Nedbrytningsförsök av torrefierad GROT och biokol

BIOEKONOMI OCH HÄLSA

JORDBRUK OCH

TRÄDGÅRD II

Nedbrytningsförsök av torrefierad GROT

och biokol

Tora Råberg och Åsa Myrbeck

RISE Research Institutes of Sweden AB RISE Rapport: 2021:48

Nedbrytningsförsök av torrefierad GROT

och biokol

Abstract

Degradation experiment with torrefied forest residue and

pyrolysed biochar

Both torrefied and pyrolysed forest residues can create long-term carbon sinks in garden soils based on peat. Pyrolysis requires a significantly higher temperature than torrefaction, and there would thus be an advantage if the required properties can be achieved with torrefied material. RISE was contracted by Sveaskog to conduct an experiment in which forest residues with two different degrees of torrefaction (difference in residence time) was compared with biochar. The substrates were mixed to 50% with garden soil provided by Econova. The soil incubation was performed at 20 °C for 6 months with constant soil humidity at 70% water holding capacity. The substrate mixtures were analysed for total carbon, total nitrogen, ash content and pH. Both carbon and nitrogen were emitted to a greater extent from the biochar mixture when compared to the ash content. The water holding capacity and the pH was higher in the biochar mix compared to the torrefied forest residual substate mix. The evaporation was elevated from the torrefied material, compared to the biochar. The result points to an increased microbial activity in the mixture with biochar and it is believed to have initiated a mineralisation of the peat-rich culture medium. The results indicate that torrefied forest residue can be used as a carbon sink in substrate mixtures, but that biochar activates the microbial life in the substrate in a different way. One reason why biochar can give rise to such an effect is that it had a higher pH than the torrefied forest residues, as the alkaline mineral content is higher, due to a higher combustion temperature in the pyrolysis. Key words: torrefied forest residue, biochar, carbon, nitrogen, soil incubation, peat, substrate, ash content, oxidation, decomposition, pyrolysis, pH, water holding capacity, evaporation

RISE Research Institutes of Sweden AB RISE Rapport: 2021:48

Innehåll

Abstract ... 1 Innehåll ... 2 Förord ... 3 Sammanfattning ... 4 1 Bakgrund ... 5 2 Inledning ... 5 3 Försökets upplägg ... 8 3.1 Ingående material ... 8 3.1.1 Torv ... 8 3.1.2 Torrefierad GROT... 8 3.1.3 Biokol ... 8 3.2 Utförande ... 8 3.2.1 Försökbeskrivning ... 9 3.2.2 Analyser ... 10 4 Försöksresultat ... 11 4.1 pH i substratblandningarna ... 11

4.2 Vattenhållande förmåga och avdunstning ... 12

4.3 Kväve, kol och askhalt ... 13

4.4 Nedbrytning i relation till andra beståndsdelar ... 13

4.4.1 C-tot/askkvot ... 14

4.4.2 N-tot/askhalt ... 14

4.4.3 C-tot/N-tot... 15

5 Diskussion och slutsats ... 16

6 Referenser ... 17

Förord

Sveaskog och Econova har ett samarbete kring hur restprodukter från skogsbruket kan förädlas så att de kan ge ett mervärde i blandningar av trädgårdsjord. För att skapa en långvarig kolsänka i de huvudsakligen torvbaserade trädgårdsjordarna så ville Sveaskog och Econova att RISE utförde ett inkubationsförsök där nedbrytningsprocessen från olika substratblandningar med skogsråvara jämfördes.

Tora Råberg, Åsa Myrbeck

Jordbruk & Livsmedel

RISE Research Institutes of Sweden 223 70 Lund

Jordbruk & Livsmedel

RISE Research Institutes of Sweden 756 51 Uppsala

Sammanfattning

Både torrefierad och pyrolyserad GROT kan ge upphov till långsiktiga kolsänkor i trädgårdsjordar baserad på torv. Pyrolys kräver betydligt högre temperatur än torrefiering så det finns anledning att testa om det torrefierade materialet har de egenskaper som efterfrågas. RISE fick i uppdrag av Sveaskog att göra ett försök där GROT med två olika torrefieringsgrad (skillnad i uppehållstid) jämfördes med biokol. Substraten blandades till 50 % med trädgårdsjord som tillhandahölls av Econova. Jordinkuberingen utfördes i 20°C under 6 månader med konstant fukt på 70% vattenhållandförmåga. Substratblandningarna analyserades med avseende på total kol, totalkväve, askhalt och pH. Både kol och kväve emitterades i större utsträckning från biokolsblandningen i förhållande till askhalten. Vattenhållandeförmågan och pH-värdet var högre i biokolssubstratet jämfört med torrefierad GROT. Avdunstningen var högre från torrefierad GROT jämfört med biokol. Resultatet pekade på en ökad mikrobiell aktivitet i blandningen med biokol och det antas ha initierat en mineralisering av det torvrika odlingssubstratet. Resultatet indikerar att torrefierad GROT kan användas som en kolsänka i substratblandningar, men att biokol aktiverar det mikrobiella livet i substratet på ett annorlunda sätt. En anledning till att biokol kan ge upphov till en sådan effekt är att det har ett högre pH än torrefierad GROT då den basiska mineralhalten är högre på grund av högre förbränningstemperatur i pyrolysen.

1 Bakgrund

RISE (Research Institutes of Sweden) fick i uppdrag att designa två försök med torrefierad GROT med syfte att utvärdera produktens marknadspotential. Den här rapporten kommer presentera resultat från ett nedbrytningsförsök där två substratblandningar av låg och högtorrefierad GROT jämfördes med inblandning av biokol. Torrefiering är en termisk och syrefri process där det material som skall behandlas hettas upp till en temperatur av 240–340°C vid en uppehållstid på mellan 0 och 60 minuter (Olofsson & Sjöström, 2012). Pyrolys skiljer sig från torrefiering då processen utförs under högre temperatur, vilket resulterar i ett porösare medium med större andel inert kolstrukturer (Sohi m.fl, 2010).

En separat del av uppdraget bestod i en teknoekonomiskanalys som utfördes av Jeanette Petersson (RISE) och resultaten presenteras i en internrapport. Det utfördes även ett växtodlingsförsök där tillväxten med olika substratblandningar jämfördes av Åsa Myrbeck och Tora Råberg. Resultatet presenteras i RISE rapporten 2021:49 (ISBN 978-91-89385-39-9).

2 Inledning

Kolsänkor är ett högprioriterat utvecklingsområde av såväl EU som Sverige för att kunna nå uppsatta klimatmål. Sverige har som mål att vara ett klimatneutralt samhälle senast 2045 för att därefter uppnå s.k. negativa utsläpp (Regeringskansliet, 2017). För att kunna nå detta mål önskar Svea skog undersöka, utveckla och implementera olika åtgärder som ökar kolsänkan genom att ersätta torv med GROT från skogsbruk.

Econova är Nordens ledande företag inom jord- och trädgårdsprodukter. Torv är i dagsläget den viktigaste råvaran och den största delen i Econovas jordblandningar. Sveriges användning av odlingstorv uppskattas till 812 000 kubikmeter för 2019 (SCB, 2020). Att minska torvbrytning och byta ut material mot restströmmar av GROT är en metod som är intressant att studera för att minska CO2 utsläpp och öka kolinlagring. GROT; grenar och toppar, är ett så kallat tredje sortiment efter timmer och massaved. Enkelt uttryckt är GROT de avverkningsrester som lämnas på hygget om du bara tar ut stamveden (Skogsstyrelsen, 2020). Intresset för metoder för kolinlagring växer inom såväl industrisektorn som i samhälle. Det finns en stigande betalningsvilja hos konsumenter för att köpa biokol att blanda ner i grönsaksjord med avsikt att öka den privata kolinlagringen (Stockholm Exergi, 2018). Biokol är en förkolnad biomassa som inte reagerar kemiskt med sin omgivning. En mer omfattande och definition ges av European Biochar Certificate:

“Biochar is a porous, carbonaceous material that is produced by pyrolysis of plant biomasses and is applied in such a way that the contained carbon remains stored as a long-term C sink or replaces fossil carbon in industrial manufacturing. It is not made to be burnt for energy generation” (EBC, 2012).

I tidigare försök med GROT som ersättning av torv i odlingssubstrat har nedbrytningspotentialen i den torrefierade GROT-produkten analyserats enligt certifieringsorganet “European Biochar Certificate”. För att klassificeras som ett stabilt biokol ska kvoten H+/Corg vara <0,7 (EBC, 2012). Kvoten för den torrefierade

GROT-produkten visade sig vara 1, vilket är för högt för att den ska kunna definieras som biokol. Anledningen till att testa om en torrefierad produkt kan ersätta biokol och uppvisa liknande egenskaper är baserade på den lägre energiåtgången och därmed också lägre kostnader för att torrefiera produkten (ca 300°C) i stället för fullständig pyrolys (6–700°C). Genom att variera uppehållstiden i reaktorn produceras material med olika kolhalt. I detta försök användes två olika uppehållstider för torrefierad GROT.

Som en del i RISE hållbarhetsarbetet utfördes en förenklad hållbarhetsdeklaration i samband med planeringen av försöket där 6 globala hållbarhetsmål anses beröras, tabel1 1. Bedömningen gjordes av projektledaren och baseras på en subjektiv uppskattning.

Tabell 1. De globala hållbarhetsmål som anses beröras utav försöket.

Globalt mål Bedömd påverkan och motivering

Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Positiv påverkan. Om våra försök kommer fram till att produkten funkar bra för att ersätta torv så kommer det vara utvecklande för företagets ekonomi och kan skapa ökade arbetstillfällen.

Mål 9 – Hållbar industriinnovationer och infrastruktur

Positiv påverkan. Trävaruindustrin vill att deras produkter ska användas på ett hållbart sätt som kräver lägsta möjliga energiåtgång och att kolet bevaras så länge som möjligt. Därför görs försök med olika innovativa lösningar för att se vilket område som har potential att utvecklas vidare.

Mål 11 – Hållbara städer och samhällen

Positiv påverkan. Om allmänhetkan lagrar mer kol i sina trädgårdar där de odlar mer egen mat så är det positivt.

Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion

Positiv påverkan. Torrefiering kräver lägre temperatur än pyrolys så om den här produkten kan användas på ett sätt som är likvärdigt med biokol kan en energivinst uppnås.

Mål 13 - Bekämpaklimatförändringarna

Positiv påverkan. Torrefierad GROT innebär en kolsänka, om än inte lika långsiktig som biokol. Hur stor skillnad kommer vi att se under projektet.

Mål 17 – Genomförande och partnerskap

Positiv påverkan. Samarbete mellan småföretagare, stort skogsbolag och vårt statliga forskningsinstitut

Samarbetsparterna i projektet var:

Sveaskog Förvaltnings AB - Ann-Britt Edfast, ann-britt.edfast@sveaskog.se

RISE (Research Institutes of Sweden) – Tora Råberg (tora.raberg@ri.se) & Åsa Myrbeck (asa.myrbeck@ri.se)

Econova - Anders Bergquist (anders.bergquist@econova.se) & Mattias Persson (mattias.persson@econova.se)

3 Försökets upplägg

3.1 Ingående material

3.1.1 Torv

Två typer av torv från Econova användes i försöket. En torv var uppgödslad enligt Econovas standard för trädgårdsblandningar (marknadsförd som grönsaksjord) och den andra var ogödslad.

3.1.2 Torrefierad GROT

Econova tillhandahöll två varianter av torrefierad GROT från samma råvara; GROT 1 med länge uppehållstid i reaktorn (60% massutbyte) och GROT 2 med kortare uppehållstid (65 % massutbyte). Econova har sedan tidigare analyserat GROT 1 och GROT 2, se appendix, tabell 2.

3.1.3 Biokol

Biokolet som tillhandahölls av Econova och hade producerats av det finska företaget Carbofex. Biokolet har analyserats enligt EBCs (European Biochar Certificate) standard på Eurofins i Tyskland, se appendix, tabell 3.

3.2 Utförande

Projektgruppen enades om ett försöksupplägg under våren 2020. Det diskuterades via distansmöte med Sveaskogs förvaltning AB, RISE AB och Econova. Tora Råberg var projektledare och Åsa Myrbeck forskningsledare för jordinkubationen som utfördes i Ultuna, Uppsala.

I försöket undersöktes hur stabilt eller inert torrefierad GROT var i jämförelse med biokol. Detta gjordes genom studier av kolets nedbrytning i aerob inkubation i klimatskåp under sex månader (15/7 - 17/1, 2020). Avsikten var att skapa optimala nedbrytningsförhållanden för jordblandningar där det blandats in 50 vikts-% (ts) av GROT 1, GROT 2 respektive biokol i vanlig torvbaserad grönsaksjord.

Före start av försöken genomförde RISE karakterisering vad gäller volymvikt (tabell 2), torrsubstanshalt (ts) och vattenhållande förmåga (WHC) för ursprungsmaterialet (tabell 3) och för de blandade substrat som skulle användas i inkubationsförsöket (figur 4). Figur 1 dokumenterar metoden för att bestämma vattenhållandeförmåga av materialen.

Tabell 2 Uppmätt volymvikt för respektive ursprungsmaterial i säck vid leverans Substrat g/L Biokol 33,8 GROT 1 315 GROT 2 345 Econova grönsaksjord 510

Tabell 3. Torrsubstanshalt och vattenhållandeförmåga (%) för de olika substraten i ursprungsform

Substrat Ts-halt [%] WHC, % av torr vikt Stdv WHC, % av mättad vikt Stdv GROT 1 77 151 24 60,1 4,4 GROT 2 71 193 6,3 65,8 0,7 Biokol 59 280 0,12 73,7 0,008 Econova grönsaksjord 40 _{- - - -}

Figur 1. Bestämning av vattenhållande förmåga.

3.2.1 Försökbeskrivning

Substraten till de olika försöksleden blandades in i grönsaksjord utifrån uppmätta ts-halter för respektive råsubstrat för att uppnå 50 vikts-% inblandning baserat på ts. Från vardera av de tre blandning iordningsställdes 4 krukor (totalt 12 krukor) som packades lätt till ungefär samma skrymdensitet. Detta innebar totalt 12 liter substrat+ torrefierad GROT eller biokol. Krukorna hade hål i botten för genomluftning.

Försöksleden var:

1) GROT 1mix: torrefierad GROT från längre pyrolys (50%) + Econova grönsaksjord

(50%)

2) GROT 2mix: torrefierad GROT från kortare pyrolys (50%) + Econova grönsaksjord

3) Biokolmix: biokol (50%) + Econova grönsaksjord (50%)

Anledningen till högre andel torrefierad GROT och biokol i nedbrytningsförsöket jämfört med odlingsförsöket i RISE rapporten 2021:49 (ISBN 978-91-89385-39-9) beror på att syftet i detta försök framförallt var att undersöka förändringar i den torrefierade och pyrolyserade produkten och få fram mätbara förändringar i dessa.

Klimatskåpet ställdes in på 20°C och 70% Rh utan belysning. Vattenhalten i krukorna hålls konstant på 60% WHC (water holding capacity). Efter försöksstart vattnades krukorna vartefter upp till mättnad för att få vattnet att gå in i alla små porer i biokolet och GROTen. Detta gjordes långsamt för att undvika förlust av material genom krukornas botten. Vattning till bestämda vikter gjordes från och med den 14/8. Vikten vid 60 %WHC antecknades och därefter vägdes krukorna varje vecka varpå vatten tillsattes för att hålla konstant vikt och därmed vattenhalt. En perforerad plast täckte krukorna för att minska avdunstningen, figur 2. Proverna i klimatkammaren roterades på ett systematiskt sätt vid varje påfyllning, figur 3.

3.2.2 Analyser

De analyser som utfördes för varje kruka vid försöksstart och avslut var: totalt kolinnehåll (%), totalkväve (%), askhalt, pH, ts-halt. Analyserna utfördes vid laboratoriet hos avdelningen för Mark och Miljö vid SLU i Uppsala och i RISE testmiljö i Uppsala. Askhalten användes som referenspunkt för förändringar av kol och kväve eftersom askhalten inte förändras nämnvärt under inkubationen. Alla behandlingsled utfördes med 4 repetitioner för att möjliggöra statistisk bearbetning (medelvärde, standardavvikelse p-värde).

Figur 2. De 12 krukorna i odlingsskåpet. Inkubering under perforerad plast.

Figur 3. Vattning upp till mättnad vid försöksstart.

4 Försöksresultat

Resultat presenteras som medelvärde med standardavvikelse beräknat för fyra repetitioner av varje behandling. Analysdata i sin helhet presenteras i Appendix tabell 1.

4.1 pH i substratblandningarna

Materialet i behandlingarna hade signifikant olika pH, med hänsyn på biokolmix i

jämförelse med GROTmix 1 och 2 vid försöksstart, tabell 4. Biokolsubstratet hade

signifikant högre pH vid försöksstart. Enligt Eurofins analyser, appendix tabell 3, hade det rena biokolet pH 8 innan blandningen med grönsaksjorden.

Tabell 4. Ph i substratblandningar vid försöksstart 2020-07-08.

Behandling pH Standardavvikelse

GROT 1mix 6,04 0,048

GROT 2 mix 5,99 0,047

4.2 Vattenhållande förmåga och avdunstning

Den vattenhållande förmågan av de olika substratblandningarna skilde sig åt både i relation till torrvikt och vattenmättadvikt, figur 4. Den var signifikant högre i biokolssubstratet jämfört med GROT 1 och 2. GROT 2 hade något högre vattenhållandeförmåga än GROT 1.

Figur 4. Vattenhållande förmåga (%) för substraten i inkubationsförsöket (50% inblandning av: biokol, GROT 1 och GROT 2 i Econovas grönsaksjord)

Genom att anteckna vikten på krukorna vid varje vattningstillfälle var det möjligt att räkna ut hur många gram vatten som avdunstade från varje kruka under perioden mellan vattningarna. Det visade sig att avdunstningen var lägst från biokolmix, därefter ökade

avdunstningen från GROT 1mix och mest från GROT 2mix (tabell 5). Skillnaden i

avdunstning skilde sig signifikant mellan biokolmix och GROT 2mix.

Tabell 2. Genomsnittlig avdunstning (g) från de olika substraten uppmätt vid varje vattningstillfälle under perioden 14/8 – 23/12

Behandling Avdunstning (g) Standardavvikelse

GROT 1mix 28,0 2,48 GROT 2 mix 30,8 3,30 Biokolmix 25,5 1,29 0 50 100 150 200 250 300

GROT 1mix GROT 2mix Biokolmix

%

Vattenhållandeförmåga i substratblandningarna

4.3 Kväve, kol och askhalt

Vid försökets start hade substratblandningen med biokol betydligt högre andel kol (55,2 %), jämfört med substratblandningarna med GROT 1 (41,7%) och 2 (43,2%). Efter 6 månader i en optimal temperatur och markfukt för att skynda på nedbrytningsprocesserna kvarstod skillnaden. Under försökets gång observerades en tendens till att kolhalten ökade i relativa tal för de två GROT-försöksleden. I biokolsledet minskade den relativa kolhalten. Ingen av dessa förändringar var statistiskt signifikanta inom behandlingarna, se figur 5.

Kvävehalten var låg för samtliga försöksled med mellan 0,7 och 0,8 %. Andelen kväve tenderade att öka under nedbrytningen, men förändringen var inte statistiskt fastställd, se appendix, tabell 1. Askhalten är ett mått på mängden mineraler i substratet och används som ett mått att mäta förändring av kol och kväve i mot. Den procentuella askhalten var högst i GROT 1 vid försökets start. Andelen aska steg i samtliga försöksled, men förändringen var bara signifikant för biokolssubstratet.

Figur 5. Substratblandningarna med GROT 1, GROT 2 och biokol analyserades med avseende på totalkväve, total kol och askhalt. Felstaplarna anger standardavvikelsen.

4.4 Nedbrytning i relation till andra

beståndsdelar

Eftersom askhalten kan antas vara statisk under jordinkuberingen används förändringen i kolhalt i relation till provets askhalt, för att analysera faktiska förändringar i provernas kolhalt. 0 10 20 30 40 50 60 70 2020-07-08 2021-01-19 2020-07-08 2021-01-19 2020-07-08 2021-01-19

GROT 1 (60%) GROT 2 (65%) Biokol

%

4.4.1 C-tot/askkvot

C-tot/askkvoten var högst för biokolsubstratet vid försöksstart i jämförelse med GROT blandningarna. Det var också den enda substratblandningen där en minskning av totalt kolinnehåll, i förhållande till askhalt, var signifikant efter 6 månader, figur 6.

Figur 6. Kvoten totalkol/askhalt visar på en sjunkande halt kol under försöket. Minskningen var signifikant för biokolblandningen. Felstaplarna anger standardavvikelsen.

4.4.2 N-tot/askhalt

Förändringen i totalkväve, i förhållande till askhalt, var mycket marginell under nedbrytningsförsöket, förutom i biokolssubstratet. I det behandlingsledet uppmättes en signifikant minskning i kvävehalt efter sex månader, figur 7.

Figur 7. Kvoten total kväve/askhalt visar att kvävet sjunkit signifikant för biokolssubstratet.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 2020-07-08 2021-01-19 2020-07-08 2021-01-19 2020-07-08 2021-01-19 GROT 1 (60%) GROT 2 (65%) Biokol

totC/askhalt

0,000 0,005 0,010 0,015 0,020 0,025 0,030 0,035 0,040 2020-07-08 2021-01-19 2020-07-08 2021-01-19 2020-07-08 2021-01-19 GROT 1 (60%) GROT 2 (65%) Biokol

4.4.3 C-tot/N-tot

Förändringen av totalkol i relation till totalkväve visade inte på några signifikanta förändringar under försökets gång, figur 8.

Figur 8. Kvoten totalkol/totalkväve visade inte på några signifikanta skillnader efter 6 månaders inkubering. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 2020-07-08 2021-01-19 2020-07-08 2021-01-19 2020-07-08 2021-01-19 GROT 1 (60%) GROT 2 (65%) Biokol

5 Diskussion och slutsats

Syftet var att undersöka om skillnaderna mellan torrefierad GROT och biokol är så pass små att GROT, om än i något mindre utsträckning än biokol, ger en tillräckligt stor klimatnytta för att vara intressant för konsumenter.

Nedbrytningshastigheten och mängden bestående kol är en viktig parameter för att kunna sälja in klimatnyttan av att använda recirkulerad träråvara i stället för torvbaserade substrat till hemmaodling. Det ger ett sammantaget mått på hur mycket kol som avgår i form av CO2 vid mikrobiell aerob respiration och som CH4 vid anaerob

nedbrytning.

Försöksresultatet indikerade att processer initierades i biokolssubstratet, vilket fick till följd att kol bröts ner. Det är rimligt att tolka resultatet som att det var trädgårdsjordens kol som oxiderats eftersom biokol har ett lågt värde på H/C-org, d.v.s 0,26 (gränsvärde <0,7), se appendix, tabell 3. En minskning av totalkväve i relation till askhalt kunde också uppmätas i biokolssubstratet och har förmodligen använts av mikrober i substratet för att sedan avgå som emissioner.

Ett högre pH i biokolsubstratet verkar ha gynnat mikrolivet, vilket skulle kunna vara gynnsamt i odling då det bidrar till att näringsämnen mineraliseras och blir växttillgängligt. Biokolssubstratet uppvisade en högre vattenhållandeförmåga och lägre avdunstning än det torrefierade GROT-substratet.

Slutligen tolkar vi resultatet som att inkuberingen indikerar att kolet i substratblandningen från GROT inte bröts ner i samma omfattning som i substratblandningen med biokol. Om syftet med användningen av materialet är att sälja in en kolsänka så kan det uppnås enligt dessa preliminära resultat.

6 Referenser

EBC (2012) 'European Biochar Certificate - Guidelines for a Sustainable Production of Biochar.' European Biochar Foundation (EBC), Arbaz, Switzerland. (http:European-biochar.org). Version 9.2E of 2nd December 2020

Olofsson, I., & Sjöström, M. (2012) Förädling av skogsrester genom torrefiering och efterbehandling. Slutrapport på uppdrag av efokus. https://www.processum.se/images/dokument/Presentationer/finfraktio ntorrefieringsrapport%20.pdf

Regeringskansliet (2017) Det klimatpolitiska ramverket.

https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ [2021-04-12]

SCB (2020) Statistiska Centralbyrån MI 25 SM 2001. Torv 2019: Produktion,

användning och miljöeffekter.

https://www.scb.se/contentassets/87869add8972478091f7416a65978721 /mi0809_2019a01_sm_mi25sm2001.pdf

Skogsstyrelsen (2020) Hemsida besökt 2012-01-20

https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/skogsbransle/

Sohi, S. P., Krull, E., Lopez-Capel, E., & Bol, R. (2010). A review of biochar and its use and function in soil. Advances in agronomy, 105, 47–82.

Stockholm Exergi (2018) https://www.stockholmexergi.se/nyheter/vem-vill-betala-for-biokol/ [2021-04-20]

Appendix

Tabell 1. Analysen utfördes på jordlaboratoriet vid Sveriges Lantbruks Universitet, Uppsala.

Datum: 2021-01-19

Analysansvarig: Elin Ljunggren

Uppdragsgivare: Åsa Myrbeck

Provtyp: Biokol/GROT

Analysmetoder: LECO TruMac CN

Datum Tillfälle Material ProvID tot-N (%) tot-C (%) Askhalt (%)

2020-07-08 1 Grot 65% R1 0,74 42,6 22,2 1 Grot 65% R2 0,83 42,6 26,5 1 Grot 65% R3 0,82 39,5 29,0 1 Grot 65% R4 0,75 42,2 22,0 1 Biokol R1 0,83 57,0 22,5 1 Biokol R2 0,63 55,8 20,2 1 Biokol R3 0,91 50,5 25,0 1 Biokol R4 0,72 57,6 24,3 1 Grot 60% R1 0,77 45,3 20,9 1 Grot 60% R2 0,82 41,3 23,6 1 Grot 60% R3 0,70 43,6 21,4 1 Grot 60% R4 0,71 42,8 22,8 2021-01-19 2 Grot 65% R1 0,73 40,4 28,7 2 Grot 65% R2 0,81 41,8 27,9 2 Grot 65% R3 0,89 42,4 25,0 2 Grot 65% R4 0,92 43,3 28,0 2 Biokol R1 0,78 54,7 27,1 2 Biokol R2 0,83 57,9 32,0 2 Biokol R3 0,79 54,3 27,8 2 Biokol R4 0,79 52,2 30,2 2 Grot 60% R1 0,82 46,5 22,4 2 Grot 60% R2 0,76 44,7 23,9 2 Grot 60% R3 0,76 42,3 26,9

:;; eurofins

BioendevAB Lars-Åke Svensson Korsvägen 1 913 35 HOLMSUND Ackred. nr 1820 Provning IS011EC 17025 Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 1 O 490 8051 AR-19-SL-071997-02 EUSEL12-00622647 Client code:: SL 7644804 Reference:

ANALYTICAL REPQRT

Ref:5oo2

Sampla code: 177-2019-03270835 Samplar Lars-Åke Svensson D escription: Sampling date (only) 2019-03-20 Matrix Biofuel, solid

Received: 2019-03-27 Report date: 2019-04-10 Client Sampla: GROTMy= 60%

Analysis Result Unit Unc. Method Sampla Preparation 1.0 EN 14780:2011 Moisture content 9.7 % 10% EN ISO 18134-1,2,3:2015 Ash content 6.19 %dw 10% EN-ISO 18122:2015 Ash content as received 5.59 % 10% EN-ISO 18122:2015 Ash content incl. ash contaminators 5.65 %dw 10% EN 15403:2011 Ash incl ash contaminators, as received 5.10 % 10% EN 15403:2011

Volatile mattar 63.7 %DM 5% EN ISO 18123:2015 Volatile mattar as received 57.6 % 5% EN ISO 18123:2015 Sulfur S 0.064 %dw 10% EN ISO 16994:2016 mod Sulfur S as received 0.058 % 10% EN ISO 16994:2016 mod Chlorine Cl 0.014 %dw 25% EN ISO 16994:2016 Chlorine Cl as received 0.013 % 25% EN ISO 16994:2016 Carbon C 58.6 %dw 5% EN ISO 16948:2015 Carbon C as received 53.0 % 5% EN ISO 16948:2015 Hydrogen H 4.6 %dw 10% EN ISO 16948:2015 Hydrogen H as received 5.2 % 10% EN ISO 16948:2015 Nitrogen N 0.53 %dw 10% EN ISO 16948:2015 Nitrogen N as received 0.48 % 10% EN ISO 16948:2015 Oxygen O (calculated) 30.0 %dw EN ISO 18125:17 Oxygen O as received (calculated) 35.7 % EN ISO 18125:17 Aluminium Al 980 mg/kg dry mattar 20% SS-EN ISO 16967:2015 Antimony Sb < 0.22 mg/kg dry mattar 30% SS-EN ISO 16968:2015 ArsenicAs 0.25 mg/kg dry mattar 15% SS-EN ISO 16968:2015 Barium Ba 110 mg/kg dry mattar 20% SS-EN ISO 16967:2015 Beryllium (Be) < 0.055 mg/kg dry mattar 30% SS-EN ISO 16968:2015 Lead Pb 1.6 mg/kg dry mattar 20% SS-EN ISO 16968:2015 Boren (B) 10 mg/kg dry mattar 20% SS-EN ISO 16968:2015 Phosphorus P 810 mg/kg dry mattar 15% SS-EN ISO 16967:2015 lron Fe 800 mg/kg dry mattar 20% SS-EN ISO 16967:2015 Cadmium Cd 0.16 mg/kg dry mattar 20% SS-EN ISO 16968:2015 Calcium Ca 8500 mg/kg dry mattar 15% SS-EN ISO 16967:2015 Potassium K 4000 mg/kg dry mattar 15% SS-EN ISO 16967:2015 Cobalt Co 0.66 mg/kg dry mattar 15% SS-EN ISO 16968:2015 CopperCu 3.8 mg/kg dry mattar 15% SS-EN ISO 16968:2015 Chromium Cr 7.3 mg/kg dry mattar 20% SS-EN ISO 16968:2015 Mercury Hg < 0.022 mg/kg dry mattar 30% EN 16277:2012 This test report has been created electronically and has been verified and authorised.

Symbol description:

The laboratorynaboratories are accredited by the respective national accreditation body. Non-accredited tests are marked •.

For microbiological analyzes the confidence interval is specified. Further information regarding measurement uncertainty is available upon request. The results may not be reproduced except in full, without a written approval of the laboratory. The results relate only lo the sample analysed.

a) a) a) a) a) a) a) a) a) a) c) c) a) a) a) a) a) a) a) a) b) b)* b)* b) b)* b) b)* b) b) b) b) b) b)* b) b) b)* AR-007v22 Page1of3

(XURILQV 8PZHOW 2VW *PE+ /|EVWHGWHU 6WUDVVH  ' -HQD 3KRQH     )D[     LQIRBMHQD#HXURILQVGH ZZZHXURILQVGHXPZHOW *) 'U %HQQR 6FKQHLGHU $[HO 8OEULFKW 'DQLHO 6FKUHLHU $PWVJHULFKW -HQD +5%  86W,'1U '(    %DQNYHUELQGXQJ 8QL&UHGLW %DQN $* %/=    .WR  ,%$1 '(      %,&6:,)7 +<9('(00( (XURILQV 8PZHOW 2VW *PE+  /LQGHQVWUD‰H 

*HZHUEHJHELHW )UHLEHUJ 2VW  '  %REULW]VFK+LOEHUVGRUI

&DUERIH[ 2\ +LHGDQUDQWD

7HKGDVNDUWDQRQNDWX   7DPSHUH

),1/$1'

7LWOH  7HVW UHSRUW IRU RUGHU 

7HVW UHSRUW QXPEHU  $5)5

3URMHFW QDPH  $QDO\VLV RI %LRFKDU

1XPEHU RI VDPSOHV  

6DPSOH W\SH  ELRFKDU

'DWH RI VDPSOH WDNLQJ  

6DPSOH 7DNHU &OLHQW

6DPSOH UHFHSWLRQ GDWH  

6DPSOH SURFHVVLQJ WLPH    

7KH WHVW UHVXOWV UHIHU VROHO\ WR WKH DQDO\VHG WHVW VSHFLPHQ 8QOHVV WKH VDPSOLQJ ZDV GRQH E\ RXU ODERUDWRU\ RU LQ RXU VXERUGHU WKH UHVSRQVLELOLW\ IRU WKH FRUUHFWQHVV RI WKH VDPSOLQJ LV GLVFODLPHG 7KLV WHVW UHSRUW LV RQO\ YDOLG ZLWK VLJQDWXUH DQG PD\ RQO\ EH IXUWKHU SXEOLVKHG FRPSOHWHO\ DQG XQFKDQJHG ([WUDFWV RU FKDQJHV UHTXLUH WKH DXWKRULVDWLRQ RI WKH (852),16 80:(/7 LQ HDFK LQGLYLGXDO FDVH

2XU *HQHUDO 7HUPV &RQGLWLRQV RI 6DOH *7&6 DUH DSSOLFDEOH DV IDU DV QR VSHFLILF DJUHHPHQWV GR H[LVW 7KH *7&6 DUH DYDLODEOH RQ KWWSZZZHXURILQVGHXPZHOWDYEDVS[

$FFUHGLWHG WHVW ODERUDWRU\ DFFRUGLQJ WR ',1 (1 ,62,(&  QRWLILFDWLRQ XQGHU WKH '$NN6 *HUPDQ $FFUHGLWDWLRQ 6\VWHP IRU 7HVWLQJ 7KH ODERUDWRU\ LV DFFRUGLQJ '3/ DFFUHGLWHG

B B B B $WWDFKPHQWV

6DELQH %DQGHPHU 'LJLWDOO\ VLJQHG^^6,*1$785(B'$7(``

$60 ^^6,*1$785(B%<``

3KRQH     ^^6,*1$785(B7,7/(``

 6DELQH%DQGHPHU

3DUDPHWHU /DE $FFU 0HWKRG /LPLW YDOXHV *:  DU *:  GE *:  DU *:  GE %XON GHQVLW\ )5 -( ',1   NJPñ VSHFLILF VXUIDFH %(7 68,%R ',1 ',1 ,62  PðJ WUXH GHQVLW\ 68,%R ',1 ',1 ,62  JFPñ )DW FUXGH )5 -( 9'/8)$ 0HWKRGHQEXFK_{%DQG ,,, }  ZZ GP

&UXGH ILEUH )5 -( 9'/8)$ 0HWKRGHQEXFK_{%DQG ,,, }  ZZ GP

3URWHLQ FUXGH )5 -( 9'/8)$ 0HWKRGHQEXFK_{%DQG ,,, }  ZZ GP

0RLVWXUH )5 -( ',1     ZZ $VK FRQWHQW ƒ& )5 -( DQDORJ ',1 _   ZZ +&OXQVROXEOH DVK 6$R 9'/8)$ ,,,  0D 5DZ 3URGXFW )OXRU WRWDO ) 6$R 5(_' 9'/8)$ 9,,   PJNJ _'0 +\GURJHQ )5 -( ',1     ZZ &DUERQ )5 -( ',1   !  !    ZZ 7RWDO QLWURJHQ )5 -( ',1     ZZ 2[\JHQ )5 -( ',1    ZZ 7RWDO LQRUJDQLF FDUERQ 7,& )5 -( ',1     ZZ FDUERQDWH&2 )5 -( ',1     ZZ FDUERQ RUJDQLF )5 -( EHUHFKQHW  ZZ +& UDWLR PRODU )5 -( EHUHFKQHW    

+&RUJ UDWLR PRODU )5 -( EHUHFKQHW     2& UDWLR PRODU )5 -( EHUHFKQHW    

6XOSKXU 6 WRWDO )5 -( ',1     ZZ S+ LQ &D&O )5 ',1 ,62     &RQGXFWLYLW\ )5 %*. ,,, &   —6FP %LRFKDU SURSHUWLHV 'DWH DQG WLPH RI VDPSOH WDNLQJ 6DPSOH QXPEHU /24 8QLW      QG QG QG                   DU                         GE                              QG QG QG                   DU                           GE                        

Through our international collaboration programmes with academia, industry, and the public sector, we ensure the competitiveness of the Swedish business community on an international level and contribute to a sustainable society. Our 2,800 employees support and promote all manner of innovative processes, and our roughly 100 testbeds and demonstration facilities are instrumental in developing the future-proofing of products, technologies, and services. RISE Research Institutes of Sweden is fully owned by the Swedish state.

I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar vi till ett

konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE 2 800 medarbetare driver och stöder alla typer av innovationsprocesser. Vi erbjuder ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra produkter, tekniker och tjänster. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.

RISE Research Institutes of Sweden AB Box 857, 501 15 BORÅS

Telefon: 010-516 50 00

E-post: info@ri.se, Internet: www.ri.se

Jordbruk och trädgård II RISE Rapport: 2021:48 ISBN:978-91-89385-39-9