:51. 10. 110. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 10. 0. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. 08:05 08:20 08:35 08:50 09:05 09:20 09:35 09:50 10:05 10:20 10:35 10:50 11:05 11:20 11:35 11:50 12:05 12:20 12:35 12:50 13:05 13:20 13:35 13:50 14:05 14:20 14:35 14:50 15:05 15:20 15:35 15:50 16:05 16:20 16:35 16:50. Leq dB(A).

(35) 33. Fp15a, Svin15, 041105, 84,4 dB(A). Skötsel. Utlastning av grisar Rast Lastarkörning. Städat. Skötsel. Utfodring, pumpat gödsel till gödselbrunn. Skötsel. 110 100 90. Leq dB(A). 80 70 60 50 40 30 20 10 07:46 08:01 08:16 08:31 08:46 09:01 09:16 09:31 09:46 10:01 10:16 10:31 10:46 11:01 11:16 11:31 11:46 12:01 12:16 12:31 12:46 13:01 13:16 13:31 13:46 14:01 14:16 14:31 14:46 15:01 15:16 15:31 15:46 16:01 16:16. 0. klockan (tt:mm). Fp15b, Svin15, 050602, 80,5 dB(A) Svinskötsel, städning. Rast. Avvänjning. Lunch. Behandling, stämplat. 110. Kontorsjobb, gått hem tidigare. 100 90 70 60 50 40 30 20 10 0 07 : 07 28 : 07 43 : 08 58 : 08 13 : 08 28 : 08 43 : 09 58 : 09 13 : 09 28 : 09 43 : 10 58 : 10 13 : 10 28 : 10 43 : 11 58 : 11 13 : 11 28 : 11 43 : 12 58 : 12 13 : 12 28 : 12 43 : 13 58 : 13 13 : 13 28 : 13 43 : 14 58 : 14 13 : 14 28 : 14 43 : 15 58 :1 3. Leq dB(A). 80. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(36) 34. Väger grisar, rengör våg. Rast, kontorsarbete. 110 100. Fp16a.Svin16, 041108, 85,9 dB(A) Skötsel, utfodring. Dammsugare, kvarn, spolat tankar. Kontor, lunch. Reparerar gödselpump. Hjullastar- och traktorkörning. 90. Leq dB(A). 80 70 60 50 40 30 20 10 07:24 07:39 07:54 08:09 08:24 08:39 08:54 09:09 09:24 09:39 09:54 10:09 10:24 10:39 10:54 11:09 11:24 11:39 11:54 12:09 12:24 12:39 12:54 13:09 13:24 13:39 13:54 14:09 14:24 14:39 14:54 15:09 15:24 15:39. 0. klockan (tt:mm). Väger grisar, rengör våg. 110. Lastarkörning Rast, kontor. Fp16b, Svin16, 041108, 94,1 dB(A) Verkstadsarbete (vinkelslip m. fl.). Lunch. Verkstadsarbete (vinkelslip m.fl.). 100 90 70 60 50. Kontor. 40 30 20 10 0 07:25 07:40 07:55 08:10 08:25 08:40 08:55 09:10 09:25 09:40 09:55 10:10 10:25 10:40 10:55 11:10 11:25 11:40 11:55 12:10 12:25 12:40 12:55 13:10 13:25 13:40 13:55 14:10 14:25 14:40 14:55 15:10 15:25 15:40. Leq dB(A). 80. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(37) 35. Fp2a, Mjölk2, 040709, 84,0 dB(A) Betesputsning. 110. Betesputsning. Stallskötsel. Rast. Rengör mjölkgrop. Tom foderskruv. Bensindriven halmhack. 100. Mjölkning. 90 80 Leq dBA. 70 60 50 40 30 20 10 09:31 09:46 10:01 10:16 10:31 10:46 11:01 11:16 11:31 11:46 12:01 12:16 12:31 12:46 13:01 13:16 13:31 13:46 14:01 14:16 14:31 14:46 15:01 15:16 15:31 15:46 16:01 16:16 16:31 16:46 17:01 17:16 17:31 17:46. 0. klockan (tt:mm). Fp2b, Mjölk2, 041029, 78,5 dB(A) Rast. Plöjning, fönster öppet de första 60 minuterna. Lunch. Gödselspridning, reparation av pump. Gödselspridning. 110. Rast, diverse jobb. 100 90 70 60 50 40 30 20 10 0. 07:58 08:13 08:28 08:43 08:58 09:13 09:28 09:43 09:58 10:13 10:28 10:43 10:58 11:13 11:28 11:43 11:58 12:13 12:28 12:43 12:58 13:13 13:28 13:43 13:58 14:13 14:28 14:43 14:58 15:13 15:28 15:43 15:58 16:13 16:28 16:43. Leq dB(A). 80. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(38) 36. Fp3a, Mjölk3, 040715, 82,0 dB(A) Lagar staket. Mjölkning i mjölkgrop. Traktorkörning med slåtterkross. 110 100 90. Leq dB(A). 80 70 60 50 40 30 20 10 09:52 10:07 10:22 10:37 10:52 11:07 11:22 11:37 11:52 12:07 12:22 12:37 12:52 13:07 13:22 13:37 13:52 14:07 14:22 14:37 14:52 15:07 15:22 15:37 15:52 16:07 16:22 16:37 16:52 17:07 17:22 17:37. 0. klockan (tt:mm). Fp3b, Mjölk3, 050518, 83,3 dB(A). Reparation av Start av foderskruv, utfodring kross. Rast. Rep. av foderskruv, traktorkörning, högtryckstvättning. 110. Snickrat Lunch. Traktorkörning Städat maskinhall. 100 90 70 60 50 40 30 20 10. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. 16:01. 15:40. 15:19. 14:58. 14:37. 14:16. 13:55. 13:34. 13:13. 12:52. 12:31. 12:10. 11:49. 11:28. 11:07. 10:46. 10:25. 10:04. 09:43. 09:22. 09:01. 08:40. 08:19. 07:58. 07:37. 07:16. 0 06:55. Leq dB(A). 80.

(39) 37. Fp5a, Mjölk5, 040721, 87,4 dB(A) Kör ensilagehack. Lunch. Diverse arbete på gården Pumpar Krossen flytgödsel. Rast. Kör ensilagehack. 110 100. Mjölkning Krossen. Rengör gropen. 90 LAeq Value dB. 80 70 60 50 40 30 20 10 18:23. 18:08. 17:53. 17:38. 17:23. 17:08. 16:53. 16:38. 16:23. 16:08. 15:53. 15:38. 15:23. 15:08. 14:53. 14:38. 14:23. 14:08. 13:53. 13:38. 13:23. 13:08. 12:53. 12:38. 12:23. 12:08. 11:53. 11:38. 11:23. 0. Klockan (tt:mm). Fp5b, Mjölk5, 040906, 86,8 dB(A) Halmtork, hämtar Verkstad Tröskning kärror med traktor. Rast Lunch. Tröskning. Mjölkning. 110 100 90 70 60 50 40 30 20 10 0 09:37 09:52 10:07 10:22 10:37 10:52 11:07 11:22 11:37 11:52 12:07 12:22 12:37 12:52 13:07 13:22 13:37 13:52 14:07 14:22 14:37 14:52 15:07 15:22 15:37 15:52 16:07 16:22 16:37 16:52 17:07 17:22 17:37. LAeq Value dB. 80. Klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(40) 38. Fp6a, Mjölk6, 040422, 87,1dB(A) Mjölkning. 110. Rast. Kör ensilagehack och lastar av till tornsilo. Rundbalspressning. Lunch. Krossen. 100 90. Leq dB(A). 80 70 60 50 40 30 20 10 06:37 06:52 07:07 07:22 07:37 07:52 08:07 08:22 08:37 08:52 09:07 09:22 09:37 09:52 10:07 10:22 10:37 10:52 11:07 11:22 11:37 11:52 12:07 12:22 12:37 12:52 13:07 13:22 13:37 13:52 14:07 14:22 14:37 14:52 15:07 15:22 15:37 15:52. 0. klockan (tt:mm). Fp6b, Mjölk6, 041029, 79,9 dB(A) Mjölkning, skötsel, utfodring. Transp. mjölkkor. 110. Spannmålskross, utfodrar ensilage Lunch. Transporterar mjölkkor. Rast. 100 90 70 60 50 40 30 20 10. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. 16:18. 15:57. 15:36. 15:15. 14:54. 14:33. 14:12. 13:51. 13:30. 13:09. 12:48. 12:27. 12:06. 11:45. 11:24. 11:03. 10:42. 10:21. 10:00. 09:39. 09:18. 08:57. 08:36. 08:15. 07:54. 07:33. 0 07:12. Leq dB(A). 80.

(41) Leq dB(A). 110. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. Mjölkning. Krossen. Rast. 39. Verkstadsarbete, Plöjning. Fp7a, Mjölk7, 040722, 82,5 dB(A). Ensilageinläggning i tornsilo. klockan (tt:mm). Lunch. Fp7b, Mjölk7, 040715, 80,2 dB(A). Plöjning Stallarbete. 07:10 07:25 07:40 07:55 08:10 08:25 08:40 08:55 09:10 09:25 09:40 09:55 10:10 10:25 10:40 10:55 11:10 11:25 11:40 11:55 12:10 12:25 12:40 12:55 13:10 13:25 13:40 13:55 14:10 14:25 14:40 14:55 15:10 15:25 15:40 15:55 16:10 16:25. 10. 0. Mjölkning Rast. 110. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 10. 0. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. 07:37 07:52 08:07 08:22 08:37 08:52 09:07 09:22 09:37 09:52 10:07 10:22 10:37 10:52 11:07 11:22 11:37 11:52 12:07 12:22 12:37 12:52 13:07 13:22 13:37 13:52 14:07 14:22 14:37 14:52 15:07 15:22 15:37 15:52. Leq dB(A).

(42) 40. Fp8a, Mjölk8, 040723, 85,5 dB(A) Rundbalspressning. Lunch. Mjölkning. Rundbalspressning. Kör in halmbalar på räls. 110 100 90. Leq dB(A). 80 70 60 50 40 30 20 10 10:16 10:31 10:46 11:01 11:16 11:31 11:46 12:01 12:16 12:31 12:46 13:01 13:16 13:31 13:46 14:01 14:16 14:31 14:46 15:01 15:16 15:31 15:46 16:01 16:16 16:31 16:46 17:01 17:16 17:31 17:46 18:01 18:16. 0. klockan (tt:mm). Fp8b, Mjölk8, 050520, 81,7 dB(A) Mjölkning. 110. Utfodring, högtryckstv.. Frukost. Stängsling, med slägga & spett. Lunch. Stängsling, med slägga & spett. 100 90 70 60 50 40 30 20 10 0 06:33 06:48 07:03 07:18 07:33 07:48 08:03 08:18 08:33 08:48 09:03 09:18 09:33 09:48 10:03 10:18 10:33 10:48 11:03 11:18 11:33 11:48 12:03 12:18 12:33 12:48 13:03 13:18 13:33 13:48 14:03 14:18 14:33 14:48 15:03. Leq dB(A). 80. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

(43) Leq dB(A). 110. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 0. 41. Plöjning. Utfodrat, skötsel. Fp13a, Mjölk13, 041012, 73,8 dB(A). Lunch. Lunch. klockan (tt:mm). Utfodring, skötsel. Fp13b, Mjölk13, 041012, 79,8 dB(A). Plöjning. Mjölkning, skötsel, utfodring. Utfodrat, ströat i djupströbädd. Rast Utfodrat. Tankat, kontorsarbete. 08:13 08:28 08:43 08:58 09:13 09:28 09:43 09:58 10:13 10:28 10:43 10:58 11:13 11:28 11:43 11:58 12:13 12:28 12:43 12:58 13:13 13:28 13:43 13:58 14:13 14:28 14:43 14:58 15:13 15:28 15:43 15:58 16:13 16:28 16:43. 10. 110. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 10. 0. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. 08:16 08:31 08:46 09:01 09:16 09:31 09:46 10:01 10:16 10:31 10:46 11:01 11:16 11:31 11:46 12:01 12:16 12:31 12:46 13:01 13:16 13:31 13:46 14:01 14:16 14:31 14:46 15:01 15:16 15:31 15:46 16:01 16:16 16:31. Leq dB(A).

(44) 42. Fp14a, Mjölk14, 041021, 76,0 dB(A). Utfodring, ströat. Rast. 110. Kör halmbalar med traktor. Utfod-ring. Röjt sly med Lunch motorsåg, traktor. Plöjning. Plöjning. 100 90. Leq dB(A). 80 70 60 50 40 30 20 10 08:10 08:25 08:40 08:55 09:10 09:25 09:40 09:55 10:10 10:25 10:40 10:55 11:10 11:25 11:40 11:55 12:10 12:25 12:40 12:55 13:10 13:25 13:40 13:55 14:10 14:25 14:40 14:55 15:10 15:25 15:40 15:55 16:10. 0. klockan (tt:mm). Fp14b, Mjölk14, 050603, 76,0 dB(A) Mjölkning. 110. Rast. Lunch. Gödselkörning. Gödselkörning. 100 90 70 60 50 40 30 20 10. klockan (tt:mm). JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. 14:44 14:59. 14:29. 14:14. 13:59. 13:44. 13:29. 12:59 13:14. 12:44. 12:29. 12:14. 11:59. 11:44. 11:29. 10:59 11:14. 10:44. 10:29. 10:14. 09:59. 09:44. 09:29. 08:59 09:14. 08:44. 08:29. 08:14. 07:59. 0 07:44. Leq dB(A). 80.

(45)

(46) JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik... ... är ett industriforskningsinstitut som forskar, utvecklar och informerar inom områdena jordbruks- och miljöteknik samt arbetsmaskiner. Vårt arbete ger dig bättre beslutsunderlag, stärkt konkurrenskraft och klokare hushållning med naturresurserna. Vi publicerar regelbundet notiser på vår webbplats om aktuell forskning och utveckling vid JTI. Du får notiserna hemskickade gratis om du anmäler dig på www.jti.slu.se På webbplatsen finns även publikationer som kan läsas och laddas hem gratis, t.ex.: JTI-informerar, som kortfattat beskriver ny teknik, nya rön och nya metoder inom jordbruk och miljö (4-5 temanr/år). JTI-rapporter, som är vetenskapliga sammanställningar över olika projekt. Samtliga publikationer kan beställas i tryckt form. JTI-rapporterna och JTI-informerar kan beställas som lösnummer. Du kan också prenumerera på JTI-informerar. För trycksaksbeställningar, prenumerationsärenden m.m., kontakta vår publikationstjänst (SLU Service Publikationer): tfn 018 - 67 11 00, fax 018 - 67 35 00 e-post: bestallning@jti.slu.se.

(47)

No results found