• No results found

Enron: Vad hände egentligen?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Enron: Vad hände egentligen?"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Företagsekonomiska Institutionen: Kandidatuppsats Handledare. Robert Joachimsson

Enron

Vad hände egentligen?

Angelica Antfolk & Madeleine Möller Vt. 2008

(2)

Sammandrag

Skandalen som omvärvde Enron skakade affärsvärlden då det var den största skandal som dittills inträffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var många och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat på organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istället på redovisningen och några av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det är även därför som händelserna granskas ur ett revisorsperspektiv. Målgruppen är revisionsintresserade samt de som är intresserade av ekonomisk historia. De data som har använts i arbetet är sekundärdata som blev åtkomlig genom databaser och relevanta sökord.

Enron använde sig av enheter som de skapat för speciella ändamål (SPE-enheter) för att kringgå gällande regler samt för att dölja förluster. Detta skedde bland annat i fallet med Talon, då de kringgick reglerna gällande redovisning av förluster genom att ta upp nya inkomster och på så sätt upprätthålla det egna aktievärdet. Tillgångarna i de SPE-enheter Enron skapade bestod till största del av aktier i Enron vilket gjorde enheterna beroende av att Enrons aktievärde upprätthölls. Enligt de regler som var aktuella innan konkursen skulle SPE-enheter konsolideras med grundarens balans- och resultaträkning då vissa kriterier inte uppfylldes. Detta var en regel som Enron konsekvent bröt mot genom att fortlöpande bilda nya enheter för att bibehålla det egna aktievärdet samt för att dölja att kraven kring konsolidering inte uppnåddes.

Mark-to-market var en process som Enron utnyttjade frekvent när det gällde värdering av långtidskontrakt inom energihandeln. Processen går ut på att uppskatta kommande marknadsvärden för att kunna beräkna kommande inkomster. Enron var emellertid alltför optimistiska i sina uppskattningar vilket ledde till att vinsterna som redovisats var betydligt högre än de verkliga. För att dölja detta använde sig företaget av vinstförvaltning, vilket innebär att de flyttade inkomster för att upprätthålla en jämn vinstnivå genom åren. Något som blev till ett stort problem då avtalet med videojätten Blockbuster avbröts utan att några vinster verkligen inkommit.

Enrons redovisningsbrott är till största delen fria tolkningar av reglerna eller det faktum att de lyckats kringgå dem helt. Enbart i fallen med SPE-enheterna kan brott påvisas.

(3)

Abstract

The Enron scandal was the biggest scandal that had existed (at the time it occurred) and it chocked the entire business world. The crimes that Enron’s management were charged with were many and of different species. Previous investigations concentrate on leadership and organization. To give a different visual angle, this essay focuses on the accounting issues and some of the mistakes that the management in Enron made. Furthermore, the events in the case of Enron are seen from an auditor’s perspective. Our goal is to reach audit and other economic history interested parties. The data that were used is secondary data that became available through carefully selected search words.

Enron used entities created for special purposes (SPE-entities) to avoid rules and to hide losses. This happened in the case with Talon, when Enron circumvent the rules regarding the ways in which losses presents in the financial statement, by showing incomes to maintain the value of the stocks. The assets in the SPE-entities were mainly stocks in Enron, which meant that the entities depended on Enron’s stock value to maintain an acceptable level. According to the rules before the bankruptcy, the entities balance- and result sheets did not need to be consolidated with the founders if certain criteria were met. This was a rule that Enron consistently broke by continuously create new entities and Enron could in that way retain their stock value and hide from the consolidating requirements.

Mark-to-market is a process that was frequently used by Enron when they were to appreciate the values from long-term contracts within the energy business. According to the process the company estimate market values to present future incomes. However, Enron were to optimistic when they calculated, which meant that the profit estimated were higher than in reality. To cover the truth Enron used profit administration, which means that they shifted the profits to present a better profit level over the years. This became a big problem in the case with Blockbuster Video, a case that was interrupted before any profits were made.

The crimes that were made by Enron’s management are to a large part their own interpretation of the accounting rules or the fact that they entirely manage to avoid the rules. Crimes can be pointed out only in the case with the SPE-entities.

(4)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 6

1.1 Bakgrund 6

1.2 Problemformulering/Syfte 6

2. ENRON CORP. 7

2.1 Några av Enrons redovisningsproblem 7

3. AMERIKANSK REDOVISNING 9

3.1 U.S. General Accepted Accounting Principles, US GAAP 9

3.2 Financial Accounting Standards Board, FASB 10

3.2.1 FASB Statement no. 133 10

3.2.2 Emerging Issues Task Force, EITF 10

3.3 Securities and Exchange Commission, SEC 11

3.3.1 SEC Regulation S-K 12 3.3.2 SEC Regulation S-X 12 3.4 Sammanfattning av teorin 13 4. METOD 14 4.1 Val av litteratur/Datainsamling 14 4.2 Avgränsning 14 4.3 Målgrupp 15 4.4 Litteratur-/Källkritik 15

4.4.1 Subjektivitet/objektivitet hos källorna 15

4.4.2 Webbadresser 15

5. ENRONS REDOVISNINGSMETODER 16

5.1 Enheter för speciella ändamål (SPE-enheter) 16

5.1.1 När ska en SPE-enhet konsolideras? 16

5.1.2 Värdepapperisering av tillgångar 17

5.1.3 Hur använde sig Enron av dessa enheter? 17

5.1.4 Några av Enrons olika SPE-enheter 18

5.2 Marknadsvärdering (Mark-to-market) och långtidskontrakt 22

5.2.1 Vad innebär mark-to-market? 22

(5)

5.2.3 Hur använde sig Enron av mark-to-market? 22

6. ANALYS 24

6.1 SPE-enheterna 24

6.1.1 LJM1 och Swap Sub 24

6.1.2 Talon 25

6.1.3 Ytterligare affärer med Raptorerna 26

6.2 Mark-to-market 26 6.2.1 Blockbuster 27 7. SLUTSATSER 28 8. KÄLLFÖRTECKNING 30

Bilagor

BILAGA 1 – Begreppsförklaring 32 BILAGA 2 – Förkortningar 33

(6)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Enron Corporations konkursbegäran i december 2001 chockade en hel värld. Företaget, som bildats genom en fusion av två stora energibolag, hade varit investerarnas favorit i många år innan konkursen. (Markham 2006, p. 49) Fortfarande idag, våren år 2008, uppmärksammas diskussioner kring Enronskandalen i pressen. Den nämns i samband med uttryck som ”klantiga misstag i affärslivet”, ”förstörde tilliten till företagsamerika” och ”en av de största konkurserna i USA:s historia”. Historien har även filmatiserats.

Enronskandalen är till viss del intressant på grund av de återverkningar den fick på revisionen i hela världen. Enron- och Worldcomskandalerna har tillsammans med ytterligare några skandaler bidragit till införandet av Sarbanes-Oxley Act, SOX. Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering, vilket bland annat sker genom kravet på att en påskrivande revisor inte får sitta mer än fem år i samma bolag. (Svernlöv & Blomberg 2003)

Det som skrivits om Enronskandalen är till största del inriktat på ”organisationsproblem” med belöningssystem och chefshierarki. Vi har valt att granska händelserna ur en annan synvinkel, nämligen revisorns, och därifrån undersöka de bokföringsbrott som bidrog till Enrons fall. Uppsatsen kommer att fokusera på några av de olika faktorer som låg till grund för redovisningsskandalen och försöka förklara vad det var som egentligen hände.

1.2 Problemformulering/ Syfte

Det huvudsakliga skälet till att vi har valt att skriva om Enron är dock varken filmer eller SOX utan det faktum att vi anser att alla som är intresserade av revision och de som tänker sig att jobba inom den branschen bör känna till vad det var som hände. Med uppsatsen vill vi förmedla kunskap om hur Enron bar sig åt för att lura företagsamerika och hoppas på så sätt öka medvetandegraden så att något liknande får svårt att inträffa i framtiden. Vi har därför granskat Enronskandalen ur ett revisorsperspektiv och närmare undersökt några av de bok-föringsbrott företaget gjorde sig skyldiga till.

(7)

2. Enron Corp.

Enron Corporation var ett amerikanskt energiföretag som bildades 1985 genom en fusion av

två naturgasbolag, Houston Natural Gas och InterNorth. Enronkoncernen tillhandahöll all möjlig handel med el såväl som en del andra råvaror samt finansiella och derivata instrument grundade på dessa. De hävdade själva att de var den största leverantören av elektricitet och naturgas i Nordamerika och hade i många år varit en investerarfavorit. (Markham 2006 p. 49)

2.1 Några av Enrons redovisningsproblem

Flera av Enrons nya verksamheter presterade inte så bra som förväntat, vilket ledde till uppkomsten av problem vid konkursen år 2001. (Healy & Palepu 2003, pp. 11-12). När Enron kom ut med sin niomånadersrapport år 2001 hade de genomfört nedskrivningar på totalt 1,2 miljarder dollar, vilket chockade aktiemarknaden. Nedskrivningarna hade sitt ursprung i dolda dotterbolag som Enron kontrollerade, men inte redovisade i balansräkningen. (Har du hängt med i Enronskandalen? 2002) Koncernen redovisade ett sämre resultat på grund av dessa nedskrivningar samt på grund av vissa avgifter som bland annat uppstod vid ett nyförvärv år 1998. 180 miljoner dollar förlorades i bredbandsinvesteringar och ytterligare drygt femhundra miljoner dollar förlorades genom andra investeringar. Alla dessa avgifter och nedskrivningar representerade, totalt sett, 22 procent av Enrons investeringar för åren 1998 till 2000. Utöver detta gick Enron samma månad med på att sälja en elektrisk kraftanläggning, som hade förvärvats av företaget år 1997, till en förlust av 1,1 miljarder dollar. Dessa förluster väckte, tillsammans med nedskrivningarna, frågor rörande huruvida Enrons strategi att bedriva sin gashandelsmodell inom andra marknader verkligen var genomförbar. (Healy & Palepu 2003, pp. 11-12)

Sammanfattningsvis var Enrons gashandelsidé förmodligen en respons på de möjligheter som uppkom i samband med avregleringen av energihandeln. En utökning av idén till andra marknader och en internationell expansion var emellertid inte framgångsrik. Enron lyckades trots detta dölja sina misslyckanden i flera år genom sitt skickliga redovisningsspel. Kapitalmarknaderna ignorerade de röda flaggor som höjdes i samband med Enrons uppseendeväckande rapporterade prestationer. Genom att tillhandahålla kapital till en låg kostnad bistod de Enrons bristande expansionsstrategi. Investerare antog villigt att Enrons

(8)

rapporterade tillväxt och lönsamhet skulle vara oförminskad långt in i framtiden, trots att företaget hade en för låg ekonomisk bas för att en sådan prognos skulle vara genomförbar. (Healy & Palepu 2003, pp. 11-12)

När sedan redovisningsfelaktigheterna och branschmisslyckandena tillkännagavs reagerade marknaden med att halvera Enrons aktiepris och öka företagets lånekostnad. Detta slog hårt mot ett företag som tungt hade förlitat sig på en utomstående finansiering när det gällde att bekosta handelsverksamhet och nyförvärv. Enron försökte, i början av november år 2001, undvika konkurs genom att gå med på att bli förvärvade av en mindre konkurrent. Men då Enrons offentliga skuld nedvärderades till skräpobligationsstatus1 i slutet av månaden drog sig det förvärvande företaget ur. (ibid.)

Den andra december samma år var Enrons aktiepris nere på enbart 0,26 dollar (jämfört med högsta värdet nio månader tidigare på cirka 90 dollar) och företaget tvingades ansöka om konkurs enligt paragraf elva i den amerikanska obeståndslagstiftningen. Detta innebar att företaget tillfälligt skyddades från kraven från fordringsägarna och kunde driva företaget vidare i avvaktan på att en omstruktureringsplan skulle hinna tas fram. (ibid.) Då katastrofen var ett faktum avslöjades även att Enrons revisorer, revisorsorganisationen Arthur Andersen, hade förstört en mängd dokument för att undanröja bevis. (Har du hängt med i Enronskandalen? 2002)

1

(9)

3. Amerikansk redovisning

För att förstå de redovisningsbrott Enron begick krävs det en viss insikt i amerikansk redovisning, med tillhörande regler och tolkningar. USA:s redovisningsprinciper och procedurer har utvecklats under hundratals år som en följd av förändringar i företagens rutiner. Dagens standardskapande process inleddes till följd av 1929 års börskrasch då aktiepriserna ansågs ha varit uppblåsta på grund av en ifrågasatt redovisningspraxis. År 1934 bildades därför the Securities and Exchange Commission (SEC) för att skydda investerarnas intressen. Kommissionen gavs även en specifik maktbefogenhet när det gällde att etablera redovisningsstandarder för de företag som ville ge sig in på den amerikanska börsmarknaden. (Doupnik & Perera 2007 p. 9)

Bildandet av SEC ledde i sin tur till bildandet av en organisation inom den privata sektorn som var ansvariga för att framställa USA:s redovisningsstandarder. Dessa standarder kallas för generellt accepterade redovisningsprinciper, eller förkortat för US GAAP. Genom åren har organisationen bytts ut ett par gånger bland annat till följd av minskad tillit inom affärsvärlden. Den organisation som är ansvarig i dagsläget är Financial Accounting

Standards Board, eller FASB som de brukar kallas. SEC är dock den organisation som

innehar den legala rätten att utfärda US GAAP men de har generellt sett tillåtit att en organisation inom den privata sektorn ansvarar för detta. (ibid.)

3.1 U.S. General Accepted Accounting Principles, US GAAP

US GAAP är en samling rekommendationer som bygger på uttalanden formulerade av FASB. De är jämförbara med god revisionssed i Sverige och är i sig inte tvingande. SEC, som fungerar som den amerikanska motsvarigheten till finansinspektionen, har dock beslutat att alla företag som är noterade på den amerikanska börsen ska tillämpa US GAAP. Detta innebär att rekommendationerna i praktiken betraktas som tvingande. (Epstein, Nach & Bragg 2006)

Innan FASB bildades var the American Institute of Certified Accountants (AICPA) ansvarig för att utfärda redovisningsprinciper. AICPA är en redovisningskår som består av praktiserande certifierade offentliga revisorer (CPAs)2 inom hela USA. Trots att FASB ersatte

(10)

AICPA fortsätter organisationen att påverka de etablerade redovisningsstandarderna genom att bland annat publicera ett antal uttalanden vars syfte är att klargöra hur US GAAP ska tolkas. (Doupnik & Perera 2007 pp. 14-15)

3.2 Financial Accounting Standards Board, FASB

FASB är ansvarig för att reda ut tillämpnings- och genomförandeproblem som relaterar till tidigare utgivna standarder. Beroende på problemets natur kan styrelsen publicera ett ”uttalande om finansiell redovisningsstandard” eller en ”tolkning av ett uttalande om finansiell redovisningsstandard”. Utöver detta så ger de även ut Technical Bulletins vars syfte är att ge teknisk vägledning inom speciella situationer som kan uppstå vid tillämpning av redovisningsstandarder. (Doupnik & Perera 2007 p. 12)

3.2.1 FASB Statement no. 133

Detta uttalande behandlar redovisningen av energiderivata samt handelskontrakt som bedöms vara derivata. Dessa ska enligt uttalandet redovisas som mark-to-market3. Alla derivata behandlas som antingen en tillgång eller en skuld och värderas till ett skäligt marknadsvärde, så kallat fair value. (Accounting for Derivative Instruments and Hedging Activities, 1999)

Derivat kan redovisas på olika sätt beroende på de kringliggande förutsättningarna och delas in i tre grupper av vilka enbart den första gruppen är aktuell för denna uppsats. Gruppen innehåller derivat som riskerar att utsättas för förändringar i det skäliga marknadsvärdet. Derivatet ska då redovisa förändringar i det skäliga marknadsvärdet genom att erkänna vinsten (eller förlusten) som en intäkt samma period som den uppstår tillsammans med den uppvägande förlust (eller vinst) som uppstår i samband med detta. (ibid)

3.2.2 Emerging Issues Task Force, EITF

Emerging Issues Task Force (EITF) är en organisation som bildats för att assistera FASB

genom att publicera vägledningar för hur de olika redovisningsstandarderna ska tillämpas. Organisationen kallas även för ”specialstyrkan” då organisationens medlemmar är individer, som innehar sådana positioner att de tidigt uppmärksammar förekomsten av varierande tolkningar av US GAAP. Detta innebär att om en medlem upptäcker att en regel anses vara oklar kan EITF publicera en vägledning för att underlätta tolkningen. Gruppens sammansättning innebär att om de enas i en fråga, godkänner FASB vanligtvis vägledningen.

(11)

I de fall då specialstyrkan inte kan komma till samstämmighet tolkar FASB det som en indikation på att det krävs någon form av agerande från deras sida. FASB:s medlemmar röstar inte på EITF:s möten men de måste dock godkänna alla organisationens beslut på ett offentligt styrelsemöte innan de stadsfäster dem. (Emerging Issues Task Force)

För att affärsvärlden ska vara uppdaterad när det gäller de frågor som EITF behandlar ger FASB ut EITF Abstracts, vilket är en sammanfattning av specialstyrkans publicerade vägledningar. (Emerging Issues Task Force) Nedan beskrivs två ärenden som EITF har behandlat och som är aktuella för att förstå Enrons redovisning.

EITF ärende 85-1

Detta ärende behandlar frågan om en skuldsedel ska rapporteras som en tillgång eller som en minskning av aktiekapitalet, då den mottagits istället för kontanter vid exempelvis en försäljning. År 1985 fastslog EITF att en skuldsedel enbart får rapporteras som en tillgång då den har någon form av säkerhet, eller i de fall då kontant betalning inkommer innan bolaget gör nästa finansiella uttalande. Utöver detta kräver SEC att alla offentliga bolag ska rapportera skuldsedlar som en avräkning av aktiekapitalet, då de erhålls som betalning för aktier. EITF bekräftade detta och fastslog att det övervägande förfarandet är att redovisa skuldsedeln mot aktierna under sektionen för eget kapital i balansräkningen. (Receivables from Sale of Stock, 1985)

EITF ärende 98-104

Detta ärende behandlar värderingen av energihandelskontrakt. År 1999 tog EITF beslutet att processen mark-to-market5 skulle vara tillämplig vid värdering av dessa slags av kontrakt. (Baran & Casciaro 2002) Då energihandeln skulle bli tvungna att tillämpa denna process på en inaktiv marknad tvingades de genom de gällande reglerna att använda egna modeller för att beräkna skäligt marknadsvärde. (Healy & Palepu 2003, p. 10)

3.3 Securities and Exchange Commission, SEC

SEC är ansvariga för att reglera utfärdandet av och handeln med värdepapper mellan bolag och allmänheten. Genom hela sin existens har SEC utfärdat uttalanden hänförliga till redovisnings- och revisionsfrågor. Dessa uttalanden består av redovisningstolkningar och

4

Ärendet byttes ut i december år 2002 och är inte längre aktuellt.

(12)

policys som SEC använder för att utvärdera företagens praxis för att avslöja redovisningsmisstag. (Doupnik & Perera 2007 p. 13)

3.3.1 SEC Regulation S-K

Denna reglering innehåller avslöjandekraven för den ickefinansiella delen av uttalandet som är arkiverad inom SEC enligt the Securities of 1933, the Securities Exchange Act of 1934 och

the Energy Policy and Conservation Act of 1975. Regeln kräver vidare en beskrivning av de

transaktioner som sker mellan närliggande enheter, och som överstiger sextio tusen dollar, då en av bolagets chefer har ett materiellt intresse i enheten. (Commodity and Securities Exchange)

3.3.2 SEC Regulation S-X

Denna reglering styr över kravet av finansiella uttalanden enligt the Securities of 1933 samt

the Securities Exchange Act of 1934. Regleringen för fram formen och innehållet i de

finansiella uttalanden som finns i SEC:s arkiv samt behovet av dessa. Reglering S-X delas in i tretton artiklar som sedan delas in i regler. Dessa regler stämmer överens med de generellt accepterade redovisningsprinciperna, US GAAP, men innehåller vissa ytterligare poster. (Accounting Rules Form and Content of Financial Statements)

Regel 5-02.30 - Stamaktier

Denna regel behandlar hanteringen av stamaktier6 i balansräkningen och återfinns under reglering S-X artikel fem. Artikeln innehåller bland annat instruktioner gällande innehållet i balans- och resultaträkningen för kommersiella och industriella företag.(Accounting Rules Form and Content of Financial Statements) Enligt regeln ska värdet på utgivna aktier anges i balansräkningen. Företagen måste även redovisa värdet på teckningsbara men ännu inte emitterade stamaktier tillsammans med den tillhörande kostnadsberäkningen för emissionen. I en not eller ett uttalande ska de uppge förändringarna i varje klass av stamaktier för varje period som en inkomst tas upp. (Balance Sheets , 1994)

(13)

3.4 Sammanfattning av teorin

Figur 1 nedan illustrerar en egenhändigt skapad sammanfattande översikt av de regelskapande organen och deras syften. Vi har även placerat in de regler/regleringar/uttalanden som tidigare nämnts i detta avsnitt på rätt plats i översikten, för att underlätta förståelsen för ett relativt komplicerat regelverk.

Viktigt att notera är dock att bilden inte illustrerar hela det amerikanska regelverket utan enbart de områden som berörs i denna uppsats.

(14)

4. Metod

I detta avsnitt kommer vi att behandla vårt val av tillvägagångssätt, samt motivera vårt val av litteratur. Då detta är en beskrivande uppsats har vi valt att ange viss teori (3. Amerikansk redovisning) i empiriavsnittet (5. Enrons redovisningsmetoder) för att underlätta läsningen.

4.1 Val av litteratur/Datainsamling

Under vårt arbete med uppsatsen har vi valt att använda oss av sekundärdata. Det innebär att vi har använt oss av dokument och undersökningar som är författade av utomstående journalister och forskare. Valet grundas på det faktum att de ansvariga inom Enron inte finns tillgängliga för intervjuer samt att annan form av primärdata inte är tillgänglig för allmänheten.

För att få en så korrekt bild som möjligt av det regelverk som var aktuellt i USA under tiden för Enrons kollaps har vi, till stor del, använt oss av böcker och lagtexter författade innan år 2001. Vi har bland annat granskat de delar av US GAAP (som är ett enormt revisionssystem med åtskilliga redovisningsposter) som är relevanta för denna uppsats. Inriktningen har varit mot de redovisningsstandarder som Enron brutit emot, då det är syftet med uppsatsen.

Då vi genomförde datainsamlingen till empirin använde vi oss i första hand av databaser och, genom relevanta sökord7, fick vi fram ett urval av artiklar som visade sig vara användbara. Vi började med sökordet Enron och tog därefter ut nya sökord utifrån informationen i de artiklar vi fann. Den vidare sökningen samt bearbetningen av materialet som påträffades fortsatte enligt samma förfarande. Därigenom kunde vi kartlägga vad som hände rent bokföringsmässigt i Enron under de sista åren innan konkursen år 2001.

4.2 Avgränsning

Då Enron finansierade hundratals om inte tusentals SPE-enheter är det inte genomförbart att i denna uppsats granska samtliga. Därför har vi valt ut de enheter som vi anser vara representativa och som tydligast beskriver händelseförloppen i samband med

(15)

bokföringsbrotten. Även de lagtexter och regler som tas upp har begränsats till att enbart innefatta de delar som är relevanta för uppsatsen.

4.3 Målgrupp

Den målgrupp vi avser intressera med denna uppsats är alla de som är intresserade av revision och som tänker sig att jobba inom den branschen. Sedan hoppas vi även kunna intressera andra ekonomer, ekonomistuderande samt de som är intresserade av historia.

4.4 Litteratur-/ Källkritik

Det har varit komplicerat att få tillgång till den litteratur som behandlar Enronskandalen då större delen inte finns att få tag på i Sverige. Vi anser trots detta att den litteratur som behandlas i uppsatsen täcker det aktuella området. Ett problem med litteraturen är emellertid att den till stor del är vinklad mot korruption, mutbrott och pensionsförluster snarare än mot bokföringsbrotten i sig. För att avhjälpa det problemet kommer vi att sammanställa litteratur från flera olika källor och på så sätt komma närmare vårt eget syfte med uppsatsen.

4.4.1 Subjektivitet/objektivitet hos källorna

Som vi tidigare nämnt utgår vi från att de sekundärdata vi kommit över är påverkad av författarnas egna åsikter och vinklad på det sätt de finner bäst. Detta utgår vi från då vi inte har möjlighet att kontrollera de källor som har använts vid skivandet av böcker, artiklar och rapporter. Vi kan heller inte avgöra ifall författarna vinklat sitt verk för att på så sätt tjäna mer pengar, få ökad berömmelse eller för att erhålla annan sort av belöning. Om vi inte säkert kan avgöra i vilken grad subjektiviteten har påverkat den data vi utgår ifrån kan vi inte heller göra anspråk på absolut objektivitet.

4.4.2 Webbadresser

Vi har varit försiktiga när det gäller användandet av webbadresser då det är svårt att garantera informationens giltighet och ursprung. De sidor vi har använt oss av i den färdiga uppsatsen är enbart av sådant slag att det står en större organisation bakom som kan intyga äktheten och är relevant anknuten till ämnet.

(16)

5. Enrons Redovisningsmetoder

Enron använde sig av en komplex affärsmodell som både omfattade flera olika produkter och korsade nationella gränser. Denna affärsmodell töjde redovisningens gränser fullt ut genom att redovisa en förskönad prestation i balans- och resultaträkningar. (Healy & Palepu 2003, p. 9)

I denna affärsmodell visade sig två frågor vara speciellt problematiska. Den första gällde de enheter för speciella ändamål som Enron till stor del förlitade sig på när det gällde bolagets komplicerade finansiella transaktioner. Genom dessa transaktioner delades ägarskapet av vissa särskilda kassaflöden och risker med utomstående investerare och långivare. Transaktioner av detta slag är påfrestande för den traditionella redovisningen då den vanligtvis fokuserar på transaktioner mellan oberoende organ. De regelskapande organen har i flera år debatterat kring lämpliga redovisningsregler för dessa transaktioner men har ännu inte löst problemet. Under tiden har det istället skapats en avvikelse mellan ekonomisk verklighet och redovisningssiffror. (ibid.)

Den andra frågan rörde de komplexa långtidskontrakt, som företagets handelsverksamhet innefattade, och som skapade problem när det gällde värderingen av kommande transaktioner. Här använde Enron sig av en process som kallas för Mark-to-market och som gick ut på att de skapade prognoser för de framtida vinsterna och räntenivåerna. (ibid.)

5.1 Enheter för speciella ändamål (SPE-enhet)

Enheter skapade för speciella ändamål (SPE-enheter) är skalföretag som bildas av en utomstående borgensman men som finansieras av oberoende investerare samt genom skuldfinansiering. För att avgöra om SPE-enheten är en separat enhet eller en del av garantens eget bolag används en uppsättning regler. Detta är nödvändigt för att fastställa hur enhetens finansiella rapportering ska ske. (Healy & Palepu 2003, p. 10-11)

5.1.1 När ska en SPE-enhet konsolideras?

SPE-enheter är värdefulla om de inte behöver konsolideras med det egna bolagets balans- och resultaträkning. En SPE-enhet anses vara fristående om en utomstående intressent bidrar med tre procent av enhetens egna kapital (resterande 97 procent måste komma från det företag som

(17)

bildar SPE-enheten). Utöver detta måste parten även kontrollera minst femtio procent av enhetens aktiekapital. (Healy & Palepu 2003, p. 10-11)

5.1.2 Värdepapperisering av tillgångar

Värdepapperisering är en strukturerad process där räntan från lån och andra fodringar packas ihop, skrivs under och säljs i form av finansierade tillgångssäkerheter. Detta innebär att en del av riskerna med ägarskapet överförs till andra parter, ofta SPE-enheter, som får handskas med dem. Ett antal krediter överförs då till ett fristående bolag som finansieras genom att emittera obligationer. (Asset Securitization 1997, pp. 1-25)

En fördel med att använda sig av värdepapperisering är att då företaget gör en högre skuldvärdering än den totala företagsvärderingen får de tillgång till finansieringsmarknaden. Detta medför generellt sätt att företaget får tillgång till bredare finansieringskällor till mer fördelaktiga valutakurser. Genom att ta bort tillgångarna och den tillhörande skulden från balansräkningen har företaget möjlighet att spara in på vissa av kostnaderna i samband med upprättandet av balansräkningen. Dessutom kan företaget då ta upp potentiella tillgångar och skulder som inte passar ihop. (ibid.)

5.1.3 Hur använde sig Enron av dessa enheter?

Enron finansierade hundratals, om inte tusentals, av de SPE-enheter med vilka de gjorde affärer. Många av dessa användes för att skydda ursprunglig utländsk inkomst från USA:s skatter medan vissa väldigt omfattande SPE-enheter finansierades genom inrikesaffärer med Enron. I flera fall stod Enron som garant för skulderna, medan SPE-enheternas huvudsakliga tillgångar bestod av ett begränsat antal aktier i Enron. När marknadspriset på Enrons aktier föll var enheternas tillgångar inte tillräckligt stora för att täcka Enrons skulder. (Benston & Hatgraves 2002, p. 108)

När Enrons aktiepris rasade föll även värdet på SPE-enheterna, vilket utlöste Enrons garantiåtagande. De garanterade betalningarna medförde en ytterligare minskning i Enrons aktievärde, vilket i sin tur medförde fler garantiåtagande. Då värdet på Enrons investeringar och aktier på samma gång drastiskt minskade i värde saknade SPE-enheterna tillräckliga tillgångar för att utföra sina skyddsåtaganden. Minskningarna i värde, eller i vissa fall bristen på tillräckligt stort utomstående aktieägande i SPE-enheterna, gjorde att SPE-enheterna bröt

(18)

mot treprocentsregeln. Detta medförde att Enron blev skyldiga ta upp SPE-enheternas skulder i balansräkningen, något som de försökt undvika. (Benston & Hatgraves 2002, p. 111)

5.1.4 Några av Enrons olika SPE-enheter

Figur 2 sammanfattar de olika SPE-enheter som tas upp i kommande stycken.

LJM Cayman, L.P. (LJM1) och LJM Swap Sub (Swap Sub)

En SPE-enhet som grundats och kontrollerades av Fastow (Enrons vice VD och CFO8) var

LJM Cayman, L.P (LJM1). SPE-enheten grundades sommaren år 1999 och var involverad I

flera transaktioner med Enron, för att bland annat dölja Enrons aktieinnehav i bolaget

Rhythms NetConnections (Rhythms). Detta skedde genom bildandet av ännu en SPE-enhet, LJM Swap Sub (Swap Sub). (Benston & Hatgraves 2002, pp. 109-110)

Swap Sub finansierades med 3,75 miljoner dollar från LJM1:s kontanta medel samt med 1,6 miljoner aktier till ett aktievärde i Enron värt totalt 80 miljoner dollar. SPE-enheten gav i sin tur Enron säljoptioner om 5,4 miljoner aktier av Rhythms till ett värde på 104 miljoner dollar. Detta betalades genom en transaktion till LJM1, på 168 miljoner dollar i begränsade Enron aktier, samtidigt som LJM1 gav Enron en skuldsedel på 64 miljoner dollar. Sammanfattningsvis ledde detta till att LJM1 ökade sina nettotillgångar med 104 miljoner dollar (168-64) från Enron, för vilka Swap Sub gav Enron en säljoption i sina Rhythms aktier. (ibid.)

8 Förkortningen förklaras i bilaga 2.

(19)

När Enron “nystade upp” Swap Sub år 2000, erhöll Enron de andelar i det egna bolaget som SPE-enheten i sin tur erhållit av LJM1. Swap Sub fick i utbyte 16,7 miljoner dollar utöver uppsägningen av dess förpliktelse för säljoptionerna som de skrivit på Rhythms. Resultatet blev mer än 70 miljoner dollar till Swap Sub och LJM1 och därigenom till Fastow och hans partners. Fastows medarbetare inom Enron, vilka förhandlade om betalning, uppnådde inte kraven för att betraktas som oberoende parter. Konsekvensen av denna intressekonflikt uppgavs dock inte i Enrons balansräkning. (Benston & Hatgraves 2002, pp. 109-110)

Från början hade Swap Sub ett negativt eget kapital (det innebär att tillgångarna var värderade lägre än skulderna) så de kunde inte nå upp till treprocentsregeln. I november år 2001 upptäckte Andersen detta fel och konsoliderade SPE-enheten med Enrons balansräkning. Detta medförde att Enrons nettoinkomster för år 1999 och år 2000 reducerades. Anledningen till dessa förluster var att marknadsvärdet på Rhythms aktier gradvis minskade. Det gjorde även aktierna i Enron, vilka var Swap Subs huvudsakliga tillgång. Under hela den period som Enron utnyttjade Swap Sub använde de sig själv som skydd, vilket naturligtvis inte medförde något ekonomiskt värde till Enrons aktieägare. (ibid.)

LJM2 och Raptor I – IV

Samtidigt som Fastow grundade LJM1 grundade han även bolaget LJM CO-Investment L.P. (LJM2) som även det var inblandat i flera transaktioner med Enron. LJM2 och Enron bildade år 2000 ytterligare fyra SPE-enheter som kallades Raptor I-IV. Enron började göra skyddstransaktioner med Raptorerna där dessa gick med på att kompensera Enron för den värdeminskning som uppstod till följd av dåliga investeringar (Batson 2002 pp. 3-4). Detta genomfördes genom att Raptorerna sponsrade andra SPE-enheter som sålde säljoptioner9 till Enron vid flera av sina investeringar. Följden av detta blev att Enron kunde undvika att visa förluster i balansräkningen när investeringarna minskade i värde, eftersom förlusterna var gjorda med säljoptionsskyldigheter av SPE-enheterna. Detta förfarande kommer att illustreras närmare i fallet Talon. (Benston & Hatgraves 2002, pp.110-111)

Talon

Raptor I skapade, tillsammans med LJM2 som utomstående ägare SPE-enheten Talon. LJM2 bidrog med 30 miljoner dollar till Talons tillgångar, vilket utgjorde cirka sju procent av det totala kapitalet. Utöver bidraget från LJM2 bidrog även Enron med 400 miljoner dollar i form

(20)

av ett skuldebrev på aktier i företaget. Talon var enligt kontraktet skyldiga att betala LJM2 minst 41 miljoner dollar inom sex månader. Grunden till denna betalning var en avgift på 41 miljoner dollar för en sexmånaders säljoption på Enrons aktier, betalad från Enron till Talon. Om avgiften inte betalades i framtiden var Enron skyldiga att köpa LJM2:s anspråk i Talon. Detta resulterade i att LJM2:s investering i Raptor I aldrig var utsatt för någon risk, eftersom Enron försörjde investeringen genom en komplicerad och invecklad process. (Benston & Hatgraves 2002, p. 111)

Genom att följa återbetalningen av LJM2:s investering genomförde Talon avledande transaktioner på Enrons handelsinvesteringar till ett teoretiskt värde på 734 miljoner dollar. Dessa transaktioner skulle ge Talon fordringar eller förpliktelser inför framtida vinster eller förluster. En av dessa transaktioner var fördaterade till den tredje augusti år 2000 för att Enron skulle kunna undvika att redovisa en förlust. (Benston & Hatgraves 2002, p. 111)

När marknadsvärdena på både handelsinvesteringarna och Enrons aktier gick ned gav Enron Talon ett kostnadsfritt förslag. Detta förpliktade Enron till att betala Talon för förluster på Enrons aktier så att Talon skulle kunna möta sina åtaganden gällande den förutbestämda skulden till Enron. Syftet med denna manöver var att hindra Enron från att redovisa en rekordförlust på sina skyddade handelsinvesteringar, åtminstone tills dess att Enrons aktiepris var tillräckligt högt för att täcka Talons förpliktelser. (ibid.)

Egentligen var Enrons aktieägare inte alls skyddade, eftersom Talons tillgångar bestod av aktier i Enron och en förutbestämd skuldsedel från Enron. Om marknadspriset på Enrons aktier gick ned kunde förlusten inte täckas, men om värdet på Enrons aktier hade ökat tillräckligt för att täcka Talons förpliktelse var förlusten på handelsinvesteringen skyddad. Aktieägarna skulle dock få bära kostnaden i form av emitterade aktier till mindre än marknadsvärdet. Om värdet på Enrons aktier inte ökade skulle Enrons investering i Talon minska i värde för att avspegla summan som var betald av Talon till Enron. (ibid.)

Ytterligare affärer med Raptorerna

I september år 2000 finansierade Enron ytterligare två SPE-enheter genom att använda ett liknande förfarande som de använde vid bildandet av Talon. Dessa var Bobcat som sponsrades av Raptor IV och Timberwolf vars sponsor var Raptor II. LJM2 bidrog i båda fallen med 30 miljoner dollar som de snabbt fick tillbaka genom Enrons säljoptionsavgifter.

(21)

Enron finansierade även en SPE-enhet (Porcupine) vars utformning skiljde sig från det förfarande som användes vid skapandet av de andra SPE-enheterna. Porcupine skapades genom Raptor III för att dölja Enrons aktieinnehav i the New Power Company (TNPC), ett företag Enron skapat som en separat enhet. TNPC:s aktiepris sjönk dock kraftigt och reducerade Porcupines förmåga att fullfölja sina förpliktelser gentemot Enron. Detta fick som följd att Enron ingick en 45-dagars överenskommelse som i huvudsak sammanförde kreditkapaciteten på alla fyra Raptorerna. (Benston & Hatgraves 2002, p. 112)

Sedan början av år 2000 fram till november samma år hade Enron ingått avledande derivatkontrakt med Raptorerna I, II och III. Dessa kontrakt hade ett teoretiskt värde på 1,5 miljarder dollar av vilket Enron enbart erhöll en vinst på 500 miljoner dollar. I slutet av mars år 2001 när priset på Enrons aktier gick ned sjönk även Raptorernas kreditkapacitet. Detta skedde eftersom Raptorernas huvudtillgång bestod av aktier i Enron eller förpliktelser/aktier i TNPC. För att undvika att behöva redovisa den kostnad som uppstod i samband med vinsten på 500 miljoner dollar investerade Enron i ytterligare aktiekontrakt med Raptorerna. Enron inledde även en serie komplexa utbyten med Raptorerna, vilket medförde att enbart en mindre del av förlusten behövde redovisas. (Benston & Hatgraves 2002, p. 112)

I september år 2001 hade Enron slutfört arbetet med Raptorerna genom att köpa ut LJM2 till en kostnad på ungefär 35 miljoner dollar. Detta gjorde Enron även fast de beräknade att Raptorernas sammanslagna tillgångar var värda ungefär 2,5 miljarder dollar och deras totala skulder värderades till 3,2 miljarder dollar. Då Enron köpte ut LJM2 skapades en kostnad på ungefär 710 miljoner dollar efter skatt i Enrons balansräkning under det tredje kvartalet år 2001. Tabell 1 nedan illustrerar Enrons ökade vinster som var en följd av att företaget inte konsoliderade SPE-enheterna. (ibid.)

Balansräkning Redovisade vinster

(förluster) i milj. $

Vinster (förluster) utan Raptorer i milj. $

Minskning i redov. vinster Tredje kvartalet 2000 364 295 69 Fjärde kvartalet 2000 286 (176) 462 Först kvartalet 2001 536 281 255 Andra kvartalet 2001 530 490 40 Tredje kvartalet 2001 (210) (461) 251 Totalt 1506 429 1077 Tabell 1

(22)

5.2 Marknadsvärdering (Mark-to-Market) och långtidskontrakt

Enrons ursprungliga naturgasaffärer följde en någorlunda rättvisande redovisning där de verkliga intäkterna och kostnaderna redovisades för varje tidsperiod. När Enrons handelsverksamhet övergick till att använda sig av värderingsmetoden mark-to-market10 ändrades dock detta. När ett långtidskontrakt väl blivit signerat redovisade Enron nuvärdet av kommande inflöden från kontraktet som inkomster. De vinster och förluster i marknadsvärdet som var orealiserade rapporterade företaget därför som en del av den årliga vinsten det år de uppkom. (Healy & Palepu 2003, pp. 9-10)

5.2.1 Vad innebär mark-to-market?

Mark-to-market är en process som innebär att ett på förhand uppgjort pris, för alla öppna handelsvarukontrakt, fastställds vid handelsdagens slut av Handelsvarubörsen. Varje mäklare måste varje dag lägga fram nettoskillnaden för alla öppna kontrakt i kontanter för godkännande av granskningsnämnden . Dessa dagliga uppgörelser läggs till varje kunds konto för att där reflektera vinst eller förlust. (Williams 1999 p.18.01)

5.2.2 Earnings management (vinstförvaltning)

Ett företag kan ha år med vinster som avviker från det normala för företaget, vilket bidrar till en ojämn vinstfördelning. Användandet av vinstförvaltning motverkar detta och bidrar till att stabilisera beloppen över tiden. Detta sker genom att företaget manipulerar vinsterna för att de ska matcha förutbestämda mål. Strategin innebär att företagsledningen använder specifika redovisningsmetoder genom att bland annat skjuta upp eller påskynda utgifts- och inkomsttransaktioner. (Akers, Giacomin & Bellovary 2007)

5.2.3 Hur använde sig Enron av mark-to-market?

Beslutet om att energihandeln skulle få använda sig av mark-to-market som värderingsmetod togs av EITF år 1999 (ärende 98-10) (Baran & Casciaro, 2002). Enron använde denna process för att rapportera vinster inom vissa av företagets verksamheter och då främst vid upprättandet av långtidskontrakt. Då dessa kontrakt kunde sträcka sig över en period på flera år användes mark-to-market för att förutse kommande el- och naturgaspriser för hela kontraktsperioden. Utifrån dessa uppskattningar beräknade Enron den totala vinst som kontraktet innebar för företaget. I beräkningarna tog Enron in det faktum att de inte skulle få inkassera större delen av betalningen på flera år och bokförde sedan det diskonterade värdet som vinst så snart kontraktet var signerat. (Healy & Palepu 2003, p. 10)

(23)

Tillämpningen av mark-to-market inom energihandeln skedde på en inaktiv marknad, vilket innebar att Enron fick uppskatta inkomsten som nuvärdet av det framtida nettokassaflödet. Ett exempel på detta illustreras i samband med Blockbuster Videos långtidskontrakt. (Healy & Palepu 2003, p. 10)

Blockbuster Video

Blockbuster Video och Enron ingick ett 20-årigt avtal i juli år 2000. Avtalet innebar att Blockbuster skulle introducera underhållning vid efterfrågan i flera amerikanska städer innan årets slut. Enrons uppgift var att lagra filmer samt att koda och sända dem över företagets globala bredbandsnätverk. Pilotprojekt i tre städer skapades för att sända filmer till ett fåtal lägenheter från servrar som sattes upp i källaren. (Healy & Palepu 2003, p. 10) Enron upptog pilotprojekten i sin egen balansräkning och framställde intäkterna och de potentiella vinsterna på så sätt att de kunde redovisa ett partnerskapsvärde på 124,8 miljoner dollar. (Benston & Hatgraves 2002, p. 116)

Enron gick emellertid händelserna i förväg och erkände uppskattade vinster på mer än 110 miljoner dollar från avtalet med Blockbuster, även fast det fanns allvarliga frågor gällande teknisk genomförbarhet och marknadsefterfrågan. (Healy & Palepu 2003, p. 10) Två veckor in i pilotprojektet hävdade Enron att deras delägarskap resulterat i en vinst trots att pilotprogrammet enligt den egna redovisningen ännu inte genererat någon vinst. Kommande kvartal, från januari till mars år 2001, gjorde Enron anspråk på ytterligare en vinst från pilotprojektet, vilket bidrog till att begränsa Enrons bredbandsförluster från det senaste halvåret. Blockbuster redovisade ingen vinst för den perioden i den egna resultaträkningen och i mars år 2001 upplöste de partnerskapet. Detta fick som följd att Enron blev tvungna att ta tillbaka den vinst på cirka 110 miljoner dollar som de tidigare hade upptagit. (Benston & Hatgraves 2002, p. 116)

(24)

6. Analys

Detta avsnitt kommer att analysera Enrons handlingar och jämföra dem med de aktuella redovisningsreglerna för att se om brott begåtts.

6.1 SPE-enheterna

I en typisk transaktion överförde Enron sina egna aktier till en SPE-enhet i utbyte mot en skuldesedel eller kontanta medel och samtidigt garanterades SPE-enhetens värde (direkt eller indirekt). SPE-enheten garanterade i sin tur värdet av en bestämd investering som ingick i Enrons balansräkning genom att använda Enrons överförda aktier som källa till betalningen. Enron ägnade sig med andra ord åt värdepapperisering av tillgångar. På grund av de stigande aktiepriserna, gjorde Enron uppenbarligen bedömningen att risken för att de skulle behöva betala av sina garantier var tidsmässigt avlägsen. Men den underliggande tilltron till prisinformationen var just det som skapade Enrons problem.

6.1.1 LJM1 och Swap Sub

Rhythmstransaktionerna är ett illustrativt exempel på det som diskuterats i ovanstående stycke. Enligt EITF ärende 85-1 kan en mottagen skuldsedel upptas som en tillgång endast om det finns någon form av säkerhet eller om skuldsedeln betalas i kontanter. Offentliga bolag ska även, enligt SEC, rapportera skuldsedlar som en avräkning från aktiekapitalet. Då Enron erhöll en skuldsedel från LJM1, i samband med att Swap Sub gav Enron säljoptioner i Rhythms, bestod säkerheten av LJM1:s tillgångar. Detta förfarande var då helt enligt reglerna. LJM1 rapporterade skuldsedeln till Enron som en avräkning från sitt aktiekapital, eftersom de endast redovisade en ökning av nettotillgångarna på 104 miljoner dollar (168 miljoner dollar från Swap Sub minus skuldsedelns värde på 64 miljoner dollar). Då värdet av aktierna i Rhythms minskade hamnade Swap Sub under treprocentsgränsen, eftersom dess dåvarande huvudsakliga tillgång, aktierna i Enron, även minskade i värde. Trots detta konsoliderade inte Enron SPE-enhetens balans- och resultaträkning med det egna bolagets förrän mycket senare, då revisionsbolaget Arthur Andersen upptäckt att de understeg treprocentsregeln.

Manipulationerna av systemen kunde växa på grund av komplicerade nät av intressekonflikter. Högt uppsatta chefer inom Enron, bland annat Fastow, agerade som uppdragsgivare åt SPE-enheterna och mottog därigenom kompensation från Enron. Trots

(25)

detta beskrevs inte de transaktioner som skedde i redovisningen, något som stred mot SEC Regulation S-K. En central redovisningsmässig fråga som då uppstår är om användandet av derivatkontrakt kan anses överföra den ekonomiska risken på ett väsentligt sätt. Om så vore fallet går det att ifrågasätta ifall en finansiering av SPE-enheter kan rättfärdigas trots att de inte konsolideras med balansräkningen. Även om transaktionerna inte involverade väsentliga överföringar av ekonomisk risk dras en motsägande slutsats i att derivatkontrakten endast medförde fler redovisningsfrågor.

6.1.2 Talon

Då Raptor I och LJM2 skapade Talon skedde det helt enligt de dåvarande reglerna. Tre procent av Talons tillgångar erhölls från LJM2, något som medförde att Talons balansräkning inte behövde konsolideras med Enrons. Om ärendet granskas närmare väcks vissa funderingar kring ifall konsolidering inte borde ha skett då LJM2 kontrollerandes av Enron och därmed inte borde kunna anses vara en utomstående investerare.

Enligt Regel 5-02.30 ska förändringarna rörande företagets stamaktier redovisas då en inkomst tas upp. Denna regel bidrog till att Enron var skyldiga att redovisa en förlust i de fall då aktiekapitalet hade minskat i värde, i samband med att nya handelsinvesteringar genomfördes. För att undvika detta upprätthöll Enron Talons ställning. Talons tillgångar bestod av aktier i Enron och en förutbestämd skuldsedel till Enron. Om värdet på Enrons aktier hade ökat tillräckligt för att täcka Talons förpliktelse var förlusten på handelsinvesteringarna skyddade och då behövde Enron inte ta upp en förlust av aktiekapitalet i balansräkningen. Aktieägarna bar då kostnaden i form av emitterade aktier till mindre än marknadsvärdet.

Hur ett partnerskap som kontrollerades av Enrons vice vd kunde fungera som en oberoende tredjepart går att ifrågasätta. När partnerskapet inrättades bidrog SPE-enheter som kontrollerades av Fastow med kapital till LJM2. På så sätt kunde ledningen argumentera för att LJM2, och därigenom Talon, hade en kapitalbildning som mötte kraven enligt treprocentsregeln. Kapitalinvesteringarna kan därför anses ha inkommit från självständiga parter, det vill säga utomstående SPE-enheter, men de var uppenbarligen inte oberoende då SPE-enheterna kontrollerades av Enrons vice vd.

(26)

6.1.3 Ytterligare affärer med Raptorerna

LJM2:s placeringar utgjorde bevis på att LJM2 inte hade full kontroll över de transfererade tillgångarna, eftersom de på grund av partnerskapet med Enron förväntades göra investeringar i företag som Enron ägde eller kontrollerade. Trots detta var det inte säkert att partnerskapet hade makten att agera på egen hand för att kontrollera aktieportföljen i ett företags ledning och verksamhet. Dessutom kan partnerskapets möjlighet att agera själva ha saknats i de fall då de skulle övertyga företag om att anta vissa handlingar. Alternativt så kanske partnerskapet saknade möjligheten att göra så att företaget engagerades i materiella transaktioner som kunde ha en ogynnsam effekt på partnerskapets investering. De kanske inte heller hade tillfälle att agera ensamt för att kontrollera timingen på betalningen av investeringen.

SPE-enheterna hade ingen kontroll över sina egna tillgångar och de hade inte heller någon kontroll över när och hur de kunde förvärva tillgångar och tillskansa sig förpliktelser. Följande händelser antyder starkt att Enron skyddade LJM2:s aktieinnehavare från risker och förluster: (1) överenskommelserna kring säljoptionerna i fallet Talon, (2) det kostnadsfria förslaget som förpliktade Enron att betala Talon för förluster på Enrons aktier, (3) 45-dagars- överenskommelserna som sammanförde kreditkapaciteten för alla fyra Raptorerna samt (4) det slutliga köpet av de då värdelösa Raptorerna till en obetydlig summa. Partnerskapet kan ha blivit tvingat till att förlita sig på det faktum att Enron ville behärska några eller samtliga av de pågående kontrollrättigheter och intressen inom partnerskapet. Dessutom måste de förlita sig på det faktum att Enron ville vara tillräckligt allierade för att kunna utfärda rättigheterna på ett sätt som skulle skydda partnerskapets investeringar. Enron ville emellertid inte ha några egna skyldigheter när det gällde att förena sitt intresse med partnerskapet. Med andra ord innebär det att intresset av Enron och LJM2 var allierat och Enron förväntades agera i partnerns bästa intresse, även om de inte hade någon skyldighet att göra detta.

6.2 Mark-to-market

Användandet av mark-to-market på en inaktiv marknad var svårt då Enron tvingades använda sig av egna modeller för att uppskatta ett skäligt marknadsvärde. De gjorde alltför optimistiska förutsättningar när det gällde kommande vinster, för att sedan bokföra dem innan beräkningarna kunnat bestyrkas som tillförlitliga och korrekta. På en aktiv marknad, som aktiehandel eller handel med skuldsedlar, är det enklare att använda mark-to-market då det redan finns beräknade marknadsvärden och det är svårare att manipulera resultatet.

(27)

6.2.1 Blockbuster

Enrons partnerskap med Blockbuster varade inte länge, avtalet upplöstes redan efter åtta månader. Under den tiden ägnade sig Enron åt vinstförvaltning i en väsentlig skala. När derivatkontraktet tecknades hade Enron, med hjälp av mark-to-market-processen, uppskattat värdet av kontraktet till ett alldeles för högt belopp som de sedan bokfört som vinst. Blockbusteravtalet lockade inte många intressenter och partnerskapet drog inte in några likvida medel. För att dölja detta använde sig Enron av vinstförvaltning och rapporterade vinster som ännu inte hade inträffat. När sedan avtalet upplöstes fick de återta de inrapporterade vinsterna. Det faktum att Enron erkände vinster från derivatkontraktet innan de uppstod kan anses bryta mot FASB Statement no. 133 som fastslår att vinster ska redovisas den period som förändringen uppstår. Det kan i detta fall argumenteras för om inte FASB Statement no. 133 förhindrar användandet av vinstförvaltning i samband med energiderivat.

(28)

7. Slutsatser

Att Enron har utnyttjat redovisningsreglerna för det egna företagets vinning går inte att argumentera mot. De redovisningsregler som Enron kan sägas ha brutit mot tillåter dock i någon grad de friheter som företaget tog sig när det gällde tolkningen. USA:s redovisningsregler är skrivna för generella situationer och reglerar därför inte allt in i minsta detalj. Det innebär att en korrekt revision är beroende av företagens och deras revisorers vilja att följa reglerna

När det gäller de enheter som Enron skapat för speciella ändamål blir det tydligt att de inte konsoliderats med Enrons balans- och resultaträkning vilket de borde ha gjort enligt gällande regler. Enron försökte undvika konsolidering i så hög grad att de fortlöpande tog in nya investerare i SPE-enheterna för att nå upp till treprocentsgränsen. Konsolideringen skedde emellertid först efter att revisionsbolaget upptäckt dem. En annan anledning till att SPE-enheterna borde ha upptagits i Enrons egen balans- och resultaträkning var det faktum att de investerare Enron använde sig av var dotterbolag till Enron och därmed inte kunnat anses vara utomstående investerare.

Enligt regel EITF 85-1 kan en skuldsedel enbart redovisas som en tillgång då det finns någon form av säkerhet eller då kontant betalning inkommer innan ett uttalande görs. Offentliga bolag ska dessutom redovisa skuldsedlar som en avräkning av aktiekapitalet. Denna regel följde Enron när de mottog en skuldsedel från LJM1 (som skulle fungera som en säkerhet för att SPE-enheten LJM Swap Sub skulle fullfölja sina åtaganden) som de upptog på rätt sätt i balansräkningen.

Talon bildades av Enron för att ta hand om förlusterna från handelsinvesteringar vilket de kunde göra endast om Enrons aktier ökade tillräckligt mycket i värde (då Talons tillgångar bestod av aktier i Enron). Enligt regel SEC 5-02.30 behövde Enron då inte redovisa en förlust av aktiekapitalet i samband med att en ny inkomst togs upp. Enron utnyttjade på detta sätt systemet genom att använda komplicerade nätverk för att kringgå SEC-regeln.

(29)

En närmare granskning av mark-to-market och EITF 98-10 visar att regleringen inte har satt någon gräns för hur lång kontraktstiden får vara vid denna typ av värdering. Detta trots att all handel som kräver en uppskattning för en så lång tidsperiod måste ses som riskabel och vilket den även visade sig vara i Enronfallet.

Enron tog fasta på vinstförvaltning och flyttade om likvida medel så att de kunde redovisa en jämnare vinstfördelning, trots att vinsterna ännu inte var bekräftade. Till följd av alltför optimistiska prognoser i partnerskapet med Blockbuster upptog Enron vinster som aldrig skulle komma att realiseras.

Enron tänjde redovisningsgränserna till det yttersta och det gör det svårt att, i de flesta fall, påvisa brott. Det finns dock anledning till att vara skeptisk gentemot denna typ av redovisning. I Enrons fall hade de troligen kunnat fortsätta med sin ”redovisning för egen vinnings skull” om de inte lidit brist på likvida medel. När det gäller redovisningsfusk inom Enron finns det många fall att undersöka. Vi valde att koncentrera oss på några av de vanligaste fallen (Talon, Blockbuster, LJM1-2 och Swap Sub). För de som är intresserade av att veta mer finns det ett flertal fall att granska och kanske även jämföra med de resultat som framkommit i denna uppsats.

(30)

8. Källförteckning

8.1 Böcker

Doupnik, T & Perera, H (2007), International Accounting, McGraw-Hill/Irwin. USA.

ISBN: 007-125420-X

Epstein, B, Nach, R & Bragg, S (2006), Wiley GAAP 2007: Interpretation and application of generally accepted accounting principles, John Wiley & Sons. USA. ISBN: 0-47-013513-1 Markham, J (2006), A Financial History of Modern U.S. Corporate Scandals From Enron to Reform, M.E. Sharp, Inc. USA. ISBN: 0-7656-1583-5

Williams, J (1999), Miller GAAP Guide, Harcourt Brace Professional Publishing. Canada.

ISBN: 0-15-606312-3.

8.2 Tidningsartiklar

Har du hängt med i Enronskandalen? (2002). [Elektronisk] Dagens Industri, 28 januari.

Tillgänglig: Presstext (2008-03-15)

8.3 Tidskriftsartiklar

Akers M, Giacomin D & Bellovary J (2007), Earnings management and its implications, Educating the Accounting Profession. [Elektronisk] The CPA Journal online, Tillgänglig:

http://www.nysscpa.org/cpajournal/2007/807/essentials/p64.htm (2008-05-07)

Benston, G & Hatgraves, A (2002), Enron. What happened and what can we learn from it.

[Elektronisk] Journal of Accounting and Public Policy. vol. 21, pp. 105-127. Tillgänglig: EBSCOhost (2008-04-27)

Healy, P & Palepu, K (2003),The Fall of Enron. [Elektronisk] Journal of Economic

Perspective. vol. 17, no. 2, pp. 3-26. Tillgänglig: EBSCOhost (2008-04-27)

Svernlöv, C & Blomberg, E (2003). Sarbanes-Oxley Act – USA:s hårda svar på

redovisningsskandalerna. [Elektronisk] Balans, no. 1. Tillgänglig: FAR Komplett

(2008-04-29).

8.4 Rapporter

Batson, N (2002) First interim report of Neal Batson, court-appointed examiner.

[Elektronisk] Enron.com, Case No. 01-16034 (AJG) Chapter 11. Tillgänglig: http://www.enron.com/media/1st_Examiners_Report.pdf (2008-05-16)

(31)

Asset securitization (1997). [Elektronisk] Officeof the Comptroller of the Currency

(occ.gov), Comptroller’s handbook. Tillgänglig: http://www.occ.gov/handbook/assetsec.pdf (2008-05-01)

8.5 Elektroniska källor (www)

Accounting for Derivative Instruments and Hedging Activities(1999). [Elektronisk]

FASB.org. no. 6. Tillgänglig: http://www.fasb.org/st/summary/stsum133.shtml (2008-05-01)

Accounting Rules Form and Content of Financial Statements. [Elektronisk] Securities

Lawyer's Deskbook, Regulation S-X. Tillgänglig: http://www.law.uc.edu/CCL/regS-X/index.html (2008-05-02)

Balance Sheets,(1994). [Elektronisk] Securities Lawyer's Deskbook, 59 FR 65636.

Tillgänglig: http://www.law.uc.edu/CCL/regS-X/SX5-02.html (2008-05-01)

Baran, T & Casciaro S (2002). [Elektronisk] Is it or ain’t it? ELT oktober 2002. Tillgänglig:

http://findarticles.com/p/articles/mi_qa5349/is_200210/ai_n21319398 (2008-05-04)

BBC News. [Elektronisk] Enron: The rise and fall (Enron: Timeline) Tillgänglig:

http://news.bbc.co.uk/hi/english/static/in_depth/business/2002/enron/timeline/default.stm (2008-05-09)

Commodity and Securities Exchange. [Elektronisk] Electronic Code of Federal Regulations, § 229.10. Tillgänglig:

http://ecfr.gpoaccess.gov/cgi/t/text/text-idx?c=ecfr&sid=611474ae11271fb165a93b05fb44c812&rgn=div5&view=text&node=17:2.0. 1.1.11&idno=17 (2008-05-04)

Emerging Issues Task Force. [Elektronisk] www.fasb.org . Tillgänglig:

http://www.fasb.org/eitf/about_eitf.shtml (2008-05-04)

Receivables from Sale of Stock (1985). [Elektronisk] SEC Staff Accounting Bulletin No. 40,

(32)

Bilaga 1 - Begreppsförklaring

I den löpande texten förekommer flera ekonomiska uttryck varav de flesta är allmänt kända. Några av dem används mer frekvent och utgör en större del av uppsatsen vilket medförde att vi ville ange den tolkning vi använder oss av. Nedan har vi sammanstället en översikt av några av begreppen för att underlätta förståelsen av uppsatsen. Till de begrepp som inte förklaras i den löpande texten anges en källa.

Fair value Skäligt marknadsvärde.

Mark-to-market En process som går ut på att uppskatta kommande marknadsvärden för att kunna beräkna kommande inkomster.

Skräpobligationsstatus

(Junk bond)

En skräpobligation, ”Junk-bond”, är en obligation som ger bra avkastning men har högre risk.11

SPE-enhet En enhet som skapats för ett speciellt ändamål.

Stamaktie

(Common Stock)

Aktier som medför rösträtt och ger innehavaren rätt till företagets vinst genom utdelning. Motsatsen till preferensaktier vilket innebär att den inte har företrädesrätt framför andra aktier vid utdelning och likvidation (upplösning av bolag eller förening).11

Säljoptioner

(Put option)

Värdepapper som ger innehavaren rätt (men inte skyldighet) att under en viss tid sälja ett visst antal aktier till ett angivet pris.11

Vinstförvaltning

(Earnings management)

Kringflyttande av inkomster för att upprätthålla en jämn vinstnivå genom åren.

Värdepapperisering En strukturerad process där räntan från lån och andra fodringar packas ihop, skrivs under och säljs i form av finansierade tillgångssäkerheter.

(33)

Bilaga 2 - Förkortningar

Även förkortningar än frekvent förekommande i texten och för att underlätta läsandet har vi nedan sammanställt en översikt.

AICPA American Institute of Certified Public Accountants

CFO Chief Financial Officer alt. Finanschef

CPA Certified public accountants

EITF Emerging Issues Task Force

FASB Financial Accounting Standards Board

LJM1 LJM Cayman, L.P

LJM2 LJM Co-Investment, L.P

SEC Securities and Exchange Commission

SOX Sarbanes-Oxley Act

SPE Special Purpose Entity

TNPC The New Power Company

References

Related documents

Först ut är en grupp från Göteborg som kommer att resa till Grekland för att studera arbete med utanförskap och arbetslöshet samt en grupp från Mölndal och Göteborg som ska

I de språk där ortografin (språkets struktur) inte är transparenta (vilket innebär ett avstånd mellan ljud och ordets stavning) kan detta leda till svårigheter

Myndigheterna i Sverige har olika problematiska förutsättningar där finansieringssättet med sakanslag är diskuterbart. Är ekonomistyrningen utformad så en myndighets drift

Författarna anser att detta inte hade varit möjligt för denna studie då det inte funnits tid och resurser att följa med informanterna på en resa med En buss för

föräldraledighet vilket inte framkommer i vår regressionsanalys där vi testar hypotes 1 (tabell 4), däremot kan vi inte bevisa någon signifikant skillnad i effekt på lönen för

För  denna  studie  har  ett  antal  slumpvis  utvalda  kommuner  undersökts.  Skalkravet  har  varit  att  kommunen  har  ett  uttalat  syfte  att  arbeta  mot 

I en tidigare undersökning ser lektorerna mycket potential i kombinationstjänsten där deras kompetens skulle kunna komma till användning, men anser att 20 % i

Forskning visar att unga tjejer tenderar att påverkas negativt av sociala medier (Alm 2018), vilket ligger till grund för vårt urval då vi ville undersöka till vilken utsträckning