• No results found

Dunnes lyckliga liv –En kvalitativ textanalys av familjekaraktärer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Dunnes lyckliga liv –En kvalitativ textanalys av familjekaraktärer"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 Svenska språket

Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f–3, 15 högskolepoäng VT 2020

Dunnes lyckliga liv

– En kvalitativ textanalys av familjekaraktärer

Elisabeth Johansson

(2)

Abstract

Elisabeth Johansson: Dunnes lyckliga liv – en kvalitativ textanalys av familjekaraktärer (2020) Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng. Örebro Universitet. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Vårterminen 2020.

Uppsatsen analyserar de fem närmsta familjekaraktärerna i tre kapitelböcker av Rose Lagercrantz och Eva Erikssons populära bokserie om Dunne. Böckerna som analyseras är Mitt lyckliga liv (2010), Lycklig den som Dunne får (2018) samt Kärlek är bättre än ingen kärlek (2019). Syftet med studien är att analysera vilka karaktärsdrag familjekaraktärerna har samt att dra paralleller mellan familjekaraktärernas egenskaper och Dunnes handlingar och livsval. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är en kvalitativ textanalys med fokus på

karaktärer och dess uppbyggnad. I karaktärsanalysen har litteraturvetarna Maria Nikolajeva (2017) och Lena Kårelands (2015) verktyg för karaktärsanalyser använts. Analysen visar att de aktuella karaktärerna både är stereotyper och komplexa sammansättningar.

Familjekaraktärerna påverkar Dunnes handlingar i oväntade riktningar. Studien visar också att bokserien om Dunne är en bra utgångspunkt i undervisningssammanhang om olika

familjekonstellationer för grundskolans yngre åldrar.

Nyckelord: Dunne, Rose Lagercrantz, Eva Eriksson, föräldrar, familj, familjekonstellation, barnlitteratur, didaktik, karaktärsanalys.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 2 1.2 Frågeställningar ... 3 1.3 Disposition ... 3 2 Bakgrund ... 4

3 Teori och metod ... 5

3.1 Informationssökning ... 5

3.2 Material ... 5

3.3 Teori ... 6

3.3.1 Dynamiska och statiska karaktärer ... 6

3.3.2 Runda och platta karaktärer ... 7

3.4 Kvalitativ textanalys ... 8

4 Tidigare forskning ... 9

4.1 Karaktärsanalys ... 9

4.2 Föräldraskildringars utveckling ... 10

4.3 Barns livsvillkor och familjeförhållanden ... 11

4.3.1 Faktorer som styr barns livssituation ... 12

5 Analysmaterial ... 14

5.1 Författarpresentation av Rose Lagercrantz ... 14

5.2 Illustratörpresentation av Eva Eriksson ... 15

5.3 Mitt lyckliga liv ... 15

5.4 Lycklig den som Dunne får ... 15

5.5 Kärlek är bättre än ingen kärlek ... 16

6 Analys ... 17

6.1 Vilka karaktärsdrag kan iakttas hos Dunnes föräldrar, morföräldrar samt styvmoder? 17 6.1.1 Pappa Gianni ... 17

6.1.2 Mamma ... 20

6.1.3 Mormor ... 22

6.1.4 Morfar ... 25

6.1.5 Styvmor Vera ... 26

6.2 Vilken inverkan har de vuxna karaktärerna på Dunnes handlingar och livsval? ... 28

7 Slutsatser ... 33

(4)

8.1 Bokserien i klassrummet ... 36 8.2 Förslag på vidare forskning ... 37 Litteraturförteckning ... 38

(5)

1

1 Inledning

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019 [2011]) skriver Skolverket att undervisning i ämnet svenska syftar till att ge elever redskap och tilltro till sin språkförmåga för att kunna uttrycka sig.

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. (Skolverket, 2019 [2011], s. 257).

Genom undervisning skall elever få förutsättningar att utveckla sitt skrift- och talspråk, vilket leder till att de självständigt kan kommunicera och mottaga kommunikation från sin omvärld. Eleverna utvecklar även sitt ordförråd genom läsning. Som ett led i det betonar Skolverket att elever i sin utbildning skall få kunskaper om och få möta en mångfald av skönlitteratur. Den litteratur som eleverna möter utvecklar elevers språkutveckling, identitetsskapande och förståelse för sin omvärld. Skolverket (2019 [2011], s. 5) skriver också att skolans uppdrag är att skapa goda samhällsinvånare med interkulturella perspektiv, där respekt för olikheter och likheter är naturligt. I det centrala innehållet för de tidiga årskurserna i grundskolan framhålls litterära personbeskrivningar som en viktig aspekt av elevers utvecklig (ibid. s. 259). Den utvecklingen kan jobbas fram med hjälp av skönlitterära verk.

Kåreland (2009, s. 68f) hävdar att barnlitteratur innehåller många självutvecklande redskap. Den skönlitterära världen öppnar upp för nya perspektiv som både ifrågasätter befintliga värderingar och föreställningar lika mycket som det bjuder in till nya sätt att betrakta sin omvärld. Widholm (2012, s. 49f ) anser att nya perspektiv leder till interkulturella perspektiv som i sin tur medför ett tolerantare samhälle. Läsning är identitetsutvecklande ur ett

individuellt, kollektivt och globalt perspektiv. En mångfald och nyansering av litteratur breddar och engagerar barnet på det emotionella och det intellektuella planet vilket leder till en öppenhet för nya kulturer, framhåller Nikolajeva (2017, s. 159). Barnlitteratur och läsning har även didaktiska och pedagogiska syften. De bidrar till socialisering hos barnet, samtidigt som litteratur stärker relationen mellan den vuxna och barnet.

Vuxna besitter ett ansvar för barn. Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (2018, artikel 15 & 21) skriver om ansvaret vuxna har gentemot barn;

(6)

2

Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare ansvarar för barnets uppfostran och utveckling. De ska också stötta barnet i att få sina rättigheter uppfyllda.

Barnets föräldrar eller vårdnadshavare, har gemensamt huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd. (Barnkonventionen, 2018, artikel 5 & 18).

Historiskt sett har kärnfamiljen betraktats som en norm, som består av en mamma och en pappa. Idag år 2020 har hemförhållanden utvecklats, moderniserats och består av varierande konstellationer. Barnkonventionen skriver att barnets uppväxt skall präglas av trygghet och att trygghet är oberoende av vilken familjekonstellation som barnet lever i.

I denna uppsats kommer jag att göra en kvalitativ textanalys av familjekaraktärer. Bokserien som ligger till grund för denna uppsats är författaren Rose Lagercrantz och illustratören Eva Erikssons bokserie om skolbarnet Dunne. Kapitelböckerna tillika analysmaterialet är noga utvalt, men utgör även de bäst representerade böckerna som i högre grad än övriga svarar på min frågeställning. Böckerna som valts är Mitt lyckliga liv (2010), Lycklig den som Dunne får (2018) samt Kärlek är bättre än ingen kärlek (2019). I bokserien skildrar Lagercrantz och Eriksson Dunnes familjeförhållanden. Jag kommer att fördjupa mig i Dunnes livssituation och hemförhållanden med fokus på de vuxna familjekaraktärerna. Även om bokserien är fiktiv och skriven för att underhålla sin läsare, är det sannolikt att det finns barn i verkligheten som relaterar och som lever under liknande levnadsförhållanden som Dunne. Bokens innehåll bidrar till ett ökat interkulturellt perspektiv hos läsaren och visar upp en trygg och lycklig uppväxt. Bokserien skildrar mångfald utifrån en annan familjekonstellation än den traditionella kärnfamiljen, vilket gör den till ett självklart val av analysmaterial.

1.1 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur familjekaraktärerna framställs i

kapitelböckerna Mitt lyckliga liv (2010), Lycklig den som Dunne får (2018) samt Kärlek är bättre än ingen kärlek (2019) skrivna av Rose Lagercrantz och illustrerad av Eva Eriksson. Resultatet som framkommer ur studien avser jag att analysera och diskutera ur ett didaktiskt perspektiv. Analysen syftar även till att synliggöra hur bokserien kan användas i ämnet svenska.

(7)

3

1.2 Frågeställningar

Frågeställningarna som vägleder analysen är följande:

- Vilka karaktärsdrag kan iakttas hos Dunnes föräldrar, morföräldrar samt styvmoder?

- Vilken inverkan har de vuxna karaktärerna på Dunnes handlingar och livsval?

- Hur kan bokserien användas i arbete om olika familjekonstellationer?

Den sista frågan kommer inte att undersökas i analysen. Den syftar till att vägleda

diskussionsavsnittet där jag kommer att diskutera hur, på vilket sätt och varför bokserien kan användas vid arbete om värdegrund, utifrån skolans styrdokument.

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. (Skolverket, 2019 [2011], s. 257).

Avslutande i diskussionsavsnittet kommer även bokseriens relevans i skolundervisning att diskuteras.

1.3 Disposition

Denna uppsats är indelad i åtta kapitel. Inledningsvis finns ett kort avsnitt om uppsatsens bakgrund. Därefter presenteras och motiveras studiens teoretiska utgångspunkt och metod där det klargörs hur frågeställningarna kommer att besvaras. Därnäst redogörs det aktuella

forskningsläget om karaktärsanalyser där det även ges en bredare bild av barns livsvillkor. Efterföljande avsnitt innehåller en presentation av författaren, illustratören och en

sammanfattning av studiens analysmaterial. Därefter följer analysen av respektive

familjekaraktär där frågeställningarna besvaras. Slutsatser från analysarbetet redovisas och övergår sedan till avsnittet diskussion där böckernas didaktiska möjligheter diskuteras. Egna reflektioner om verkets didaktiska förankring inkluderas också. Uppsatsen avslutas med ett förslag på vidare forskning.

(8)

4

2 Bakgrund

Mitt första möte med analysmaterialet tillika bokserien var under min sista

verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Där förekom en av böckerna som högläsningsbok och boken som lästes högt var Lycklig den som Dunne får (Lagercrantz & Eriksson, 2018). Jag reflekterade över att samtliga i klassen snabbt kom in i bokens handling och levde sig in i Dunnes värld. Det överraskade mig att även de elever som tidigare varit helt ointresserade av högläsning nu tycktes lyssna uppmärksamt. Deras entusiasm synliggjordes när de nu var villiga att svara på lärarens frågor om bokens innehåll och handling, något som tidigare inte inträffat. I synnerhet har denna händelse väckt min nyfikenhet att undersöka Rose Lagercrantz och Eva Erikssons populära verk med fokus på föräldrar och familj. Hemförhållanden

framträder tydligt som en röd tråd genom hela bokserien. Böckerna som ligger till grund för analysen har valts ut för att dessa exemplar representerar övriga böcker. De utvalda

kapitelböckerna sticker ut med sin handling för den analys jag kommer att genomföra. Vidare har jag lokaliserat en forskningslucka gällande Dunne-serien och sambandet mellan barns hemförhållanden och barndom. Därför finner jag den här uppsatsen och forskningstillskottet som viktig.

Litteraturvetaren Lena Kåreland belyser i boken Barnboken i samhället (2013) en

maktobalans som förekommer i barnlitteratur. Litteraturen är skriven av vuxna, publicerad av vuxna, värderad och bedömd av vuxna vilket leder till att de vuxna direkt tilldelas en större maktposition jämfört med barnet (ibid. s. 14f). I sammanhanget innebär detta att barnen tilldelas en passiv roll, även fast barnlitteraturen primärt har producerats för deras skull. Ovan nämnd omständighet är även svår att frångå i denna analys då jag som producerar uppsatsen är vuxen. Med den aspekten framförd vill jag ändå uppmärksamma läsaren på att jag tagit del av omständigheten och är medveten om makt(o)balansen och att analysen förmodligen hade fått ett annat resultat om ett barn hade involverats i arbetet.

(9)

5

3 Teori och metod

Här presenteras och motiveras den valda informationssökningen och mitt val av material. Centrala teoretiska begrepp samt viktiga utgångspunkter för analysen kommer även

presenteras och definieras. Narratologisk forskning är utbrett där Maria Nikolajeva och Lena Kåreland betraktas som de mest inflytelserika forskarna inom området. Av den anledningen har jag valt deras respektive forskning och analysverktyg som utgångspunkt för min analys. Till sist kommer den kvalitativa textanalysen att presenteras samt motiveras.

3.1 Informationssökning

Analysens informationssökning har skett kontinuerligt under arbetsprocessens gång och de databaser som använts för ändamålet är: DiVa, ELSA, ERIC, LIBRIS och SwePub. Sökord och ämnesord som använts är: ”Dunne”, ”Dunneserien”, ”character”, ”karaktärer”,

”föräldrar”, ”family”, ”kärnfamilj”, ”kapitelbok”, ”barnlitteratur”, ”Rose Lagercrantz och Eva Eriksson”, ”Rose Lagercrantz”, ”Eva Eriksson”, ”lycka”, ”barndom”, ”livssituation”,

”föräldrar”, ”parents” och ”familj”. Antalet sökträffar var stort men antalet relevanta

sökträffar för min analys var desto färre, därför övergick informationssökningen till liknande verk där deras litteraturförteckningar genomsökts efter relevant litteratur.

3.2 Material

Syftet för denna analys är att studera familjekaraktärernas egenskaper. Litterära karaktärer är en viktig beståndsdel som engagerar läsaren att läsa vidare. Maria Nikolajeva är professor i barnlitteratur och författare till Barnbokens byggklossar (2017). Lena Kåreland är

litteraturvetare och professor emirata i svenska med didaktisk inriktning vid Uppsala universitet, författare till Skönlitteratur för barn och unga (2015). Litteraturvetaren Maria Nikolajeva skriver i boken Barnbokens byggklossar (2017, s. 211f) att böcker ”skapar situationer som stimulerar känslor” (ibid. s.212). Skönlitteratur bjuder in läsaren att uppleva känslor och situationer genom karaktärerna. Detta sker utan att läsaren själv drabbas av karaktärens konsekvenser. Läsaren skapar även ny kunskap hos sig själv genom karaktärens handlingar och insikter. Valet föll därför på att analysera litterära karaktärer baseras på dess centrala roll för en boks handling och progression. För att fokusera och avgränsa

(10)

6 I min selektion av analysmaterial var det självklart att välja bokserien om Dunne. Rose

Lagercrantz böcker är för barn och vuxna lätta att relatera till. Böckerna är även något som jag ser som blivande klassiker med sina starka personskildringar och livsöden. Lagercrantz

skriver också om samhällsviktiga ämnen som synliggör mångfald, vilket kan ligga till grund för personlighetsutvecklande diskussioner. Forskningsläget om Rose Lagercrantz och hennes verk är idag väldigt litet. Med anledning av det ser jag denna studie som viktig.

3.3 Teori

Nedan följer en presentation av uppsatsens analysverktyg. Dessa är i huvudsak Maria Nikolajevas verktyg för karaktärsanalyser. Lena Kåreland kan ses som ett komplement då forskarna emellertid använder sig av samma begrepp. Verktygen för genomförandet av karaktärsanalyserna kommer att nyttjas under analysarbetet i textstycken som besvarar uppsatsens två första frågeställningar.

3.3.1 Dynamiska och statiska karaktärer

En karaktärs förändringsprocess kan betraktas på två olika sätt. En karaktär kan antingen vara dynamisk eller statisk, där karaktärernas uppgift är att driva berättelsen framåt. Karaktärer som förändras och utvecklas under handlingens gång benämns som dynamiska karaktärer. Nikolajeva (2017, s. 167) återger att förändring kan genomföras på två olika sätt, antingen kronologiskt eller etiskt. Kronologisk förändring sker över tid och innebär att karaktären växer och åldras, oftast förekommande i berättelser med längre tidshorisont. Den andra förändringstypen, etisk förändring, sker istället under ett kortare tidsintervall. Här genomgår karaktären en drastisk förändring som orsakats av moraliska eller etiska val vilket karaktären tvingas ta ställning till.

Statiska karaktärer står som motsats till dynamiska och förändras ingenting under historiens gång. Detta kan bero på att historien i sig saknar utrymme för karaktärens utveckling eller att det saknas syfte för karaktären att utvecklas. Kåreland (2015, s. 138) exemplifierar statiska karaktärer som endimensionella varelser där de antingen är goda eller onda och vidare betraktas dessa som sagans genretecken. I kapitel 6 ”Analys” kommer exempel ur bokserien att presenteras som visar om familjekaraktärerna genomgår personlighetsutveckling eller inte

(11)

7 under bokseriens gång. Det vill säga om karaktärerna är dynamiska eller statiska.

3.3.2 Runda och platta karaktärer

Ett annat analysverktyg som beskriver karaktärers egenskaper är att benämna dem som runda eller platta karaktärer. Dessa analysverktyg ger information om karaktärens mångfald av personlighetsdrag. Runda karaktärer är komplexa, något som Nikolajeva likställer med flerdimensionella karaktärer (2017, s. 168). Karaktäristiskt för runda karaktärer är att dessa inte bara har många egenskaper, utan också besitter bra och dåliga sidor. Runda karaktärer upplevs som verkliga människor då de växer och utvecklas parallellt med berättelsens tidslinje. Karaktärernas handlingar är dock svåra att förutsäga baserat på deras

flerdimensionalitet.

Platta karaktärer innebär att de är endimensionella varelser där vederbörandes agerande är förutsägbart baserat på deras enda egenskap (ibid. s. 167f). Platta karaktärer kan även existera utan någon egenskap och positionera sig antingen på den goda eller onda sidan. ”En platt person med ett visst drag som representerar en grupp människor kallas för stereotyp.” (Nikolajeva, 2017, s. 168) [Författarens fetmarkering]. En viktig aspekt som Nikolajeva förtydligar är att karaktärers motsatser inte värderas som bättre eller sämre rent konstnärligt. Analysverktyget ger information huruvida karaktären är rund eller platt. Detta kommer att användas i analysen för att ta reda på om karaktärerna är förutsägbara i deras handlingar eller inte. Verktygen används även i undersökningen om huruvida karaktärerna uppfattas som verkliga människor eller inte beroende på vilka egenskaper denne har.

Viktigt att beakta gällande karaktärers egenskaper och utveckling är att de inte behöver vara linjära utan kan förändras under handlingens gång. Kåreland (2015, s. 139) förtydligar att karaktärers handlingar, det vill säga det karaktärerna gör och säger levandegör och

förmänskligar karaktärerna. Vissa författare beskriver karaktärernas yttre och inre attribut så detaljerat att läsaren kan föreställa sig karaktären precis utefter författarens intentioner. Genom karaktärernas tal kan läsaren även bilda sig en uppfattning av hur personen är, på samma sätt som bikaraktärer eller andra karaktärer i berättelsen också tillför perspektiv till läsaren. Vissa författare skapar karaktärers grundform där sedan läsarens egna erfarenheter hjälper till att fullborda karaktärens person. Detta innebär att olika personer kan uppfatta samma karaktär på skilda sätt, trots att de läser samma text (ibid. s. 139f).

(12)

8

3.4 Kvalitativ textanalys

Karaktärsanalys av det slag jag beskrivit ovan är av kvalitativ metod. Uppsatsens två första frågeställningar syftar till att visa på samband mellan familjemedlemmars ageranden och barns livssituation. Därför är en kvalitativ textanalys av karaktärerna aktuell.

Huvudredaktörerna i Handbok i kvalitativ analys (2019) är Andreas Fejes och Robert Thornberg, båda professorer i beteendevetenskap och lärande. Enligt Fejes och Thornberg (2019, s.35) är kvalitativ analys en process där materialet undersöks och organiseras för att uppnå ett resultat.

I samma bok Handbok i kvalitativ analys (2019, s. 193-210) redogör Pär Widén

universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet, för vad kvalitativ textanalys innebär i kapitlet Kvalitativ textanalys. En kvalitativ textanalys inom språk- och litteraturvetenskapliga disciplinen analyserar ”…frågor om språket och texters litterära innebörder i sina

textanalyser.” (Bergström & Boréus 2000, s. 21; Florén & Ågren 1998, s. 15, ur Handbok i kvalitativ analys, 2019, s. 194).

En textanalys leder till förståelse och kunskaper om texter. Att göra en kvalitativ textanalys är relevant ur många perspektiv. Widén belyser att den moderna människans levnadssätt medför att den ofta möter många olika slags texter i dennes liv. Allt från enkla textmeddelanden på sms i den privata sfären, till reklamskyltar, arbetsmejl, instruktioner och läroplaner i dennes yrkesutövning. I och med textens makt i vårt samhälle utgör de en betydelsefull roll för människan. Texter formar och påverkar även vårt sätt att tänka och agera. Med anledning av det är det viktigt att reflektera kring hur vi läser och uppfattar texter, speciellt de texter som sedan kommer användas som skolmaterial (ibid. s. 193).

Kvalitativ textanalys har sina rötter i den hermeneutiska tolkningstraditionen vilket innebär läran om tolkning. Hermeneutiken går ut på att ”…läsa, förstå och skapa mening ur texter...” (Widén, 2019, s. 195). Kvalitativ textanalys som metod där material (textstycken) undersöks och systematiskt organiseras leder till en tillförlitlig datainsamling. I avsnittet som behandlar uppsatsens analys används kvalitativ textanalys som metod för att ge förståelse kring valda verk, vilka kommer att besvara de två första forskningsfrågorna.

(13)

9

4 Tidigare forskning

Vid sökning av tidigare forskning rörande bokserien om Dunne eller samarbetet mellan författaren Rose Lagercrantz och illustratören Eva Eriksson gav sökandet inga träffar. Således upptäcktes en forskningslucka inom området för deras gemensamma verk och om bokserien som sådan. Varken studentuppsatser, vetenskapliga texter eller rapporter finns skrivna om ämnet. Mina sökningar på olika databaser gav heller inga resultat angående bokserien om Dunne. På grund av bristande utbud på tidigare forskning om bokserien om Dunne kommer istället detta avsnitt att beröra studentuppsatser om karaktärsanalyser. Den ena

studentuppsatsen är en renodlad karaktärsanalys medan den andra studentuppsatsens karaktärsanalys fokuserar mer på modersgestalter. Avsnittet kommer också att innehålla ett stycke om föräldraskildringars utveckling. Sist sammanfattar jag ett avsnitt om barns livsvillkor med samma boktitel, skriven av Anders Fjällhed et al. (2013). Där ingår ett delavsnitt om vilka faktorer som styr barns livsvillkor.

4.1 Karaktärsanalys

Elin Svensson är författare till studentuppsatsen Astrids mammor. En komparativ analys av tre mammor ur tre olika verk av Astrid Lindgren (2019). Verket har varit en stor

inspirationskälla till denna uppsats. I arbetet har Svensson gjort en karaktärsanalys utifrån Maria Nikolajevas analysverktyg för karaktärer. Analysen har gjorts på tre olika mammor i tre skilda verk från författaren Astrid Lindgren. Gemensamt för våra studentuppsatser är att båda har använt sig av Nikolajevas analysverktyg för karaktärsanalyser. Det som dock skiljer våra studentuppsatser åt är att Svensson (2019) fokuserar sin analys på mammor medan min analys inkluderar hela familjen. Svenssons (2019) resultat visar på att samtliga mammor är

flerdimensionella och runda, men att dessa, genom historiernas gång förblir statiska och oförändrade karaktärer. Resultatet visar också att böckerna, speciellt Madicken (1960) är ett bra underlag för värdegrundsarbete i skolans yngre åldrar. Svenssons (2019) analys visar slutligen på att samtliga mödrar har påverkan på respektive boks handling. Det är en tes som även jag för i denna uppsats.

Studenten Emilia Blanksvärd (2020) har också gjort en karaktärsanalys som heter

Mumindalen och katastrofhotet – En analys av karaktärerna i Tove Janssons litterära verk Kometen kommer (1968). Blanksvärds (2020) studentuppsats använder sig också av

(14)

10 Blanksvärds studie syftar till att synliggöra de olika karaktärerna i verket Kometen kommer (1968) och att undersöka vilka attityder och inställningar karaktärerna intar inför den stundande katastrofen. Analysresultatet ligger sedan till grund för hur pedagoger i klassrum kan jobba med boken som utgångspunkt för arbete med katastrofhantering. De skilda

förhållningssätten karaktärerna har gentemot den stundande katastrofen i boken, speglar också dagens samhälle där olika förhållningssätt finns. Ett av skolans uppdrag är att låta eleverna möta nya perspektiv som utvecklar individerna. Detta kan kopplas ihop med den mångfald av krishantering från de olika karaktärerna som uppvisas i Kometen kommer (1968). Blanksvärd knyter också sin analys till den rådande pandemin (covid-19) som år 2020 drabbat hela världen. Resultatet från Blanksvärds analys visar på att boken är ett utmärkt underlag till undervisning.

4.2 Föräldraskildringars utveckling

Föräldraskildring i barnlitteratur har under det senaste århundradet varierat kraftigt. Kåreland (2001, s. 113) beskriver den tidiga delen av 1900-talet som odemokratisk och auktoritär. Föräldrars överordnad över barnet med intentionen att uppfostra barnet genom hot och bestraffningar breder ut sig. Under den senare halvan av 1900-talet kom barnlitteratur istället att skildra uppfostran som en gemensam pedagogisk praktik med barnet, där barnet och den vuxna också utgår från ett jämställt perspektiv. Pedagogiska metoder influerade inte bara barnlitteraturens innehåll utan också uppfostringsmetoderna och sättet på hur barn betraktades.

Kåreland ger vidare exempel på barnlitteratur med skiftade ansvarsroller där den vuxna tar ett steg tillbaka eller helt överlåter ansvaret till barnet. I den aktuella skönlitteraturen kliver istället barnet fram och axlar den vuxnes ansvarsroll (ibid.). Elsa Beskows bok Hattstugan - en saga på vers med rim som barnen får hitta på själva (1930) är ett exempel där

föräldrakaraktären i detta fall modern, agar de olydiga barnen i bokens slut. I motsättning till auktoritära föräldrafigurer finns Kalle Vrånglebäck (1968) skriven av författaren Ingrid Sjöstrand. I bokserien om Kalle Vrånglebäck antar föräldrakaraktärerna en mer jämställd och demokratisk positionering gentemot sina barn. Där löses konflikthantering med samtal mellan föräldrarna och barnen, där de gemensamt enas om en lösning. Det förekommer ytterligare exempel på litteratur där ansvarsrollerna helt kastas om. Håkan Jaenssons Jonns resa (1988) samt Jonns andra resa (1991) skildrar barnet Jonn som motvilligt och plikttroget blir den

(15)

11 vuxna och ansvarstagande i relationen till sin mamma efter att hon bestämt sig för att ge upp och fly sin verklighet. Ovannämnda verk är bevis på att barnlitteraturen innehåller en bred variation av familje- och hemförhållanden i varsin ända av extremvärdena. Med det sagt kommer föräldrarnas karaktärer och förhållningssätt i avsnitt ”8 Diskussion” att

problematiseras och diskuteras i förhållande till didaktiska perspektiv för bokens användning i en klassrumssituation på lågstadiet. Föräldraskildring är ett viktigt område och med tanke på dagens moderna familjekonstellationer, ser jag relevansen i att undersöka ett verk vars familjekonstellation speglar vår tid.

4.3 Barns livsvillkor och familjeförhållanden

Omständigheter och förutsättningar har inverkan på individens hälsa och välmående. Barns olika livsvillkor styrs av varierande faktorer som är bidragande till en bra eller sämre uppväxt. Ett exempel är boken Barns livsvillkor. I mötet med skola och fritidshem (2013), skriven av psykologen och filosofie doktor i pedagogik Anders Fjällhed et al.

Fjällhed et al. (2013, s. 15) skiljer två termer som liknar varandra, livsvillkor och levnadsförhållanden. Livsvillkor avser ett mer generellt perspektiv där ett socialt

makroperspektiv antas. Specifikt innebär detta hur det är att existera och växa upp för en stor andel människor i ett specifikt land, provins eller stad. Termen levnadsförhållande beskriver i sin tur en specifik livssituation för en individ eller en urvalsgrupp. Fjällhed et al. (2013, s. 15) tydliggör att levnadsförhållanden innebär ett socialt mikroperspektiv, exempelvis hur det är att växa upp i en viss familj, bostad eller gå i en viss årskurs. Aktuellt för denna analys är begreppet levnadsförhållanden, då mitt fokus ligger på att synliggöra familjekaraktärerna och också sammankoppla deras karaktärsdrag med Dunnes handlingar. Eftersom det just är Dunnes livssituation som analyseras innebär det att uppsatsen intar ett mikroperspektiv. Således fokuserar analysen på hur det är att växa upp i just hennes familj.

”Livsvillkor beskriver hur, under vilka villkor, det är att leva i en viss del av världen i en viss tid.” (Fjällhed et al. 2013, s. 15). Även i ett jämlikt land som Sverige förekommer stora skillnader mellan familjer. Barnfattigdom existerar samtidigt som det finns andra familjer med tillgångar i överflöd. Nedan listas olika faktorer som styr barns livsvillkor.

(16)

12

4.3.1 Faktorer som styr barns livssituation

Socioekonomisk bakgrund är en faktor som styr barns livsvillkor. Fjällhed et al. (2013, s. 16) menar att faktorn socioekonomisk bakgrund står på tre ben där alla har lika stor påverkan. De tre benen är kunskapsmässiga, sociala och ekonomiska resurser. Kunskapsmässiga resurser kopplas till familjens bildnings- och utbildningsnivå. Sociala resurser handlar om familjens sociala nätverk vilket innebär familjens kvalité i deras relationer och relationernas möjlighet att bistå med hjälp. Ekonomiska resurser rör den förmåga en familj besitter att kunna inhandla nödvändigheter för att (över)leva. Exempelvis anskaffning av mat, boende, säsongsanpassade kläder, skor och utrustning samt ”viss teknologi” (Fjällhed et al. 2013, s. 16).

En annan viktig faktor som styr barns livsvillkor är föräldrar och kompisar. En studie visar att barn vänder sig till föräldrar eller kompisar för rådfrågning beroende på ålder.

Till vem eller vilka vänder sig barn när de upplever oro? Det visar sig att ålder och kön påverkar detta val. Ju yngre barn är desto vanligare är det att de vänder sig till sina föräldrar och då särskilt mamman. Ju äldre de blir desto vanligare att de i första hand pratar med en kompis. Pojkar vänder sig dock i första hand till mamma oavsett ålder, medan flickor vänder sig till kompisar i högre utsträckning (Höckert & Nyman, 2011). (Fjällhed et al., 2013, s. 19).

Ovannämnda faktorer återfinns också i bokserien om Dunne vilket i analysen kommer att lyftas fram och kopplas ihop i resultatdelen.

Hälsa lyfts som en viktig faktor för barns livsvillkor, något som hänger ihop med att kunna kommunicera sitt mående till en lämplig mottagare. Goda uppväxtvillkor brukar ofta leda till god hälsa hos barn. Faktorer så som kulturella, sociala och materiella resurser bidrar alla till hälsa eller ohälsa på ett eller annat sätt. Mer specifikt kan det innebära möjlighet till vård, en meningsfull vardag, tillräcklig fysisk stimulans, tillräcklig mängd sömn och möjlighet till en bra skola.

I Sverige råder skolplikt för alla barn mellan förskoleklass upp till årskurs 9, vilket i praktiken innebär att det inte är valfritt att gå till skolan. Barnet har en skyldighet att befinna sig i skolan för utbildning och bildning. Eftersom barnen spenderar mycket tid i skolan har deras

inflytande på olika skolaktiviteter införts för att inkludera barnen och få skolan och

fritidshemmet att kännas meningsfullt. I hemmet och tillsammans med familjens sociala krets formas barnens förutsättningar, inställning, värderingar och människosyn. Vidare framhäver Fjällhed et al. (2013, s. 19) att det saknas representation av övriga familjekonstellationer

(17)

13 utöver den överrepresenterade kärnfamiljen i barnlitteratur. Att inte spegla samhället leder till bristande interkulturella perspektiv på familjekonstellationer. Därför är bokserien om Dunne och den här uppsatsen viktig, då de synliggör familjekonstellationer utöver den traditionella kärnfamiljen och bidrar till interkulturella perspektiv.

(18)

14

5 Analysmaterial

Analysmaterialet består av bokserien om skolbarnet Dunne. Av naturliga skäl och inom ramen för denna uppsats har ett urval gjorts med hänsyn till uppsatsens begränsade omfattning och fokusområde. Analysmaterialet som valts är tre handplockade exempel baserat på att dessa i högre grad än övriga sju kapitelböcker representerar familjekaraktärerna. Böckerna i sig är kapitelböcker med varierande sidantal och längd mellan 139 och 224 sidor, med inslag av stiliserade bilder.

5.1 Författarpresentation av Rose Lagercrantz

År 1947 föds Rose Lagercrantz i Stockholm. I början av sin författarkarriär skrev hon berättelser för barn. Målgruppen utökades till vuxna och sedan en tid tillbaka skriver hon för båda målgrupperna. Motiven till berättelserna hämtar Lagercrantz från verkliga berättelser, exempelvis om människor som lyckas med det omöjliga, att undkomma krig, finna kärleken och om livet i sig. Tullesommar är Lagercrantz debutbok som utkom år 1973. År 1974 kom Lagercrantz stora genombrott med Tröst åt Pejter som dessutom prisbelönades och

tillsammans med uppföljaren Räddarinnan (1976) har filmatiserats. Därefter har

framgångssagan fortsatt. Ibland får Lagercrantz judiska bakgrund träda fram i berättelser samtidigt som disharmoni mellan traditionella könsroller och estetisk verksamhet skildras. Ett exempel är boken Flickan som inte ville kyssas som även tilldelats Augustpriset år 1995. Under 2000-talet kom Lagercrantz litteratur och bokserier att handla om mysterium för yngre läsare, (Mysterium för utomjordingar, 2007). Bokserien om Dunne med illustrationer av Eva Eriksson skildrar skolbarnet Dunne och hennes tankar om livet, hennes döda mor,

livssituationen med morföräldrar och en deprimerad pappa som flytt Sverige. År 2012 utgavs memoarboken och släktkrönikan, Om man ännu finns, som skildrar ett perspektiv om att växa upp med judisk bakgrund i Sverige (Nationalencyklopedin u.å1). Sedan debuten år 1973 har Lagercrantz skrivit ett 40-tal barnböcker som fått många utmärkelser, stipendier och

bokpriser, däribland Astrid Lindgrenpriset. Hennes böcker har även exporterats och översatts till en rad olika språk: tyska, japanska, koreanska, ryska och italienska. Lagercrantz styrka som författare återges vara hennes pricksäkerhet i formuleringar och sättet att skildra en barndom eller ett perspektiv. Lagercrantz själv anser att författandet är något personligt men att det också är en process mellan världen och henne (Nationalencyklopedin u.å1, Rose Lagercrantz, u.å2).

(19)

15

5.2 Illustratörpresentation av Eva Eriksson

Eva Eriksson är illustratör, författare och konstnär. Eriksson har över 30 års erfarenhet av barnboksillustrationer. Idag arbetar Erikssons inte bara med barnboksillustrationer, hon animerar även film både för Svenska Filminstitutet och Sveriges Television. Hennes expertis inom området har lett till många olika samarbeten med en rad kända författare så som Viveca Lärn, Ulf Stark, Margareta Strömstedt och Rose Lagercrantz. Exempelvis har Eriksson samarbetat med Barbro Lindgren och tillsammans skapat Vilda Bebin och barnböckerna om Max. Tillsammans med författaren Rose Lagercrantz har hon skapat barnböckerna

Ålderstrappan om livets gång och dess höjdpunkter samt serien om skolbarnet Dunne. Titlar som Lillasyster Karin, Älskade lilla gris, En dag med mössens brandkår och När vi var ensamma i världen har Eriksson tagit fram i samarbete med författaren Ulf Nilsson. Ett axplock av Eva Erikssons många stipendier, nomineringar och priser som pryder hennes meritlista är Litteraturfrämjandets stipendium, Augustprisnomineringar och en rad stipendium för hennes tecknade alster (Rabén & Sjögren u.å3).

Nedan följer en bokpresentation i korthet av de tre valda analysböckerna.

5.3 Mitt lyckliga liv

Rose Lagercrantz och Eva Erikssons första bok i bokserien om Dunne utkom år 2010 Mitt lyckliga liv. Den handlar om Dunne som börjar skolan. Dunne bävar för att inte bli omtyckt av andra eller att hon inte skall uppskatta skolan, men så träffar hon klasskompisen Ella Frida. De blir bästa vänner och varje dag tillsammans med Ella Frida är en lycklig dag i Dunnes liv. Allt förändras för Dunne den dag då Ella Frida flyttar till Norrköping. Dunne blir ledsen över Ella Fridas flytt och drabbas samtidigt av en skada. Hon gråter dock inte av själva skadan, hon gråter för att hon saknar Ella Frida. En dag får hon brev från Norrköping, det är från Ella Frida som frågar om Dunne vill komma och hälsa på henne under påsklovet. Kvällen innan avfärd är Dunne så glad att hon inte kan sova på grund av all lycka som rusar runt i kroppen.

5.4 Lycklig den som Dunne får

Rose Lagercrantz näst sista bok i bokserien om Dunne är Lycklig den som Dunne får (2018). Dunne går i tvåan och har precis fått sportlov. Hennes pappa är deprimerad för andra gången

(20)

16 under Dunnes liv och måste resa till Rom för att komma på andra tankar. Dunne vill följa med men får istället flytta hem till mormor och morfar vilka blir överlyckliga över att Dunne ska bo hos dem. Under sportlovets första dag tar Dunne en skidtur i den nyfallna snön i

Hjorthagen. Hon tar sig upp på den högsta toppen i området och kastar sig nerför backen. Det går för fort när Dunne åker störtlopp och snart har hon åkt in i en snödriva. Där ligger hon och tänker på pappa som hon saknar och blir därför dyster. Helst av allt skulle hon vilja leka med sin bästa vän Ella Frida. Dunne får då en genialisk idé att hon skall hälsa på Ella Frida i Norrköping, eftersom att Ella Frida fyller år. Dunne skyndar sig tillbaka till mormor och morfars hus för att berätta om hennes mästerplan.

5.5 Kärlek är bättre än ingen kärlek

Det senaste men också det avslutande bidraget i serien om Dunnes liv är Kärlek är bättre än ingen kärlek (2019). Boken handlar om när Dunne åker till Rom för att pappa Gianni äntligen skall gifta sig med sin flickvän Vera som sedan blir Dunnes extramamma. Dunne känner sig splittrad över att hennes bästa vän Ella Frida inte är bjuden på bröllopet. Ella Frida befinner sig ovetandes om det stundande bröllopet i hennes familjs stuga för vårstädning, men är fullt upptagen av egna problem. Samtidigt avslöjar Vera en stor hemlighet för Dunne som hon måste behålla för sig själv, i alla fall fram tills den stundande bröllopsresan. Det visar sig vara ett svårt uppdrag.

(21)

17

6 Analys

Kapitel 6 syftar till att analysera de centrala vuxenfigurer som påverkar Dunnes uppväxt. Centrala familjefigurer är Dunnes mamma, pappa, morföräldrar och styvmoder. Analysen är uppdelad i två delar som var för sig motsvarar mina två huvudsakliga frågeställningar. Analysmaterialet består av tre utvalda böcker från bokserien om skolbarnet Dunne, dessa kommer tillsammans att utgöra analysdelens resultat. I kapitlets första del kommer en analys av hur de vuxna framställs att presenteras. Här kommer karaktärernas respektive uppbyggnad av karaktärsdrag att lyftas fram. Kapitlets andra del innehåller en gemensam analys av

samtliga karaktärer. Här synliggörs och problematiseras de vuxnas inverkan på Dunnes

handlingar och livsval. Samtliga karaktärer svarar gemensamt på denna forskningsfråga för att reducera upprepningar, då flera karaktärer på samma gång påverkar ett och samma tillfälle.

6.1 Vilka karaktärsdrag kan iakttas hos Dunnes föräldrar, morföräldrar samt styvmoder?

Nedan följer separata delavsnitt där varje karaktär analyseras var för sig.

6.1.1 Pappa Gianni

Läsarens första möte med pappa Gianni sker omedelbart i första boken Mitt lyckliga liv (2010, s, 13). I Dunnes försök att somna minns hon tillbaka till lyckliga händelser ur sitt liv. På den aktuella sidan i Dunnes tillbakablick ses pappan illustrerad i bildens högra fält i en bassäng där Dunne försöker lära sig att simma. Pappan nämns inte i texten utan framträder endast i bild (även fortsättningsvis, till en början). Genom att illustrera pappan när Dunne lär sig att simma framställs han som en närvarande förälder med tålamod, ett stort hjärta och med ambitionen att ge sitt barn en bra uppväxt. I nästa uppslag fortsätter pappa Gianni att porträtteras som närvarande och kärleksfull då han följer med Dunne till hennes första

skoldag. Han håller hennes hand och ler ömt mot henne. Längre fram i samma bok ses pappan tillverka läxor till Dunne då ’…Dunne längtade så mycket efter läxor att hennes pappa måste hitta på några åt henne.” (Lagercrantz & Eriksson, 2010, s. 36). Gianni porträtteras i stycken som dessa som en närvarande fadersfigur där han tar sin föräldraroll på allvar. Han möter barnets förväntningar och svarar upp på hennes initiativ, även om de uppstår i täta följder.

(22)

18 I den andra boken Lycklig den som Dunne får (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 19f) kan nya sidor av Gianni iakttas. Berättaren beskriver en händelse där Gianni drabbades av sorg, han blev då oförmögen att ta hand om både sig själv och Dunne. Dunne fick då flytta hem till morföräldrarna under en längre tid.

Men när Dunne gick i tvåan hände det igen! Just när sportlovet skulle börja blev Dunnes pappa deprimerad. Han blev så ledsen att han måste resa bort ett tag för att komma på andra tankar. Han trodde att det skulle göra honom gott att fara till Rom, staden som han kommer ifrån, och träffa sin mamma Lucia och sin bror Giuseppi. (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 21).

Längre fram i bokserien framhävs pappans sämre sidor ytterligare, där han tydligt åsidosätter Dunne för sina egna känslor och behov. Återigen låter han Dunne flytta hem till mormor och morfar medan Gianni prioriterar sig själv genom att flyga hem till Rom. I en sekvens där Dunnes klasskompis Kudden kommer för att överraska henne, hör läsaren för första gången Gianni prata högt om sitt inre. Han erkänner för Kudden att han inte mår bra och som en konsekvens av hans psykiska ohälsa, behöver han åka hem till sin mor.

”Jag har lite bråttom, jag ska till flygplatsen”, sa Gianni otåligt. ”Utan Dunne?” ”Ja, tyvärr. Det får bli så den här gången. Jag mår inte så bra och behöver prata med min mamma. Hej med dig, Kudden!” (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 27)

Dunne får ibland råd av sin pappa vilka ofta ges ur ett vuxet perspektiv. Han tycks då väva in sina egna erfarenheter i uppmaningen, istället för att ge råd utifrån Dunnes barnperspektiv. Ett exempel är den gången där Dunne uttrycker sitt missnöje över henne och Ella Fridas

sporadiska kontakt. Gianni ger då rådet till Dunne att gå vidare med sitt liv vilket kan ses ur ett vuxet och logistiskt perspektiv. Gianni ger rådet baserat på att vännerna bor i olika städer där Dunne och Ella Fridas situation hade kunnat underlättas om de hittade andra vänner mer lokalt.

Varje gång Dunne klagar för pappa över att hon inte får träffa Ella Frida, säger han att det är tråkigt men att det inte kan hjälpas. ”Man måste kunna lägga saker och ting bakom sig och gå vidare”, tjatar han. ”Men hallå där”, Protesterar Dunne sist han sa så. ”Ella Frida är väl ingen

sak!”. Då hejdade han sig. ”Förlåt”, mumlade han och såg skamset på henne. ”Jag vet ju hur

det känns…” (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 46).

I den senaste och sista boken Kärlek är bättre än ingen kärlek (Lagercrantz & Eriksson, 2019, s. 47f) återkommer pappans depression. Denna gång har han precis gjort slut med sin tjej

(23)

19 Vera, Dunnes styvmoder (som senare i analysen kommer att introduceras). Han blir så ledsen att han genast måste bege sig tillbaka till Rom. I denna bok förmedlar Gianni en annan och framförallt ny sida i hans depression. Här är han sluten och har en bristfällig kommunikation gentemot sitt barn. Dunne informeras inte om vad som föranlett Giannis och Veras uppbrott. Han håller anledningen för sig själv och låter henne inte dela sin sorg med honom. Dunne uttrycker ett tydligt behov av en trygg plats att uttrycka sina känslor på, men detta tillgodoses inte av Gianni. För Dunne är sorgen precis lika påtaglig som för hennes far.

I nästa kapitel insjuknar Dunne i lunginflammation vilket får Gianni att återvända till Sverige. Under Dunnes sjukhusvistelse önskar hon Veras närvaro något som återförenar Vera och Gianni. Vid sjukhussängen tydliggörs Giannis kommunikationssvårigheter och han har svårt att kommunicera sina känslor till Vera. Hans kroppsspråk ser ut att vilja förmedla en hel del, men istället förblir han tyst. Dunne uppfattar stämningen och föreslår giftermål som en lösning på deras gemensamma hjärtesorg.

”Lilla spöke”, sa hon, ”vad kan jag göra för dig?” Då sa Dunne något igen: ”Gift dig”, sa hon med en röst som lät lite konstig efter att inte ha använts på så länge. Vera ryckte till och Gianni blinkade förvirrat. ”Vad sa du?” frågade Vera och böjde sig fram för att höra bättre. ”Gift dig”, upprepade Dunne. ”Med pappa!” ”Det går inte”, sa Vera. ”Jag tror inte att Gianni vill det.” Hon sneglade på Gianni. Dunne blundade. De trodde nästan att hon hade somnat igen, men plötsligt frågade hon: ”Hur kan du veta det?” ”Han har inte friat till mig”, förklarade Vera. Dunne öppnade ögonen igen och såg på sin pappa. ”Gör det då, pappa!” väste hon. ”Fria till henne!” (Lagercrantz & Eriksson, 2019, s. 54f).

I en sekvens där Dunne och hennes pappa snart reser till Rom har de en konversation om bröllopets omfattning och vilka gäster som ska närvara:

”Det blir ett litet bröllop”, fortsatte han. ”Jag har redan gift mig en gång. Med din mamma. Att göra ett nytt stort bröllop känns som att svika henne. Det blir bara Vera och jag…”

(Lagercrantz & Eriksson, 2019, s. 66).

Uttalandet visar ytterligare en sida hos Gianni där han nu blottar sina tankar om Dunnes avlidna mamma. Här blir det tydligt att han fortfarande känner skyldighet att vara henne trogen, trots att hon är avliden. Vidare följer ytterligare en konversation som jag behandlat tidigare; om Giannis ståndpunkt gällande Ella Frida. Dunne insisterar på att Ella Frida skall bjudas till bröllopet eftersom hon är Dunnes bästa vän. Gianni förklarar bestämt för Dunne att Ella Frida inte är välkommen på hans bröllop, då trotsar Dunne honom och meddelar att hon

(24)

20 inte heller tänkt dyka upp om inte Ella Frida är bjuden. Stämningen förändras och ’Pappa blev mörk i synen och Dunne försökte behärska sig.” (ibid. s. 68).

Gianni gestaltas som en dynamisk karaktär. I början porträtteras han som en närvarande, kärleksfull och omhändertagande fadersfigur som svarar upp på Dunnes initiativ där hennes välmående prioriteras. Under bokseriens gång förändras hans inställning till livet och prioriteringarna kring Dunne omvärderas. Ett exempel är när Gianni blir deprimerad och ensam flyr till Rom utan förklaring. Den senaste depressionen som utspelar sig i boken Kärlek är bättre än ingen kärlek (2019) handlar om separationen med exflickvännen Vera. Dunne är precis lika ledsen och vill därför följa med pappan till Rom vilket hon inte får.

Min analys visar att Gianni är en flerdimensionell karaktär med både positiva och negativa egenskaper. Nikolajeva förtydligar att flerdimensionella karaktärers (även synonym för runda karaktärer) handlingar är svåra att förutse. Detta stämmer in på Giannis karaktär då det är svårt för läsaren att förutse hans vändningar och nya prioriteringar. Läsaren har svårt att förutspå om han är glad eller ledsen vilket ligger till grund för hur han responderar på Dunnes handlingar. Pappan ses som en dynamisk karaktär då han både kronologiskt och etiskt

utvecklas under handlingens gång. Han åldras med bokens tidslinje men tvingas också göra moraliska val som förändrar hans karaktär mot en ny riktning. Exempelvis går han från en kärleksfull fadersgestalt, där hans viktigaste uppgift är att ge Dunne en bra uppväxt, till att åsidosätta Dunnes behov för att prioritera sina egna. Min analys av pappa Gianni visar att han har många karaktärsdrag men att många av dem också kan iakttas som föränderliga, vilket gör honom till en dynamisk och flerdimensionell/rund karaktär.

6.1.2 Mamma

Första gången mamman ”introduceras” är när Dunne i Mitt lyckliga liv (2010) räknar upp vilka individer som ingår i hennes familj ’Dunnes familj består av henne själv, pappa och Katten.” (2010, s. 23). Genom att exkludera mamma i familjepresentationen visar Dunne på ett indirekt sätt att mamman av någon anledning inte är närvarande i hennes liv. När Dunnes mamma gör entré i bokserien på riktigt ligger Dunne i sin säng och försöker sova. Som botemedel mot sin klarvakenhet försöker Dunne tänka på alla gånger hon varit lycklig, men tankarna vandrar istället till gånger hon varit olycklig och ett minne av hennes mamma seglar upp.

(25)

21

Förut hade hon en mamma som bodde där också, men hon gick bort. Man säger så när någon dör. Man säger att hon gick, fast hon inte kunde gå längre. Och bort – vart ligger det? (Lagercrantz & Eriksson, 2010, s. 60).

Och så hade hon ju sin mamma. Sen blev mamma sjuk och måste ligga på sjukhus. Ibland kom hon hem. Hon satt alltid på verandan och vilade. […] En kväll ringde pappa från sjukhuset och sa att mamma hade gått bort. Dunne var så liten att hon inte förstod vad som menades med det. Senare förklarade mormor att det bara är som man säger. Mamma hade inte gått bort. Hon hade fått vingar och flugit. (Lagercrantz & Eriksson, 2010, s. 112f).

Mamman existerar av naturliga skäl som en figur i minnesfragment, men när hon kommer på tal eller närvarar i minnen framkallar hon fysiska reaktioner hos de ”levande” karaktärerna. På sidan 60 i Mitt lyckliga liv (2010): ses Dunne sitta försjunken i ett fönster och tittar på ett fotografi av sin mamma.

Mammans karaktär beskrivs egentligen inte så ingående utan framkommer oftast genom de levandes minnesfragment, som i ovanstående och efterkommande stycke. Analysen visar också att det mestadels är mammans sjukdom, död och frånvaro som beskrivs och desto mindre om hennes karaktär.

Mormor säger att Dunne faktiskt har en mamma, fast hon inte lever längre. Sin mamma har man jämt. Man har henne inom sig, utan att tänka så mycket på det. Hon bara finns där. Det fattade inte Dunne när hon var liten, så då sa mormor att mamma hade blivit en ängel och satt på ett moln och vinkade. Men när Dunne blev lite äldre och flög med pappa till Rom och såg molnen på nära håll genom flygplansfönstret, förstod hon att det inte går att sitta på dem. Moln är ju bara tjock dimma. Man skulle ramla rakt igenom om man försökte. (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 173).

Dunnes mamma är en karaktär med litet utrymme i bokserien. Hon kommer på tal men existerar då endast som minnen från en annorlunda livsperiod. Analysen visar att mamman kan iakttas som en statisk karaktär som inte utvecklas under bokseriens gång. Hon förblir en modersgestalt där minnet av henne får de övriga karaktärerna att känna saker. Hon saknar i övrigt personlighetsdrag och existerar enbart i de övriga karaktärernas minnen. Läsaren lär inte känna mammans karaktär men kan på sina ställen utläsa att hon var omtyckt och rar, både som mor, hustru och dotter. Analysen visar också att mamman är en platt karaktär med få egenskaper. Hon blir en stereotyp. Med hjälp av Nikolajevas (2017, s.167f) litterära

analysverktyg kan mamman beskrivas som en endimensionell karaktär. Det baseras på att det endast är hennes handlingar som lyfts fram och att dessa är av samma karaktär genom hela bokserien. Mammans handlingar är därmed relativt lätta att förutse utifrån hennes statiska och platta karaktär.

(26)

22

6.1.3 Mormor

Dunnes mormor framträder inledningsvis som en omhändertagande och osjälvisk kvinna då hon tillsammans med morfar utan tvekan alltid ställer upp för Dunne. Det sker främst i situationer där pappa Giannis ohälsa gör honom inkapabel till omsorg av sitt barn. I boken Lycklig den som Dunne får (2018) flyttar Dunne hem till morföräldrarna under sportlovet och ingen blir mer lycklig än Dunnes mormor.

Dunnes mormor har utöver sina omhändertagande sidor en bitvis stark empati, välvilja och kreativ lösningsförmåga. De sidorna leder till att Dunne muntras upp och kommer bort från sin sorg. Det är tydligt att mormor bryr sig om Dunnes välmående, belägg hittas i många av hennes handlingar. Exempel hittas i sekvenser när mormor tar sig tid att lyssna och försöker få Dunne på andra tankar genom att föreslå någon aktivitet. Ett exempel är den episod där mormor (och morfar) föreslår att Dunne skall ut och åka skidor på sitt sportlov.

Mormor gestaltas som en stöttande vuxen, oavsett vad Dunne initierar. Hennes support och engagemang för allt Dunne tar sig för, kan ses som lite väl generösa tilltag. Som när Dunne presenterar idén om att hon skall resa till Norrköping på sitt sportlov för att överraska Ella Frida på hennes födelsedag. Dunne frågar om mormor kan köra henne, men mormor är upptagen med den stundande årsmiddagen för sina bridgevänner. Då föreslår Dunne att morfar kan köra henne istället, men det förslaget nekas också då bilen är på service. Mormor säger att Dunnes överraskningsidé till Norrköping inte kommer att uppskattas av Dunnes far. Då frågar Dunne om mormor också försöker hindra vänskapen mellan henne och Ella Frida precis som hennes far försöker göra. Mormor blir bestört.

”Tycker du som han?” frågade Dunne. ”Tycker du också att Ella Frida och jag måste glömma varandra!” Mormor såg upp. ”Har han sagt så? Det kan jag väl aldrig tro!” ”Det säger han jämt”, for Dunne ut. ”Det var det dummaste!” sa mormor och skjutsade raskt ner de sista kakorna. ”Det är klart att du och Ella Frida ska ses! Särskilt när ni fyller år. Det här får vi ordna på något vis.” Hon tänkte efter. Sen såg hon länge och prövande på Dunne. ”Tror du att du törs åka ensam?” frågade hon. (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 55f).

I denna del uppvisar mormor stor medkänsla för Dunnes känsloliv och livssituation. Det är tydligt att mormor bara vill att Dunne skall vara lycklig. Samma egenskap slår också över till oansvar där mormors stora medkänsla bidrar till att Dunne utsätts för ogenomtänkta och riskabla situationer. Citatet ovan är ett bra exempel på när mormor är bådadera. Mormor vill att Dunne skall vara lycklig och förverkliga sina drömmar, därför är mormor ofta

(27)

23 lösningsfokuserad. Hon glömmer dock att Dunne inte är vuxen med ett utvecklat

konsekvenstänk. Den bortglömda detaljen äventyrar Dunnes säkerhet.

”Tänk ändå att din mamma låter dig fara så långt på egen hand!” sa hon. ”Min mamma är död”, sa Dunne. ”Å, kära barn!” utbrast damen. […] ”Så du har det!” ”Ja”, suckade Dunne. Det var faktiskt så hon hade det. ”Och då tar mormor hand om dig?” förmodade damen. ”Bara när hon har tid. I dag måste hon laga mat till sina bridgetanter.” ”Nej men!” sa damen. ”Det låter inte bra. Händer det ofta att du måste klara dig på egen hand?” Då mindes Dunne löftet till mormor och tystnade tvärt. (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 83ff).

Mormors villkor för Dunne att få resa ensam var att inte prata med främlingar på tåget. Dunne gick med på villkoret men glömde av sig när hon väl satt på tåget. Sekvensen ovan visar att mormors handlingar sett från ”allmänhetens perspektiv” inte går i enlighet med den

traditionella synen på barnuppfostran. Mormors handling är ett bra exempel på när hon är omtänksam, fokuserar på att Dunne ska vara lycklig men glömmer att Dunne är ett barn som behöver fasta gränser för sin egen säkerhets skull. Händelsen och mormors bristande

konsekvenstänk slutar med att Dunne kommer fram till Norrköping där hon blir bortglömd av Ella Fridas mamma. Dunne går därför in i väntsalen, där blir hon rånad på sin mobil.

Senare i samma bok återvänder Dunne till mormor och morfar i sällskap av styvmodern Vera. Pappa Gianni får höra om Dunnes spontana och för honom oväntade resa och blir jättearg på Dunne. Mormor sliter åt sig luren och tar Dunne i försvar där hon skäller ut Gianni för att själv vara oansvarig som reser till Rom utan sitt barn. Här visar hennes handling att hon är rättvis och inte är rädd för att ta Dunnes parti när hon tycker att Dunne blir orättvist

behandlad. Denna sekvens visar att mormor besitter både bra och dåliga egenskaper. Mormors styrka är att hon alltid ställer upp för Dunne tack vare hennes villkorslösa kärlek vilket står i kontrast till Giannis bristande ansvarstagande.

Mormors sämre sidor visar sig genom hennes strävan efter status inför hennes bridgedamer. Hon låter Dunne åka ensam till Norrköping medan hon själv klär upp sig och förbereder den prestigefyllda middagen för hennes bridgedamer. Samma beteende uppvisas i Kärlek är bättre än ingen kärlek (2019) då Gianni, Dunne och mormor får en guidad tur i Rom av Giannis släktingar. Gianni och Dunne avviker från rundturen medan mormor entusiastiskt fortsätter rundturen eftersom ”Hon ville verkligen kunna säga till sina bridgetanter att hon hade varit i Rom.” (Lagercrantz & Eriksson, 2019, s. 92).Stycket är ett exempel på när andras tankar och kommentarer definierar mormor som person och hennes status i gruppen.

(28)

24

Mormor var den enda på festen som inte såg riktigt glad ut. Kanske mindes hon den gången Gianni hade gift sig med hennes dotter, hon som blev Dunnes mamma. ”Tänker du på min mamma?” frågade Dunne. ”Ja, det gör jag”, sa mormor. ”Var hon också en fin brud?” ”Ja, mycket fin” sa mormor. ” ”Synd att jag inte var född då så jag fick se henne!” Mormor höll med och Dunne klappade henne på den mjuka kinden. (Lagercrantz & Eriksson, 2019, s. 144).

Mormor har en avsaknad av planeringskänsla som tidigare aktualiserades i avsnittet om Dunnes misslyckade resa till Norrköping. Den återkommer i sista boken och blir speciellt tydlig när Dunne och mormor skall bege sig mot flygplatsen. Den italienska släkten dyker upp i sista sekund med avskedsgåvor och lyckönskningar vilket får mormor att förlora

tidsaspekten. Det leder till att de missar flyget hem.

Dunnes mormor är en dynamisk karaktär då hon genomgår tydliga etiska förändringar. Till exempel går hon från en omtänksam mormor som tar emot Dunne med öppen famn till egoistisk och oansvarig vuxen när hon istället prioriterar sin middag. Visserligen skulle hennes karaktär också kunna läsas av som oansvarig istället för egoistisk beroende på vems perspektiv som antas. Att mormor besitter både positiva och negativa egenskaper som påverkar Dunnes handlingar gör henne till en dynamisk karaktär. Hennes negativa och positiva egenskaper utvecklar handlingen i oanade riktningar. Ett annat exempel som styrker hennes egoistiska karaktärsdrag är den guidade turen i Rom. Hon går turen med syftet att det ska imponera på hennes väninnor och inte på grund av hennes egna genuina intresse. Ett annat exempel är där hon förbjuder Dunne att tala med främlingar under hennes tågresa. Orsaken är att samtal med främlingar kommer leda till följdfrågor om Dunnes familjesituation och mormors oansvar.

Kopplat till mormors positiva och negativa sidor kan hon således iakttas som en rund karaktär. Hon växer med bokhandlingens gång och visar kontinuerligt upp nya sidor för läsaren. I den sista boken framgår att hon förstärker läsarens uppfattning av hennes bra och dåliga sidor. Det förekommer många exempel när hon är givmild, omtänksam och en kärleksfull mormor likväl när det motsatta uppvisas. Analysen visar att mormor utifrån sin dynamiskt runda karaktär är svår att förutse baserat på hennes många personlighetsdrag. Således kan mormor betraktas som en dynamisk och rund karaktär.

(29)

25

6.1.4 Morfar

Första mötet med morfar sker sent i bokserien och lyser med sin frånvaro i första boken Mitt lyckliga liv (2010). För analysens material gör inte morfar entré förrän i Lycklig den som Dunne får (2018). Där återger Dunne att mormor och morfar fick ta hand om henne när hennes mamma hade dött. Genomgående är morfar en karaktär som varken med sina

handlingar eller repliker tar plats i berättelsen. Exempelvis är det bara mormor som kommer och hämtar Dunne och hennes marsvin när Gianni får sitt återfall av depression. Analysen visar att morfar oftast uppträder i sällskap av mormor, som den gången när Dunne ligger nedbäddad i sängen med täcket draget över ansiktet.

Då knackade det på dörren och morfar och mormor kikade in.

”Är du vaken, Dunne?” ”Ja”, suckade Dunne och satte sig upp. ”Upp med mungiporna”, sa morfar. ”Titta, vad jag hittade i källaren!” Han höll upp ett par skidor i ena handen och ett par pjäxor i andra – kusin Svantes avlagda. (…) Dunne piggnade till och bestämde sig för att börja dagen med en skidtur. (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 31ff).

Exemplet ovan synliggör morfars goda intentioner. Han vill uppmuntra sitt barnbarn genom att leta reda på skidorna som han vet kommer att göra Dunne på bättre humör. Nedan följer En träffande beskrivning av morfars karaktär:

”Och Svante fick ju fara till fjällen med en kompis. Tycker du att det är rättvist?”

Det var precis rätt fråga! Med den träffade hon morfar rakt i hjärtat. Morfar vill nämligen vara rättvis. Hans barnbarn ska ha det precis lika bra. De ska få lika många julklappar till exempel, och om Svante reser bort måste Dunne också få göra det. Han tog sig en funderare. (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 61).

Morfar ifrågasätter mormor när hon tar förhastade beslut, som när hon tillät Dunne att resa ensam till Norrköping (2018, s. 59). Han framträder som en god karaktär med goda

intentioner. I exemplet ovan, där han vill vara rättvis, anser han att alla barnbarn skall ha och få precis lika mycket. Dunne får till exempel trots stor åldersskillnad, göra en motsvarande resa som sin äldre kusin Svante. Morfar är genomgående omtänksam och ansvarstagande med fokus på att barnbarnet Dunne ska vara lycklig. Exempelvis när han tyst tassade in för att inte väcka Dunne. I Kärlek är bättre än ingen kärlek (2019) går morfar emot mormor och beslutar att köra in Dunne till sjukhuset istället för att vänta ut sjukdomen. Han framställs som en vuxen som inte ids ta svåra beslut.

(30)

26

Morfar sa att de måste fara till sjukhuset. Han gav sig inte ens tid att ringa efter ambulans utan lindade in henne i filtar och bar ner henne till bilen. Den körde han i ilfart till akuten, där de röntgade Dunnes lungor. Dunne hade fått lunginflammation och måste stanna på sjukhuset och få syrgas. (Lagercrantz & Eriksson, 2019, s. 48)

Morfar är sin egen person och han är självständig. Han är bestämd med sina åsikter men inte auktoritär. Exempel finns i situationen när han blir bjuden till bröllopet i Italien. Han tackar då nej. Morfar vill istället vara hemma och ta hand om Katten och gå på den stundande

jazzfestivalen med hans ”gubbkompisar”.

Sammantaget är morfar en statisk karaktär det sker inte nämnvärt tydliga förändringar under berättelsens gång. Morfar är genomgående god med ett stort hjärta. Morfars personlighetsdrag är många, han är empatisk, rättvis, varm, kärleksfull, ansvarstagande, han har självintegritet och stundtals avsaknad av initiativförmåga. Det gör honom svår att placera på måttstocken gällande om han är en rund eller platt karaktär. Han upplevs som rund i den bemärkelsen att han har många egenskaper, men analysen visar att han är en platt karaktär. Detta grundar sig i att han inte utvecklas i sina personlighetsdrag utan upplevs som förutsägbar i sina handlingar. Således kan morfar ses som en statisk och platt karaktär.

6.1.5 Styvmor Vera

Vera är den enda individen i den här karaktärsanalysen inte har några släktförbindelser till Dunne. Vera utgör ändå en bärande roll i Dunnes liv som för berättelserna framåt i sig. Vera tog emot Dunne med öppna armar och även fast det inte förväntas av henne, gör hon alltid det lilla extra för Dunne. Bevis på detta är situationen när Vera kommer till Dunnes undsättning efter att hon åkt ensam till Norrköping. Den uteblivna hämtningen från Ella Fridas mamma tvingar Dunne att ringa på hjälp. Hon har tre numer att välja på, mormor, pappa och Vera. Dunne prioriterar Vera som svarar omedelbart. Dunne förklarar läget och trots att samtalet kommer olägligt lovar Vera att hjälpa Dunne så fort hon kan. Vera kommer till perrongen och räddar Dunne genom att ta sig tid och reser hem med Dunne till Stockholm.

Essensen av Vera och Dunnes relation tydliggörs i ovan nämnd händelse. Dunne har tidigare visat i hennes handlingar att hon inte vill acceptera Vera. Vera har fortsatt vara

tillmötesgående, visat kärlek och omtanke. Veras handlingar gör henne till den modersgestalt Dunne signalerar att hon behöver. När Vera och Dunne återvänder till mormor och morfar i Stockholm är morföräldrarna helt ovetandes om vad som inträffat i Norrköping. De är istället

(31)

27 mitt uppe i sin middagsbjudning. Mormor och morfar blir förvånade över att se Vera och undrar bestört vad som har hänt med Dunne. Mormor och morfar ser på Dunne att hon är medtagen efter resan som fick ett abrupt slut. Dunne har dessutom blivit sjuk. Under tiden som middagen fortsätter ansvarar Vera för att bädda ner och ta tempen på Dunne.

Vera struntar i pappa Giannis kontaktförbud mellan Dunne och Vera. Situationen ovan visar att Vera axlar ett större ansvar över Dunne trots uppbrottet med Gianni. Att mäta

febertemperatur kan iakttas från två olika perspektiv. Ur Dunnes perspektiv upplevs Vera som besvärlig men sett från ett vuxet perspektiv kan istället en välvilja iakttas från Veras sida.

Sådant var läget, när en munter signal på dörrklockan gav tillkänna att mormors bridgedamer hade anlänt. Mormor blev alldeles lamslagen. Vad skulle hon göra nu? Hur skulle hon kunna ta emot dem när Dunne var så sjuk? Morfar gick och öppnade. Strax fylldes den trånga hallen med röster. Mormor såg förvirrat på Vera. ”Gå du till dina gäster!” sa Vera. ”Jag tar hand om Dunne.” Hon drog in Dunne i badrummet för att tvätta av henne medan morfar letade rätt på nattlinnet och rena sängkläder. Till slut låg Dunne nerbäddad i sängen och Vera hämtade ny medicin, den sista tabletten som mormor hade. ”Den här får du inte spy upp”, sa hon strängt. ”Svälj den bara och tänk på något roligt!” ”Vad då?” ”Det som du tycker mest om i hela livet!” ”Leka med Ella Frida …”, sa Dunne svagt. (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 157-160).

”Vera, är du kvar?” viskar Dunne varje gång hon vaknar upp ur feberslummern. ”Jag är kvar”, sa Vera. ”Du får inte gå.” (Lagercrantz & Eriksson, 2018, s. 171).

Många gånger förmedlar Vera starka moderskänslor för Dunne. Utdraget visar att Dunne räknar med Vera och hon gör avkall på sig själv för att vara Dunne tillmötes. Vera har många fina egenskaper och en av de är att stå upp för och ta ansvar över Dunne, även om det innebär att gå emot Dunnes familj som inte alltid ser till hennes bästa.

”Vi är inte arga på dig”, sa Vera. ”Vi blev bara så rädda. Vi visste inte vad som hade hänt. Du kunde ju ha blivit kidnappad!” […] ”Jag tycker inte att ni ska skälla på någon som nästan blivit kidnappad”, snyftade hon. Vera veknade. ”Kom!” sa hon till Dunne. ”Nu tar du och jag en liten promenad och lugnar ner oss.” Och när pappa ville gå med skakade hon på huvudet.

”Du väntar här.” (Lagercrantz & Eriksson, 2019, s. 109f).

Dunne behöver en vuxen som Vera i sitt liv. Vera är förnuftig, kärleksfull, omhändertagande, lyhörd och respektfull. Hennes karaktär är mångsidig och läsaren uppfattar snabbt henne som godhjärtad. Hon följer sitt hjärta och gör det som hon anser vara rätt oavsett vad Dunnes familj tycker. Även fast Dunne inte är Veras egen dotter, väljer hon ändå att ta ett

(32)

28 bädda ner henne och köpa ny medicin. När hon gör avkall på sig själv i syfte att hjälpa Dunne, visar hon ett stort ansvarstagande samt moderskänslor för Dunne.

Analysen rörande Veras karaktär visar att hon är en statisk karaktär utan

personlighetsförändringar. Genomgående är hennes karaktär en god medmänniska i Dunnes närvaro och hennes moderskänslor framhävs desto mer i de senare böckerna. Gällande om Vera anses vara en rund eller platt karaktär är det svårt att avgöra. Aspekten att Vera tvingar Dunne att ta medicin gör att hon upplevs som en verklig människa med både positiva och negativa sidor. Detta kan som tidigare påtalats ses ur två perspektiv där barnet anser att Veras handling är ond eftersom att medicin är äckligt och att det sker med tvång, men ur ett vuxet perspektiv är Veras agerande kärleksfullt då handlingen syftar till att Dunne ska bli frisk. Veras karaktär kan ses som platt då hennes handlingar är förutsägbara. Utifrån Veras handlingar är det uppenbart att hon alltid kommer att ställa upp för Dunne. Till och med när de förbjuds att ha kontakt med varandra. Således kan Vera iakttas som en statisk karaktär med runda och platta karaktärsdrag.

6.2 Vilken inverkan har de vuxna karaktärerna på Dunnes handlingar och livsval?

Analysen visar att samtliga familjemedlemmar bryr sig om Dunne och månar om att ge henne en bra uppväxt. Det som skiljer dem åt är deras olika tillvägagångssätt för att uppnå bästa möjliga uppväxt. Viktigt att belysa är att det i huvudsak är pappa Gianni som utför flest handlingar och som tar mest plats i bokserien. Därför kan detta arbete ses som en typ av fadersfigursanalys. Trots att han i stor utsträckning driver bokens handling framåt, har han inte lika stor inverkan på Dunne utan hjälp från de andra karaktärerna.

Den första händelsen är när Dunnes pappa blir deprimerad och flyr till Rom. Utan pappans plötsliga infall hade boken Lycklig den som Dunne får (2018) kanske inte blivit av.

Framförallt hade de andra karaktärerna inte getts lika stort handlingsutrymme att själva ta plats. Här är pappans Italien-flykt den stora händelsen som påverkar handlingens riktning. Hade inte Dunne flyttat hem till mormor och morfar hade hon varken åkt till Norrköping, blivit rånad eller räddad av Vera, hon hade således inte fått lunginflammation. Trots att händelserna ändå inträffade och påverkade Dunne negativt, har Norrköpingsresan medfört en fördjupad relation mellan Vera och Dunne.

References

Related documents

Med uppdelning efter olyckstyp och hastighetsgräns så redovisas i tabell 2 antal olyckor, andel olyckor (radprocent), olyckskostnad och normerings- faktorer med 95%-

Denna process öppnar upp för samtal mellan pedagoger och föräldrar vilket ger en möjlighet för pedagogerna att visa förståelse för familjens hemsituation och bygga på

Om barnen får hjälp genom sitt modersmål när de ska lära sig olika ämnen får de genom sitt modersmål betydande förkunskaper som gör att det blir lättare för dessa barn att

Så- ledes berörs inte den kontraheringsplikt som uppkommer för gasförbrukare till följd av att ett avtal ingås mellan ledningsinnehavare och leverantör, även om

Efter ett å r s förvaring, den tid under vilken PEG 600 hittills prövats, visar lädret ingen tendens till sprödhet eller uttorkning, varför vi fortsättningsvis begagna denna

De 6 provkropparna/ beläggningstyperna som skickades till varje laboratorium var grupperade med avseende på skrymdensitet för att säkerställa att spridningen mellan olika

styrdokument som reglerat detta och dels genom en maktstruktur i samhället som vilade på att disciplin och ordning var viktigt i skolan. Läxor kunde då användas som en bestraffning om

För en maktanalys som uniformen inbjuder till lämpar sig Larssons referens till Foucault väl, mönster i maktut- övning och disciplinering avläses och tolkas.. Också