Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälleIndivid och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng på avancerad nivå”Kan man nå ett A i sjuan?”
En undersökning kring implementering av en ny kursplan”Can you reach an A in the seventh grade?
A research about a new syllabus implementation
Maria Kvist
Lärarexamen 270 hp
Religionsvetenskap och lärande
2012-11-09 Handledare: Ange handledar
Examinator: Bodil Liljefors-Persson Handledare: Pierre Wiktorin
Sammanfattning
Maria Kvist (2012) ”Kan man nå ett A i sjuan?” En undersökning kring
implementeringen av en ny kursplan
Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola
Detta är en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion på högstadiet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av sju olika lärare från två skolor.
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med implementeringen ute på skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns något som skolorna respektive skolverket kan förändra för att göra implementeringen lättare.
Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt och att det finns olika sorters hjälp att tillgå som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar också att problematiken kring
implementeringen är mycket stor och de största problemen är att tiden inte räcker till samt att skolverket inte ger tillräckligt med hjälp.
Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring ämnet och det är gentemot denna forskning som jag jämför mitt resultat.
Nyckelord: kvalitativ metod, läroplan, kursplan, implementering, skolverket, lärarintervjuer
Innehåll
Sammanfattning 3
Innehåll 5
1. Inledning 7
2. Syfte och frågeställningar 8
3. Forskningsläget 9
4. Metod 17
4.1 Kvalitativ undersökning 17
4.2 Urval och forskningsetik 18
4.3 Genomförande och komplikationer 19
4.4 Validitet och reliabilitet 20
5. Empiri och analys 21
5.1 Kursplaner i religion – en jämförelse mellan Lpo94 och Lgr 11 21
5.1.1 Syftet 21
5.1.2 Ämnets karaktär/centralt innehåll 21
5.2 Eventuella hjälpmedel som finns att tillgå 22
5.2.1 Lpo 94 22
5.2.2. Lgr 11 23
5.3 Intervjuerna 23
5.3.1 Arbetet med kursplan och läroplan 24
5.3.1.1 Skola 1 24
5.3.1.2 Skola 2 25
5.3.2 Problem med implementeringen 26
5.3.2.1 Skola 1 26
5.3.2.2 Skola 2 27
5.3.3 Eventuella förändringar för att underlätta 28
5.3.3.1 Skola 1 28
5.4 Analys 29
5.4.1 Arbete med kursplan och läroplan 30
5.4.2 Problem med implementeringen 30
5.4.3 Eventuella förändringar för att underlätta 31
6. Slutsats och diskussion 32
7. Referenser 35
1. Inledning
Jag har nu i snart fyra och ett halvt år studerat till lärare i religionsvetenskap på Malmö Högskola. Under merparten av dessa år har jag också fått praktisera mitt kommande yrke under den verksamhetsförlagda tiden på en skola i västra Skåne.
Under den verksamhetsförlagda tiden har jag praktiserat som lärare i årskurs 7-9 och samarbetat med det arbetslag som min handledare tillhör. I och med tillkomsten av den nya läroplanen 2011, Lgr 11, har det förekommit mycket konferenser och studiedagar där lärarna tillsammans med övrig skolpersonal fått samarbeta och genomföra
implementeringen av den nya läroplanen.1
Den svenska skolan vilar på de läroplaner som regeringen grundar. ”En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas av de verksamheter som omfattas av förordningen. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet.”2 Det har funnits olika läroplaner för den obligatoriska grundskolan i Sverige. Dessa utkom1919, 1955, 1962, 1969, 1980, 1994 och nu senast 2011. I läroplanen finns det också kursbeskrivningar med syfte, mål och bedömning kring varje ämne som eleverna ska läsa och varje gång det kommer en ny läroplan med nya kursplaner är det varje skolas och lärares skyldighet att bli bekant med dem och utforma sina lektioner utifrån kursplanen.
Eftersom läroplanen genomsyrar arbetet på hela skolan, inklusive all skolpersonal, läggs det ett stort fokus vid arbetet kring den. Men med en ny läroplan kommer också nya kursplaner för alla ämnen. Mitt intresse för denna uppsats ligger i implementeringen av en ny kursplan, närmare bestämt i religionsämnet.
Min upplevelse är att kursplanerna ”försvinner” eftersom arbetet med läroplanen tar så stor plats och jag vill därför undersöka hur skolor arbetar med de nya kursplanerna, vad det finns för hjälp att få, om det finns några problem som kan uppstå och om det finns något som skulle kunna underlätta implementeringen.
1 Implementeringen syftar i denna uppsats på arbetet med att ”få in” den nya läroplanen i
undervisningen
2. Syfte och frågeställning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka problem och svårigheter som kan uppstå ute på skolorna när regeringen tillsammans med skolverket levererar en ny läroplan och dess kursplaner. Till min hjälp kommer jag titta på tidigare forskning som berör internationella erfarenheter kring implementering. Med fördjupningen i kursplanen i religionskunskap vill jag ta reda på hur implementeringen3 fungerar ute i arbetslivet för att jag i framtiden vid kommande läroplaner och kursplaner ska kunna vara förberedd.
Till hjälp för att nå mitt syfte kommer uppsatsen baseras på följande problemställningar:
1. Hur arbetar skolor med implementeringen av ny kursplan?
2. Vad är det internationella perspektivet kring implementeringsarbetet? 3. Vad finns det för problematik kring implementering av ny kursplan?
4. Vad kan skolor respektive skolverket förändra för att underlätta implementeringen?
3. Forskningsläget
Det har gjorts flera olika undersökningar eller studier kring implementering av nya kursplaner och läroplaner. Även om dessa inte riktar sig till religionsämnet är det samma process som alla lärare går igenom, oavsett ämne. En del av kommande undersökningar visar även på förändringsprocesser utan en ny läroplan/kursplan. Anledningen att jag även tar med dessa i beräkning är eftersom en ny läroplan är en sorts förändringsprocess men behöver inte vara den enda och det är därför viktigt att visa på hur andra skolor i världen gör.
Forskningen kring implementeringsproblematik i Sverige verkar vara bristfällig. Däremot finns det en statlig utredning av Anita Ferm, f.d. utbildningsdirektör, som utreder problematiken kring implementeringen av nya läroplanen på gymnasiet.
Utredningen är gjord av Statens offentliga utredningar, SOU. Utredningen är en analys av gymnasieskolan, framförallt för att Ferm anser att alla ska kunna få en likvärdig
gymnasieutbildning oavsett var man befinner sig i landet, att gymnasieskolans
undervisning ska ligga på en generell nivå genom hela landet. Inte otippat visar det sig att läroplanen är en del i ambitionen att göra gymnasieskolan generell och Ferm tar upp problematiken kring implementeringen av läroplanen:
Tidigare reformer har kritiserats för brister i implementeringen. Därför anser jag att det denna gång är betydelsefullt att tidigare erfarenheter ligger till grund för ett gott genomförande. Inte minst Skolverkets erfarenheter från arbetet med att implementera den sedermera återkallade gymnasieför- ändringen Gy 07 bör vara av stor betydelse.4
Ferm skriver vidare:
En lyckad implementering bör präglas av ett öppet arbetssätt där de berörda kontinuerligt görs delaktiga i det förändringsarbete som pågår. Det handlar både om att ge information om de pågående förändringarna och att ta emot synpunkter inför och under arbetet. Alla berörda grupper ska, enligt min uppfattning, involveras tidigt och finnas med i hela
implementeringsprocessen.5
Implementeringen av kursplaner är inte bara ett svenskt fenomen utan någon som många länder arbetar med. Därför har jag även valt att ta del av andra länders erfarenheter. Ian Spurway Ginns och Stephen J. Norton, vid Queensland University, skriver i artikeln
Can twenty years of technology education assist ´grass roots´syllabus implementation?
att det stora problemet är att den förändring som sker genom en ny kursplan eller läroplan måste ha mycket stöd och underlag kring hur det ska fungera för att det ska kunna
möjliggöras.6 Deras undersökning är gjord i Queensland, Australien, med syftet att undersöka introduktionen av den nya kursplanen i teknik och ta reda på vilka problem som lärarna måste ta sig an gällande implementeringen.7 Vidare diskuterar författarna hur viktigt det är med den positiva synen på en ny kursplan och även positivitet kring att man som lärare faktiskt klarar av implementeringen. Författarna skriver att det möjligtvis kan vara så att lärarna var så positiva tack vare att de hade en bra och positiv rektor med bra ledaranda som hela tiden hjälpte till att sträva efter implementeringen. I deras resultat syns det också att det var tack vare ledarskapet från rektorn som gjorde det möjligt att implementera kursplanen så bra och effektivt som de gjorde.8
En liknande undersökning har gjorts på Irland. Ann MacPhail, från University of Limerick, och John Halbert, från National council of curriculum and assessment, har undersökt implementeringen av en reviderad kursplan i idrott för yngre som så
småningom ska leda till en reviderad kursplan även till äldre. 9 Deras undersökning visar
att ett väsentligt problem med implementeringen av den reviderade kursplanen är att de redan har en läroplan/kursplan som är överfylld och att det även finns andra krav som måste uppfyllas i klassrummet och på skolan vilket resulterar i att det finns för lite tid för både lärare och rektorer att fullborda implementeringen. Ett problem i Irland var också att schemat för eleverna var fullt. Eleverna kan utifrån vissa regler själv välja vilka ämnen de
5 Ferm, A 2008 s. 616
6 Ginns, Norton, McRobbie, Davis 2007 s. 15 7 Ginns, Norton, McRobbie, Davis 2007 s. 4 8 Ginns, Norton, McRobbie, Davis 2007 s. 13 & 17 9 Halbert & MacPhail 2005 s. 1
ska läsa och idrottens problem är att det inte är direkt populärt. Implementeringen blir svår om man inte kan få ihop klasser till ämnet. 10
Båda dessa föregående artiklar skriver att nya kursplaner är till för att förändra och förbättra utbildningen och skolan. I Teacher development and educational change:
empowerment through structured reflection, av Anne Ryan från Marino Institute of
education, kan man läsa om hur lärare, skolpersonal och elever kan förändra utbildningen på skolan, inte tvunget med hjälp av en ny kursplan. Hennes undersökning är också gjord på Irland under ett år i grundskolan.11 Förutom intervjuer och enkäter innehåller
undersökningen även ritade bilder som deltagarna har fått rita på hur
klassrumssituationen ser ut.12 Ryan diskuterar vidare att lärarna fann bilderna hjälpfulla eftersom det gav dem en chans att ta ett steg tillbaka och tänka på sina roller som lärare och att få ett utifrånperspektiv. Eftersom många av lärarna i undersökningen har arbetat som lärare i ca 16 år menade de att de oftast var så inne i sin roll som lärare att de tidigare inte tagit sig tiden att reflektera kring sin roll, arbetet bara flöt på.13
”The process of structuring reflection through image, empowered teachers, enabling them both express and gain control over the highly powerful, personal, practical knowledge and attendant problem-setting and role-framing processes implicit in their professional actions.”14
Förutom artiklar har det också skrivits en del böcker kring utveckling av skola och religionsämnet, många gånger kopplat till läroplan och kursplan.
I The new meaning of educational change, av Michael G. Fullan, dekan på utbildningsfakulteten på universitetet i Toronto, kan man läsa om olika sorters
förändringar man som lärare kan göra för att utveckla skolan och lärandesituationen, både genom kursplaner men också genom olika klassrumstekniker och resultatanpassade
10 Halbert & MacPhail 2005 s. 10 11 Ryan, A 2005 s. 3
12 Ryan, A 2005 s. 7 13 Ryan, A 2005 s. 16 14 Ryan, A 2005 s. 17-18
lärandesituationer.15 Fullan skriver att implementering av nya kursplaner ofta inte sker trots att det finns behovet för det. Problemet ligger i att kursplanen blir utdelad och sedan är det upp till lärarna att lyckas med något helt nytt utan större förklaring.16
Figur 117
Figur 1 visar en skiss på vad Fullan menar är de faktorer som samverkar för att göra implementeringen möjlig. Nedan finns en kort förklaring för faktorerna:
1. Need: Nödvändigheten av en ny kursplan/ny förändring och behovet av att lärarna måste möta nödvändigheten av en utveckling.
15 Fullan, M 1991 s. 8 16 Fullan, M 1991 s. 65
17 Kopia på Fullans implementeringsfigur hämtad från
2. Clarity: Handlar om mål och resurser. Detta kan vara en svår faktor då många förstår att det behövs en förändring och många vill ha en förändrad kursplan men få av dessa är medvetna om vad de som lärare måste förändra för att det ska bli en möjlighet. 3. Complexity: Komplexiteten handlar i detta fall om svårigheten kring individuellt
ansvar för implementeringen.
4. Quality/Practicality: Karaktären och det praktiska kring implementeringen. Denna faktor påverkar och påverkas av de ovanstående.
5. District: Här handlar det om olika skolområdens historia kring förnyelse och hur det har upplevts av lärarna. Minns lärarna arbetet med förnyelse som jobbigt, omöjligt och negativt blir det svårt att få dem motiverade ännu en gång. Om de däremot minns det som positivt blir det lite lättare.
6. Community: Samhället kan spela roll i hur lätt/svår implementeringen blir. Precis som i ”District” spelar det också roll hur samhället ser ut där skolan finns. Både vad gäller möjligheter för hjälp och kommunikation med andra skolor/skolverk men också hur pass ”svårt” samhälle eleverna lever i eftersom detta kan göra att det inte finns tid till annat än att hjälpa och guida eleverna i livet.
7. Principal: Rektorn är oftast den som indikerar resten av skolpersonalen om förnyelsen är att ta på allvar eller inte. Rektorns roll som ledare är enligt Fullan dock inte
speciellt guidande eller upplysande. Vidare skriver han att även om vissa
undersökningar visar att rektorn inte tar så stor roll i implementeringen visar andra att rektorns ledarskap kan vara av största väsentlighet för att på igenom
implementeringen eftersom han eller hon då stöttar lärarna i arbetet.
8. Teacher: Lärare kan på olika sätt samarbeta kring implementeringen men när det kommer till den sista slutklämmen på att få implementeringen att fungera står läraren ensam.
9. Government and other agencies: Här gäller det statliga och kommunala
regeringsorgan, som exempelvis skolverket i Sverige. Fullan skriver att det största problem han stött på i Canada är att den statliga organisationen och de mindre kommunala organisationerna och slutligen skolorna inte vet hur de ska upprätta en processuell kommunikation. Istället blir det så att statliga organ är allt för påverkade
av politik och ”skapar” något som de på skolorna och kommunerna ska kunna förverkliga. 18
Fullan avslutar med att diskutera framtiden kring utbildningsförändringar och menar på att vi (alla inom skolvärlden) lika bra kan göra det bästa av situationen eftersom
förändringar alltid kommer att ske, de är svåra att undvika.19
En antologi som tar upp liknande saker som Fullans är Improving schools and
educational systems. Detta är en antologi som är uppdelad i olika kategorier, varje kapitel
skrivet av en ny författare/skribent. Redaktörerna Alma Harris, dekan på
lärarutbildningen i Warwick, och Janet H. Chrispeels, professor i utbildningsstudier, skriver i inledningen att antologin är en sammanslagning på olika sorters
utbildningsförändringar som har blivit framgångsrika av olika anledningar, för att på så sätt informera omvärlden om hur man lyckas med förändringar inom skolvärlden.20 Antologin tar upp olika scenarion som inträffat vid olika tider och i olika delar av världen. Man kan läsa om 10 års försök till förbättring genom MSIP, The Manitoba
School Improvement Program. MSIP är ett nätverk av olika ”secondary schools” (elever i
åldern 11-18) som tillsammans hjälper varandra att förbättra. Inom detta nätverk finns ett utsett sekretariat som ska kunna hjälpa skolorna, eller framförallt de elever som behöver extra hjälp, istället för att se dessa elever som ett problem. MSIP är ett självständigt, ideellt företag som samarbetar med skolorna för att förbättra elevernas lärande. Detta sekretariat Med andra ord är MSIP till för att göra det som skolorna annars kanske inte hade hunnit med. 21
Antologin tar också upp andra sorters projekt såsom The high reliability schools
project. Detta projekt har sitt ursprung i att man kan se att en skolreform behövs, oavsett i
vilket land man tittar. Författarna skriver att olika regeringar har räknat ut att det finns ett samband mellan individuella inkomster/BNP och invånarnas utbildningsnivåer.22 High
reliability schools, HRS, är en del av high reliability organizations, HRO, som arbetar med människor vid katastrofer.
18 Fullan, M 1991 s. 68-80 19 Fullan, M 1991 s. 345
20 Harris, A & Chrispeels, J 2006 s. 3
21 Earl, L, Torrance, N & Sutherland, S. 2006 s. 109-112. För mer info se. www.msip.ca 22 Reynolds, D, Stringfield S & Schaffer, E. 2006 s. 56
Det som förenar kapitlen i antologin är att de finns där för att informera alla andra om hur man kan gå tillväga för att förbättra skolan och elevers utbildning. Precis som Anne Ryans artikel ovan behandlar denna bok förändringsprocesser som inte behöver innebära en ny läroplan/kursplan utan ger exempel på hur man kan förbättra skolan utan att behöva få en ny kursplan. Redaktörerna tipsar läsaren om att skolorna vinner på att staten/regeringen ser till att skolor från olika stadsdelar samarbetar och utbyter idéer. De menar att man i varje land bör skapa ett nätverk åt alla skolor för kommunikation och vägvisning.23
Den sista antologin jag nämner i detta kapitel berör frågor gällande utbildningar inom religion. I Issues in religious education får man ta del av olika karaktärer av
religionsundervisning inom läroplanen. Det kapitel som berör mitt ämne är skrivet av Jan Thompson, OFSTED inspektör och författare till undervisningsböcker i religion. Hon skriver om valet av oberoende inspektioner vid förbättring av undervisningen och nämner OFSTED, Office for standards in education, som finns med syftet att förbättra genom inspektioner.24 Några av punkterna som inspektörerna ska gå igenom är:
1. Utvärdera undervisningen objektivt 2. Rapportera om det ärligt och rättvist
3. Göra allt man kan för att undvika stress kring besöket 4. Kommunicera med personal på ett produktivt sätt
Thompson skriver också att eftersom religionsundervisande lärare ska ha stor empati borde de också göra ett försök till att förstå inspektörernas parti.25 Inspektörerna har olika delar att gå igenom vid inspektion. Som lärare är det bra att ge inspektörerna de dokument som efterfrågas och ge dem den informations som behövs kring din
undervisning så att de kan ha en bättre förståelse. Inspektörerna intervjuar ämneslärare och dessa måste i sig veta vad som pågår kring sitt ämne under hela skolgången.
Inspektören sitter sedan med och observerar undervisningen i klassrummen, ungefär 60 % av inspektionen innebär observationer. Det görs också en granskning kring arbetet på skolan. Detta görs bland annat med hjälp av att inspektören får tillgång till elevers
23 Harris, A & Chrispeels, J 2006 s. 304 24 Thompson, J 2002 s. 71
prestationer genom läsåret, därför är det viktigt att som lärare kunna tillgodose detta. Slutligen görs det en rapport kring vad inspektionen har resulterat i. 26
Thompson skriver dock att inspektionerna inte kan förbättra skolan och
undervisningen ensamt, det är lärarna som förbättrar skolan. Detta innebär att för att det ska fungera med inspektioner måste inspektörerna och lärarna arbeta tillsammans för att få fram ett resultat från inspektionen så att de vet hur de ska gå vidare.27
Med denna tidigare forskning som grund går jag nu över till min egen undersökning för att se om det finns några likheter eller skillnader kring implementeringsprocessen.
26 Thompson, J 2002 s. 77-83 27 Thompson, J 2002 s. 84
4. Metod
4.1 Kvalitativ undersökning
För att genomföra denna typ av undersökning kan man använda sig av olika metoder. Det som avgör metoden är syftet med undersökningen. Hade mitt syfte varit att ta reda på exempelvis hur många som upplever problem med implementering hade en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter kunnat vara lämplig.
Kvalitativa intervjuer gör det möjligt för mig att få en djupare syn i lärarnas
situation kring implementeringen. Det gör att jag kan skapa en bättre förståelse kring hur de arbetar med implementering, vilken hjälp de får och hur de tänker kring framtida arbeten med nya läroplaner och kursplaner.
Forskningsintervjuer gör det möjligt att ”[…] förstå ämnen från den levda
vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv.”28 En forskningsintervju ska nästan
kunna upplevas som ett vanligt samtal kring två människor. Intervjuerna som görs är halvstrukturerade, vilket innebär att det finns en intervjumall som följs men intervjun har också möjlighet att utvecklas eftersom svaren från intervjupersonerna ibland bidrar till följdfrågor för att få en bättre förståelse. ”En sådan intervju söker erhålla beskrivningar av intervjupersonens levda värld utifrån en tolkning av innebörden hos de beskrivna fenomenen.”29 Det man dock ska tänka på är att även om man vill hålla en öppen dialog med intervjupersonen ska man som intervjuare ändå alltid försöka hålla sig till
intervjuguiden så att samtalet inte avviker från sitt syfte. Det är däremot viktigt att om man som intervjuare är tveksam till hur intervjupersonen menar i sina svar måste man be hen att förklara så att jag som intervjuare inte lägger några egna antaganden bland svaren.30
28 Kvale, S & Brinkmann, S 2009 s. 39 29 Kvale, S & Brinkmann, S 2009 s. 43 30 Silverman, D 2011 s. 157-161
När man skapar intervjuguiden ska man också noga fundera ut vilka frågor som ska ställas och försöka undvika frågor som kan besvaras med ett ja eller ett nej. För att få ett långt svar behövs en öppen fråga och det är viktigt att inte ”lägga svaren i
intervjupersonens mun”, dvs. att inte ställa frågor som ”Jag tycker såhär, håller du med?”.
31
4.2 Urval och forskningsetik
Undersökningen är gjord på intervjuer med åtta olika lärare, alla undervisande i religionsämnet. Dessa åtta lärare arbetar på två olika skolor och har arbetat olika länge inom ämnet. Det är viktigt att tänka på de forskningsetiska regler som gäller vid en samhällsvetenskaplig forskning. Därför är både skolor och lärare behandlade anonymt i denna uppsats och kommer istället att benämnas med siffror respektive bokstäver. Jag kommer även använda ordet hen istället för han/hon och henem istället för honom/henne, för att ytterligare försvåra identifieringen av intervjupersonerna och för att inte lägga någon värdering i genusfrågan. Intervjupersonerna har också blivit informerade om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan om och när de vill. De har också fått informationen om att de insamlade uppgifterna kommer att förstöras när arbetet är slutfört.
Skola 1 är en skola i en kommun i Skåne. Kommunen har ca 30 000 invånare varav en tredjedel bor i tätorten. Skola 1 är en skola som undervisar årskurs 7-9 och har ca 300 elever. På skola 1 arbetar lärare A1, som har undervisat i religion i 12 år, lärare B1, som har undervisat i religion i 2 månader, lärare C1 som har undervisat i religion i 16 år samt lärare D1 som har undervisat i religion i 5 år.
Skola 2 är också en skola i en kommun i Skåne. Denna kommun har ca 25 000 invånare varav 15 000 av dem bor i tätorten. Skola 2 undervisar årskurs 6-9 och har ca 500 elever. På skola 2 arbetar lärare A2, som har undervisat i religion i 34 år, lärareB2, som har undervisat i religion i 12 år, samt lärare C2, som undervisat i religion i3 år.
4.3 Genomförande och komplikationer
Första steget i intervjuprocessen var att ta kontakt med skolornas rektorer. Trots att det inte var dessa jag skulle intervjua och trots att skolorna är anonyma ville jag ändå ha rektorernas godkännande kring undersökningen innan jag började.
Andra steget var att ta kontakt med lärarna för att informera om mitt syfte och ta reda på om de kunde tänka sig att ställa upp i min undersökning. En komplikation som uppstod var att det var svårare att få tag på lärare än vad jag trodde. Alla svarade inte på mejl i tid och de hade inget nummer jag kunde ringa för att nå dem. Istället fick jag kontakt med en av lärarna, bokade tid med henem och väl på plats försökte jag boka tider med resterande lärare.
Innan det var dags att genomföra intervjuerna fick intervjupersonerna ta del av min intervjuguide så att de kunde känna sig förberedda inför vårt möte.32 Intervjupersonerna blev också informerade om att min intervju är halvstrukturerad och att jag kan fråga frågor som inte finns med på guiden om jag upplever det som nödvändigt.
Ett ytterligare problem som uppstod var att intervjuerna blev kortare än väntat. Trots att intervjuguiden innehåller öppna frågor blev många av svaren korta och jag var tvungen till att ställa en del följdfrågor. Med många av lärarna märkte man också att de var stressade, de ville ställa upp men kände nog egentligen inte att de hade tid. En lärare som jag skulle intervjua valde att hoppa av undersökningen tre dagar innan hen skulle bli intervjuad.
När man gör intervjuer ska man tänka på att det är tidskrävande. Om man skulle anteckna all information från intervjun måste man dels räkna in tiden för det i intervjun men man måste också tänka på att minnet bleknar efter varje timme som får efter
intervjun. Om intervjun ska behålla sin trovärdighet är det därför viktigt att på något sätt memorera intervjupersonens svar direkt.33 Intervjuerna har därför blivit ljudinspelade för att underlätta arbetet. Eftersom de har spelats in har jag inte behövt sitta och anteckna allt de säger utan har istället kunna lägga fokus på att få samtalet flytande och vara
32 Se Bilaga 1 för intervjuguide 33 Ejvegård, R 2009 s. 52
uppmärksam på intervjupersonens svar. Däremot är det också viktigt att poängtera att intervjupersoner kan bli nervösa eller obekväma med att bli inspelade och detta kan påverka deras intervjusituation.34 Ljudfilerna kommer att förstöras så fort uppsatsen är klar och filerna inte längre behöver användas.
4.4 Validitet och reliabilitet
Inspelningen av intervjuerna gynnar reliabiliteten eftersom intervjupersonernas svar då registreras exakt. Inspelningarna gör också att jag som gör undersökningen kan ta den i repris så pass många gånger att jag känner att jag kan försäkra mig om att jag uppfattat svaren korrekt.35
Att bedöma validiteten är svår. Min bedömning är att intervjuerna höll sig till det som de var avsedda för från början. Alltså mäter jag det jag avsett att mäta.36 Detta
handlar enbart om de två skolor och de lärare jag undersökt.
34 Ejvegård, R 2009 s. 52
35 Patel, R & Davidson, B 2003 s. 101 36 Kvale, S & Brinkman, S 2009 s. 264
5. Empiri
5.1 Kursplaner i Religion – en jämförelse mellan Lpo 94
och Lgr 11
5.1.1 Syftet
Syftet i kursplanen för religionskunskap skiljer sig inte mycket mellan Lpo 94 och Lgr 11. Religionskunskapsämnets syfte kan sammanfattas med att eleverna ska utveckla en förmåga att förstå och reflektera över sig själv och andra. Eleven ska kunna diskutera och utveckla sin förmåga kring existentiella frågor och trosfrågor och göra detta med hjälp av en större kunskap kring kulturen inom olika livsåskådningar. Eleven ska skapa en
förståelse för hur människor tänker och handlar i sina liv och bemöta olika uppfattningar med tolerans så att eleverna ska kunna lära sig att bemöta främlingsfientlighet.
Religionsämnet ska också bidra till fördjupade kunskaper kring demokratiska värden samt miljö-, jämställdhets- och fredsfrågor. Syftet är också att eleverna ska skapa en förståelse kring hur kristna traditioner har påverkat vårt samhälle och de värderingar som vi har i Sverige.
Nytt med syftet i Lgr 11 är att källkritik finns med. Eleverna ska lära sig ”[…] hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra
livsåskådningar.” 37 Nytt är också att syftet kring att utveckla kunskaper om olika
livsåskådningar har utvecklats till hur livsåskådningarna ser på ”[…] frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer.”38
5.1.2 Ämnets karaktär/centralt innehåll
37 Kursplan för Religionskunskap ur Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 2011 s. 1 38 Kursplan för Religionskunskap ur Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 2011 s. 1
I årskurs 7-9 ska religionsämnet innehålla vissa delar. Elevernas ska få kännedom om kristendomens tankegångar och dess tre inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi. De ska också få lära sig om de olika världsreligionerna: islam, judendom, hinduism och buddhism och få ta del av dess historia, bruk och olika tolkningar. Religionsämnet ska också ta upp nya religiösa rörelser och nyreligiositet. I årskurs 7-9 ska man som lärare i religionskunskap undervisa eleverna kring olika religiösa samband och sambandet mellan religion och samhälle, exempelvis genom aktuella politiska skeenden. Meningen med livet, kärlek och sexualitet är en del av ämnet precis som olika riter, etik och moral. Skillnaden mellan kursplanerna är att det i den senaste visar att de olika livsfrågorna som finns ex. meningen med livet, kärlek och sexualitet ska diskuteras kring hur det skildras i populärkulturen. Populärkulturen är inte nämnd i 1994 års
kursplan.
5.2 Eventuella hjälpmedel som finns att tillgå
5.2.1 Lpo 94
Som hjälp för de undervisande lärarna i Lpo 94 fanns det ett kompendium med kommentarer kring läroplan, kursplaner och betygskriterier som hette Grundskola för
bildning. Denna utgavs 1996 av skolverket som ett komplement till kursplanerna.
Kompendiet innehåller förutom kommentarer till läroplanen också lite riktlinjer till kursplanerna och betyg/bedömning. Exempel på vad kompendiet tar upp gällande
kursplanerna är: ”Mål att sträva mot anger de kvaliteter undervisningen skall utveckla hos eleverna. De är vida och skall inte sätta någon gräns för elevens kunskapsutveckling.”39 Det står också att kursplanerna anger ämnets kärna, diverse begrepp och teorier och frågeställningar. Däremot anger de inte arbetssätt eller stoff utan detta ansvar ligger hos läraren att tillsammans med eleverna skapa arbetsmetoder.40
39 Grundskola för bildning s. 15 40 Grundskola för bildning s. 15
”Läroplan och kursplaner fungerar inte som instruktionsböcker för arbetet i skolan. De förutsätter att det finns en verksamhet och lärare som tänker om denna verksamhet relativt självständigt eller oberoende av styrdokumenten, dvs. lärare som har en
professionell tolkningsbas.”41 Vidare står det att de mål som skolan skall sträva efter inte innehåller hur arbetet skall läggas upp utan syftar på att det ska finnas lärare som vet hur målet kan förverkligas.42
5.2.2 Lgr 11
Av det jag kan hitta på skolverket finns det, än så länge, inte så mycket hjälp att tillgå. Det finns ett så kallat bedömningsstöd för SO, samhällsorienterade ämnen, i årskurs 7-9. ”För närvarande finns det stöd för bedömning i ämnena samhällskunskap och historia. Under hösten 2012 publiceras nya bedömningsstöd i religionskunskap och geografi. Dessutom kommer det befintliga bedömningsstödet i historia att kompletteras med ytterligare material.”43 Stödet i samhällskunskap har de däremot tagit bort för revidering.
Bedömningsstödet i historia är en utvecklad uppgift som man kan göra med eleverna. Till detta finns det material för lärarna med information om tillvägagångssätt, elevstöd och bedömning.
I religionskunskap finns det däremot fortfarande ingen hjälp för lärarna som detta läsår ska sätta betyg i ämnet inom Lgr 11, det står att det ska komma hösten 2012.44
5.3 Intervjuerna
Nedan följer en redovisning av de svar som intervjupersonerna gett. För att underlätta disponeringen är det indelat i kategorier samt även under varje skola för sig.
41 Grunskola för bildning s. 17 42 Grundskola för bildning s. 18 43 http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod/grundskoleutbildning/7-9/2.2975 2012-10-16 44 http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod/grundskoleutbildning/7-9/2.2975/religionskunskap-1.175164 2012-10-16
5.3.1 Arbetet med kursplan och läroplan
5.3.1.1 Skola 1
Lärare A1 säger att hen med två andra lärare på skolan är utsedda till nyckelpersoner i arbetet med den nya läroplanen. Dessa ska fungera som stöttepelare i arbetet med att den nya läroplanen så snabbt som möjligt ska implementeras. Läroplanen arbetar de med tillsammans hela skolan med hjälp av en konsult som hjälper dem i arbetet med
implementeringen och som finns där med tips och idéer. Lärare A1 menar att arbetet med kursplanen har kommit så långt att de har börjat förstå hur kursplanen är uppbyggd. Vidare säger hen att SO-lärarna kommer få göra om kursplanerna till sina egna genom att bryta upp dem lite så att de får med allt i det centrala innehållet genom att dela upp det i årskurserna. De kommer i ämneslag tillsammans tolka och skriva terminsplaneringar som alla SO-lärare ska följa.
Lärare B1 har inte riktigt hunnit uppleva implementeringsarbetet på skolan då hen inte arbetat som lärare där mer än två månader. B1 har varit med på ett möte där de diskuterat den nya läroplanen utifrån alla ämnen.
Lärare C1 säger att arbetet framförallt läggs i diskussioner i ämneslagen. Hen berättar vidare att de också har haft en träff med en annan skola i kommunen, som sägs ha kommit lite längre i implementeringen, för att utbyta idéer.
Lärare D1 säger att de just nu arbetar med kursplanerna i ämneslaget genom att revidera kursplanerna för att lista ut vilka delar ur det centrala innehållet som ska tas upp i de olika årskurserna samt vilka kunskapskrav som ska behandlas i olika arbetsområden. Lärare D1 berättar om en utbildningssatsning som gjorts på skolan. Läroplanen arbetar de tillsammans på hela skolan med hjälp av en utbildningssatsning där rektorn har hyrt in en konsult från Hippocampus AB som ska hjälpa skolans lärare med implementeringen.45 Denna utbildningssatsning sker mestadels på utsatta studiedagar som fanns i juni och augusti i år och kommer även finnas i december. Ibland sker arbetet med konsulten även utanför arbetstid på onsdagar och då får lärarna i så fall kompledigt för det en annan
gång. Vidare säger han att deras skola också har tre utsedda lärare som, tillsammans med rektor, är skolutvecklare. Skolan har då hyrt in hjälp från RUC, regionalt
utvecklingscentrum, via Malmö Högskola.46 Dessa ska bland annat göra
klassrumsobservationer och titta på detaljerade pedagogiska planeringar för att granska hur Lgr 11 syns i dessa.
5.3.1.2 Skola 2
Lärare A2 berättar att man har satsat på en samordning mellan olika skolor i kommunen. Tyvärr har det uppstått lite problem då skola 2 undervisar i årskurs 6-9 men de andra skolorna undervisar i årskurs 7-9. Möjligtvis ska årskurs 6 tas bort från skola 2 i
framtiden. Skola 2 arbetar också med kursplanen i religion tillsammans med ämneslaget. På skola 2 ligger ansvaret mycket mer i ämneslaget respektive arbetslaget. Det läggs ganska lite tid på implementeringen av läroplanen hela skolan gemensamt, istället får de arbeta med detta i olika arbetslag. Lärare A2 berättar att det finns nyckelpersoner på skolan som ska arbeta med läroplanen och sitta med på möten med andra nyckelpersoner osv. Däremot har många av dessa hoppat av då de inte känner att de har tid.
Lärare B2 säger att de sitter och arbetar med läroplanen i ämneslaget genom att dela in det centrala innehållet i de olika årskurserna. I ämneslaget har de också tillsammans tillverkat matriser och gjort lokala pedagogiska planeringar.
Lärare C2 säger att kommunen har haft en plan och har då valt ut nyckelpersoner i varje ämne som har fått gå på olika utbildningar. Dessa personer har sedan haft ansvar för att hålla i vissa möten på skolan och varit ledare i olika övningar och liknande. Lärare C2 berättade också att nästan alla lärare på skolan valde att träffas en timme extra varje vecka förra terminen för att tillsammans arbeta med implementeringen, göra lokala pedagogiska planeringar osv. men hen tycker inte att man kommer så långt på en timme i veckan. Kommunen har också ordnat träffar där alla lärare i kommunen träffas ämnesvis och gör olika saker.
5.3.2 Problem med implementeringen
5.3.2.1 Skola 1
Av intervjuerna förstår man att det finns en del problem som kan uppstå när man ska implementera en ny kursplan.
Lärare A1 menar att det svåraste med implementeringen är de mentala kartorna som alla lärare har på hur hens undervisning ska se ut, vad eleverna ska göra och hur det ser ut på en terminsplanering. ”Varje lärare har sin egen bild av hur de tycker att en
klassrumssituation ska vara, hur ämnet ska vara upplagt och hur en skola ska fungera. De här mentala kartorna som alla har, vissa har det mer vissa har det lite mindre, vissa har jättehöga murar, andra har väldigt flexibla och kan verkligen ändra sig, det är de svåraste att ändra.”47 A1 säger också att det har blivit lättare för henem denna termin då hens undervisningstimmar har blivit färre jämfört med tidigare år. Hens undervisningstimmar är nu 22 stycken 40-minuters lektioner i veckan vilket har gjort att det faktiskt finns tid över för att kunna planera undervisningen utifrån Lgr 11. A1 önskar att usken, den undervisningsskyldiga tiden, kom tillbaka, då man som lärare bara behöva undervisa ett visst antal timmar för att man skulle kunna ha resterande tid till planering.
Lärare B1 säger att trots att hen är ny på skolan och inte arbetat med
implementeringen så märker hen på sina kolleger att det är jättesvårt med det nya betygssystemet osv. B1 har själv ingenting att jämföra med då hen inte arbetat med den gamla läroplanen, Lpo 94, vilket i detta fall kan vara till en fördel. B1 säger också att ett problem är att lärare just nu måste tolka kursplanerna eftersom de inte är självklara och ger exemplet på hur man ska kunna veta vad grundläggande kunskap innebär.
Lärare C1 arbetar på som vanligt då hen inte tror att den nya läroplanen kommer ”slå igenom” och menar också att Lgr 11 bara är en förlängning av Lpo 94 vilket gör att hen kan fortsätta i samma spår som tidigare. Ännu ett problem är också att deras
läroböcker som de använder sig av är uppbyggda kring den gamla läroplanen. Lärare C1 säger att förståelsen för kursplanen är ett stort problem, speciellt den målstyrda biten.
Problemet är att alla tolkar kursplanen olika. Vidare uttrycker Lärare C1 att kursplanen inte utvecklar skolan något speciellt.
Lärare D1 säger att ett stort problem är att de inte har läroböcker som är anpassade till den nya läroplanen. Hen menar att eleverna är så vana vid att arbeta utifrån boken att det är omöjligt för lärarna att bryta ifrån det och göra något annat. Lärare D1 säger också att det är ett problem i att det finns en stor brist på hjälp från skolverket. När det kommer till nya mål och nya punkter i det centrala innehållet i en kurs menar samtliga lärare att det såklart är olika från person till person. Vissa har lättare för att implementera nya ämnen medan andra har lite svårare. Däremot tycker lärare D1 att det borde finnas någon form av fortbildning till de som tycker att de inte behärskar det nya innehållet i
kursplanen.
5.3.2.2. Skola 2
Lärare A2 menar att problemet med implementeringen är att det inte finns någon tid för att kunna arbeta in den nya läroplanen. ”Lägger man till något, måste man ta bort
något.”48 De ska lyckas med implementering av en ny läroplan, samtidigt som de har lika många lektioner att planera som tidigare, de måste upprätthålla föräldrakontakten
samtidigt som de ska hålla i alla utvecklingssamtal. Frågan är när de ska ha möjlighet att faktiskt inrätta alla deras lektioner utifrån Lgr 11.
Lärare B2 säger att det är ett problem att få eleverna att förstå vad som gäller med den nya kursplanen/läroplanen. Hen menar att eleverna fortfarande är så inne på att svarar man rätt på en fråga så är det rätt, vilket inte är hela grunden i de nya kursplanerna. Ett annat problem är att den hjälp som finns från skolverket är för mycket. Har man en fråga så får man ett svar på 100 sidor. Med tanke på att tiden redan är otillräcklig finns det inte en chans att ta sig igenom den hjälp som finns, trots att den hjälp som finns säkerligen är väldigt bra. Lärare B2 säger också att ett problem är att den planering man har bakom sig som man arbetat med i flera år nu inte längre är lika användbar. Lärare blir tvungna att tänka om och i så fall förändra sina gamla planeringar till det nya i kursplanen.
Lärare C2 tycker att ett problem är att de inte fått mycket hjälp från skolverket och menar att lärare i andra ämnen, exempelvis svenska och slöjd, har fått mer hjälp med färdiga matriser och liknande. SO-lärarna har fått tillverka dessa själv. Men det största problemet är tid. Lärarjobbet handlar om mycket annat så även om implementeringen har varit prioriterad kan man inte bortse från andra arbetsbördor.
5.3.3 Eventuella förändringar för att underlätta
5.3.3.1 Skola 1
När det kommer till om lärarna vill ha en eventuell förändring kring implementeringen har de lite olika svar.
Lärare A1 tycker att skolverket skulle gått samman med riksdag och regering för att säga att nu har vi gjort en ny läroplan, hur kan vi tillsammans vidareutveckla arbetet för att underlätta för skolorna? A1 säger också att hens stora kritik mot att genomföra en ny läroplan är att man inte bara kan lägga någonting på det som redan finns utan att ta bort något. Man måste se en helhet på hur det ska fungera.
Eftersom lärare B1 inte varit med om någon tidigare implementering är det svårt att säga om det görs rätt eller fel nu och B1 känner att det läggs tid på implementeringen på skolan.
Lärare C1 söker efter en centralisering kring arbetet med implementeringen. Nu kommer läroplanen från staten, men sedan kommunaliserar arbetet och då missar vi samarbetet. ”Såhär ska ni göra...” hade behövts.
Lärare D1 tycker att med en ny läroplan och dess kursplaner ska det också komma en kvantitet med lektionsplaneringar kopplade till centralt innehåll och till de
kunskapskrav som finns. Den nya läroplanen är inte möjlig att genomföra om det är så fritt i planering och genomförande som det alltid varit tidigare. Istället borde skolverket annonsera ut lärartjänster på arbetsförmedlingen och skapa ett forskningsteam som tillsammans ska bygga upp ett register av färdiga planeringar med stöd för bedömningen till betygskriterier och exempel på hur uppgifterna ska utföras för att exempelvis få
betyget A. Detta hade också resulterat i att alla, oavsett vilken skola du går på och i vilken kommun du bor i, hade fått en likvärdig och generell undervisning i samtliga ämnen.
5.3.3.2 Skola 2
Lärare A2 svar till förändringsmöjligheter är att skolverket och skolorna måste avsätta tid för arbetet om det ska bli möjligt. Hen menar också att arbetet med nyckelpersoner inte heller fungerar eftersom att de måste planera för vikarier då de själv ska iväg på möten och liknande och hela tiden skapar detta mindre och mindre tid.
Lärare B2 tycker att skolverket borde komma med mer koncisa råd som man som lärare faktiskt hinner ta sig igenom. Hen önskar också att det finns mer stöd kring bedömningen hos eleverna. ”Kan man nå ett A i sjuan till exempel?”49 Och hur ska man tänka kring det?
Lärare C2 säger att allting måste bli tydligare och ger en koppling till skolsystemet i Frankrike där det finns färdiga program som lärarna ska följa, alla i en årskurs ska göra exakt likadant alla dagar, alla veckor, under hela året. Lärare C2 menar inte att det ska vara så strängt men att det behövs en skärpning kring vad lärarna faktiskt ska göra. Hen menar vidare att dessa tolkningar som alla gör resulterar i att ett A på denna skola inte betyder detsamma som ett A på en annan skola. Om det inte finns några riktlinjer så kan det gå hur som helst. Lärare C2 säger också att alla dessa kommentarmaterial som finns som skolverket skickar ut kan förenklas om de skrivs så att ”en vanlig människa” kan läsa dem.
5.4 Sammanfattning
Resultatet har visat lite olika sidor och tolkningar kring implementeringsarbetet.
5.4.1 Arbete med kursplan och läroplan
Skola 1 har nyckelpersoner som ska stötta och leda de andra lärarna i arbetet kring implementeringen. De arbetar i ämneslaget när det kommer till kursplanerna och försöker just nu dela upp innehållet i kursplanen för att skapa en förståelse kring vad de behöver göra. Skolan har också satsat på att få hjälp av en utomstående konsult kring arbetet och denna konsult kan hjälpa lärarna och skolledningen på olika sätt både med läroplanen och med kursplanen. Lärare B1 har dock inte fått vara med om arbetet kring
implementeringen än trots att hen jobbat där i två månader.
Skola 2 arbetar enbart utifrån ämneslag vid implementeringen. Några större arbeten där hela skolan involveras finns inte. Däremot har de också nyckelpersoner men det råder delade meningar om hur bra dessa används. Annars är det upp till SO-lärarna att
gemensamt skapa matriser och liknande för att kunna arbeta utifrån Lgr 11.
5.4.2 Problem med implementeringen
Lärarna på skola 1 har olika meningar om vad problematiken är. Förutom den rådande tidsbristen som de alla känner av finns det ytterligare problem. Lärare A1 tror att det största problemet kommer bli att lärare måste släppa de mentala kartor som de har kring hur deras undervisning ska se ut eftersom dessa måste ändras så att de stämmer överens med Lgr 11. Lärare B1 ser inga direkta problem då hen inte har något tidigare att jämföra med men att hen märker att alla tolkar kursplanerna olika, detta med tolkningar är något som Lärare C1 också lyfter fram. Lärare D1 nämner både läroböckerna och bristen på hjälp från skolverket som de största problemen. Detta visar på en spridning kring vilka problem man kan se som lärare.
På skola 2 är de lite mer eniga kring att tiden är den mest relevanta problematiken. Lärare B2 nämner dock liknande problem som Lärare A1, nämligen det här med att lärarna måste tänka om. Lärare C2 lyfter, precis som Lärare D1, fram bristen på hjälp från skolverket.
5.4.3 Eventuella förändringar för att underlätta
De förändringar som lärarna vill nå skiljer sig från person till person, oavsett vilken skola. Att lärarna vill ha mer tid är en självklarhet men lärare A1 och C1 ser ett problem kring hur läroplanerna skapas och att det måste bli en centralisering kring arbetet. Regering, skolverk och kommuner måste samarbeta.
Lärare C1, D1, B2 och C2 vill ha tydligare direktiv av skolverket. De vill ha svar på hur de ska göra och få exempel på hur det ska gå till. Lärare D1 går till och med så långt att hen menar att skolverket borde ha planeringar kopplade till kunskapskrav osv som alla lärare bara kan ta hem på datorn och använda. Hen menar att planeringen numera är för fri för att man ska kunna implementera en ny kursplan och att detta kommer resultera i att elevernas skolgång i landet kommer skilja sig avsevärt mycket.
6. Analys och diskussion
Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur skolor arbetade med implementeringen och vilka problem som kunde uppstå, jag ville också se om det finns några förändringar som kan ske för att underlätta implementeringen och hur den internationella forskningen kring ämnet ser ut. Jag tycker att jag har nått mitt syfte med undersökningen och jag har fått svar på de frågeställningar jag haft.
Att undersöka om hur arbetet med implementeringen fungerar och de problem som finns har varit lärorikt.
Undersökningen visar att skolor arbetar på olika sätt med att implementera
läroplanen och att lärare på samma skola kan ha delade meningar om hur arbetet går till och hur bra det lyckas. Ena skolan lägger stor prioritering på implementeringen och bekostar konsulter och liknande för att få hjälp med arbetet medan andra skolan lägger ansvaret på lärarna i respektive ämneslag.
Det är intressant att lärare C1 inte tycker att kursplanen utvecklar skolan något speciellt eftersom den tidigare forskningen visar på olika exempel på hur man kan utveckla och förbättra en skola utan att för den delen behöva göra en ny läroplan. Ryan tar upp exemplet kring att elever eller andra utomstående har hjälp lärare genom att rita hur deras klassrumssituation ser ut. Detta resulterar i att den undervisande läraren kan se sin lektion utifrån och kunna reflektera mer. Även i antologin av Harris och Chrispeels ges det exempel på reformering av skolor där man kan samarbeta med andra skolor och organisationer.
Jag trodde att någon av lärarna skulle ta upp att de haft inspektioner från
skolinspektionen då jag vet att detta har skett på andra skolor i Skåne men det var ingen som nämnde det i sina intervjuer. Möjligtvis på grund av att de inte kopplar
skolinspektionen till hur de själv arbetar med implementeringen. Som jag nämnde skrev Thomson om inspektioner i England och att dessa ändå inte fungerade utan lärarnas arbete.
Av vad resultatet kan visa saknas det hjälp från skolverket. Det saknas tydliga direktiv på hur undervisningen ska gå till och hur bedömningen ska ske. Som jag visade tidigare så fanns det riktlinjer för lärarna som undervisade i Lpo 94. I Grundskola för
bildning stod det klart och tydligt att arbetsmetoden är lärarens ansvar osv. Något sådant
finns inte än så länge gällande Lgr 11 och många av lärarna menar att det inte går att lägga samma ansvar på lärarna nu som det gjorde då man undervisade i Lpo 94. De menar att om läraren själv ska bestämma vad och hur denne ska undervisa kommer arbetsbördan bli för stor för respektive lärare. Dessutom är det ett problem om lärarna inte haft någon som helst grund för alla målen eller det centrala innehållet i sin egen utbildning. Ska de då lära av varandra eller kommer det finnas någon fortbildning för dem? Jag ser också ett problem kring att de hjälpmedel som finns, kommer så sent, även gällande Lpo 94. Lärarna ska sätta betyg nu och de vet inte hur.
Tiden känns som ett överhängande stressmoment för lärarna, det finns inte tillräcklig tid för allt det som läraryrket innebär samtidigt som de ska lyckas med implementeringen. Precis som Halbert och MacPhail tog upp är detta problemet också synbart i andra delar av världen.
Fullans modell visade hur många olika komponenter som måste samverka för att en implementering ska bli möjlig. Och enligt mitt resultat tycker vissa lärare att just detta är ett problem. Att regeringen och skolverket skriver ner en plan som sedan bara lämnas åt lärarna och skolorna att införa. De vill se ett bättre samarbeta i hela landet med en centralisering kring arbetet, ingen kommun eller skola ska känna sig ensam.
Jag har både som lärarkandidat och som vikarierande lärare varit ute och sett problematiken med egna ögon och även fått känna på den. Arbetet med en
implementering känns ganska överväldigande och jag är rädd för vilka konsekvenserna blir, utbrändhet, stress, sämre undervisning osv. Jag har med denna undersökning insett hur viktigt det är att samarbeta med så många man kan för att jag aldrig ska känna mig ensam i arbetet. Framförallt så att jag inte helt plötsligt står där en dag och det visar sig att jag inte alls arbetar utifrån Lgr 11.
Jag känner själv att många av de svar jag fick från intervjuerna var ganska oväntade. Exemplet som lärare D kan kring att det borde finnas färdiga
och upprörande. Tveksamt för att jag har funderingar kring om alla lärare faktiskt kan undervisa samma sorts lektion och upprörande för att jag känner att lärarna då blir hämmade i sitt yrke. Om man som lärare inte får skapa något själv är det lätt att arbetet inte blir utvecklande och att man därmed tröttnat. Sen ser jag också svårigheter kring vilka som då skulle ta fram dessa planeringar. Vad är det som gör att vissa lärare är kvalificerade till det och inte andra?
Att tidsbristen är så pass stor som resultatet visar var ingen nyhet eftersom det är något jag själv upplevt både på min verksamhetsförlagda tid och som vikare och det känns tyvärr som att tidsbristen alltid kommer vara ett faktum, ny läroplan eller ej.
Resultatet av denna undersökning är för liten för att kunna generaliseras till hela landets situation och ska enbart ses som ett exempel på hur arbetet kan gå till och på vilka problem lärare tycker att det finns. Men bara för att en undersökning är liten betyder det inte att den inte är relevant. Man skulle kunna göra många fler liknande undersökningar med samma omfång och på så vis få en generell syn på landets arbete med
implementeringen. Vill man vidareutveckla min undersökning hade jag också gärna undersökt processen kring att ta fram en ny läroplan och i så fall velat intervjua personer från skolverket och övriga personer som är delaktiga i processen. Vill man sedan dra undersökningen ännu längre och få ännu en synvinkel skulle jag ha kunnat undersöka elevernas syn. Med enkäter hade jag kunnat undersöka hur väl implementeringen är gjord.
Slutsatsen blir att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt men att man inte klarar av att göra det helt ensam. Problematiken kring implementeringen är till största delen att det inte finns någon tid samt att man inte får tillräcklig hjälp från skolverket. Om lärarna fick önska skulle förändringen vara att de skulle få tydligare direktiv kring vad som ska göras samt att någon annan arbetsbörda måste tas bort för att göra implementeringen möjlig.
7. Referenser
Earl, Lorna, Torrance, Nancy & Sutherland, Stephanie. (2006). Changing Secondary Schools Is Hard: Lessons från 10 years of School Imprevement in the Manitoba School Improvement Program. I: Harris, Alma & Chrispeels, Janet H. (Red.)
Improving schools and educational systems. London & NY: Routledge.
Ejvegård, Rolf. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ferm, Anita. (2008). Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Stockholm: Statens offentliga utredningar SOU 2008:27.
Fullan, Michael G. (1991). The new meaning of educational change. London: Cassel. Ginns, Ian Spurway, Norton, Stephen J. McRobbie, Campbell J. & Davis, Robert S.
(2007). Can twenty years of technology education assist ´grass roots´syllabus
implementation? Springer.
Halbert, John & MacPhail, Ann. (2005). The implementation of a revised physical
education syllabus in Ireland: circumstances, rewards and costs. London: Sage.
Harris, Alma & Chrispeels, Janet H. (2006). Improving schools and educational systems. London & NY: Routledge.
High Relibaility Schools. Improving Schools: The high reliability Schools. Finns tillgänglig på Internet:
http://www.highreliabilityschools.co.uk/Shared/ImprovingSchools.aspx (2012-10-29)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
McBeath, Clare. (1997). Curriculum Dissemination: A problematic issue in educational
change. Tillgänglig på Internet: http://www.clare-mcbeath.id.au/pubs/mcbeath97b.html (2012-10-16)
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Reynolds, David, Stringfield, Sam & Schaffer, Eugene C. (2006) The High Reliability Schools Project: Some Preliminary Results and Analyses. I: Harris, Alma &
Chrispeels, Janet H. (Red.) Improving schools and educational systems London & NY: Routledge
Ryan, Anne. (2005). Teacher development and educational change: empowerment
through structured reflection London & NY: Routledge
Skolverket. (1996). Grundskola för bildning. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080 %2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D156
(2012-11-04)
Skolverket. (2011). Kursplan för Religionskunskap. I: Skolverket. Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Skolverket. (2012). De samhällsorienterade ämnena. Finns tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod/grundskoleutbildning/7-9/2.2975 (2012-11-04)
Skolverket. (2012). Bedömningsstöd Religionskunskap. Finns tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod/grundskoleutbildning/7-9/2.2975/religionskunskap-1.175164
(2012-11-04)
Silverman, David. (2011). Qualitative research. London: Sage.
Thompson, Jan. (2002). Inspecting Religious Education: can inspections improve Religious Education? I: Broadbent, Lynne & Brown, Alan. (Red.) Issues in religious
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Hur arbetar ni på skolan med implementeringen av nya kursplaner? 2. Hur skiljer sig arbetet med nya kursplaner jämfört med ny läroplan? 3. Vilken hjälp kan man få från skolverket?
4. Finns det några problem med implementeringen av den nya kursplanen? Vilka? 5. Den nya kursplanen skiljer sig från den gamla bland annat med:
• Källkritik finns med i syftet
• Sexualitet och relationer är en del av religionsämnet
• Olika livsfrågor ska diskuteras utifrån hur de skildras i populärkulturen.
Hur ser du på nya mål som ska uppnås?
6. Finna det utrymme och tid i skolan att på arbetstid jobba in den nya kursplanen? 7. Finns det något skolorna eller skolverket skulle kunna förändra för att göra
implementeringen lättare?
