Verbal del o
Provpass 4
Högskoleprovet
Provet innehåller 40 uppgifter
På nästa sida börjar provet som innehåller 40 uppgifter och den totala provtiden är 55 minuter.
BÖRJA INTE MED PROVET FÖRRÄN PROVLEDAREN SÄGER TILL!
Instruktion
Detta provhäfte består av fyra olika delprov. Dessa är ORD (ordförståelse), LÄS (svensk läsförståelse), MEK (meningskomplettering) och ELF (engelsk läsförståelse). Anvisningar och exempeluppgifter finner du i ett separat häfte.
Prov
Antal uppgifter
Uppgiftsnummer
Rekommenderad provtid
ORD 10 1–10 3 minuter
LÄS 10 11–20 22 minuter
MEK 10 21–30 8 minuter
ELF 10 31–40 22 minuter
Alla svar ska föras in i svarshäftet. Det ska ske inom provtiden.
Markera tydligt.
Om du inte kan lösa en uppgift, försök då att bedöma vilket svarsförslag som verkar mest rimligt. Du får inget poängavdrag om du svarar fel.
Du får använda provhäftet som kladdpapper. Svarshäfte nr.
– 3 – 2. preskriberad A förklarad B utesluten C bearbetad D avskriven E företrädd 1. alter ego A andra jag B nya jag C sämre jag D rätta jag E gamla jag 4. bestyrka A intyga B tillägga C förbättra D inpränta E härda 3. gordisk knut A missförstånd B svårlöst uppgift C huvudfråga D svag punkt E förbannelse 6. kufisk A opålitlig B underlig C inställsam D ovänlig E egenkär 5. ellips A elektrisk laddning B sjukdomstillstånd C matematiskt bevis D planetformation E geometrisk figur 8. nagga A utvidga B höja upp C gnaga D hugga tag i E fästa 7. svinn A frosseri B vårdslöshet C avkastning D struntsak E förlust 9. med ens A som vanligt B plötsligt C likafullt D ständigt E allt eftersom 10. patina A åldrad yta B sirlig inristning C kort musikstycke D handsydda detaljer E tunn pappskiva – 2 –
DELPROV LÄS – LÄSFÖRSTÅELSE
Intervju med Andreas Nordin, författare till avhandlingen
Kunskapens politik. En studie av kunskapsdiskurser i svensk och europeisk utbildningspolicy.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har tittat på språk, språkbruk och hur det förändras
i utbildningsreformer inom EU och i Sverige. Vad menar vi med kunskap? Vilken kunskapssyn kommer fram?
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Jag tar hänsyn till tre analytiska aspekter:
kunskapspro-duktion, kunskapsinnehåll och kunskapsstyrning. Vad gäller den första aspekten, kunskapsproduktionen, fram-går det att Sverige följer en global utveckling där fokus ligger på utbildningens utfall snarare än dess innehåll, och där utbildningshanteringen standardiseras med instru-ment som nationella prov. Men Sverige skiljer sig från EU genom en återgång till en ämnesorienterad inrikt-ning, snarare än att fokusera på generella kompetenser, som EU:s åtta nyckelkompetenser.
När det gäller kunskapsinnehållet har uppfattningen att skolan befinner sig i kris vuxit sig stark i både Europa och Sverige. Skillnaden är att på ett europeiskt plan framställs krisen som strukturell medan den i Sverige framställs som en professionell kris där lärarna är problemet. I texterna diskuteras lärares olika bedömning som ett grundläggande problem i strävan att få en likvärdig skola. I takt med att de standardiserade mätinstrumenten blir fler minskar efter-frågan på lärares professionella bedömning. Ansvaret läggs över på mätinstrumenten och lärarna fråntas sin centrala arbetsuppgift.
Aspekten om kunskapsstyrning visar att parallellt med
att utbildningsområdet decentraliseras finns starka önske-mål och direktiv om att centralisera skolans verksamhet. I förarbetet till Lgr 11 uttrycks tydligt att man önskar se en
starkare statlig kontroll av skolans verksamhet. EU-kom-missionen strävar också efter att få en direkt roll i med-lemsstaternas reformarbete. Nationella utvecklingsplaner ska till exempel varje år skickas till EU.
Vad överraskade dig?
– Det som förvånar mig är de nya begrepp vi fått de senaste
åren, bland annat entreprenörskap. Enligt EU är det en nyckelkompetens. Det förvånar mig hur lite som finns sagt om ett så centralt begrepp. I läroplanen nämns det bara vid ett par tillfällen, men inga förklaringar ges, ändå används det obehindrat. Det bekymrar mig att begrepp importeras och görs centrala utan att vi gör någon analys av dem. Skol- och utbildningsområdet blir en plats dit man kan plocka in lite vad som helst utan djupare analys.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att min avhandling ska bidra till ett fördjupat
samtal om vad kunskap är. För lärarlag och beslutsfattare kan den tjäna som utgångspunkt för diskussioner om vad som är skolans mål och mening. Politiska beslutsfattare kan med min avhandling se att vad vi menar med kunskap och vad vi tycker barn ska lära sig inte är givet på förhand.
Gunilla Nordin
Lgr 11 = Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011
Uppgifter
11. Vad utmärker enligt texten utbildnings-policyn i Sverige om man jämför med övriga Europa?
A Fokuseringen på utbildningens former och resultat snarare än på dess innehåll.
B Den stora krismedvetenheten och satsningen på standardiserade prov.
C Det växande intresset för likvärdig bedömning och en centraliserad skola.
D Diskussionen om lärarrollen och betoningen av ämnesspecifika kunskaper.
12. Vad framstår som det främsta syftet med avhandlingen?
A Att ifrågasätta nyttan med kunskapsstyrning i skolan.
B Att reflektera över den nya läroplanens nyckel-begrepp.
C Att undersöka de strukturella orsakerna till skolans kris.
D Att studera hur begreppet kunskap används inom skolområdet.
– 4 – – 5 –
LÄS
Konstnärsroll och konstnärsmyt
Om historien har lärt oss något, så är det att förändringar i samhällets struktur innebär förändringar även inom det område vi kallar konst. Både det konstbegrepp vi levt med de senaste 200 åren och föreställningen om konstnären som en outsider är samtida med de stora förändringar i samhället som moderniteten innebar. I moderniteten innefattas hela den process som tar sig uttryck i det inter-nationella handelsutbytet, den våldsamma tillväxten av städerna, utvecklingen och spridningen av allt exaktare vetenskaper och av en teknik som blir alltmer avancerad, men också i framväxten av tidningar och tidskrifter samt i statens och den växande administrationens ökande makt. Det var en utdragen process som startade i England i slutet av 1700-talet men som pågick under hela 1800-talet.
På många sätt är vår samtid fullt jämförbar med tiden för modernitetens genombrott för 200 år sedan. Den för-ändringsprocess som samhället nu genomgår är större än på länge. Den digitala revolutionen har inneburit en tek-nisk utveckling jämförbar med industrialismen. Globali-seringen kan jämföras med uppkomsten av den moderna nationalstaten. Internet och informationssamhället är idag en lika stor förändring som uppkomsten av tidnings-väsendet och den nya offentligheten under 1800-talet. De senaste årtiondena kan vi se en relativt snabb förändring också av grundläggande värderingar inom konstvärlden. Modernismens intresse för känsla och spontanitet har ersatts av en konceptuell, mer intellektuell konstuppfatt-ning. Fotot, som länge hade svårt att finna acceptans inom konstvärlden, dominerar sedan ett tag samtidskonsten och den digitala tekniken har accepterats på bred front.
I datorn arbetar alla i grunden med att sortera samma ettor och nollor, oavsett om man är musiker, filmare, foto-graf eller bildkonstnär. Många har utnyttjat detta för att arbeta gränsöverskridande. Den digitala teknikens inne-boende möjligheter att kopiera har befrämjat en citatens och samplandets konst. Det unika verkets aura har förlo-rat sin plats som konstens viktigaste kvalitet. Betraktaren har kommit att få en alltmer aktiv roll i konstskapandet genom att den digitala tekniken har gjort det lättare att skapa interaktiva konstverk, och alltsedan 1990-talet har internet inneburit både en ny konstnärlig möjlighet och en ny arena för samtidskonsten.
Konstbegreppet har de senaste decennierna vidgats så att det idag är närmast gränslöst. Skillnaden mellan det som är konst och det som är något annat tenderar att bli alltmer otydlig. På många sätt verkar vi vara på väg mot en situation som liknar den vi hade innan det moderna konstbegreppets födelse. På ett plan kan detta tyckas
med-föra att konsten som en särskild kategori är på väg att utplåna sig själv, men på sikt borde allt detta innebära att vi kommer att få se en utveckling mot en ny och annor-lunda konstnärsroll.
Idag är de flesta överens om att konsten som historisk kategori föddes under 1700-talet när konst och teknik idé-historiskt gick skilda vägar och de sköna konsterna skildes från alla andra typer av konster, som läkekonst och ingen-jörskonst. När detta skedde skapades också ett behov av att särskilja den på det konstnärliga området kreativa män-niskan från den som var kreativ inom områden som inte var konst. På så sätt bildades en myt om hur konstnären skulle vara och bete sig. I föreställningen om den moderna konstnären ingick att denna var en genialisk person som på så sätt höjde sig över den vanliga människan. Den för-ändrade uppfattningen om konstnären sammanföll med en förändring av de sköna konsternas karaktär. Fantasin och känslan blev allt viktigare samtidigt som betoningen av den subjektiva sensibiliteten ökade på bekostnad av för-nuftet. Samtidigt växte också ett intresse för den skapande konstnären och de psykologiska processer som ingår i den kreativa processen. Den oberoende spontaniteten och autonomin hos den kreativa konstnären uppvärderades.
En av de viktigaste ingredienserna i myten om den romantiska konstnären och hans eller hennes arbete var den extrema betoningen av individualiteten. Sinnessjuk-domen – fastän farlig och hotande – hörde samman med fantasin och kunde vara en källa till värdefulla bilder och insikter. Mot slutet av 1800-talet kom däremot den romantiska uppfattningen om konstnären och galenska-pen att bli alltmer extrem. På litteraturens område kan detta exemplifieras med Arthur Rimbaud och Gerard de Nerval. Den ene urtypen för den geniala outsidern och den andre mentalsjuk.
På 1900-talet kom intresset för galenskapen att mode-reras, men outsidern fann sig väl till rätta i modernismen, framförallt under 1900-talets början. Även mycket annat av det vi känner igen i en modernistisk konstsyn tillhör moderniteten. Hit hör till exempel föreställningen om avantgardet, som har sitt ursprung i tron på den stän-diga tekniska utvecklingen. Men mitt i det västerländska 1800-talets framstegsoptimism fanns också en motsatt rörelse i uppskattningen av det ociviliserade, det av kultu-ren och moderniteten oförstörda. Detta yttrade sig som ett intresse för det man upplevde som primitivt. Hit räknades äldre kulturer, medeltida arkitekturstilar och tillverknings-metoder såväl som afrikansk stamkonst, barnteckningar och det omedvetna i människans själ.
LÄS
Under modernismen hyllades en myt om det konstnär-liga skapandet, där konstnären helst skulle vara en outsider även i konstvärlden. Ett bra exempel på en företrädare för en sådan konstsyn är den franske konstnären och konst-teoretikern Jean Dubuffet. Han hävdade att konsten des-armerades och förlorade sin subversiva kraft så fort den fick etiketten ”konst”. Det var i stället i bilder skapade av konstnärer som befann sig utanför den etablerade konst-världen som den betydelsefulla konsten stod att finna. För Dubuffet var konstnären per definition en outsider som levde på marginalen i samhället.
Modernismens föreställning om outsidern går också att utläsa i den skrivna konsthistorien. Konstnärer som har passat in i modernismens konstsyn har fått framträdande plats i konsthistorien på bekostnad av dem som inte på samma sätt har motsvarat den moderna konstnärsmyten. Om samtiden nu inneburit denna stora omvälvning av konstvärlden som jag beskrivit i inledningen till denna text, uppstår ju naturligt frågan vad den nya konstnärsrol-len kommer att innebära. Finns där fortfarande plats för
en outsider? Svaret är förstås inte lätt att ge. Ännu visar vi ett obrutet intresse för det ovanliga. Att vara kreativ har alltmer ansetts innebära en förmåga att kunna se livet ur överraskande synvinklar, att formulera problem på ett oväntat sätt och att vända upp och ner på självklara upp-fattningar. Kanske är det fortfarande så att det som fasci-nerar oss i konsten ofta är det oväntade, det som bryter vaneseendet, det överraskande perspektivbytet.
Konstnärsrollen och myten om den konstnärligt krea-tive kommer säkert att förändras en hel del i den nya situa-tion som nu råder, men jag är inte säker på att outsidern för den skull är död.
Kanske ligger en del av konstens lockelse och subversi-vitet just i tanken på att den härrör från något säreget och annorlunda, omöjligt att kontrollera.
Per Dahlström
konceptuell = som lägger all vikt vid idén
avantgarde = föregångare
subversiv = omstörtande
Uppgifter
13. Vilket antagande beträffande konstnärsrol-len står i fokus för textförfattarens resone-mang?
A Att konstnärsrollen behöver förnyas. B Att konstnärsrollen bör definieras. C Att konstnärsrollen är föränderlig.
D Att konstnärsrollen förlorat sin betydelse.
14. Vilket av följande tar textförfattaren upp som ett exempel på den förändring som konsten genomgått de senaste decennier-na?
A Att de flesta utövande konstnärer numera egentligen sysslar med information.
B Att kvaliteten inte längre nödvändigtvis bestäms av hur ensamt i sitt slag konstverket är.
C Att konsten intresserat sig allt mer för det ursprungliga och enkla.
D Att förnuftet förlorat sin betydelse som konst-närlig drivkraft.
15. Vilka egenskaper präglade en sann konst-när enligt den mytbild som tog form på 1700-talet?
A Andlighet och vishet. B Förfining och elegans. C Mod och nyfikenhet. D Egensinne och frihet.
16. Vilket av följande gav enligt textförfat-taren upphov till 1800-talets romantiska konstnärsmyt?
A Önskan att framställa konstnärligt skapande som en unik form av kreativ verksamhet.
B Försöket att återupprätta det individuella uttrycket i en tid då kollektiva konstnärliga uttryck värderades högt.
C Behovet av att befria det konstnärliga uttrycket och göra konstbegreppet mer gränslöst.
D Protesten mot den moderna framstegsoptimism som hyllade allt nytt men föraktade det primitiva och oförstörda.
– 6 – – 7 –
LÄS
Kolesterolforskning
Kolesterol är ett livsviktigt ämne, som finns i kroppens alla celler. Allra mest finns i hjärnan och man vet att det har stor betydelse för en rad centralnervösa funktioner. Om balansen mellan syntes, upptag och utflöde av koles-terol rubbas kan detta få förödande konsekvenser. För lite kolesterol i hjärnan kan till exempel ge upphov till neu-rologiska och mentala rubbningar; för mycket kolesterol i cirkulationen kan täppa till artärerna och orsaka hjärt- och kärlsjukdomar.
Mycket forskning har under åren ägnats åt kolesterol, men fortfarande görs nya upptäckter. En av dem som i hög grad har fokuserat sin forskning på kolesterol, dess funktion och betydelse, är professor Ingemar Björkhem vid Karolinska Institutets institution för medicinsk labo-ratorievetenskap och teknik.
En stor del av hans forskning är koncentrerad på reg-lering av olika nyckelenzym, särskilt samspelet mellan enzym som styr bildning och nedbrytning av kolesterol. Professor Björkhem och hans forskargrupp står bakom det senaste genombrottet, som gäller tidigare helt okända mekanismer för kolesteroltransport. I det ena fallet gäller det hur makrofagerna (celler som utvecklas från vissa vita blodkroppar) gör sig av med kolesterol, i det andra hur kolesterolet i hjärnan tar sig förbi blod–hjärn-barriären.
– Makrofager spelar en nyckelroll vid åderförkalkning. I ett tidigt stadium av denna process sker en ackumulering av kolesterol i dessa celler, som omvandlas till ”skumcel-ler”. Balansen mellan upptag och eliminering av kolesterol i makrofagerna har alltså stor betydelse för utveckling av åderförkalkning, säger Ingemar Björkhem.
– Det vi nu har upptäckt är att makrofager kan omvandla kolesterol till de två mer polära, det vill säga vattenlösliga, metaboliterna 27-hydroxykolesterol och kolestensyra. Detta sker med hjälp av enzymet sterol 27-hydroxylas, som finns i de flesta celler men i särskilt hög grad i mak-rofager. Dessa båda ämnen kan transporteras ut ur cellen betydligt lättare än kolesterol. När de nått cirkulationen transporteras de snabbt till levern, där de omvandlas till gallsyror.
Bakgrunden till upptäckten är följande: Redan på 1980-talet kunde Ingemar Björkhem och en norsk fors-kargrupp visa att patienter med den sällsynta metabola sjukdomen cerebrotendinös xanthomatos (CTX) saknar sterol 27-hydroxylas. Dessa patienter utvecklar xanthom, det vill säga en ansamling av kolesterol i vissa av kroppens vävnader, samt tidig åderförkalkning. Trots detta har de normala nivåer kolesterol i blodet. Misstanken uppstod då att enzymet kunde ha betydelse för
kolesteroltranspor-ten ut ur cellerna. Ett stort antal mutationer i genen som kodar för detta enzym har nu definierats.
Ingemar Björkhem samarbetar bland annat med en israelisk forskargrupp för att se om man genom att över-uttrycka enzymet kan förhindra att makrofagerna omvand-las till skumceller och därmed också påverka utveckling av åderförkalkning. Forskarna har hittills vid provrörsförsök lyckats åstadkomma ett överuttryck i makrofager. Nästa steg blir försök i djurmodeller.
– Om vi lyckas med det skulle denna princip på sikt också kunna utnyttjas terapeutiskt i kliniska sammanhang på patienter med begynnande åderförkalkning, säger Inge-mar Björkhem.
Det vanligaste och mest framgångsrika sättet att idag påverka åderförkalkningsprocessen är att åstadkomma en generell sänkning av kolesterolhalten i cirkulationen, framför allt med hjälp av kolesterolsynteshämmare (stati-ner). Den nya kunskapen skulle enligt Björkhem kunna tänkas ge upphov till mer specifika terapeutiska strate-gier i framtiden, som koncentrerar sig på makrofagernas kolesterolomsättning. Den nyupptäckta transportvägen för kolesterol kan betraktas som en ”försvarsmekanism”, som utnyttjas då vissa celler utsätts för mycket koleste-rol. Mekanismen fungerar därmed som ett komplement till den klassiska vägen via lipoproteinet HDL (high
den-sity lipoprotein). Detta drar ut kolesterolet från
cellmem-branen och transporterar det till levern. I levern omvand-las kolesterolet till gallsyror, som kan elimineras via gallan i vattenlöslig form.
Det är möjligt, säger Björkhem, att den nya transport-vägen har större betydelse i samband med hög kolesterol-belastning än vid låg. Försök på möss, som saknar sterol 27-hydroxylas, visar att de inte utvecklade åderförkalkning vid normal kost. Men när de sattes på en diet med mycket kolesterol dog hälften av mössen efter tre månader. Den exakta orsaken till deras död har dock ännu inte fastställts. Ingemar Björkhem berättar vidare att den nyupptäckta mekanismen tycks ha särskilt stor betydelse för kolesterol i lungorna.
– Den ena metaboliten, kolestensyra, verkar komma nästan enbart från lungorna, i huvudsak från lungmak-rofager och alveolära celler, men också från andra typer av celler i lungorna. Vi har till exempel kunnat se att vid förlust av ena lungan sjunker halten av kolestensyra till ungefär hälften.
Ingemar Björkhem berättar att han och hans grupp nyligen visat med hjälp av immunoelektronmikroskopi att sterol 27-hydroxylas tycks vara ansamlat till de ställen
LÄS
i alveolarcellerna som innehåller lungsurfaktant, en bland-ning av bland annat olika sorters fettämnen. Då koleste-rolet i surfaktanten kan påverka dess förmåga att minska ytspänningen i lungan, kanske enzymet har betydelse för att hålla nere kolesterolkoncentrationen i denna viktiga lipidfraktion.
En första praktisk konsekvens av upptäckten att cirku-lerande kolestensyra kommer från lungorna kan tänkas bli inom diagnostiken. Studier hittills tyder på att patien-ter med lungsjukdomar som minskar mängden metabo-liskt aktiv lungvävnad har lägre nivåer av cirkulerande kolestensyra.
Ann-Marie Dock
Uppgifter
17. Vad är innebörden i den nya upptäckt som Ingemar Björkhem och hans forskargrupp gjort?
A Att kolesterol transporteras ut till cellerna snabbare än man tidigare trott.
B Att kolesterol bryts ner på fler sätt än man hittills känt till.
C Att kolesterol bara är ett av flera ämnen som orsakar åderförkalkning.
D Att kolesterol orsakar skador bara i vissa typer av celler.
18. Vad är sterol 27-hydroxylas?
A En metabolit. B En typ av makrofag. C Ett enzym.
D Ett slags kolesterol.
19. Vilken inverkan tror man, enligt texten, att sterol 27-hydroxylas har på lungsurfak-tant?
A Det påverkar lungsurfaktantens halt av kolesterol.
B Det påverkar lungsurfaktantens förmåga att reglera kolesterolets ytspänning.
C Det påverkar lungsurfaktantens ytspänning. D Det påverkar lungsurfaktantens förmåga att
transportera kolesterol.
20. Vilken av följande alternativa rubriker sammanfattar bäst textens innehåll?
A Så blir kolesterolet ett försvar mot åderförkalk-ning
B Så påverkar kolesterolet vår cirkulation C Så regleras kolesterolet i vår kropp D Så kan kolesterolet användas
– 8 –
21. Blindtarmsinflammation beror på att blindtarmsbihanget blivit inflammerat. Bihanget,
som är ungefär lika stort som ett lillfinger, sitter nära tunntarmens ____ i tjocktarmen. A fästing
B kröning C flexion D mynning
22. ”Vad handlar det här om?” frågade den amerikanska kusinen. ”Bruce Springsteen från
New Jersey spelar och tidningarna behandlar det som om ett världskrig hade brutit ut!” Jag blev svarslös, men faktum är att kusinen satte ____ på en egenhet med svensk journalistik: Det finns ytterst få ____ hur många spaltmeter de svenska kvällstidning-arna viker åt Bruce Springsteen när chansen ges.
A tummen – bortförklaringar till B spiken – kritikerröster mot C fingret – begränsningar för D ljuset – kommentarer om
23. Målsättningen med denna lönsamhetsanalys är att söka få en ____ om de ____
eko-nomiska effekter som uppstår för den offentliga ekonomins budget ____ den arbets-marknadsutbildning som man har studerat.
A bakgrund – negativa – tack vare
B kunskap – grundläggande – i motsättning till C tillämpning – oväntade – på grund av D uppfattning – primära – till följd av
24. Med rufsigt grått hår, orange kofta och klara blåa ögon stod han där på den
psykia-triska akutmottagningen, en av Sveriges främsta bildkonstnärer. Han ____ myten om kreativitet och galenskap. Vissa forskare hävdar att tanken på ett sådant ____ bara är en myt, andra menar att det är en realitet.
A förkroppsligade – samband B skapade – tillstånd
C förhärligade – utspel D punkterade – skapande
25. Tangoresenären ställs inför ett klassiskt turistproblem: den _____ man reser till en
plats för att finna riskerar att förstöras av ens egen närvaro. A stringens
B autenticitet C konsensus D frivolitet
26. Det är tabu att diskutera kollegors vikt, men en överviktig chef kan uppfattas som
mindre ____ eftersom många antar att övervikt har en ____ inverkan på hälsa och arbetsförmåga.
A kapabel – menlig B ineffektiv – fatal C dominant – emfatisk D tillförlitlig – trivial
27. Arbetsförmedlingen har inte lyckats ____ så många som det var tänkt till
folkhög-skolornas motivationshöjande kurser för ungdomar utan betyg, trots att dessa kurser visat sig vara framgångsrika.
A anvisa B anpassa C anordna D anknyta
28. Allt land som i dag ligger ____ högsta kustlinjen har ____ landhöjningen påverkats av
havet. Uppgrundade gamla strandvallar och kalspolade klapperstensfält, som i dag kan återfinnas ____, är exempel på havsvågornas arbete genom tiderna.
A nära – tack vare – på havets botten B på – i motsats till – i de fjällnära skogarna C under – på grund av – långt in i landet D inom – trots – vid stränderna
– 10 –
29. Under det att man i efterkrigstidens Sverige talade om ”det svenska körundret”,
hävdade den tyske musikteoretikern Theodor Adorno att nazisternas användning av körsången ____ denna genre i Tyskland under lång tid.
A reserverade B överskattade C föranstaltade D misskrediterade
30. Oavsett vad man anser om de hårda ord som Sveriges statsminister använde vid detta
tillfälle var det ingen tvekan om vem som ____ frågan. Statsministern kunde följa upp sitt uttalande med ____ av diplomatiska åtgärder.
A ställde – ett stall B formade – en laddning C ägde – ett batteri D angick – ett uppslag
MEK
