VAL‐projektet
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Fem lärare och en RBS-skola
Five teachers and a Rights Respecting School
Andrea Kowal
Lärarexamen, grundnivå Svenska som andraspråk Slutseminarium 2017-03-20
Examinator: Robert Nilsson Mohammadi Handledare: Ola Fransson
Sammanfattning
Denna uppsats är en studie som har för avsikt att beskriva, undersöka hur fem pedagoger tolkat och förmedlat begreppen elevdelaktighet och elevinflytande inom en top-down styrd implementering av ett UNICEF-projekt.
I intervjumaterialet framkom att pedagogernas tolkning och förmedlande av orden
delaktighet och inflytande inte är helt samstämmig. Uppsatsen belyser och diskuterar några
verkningar en otydlig/oklar implementering kan innebära för pedagoger och elever. Nyckelord: Barnkonventionen, Artikel 12, Delaktighet, Implementering, Inflytande
Abstract
The purpose of this essay is to describe five teachers’ attempt to interpret and present what determines and restricts students’ participation and influence within a top-down managed implementation of a UNICEF project. The interview material shows that the project indicates that the teachers’ interpretation and presentation of the words “participation” and “influence” are not totally consistent. The essay highlights and discusses some of the consequences students and teachers due to an unclear implementation.
Keywords: Convention on the rights of a child, Article 12, Implementation, Influence, Participation
Inledning 1
Bakgrund 2
RBS, en rättighetsbaserad skola 2
Syfte och frågeställningar 5
Teoretisk förankring och tidigare forskning 6
Harts delaktighetsstege 6
Metod och material 10
Intervjuerna 11
Etiska överväganden 12
Resultat 13
Pedagogernas tankar kring arbetet med barnkonventionen 13
Om barns rättigheter 13
Arbetssätt 13
Delaktighet och inflytande 15
Delaktighet och inflytande gällande klassråd, elevråd och andra råd 17
Analys 19
Förmedlandet av barnkonventionen, inflytande och delaktighet 19
Klassråd, elevråd och andra råd 19
Slutsats 23
1
Inledning
I en artikel i Skolvärden (2016) skriver Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige, att UNICEFs kontakter med skolor i Sverige visar vissa kunskapsluckor om
barnkonventionen. Hon ställer frågan: -Vad innebär egentligen barns rätt att vara
delaktiga i beslut som rör dem och har pedagogerna de verktyg som krävs?
Frågan berör artikel 12 i barnkonventionen, det vill säga varje barns rätt att uttrycka sin mening och bli hörd i alla frågor som rör det och även ta hänsyn till barnets ålder och mognad gällande dessa åsikter. Mellan 2013-2016 var skolan där jag jobbar med i ett pilotprojekt som tar sin utgångspunkt i barnkonventionen, ”En Rättighetsbaserad skola” även kallad RBS. All personal inklusive mig själv utbildades inom barnkonventionen. Hennes frågor fick mig att börja fundera kring vad jag som lärare uppfattade att elever i svenska skolan skulle vara delaktiga i, när eleverna skulle ha inflytande? Hur tolkade jag dessa begrepp?
Följden blev att jag ville undersöka hur mina kollegor inom skolan uppfattar delaktighet och inflytande inom skolan samt hur lärarna förmedlar detta.
2
Bakgrund
Barnkonventionen, Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, är ett avtal som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och utgör en del av folkrätten. 195 länder har skrivit under konventionen. Den beskriver en universell definition av vilka rättigheter barn har och föreskriver vad som borde gälla för alla barn i hela världen. Beslut har tagits att barnkonventionen ska bli lag i Sverige och kommer att träda i kraft 1 januari 2018.
I barnkonventionens artikel 45 står det att det är UNICEFs uppgift att driva att
barnkonventionen efterlevs. UNICEFs uppgift är även att göra sitt yttersta för att barns rättigheter ska respekteras runt om i världen, oavsett om det gäller humanitära insatser i ett krigsdrabbat område eller så som Sverige, för att ändra lagstiftningen i ett land.
Under åren 2013-2016 har sju skolområden i Sverige genomgått en utvecklingsprocess i samarbete med UNICEF för att undersöka hur skolornas miljö, elevernas trivsel och resultat kan förbättras av att hela skolan arbete tar sin utgångspunkt i barnkonventionen. Utvecklingsprocessens sex steg var att:
● etablera ledningsstrukturer genom att skolledningen diskuterar förväntningar och åtaganden, etablerar en rättighets råd och utser koordinatorer,
● gör en nollmätning,
● utbilda skolpersonal, elever och föräldrar,
● upprättar en handlingsplan genom rättighetsrådet,
● implementering av handlingsplanen genom olika aktiviteter, samt ● gör en utvärdering vid skolårets slut.
Utvecklingsprocessen skulle leda till att skolorna skulle bli en Rättighetsbaserad skola.
RBS, en rättighetsbaserad skola
Utvecklingsprocessen, projektet har gått under namnet ”En Rättighetsbaserad skola” även kallad RBS. Initiativtagare har varit av UNICEF Sverige.RBS-projektets syfte har varit att aktivt stärka respekten, skyddandet och främjandet av barnets mänskliga rättigheter inom skolans verksamhet. Målet med arbetet har varit att barnkonventionen ska prägla skolans visioner, värderingar och praxis. Projektets arbetsmodell har utvecklats av UNICEF
3
internationellt och anpassats efter de specifika förutsättningar och styrdokument inom svenska skolan.
I metodhandboken för Rättighetsbaserad skola (2013) kan man läsa att i en RBS-skola får eleverna kunskap om sina mänskliga rättigheter samtidigt som dessa rättigheter ska uppfyllas i alla relationer mellan elever och pedagoger samt annan personal på skolan. Skillnaden gentemot andra modeller är att RBS-modellen ska ge ett ramverk där eleverna ska ges möjlighet till att aktivt arbeta med att utveckla likabehandlingsplanen och där elever, föräldrar och lärare identifierar utvecklingsområden där skolan har
utvecklingsmöjligheter. Dessutom ska ett gemensamt arbete säkerställa skyddet för barnets rättigheter på skolan. Ett sätt att säkerställa är att ha standardiserade klassrådsprotokoll (se bilaga). Arbetsmodellen börjar med att alla inom och kring skolan ska få utbildning om och förståelse för de värden och rättigheter som barnkonventionen står för av UNICEF.
Kunskapen ska sedan omsättas i praktiken beroende på skolans förutsättningar.
RBS-modellen utgår från barnkonventionens grundprinciper och ska vara vägledande för de beslut som tas på skolan samt samspelet mellan elever, lärare och annan personal. Den svenska RBS-modellen bygger på fem grundstenar:
● Kunskap om barnets rättigheter,
● Engagemang för sina och andras rättigheter
● Implementering, barnkonventionens principer används i skolans verksamhet ● Samverkan mellan skolan och samhället
● Elevinflytande genom regelbundna tillfällen ges möjlighet att höras.
Kunskap om barnets rättigheter innebär att alla på skolan samt föräldrar ska få kunskap om principerna i barnkonventionen och förstå hur dessa relaterar till skolans miljö och ens egna roll i sammanhanget. RBS-modellen vill också erbjuda eleverna tillfälle att lära sig om barns rättigheter och bli aktiva utövare av dessa, dels i relation till sig själva, varandra och gemensamt med andra, dels lokalt och global.
Vidare bygger RBS även på att barnkonventionen ska sätta sin prägel på skolan som helhet, d.v.s. visioner, värderingar och mål. Skolledningen ska arbeta utifrån
barnkonventionen i alla led, med andra ord ska barnkonventionens grunder utövas i den dagliga verksamheten. Skolans regler och förhållningssätt ska finna sina rötter i
4
barnkonventionen och användas som referens. Elevens skola och det närstående samhället ska samverka för och sätta barnets rättigheter i centrum.
Elevinflytandet ska öka genom att med jämna mellanrum ge eleverna möjlighet att delta i skolans utveckling och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Beslutsfattare ska få möjlighet att lyssna på elevernas åsikter och återkoppla när beslut tagits.
Det innebär att lärare på en RBS-skola i sin planering och vid alla tillfällen som ges tydliggör för eleverna att de kan delta i skolans utveckling och uttrycka sin mening och höras i frågor som rör henne/honom, samt att aktivt stärka respekten, skyddet och främjandet av barns mänskliga rättigheter inom skolan (UNICEF 2013).
5
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelse av de utmaningar som lärare möter/konfronteras med i samband med implementering av värdegrundsteman, såsom RBS, med utgångspunkt i begreppen delaktighet och inflytande då definitionen av begreppen inflytande och delaktighet är oklara.
Mina frågeställningar är:
Hur förstår fem RBS-lärare begreppen inflytande och delaktighet?
6
Teoretisk förankring och tidigare forskning
Harts delaktighetsstege
Harts delaktighetsstege (1997) används ofta i forskningssammanhang som ett analytiskt redskap för att undersöka delaktighet hos individer i en organisation. Stegen utgörs av åtta steg.
Bild: http://cdn2.spotidoc.com/store/data/004073747_1-0210c42d02d0854aa98a9e607257ec79.png
De tre nedersta stegen, manipulation, dekoration och symbol, handlar enligt Hart inte om delaktighet utan visar på situationer när vuxna på olika sätt manipulerar barn till att uppfatta sig vara delaktiga. Resultatet inom dessa steg kan innebära att barn kan upplevas ha en röst, men i själva verket har mycket lite att säga till om. De fem översta beskriver en
7
stigande grad av delaktighet. Allt ifrån anvisad, men informerad delaktighet till det åttonde steget som innebär beslutsfattande delaktighet initierat av barn, delat med vuxna. Hart tillägger att vissa situationer lämpar sig bättre för olika grader av delaktighet, stegen ska sålunda inte tolkas som att det åttonde och översta steget alltid är det bästa. Roger Harts generella definition av delaktighet handlar om möjligheten att påverka beslut som rör ens liv och samhället man lever i. Han menar att demokratier är uppbyggda av delaktighet och det är mot detta demokratier bör mätas. Delaktighet blir således en grundläggande rätt som är förenat med medborgarskap (1992:4ff) och de olika delaktighetsnivåer han beskriver i sin teori (1992:8).
Den generella definitionen av inflytande är betydelsen möjlighet att påverka enligt svenska akademiens ordlista. Inom skolans ramar har domänerna man kan påverka inskränkts något. Skollagen 4 Kap, paragraf 9-17 (2015) säger följande om inflytande och samråd.
/…/elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över
utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. /…/.
Med andra ord ska eleverna kunna utöva reellt inflytande när det gäller arbetssätt, arbetsformer samt undervisningens innehåll, det vill säga vilka läromedel som ska användas, arbetsform, arbetstakten, ordningen samt redovisningssätt.
Anette Emilson (2007) har gjort en studie om förskolebarns, i åldern ett till tre år, inflytande i relation till pedagogers styrning ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Variationsteorin vill fokusera på lärandet inom ramen för det som ska läras ut,
undervisningen. Kort sagt är det en teori om lärande, som vill utveckla lärandet och som är relevant för planering, genomförande och utvärdering. Enligt Variationsteorin är
förståelsen och betydelsen som en person tillskriver ett givet fenomen beroende av tre aspekter, vad det är som ska läras, de aspekter av den upplevda världen som är kopplade till objektet och som detta är inbäddat i, samt allt som existerar samtidigt kring det som ska läras av individens medvetande. Ur ett variationsteoretiskt perspektiv granskar man således i de flesta fall vad det är elever erfar och uppfattar och uttrycker i den specifika situationen. Anette Emilsons studie visade att pedagoger nästan alltid styr både vad samlingen ska
8
innehålla och hur den ska hållas. Hennes slutsats är att det finns fyra aspekter som är viktiga för barns inflytande:
● möjligheten att göra egna val, ● att ta initiativ,
● pedagogers attityder ● pedagogers regler
Emilson menar vidare att variationen i lärarnas styrning måste tas i beaktande för att uppnå ett ökat elevinflytande. Att elever får inflytande är det mestadels utifrån föreslagna, givna alternativ eller genom egna förslag inom givna ramar (2007:33).Vidare betonar Emilson vikten av att lärare måste utgå ifrån barns perspektiv. Studien visade att strikta ramar inte behöver motverka barns inflytande i de undervisande situationerna i förskolan. De
”försvagas” dock delvis. För att öka barns inflytande menar Emilson att det handlar om att tala om delaktighet på elevens villkor och förförståelse ur två perspektiv, barns livsvärldar (där barnet befinner sig mentalt) och det system som verksamheten (skolan) ingår i. Hon menar att det finns en problematik att både följa systemet och barns livsvärldar i praktiken (2007:36).
Elisabeth Arnér skriver att i forskningssammanhang och i vardagligt tal används begreppen
delaktighet och inflytande ofta synonymt.Inflytande menar Arnér handlar om barnens
möjligheter att på ett mer påtagligt sätt anpassa verksamheten efter barnens intressen och efter deras idéer och initiativ. En pedagog bör planera innehållet och ska utgå från barnens perspektiv och vara beredd att ändra sin planering efter barnen och på så sätt utöva
inflytande enligt Arnér. Delaktighet är enligt henne att ta del av något som redan bestämts och en del av deras vardag (2009:14).
Ovanstående analyser och andra tidigare undersökningar har inte haft samma tonvikt på lärares uppfattningar av begreppen som denna uppsats har, utan har fokuserat på
begreppens betydelse inom en organisation eller hur pedagoger styrt delaktighet och inflytande. Dessa uppfattningar är en av flera mekanismer som kan påverka resultatet av implementeringen av värdegrundsteman.
9
En forskning som relaterar till RBS-projekt är, Evaluation of UNICEF UK’s Rights
Respecting Schools Award (Sebba 2010). En treårig studie genomförd mellan åren
2007-2010 av forskare vid Universitetet i Sussex och Brighton. I studien deltog över 1600 RBS-skolor i Storbritannien och Kanada. Studien visade bland annat att delaktighet och
inflytande bidrog till att:
● elever blev mer aktiva som utövare av sina rättigheter, exempelvis rätten till inflytande men också att slå larm när de blev utsatta för kränkningar eller övergrepp.
● elever får ökad lust att delta i skolans utveckling och att aktivt bidra till att skapa en trygg och inkluderande miljö för alla elever på skolan.
● ökad delaktighet och inflytande ökade elevernas självförtroende och resulterade även i ökad trivsel.
● med större delaktighet i utformningen av undervisningen ökade elevernas studiemotivation vilket bidrog till förbättrade studieresultat.
Hösten 2013 gjordes en nollmätning inom RBS ramar på informanternas skolområde, från förskoleklass till årskurs 6. Samma mätning gjordes sedan om under vårterminen 2015. Totalt sett deltog 115 elever i enkäten 2013. Vårterminen 2015 deltog 77 elever. Skolan menar i analysen att:
● man såg höga och ökade resultat angående elevernas kännedom om barnkonventionen samt
● resultatet kring medvetenheten hos eleverna om deras rättigheter ökade vilket berodde enligt skolan på utbildningsinsatserna tillsammans med det fortsatta arbetet med RBS.
● skolan såg en liten minskning från de tidigare mätningarna angående frågor om de ansåg att de kan säga vad de vill på klassråden samt elevernas uppfattning kring deras medbestämmande.
● att de tyckte det var viktigt att fortsätta med RBS och klassråden då ett av dess syften är att stärka elevernas delaktighet och
● att skolans arbete med RBS hade ökat elevernas förväntningar och gjort barnen mer medvetna vilket i sin tur kan, enligt skolan vara en förklaring till de något
minskande siffrorna.
Ovanstående studier har varit kopplade till RBS och de har fokuserat på elevernas uppfattning av inflytande och delaktighet.
10
Metod och material
Genom att intervjua RBS-pedagogerna ville jag dels veta på vilket sätt RBS-projektets lärare hade handskats med begreppen delaktighet och inflytande och hur det uppfattas, om begreppsbilden är oklar.
Patel & Davidson (2003) skriver att syftet med att göra en kvantitativ intervju är att hitta och identifiera och strukturer eller uppfattningar av ett fenomen. Jag försökte få fram lärarnas individuella och djupare tolkningar. Jag ville blottlägga, få fram, hur de enskilda lärarna tolkade delaktighet och inflytande samt hur lärarna uppfattade elevernas förståelse av begreppen delaktighet och inflytande inom RBS. Öppna frågor ger informanten även en möjlighet att ge exempel på intressanta utvecklingar, mönster och åsikter (Trost 1997:7). Lärarnas tidigare kunskaper och engagemang kring barnkonventionen varierade en del. En lärare har en fyraårig magisterutbildning i samhälls-kulturanalys, som knöt an till barnkonventionen. En annan lärare fick som ungdomsledare i Svenska Lottakåren, gå en kurs som hölls av Rädda Barnen, något hon menar att hon hade med sig sen när hon blev lärare. En lärare menar att barnkonventionen på något vis kanske vävdes in i samband med hur man hanterar barn, hur man gör elever delaktiga i undervisningen men att det inte fanns någon metod. Ingen av lärarna har via lärarhögskolan fått direkt kunskap om barnkonventionen eller minns att den ingick i utbildningen. Inte heller att barnkonventionen nämndes i någon större bemärkelse. Lärarna menar att den allmänna kunskap som de hade kring barnkonventionen bottnade i olika aktiviteter kring FN-dagen och att det var mest kring denna dag man nämnde barnkonventionen.
Eftersom informanterna är mina arbetskamrater var jag väl insatt i lärarnas arbetssituation kring RBS, så har intervjuerna varit informella och öppna. Informanternas begreppsbild kan således ha påverkat och vidgat min egen begreppsbild under intervjuerna, vilket kan ha påverkat intervjuerna. Dels genom att mina följdfrågor kan ha varit mer ledande, dels av att min ringa erfarenhet av intervjuer, då intervjuerna tenderade att bli längre och utförligare för varje gång. Min egen delaktighet inom RBS-projektet medförde att en del information kan ha varit implicit. Jag anser dock att lärarnas divergenta svar och tolkningar på
11
Genom att analysera min empiri utifrån Harts delaktighetsstege anser jag att lärarnas olika förståelser och uppfattningar kring begreppen delaktighet och inflytande i skolsituationer blir synliga och tydliggör den spänning som uppstår då begreppsbilden är otydlig. Sålunda används stegen här som ett analytiskt redskap för uppsatsens analys och diskussion kring hur lärare förstår begreppen samt hur de upplever elevernas förståelse begreppen inflytande och delaktighet och ska inte ses som ett utvärderingsverktyg.
Jag har prövat min frågeställning och mitt material genom Harts delaktighetsstege, för att försöka belysa de mekanismer och tolkningar av begreppen som kan ha påverkat elevernas förståelse och uppfattning av begreppen delaktighet och inflytande. Dels för min
frågeställning berör om hur RBS-pedagogers tolkning av de centrala begreppen förmedlas inom ramen för en policyprocess såsom RBS och det intentionella lärandet och dels belysa den otydliga begreppstolkningen kring elevers delaktighet och inflytande ur ett
lärarperspektiv. Här återspeglas studiens informanters tolkning av begreppen och i deras kontext. Materialet består dels av mina intervjuer och dels av de enkäter som skolan gjort inom RBS regi.
Intervjuerna
Samtliga lärare inom skolområdet som deltog i RBS-projektet fick en skriftlig förfrågan och i vissa fall tillfrågades de deltagande informanterna även muntligen om de ville delta i studien. Totalt valde fem pedagoger att bli intervjuade. Alla informanterna deltog i den gemensamma utbildningen som skolan anordnat inom RBS-ramar. Det innebär även att skolorna inom skolområdet hade en samplanering och genomförde skolgemensamma aktiviteteter. Könsfördelningen blev tre kvinnor och två män. Tre av lärarna undervisar på mellanstadiet, en lärare undervisar från F-6 och en lärare undervisar lågstadieelever i årskurs 1. Lärarna har undervisat och jobbat som lärare inom grundskolans lägre åldrar (F-6) mellan 16 till 23 år.Samtliga informanter hade fått tillgång till intervjuguiden så de kunde fundera kring frågorna i förväg. De frågor, kring delaktighet och inflytande, i min intervjuguide var följande:
● Hur definierar du delaktighet och inflytande?
12
● Hur lyssnar du in elevernas tankar, åsikter och erfarenheter för att eleverna ska
uppfatta en reell delaktighet och ett reellt inflytande i skolan?
Frågorna som informanterna fick, är öppna vilket ger informanten möjlighet att ge exempel på intressanta utvecklingar, mönster och åsikter (Trost 1997:7). Denna typ av intervjuer med låg grad av standardisering, medför även att informanterna kunde välja sina egna ord och syn på delaktighet och inflytande i deras verksamheter (Patel & Davidson 2003:78). Jag anser att frågorna sålunda gav nyanserade och individuella svar. Då jag undervisar på skolan, har jag själv tagit del i RBS-utbildningen under utvecklingsprocessen. Mitt deltagande, mina egna personliga erfarenheter och mina undervisningserfarenheter under denna period kan ha färgat intervjuerna, dock ej på ett medvetet plan.Enligt Patel & Davidson är alla forskare på ett eller annat sätt färgade av erfarenheter och tidigare forskning vilket kan innebära att det påverkar slutresultatet (Patel & Davidson 2003:79). Informanterna valde att skumma igenom intervjuguiden kort före intervjun. Detta kan ha medfört att svaren var mer spontana. Intervjuerna genomfördes enskilt och i en avskild miljö på skolan under en tvåveckorsperiod i april 2016. Intervjuerna varade mellan 15-25 minuter. Samtalen spelades in och transkriberades.
Etiska överväganden
Enligt Patel & Davidson (2003) innebär de flesta intervjuer och undersökningar att
individer lämnar information till forskningen av den anledningen är det viktigt att värna om informanternas integritet. Det vill säga att samtliga uppgifter som forskaren erhåller från och om informanterna ska endast användas som forsknings ändamålet och ska behandlas konfidentiellt (Stukát 2005:131).
Jag har följt de etiska råd och regler enligt Vetenskapsrådet skrift Forskningsetiska
principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (1990:7ff) gällande att
muntligen informera mina informanter om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De har samtliga frivilligt muntligt givit sitt godkännande och upplystes att de kunde avbryta sitt deltagande när som helst. Informanterna har fått ta del av arbetet innan det publicerats.
13
Resultat
Pedagogernas tankar kring arbetet med barnkonventionen
Om barns rättigheter
Samtliga lärare finner att det är viktigt att tala med barn om deras rättigheter. En lärare säger att det är en självklarhet att dels prata med barn om deras rättigheter och dels att det är lärarens uppdrag att låta barnen få de redskap de behöver ha när de blir vuxna. En lärare menar att eleverna måste känna till att de har rättigheter för att klara ett vuxet liv och veta att de kan vara delaktiga och ha inflytande på samt att kunna påverka sin egen situation, för att undvika hopplöshet och likgiltighet inför vad som händer och känna att man reellt kan vara med och påverka. En annan lärare menar att det är viktigt för barn att känna att man har rätt att vara barn. Läraren menar att lärare ska försöka forma eleverna till att känna sig trygga i sin undervisning eller sin skola. Att det inte nödvändigtvis behöver vara så att läraren förklarar artiklarna i barnkonventionen, att det räcker att läraren eller pedagogen känner till dem. Läraren tycker snarare att man ska försöka sprida den goda meningen med barnkonventionen till elever. Målet enligt lärarna skulle således vara att barnen känner att det är tryggt att kunna ta del av sin undervisning och kunna vara i skolan på ett tryggt sätt och att man lär sig skyldigheter och rättigheter på ett sätt som bottnar i barnkonventionen. Eleverna är enligt lärarna medvetna om att RBS-projektet är viktigt men vad det specifikt innebär är svårt för barn i den här åldern. Samtidigt anser lärarna överlag att det är svårt att avgöra, hur barnen tar till sig barnkonventionen. De menar att å ena sidan har alla elever inte de grundläggande kunskaperna eller är mogna och att delaktiga elever verkar förstår mer än andra, men å andra sidan yttrar sig inte alla elever.
Arbetssätt
Det vanligaste arbetssättet under och efter projekttiden, enligt lärarna är och var att lärarna arbetar relativt självständigt med att ta sig an barnkonventionen genom att googla för att finna information om bra arbetssätt, redskap. Detta alternativ upplevde lärarna dock som lite svårt och stapplande, då lärarna tycker att det verkar finnas en avsaknad av reellt material, så som filmer eller konkreta tips eller bloggar som skulle tydliggöra, diskutera hur och vad man ska undervisa gällande barnkonventionen på ett åldersadekvat sätt.
14
Barnkonventionen, enligt lärarna är något som behöver brytas ner på elevernas nivå genom olika exempel så att de förstår vad barnkonventionen handlar om. En lärare som undervisar de yngre barnen säger att eleverna uttrycker att mycket i barnkonventionen är konstigt. De förstår enligt läraren inte riktigt barnkonventionens artiklar eller dess syfte. Läraren menar att barnkonventionen behandlar ämnen som i de flesta fall enligt henne, är självklara för svenska skolelever. En annan lärare uttrycker även att eleverna har svårigheter med att förstå att de har också skyldigheter gentemot varandra som medmänniskor.
/.../för vi har ju skyldigheter också som barn, hur vi är mot varann, det här värdegrundstänkandet. /…/ ... vi har ju skyldigheter också mot varandra som medmänniskor, o den biten har iallafall inte dom små tagit till sig/.../
I intervjuerna berättar lärarna att de försöker nivåanpassa och således öka förståelsen samt att få in grundläggande kunskaper om barnkonventionen i olika skolämnen. Dels genom egna ihop-plock från andra organisationers material, dels kan en del moment kopplas till olika artiklar som kan leda till diskussioner och ge tillfälle att uttrycka sina åsikter om saker som rör dem själva och andra ur olika perspektiv, ett mer grundläggande
förståelseperspektiv för samhällets uppbyggnad och demokratiska struktur. En annan lärare anser att barnkonventionen är något eleverna växer in i och mognar i det, så att det blir en naturlig del av ett ämne.
Pedagogerna menar att de redan från början saknade en viss struktur med tydliga riktlinjer, ett dokument, som tydliggjorde olika metoder. En lärare menar att avsaknaden av ett sådant dokument medförde att implementeringen blev svårare. Lärarna tror alla, att eleverna känner till barnkonventionen, men svårigheterna ligger i att verkligen förstå djupet av barnkonventionen och dess värdegrund. Några av lärarna verkar även se att eleverna
indirekt har kunskap om barnkonventionen genom att emellanåt hävda sin röst. Lärarna tror även att deras egna kunskaper om barnkonventionen kan vara avgörande för hur eleverna tar den till sig. En lärare uttrycker sin osäkerhet genom att säga: ”-för att det är lite luddigt”.
Efter projekttiden så menar några lärare att det intensiva arbetet med barnkonventionen har avtagit lite, men alla verkar vara eniga om att man försöker göra så gott man kan. Samtliga lärare menar att de har börjat lyssna mer på barnen. Skolan har dessutom arbetat mer intensivt och aktivt med olika rastaktiviteter och barns välmående genom att göra
15
barnkonventionen genom klassråd men även i skolans lokaler där affischer och annat RBS-material finns synligt.
Delaktighet och inflytande
De flesta lärarna uttrycker att eleverna tolkar barnkonventionen som ett verktyg för att få ”bestämma”, det vill säga “få som man vill”. En lärare säger:
/…/ när vi pratar om de här med dom äldre /…/ jag har rätt till de o jag har rätt till de minsann o dar kom inte o säj nånting för vuxna ska inte få bestämma...så därför har dom inte riktigt tagit det till sig ...kan jag tycka.../.../
Läraren menar vidare att många elever är så kallade jag-barn, de tänker inte att rättigheter gäller de andra barnen också. Dessa tankar framkommer även av ytterligare två lärare men de poängterar att barns rättigheter handlar om att lägga tonvikten på att ha rätten att tycka till, ha en åsikt och uttrycka dessa. En del av lärarna menar att man måste vara tydlig med att orden delaktighet och inflytande inte är synonymer med att bestämma. Dessutom är det viktigt att eleverna ska veta att vuxna ska lyssna på dem men att eleverna inte alltid ska eller kan bestämma, men att viljan att uttrycka sina åsikter är viktig.
Enligt lärarna är RBS-arbetet med elevinflytande en del av barnkonventionen som inte tydliggjorts tidigare men finns med nu. En del av lärarna finner att implementeringen av begreppen delaktighet och inflytande var dock inte helt enkel och menar att vikten av tydlighet gällande artikel 12, skulle underlätta för lärarna att förstå eller synliggöra problematiken kring begreppen delaktighet och inflytande för eleverna. Samtliga lärare finner själva att orden delaktighet och inflytande medför en viss tolkningsproblematik. Dels nämner lärarna bland annat elevernas missuppfattning kring orden inflytande,
delaktighet och bestämma. Dels visar intervjuernas svar att lärarna lägger olika innebörder samt tolkar de centrala begreppen inom ett vitt spektrum.
En lärare anser att begreppen syftar på deras eget lärande.
/…/…att de är delaktiga i, kanske inte att utforma undervisningen men att vara med under mina ramar som finns under en lektion. /…/ framförallt vad de själva gör. Inflytande har dom ju för det tycker jag är jätteviktigt att man frågar liksom, frågar dom om vad dom själva har tyckt och vad dom själva tycker att vi ska göra. Sen är det inte alltid att de blir så, men att utgångspunkten är att dom ska känna att dom har ett inflytande över deras lektion eller lektioner. /…/
16
En annan lärare säger att hen ser på delaktighet och inflytande “bortom orden”. Läraren menar att delaktighet och inflytande inom skolan handlar om elevernas lärande i
bemärkelse utvecklande av olika förmågor. Inom den ramen menar läraren att det är viktigt att man väver in orden i ett sammanhang eller i en handling så att förståelsen för orden ökar. Senare kan orden alltid förklaras i teori med ord och begrepp. Men att tonvikten inte ligger på att bestämma om olika saker.
Några lärare tror att eleverna är för unga att förstå orden delaktighet och inflytande och menar att eleverna som tidigast i årskurs 6, uppfattar eller kan tillgodogöra sig betydelsen av orden. En annan lärare hävdar att barn reflekterar mer över inflytande när de känner att det sker förändringar och att delaktighet är något som förekommer vid diskussioner. I dessa diskussioner brukar läraren tydliggöra att man lyssnat in och ger feedback. Lärarna i
allmänhet menar vidare att elever behöver bli påminda om deras delaktighet och inflytande genom lite mer konkreta frågor så de inser de är med och bestämmer en del. Lärarna menar att det är viktigt att man tidigt lär eleverna att särskilja på vilka frågor man kan påverka och vilka som eleverna inte kan påverka. Situationer som visar denna otydlighet av förståelse av ordet delaktighet och inflytande, visar sig enligt lärarna, vid utvärderingarna, då eleverna får reflektera över om de haft inflytande eller inte, vad de haft inflytande över samt om de önskade mer eller mindre inflytande. Det kan innebära att elevernas svar på trivselenkäterna inte anser att de får vara med att bestämma. Men om eleverna skulle förstå vad ordet, begreppet inflytande innebär och betyder, så tror lärarna att det blir ett annat utslag.
En lärare menar att åsikterna om delaktighet och inflytande handlar om att delaktighet och inflytande måste vara verkliga, realistiska för elever och barn. Besluten som eleverna ska vara delaktiga och ha inflytande på, ska vara “vettiga och inte bygga på någon slags låtsas
demokrati” menar läraren. En annan lärare menar att om de beslut som eleverna kan eller
får vara med om att besluta, inte känns genuina eller att de förslag eleverna har kommit med, förslag som engagerar dem och de vill vara delaktiga i, inte går att genomföra på grund av ekonomiska eller praktiska skäl, det vill säga sådant som huvudman eller skolverket har beslutat. I sådana fall kan följden, enligt läraren bli att det blir svårt för eleverna att vilja vara delaktiga eller att de inte känner att de har ett inflytande.
/.../Om man bara blir lyssnad på men man märker inte att besluten går i den riktningen som “jag” har tyckt då är de ju inte lönt tillslut att säga vad man tycker /.../
17
Delaktighet och inflytande gällande klassråd, elevråd och andra råd
Samtliga lärare nämner klassråd som ett klassiskt exempel på ett forum där elever kan vara med och bestämma eller uttrycka sina åsikter. I dessa blir eleverna enligt lärarna delaktiga och har ett inflytande som oftast är tydligt för dem. Den formella, styrda delen av RBS tydliggör delaktighet och inflytande enligt lärarna. Dels genom råden och protokoll och dels genom enkäter. I dessa forum har eleverna en rätt att uttrycka sina åsikter och kan påverka. Där ska eleverna kunna känna att deras åsikter spelar en roll och man är delaktig är viktigt.
För att få eleverna delaktiga och ha inflytande har metoderna skiftat mellan åren. En lärare nämner den s.k. EPA-metoden.EPA-metoden, (Enskilt-Par-Alla) innebär att eleverna först arbetar, tänker enskilt sedan pratar två och två för att slutligen i helklass ta ett beslut, en diskussion.Genom denna metod får man, enligt läraren, alla elever att bli delaktiga samt få dem att reflektera över varför de tycker si eller så och aktiva, delaktiga och känsla av inflytande i diskussionen och besluten. Läraren framhåller dock dels att de flesta metoderna som främjar elevernas delaktighet och inflytande är tidskrävande dels att klassråd som hålls i helklass kan medföra att inte alla är eller väljer att vara delaktiga. Vilket läraren menar bidrar till att elevers svar på enkäten är att de inte anser sig ha ett inflytande.
En lärare framhåller att RBS-klassrådsmodellen, är mindre lyckad, åtminstone i de lägre åldrarna (se bilaga). Enligt läraren så innefattar protokollet många punkter som ska hinnas med samt att rubrikerna i protokollet är svåra för eleverna. Då klassrådsprotokollet blivit svårförståelig och högtravande på nåt vis ligger den inte nära barnen.
En fördel lärarna har nämnt i samband med RBS-modellens elevråd är att fler forum, såsom klassråd, matråd och IKT-gruppen har bildats.(IKT är en förkortning för Information och Kommunikations Teknologi, gruppen arbetar med frågor som rör elevernas
chromebooks och deras användning) Lärarna nämner även att skolan skulle kunna skapa ännu fler grupper såsom mattegrupp, eller en skolgårds-grupp. Dessa grupper skulle enligt läraren bidra till att elever blir delaktiga och känna ansvar vilket skulle medföra att det blir viktigt för dem, de växer i det samt vågar komma med beslut, idéer och våga ifrågasätta, med andra ord ha ett inflytande. Vilket enligt läraren skulle medföra att synliggöra att eleverna själva är med och påverkar.
18
En lärare som deltog i intervjun har tillsammans med en annan pedagog på skolan skapat en podcast. Podcasten är ett sätt, enligt läraren, som synliggör och elevers delaktighet och inflytande och ser den som alternativt verktyg för eleverna att kunna uttrycka delaktighet och inflytande, ett muntligt alternativ. Läraren menar att där kan eleverna höra om tankar, åsikter har blivit realitet.
19
Analys
Förmedlandet av barnkonventionen, inflytande och
delaktighet
Enligt mitt material verkar det som om att förmedlandet av barnkonventionen, begreppen delaktighet och inflytande vilar på de enskilda pedagogernas tolkning av begreppen och metoden. Att förstå djupet av barnkonventionen och dess värdegrund, vilket är RBS-modellens tema, lärandeobjekt är inte helt enkelt. Lärarna uttrycker bland annat att de saknar material och metoder och ett slags know-how hur man förmedlar detta. Min studie indikerar även att lärarnas sätt att erfara barnkonventionen, delaktighet och inflytande inom RBS-projektets ramar varierar.
Då lärare vid en implementeringsprocess förväntas lära sig något nytt får man inte bortse från att de redan förutfattade uppfattningar som påverkar deras uppfattning av begreppen och hur de förmedlar denna. Det betyder att läraren inte alltid har analyserat sin egen bild av begreppsförståelse av delaktighet och inflytande. Min empiri visar att tydliga variationer finns. En lärare menar att de måste känna till sina rättigheter för att klara av ett vuxet liv, så att de kan vara delaktiga och ha inflytande och att kunna påverka sin egen situation. En annan lärare att det inte är viktigt att kunna artiklarna utan sprida “den goda meningen” med barnkonventionen.
Klassråd, elevråd och andra råd
Både till form och till innehåll är klassrådsprotokollen skrivna av vuxna. Det vill säga att protokollets frågor och formuleringar är givna och standardiserade. Det är upp till varje lärare att få eleverna att förstå vad som ska diskuteras. Enligt Harts nedersta tre steg, manipulation, dekoration och symbol, handlar det om situationer då vuxna på olika sätt manipulerat barn till att uppfatta sig vara delaktiga om delaktighet. Resultatet inom dessa steg, menar Harts kan innebära att barn kan upplevas ha en röst, men i själva verket har mycket lite att säga till om. Det vill säga att elevinflytande är viktigt, men utgångspunkten är att de ska veta när de kan vara med att påverka, vilket eleven kan uppfatta som en svårighet, vilket i sin tur innebär att läraren, trots allt i slutändan tar beslut för eleverna. Emilsons studie visade att elever uppnår ett ökat elev-/barninflytande om variationen i
20
lärarnas styrning tas i beaktande och att elever/barn får inflytande är det mestadels utifrån förmedlade alternativ eller genom egna förslag inom givna ramar såsom matråd, IKT-råd och Kamratisar. Studien visade även att lärarens förmåga att kommunicera delaktighet på elevens villkor och förförståelse ur barnets livsvärldsperspektiv och i för eleven kända situationer ökar upplevelsen av inflytande (2007: 32).
Min empiri visar att i forum såsom klassråd, matråd och IKT-gruppen, till viss del ger elever möjlighet att våga komma med idéer och våga ifrågasätta. Min studie visar också att en standardisering av klassråden har medfört att de inte bara är svårare att genomföra utan även att otydlighet kring begreppen delaktighet och inflytande. Detta kan enligt lärarna påverkat enkäternas resultat på ett negativt sätt samt medfört att eleverna inte ser någon vits med att engagera sig då det ändå inte, i vissa fall, blir som de vill.
Emilson (2007: 34)menar att det finns en problematik att både följa systemet och barns livsvärldar i praktiken. Konsekvenserna kan således vara att eleverna känner att de inte är med och bestämmer och att vuxna på skolan inte lyssnar på dem. Det standardiserade protokollets ramar är inte anpassade efter ålder. Tidsfaktorn, att hinna med alla moment samt att rubrikerna i protokollet (se bilaga) är svårförståeliga för eleverna påverkar, enligt min mening, elevernas delaktighet och inflytande. Det gemensamma protokollet är således enligt Harts delaktighetsstege en symbol, ett försök av huvudman till en standardisering och kvalitetssäkring. Dels för att upprätthålla policyn, dels för att erbjuda elever att
uttrycka sina tankar och få dem delaktiga i klassråden, då dessa har setts som ett forum för elever att prata om det som de tycker är viktigt.
I detta fall har begreppet inflytande getts betydelsen av, i vida mått, möjlighet att påverka. Men inom skolans ramar har inflytande betydelsen att eleverna har endast rätt till
inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö, arbetssätt, arbetsformer samt
undervisningens innehåll. Protokollets standardpunkter kan även ha medfört att eleverna uppfattar punkterna som ett forum där man diskuterar sådant som lärarna, skolan uppfattar som viktigt.
En annan tolkning av mitt material skulle vara att anta att huvudman, rektor ser vissa råd som ett av de översta pinnsteg i Harts delaktighetsstege. Det vill säga någon slags
21
uppfatta delaktigheten som anvisad och informerande, där plats, tid och ämne redan är förutbestämt och elevernas egna förslag tas upp om möjligt. Även om lärarna nämner att de olika råden, som är fria från standardiserade protokoll, bidrar positivt till känslan av
delaktighet och till att elever blir delaktiga och känner ansvar, anser jag, att min undersökning indikerar på brister att hantera och diskutera individuella tolkningar av begreppen för att uppnå samsyn mellan huvudman, projektledare och pedagoger vid implementeringen.
Jag anser att genom analys kan de variationer som finns inom skolan gällande begreppen, ge lärarna en djupare begreppsförståelse som i sin tur kan förmedlas. Detta innebär att elevernas uppfattning av de centrala begreppen kanske inte kommer att uppfatta delaktighet och inflytande på samma sätt som läraren, men blottlägger de divergenta uppfattningarna. Läraren kan då dels anpassa sin undervisning därefter, dels uppnå större kollegial samsyn. Om, som i detta fall, det visar sig att begreppsförståelsen för delaktighet och inflytande inte varit klar medförde detta att policyprocessen, vars syfte är att öka kunskapen om
barnkonventionen och se till att elevers delaktighet och inflytande tilltar, gav oönskade resultat. Detta kan vara en anledning till att elev- och personalenkäterna visade en viss osäkerhet gällande om hur man kan arbeta med demokrati och inflytande. Det räcker med andra ord inte med att det råder en generell samsyn utan kräver gedigna kunskaper om hur eleverna ska lära sig. Med andra ord måste olika aspekter och dimensioner som är kopplade till barnkonventionen urskiljas, samtidigt som man fokuserar på det som ska läras.
Top-down initiativet till att delta i RBS-projektet och bli en RBS-skola har medfört att lärarna har gjort så gott de kunnat, utifrån elevernas ålder och nivå samt utifrån sina förmågor och sin tid att förmedla barnkonventionen. Jag anser att informanternas
begreppsförståelse ger svar på varför vissa eleverna uppfattat delaktighet och inflytande i en situation men inte i en annan. Implementeringen kring begreppen har varit oklar och saknat av olika anledningar samsyn. Vilket i sin tur har bidragit till eller kan ha påverkat elevernas enkätsvar, resultat, d.v.s. konsekvensen har blivit att eleverna angett att de har fått mindre inflytande trots delaktighet i RBS och trots att just implementering var en av RBS-modellens grundpelare. Detta kan även ställas mot studieresultatet som framkom i
22
En av mina informanter nämnde i intervjun att skolan sedan länge jobbade med
barnkonventionens innehåll och eleverna hade inflytande via Kamratisarna. Hon tyckte att RBS-metoden egentligen inte tillförde något nytt. En vidare forskningsuppgift hade varit att undersöka om lärare har reellt inflytande på nya top-down implementeringar och om lärare kan påverka vilken typ av implementeringar som ska göras. Vilket inflytande och delaktighet har lärare gällande top-down styrda implementeringar?
23
Slutsats
I en intervju sa en av lärarna att de är alltid roligt att få höra att man har rätt till en massa saker, och visst är det väl så. Att ge elever besked att de har rätt till att vara delaktig i beslut som rör dem är alltid roligt. Mindre roligt och svårare att förklara de begränsningar rätten har.
Sällan verkar eleverna enligt lärarna uppfatta sina rättigheter som något som rör något de själva är verkligen engagerade i, eller vill påverka, exempelvis nya fotbollsmål eller ketchup till maten. Intresset för delaktighet och inflytande verkar avta då eleverna inser att det man har inflytande på inte alltid är det som är “roligt”. För det är ju inte kul när det inte blir som man vill eller man ska diskutera sådant som eleverna enligt lärarna uppfattar som tråkiga saker. De framgångar som Evaluation of UNICEF UK’s Rights
Respecting Schools Award (Sebba 2010) påvisar, jämfört med de olika resultat som
skolans enkäter visade, kan bero på att vi i Sverige har länge och i olika former jobbat med elevers inflytande och delaktighet och på så vis finns det redan en medvetenhet bland eleverna. Men att eleverna inte delar skolans syn eller tolkning på vad delaktighet och inflytande är.
Fastän det bland lärarna i min studie råder en generell samsyn och uppvisar stora likheter i yttre avseenden om vad som är viktigt att eleverna lär sig inom ett givet område eller hur detta skall gå till, skiljde sig lärares sätt att förstå och erfara innebörden under
implementeringen. Min undersökning visar att lärarna vid och efter implementeringen av RBS-projektet, inte hade en samsyn gällande begreppen delaktighet och inflytande. Detta medförde att begreppen förmedlades olika. Förmedlandet kom att färgas av pedagogen och i sin tur elevernas uppfattning av inflytande och delaktighet. Detta kan medföra att eleverna inte heller delar skolans syn eller tolkning på vad delaktighet och inflytande är.
Dessutom visade personalenkäten att lärarna gärna vill ha fler tips om hur man kan
konkretisera arbetet med demokrati och inflytande för eleverna. Man efterfrågade exempel och erfarenheter från de andra skolor som deltagit i projektet samt vikten av att tydliggöra i vilka frågor eleverna har inflytande och visa på vad inflytande är.
Mina frågeställningar var hur fem RBS-lärare förstår begreppen inflytande och delaktighet samt
24
hur de uppfattar att eleverna förstår begreppen inflytande och delaktighet. Syftet var att bidra till förståelse av de utmaningar som lärare möter/konfronteras med i samband med implementering av värdegrundsteman, såsom RBS.Mina slutsatser är följande:
● Det är viktigt att vi pedagoger själva förstår djupet av barnkonventionen och vad det innebär inom skolan ramar, så att vi kan förmedla just detta. Då kommer skolan även åt en del besvikna elever som inte får som de vill och undviker den likgiltighet som enligt en lärare kan uppstå. Med andra ord är det viktigt att samtliga inom skolan, personal och elever måste ha en tydlig samsyn kring vilken typ av delaktighet, demokratiska rättigheter eleverna har samt tydliggöra vad som
bestämmer, begränsar dessa eller vad begränsar elevers delaktighet och inflytande. Men även en gemensam begreppsförståelse kring delaktighet och inflytande i skolans mening.
● En top-down styrd implementering likt denna måste således säkerställa att
ovanstående punkter har nått en consensus och samsyn innan den förmedlas för att undvika att elever missuppfattar vad rättigheterna inom barnkonventionen innebär. ● För att öka kunskapen om och effektivisera inlärningen om barnkonventionen bland
eleverna krävs nog fler studier av det variationsteoretiska slaget för att komma åt fler kritiska aspekter som berör förmedlandet av barnkonventionen.
Svaret på programchefen för UNICEF Sverige, Christina Heilborns fråga om vad barns rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem, egentligen betyder och om pedagogerna har de verktyg som krävs finner man kanske om man studerar begreppens “luddighet”, otydlighet, för delaktighet och inflytande verkar alltid inom vissa ramar.
25
Referenser
Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de
vuxna Licentiatavhandling. Örebro: Pedagogiska institutionen
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.
Emilson, Anette (2007) Young children's influence in preschool. International Journal of Early Childhood, Vol. 39, Issue 1,
http://web.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=a440a28d-48a3-4131-b1fc-53185b05273d%40sessionmgr4010&vid=1&hid=4109 (nedladdat 23 maj 2016) https://www.researchgate.net/profile/Anette_Emilson/publication/225743944_Young_child ren's_influence_in_preschool/links/5654b0bd08aeafc2aabbf90a.pdf/download?version=vrp (nerladdat 17 oktober 2016)
Hart, Roger A. (1997) Children's participation: the theory and practice of involving young
citizens in community development and enviromental care, London: Earthscan
Hart, Roger A, (1992) CHILDREN’S PARTICIPATION: FROM TOKENISM TO
CITIZENSHIP, https://www.unicef-irc.org/publications/pdf/childrens_participation.pdf (berladdat den 23 maj 2016)
Lo, Mun. Ling (2014) Variationsteori – för bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. (2015) Necessary Conditions of Learning. London: Routledge Marton, F., Dahlgren, L. O., Svensson, L., & Säljö, R. (1977). Inlärning och
omvärldsuppfattning, Stockholm: Almqvist & Wiksell
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om Lärande, Lund: Studentlitteratur
Nätverket för barnkonventionen, http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/ (nedladdat den 2 mars 2016)
Patel, Runa &Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
26 Regeringskansliet,
http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets- rattigheter/sammanfattande-slutsatser-och-rekommendationer-avseende-sveriges-femte-periodiska-rapport_svensk-oversattning.pdf (nedladdat den 2 mars 2016)
Sebba Judy, Robinson Carol (2010). Evaluation of UNICEF UK’s Rights Respecting
Schools Award Final report, September 2010
https://www.unicef.org.uk/Documents/Education-Documents/RRSA_Evaluation_Report.pdf (nedladdat den 2 mars 2016) Skolverket, (2016) Demokrati och likabehandling
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-och-likabehandling (nedladdat 10 mars 2016)
Skolverket, (2015) Skollagen http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar (nedladdat 23 maj 2016)
Skolverket, (2015) Elevinflytande http://www.skolverket.se/elever-och-foraldrar/elevinflytande-1.234275 (nedladdat 23 maj 2016)
Skolverket, (2013) Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och
metoder
Skolverket(2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan (nedladdat den 23 mars 2016) Skolverket, (2015) Värdegrund
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/vardegrund?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwt pub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3586.pdf%3Fk%3D35 86 (nedladdat den 23 mars 2016)
Skolvärlden, (2016) #3-2016 http://skolvarlden.se/artiklar/kunskapsluckorna-om-barns-rattigheter-ar-stora-inom-skolan (nedladdat den 23 mars 2016)
Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
27
Trost Jan, (1997). Kvantitativa Intervjuer Lund: Studentlitteratur
UNICEF, Sverige, Barnkonventionen, https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#short nedladdad den 16 maj 2016
UNICEF, Sverige https://unicef.se/skolor/rattighetsbaserad-skola (nedladdat den 2 mars 2016)
UNICEF, Sverige https://unicef.se/skolor/rattighetsbaserad-skola (nedladdat den 2 mars 2016)
UNICEF, (2013) Metodhandbok Rättighetsbaserad skola UNICEF Sverige Vetenskapsrådet, (1990) Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (nedladdat den 12
28
Bilaga, Kopia av Klassrådsprotokollsmall
Klassråd
Dagordning Protokoll
Datum
1. Val av ordförande 2. Val av sekreterare
3. Läs förra mötets protokoll. Stämmer protokollet med det vi tog upp? 4. Raster
Hur har vi det på rasterna?
5. Arbetsmiljö
Hur är det i klassrum och övriga rum som vi befinner oss i? Hur är arbetsron i klassrummet?
6. Elevinflytande/ delaktighet
Vad är vi delaktiga i? Vilket är bra? Vad kan bli bättre?
7. Plan mot diskriminering och kränkning och skolans regler Diskutera skolans likabehandlingsplan.
Fokusera på de främjande åtgärderna rörande kränkande behandling och de sju diskrimineringsgrunderna.
Skolan arbete mot kränkning och diskriminering – vem gör vad? Diskutera skolans ordningsregler.
Vad fungerar bra?
Vad kan elever, personal och skolledning göra för att förbättra o utveckla?
8. SIKTA
Finns det önskemål från klassen om stöd från SIKTA? 9. Övrigt, Klassens egna frågor.
