• No results found

Öka kunskaperna inom rättsväsendets myndigheter kring hatbrott riktade mot hbtq-plus-personer Motion 2019/20:3278 av Teres Lindberg m.fl. (S) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Öka kunskaperna inom rättsväsendets myndigheter kring hatbrott riktade mot hbtq-plus-personer Motion 2019/20:3278 av Teres Lindberg m.fl. (S) - Riksdagen"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion S1335

Motion till riksdagen

2019/20:3278

av Teres Lindberg m.fl. (S)

Öka kunskaperna inom rättsväsendets

myndigheter kring hatbrott riktade mot

hbtq-plus-personer

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rättsväsendets hbtq-plus-kompetens ska säkerställas och vara hög i hela landet och tillkännager detta för

regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett bättre

förebyggande arbete och utredning av hatbrott mot hbtq-plus-personer och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av utbildning om hatbrott och hbtq-plus-personers livssituation i polisutbildningen och

Polismyndighetens utbildningsprogram, som utbildning av ordningsvakter m.m., och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att

myndighetsansvar utpekas för att följa forskning om hatbrott på hbtq-plus-fobisk grund och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det är oerhört viktigt att alla människor upplever sig sedda, respekterade och trygga i samhället. HBTQ+personer har i dagsläget ett lägre förtroende för polis och rätts-väsende än övriga i samhället samtidigt som de som grupp, är särskilt utsatta.

Polismyndigheten är både en tillsyns och brottsbekämpande myndighet där man inte bara utbildar poliser utan också är en utbildare av ordningsvakter, hamn- och sjöfarts-kontrollanter, arrestantvakter med flera. Här finns ett särskilt ansvar att fylla

kunskapsluckor inom hbtq+frågor.

Brott mot HBTQ+personer beror på fördomar och fientliga attityder. Fördomar är en social konstruktion som frågar efter bekräftelse, bekräftelse av det normativa som i sin tur cementerar utanförskap. Så väl hatbrott mot enskilda och hets mot folkgrupp skadar samhället, skrämmer hela grupper till tystnad och hotar allvarligt demokratin. De

(2)

skrämmer också många HBTQ+personer från att leva öppet. Många som utsätts för hatbrott avstår från att anmäla. Det bottnar ofta i en rädsla för att bli föraktfullt bemött av samhället.

Hatbrott med rasistisk, främlingsfientliga och HBTQ+fobiska motiv måste uppmärk-sammas och prioriteras högre av rättsväsendet. Rättsväsendet behöver bli bättre på att hantera hatbrott, även HBTQ+personer måste kunna känna sig trygga i samhället. Sam-hället måste också bli bättre på att bemöta och stödja brottsoffer och deras anhöriga. Både rättsväsendet och brottsofferjourerna behöver ges mer kunskap om

HBTQ+personers livssituation och grunderna till HBTQ+fobi.

Det behövs mer forskning kring hatbrott mot HBTQ+personer och bak grunderna till HBTQ+fobi. Särskilt ont är det om forskning kring hatbrott mot transpersoner och transfobi. Mer förebyggande insatser behövs då det är samhällets ansvar att inte bara beivra de hatbrott som sker utan också kraftfullt verka för att de inte ska ske.

HBTQ+personer är också förövare och gärningsmän. Brott som begås i nära

relationer inom hemmet väggar är alltid oacceptabla. Oavsett könsidentitet, könsuttryck, genus eller sexuell läggning. För att korrekt bemöta brottsoffer och deras anhöriga, effektivt utreda HBTQ+foba brott och lagföra gärningsmän krävs att rättsväsendets anställda har kännedom och kunskap om HBTQ+personers livssituation och grunderna till HBTQ+fobi.

HBTQ+personer som är intagna i kriminal-, fri- och ungdomsvården har rätt att bli bemötta med respekt för hela sin person. Att vara frihetsberövad är en stor påfrestning och det är viktigt att de hbtq+personer som begått brott inte får en extra börda till sina straff på grund av diskriminering från personal eller hot om våld och utfört våld från andra intagna.

Teres Lindberg (S)

Anders Österberg (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Anna Wallentheim (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Dag Larsson (S) Daniel Andersson (S)

Denis Begic (S) Elin Gustafsson (S) Elin Lundgren (S) Eva Lindh (S)

Gunilla Carlsson (S) Hannah Bergstedt (S) Hans Ekström (S) Helén Pettersson (S) Heléne Björklund (S) Hillevi Larsson (S) Ingela Nylund Watz (S) Joakim Järrebring (S) Johan Büser (S) Johanna Haraldsson (S) Kadir Kasirga (S) Kalle Olsson (S)

Kristina Nilsson (S) Lawen Redar (S)

Linus Sköld (S) Magnus Manhammar (S) Marianne Pettersson (S) Olle Thorell (S)

Roza Güclü Hedin (S) Sara Heikkinen Breitholtz (S) Serkan Köse (S) Sultan Kayhan (S)

Thomas Hammarberg (S) Yasmine Bladelius (S) Åsa Eriksson (S) Åsa Karlsson (S)

References

Related documents

Eftersom det inte i nuläget går att veta vad den pågående utredningen kommer fram till, är det svårt att ha synpunkter på förslag som gäller just organisationsformen

metodutveckling för att motverka antiziganism och diskriminering för att gruppen romer ska kunna tillgodogöra sig sina mänskliga rättigheter på lokal nivå, samt vara behjälplig

Länsstyrelsen delar inte utredningens uppfattning att detta inte är en fungerande lösning (3.4.) utan menar att det fungerar väl inom andra områden och att det inte finns

Föredragande har varit utredare Karolina Alveryd.. Remissvaret har expedierats av Juridiska

Sedan 1998 har Skatteverket i uppgift att medverka i vissa brotts- utredningar samt att bedriva underrättelseverksamhet avseende viss brottslighet. Den

Om språkcentrum inrättas för övriga nationella minoritetsspråk bör samiskt språkcentrum ha i uppdrag att samverka samt genomföra kunskaps- och erfarenhetsutbyte även med

Jokkmokks kommun har tagit del av Sametingets rapport Samiskt språkcent- rums utvecklingsmöjligheter för att främja fler samiska språk och väljer att lämna följande synpunkter