• No results found

HÅllbar elproduktion i bostäder- Kartläggning av Sveriges elproduktion

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "HÅllbar elproduktion i bostäder- Kartläggning av Sveriges elproduktion"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Örebro Universitet Örebro University

Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Sciene and Technology

701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

1

Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå

HÅLLBAR ELPRODUKTION

I BOSTÄDER

-

Kartläggning av Sveriges elproduktion.

Mariroos Karam och Naba Al-Tamemi Byggingenjörsprogrammet, 180 hp

Örebro vårtermin 2017

Examinator: Anders Linden Handledare: Mats Persson

(2)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

2

Förord

Denna rapport avser 15 högskolepoäng och är ett avslutande moment i utbildningen vid Örebro universitet.

Examensarbetet pågick i tio veckor med fokus på hållbar elproduktion i svenska bostäder. Arbetet har genomförts av Mariroos Karam och Naba Al-Tamemi under vårterminen 2017. Ett stort tack till handledaren Mats Persson och examinatorn Anders Linden med värdefull handledning.

Örebro, Maj 2017

(3)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

3

Sammanfattning

All typ av elektricitet människan använder påverkar miljön negativt och bidrar till

klimatförändringarna. Det som bör analyseras är nyttan det ger samt vilka användningsområden det har. Mer än hälften av elproduktionen i Sverige förbrukas i bostadshuen. Elproduktionen är viktig att analysera då det består 20 procent av den totala hållbarheten. För en positiv inverkan på miljön är det viktigt att förstå konceptet av hållbarhet. “Hållbar utveckling är utveckling som uppfyller dagens behov utan att förbruka nästkommande generationernas förmåga att tillgodose sina egna behov”, påstår Gro Harlem (1987). Hållbarhet består av tre aspekter vilka är,

ekonomiska, miljömässiga och sociala. Dessa tre aspekter måste betraktas vid analys av hållbarhetsutveckling enligt Chong, Lee och Wang (2016).

Harlem (1987) menar att en hållbar elproduktion ska tillgodose männsikans behov utan att förstöra miljön, varken idag eller på sikt. Enligt ”Hållbar produktion”, har förnybara

energikällor inget koldioxidutsläpp vid elproduktion och har därför en låg klimatpåverkan. Det tillförs ny energi från solen hela tiden vilket innebär att förnybara energikällor inte tar slut. Sverige har gått med i Agenda 2030, vilket är en pakt som inkluderar 17 mål för att bland annat kunna uppnå hållbarhet i hela världen. Ett krav för att uppfylla målen är att elproduktionen ska ske via förnybara energikällor.

Enligt “Sustainable buildings market study” skriven av Ramboll (2019) är byggbranchen ansvarig för en tredjedel av växthusgasutsläppen och 40 procent av den globala elanvändningen. Växthusgasutsläpp inom byggbranschen sker vid olika skeden inom byggprocessen vilket måste analyseras för att tillfredställa rättvis bedömning av hållbarhet. Analys kan ske via olika sett beroende på vilka kriterier man vill analysera. För att kunna uppskatta en byggnads rimliga energiprestanda är en energianalys viktig i det tidiga skedded av byggprocessen. Detta gör det möjligt att minska skillnaden mellan förväntad och verklig energiprestanda. Det är viktigt att göra energianalys i design skeddet för att säkerställa att projektering framställs på bästa sätt. Elproduktionen är en av den största faktorn till de höga växthusgasutsläppen som sker i landet och motsvarar 26 procent av de totala växthusgasutsläppen. Elproduktionen har ett

växthusgasutsläpp på cirka 13 gram CO2-ekvivalenter per kWh. Växthusgasutsläppen resulterar

bland annat i klimatförändringarna vilket är ett av de största miljöproblemen i Sverige (Naturskyddsföreningen 2016).

I artikeln ”Regeringen växlar upp arbete med sikte på ett 100 procent förnybar

energiproduktion”, siktar Sverige att uppnå hållbar elproduktion. Regeringen inkludera mål som underlättar att framställa förnybar el, vilket är ett positivt framsteg inom hållbar elproduktion i Sverige.

Rapportens syfte är att utreda brister som finns i elpoduktionen det vill säga redogöra för dagens elanvändning ur aspekter som definerar hållbarhet. Rapporten skall analysera energikällor som används idag, miljöpåverkan och vad som krävs för att lyckas uppnå en hållbar elproduktion.

(4)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

4

Examensarbetet består av tre delar, där den första är analys av litteraturstudie där rätt metod väljs för fortsatt arbete. Andra delen inkluderar studier kring energisystemen i Sverige och energisystemens klimatpåverkan. Den avslutande delen i rapporten består av att utvärdera vilken elproduktionsmix som framställer dagens elbehov utifrån krav och möjligheter för att uppnå hållbarhet.

Efter analys är slutsatsen att energikällorna har en miljöpåverkan på olika sätt och därför måste hela elprocessen undersökas det vill säga från ”vagga till grav”. Det som måste analyseras i elprocessen är bland annat produktion-, transport-och montering av kraftverkets delar, hur elproduktion sker och konsekvenserna, vad som sker vid elförbrukning samt efter elanvändning. Denna typ av analys kallas för livscykelperspektiv och kan analyseras med hjälp av

livscykelanalys, LCA.

För att uppnå hållbar elproduktion enligt Agenda 2030 är det viktigt att uppnå två krav vilka är att minska elanvändningen och att elproduktionen ska ske via förnybara energikällor utan klimatpåverkan. En kombination av förnybara energikällor såsom vind-, vatten-, solkraftverk är en lösning som uppfyller kravet för hållbar elproduktion.

Nyckelord: Elektricitet, elproduktion, energikällor, hållbar samhällsutveckling, förnybara energikällor.

(5)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

5

Abstract

All kind of electricity that humans use has a negative impact on the environment and

contributes to the climate change. The majoritity of the electricity use is in the building houses and this contribute 20 procent of sustainability. It is important to understand what sustainability is. Gro Harlem defined “Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs”. Sustainability can be composed in three different elements, which are economic, environmental and social. These three aspects have impact on the data needed to be considered when analysing sustainability but also when assessing the value of sustainability in a building. These elements should be considered simultaneously in order to conduct an efficient sustainability development (Chong, Lee, Wang. 2016).

According to Gro Harlems definition about sustainability we can implement this to the energy use. Sustainable electricity production must meet the humans needs without negative

environment effect or the possibility to the next generations electricity use. Renewable energy sources could produce electricity without an end.

Sweden participate to Agenda 2030 and must fulfill the 17 goals to achive the requirements for sustainability.

A goal that Agenda 2030 includes is to achive is that all the electricity use have to be produced by the renewable energy sources.

According to the “sustainable buildings market study” made by Ramboll (2019), the

construction industry is responsible for a third of greenhouse gas emissions and 40 percent of the global energy use. There are different ways of evaluating and grading buildings according to their environmental performance.

This report will analyze if it is possible to achive the goals in Agenda 2030 to contribute for sustainable electricity production for the houses in Sweden. Sweden has the knowledge about the negative environment effects because the electricite production and use. This report will help people to understand the connection between sustainable development, energy production and the electricite use.

After all simulations were made, the conclusion of the project is that the whole life cycle

assessment of the energy production is not included and a lot of factors that have a direct impact on the ecological footprint is missed out. Because of the enormous impact the construction industry has on the environment, harder requirements must be set on the whole building life cycle. This in order to achieve the goals for Agenda 2030.

(6)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik 6

Innehållsförteckning

Förord ...2 Sammanfattning ...3 Abstract ...5 Innehållsförteckning ...6 Figurförteckning...8 1 Inledning ...9 1.1 Problemet ...9 1.2 Syfte ...9 1.3 Mål ...9 1.4 Avgränsningar ... 10 2 Bakgrund ... 11 2.1 Hållbarhet ... 11 2.2 Agenda 2030 ... 12 2.3 Miljöproblem från el ... 13 2.4 Tidigare arbete ... 14 3 Metod ... 15 3.1 Litteraturstudie... 15 3.2 Statistik ... 15

3.3 Sekundär- och primärdata ... 15

3.4 Validitet och reliabilitet ... 15

3.5 Metodkritik ... 15 4 Resultat ... 16 4.1 Energikällor ... 16 4.2 Elanvändning i Sverige ... 16 4.3 Vattenkraftverk ... 18 4.3.1 Vattenkraftverkets funktion ...18 4.3.2 Vattenkraftverkets fördelar ...18 4.3.3 Vattenkraftverkets nackdelar ...18 4.4 Solenergi ... 19 4.4.1 Solcellens funktion ...19 4.4.2 Solenergins fördelar ...19 4.4.3 Solenergins nackdelar ...20 4.5 Vindkraft ... 21 4.5.1 Vindkraftverkets funktion...21

4.5.2 Fördelar med vindkraftverk ...21

4.5.3 Nackdelar med vindkraftverk ...21

4.6 Kärnkraftverk ... 22

4.6.1 Kärnkraftverkets funktion...22

4.6.2 Fördelar med kärnkraftverk ...23

(7)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

7

4.9 Förnybar elproduktion i Sverige ... 24

5 Diskussion ... 25

5.1 Diskussion ... 25

5.2 Fortsatt arbete ... 28

6 Slutsats ... 29

(8)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

8

Figurförteckning

Figur 1 Beskrivning av hållbarhet. ...8

Figur 2 Beskrivning av Agenda 2030 och 17 mål………....12

Figur 3 Elproduktion i Sverige……….17

Figur 4 Beskrivning av vattenkraftverkets funktion ………18

Figur 5 Beskrivning av solcellers funktion……….………..19

Figur 6 Beskrivning av vindkraftverkets funtion……….……….21

Figur 7 Beskrivning av kärnkraftverkets funktion…...……….22

(9)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

9

1 Inledning

I detta kapitel presenteras problemformulering, syfte, mål och avgränsningar.

1.1 Problemet

Länge har landet eftersträvat hållbarhet i takt med miljöproblemen som ökar.

Klimatförändringar är ett av flera miljöproblem som bland annat Sverige lider av och elkonsumtionen är en anledning till detta.

Hållbarhet består av fem olika komponenter där vardera motsvarar 20 procent. En av dessa är elproduktion som ska redovisas i rapporten. Eftersom mer än hälften av elproduktionen i Sverige förbrukas i bostadshusen är det viktigt att analysera hushållselen. Den höga förbrukningen av hushållselen är ett dåligt tecken inför framtiden då det inte bidrar till hållbarhet.

I byggbranschen dras det ett likhetstecken mellan lågenergihus och långsiktig hållbarhet vilket anses vara fel eftersom det på sikt kan påverka miljön negativt. Högre elanvändning under husets livslängd påverkar hållbarheten långsiktigt även om det är ett lågenergihus. Man bygger mer energisnålt idag än tidigare men detta är inte tillräckligt för att minska elproduktionen, då människans dagliga behov kräver elektricitet för användning. Människans elkonsumtion måste förändras om en positiv förändring ska ske.

Då elproduktionen består 20 procent av den totala hållbarheten är det viktigt att analysera hur elproduktionen sker samt dess konsekvenser även om det byggs energisnålt. Detta görs för att ha rätt förutsättningar vid bedömning av husets hållbarhet. Detta är problemet som ska undersökas mer ingående i denna rapport.

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att undersöka de bakomliggande orsakerna till miljöproblemen som uppstår på grund av elförbrukningen i de svenska bostäderna. I rapporten studeras hur elproduktionen i landet sker, vilka konsekvenser som uppstår vid tillverkning och användning av el, samt lämpligt val av energikälla för att kunna uppnå målet om en hållbar framtid ur detta perspektiv.

Syftet är att bevisa om det är realistiskt med 100 procent förnybar elproduktion som ska

användas i de svenska bostäderna. Rapporten ska redovisa möjligheterna för att kunna bidra till hållbar samhällsutveckling ur elförbrukningens perspektiv.

1.3 Mål

Det finns flera mål med litteraturstudien, dels att undersöka energisystemen som används i Sverige samt att analysera möjligheten att kombinera olika förnybara energikällor. Detta för att producera elektricitet ur ett miljöperspektiv och kunna bidra till hållbar samhällsutveckling. För att lyckas med avgränsningarna, syfte samt uppnå målet med examensarbetet, skall delfrågorna nedan besvaras:

• Vilka typer av energikällor används i Sverige samt vad har de för konsekvenser? • Redovisa kortfattat miljöproblemen som uppstår i Sverige på grund av kraftverken.

(10)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

10

• Är det möjligt med ett 100 procent förnybart energisystem i Sverige? • Vilka förnybara energikällor är lämpliga att utnyttja i Sverige? • Kan bostadshusen producera sin hushållsel?

• När blir det möjligt med 100 procent förnybar elproduktion i Sverige? • Kan det förnybara energisystemet klara elbehovet i Sverige?

• Bidrar förnybar elproduktionen till en hållbar samhällsutveckling?

1.4 Avgränsningar

Rapporten skall vara en riktlinje för hållbar elproduktion i landet. Elkällorna som har redovisats i rapporten gäller endast i Sverige, därför är alla slutsatser baserade på svenska förutsättningar och kan endast tillämpas i Sverige. I rapporten redovisas det specifikt hur hushållselen

produceras och används samt hur den påverkar hållbarheten i landet. Litteraturstudien

presenterar en lämplig lösning ur ett miljöperspektiv för att kunna bidra till en hållbar framtid i Sverige.

(11)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

11

2 Bakgrund

I detta kapitel presenteras bakgrundsfakta till problemet och vad andra har gjort tidigare.

2.1 Hållbarhet

“Hållbar utveckling är utveckling som uppfyller dagens behov utan att förbruka nästkommande generationernas förmåga att tillgodose sina egna behov”, påstår Gro Harlem i

Brundtlandrapporten som skrevs på uppdrag av FN år 1987.

Enligt “Sustainable buildings market study” skriven av Ramboll (2019), är byggindustrin ansvarig för en tredjedel av växthusgasutsläppen och 40 procent av den globala

energianvändningen. För att minska miljöproblemen är det viktigt att förstå konceptet av

hållbart byggande. Det är viktigt att analysera hela byggprocessen för rätt bedömning av hållbart byggande det vill säga är det inte alltid ett energisnålt hus bidrar till hållbart byggande då det långsiktigt kan påverkar människan, samhället och miljön negativt.

“Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”, sa FN: s tidigare generalsekreterare Ban Ki-Moo. Hållbarhet defineras via tre olika aspekter, vilka är det sociala-, ekonomiska- och miljö/ klimatperspektivet. Dessa tre aspekter har en inverkan på varandra och måste analyseras vid bedömning av hållbarhetsvärden i en byggnad samt vid analyser gällande hållbarhet. Detta bör ske samtidigt för att genomföra en effektiv hållbar samhällsutveckling (Chong, Lee, Wang. 2016).

Den ekonomiska aspekten defineras ur två olika synvinklar. Den första synvinkeln beskriver den ekonomiska utvecklingen för att tillfredställa kraven för den sociala- och miljö aspekten. Den andra synvinkeln definerar den ekonomiska tillväxten som är lika med den ekonomiska hållbarheten utan negativ påverkan på resterande aspekter (Amato, Korhonen & Toppinen. 2019).

Den sociala aspekten inkluderar alla aspekter som berör människans tillgångar såsom utbildning, rättigheter, trygghet, jämställdhet och möjligheten att utveckla dessa tillgångar samt möjligheten att uttrycka sig.

(12)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

12

Miljö och klimataspekten, inkluderar avgränsningar för människans betende. Detta perspektiv är grunden för den ekonomiska- och sociala aspekten vilket bidrar till hållbarhet. Det beskriver ekosystemet och hur vi kan uppfylla människans behov utan negativ påverkan på miljön. Man, ska inte förbruka mer resurser än vad man har tillgång till (Amato, Korhonen & Toppinen. 2019).

Den svenska regeringen har fastställt sex indikatorer som ska uppfylla kriterierna för de tre aspekterna som definerar hållbarheten. Hälsotillstånd, hållbar konsumtion och produktion, ekonomisk utveckling, social sammanhållning, miljö-/ klimat och global utveckling är de sex indikatorerna (Nord, 2017).

Enligt Bissgard (2009) i sin artikel “Vad är ett hållbart hus?” är det fel att dra ett likhetstecken mellan lågenergihus och långsiktig hållbarhet eftersom elkonsumtionen i ett hus motsvarar 20 procent av den totala summan för hållbarhet. Högre elanvändning under husets livslängd

påverkar hållbarheten långsiktigt även om det är lågenergihus. Hållbart byggande består av fem faktorer som ska analyseras vid bedömning av hållbarhet, vilka är:

• Elförbrukning i hushåll • Husets livslängd • Underhållsbehov • Inomhusklimat • Koldioxidutsläpp

2.2 Agenda 2030

Det krävs långsiktiga planer för att bidra till hållbar samhällsutveckling som i sin tur leder till en hållbar framtid. Policyn i Agenda 2030 skapades av flera olika länder på grund av problemen i världen och ska vara ett hjälpverktyg för att avlägsna problemen helt. Agenda 2030 och dess 17 mål är en pakt som bland annat Sverige har gått med i för att införa en hållbar framtid för hela världen. Målen som inkluderas i Agenda 2030 är till för att bidra till hållbarhet, baserad på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Dessa aspekter är integrerade och kriterierna för hållbarhet kan inte uppfyllas utan dem. Alla länder måste delta för att uppnå en hållbar och bättre framtid för alla. Målen inkluderar bland annat villkor för hur människans behov uppfylls utan att använda möjligheterna för nästa generation (Miola & Schiltz 2019).

(13)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

13

2.3 Miljöproblem från el

Enligt rapporten “Miljöpåverkan från el” avger inte elförbrukning utsläpp av koldioxid och andra miljö-och hälsoskadliga ämnen, de uppkommer i samband med elproduktionen. Elproduktionens påverkan på miljön och hållbarhet varierar beroende på mängden el som produceras. Mängden elektricitet som produceras baseras på människans behov.

Elproduktionen är en av de största faktorerna till de höga växthusgasutsläpp som sker i landet och motsvarar 26 procent av den totala växthusgasutsläppen. Elproduktionen har ett

växthusgasutsläpp på cirka 13 gram CO2-ekvivalenter per kWh. Växthusgasutsläppen resulterar

bland annat klimatförändringar vilket är ett av de största miljöproblemen landet lider av (Naturskyddsföreningen 2016).

Vidare menar Energirådgivarna (2017) att det finns andra sätt att värdera elens klimatpåverkan nämligen via analys av marginalel. Marginalelen produceras beroende på marknaden och produktionen sätts igång när det verkligen behövs för tillfället och är därför den dyraste elen. Elproduktionen avslutas när behovet av el har upphört. Det är svårt att konstatera vilka produktionssätt som ger marginalelen men oftast handlar det om att omvandla kol eller olja. Detta är ett problem eftersom växthusgasutsläppen kan komma upp till 1000 gram CO2

-ekvivalenter per kWh. Vid bedömning av energieffektiviseringsåtgärder beräknas

växthusgasutsläppen, där marginalelen är ett hjälpverktyg. Marginalelen bör dock inte utnyttjas vid jämförelser av olika energikällor, då det ger ett dåligt värde att analysera. Vid bedömning av rätt val gällande energikälla beräknas utsläppsvärdet för elmix eller produktionsspecifierad el. Produktionsspecifierad el är förnybar el med låg växthusgasutsläpp.

Enligt Dag Kättström (2017) har elproduktionen och elanvändningen allt från lokal miljöpåverkan till den globala uppvärmningen.

Den globala uppvärmningen innebär den uppvärmning av jordens atmosfär som orsakas av mänskligt utsläpp av växthusgaser enligt Naturskyddsföreningen (2016).

Dag Källström (2017) menar att elproduktionen i världen består 75 procent av den totala koldioxidutsläppen. Detta resulterar en klimatförändring det vill säga temperaturökning som medför:

• Stigande havsnivåer vilket leder till översvämningar i vissa länder. • Kraftigt oväder och mer torka.

• Negativ påverkning på ekosystem och matproduktion.

Det är ett faktum att elproduktionen är en bidragande faktor till den höga koldioxiden. Studier visar att dom totala koldioxidutsläppen i Europa och Nordamerika har minskat men ökat i Asien och Afrika. En förändring med allas medverkan är viktigt, då alla lever på samma planet och klimatförändringarna är ett faktum som påverkar hela världen. Förnybar elproduktion resulterar mindre koldioxidutsläpp som i sin tur motverkar den globala uppvärmningen enligt Dag

Källström (2017).

Enligt “Miljöpåverkan från el” finns det el som är ett bra miljöval. Detta kräver miljövänlig märkning från naturskyddsföreningen. Det första kravet för att uppnå bra miljöval är att elen kommer från förnybara energikällor och ett produktionssätt med minimal miljöpåverkan.

Environmental product declaration (EPD), är en miljövarudeklaration som redovisar jämförelser av olika produkters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

(14)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

14

2.4 Tidigare arbete

Naturskyddsföreningen (2016), är en organisation som vill utesluta kärnkraftverk helt i landet på grund av dess negativa naturpåverkan. Med hjälp av analyser har de lyckats få ner elproduktion till 46 procent i Sverige men har en lång väg kvar.

Naturskyddsföreningen (2016), försöker via flera artiklar upplysa kring problematiken av globaluppvärmning som elproduktionen bidrar med. De resonerar kring positiv inverkan som förnybar energikälla bidrar med.

Energi&Klimat rådgivning (2017), anger rekommendationer samt bedömningstips av miljövänlig el för att upplysa människan.

Enligt Kalle Lindholm (2017) skrev Sverige på ett nytt klimatavtal år 2015, där den globala temperaturökningen ska hållas under 2 grader.

Regeringen har i debattartikeln ”Regeringen växlar upp arbete med sikte på ett 100 procent förnybar energiproduktion”, inkluderat nya mål och regler där landet jobbar med att uppnå ett 100 procent förnybart energisystem i landet. Nedan redovisas utdrag från artikeln som ska bidra till detta.

“Vi har skapat långsiktiga förutsättningar för ökad kärnsäkerhet, för moderna miljökrav inom vattenkraften, för ökat stöd till solceller, för långsiktiga investeringar i elnät i Norra Europa och för en växande tjänstesektor inom energieffektivisering och småskalig elproduktion. Regeringen växlar nu upp arbetet för hållbart energisystem med sikte på 100 procent förnybar energi:

Regeringen lägger en energipolitisk proposition som kommer att ligga till grund för energipolitiken för många år framöver. Propositionen, som utformas i enlighet med energiöverenskommelsen, innebär att det kommer att finnas en sammanhållen politik för att fortsätta utbyggnaden av förnybar energi, stärka elnäten, utveckla

elmarknaden, stärka småskalig produktion och lagring av el och effektivisera användningen av energi.

Tillämpad forskning och utveckling är nyckeln till att Sverige ska ligga i framkant inom hållbart företagande.

Stödet till förnybar el förstärks och förlängs

Den enskilda människan och det enskilda företaget är en viktig aktör i det gröna samhällsbygget. Vi måste stärka den enskildes möjlighet att påverka och vara en del av energisystemet. Därför har regeringen gjort det enklare och billigare än någonsin att investera i solel. Vi har åttafaldigat investeringsstödet till solceller och minskat regelkrånglet.

(15)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

15

3 Metod

I detta kapitel presenteras litteraturstudie och vilka metoder som har använts under arbetetsgång.

3.1 Litteraturstudie

I litteraturstudien har bland annat energimyndigheten, naturskyddsföreningen och

energiföretagens hemsida studerats. Fakta från tidigare analyser såsom examensarbete är

hämtade från Diva-portalen. En litteraturstudie har gjorts där fallstudier har analyserats som var en förutsättning för fortsatt arbete med examensarbetet.

3.2 Statistik

Statistik över miljöproblem, energikällor och elförbrukning inom bostäder har erhållits från naturskyddsföreningen, energimyndigheten och energiföretagens statistikdatabas.

3.3 Sekundär- och primärdata

Insamling av information gjordes med hjälp av sökverktyget Google där nyckelord såsom elproduktion och energi användes. Källor såsom Scoups och Science direct har använts i rapporten.

Källkritik är något man tagit hänsyn till vid val av information, via genomläsning och jämförelse har den mest trovärdiga källan redovisats. Datainsamlingen har sparat tid och underlättat arbetet.

3.4 Validitet och reliabilitet

Alla procenttal som redovisas är sekundärdata vilka är tagna från svenska myndigheter. Detta minimerar risken för att siffrorna anses vara icke trovärdiga.

Andras forskningsresultat har använts som underlag till slutsats det vill säga har ingen egen forskning skett på plats.

3.5 Metodkritik

Hjälpverktyget under arbetetsgång har varit metodvalen. Det har varit en riktlinje samt problemlösare. Svaga sidor i denna rapport är att andra forskningsresultat har använts som underlag.

(16)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

16

4 Resultat

I detta kapitel presenteras fakta gällande problemet såsom energikällor, elanvändningen, kraftverken samt konsekvenser.

4.1 Energikällor

Enligt Naturskyddsföreningen (2016) sker elproduktionen i begränsade och obegränsade

mängder i olika slag av energiformer såsom värme, vind och vatten. De delas in i förnybara- och icke förnybara energikällor. Förnybara energikällor kan producera el obegränsat och tillför ny energi från solen medan icke förnybara energikällor producerar el i begränsade mängder. Icke förnybara energikällor återbildas långsamt eller aldrig vilket innebär att det kan förbrukas innan naturen hunnit producera nytt.

Förnybar elproduktion sker via olika kraftverk. Dessa tillför ingen mängd koldioxid till

atmosfären som påverkar miljön negativt det vill säga de har en låg klimatpåverkan. Nackdelen med förnybara energikällor som de har gemensamt är att de kräver stora och tomma ytor. Detta påverkar den lokala miljön och ekosystemet negativt trots att koldioxodutsläppen är små. Exempel på kraftverk inom förnybar elproduktion är vattenkratfverk, vindkraftverk och solenergi. Kärnkraftverk är exempel på icke förnybar energikälla (Naturskyddsföreningen 2016).

4.2 Elanvändning i Sverige

Hushållselen motsvarar 52 procent av den totala elanvändningen i landet vilket motsvarar majoriteten av elförbrukningen menar Kalle Lindholm (2017). Anledningen till den höga elkonsumtionen i bostadshusen är tillexempel uppvärmning, belysning, social kommunikation, husshållsapparater, kylning med mera. Exempel på hushållsapparater som används dagligen är diskmaskin, microvågsugn, kaffemaskin, tv-display, belysning, dator, ipad, mobiltelefoner et cetera.

Enligt naturskyddsföreningen (2016) kan mängden el regleras av klimatet och materialvalet vid till exempel uppvärmning av huset. Det krävs mer el vid uppvärmning av ett betonghus än ett trähus men oavsett materialval är ett hus under vinterhalvåret i behov av uppvärmning på grund av klimatet. Är det -15 grader ute krävs det mer mängd el för uppvärmning i jämförelse med 5 grader. Byggbranchen har utvecklats och det byggs mer energisnålt i jämförelse med tidigare, vilket har påverkat mängden el vid uppvärmning av ett hus men inte minskat den totala summan för elkonsumtionen på grund av att hushållselen har ökat. Hushållselen som används för

hushållsapparater påverkas inte av byggmaterialet på samma sätt som uppvärmningen. Människan har idag gjort sig beroende av elektricitet på grund av husshållsapparater som används.

För att kunna uppskatta en byggnads rimliga energiprestanda är en energianalys viktig i det tidiga skedet av byggprocessen. Detta gör det möjligt att minska skillnaden mellan förväntad och verklig energiprestanda. Det är något som byggföretagen projekterar fram men trots det ökar miljöproblemen och energianvändningen (Gerrish, Ruikar, Cook, Johnson, Phillip och Lowry, 2017).

År 2016 var den totala elproduktionen i Sverige 152 TWh, vilket framställdes via olika energikällor, fördelat enligt:

(17)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik 17 • Kärnkraftverk 46 procent • Vattenkraftverk 42 procent • Vindkraftverk 11 procent • Solenergi 0.1 procent

Av den totala elproduktionen i landet år 2016 förbrukade de svenska bostäderna 79 TWh, vilket motsvarar cirka hälften av den totala elproduktionen samt är en ökning i jämförelse med år 2015. Ökningen för elanvändningen i bostäderna år 2016 motsvarar 4 procent av den totala elproduktionen år 2015 (Elanvändning, 2017).

Hållbar elanvändning uppnås via två metoder. Det första som måste ske är minskning av elproduktionen och det andra är elproduktion via förnybara energikällor med minimal miljöpåverkan enligt Naturskyddsföreningen (2016).

0% 100% 46% 42% 11% 0

Elproduktion

Kärnkraftverk Vattenkraftverk Vindkraftverk Solenergi

(18)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

18

4.3 Vattenkraftverk

Enligt Energimyndigheten (2014) är vattenkraft en viktig energikälla i Sverige eftersom den motsvarar 42 procent av den totala elproduktionen. Vattenkraftverk har en okomplicerad funktion med fåtal negativa konsekvenser. Det är en förnybar energikälla som producerar elektricitet där effektiviteten regleras efter klimatet.

4.3.1 Vattenkraftverkets funktion

Värme avges via solinstrålning som värmer upp vattnet i havet och får det att avdunsta. Moln bildas och avger regn samt snö vilket samlas in i vattenmagasin. Vattnet förs ur magasinet in i kraftverket där det passerar igenom ett rör med olika höjder. Ju högre höjdskillnad, desto effektivare elproduktion. Elproduktionen sker med hjälp av en generator som drivs av turbiner. När vattnet har passerat generatorn och framställt elen fortsätter det ut i havet (Energimyndigheten 2014).

Figur 4 Beskrivning av vattenkraftverkets funktion.

4.3.2 Vattenkraftverkets fördelar

• Effektiv elproduktion. • Inga bränslekostnader.

• Vattenkraftverk har en lång ekonomisk livslängd (Energimyndigheten 2014).

4.3.3 Vattenkraftverkets nackdelar

• Vattenkraftverk påverkar ekosystemet i det utsatta området. • Kräver ekonomiskt stöd då det är dyrt att bygga vattenkraftverk.

(19)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

19

4.4 Solenergi

Solenergin uppgår till 0,1 procent av den totala elproduktionen i Sverige och motsvarar 127 MW som används i bostadshusen. Intresset för förnybar elproduktionen via solceller har ökat kraftigt under de senaste åren i Sverige. Regeringen har medfört bidrag och sänkning av priserna för montage av solcellsmoduler på tak, för att öka intresset hos hushållsägarna.

Solenergin är en förnybar energikälla (Svensk solenergi).

4.4.1 Solcellens funktion

Modulerna monteras på bostadstaken och de flesta har en verkningsgrad på cirka 15 procent, vilket innebär att 15 procent av solenergin som uppfångas omvandlas till elektricitet. Resterande solinstrålning reflekteras tillbaka (Energimyndigheten 2015).

Modulerna monteras på tak med hänsyn till storlek, spänning, ström samt önskad effektivitet av elproduktion. Modulerna är ihopkopplade med laddningsregulator och batteri. Elektriciteten som framställs från solinstrålningen i modulerna används för att ladda batterierna som producerar likström i huset.

Enligt Svensk solenergi innebär solcellsanläggningarna en långsiktig investering för

energikostnaderna. Elen produceras med hjälp av solvärmen och framställer den i direkt kontakt med huset. Detta innebär att inga andra kostnader utöver modulapplikationen tillkommer för elproduktion så länge solen är tillgänglig.

Figur 5 Beskrivning av solcellers funktion.

4.4.2 Solenergins fördelar

• Inget utsläpp av växthusgaser eller farliga miljöämnen. • Inga störande ljud.

• Solpanelerna appliceras vanligtvis på bostadstak, vilket eliminerar problemet med att hitta nödvändiga utrymmen för placering (Naturskyddsföreningen 2016).

(20)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

20

4.4.3 Solenergins nackdelar

• Kostnaderna för modulerna anses vara för höga för privat personer. • Elproduktionens effektivitet påverkas av klimatet.

• Solenergi har ej kapacitet att klara av husets behov under hela dygnet samt under vinterhalvåret (Energimyndigheten 2015).

(21)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

21

4.5 Vindkraft

I Sverige står vindkraftsproduktionen för 11 procent av den totala elproduktionen enligt Vindkraftsportalen (2016). Vindkraften är geografiskt spridd över hela Sverige. Det pågår studier för effektivisering av vindkraft samt mindre störande ljud för omgivningen. Placering av vindkraftverk sker framförallt längst kusterna och på andra områden med bra vind. Sverige har goda förutsättningar för vindkraft på grund av lång kust där vindarna är starka.

4.5.1 Vindkraftverkets funktion

Vindens rörelse kan omvandlas till elektricitet med hjälp av vindkraftverk. Detta sker när vindhastigheten är mellan 4 m/s och 25 m/s. Turbinbladen roterar ständigt och överför vindarna till generatorn via en turbinaxel. Elektriciteten som framställs via vindkraftverk kan förbrukas för eget bruk, det vill säga bostäderna eller levereras till elbolag. Effektiviteten hos

vindturbinerna är som bäst när vindstyrkor är 12 till 14 m/s. Turbinbladen kan ej framställa elektricitet om vindstyrkan inte ligger inom intervallet 4 till 25 meter per sekund. Detta

resulterar avbruten elproduktion om vindhastigheten är utanför intervallet. Därför är det viktigt med val av placering för dessa vindkraftverk då det ständigt måste blåsa för effektiv

elproduktion. De eftertraktade områdena i Sverige är Gotland, Öland, Västkusten utmed Skånes kuster.

Rotorns funktion är beroende av vindhastigheten. Vanligtvis roterar de mellan 4,5 och 20 varv per minut. Ju mer det blåser desto fortare roterar rotorbladen. Det går att reglera rotorns hastighet via generatorn (Vindkraftsportalen 2016).

Figur 6 Beskrivning av vindkraftverkets funktion.

4.5.2 Fördelar med vindkraftverk

• Har inga bränslekostnader. • Släpper ingen koldioxid.

4.5.3 Nackdelar med vindkraftverk

• Landets totala elbehov kan ej framställas av endast vindkraftverk. • Stora investeringskostnader.

• Elproduktionens effektivitet påverkas av klimatet.

• Vindkraftverk avger störande ljud vilket innebär att avstånd till bostadshusen måste vara tillräckligt för att inte störa.

• En del människor upplever att vindkraftverk är fula.

• Kraftverket kräver stora områden vilket resulterar nedhuggning av skog där djur och växter lever (Naturskyddsföreningen 2016).

(22)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

22

4.6 Kärnkraftverk

I Sverige finns det kärnkraftverk på Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Dessa kärnkraftverk har sammanlagt tio reaktorer som framställer en del av det dagliga elbehovet i landet.

Kärnkraftverk producerar totalt 46 procent av den totala elproduktionen i Sverige. I de svenska kärnkraftverken finns det två typer av reaktorer. Reaktorerna kallas för kok- och

tryckvattenreaktorer som enligt KSU fungerar i princip på samma sätt.

4.6.1 Kärnkraftverkets funktion

Elproduktionen i kärnkraftverk uppstår via fission det vill säga klyvning av atomkärnor. Vanligtvis är atomkärnorna uran. Klyvningen av atomkärnorna avger energi som upphettar vatten till ånga. Ångan som produceras driver en turbin. På den drivande turbinen sitter en generator som omvandlar energi från rörelseenergi till elektricitet. Det finns olika typer av kärnkraftverk och skillnaden är vilket bränsle som används för att upphetta vatten till ånga. I ett kärnkraftverk används vanligtvis uranbränsle. Att ta tillvara energin i det upphettade vattnet görs enligt två olika principer i de svenska reaktor, vilket är kokvatten-och tryckvattenprincipen. I Sverige är sju av de totala tio reaktorerna kokvattenreaktorer och de resterande tre är

tryckvattenreaktorer. Kokvattenreaktorer finns vid samtliga tre kärnkraftverk i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Tryckvattenreaktorerna finns vid Ringhals kärnkraftverk (KSU).

Vid klyvning i kokvattenreaktorn avges värme som omvandlar vatten till ånga. Ångan som uppstår driver turbinen som i sin tur driver generatorn som producerar el. Med hjälp av havsvatten kyls ångan ned till vatten och återanvänds. Denna process sker i kondensorn och repeteras för att producera el (KSU).

Tryckvattenreaktorn fungerar enligt samma princip. Vid fission i reaktorn uppstår värme som värmer upp vatten. Under högt tryck och temperatur transporteras det uppvärmda vattnet till ånggeneratorn. Det varma vattnet skall transporteras igenom vissa rör för uppvärmning. Efter uppvärmning via rör återvänder det till reaktortanken för att åter värmas upp. Turbinen drivs med hjälp av ånga som uppstår på grund av de heta rören som kokar upp befintligt vatten. Turbinen driver generatorn som producerar elektriciteten. Havsvatten kyler ner ångan till vatten igen som kan återvända till ånggeneratorn för att upprepa processen (KSU).

(23)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

23

4.6.2 Fördelar med kärnkraftverk

• Effektiv elproduktion. • Billig elproduktion.

• Framställer människans elbehov i Sverige.

4.6.3 Nackdelar med kärnkraftverk

• Förändring av landskapet på grund av uranbrytning. • Uran finns endast i begränsad mängd.

• Uranbrytning är skadligt för miljön och människans hälsa. • Bränslet som utnyttjas är miljöfarligt.

• Kärnkraftsolyckor:

- Harrisburg 1979 - Tjernobyl 1986 - Fukushima 2011 [3]

• Vid kärnkraftsolyckor avlägsnas radioaktiva gaser som transporteras via luften i landet. Dessa radioaktiva gaser är skadliga för miljön och behöver flera år för att brytas ner (Naturskyddsföreningen 2016).

(24)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

24

4.9 Förnybar elproduktion i Sverige

Sverige skulle kunna försörjas med hållbar energi enligt energirapporten “100 % renewable energy by 2050” som tagits fram av WWF. Rapporten visar hur energisystem framställs samt används i landet. Syftet med rapporten är att skapa en hållbar framtid för planeten och då krävs det 100 procent förnybar energi samt omedelbar handling.

Sveriges regeringskanseliet (2016) har inlett förundersökningar med Energimyndigheterna gällande förnybart energisystem i Gotland. År 2040 har regeringen som mål att uppnå ett helt förnybart energisystem i Sverige.

Kvalité, försörjningstrygghet och elsäkerhet är faktorer som energimyndigheterna måste ta hänsyn till i sin utforskning. Elproduktionen skall ej minskas utan fortsätta framställa landets elbehov men på ett förnybart sätt för att minska miljöproblemen som har redovisats i rapporten 2.3.

(25)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

25

5 Diskussion

I detta kapitel presenteras diskussioner kring resultat och förslag på fortsatt arbete.

5.1 Diskussion

I rapporten har det konstaterats att elkonsumtionen inte har en negativ miljöpåverkan, de negativa konsekvenserna uppstår vid elproduktion. Succesivt kan problem lösas med specifika och generella metoder som ska presenteras fortsättningsvis i detta avsnitt.

Hållbar elproduktion i bostäder uppnås via två metoder. Första metoden är en minskning av elkonsumtion i hushållet och andra metoden är miljövänligare elproduktion genom förnybara energikällor för elanvädning.

Människans elbehov i ett hus kontrollerar elförbrukning och styr mängden el som produceras. Med avseende till att majoriteten av elproduktionen förbrukas i bostadshusen, är det viktigt att analysera vad det används till. Vid analys av en bostad är det inte svårt att förstå varför 52 procent av den totala elprduktionen i Sverige förbrukas i hushållet. Idag sker det mesta i ett hus med hjälp av elektricitet i jämförelse med tidigare år då man inte hade tillgång till

hushållsapparater. Exempel på hushållsapparater som används är datorer, mobiler, diskmaskin, tv, kaffemaskin, tvättmaskin, torktumlare, hårfön et cetera. Listan är lång och kommer bli längre på grund av den tekniska utvecklingen. Tekniken har utvecklats så pass mycket att man även har producerat elbilar, vilket inte minskar elproduktionen om allt fler människor använder dessa. Den tekniska utvecklingen är en anledning till att det inte går att minska hushållselen eftersom människan blir mer beroende av elektricetet för att underlätta sin vardag. Elproduktionen stiger för varje år och troligtvis kommer detta fortsätta eftersom digitalisering är eftersträvat.

En annan anledning till den ökande elanvändningen är befolkningsökningen i Sverige.

Flyktingkvoten har varit stigande under de senaste åren på grund av situationen i världen vilket resulterar en ökning av antalet hushåll som kräver electricitet.

Andra lösningen för hållbar elanvändning är att analysera elproduktionen och energikällorna i Sverige. Elproduktionen är en av de största faktorn till den höga växthusgasutsläppen som sker i landet och motsvarar 26 procent. En förändring på det skulle påverka det totala resultatet för växthusgasutsläppen. Växthusgasutsläppen resulterar bland annat klimatförändringarna vilket är ett av de största miljöproblemen landet lider av. Resultatet av klimatförändringarna är tydliga redan idag då landet lider av kraftiga oväder, ostabilt klimat där temperaturen varierar, utrotning av vissa djurarter et cetera. Sverige har kännedom kring detta och är ett land med goda

förutsättningar för att inför ett förnybart energisystem.Anledningen till detta är att Sverige: • är ett glesbefolkat land

• har god tillgång till vattenkraft

• har bra vindläge för eventuell vindkraftverk • har det möjligt att solceller läggs på bostadstaken

Med tanke på att Sverige har gått med Agenda 2030 har de på sikt att uppnå ett 100 procent förnybart elsystem via förnybara energikällor, där förutsättningar finns för att uppnå målet. Agenda 2030 är ett hjälpverktyg där Sverige har möjligheten att implementera ett förnybart energisystem.

(26)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

26

Alla typer av energikällor är inte bra för miljön och bidrar inte till hållbarhet. En förnybar energikälla har möjligheten att bidra till hållbarhet om kraftverket uppfyller två kritierier. Dessa kritierier är att energikällan inte har en miljöpåverkan det vill säga minimalt koldioxidutsläpp samt att energikällan inte är i begränsade mängder.

Kärnkraftverk är en energikälla som har ett lågt koldioxidutsläpp men uppnår inte den andra kriterien på grund av att det inte kan återbildas. Bränslet som används vid elproduktion det vill säga uran finns i begränsade mängder och kan ta slut eftersom det inte återbildas via naturen. Kärnkraftverk har ett lågt koldioxidutsläpp men detta innbär inte att det inte har en negativ miljöpåverkan. Exempel på miljöproblem som sker på grund av elproduktion via kärnkraftverk är utsläpp av andra skadliga växthusgaser, landskapsförstörelse på grund av utsläppen som påverkar ekosystemet på sikt och kärnkraftsolyckor. Historien är ett bevis på att det finns risk för kärnkraftsolyckor, då det tidigare har inträffat trots stabilt säkerhetsystem. Tjernobylolyckan är exempel på den senaste kärnkraftolyckan där området är helt ödelagt på grund av radioaktiva ämnen som kräver många år för att brytas ner. Kortfattat är kärnkraftverk ingen förnybar

energikälla och kan inte bidra till hållbarhet det vill säga är det ingen lösning att fortsätta producera el via kraftverket. För att Sverige ska uppfylla målen i Agenda 2030 och uppnå 100 procent förnybart elsystem måste kärnkraftverket uteslutas helt.

Figur 3. Elproduktion i Sverige.

Enligt figuren ovan beskrivs elanvändningen i Sverige år 2016. Sveriges elproduktion sker 46 procent via kärnkraftverk trots kännedom om de negativa konsekvenserna. Det föredras att ha en effektiv elproduktion än hållbar elproduktion i Sverige eftersom kärnkfraftverket är den största energikällan som används.

De förnybara energikällorna är vattenkraftverk, vindkraftverk och solenergi. Dessa kraftverk uppfyller kriterierna för hållbar elproduktion då de teoretiskt aldrig kan ta slut eftersom de produceras via vind, vatten och sol. De har även ett begränsat koldioxidutsläpp och har ingen negativ miljöpåverkan.

Kraftverken är klimatberoende vilket är bra för miljön men inte tillräckligt bra för att produceras människans elbehov. Under vinterhalvåret är det mörkt stora delar av dygnet vilket medför

begränsade antal soltimmar per dag. Detta resulterar begränsad elproduktion via solenergi och kan vara anledningen till att Sveriges elproduktion endast består 0,1 procent av solenergi. Det krävs ett elbolag som kompletterar elproduktionen, när det inte går att producera via solinstrålningen alternativt kombinera det med en annan förnybar energikälla.

0% 100% 46% 42% 11% 0

Elanvändning

Kärnkraftverk Vattenkraftverk Vindkraftverk Solenergi

(27)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

27

Solenergin är smidig att hantera då det inte kräver stor tom yta och har ingen landskapsförstörelse eftersom solcellerna appliceras oftast på bostadstaken. Detta kan jämföras med vatten-och

vindkraftverk som har en effektiv elproduktion men kräver tomma ytor. En del människor upplever solceller som en ekonomisk börda och en dålig investering. Priserna för

solcellsmodulerna har sjunkit under de senaste åren och regeringen bidrar med bidrag för att skapa intresse hos bostadsägarna. Bostadsägaren investerar en klumpsumma som intjänas långsiktigt eftersom man sparar elkostnader från ett elbolag under hela året, vilket på sikt anses vara lönsamt.

Vindkraftverken kan endast tillverka el när vindhastigheten ligger inom intervallet 4 m/s till 25 m/s. Ligger alltså inte vindhastigheten inom intervallet har vi ingen elproduktion. Elproduktionen i Sverige består 11 procent av vindkraftverk vilket är ett bevis på att det troligtvis kan vara problem med klimatet. I Sverige blåser det ganska mycket men man måste inför fler vindkraftverk.

Vindkraftverken tar stor plats och avger störande ljud vilket kan skapa problem för närliggande bostadsägare. Detta begränsar antalet vindkraftverk i landet och området de ska byggas på. Men även vindkraftverk är inte en lösning för att framställa Sverige elbehov då det regleras av klimatet. Eftersom ingen kan styra klimatet är ett inte en stabil och hållbar lösning för att klara av

människans elbehov i Sverige.

Vattenkraftverk är en förnybar energikälla och mostvarar 42 procent av Sveriges elproduktion. I Sverige finns det gott om vatten eftersom det regnar stora delar av året och har en bra kust. Utmaningen i denna lösning är vattenmagasinen som vattnet måste bevaras i och hur man ska koppla dessa till bostadshusen. Solcellerna kan man applicera på bostadstaken, men är det möjigt med en vattendamn i trädgården som lagrar vatten där elproduktionen sker i samma funktion som vattenkraftverket har?

Eftersom EPD är viktigt att analysera för rätt helhetsbedömning av en förnybar energikälla har det även analyserats i rapporten. Solcellesmoduler och vindkraftverk har lägsta påverkan på miljön enligt en undersökning som gjordes av EPD.

Det är viktigt att välja en förnybar energikälla som är stabil och kan klara av landets elbehov. I rapporten har det konstaterat att det är omöjligt att minska på elproduktionen och därför är det viktigt att analysera andra lösningen som inte endast ska vara hållbar för miljön utan även för människans elbehov. Efter analys kan vatten-, vind- och solkraftverk inte klara av landets elbehov självständigt då det inte går reglera klimatet. Lösningen skulle i så fall vara att kombinera flera förnybara energikällor med varandra. Elproduktionen måste ske utan avbrott och därför är lösningen att ha en elproduktionsmix. Elproduktionsmix ska inkludera flera förnybara energikällor som är kopplade till bostadshusen till exempel solcellsmoduler på taket med vattenkraftverk i trädgården.

(28)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

28

5.2 Fortsatt arbete

Utforska andra elområden, dess konsekvenser samt lämplig lösning för att bidra till hållbar framtid. Det vill säga förbrukas inte electricitet endast i hemmet utan det finns andra

förbrukningsområden vilket möjligtvis påverkar den totala elproduktionen i landet samt den hållbara samhällsutvecklingen.

Konstruktion och utformning av hus vid tillämpning av vatten-, vind- och solkraft för egen elförsörjning.

Betydelse av materialval i hus samt dess påverkan gällande elförsörjning i bostäder.

Hur påverkas elbolagen utav detta?

(29)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

29

6 Slutsats

I detta kapitel presenteras slutsatserna.

För att uppnå målen i Agenda 2030 behöver elproduktionen i Sverige en stor förändring ur ett hållbart perspektiv.

Kärnkraftverk måste uteslutas helt för att uppnå hållbar elproduktion och målen i Agenda 2030 som Sverige har gått med i.

Det är realistiskt med ett 100 procent förnybar elproduktion och Sverige kan uppfylla detta fram till år 2040 om de börjar agera idag. Det är inte tillräckligt med att gå med i Agenda 2030 och fortsätta använda kärnkraftverk som energikälla.

Förnybara energikällor klarar av landets elbehov samt bidrar till hållbar elproduktion som leder till hållbar samhällsutveckling.

Det är möjligt att kombinera flera förnybara energikällor för att framställa människans elbehov till i bostadshusen.

Materialval av bostadshusen har en påverkan på att minska elproduktionen och därför är det viktigt med energianalys i projekteringsskeddet för att bedöma rätt val av material som leder till minskning av energiuppvärmning.

(30)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

30

7 Referenser

Ramboll (2019). Sustainable buildings market study 2019.

https://uk.ramboll.com//media/files/ruk/4_news-supporting-docs/ramboll-sustainable-buildings-marketstudy_final_web.pdf?la=en (Hämtad 5 oktober 2019)

Gerrish, T., Ruikar, K., Cook, M., Johnson, M., Phillip, M., & Lowry, C. (2017). BIM application to building energy performance visualization and management: Challenges and potential. Energy and Buildings 144 (2017). 218-228.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378778817308770 (Hämtad 7 October, 2019).

Appollina Miola & Fritz Schiltz (2019) Measuring sustainable development goals

performance: How to monitor policy action in the 2030 Agenda implementation? Ecological Economics 164 (2019). 1-10

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S092180091930103X (Hämtad 8 October 2019)

D.D Amato, J.Korhonen & A.Toppinen (2019). Circular, Green, and Bio Economy: How Do Companiesin Land-Use Intensive Sectors Align with Sustainability Concepts? Ecological economics 158 (2019) 116-133.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921800918306414 (Hämtad 9 Oktober 2019)

Bokalders, V., & Block, M. (2014). Byggekologi – Kunskaper för ett hållbart byggande. Stockholm, Sweden: AB Svensk byggtjänst. (Hämtad 6 Oktober 2019)

Regeringskansliet. Agenda 2030 och globala målen.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ (Hämtad 6 Oktober 2019)

Nina Nord (2018). Vad är hållbarhet?.

https://www.hallbarhet.lu.se/om-hallbarhetsforum/vad-ar-hallbarhet (Hämtad 1 april 2017) Kalle Lindholm (2017). Elanvändning.

https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/elsystemet/energibranschen-viktig-for-svensk-ekonomi/elanvandning/ (Hämtad 23 mars 2017)

Kalle Lindholm (2017), Energiföretagarna, https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/elsystemet/energibranschen-viktig-for-svensk-ekonomi/elanvandning/ (Hämtad 23 mars)

(31)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik 31 http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-framtidens-energi (Hämtad 24 mars 2017) Ekonomifakta (2017). Elanvändning. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elanvandning/ (Hämtad 22 mars 2017)

Naturskyddsföreningen (2016). Miljöpåverkan från el- och värmeproduktion. https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-miljopaverkan-

fran-el-och-varmeproduktionen (Hämtad 22 mars, 2017) Tommy Bisgaard (2009). Vad är ett hållbart hus.

http://miljo-utveckling.se/vad-ar-ett-hallbart-hus/ (Hämtad 21 mars, 2017) Sveriges Regeringskansliet (2016). ”Så gör vi i Sverige 100 procent förnybart”.

https://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/09/sa-gor-vi-sverige-100-procent-fornybart/ (Hämtad 24 mars, 2017) Energimyndigheten (2014). Vattenkraft. http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar- energi/Energibarare/Fornybar-energi/Vatten/Vattenkraft/ (Hämtad 25 mars, 2017)

Vattenfall, Fördelar och nackdelar med olika energikällor.

med-olika-energikallor/ (Hämtad 27 mars, 2017) Vattenfall. Plan för minskning av koldioxidutsläpp.

https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vagen-mot-ett-fossilfritt-liv/plan-for-minskade-koldioxidutslapp (Hämtad 27 mars, 2017)

Svenska solenergi, Fakta om solenergi,

http://www.svensksolenergi.se/fakta-om-solenergi (Hämtad 29 mars 2017) Energimyndigheten (2015). Solceller.

http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/solceller/ (Hämtad 28 mars, 2017)

Vindkraftsportalen (2016). Vindkraft nackdelar.

http://www.vindkraftsportalen.se/vindkraft-fakta/vindkraft-nackdelar/ (Hämtad 2 april 2017) KSU, Frågor & svar om kärnkraft.

http://www.ksu.se/sakerhet/om-karnkraft/#Hur_m_nga_k_rnkraftverk_finns_det_ (Hämtad 4 april 2017)

(32)

Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik

32

Stålsäkerhetsmyndigheten. Så fungerar ett kärnkraftverk.

http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Karnkraft/Sa-fungerar-ett-karnkraftverk/ (Hämtad 4 april 2017)

Vattenfall. Hållbar produktion

https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vagen-mot-ett-fossilfritt-liv/hallbar-produktion

(Hämtad 4 april 2017)

Dag Kättström(2017). “Elproduktionens påverkan på miljön”

https://el.se/elproduktion-miljö (Hämtad 27 mars 2017)

Klimat/förnybar energi.

References

Related documents

I 4 § finns ett bemyndigande för regeringen att med- dela föreskrifter om överklagande av andra beslut enligt lagen om elcertifikat eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd

Vissa energislag kan utöver att producera el även användas som fjärrvärmeverk, denna aspekt kommer behandlas som en positiv sidoeffekt men kommer inte

Anledningen till att olika modulplaceringar simuleras är för att vid en vertikal modulplacering skuggas 2 celler från alla substrängar direkt när solinstrålningsvinkeln

när någon som fyllt 18 år, men inte 21 år, aktualiseras hos socialnämnden, kan den längre gallringsfristen ge större möjlighet att fortfarande finna orosanmälningar avseende

Genomgången av de förslag som läggs fram i promemorian och de överväg- anden som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitiekanslern, utifrån sitt uppdrag, främst har

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Lena Ag efter föredragning av avdelningschef Peter Vikström.

Detta skulle leda till att en mindre och billigare kondensturbin eventuellt skulle kunna användas samt att ny ånga inte skulle behöva produceras för att uppehålla en baslast

Resultatet visar att det, även vid de relativt små temperaturgradienter som Sverige uppvisar, finns förutsättningar för en ekonomiskt lönsam och tekniskt möjlig elproduktion