• No results found

Mot hållbara försörjningskedjor : CSR i SCM

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mot hållbara försörjningskedjor : CSR i SCM"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Mot hållbara försörjningskedjor

-

CSR i SCM -

Maria Björklund

Rapport

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Logistik

(2)

ii

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/.

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances.

The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: http://www.ep.liu.se/.

(3)

iii

Förord

Detta projekt hade inte varit möjligt utan finansiering från Vinnova. Trots att flera studier visar att hållbarhetsområdet är mycket relevant för logistiker, bedrivs det väldigt lite forskning inom området. Detta är speciellt tydligt för den sociala dimensionen av hållbarhet. Genom detta projekt har även möjlighet getts till att belysa området utifrån svenska förhållanden. Utöver denna finansiering har flertalet företag ställt upp med sin tid, både för att kommentera och besvara den enkät som använts i studien och med tid för handledning av examensarbeten. Denna medverkan har varit en mycket viktig resurs i fallstudierna. Vidare är jag mycket tacksam för allt stöd och återkoppling som jag fått från kollegor, främst Maria Huge Brodin.

Linköping i april 2010, Maria Björklund

Sammanfattning

Denna rapport utgör i sig själv en sammanfattning av forskningsprojektet ”Vägledning till hållbara försörjningskedjor” som genomfördes mellan åren 2006 och 2009. Fokus i rapporten kommer att ligga på projektets olika resultat.

Projektet har som övergripande syfte att studera CSR (Corporate Social Responsibility) inom logistikområdet. CSR definieras i detta project som “a concept whereby companies decide voluntarily to contribute to a better society and a cleaner environment” (Commission of European Communities, CEC2001:2). Projektet har resulterat i journalartiklar, konferenspapper och examensarbeten. Flertalet olika aspekter av hållbar logistik har behandlats i olika delstudier och i artiklar och rapporter skildras allt från ex. kartläggningar av nuläget, statistiskt signifikanta samband mellan olika hållbarhetsdimensioner och logistik, till normativa verktyg för ett hållbart logistikarbete. Denna rapport belyser översiktligt olika del- och slutresultat från detta projekt.

Nyckelord: Logistik, Supply Chain Management, Inköp, Corporate social

(4)
(5)

v

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 1

Bakgrund ... 1

Forskningsfrågor ... 2

Fokus och avgränsningar ... 3

Metod ... 3

2. Några utgångspunkter från literaturen ... 5

3. Syntesrapport över projektresultat... 7

1. Vilka delar av CSR är av relevans i en logistisk kontext? ... 7

2. Vilka logistiska aktiviteter/funktioner berörs av CSR? ... 10

3. Görs förändringar i logistiksystemen till följd av CSR krav? ... 14

4. Hur kan förändringar i logistiksystemet påverka CSR? ... 14

5. Hur kan företags implementering av CSR påverka effektivitet, anpassningsbarhet och konkurrenskraft hos logistiksystemet? ... 19

6. Vilka faktorer, hinder och drivkrafter finns avseende CSR i logistik? ... 19

7. Hur kan företags CSR arbete beskrivas och värderas ... 20

Referenser ... 23

(6)
(7)

1

1.

Introduktion

Bakgrund

Projektet ”Vägledning till hållbara försörjningskedjor” har som övergripande syfte att studera CSR (Corporate Social Responsibility) inom logistikområdet. CSR definieras i detta project som “a concept whereby companies decide voluntarily to contribute to a better society and a cleaner environment” (Commission of European Communities, CEC2001:2; Welford, 2005).

Studien tog sin utgångspunkt i företags ökade intresse för socialt och miljömässigt ansvarstagande. Detta intresse är en följd av exempelvis globaliseringstrenden med ökad upphandling från utvecklingsländer, som ofta har avvikande kulturer och lagar jämfört med västvärlden. Detta kan medföra ökade etiska risker och ett ökat behov av nya processer för att managera och övervaka sina försörjningskedjor. Andra drivkrafter bakom det ökade CSR intresset är ökad övervakning från media och snabbare spriding av information. Det finns flera organisationer som idag övervakar och sprider information kring exempelvis arbetsförhållanden i olika delar av världen, såsomInternational Labour Organisation (ILO), Swedwatch, Fair labour Association (FLA), och the Business Social Compliance Initiative (BSCI). Det finns flera ekonomiska vinster i ett hållbarhetsarbete i form av ex. förbättrat rykte och goodwill (Lantos, 2001; Maignan och Ralston, 2002; Bergman, 2005; Christensen och Kyhl, 2002). Ett gott rykte kan öka möjligheterna att erhålla kapital, ex. låna pengar eller finna lämpliga investerare (Schiebel och Pochtrager, 2003; Carter och Jennings, 2002; Haghandish och Ingelgård, 2006); Fossgard-Moser, 2005). CSR arbete kan även attrahera nya kunder, öka kundlojalitet samt förbättra relationerna till kunderna. CSR i upphandling har visat sig kunna ha en positiv inverkan på ledtid, kvalitet, flexibilitet och produktivitet hos leverantörerna (Carter, 2005; Carter, 2000; Sen och Bhattacharya, 2001; Carter and Jennings, 2004). CSR kan även leda till resurseffektivisering genom att minska avfallsmängder och ökad produktivitet. Vidare kan CSR förbättra kommunikationen och koordinationen inom företaget (Carter, 2004; Schiebel och Pochtrager, 2003; Fossgard-Moser, 2005). Flertalet forskningsstudier visar att CSR relaterade aktiviteter kan bidra till att det är lättare att behålla och rekrytera personal samt förbättra arbetsklimatet (Schiebel och Pochtrager, 2003; Haghandish och Ingelgård, 2006).

Det finns flera sätt som företag kan arbeta med socialt ansvarstagande. Ett är att ha uppförandekoder, Codes of Conduct, inspirerade av exempelvis de tio principerna i UN Global Compact eller finnas med i Dow Jones Sustainability Index (DJSI).

(8)

2

Forskningsfrågor

Valet av forskningsfrågor har tagit sin utgångspunkt i hur forskningsområdet är beskrivet i teorin samt utifrån det behov som uttryckts i samtal med representanter från svenskt näringsliv. CSR kan innebära en lång rad av olika aspekter, vilka alla kanske inte är av relevans för logistiken. I syfte att identifiera viktiga CSR aspekter från en logistisk synvinkel ställdes följande fråga:

1. Vilka delar av CSR är av relevans i en logistisk kontext?

Relationen mellan CSR och logistik är ett område som inte blivit mycket forskat på. Trots detta anses logistikansvariga ha en unik position för att positivt kunna påverka företagens hållbargetsarbete (Carter och Jennings, 2002; Carter och Jennings, 2004). Detta saknas kunskap kring hur företagets CSR arbete påverkar logistiken och vice versa hur logistikförändringar påverkar företagets CSR (Murphy och Poist, 2002). Ett företags logistikarbete kan exempelvis medföra att logistiker måste börja övervaka eller samarbeta med leverantörer på ett annat sätt. Vidare kan ett logistiskt beslut såsom att ändra leverantör påverka arbetsförhållanden och andra viktiga CSR aspekter. Till följd av detta ställs följande frågor inom ramen för detta projekt:

2. Vilka logistiska aktiviteter/funktioner berörs av CSR?

3. Görs förändringar i logistiksystemen till följd av krav/önskemål relaterat till CSR?

4. Hur kan förändringar i logistiksystemen påverka CSR?

5. Hur kan företags implementering av CSR påverka effektivitet, anpassnings-barhet och konkurrenskraft hos logistiksystemen?

För att kunna ge vägledning till företag hur man ska möta ökade krav på CSR behövs kunskap kring faktorer samt drivkrafter och hinder som detta arbete kan påverkas av. Litteraturen visar exempelvis att valet av lämplig CSR metod kan bero på företagets storlek och de intentioner man har med arbetet (Maignan och Ferrell, 2004; Panapanaan et al., 2003; Maignan et al., 2002; Ehlers, 2005). Följande fråga inkluderas i detta projekt för att kunna ge denna vägledning:

6. Vilka faktorer, hinder och drivkrafter är relevanta avseende CSR i logistik? Slutligen, det finns en stor brist på enhetliga tillvägagångssätt för att presentera, värdera och mäta företagens CSR arbete (Carter, 2000). Denna brist möts genom att även följande fråga ställs inom ramen för projektet:

7. Hur kan företags CSR arbete beskrivas och värderas för ex företagsjämförelser och identifiering av framgångsrika företag och arbetsmetoder?

(9)

3

Fokus och avgränsningar

Ett viktigt resultat av detta projekt är att det fokuserar svenska företag och deras situation och logistikbehov. Det finns mycket lite kunskap kring nationella skillnader inom området CSR och logistik, då den mesta forskning är gjord utifrån ett amerikanskt perspektiv. Dessa studier och deras resultat kan ha en begränsad relevans för svenska företag eller för företag som bedriver verksamhet i Sverige. En studie av Maignan och Ralston (2002) jämförs CSR initiativ i Amerikanska, Engelska, Franska och Nederländska företag, och deras resultat visat att CSR-arbetets fokus varierar mellan de olika länderna. Det bör dock tilläggas att även om svenska företag fokuseras så är de flesta av dessa verksamma på en internationell marknad.

Metod

I inledningsfasen var forskningen främst deskriptiv till sin karaktär men i slutfasen har en del mer fokuserade normativa studier genomförts. Olika metoder har använts i sökandet efter svar på ovan ställda frågor. I flertalet fall har flera olika metoder använts för att på olika sätt belysa samma fråga (metodtriangulering). Metoderna som använts är:

Litteraturstudier. Litteraturstudier har gjorts under hela projekttiden. Fokus har varit de största logistikjournalerna och strukturerade sökningar har gjorts genom att kombinera sökorden CSR/hållbart/miljö/social/etik med de logistikrelaterade begreppen logistik och SCM. Litteraturen har legat till grund för besvarandet av samtliga forskningsfrågor ovan.

Studie av hemsidor och redovisningar. Studier av Sveriges 100 största företags hemsidor och hållbarhetsredovisningar har gjorts för att belysa forskningsfrågorna 1, 2, 4 och 7.

En enkät användes för att bl.a. studera hur logistiska förändringar påverkar och påverkas av olika dimensioner av hållbarhet. Enkäten sändes till 461 logistiker på större svenska företag (omsättning över 100 MSEK). Enkäten besvarades av 102 respondenter och en effektiv svarsfrekvens på 22.5% erhölls.

Multivariata analyser. Enkätsvaren har analyserats i dataprogrammet SPSS. Samband mellan logistiska förändringar och de olika hållbarhetsdimensionerna analyserades med de statistiska teknikerna Pearson’s korrelationskoefficient, Stegvis regressionsanalys och konfirmerande faktoranalyser. Enkäterna (punkt 3) och analyserna av svaren (både enkla och multivariata) syftade till att belysa forskningsfråga 1, 2, 3, 4, 6 och 7.

Fallstudier på Siemens, Scania och Tibnor har genomförts för att mer djupgående studera och få en ökad förståelse för enskilda logistiska företeelser och deras påverkan på olika dimensioner på hållbarhet. Dessa studier har varit mer normativa till sin karaktär och des resultat har använts främst för att belysa forskningsfråga 7.

(10)
(11)

5

2.

Några utgångspunkter från litteraturen

Flertalet forskare har hävdat att logistiken har en mycket viktig roll i företags hållbarhetsarbete och att det logistiska forskningsområdet bör breddas så även hållbarhetsaspekter inkluderas. Vidare blir det allt viktigare att inkludera hållbarhetsaspekten vid design och managering av försörjningskedjor (Carter och Jennings, 2002a; Carter och Jennings, 2004; Carter och Jennings, 2002; Stock, 1990; Bowersox, 1998). Logistiken som disciplin har ett ansvar att integrera miljömässigt och socialt ansvarstagande med den ekonomiska hållbarhets-dimensionen. Många logistikansvariga tror att socialt och miljömässigt ansvarstagande kommer att öka och detta ansvarstagande och flertalet aktiviteter kan identifieras hos företag. Exempel på sådana aktiviteter är hållbarhetshänsyn vid utformning av försörjningskedjor, stödjande av andra företags hållbarhetsarbete, socialt ansvarstagande inkluderat i inköpsprocessen och vid val av leverantörer (Welford, 2004; Murphy och Poist, 2002).

Trots vikten av att inkludera social hänsynstagande i logistiken är kunskap och erfarenheterna kring detta mycket bristfällig (Carter och Jennings, 2004; Murphy och Poist, 2002). En litteratursökning som genomfördes i projektets inledning (Januari 2006) på områdena marknadsföring, redovisning, produktion, inköp supply chain management och logistik i abstractet hos artiklar publicerade i Journal of Business Ethics (en av de största journalerna inom hållbarhet) gav få träffar kring logistikrelaterade aspekter, se Tabell 1.

Tabell 1: Resultat från en litteratursökning som visar på bristen på forskning kring CSR inom logistik.

Journals Marketing Accounting Production Puchasing SCM Logistics Transport CSR Ethics

CSR* 175 180 42 21 3 1 2 -

-Logictics** - - - 9 19

*One major journal within CSR (Journal of Business Ethics)

**Six major logistic journals (IJPDLM, JBL, IJLM, TJ, IJPMM, JSCM)

Det finns otaliga CSR-aspekter som kan inkluderas i en studie kring hållbarhet. Flertalet av dessa kan inte exkluderas från ett logistiskt sammanhang utan att först ha studerats. Flertalet forskare har pekat på vikten att applicera ett mer holistiskt perspektiv på CSR inom logistik och supply chain management. Trots detta studeras oftast aspekterna vart för sig, utan hänsyn till deras inbördes relationer och koppling till det övergripande konceptet CSR (Carter och Jennings, 2002ab; Murphy och Poist, 2002; Maignan och Ferrell, 2004). En annan brist som identifierats genom detta projekt är att forskare sällan tar avstamp i någon form av ramverk vid valet av vilka CSR-aspekter att studera. En följd av detta är att få

(12)

6

teoretiska ramverk finns, och de som finns är dåligt underbyggda avseende varför vissa aspekter ingår och varför andra exkluderats. Som grund för denna studie har istället ett mer praktiskt orienterat ramverk framtaget av Global Report Initiative (GRI) använts (www.globalreporting.org). Verktyget används idag av flertalet företag som grund för deras hållbarhetsredovisning och inkluderar totalt 30 aspekter av CSR, indelade i dimensionerna ekonomi, miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhället och produktansvar. Användandet av GRI’s ramverk har gett många fördelar under projektets gång. Förutom struktur så har det medfört att hänsyn har tagits till CSR-aspekter som inte inkluderats i andra logistikforskares CSR studier. Produktansvar är exempel på en sådan dimension och projektets resultat visar att denna dimension har stor relevans för logistik. Ett ramverk som legat till grund för utformningen av enkäten är ”Hierarkin för logistiska beslut som kan påverka miljön” framtaget av McKinnon (2003). Flertalet forskare har poängterat att erfarenheter och kunskap inom ett område av hållbar logistik kan ge synergieffekter när andra CSR områden studeras (ex. Carter och Jennings, 2002ab; Murphy och Poist, 2002; Maignan och Ferrell, 2004). McKinnon’s ramverk som ursprungligen har miljöfokus har med framgång kunnat användas inom denna bredare hållbarhetsstudie.

(13)

7

3.

Syntesrapport över projektresultat

Projektet har resulterat i ett flertal olika studier med många olika former av resultat. Nedan följer en övergripande beskrivning av projektets olika resultat. Upplägget på resultatbeskrivningen följer de forskningsfrågor som fanns för projektet.

1. Vilka delar av CSR är av relevans i en logistisk kontext?

Det ramverk av CSR aspekter (från Global Report Initiative) som legat till grund för projektet innehåller ett tretiotal olika aspekter. Här undersöktes hur dessa aspekter behandlas inom forskningen och som praktik bland företag. Studierna visar att samtliga aspekter är av relevans för logistiker, men att somliga är mer relevanta än andra.

Logistikforskningen fokuserar främst miljö och arbetsförhållanden

Den CSR dimension som fått mest uppmärksamhet inom logistikforskningen är miljön, och då främst avseende materialval, energi, utsläpp och avfall. Även om ekonomiska aspekter är mycket centrala inom logistiken, beskrivs dessa sällan som en del av CSR. Istället undersöks ofta de ekonomiska konsekvenserna vid införande av CSR. De sociala dimensioner som fått störst uppmärksamhet berör arbetsförhållanden såsom hälsa och säkerhet, träning och utbildning, samt divesitet och lika rättigheter och möjligheter. Mycket lite studier har gjort med fokus på mänskliga rättigheter (ex. barnarbete och tvångsarbete). Vidare beskrivs inte produktansvaret som en CSR aspekt inom logistikforskningen.

Tabell 2 nedan visar på en sammanställning av de CSR aspekter som har identifierats i den logistiska litteraturen. Logistikforskningens CSR-fokus har behandlats mer ingående i flertalet av de artiklar som projektet resulterat i:

• Björklund, Maria (2010, forthcoming), Linking strategic logistics change to labor rights, Social responsibility journal.

Björklund, Maria (2009), Introducing corporate social responsibility to logistics strategy, NoFoMa Conference, Book of proceedings, sid. 80-94. Jönköping, Sweden.

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), The emerging challenge of CSR in SCM: state-of-the-art among large Swedish companies, NoFoMa Conference, Book of proceedings, sid 89-104, Helsinki, Finland.

(14)

8

Tabell 2: CSR aspekter som behandlas i den logistiska litteraturen i GRIs framework.

Category Aspect Examples from the logistics literature Economy Economic performance

Market Presence

Indirect Economic impacts Environment Materials

Ex. Murphy and Poist (2002); Carter and Jennings (2002a, 2004); Maloni and Brown (2006); Ciliberti and Scozzi (2008).

Energy

Emissions, Effluents, and Waste

Water *

Biodiversity *

Products and Services *

Compliance *

Labor practices

& Decent work Employments * Labor/ Management Relations *

Occupational Health and Safety Carter and Jennings (2002a, 2004); Murphy and Poist (2002); Maloni and Brown (2006) Training and Education Poist, 1989; Murphy and Poist, 2002

Diversity and Equal opportunity Murphy and Poist (2002); Carter and Jennings (2002a, 2004)

Human rights Investment and Procurement Practices Carter (2004, 2005) Non-Discrimination *

Freedom of association and collective

bargaining *

Child Labor Carter (2004)

Forced and Compulsory Labor Carter (2004)

Society Community Murphy and Poist (2002); Maloni and Brown, (2006); Carter and Jennings (2002a)

Corruption *

Public Policy *

Compliance *

Product responsibility

Customer Health and Safety Products and Service Labeling Marketing Communications

Compliance

* Addressed in general terms, for example "the environment" instead of “biodiversity”.

Företagen fokuserar många olika CSR-aspekter

I företagens hållbarhetsredovisningar behandlas ofta de olika aspekterna av CSR på en mycket övergripande nivå, med ord såsom miljöpåverkan, miljöarbete, socialt ansvarstagande, hållbar utveckling. Miljöaspekter har fått störst fokus i företagens hållbarhetsredovisningar. De miljömässiga CSR-aspekterna som

(15)

9

beskrivs rör främst utsläpp (vid transport/distribution) och energieffektivitet, användandet av förnyelsebar energi, energianvändning och avfall (vid produktion), återvinna material, avfall, energianvändning, förnyelsebar energi (hos distribu-tionscentraler och lager) samt återvinning och energianvändning (hos kund). Exempel på sociala dimensioner som omnämns är barnarbete, mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, trafiksäkerhet, anställdas säkerhet, produktsäkerhet, hälsa, affärsetik och att följa lagarna (vid upphandling), arbetsmiljö, hälsa, säkerhet, produktansvar, hygien, spårbarhet (vid produktion), olycksfall (vid lager) och integritet (hos kund). Precis som inom logistikforskningen behandlas sällan ekonomin som en CSR-dimension. Istället behandlas och redovisas denna aspekt i företagets finansiella rapporter.

Företagens CSR-fokus har behandlats mer ingående i flertalet av de artiklar som projektet resulterat i:

• Björklund, Maria (2010, forthcoming), Linking strategic logistics change to labor rights, Social responsibility journal.

Björklund, Maria (2009), Introducing corporate social responsibility to logistics strategy, NoFoMa Conference, Book of proceedings, sid. 80-94, Jönköping, Sweden.

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), Expanding the Boundaries of Supply Chain Management: People, Planet and Profit, Logistics Research Network, sid. 389-394, CiLT, Liverpool, UK.

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), The emerging challenge of CSR in SCM: state-of-the-art among large swedish companies, NoFoMa Conference, Book of proceedings, sid 89-104, Helsinki, Finland.

Björklund, Maria (2008), Den logiska logistikern, Kapitel i boken TEMPO-om fart och det föränderliga, sid. 105-115, Makadam förlag.

De flesta CSR-aspekter är av logistisk relevans

En analys av enkätsvaren visade att respondenterna överlag ansåg att de olika CSR- aspekterna var av medel till medelhög logistisk relevans. Endast två av de studerade CSR-aspekterna ansågs som irrelevanta av mer än 15 % av respondenterna, dessa var kopplade till lokala samhällens hållbarhet, korruption och offentlig politik. De CSR-aspekter som uppfattas som mest relevanta av enkätens respondenter är relaterade till alla tre hållbarhetsdimensionerna:

1. Ekonomi: minskade kostnader, ökade intäkter, kapitalbindning 2. Miljö: energi, utsläpp och avfall, uppfyllandet av miljölagar

3. Socialt: hälsa och arbetsskydd för anställda, kundens hälsa, produktmärkning och uppfyllandet av lagar rörande produktansvaret.

(16)

10

Tabell 3: Relevansen hos CSR för en logistik

CSR-Aspekt Medel Std. dev. Ej relevant minskade kostnader 4,8 0,4 0,0% ökade intäkter 4,1 1,2 1,0% kapitalbindning 4,5 0,8 0,0% marknadsnärvaro 4,0 1,1 1,9% infrastruktur 3,1 1,2 8,7% material 3,6 1,3 1,9% energi 4,3 0,9 1,0% vatten 3,4 1,3 3,9% biologisk mångfald 2,9 1,4 12,6% utsläpp och avfall 4,2 0,9 1,9% produkter och tjänster 3,8 1,0 0,0% uppfyllande av miljölagar 4,4 0,9 0,0% anställningsformer 3,3 1,3 5,8% relationen anställlda-ledning 3,7 1,2 4,9% hälsa och arbetsskydd 4,0 1,1 1,9% utbildning och undervisning 3,7 1,2 2,9% mångfald och möjligheter 3,5 1,2 6,8%

inköpsrutiner 3,9 1,1 3,9% motverka diskriminering 3,8 1,2 8,7% föreningsfrihet 3,5 1,3 10,7% barnarbete 4,0 1,2 13,6% tvångsarbete 4,0 1,3 14,6% lokala samhällen 3,0 1,3 13,6% korruption 3,7 1,2 17,5% offentlig politik 3,0 1,3 18,4% konkurrensbegränsande agerande 3,7 1,2 11,7% lagar, samhällens hållbarhet 4,3 0,9 6,8% kundernas hälsa och säkerhet 4,1 1,0 3,9% märkning av produkten 4,2 0,9 1,0% marknads kommunikation 3,4 1,1 3,9% kunds personlig integritet 3,4 1,2 10,7% lagar, produktansvar 4,4 0,8 2,9% kvalitet i produkt/materia 4,3 0,9 1,9%

kundservice 4,5 0,9 1,0%

0= Ej relevant; 1=mycket liten relevans; 5= mycket stor relevans

2. Vilka logistiska aktiviteter/funktioner berörs av CSR?

Denna forskningsfråga syftar till att belysa hur logistik och dess funktioner och aktiviteter behandlas i CSR. Företags och forskares logistiska fokus och om alla logistiska aktiviteter/ funktioner är relevanta i hållbarhetsstudier är exempel på frågeställningar som berörts.

Olika delar av försörjningskedjan fokuseras i företagens CSR-arbete

Det finns stora variationer i vilket perspektiv och fokus som företagen valt att arbeta med. En stor skillnad är vilka delar av försörjningskedjan som inkluderas. Det är även vanligt att företag väljer att kombinera olika fokus. Fokus som identifierats är, (se illustration i Figur 1):

(17)

11

1. Den egna verksamheten i fokus. Företag med detta fokus väljer ofta att inkludera CSR aspekter som rör miljöpåverkan från företagets aktiviteter samt de sociala aspekterna som rör arbetsregler och arbetsförhållanden. 2. (Slut)Kunden i fokus. För företag med fokus på slutkunden spelar

CSR-aspekter rörande produktansvar en viktig roll. Dessa företag kan även ha andra aktiviteter som strävar efter en minskning av miljöpåverkan i konsumentledet.

3. Direkta leverantörer i fokus. De leverantörer som företaget har en direkt relation med (1st tier suppliers) inkluderas i företagets CSR-arbete. Här kan alla olika CSR-aspekter vara av relevans även om företag ofta väljer att fokusera sig.

4. Fokus på avlägsna leverantörer (”2nd-10th tier suppliers”). För de företag vars produkter baseras på råvaror och produktion från exempelvis u-länder kan det vara av stor vikt att arbeta med miljömässig och social hållbarhet hela vägen till råvarukällan. Dessa företag har dock sällan möjlighet att arbeta med alla sina leverantörer utan väljer att segmentera leverantörerna i ex olika riskgrupper.

5. Fokus utanför den egna kedjan. Här väljer företaget att bidra till en hållbar utveckling genom att exempelvis plantera träd eller köpa utsläppsrätter (miljömässig hållbarhet) alternativt bygga skolor och sjukhus (social hållbarhet) eller skänka pengarna till välgörande ändamål av olika slag.

Företaget Leverantör Leverantör Leverantör Kund Kund Kund

1

5

4

3

2

(18)

12

Fokus på avlägsna leverantörer (4) har beskrivits mer ingående i flertalet av de artiklar som projektet resulterat i:

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), Expanding the Boundaries of Supply Chain Management: People, Planet and Profit, Logistics Research Network, sid. 389-394, CiLT, Liverpool, UK.

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), The emerging challenge of CSR in SCM: state-of-the-art among large swedish companies, NoFoMa Conference, Book of proceedings, sid 89-104, Helsinki, Finland.

Logistik underrepresenterat i hållbarhetsforskningen

Logistik är som område väldigt bristfälligt representerat inom den CSR relaterade forskningen. När detta projekt påbörjades genomfördes en litteraturstudie på av en av de största journalerna inom CSR samt sex stora logistikjournaler. Endast fyra artiklar identifierades i SCR journalen där supply chain management eller logistik omnämnts. Vidare identifierades färre än 30 artiklar i någon av logistikjournalerna som på något vis tog upp CSR eller etik. För mer detaljerad information hänvisas till Tabell 1.

Logistikforskningen fokuserar transporter, lagring och upphandling

Forskningen indikerar att vissa logistiska aktiviteter och funktioner får mer uppmärksamhet än andra. Forskningen har fokuserar betydelsen av CSR med avseende på design/managering av lager, transport och upphandling (ex. Carter och Rogers, 2008; Ciliberti et al., 2007; McIntyre, 2007; Jennings, 2002a,b,;Murphy och Proist, 2002). Exempel på områden vars relation till CSR fortfarande är relativt lite forskat på, och där kunskapsgapen fortfarande är mycket stora, är lokaliseringsbeslut, produktionsplanering, materialhantering och returlogistik. För en sammanställning se Tabell 4.

Tabell 4. Logistikforskningens fokus.

Logistics functions/activities Carter and Rogers (2008) Ciliberti et al. (2007) McIntyre (2007) Jennings (2002ab) Murphy and Poist (2002) Facility location X X Warehousing X X X X X Transportation X X X X X

Purchas ing and proc urement X X X

Production planning and scheduling X

Invent ory control and ordering processing X

Materials handli ng X

Salvage and sc rap disposal X X X X

Rev erse l ogistics X X

(19)

13

Fokus inom logistikforskningen har även beskrivits mer ingående i flera av de artiklar som projektet resulterat i:

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), Expanding the Boundaries of Supply Chain Management: People, Planet and Profit, Logistics Research Network, sid. 389-394, CiLT, Liverpool, UK.

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), The emerging challenge of CSR in SCM: state-of-the-art among large swedish companies, NoFoMa Conference, Book of proceedings, sid 89-104, Helsinki, Finland.

Logistiken har en liten roll i företagens CSR arbete

Även i företagens hållbarhetsredovisningar får logistiken ett begränsat utrymme. Logistik och SCM omnämns endast i ca 60 % av redovisningarna och då oftast i mycket generella ordalag såsom ”att minska miljöpåverkan från logistiska aktiviteter”. Bryter man ner logistiken i olika funktioner och aktiviteter framkommer dock en mer nyanserad bild av hur företag arbetar för att göra olika logistiska aktiviteter och funktioner mer hållbara. Upphandling och produktion är ofta väl genomgånget, medan mycket lite uppmärksamhet riktas till funktioner som distribution och lager. För mer information se följande publikationer:

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), Expanding the Boundaries of Supply Chain Management: People, Planet and Profit, Logistics Research Network, sid. 389-394, CiLT, Liverpool, UK.

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), The emerging challenge of CSR in SCM: state-of-the-art among large swedish companies, NoFoMa Conference, Book of proceedings, sid 89-104, Helsinki, Finland.

De flesta logistikaktiviteter/funktioner har relevans för CSR

Litteraturstudier har tillsammans med studien av företags hållbarhetsredovisningar visat att de flesta av företagets logistiska aktiviteter är av relevans för CSR. Några exempel på logistiska aktiviteter som påverkar både den sociala och den miljömässiga hållbarhetsdimensionen är: Vid upphandling och val av leverantörer och deras lokalisering; Val av logistikleverantör och transportslag; Val av förpackningslösningar; Designen av distributionsnätverket; samt Design/ managering av returflöden. För mer information se:

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), Expanding the Boundaries of Supply Chain Management: People, Planet and Profit, Logistics Research Network, sid. 389-394, CiLT, Liverpool, UK.

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), The emerging challenge of CSR in SCM: state-of-the-art among large swedish companies, NoFoMa Conference, Book of proceedings, sid 89-104, Helsinki, Finland.

(20)

14

3. Görs förändringar i logistiksystemen till följd av CSR krav?

Graden av inflytande de olika CSR dimensionerna har på logistiska förändringar varierar stort. Resultaten från enkätstudien visar att en stor del av de logistiska förändringarna genomförs till följd av krav eller önskemål på ett förbättrat ekonomiskt resultat. Detta följs av krav på miljöhänsyn. Den sociala dimensionen är den som har minst inverkan på de logistiska förändringar som företagen genomför. Detta resultat är i sig ingen större nyhet, men det som är noterbart är den stora skillnad som råder mellan det inflytande som de sociala aspekterna har i relation till de miljömässiga. För tydliggörande se Diagram 1.

Diagram 1: Hur stora logistiska förändringar som genomförts till följd av krav och önskemål på social-, miljömässig- och ekonomisk hållbarhet.

4. Hur kan förändringar i logistiksystemet påverka CSR?

En hypotes som tidigt formades i projektet, med utgångspunkt från de ramverk som tagits fram av McKinnon (2003) och Aronsson och Brodin (2006), var att det finns kopplingar mellan logistikbeslut/förändringar på alla nivåer från strategiskt till operativt och CSR. Dessa samband illustreras i Figur 2.

Figur 2: Konceptuell modell över tänkta samband mellan logistiska beslut på olika nivåer och påverkan på olika dimensioner av CSR

(21)

15 Logistics structures/

organizational form Economy Environment

Labor practices Human rights Product responsibility Planning management Operative performance

Logistics decisions concerning…

…is linked to…

…responsibility regarding…

Economy Environment Labor practices

Human rights

Product responsibility

Economy Environment Labor

practices Society

Product responsibility Creates

opportunities for and set limitations for

Logistiska förändringar kan påverka samtliga CSR-aspekter

Enligt enkätens respondenter har de logistiska förändringarna som genomförts påverkat de flesta av de studerade CSR-aspekterna. Störst förändringar återfinns i den ekonomiska situationen (främst genom minskade kostnader och kapitalbindning), miljön (främst med avseende på energi, utsläpp och avfall samt miljölagar) och produktansvaret. Ungefär 30 % av respondenterna anger att de aspekter som rör mänskliga rättigheter och lokala samhällens hållbarhet inte påverkats av genomförda förändringar. En övergripande rangordning av CSR- dimensionerna som påverkats är:

1. Ekonomiska situationen 2. Miljöpåverkan

3. Produktansvar

4. Arbetsregler och anställningsförhållanden 5. Lokala samhällens hållbarhet

6. Mänskliga rättigheter

(22)

16

Tabell 5: Påverkan logistiska beslut har på CSR

CSR-Aspekt Medel Std. dev. Ej relevant

minskade kostnader 3,9 0,9 0,0% ökade intäkter 3,0 1,2 3,9% kapitalbindning 3,2 1,2 2,9% marknadsnärvaro 2,9 1,2 8,7% infrastruktur 2,1 1,1 23,3% material 2,9 1,2 8,7% energi 3,4 1,2 3,9% vatten 2,5 1,0 20,4% biologisk mångfald 2,1 1,0 27,2%

utsläpp och avfall 3,2 1,3 6,8%

produkter och tjänster 3,0 1,2 8,7% uppfyllande av miljölagar 3,3 1,2 6,8%

anställningsformer 2,2 1,1 21,4%

relationen anställlda-ledning 2,6 1,2 19,4% hälsa och arbetsskydd 2,9 1,2 12,6% utbildning och undervisning 2,7 1,2 12,6% mångfald och möjligheter 2,6 1,2 13,6%

inköpsrutiner 2,9 1,3 18,4% motverka diskriminering 2,6 1,3 26,2% föreningsfrihet 2,5 1,3 30,1% barnarbete 3,0 1,5 34,0% tvångsarbete 2,9 1,4 35,0% lokala samhällen 2,3 1,1 33,0% korruption 2,7 1,3 36,9% offentlig politik 2,4 1,0 38,8% konkurrensbegränsande agerande 2,7 1,3 33,0% lagar, samhällens hållbarhet 3,1 1,3 23,3% kundernas hälsa och säkerhet 3,0 1,2 10,7% märkning av produkten 3,1 1,2 12,6% marknads kommunikation 3,0 1,2 6,8% kunds personlig integritet 2,4 1,1 26,2% lagar, produktansvar 3,0 1,3 9,7% kvalitet i produkt/materia 3,2 1,1 3,9%

kundservice 3,4 1,2 4,9%

0= Ej relevant; 1=mycket liten relevans; 5= mycket stor relevans

Strategiska logistiska förändringar påverkar främst arbetsregler och förhållanden

Korrelationsanalysen av enkätsvaren visade att förändringar i den logistiska strukturen är främst länkade till ansvarstagande avseende arbetsregler och arbetsförhållanden. Dessa resultat stödjer tidigare forskning inom området såsom länken mellan socialt ansvarstagande och designen av logistiksystemet (Murphy och Poist, 2002). För mer information se Tabell 6.

(23)

17

Tabell 6. Samband mellan strategiska logistiska förändringar och CSR.

Human rights D e c re a s e d c o s ts In c re a s e d i n c o m e E n e rg y W a te r B io d iv e rs it y C o m p lia n c e E m p lo y m e n ts L a b o r/ M a n a g e m e n t R e la ti o n s O c c u p a ti o n a l H e a lt h a n d S a fe ty T ra in in g a n d E d u c a ti o n D iv e rs it y a n d E q u a l O p p o rt u n it y N o n -D is c ri m in a ti o n P u b lic p o lic y C o m p lia n c e C u s to m e r H e a lt h a n d S a fe ty M a rk e ti n g C o m m u n ic a ti o n s

Changed localisation of units .281* .318*

Changed capacity of units .209* .249* .234* .517** .269* .408** .285*

Centralization/decentralization .327** .261* .381**

Selection of suppliers/customers .317** .248* .283* .492** .375** .322** .276* .320* .370* .244* .341** .288**

**Correlation is significant at the 0,01 level * Corelation is significant at the 0,05 level

Economy Labor practices

Product responsibility Society

Environment

Analysen visade även att valet av kunder och leverantörer är länkade till aspekter inom all de undersökta SCR dimensionerna (ekonomi, miljö, arbetsregler och arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällens hållbarhet samt produktansvar). Dessa resultat stödjer forskningen av bl.a. Carter (2004), som beskriver vikten av leverantörsval för CSR. Även här kunde flest relationer identifieras mellan valet av kunder och leverantörer och arbetsregler och arbetsförhållanden. Sambanden mellan strategiska logistiska förändringar och arbetsregler och arbetsförhållanden analyserades därför vidare i en regressionsanalys där flertalet signifikanta orsak-verkan samband identifierades. För mer information se Figur 3.

Figur 3: Samband mellan strategiska logistiska förändringar och aspekter avseende arbetsregler och arbetsförhållanden.

Logistics change: Number of facilities Capacity of facilities Supplier and customer network Labor rights: Employment Labor/management relations

Health and safety

Training and education Diversity and equal opportunity Model 1 Model 2 Model 3 Model 4 Model 5 H2a (0.245**) H2c (0.273*) H3d (0.261*) H2b (0.525**) H4a (0.382**) H2e (0.432**) H4e (0.284**) H4b (0.361**)

(24)

18

För mer information kring dessa resultat se:

• Björklund, Maria (2010, forthcoming), Linking strategic logistics change to labor rights, Social responsibility journal.

Björklund, Maria (2009), Introducing corporate social responsibility to logistics strategy, NoFoMa Conference, Book of proceedings, sid. 80-94, Jönköping, Sweden.

Förändringar i den logistiska planeringen påverkar CSR

Korrelationsanalysen visade att logistiska förändringar rörande produktions-, lager- och distributionsplanering är länkade till CSR. Exempelvis identifierades 19 länkar mellan distributionsplanering och olika CSR-aspekter avseende ekonomi, miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och produkten. För mer detaljerad information se Tabell 7.

Tabell 7. Samband mellan taktiska logistiska förändringar och CSR.

an rights Socie-ty D e c re a s e d c o s ts T ie d -u p c a p it a l M a rk e t P re s e n c e In fr a s tr u c tu re , in d ir e c t e c o n . im p a c t E n e rg y W a te r B io d iv e rs it y P ro d u c ts a n d s e rv ic e s C o m p lia n c e L a b o r/ M a n a g e m e n t R e la ti o n s O c c u p a ti o n a l H e a lt h a n d S a fe ty T ra in in g a n d E d u c a ti o n D iv e rs it y a n d E q u a l O p p o rt u n it y In v e s tm e n t a n d P ro c u re m e n t P u b lic p o lic y C u s to m e r H e a lt h a n d S a fe ty P ro d u c ts a n d S e rv ic e L a b e lin g M a rk e ti n g C o m m u n ic a ti o n s C o m p lia n c e

Changed scheduling of production .207* .367** .286* .333**

Changed scheduling of distribution .242* .350** .311** .469** .218* .281* .279* .342** .225* .371** .266* .303** .474** .232* .318* .289** .293** .215* .358** Changed warehouse planning .304** .313** .308* .359** .373**

**Correlation is significant at the 0,01 level * Corelation is significant at the 0,05 level

Economy Environment Labor practices Product responsibility

Flest samband mellan operativa logistiska förändringar och CSR

Mer än hälften av sambanden (68 av totalt 123st) som identifierades i korrelationsanalysen visade att operativa förändringar inom logistiken korrelerar med olika CSR aspekter. Detta innebär dock inte att beslut på denna operativa nivå har en större påverkan på CSR i jämförelse med beslut som fattas på andra nivåer. En strategisk förändring såsom att flytta produktionen utomlands kan ha betydligt större inverkan på CSR i jämförelse med flera operativa förändringar avseende exempelvis investering i ny teknik och ändrade arbetsmetoder. Tre starka och signifikanta samband (signifikansnivå under 0.01 och en korrelationskoefficient över 0.4) identifierades mellan aspekter i CSR- dimensionen samhällets hållbarhet och operativa logistiska förändringar. Detta delresultat stödjer bl.a. forskningen av Carter och Jennings (2002a, 2004) som har validerat att samhället (volentär och filantropisk fokus) har en signifikant del av försörjningskedjans CSR. Se Tabell 8 för mer information.

(25)

19

Tabell 8. Samband mellan operativa logistiska förändringar och CSR.

D e c re a s e d c o s ts In c re a s e d i n c o m e M a rk e t P re s e n c e In fr a s tr u c tu re , in d ir e c t e c o n . im p a c t M a te ri a ls E n e rg y W a te r B io d iv e rs it y E m is s io n s , E ff lu e n ts , a n d W a s te P ro d u c ts a n d s e rv ic e s C o m p lia n c e E m p lo y m e n ts L a b o r/ M a n a g e m e n t R e la ti o n s O c c u p a ti o n a l H e a lt h a n d S a fe ty T ra in in g a n d E d u c a ti o n D iv e rs it y a n d E q u a l O p p o rt u n it y N o n -D is c ri m in a ti o n C h ild L a b o r F o rc e d a n d C o m p u ls o ry L a b o r C o rr u p ti o n P u b lic p o lic y C o m p lia n c e C u s to m e r H e a lt h a n d S a fe ty P ro d u c ts a n d S e rv ic e L a b e lin g M a rk e ti n g C o m m u n ic a ti o n s C o m p lia n c e Technical improvements .236* .289* .245* .215* .234*.354** .383**.274* .324** .244* Changed working methods .326**.313**.275*.326** .273**.266* .282* .303** .275*.359**.301**.249*.395** .423** .217*.316** .238* Input-material .370**.364**.415**.474**.405**.370**.364**.416**.315** .338**.395**.291**.414**.304* .278* .273* .287* .357* .299*.410**.436**.356**.333** Disposal, reuse of material .341**.332** .242* .330**.354*.410**.234*.334** .418**.361**.346**.288* .359**.407**.418**.446** .335**.223*.324**

**Correlation is significant at the 0,01 level * Corelation is significant at the 0,05 level

Society Product responsibility Economy Environment Labor practices Human rights

5. Hur kan företags implementering av CSR påverka effektivitet,

anpassningsbarhet och konkurrenskraft hos logistiksystemet?

En fallstudie har genomförts på Tibnor AB. Studiens syfte är att identifiera och utreda miljöfördelaktiga förändringsmöjligheter i distributionssystemet samt att utreda konsekvenser av detta på den logistiska effektiviteten. Analysen utgår från en förändrad ledtid gentemot kund och vilka möjligheter till miljöförbättringar detta kan medföra. Studien behandlar hur denna förändring kan påverka variationerna i transportbehovet och därmed fyllnadsgraden i transporterna. Den för fyllnadsgraden optimala ledtiden analyserades fram. Miljöfördelarna med detta upplägg beräknades sedan och dess effekter på den logistiska effektiviteten (kostnader och leveransservice) undersöktes. Förslaget till företaget var ett differentierat ledtidserbjudande till kund. Ur kostnadssynpunkt är detta system fördelaktigt då fyllnadsgraderna blir högre och antalet transporter minskar. Dock kan de nödvändiga förändringarna i planeringssystemet och nya arbetsmetoder leda till ökade kostnader. En andra inriktning i studien tar sin utgångspunkt i användningen av intermodala transporter och därmed kombinera lastbilstransporter med tåg. Övergång till intermodala transporter är mycket fördelaktiga ur miljösynpunkt, men det kräver att företaget ändrar fordonsutformning och omstrukturerar flertalet rutter, vilket troligen medför en kostnadsökning. För mer information se följande examensarbete som också varit en del av projektet:

• Hallin, Peter; Karlenäs, Anna (2008), Miljöfördelaktiga förändringar I distribution, en studie av miljöfördelaktiga förändringar I Tibnor Abs distributionssystem, Examensarbete, Logistik, Linköpings universitet.

6. Vilka faktorer, hinder och drivkrafter finns avseende CSR i

logistik?

Inom projektets ramar har en analys av faktorer som kan utgöra hinder och drivkrafter för miljöhänsyn vid upphandling av transporttjänster genomförts. Inom ramen för detta projekt genomfördes en djupare statistisk analys av tidigare

(26)

20

inhämtat material (Björklund, 2005). En konfirmerande faktoranalys grupperade in 64 faktorer i 14 kategorier. Störst påverkan på miljöhänsynen vid upphandling av transporttjänster har det interna ledarskapet, företagets image, kunder, transportleverantörer, konkurrenter och myndigheters styrmedel. Mindre påverkan har företagets resurser, anställda, företagets mät- och styrsystem, ägare, produktkarakteristik, produkt- eller fordonsleverantörer eller upphandlings-avdelningens karaktär. Både litteraturen och det empiriska materialet visar att det är betydligt vanligare att beskriva drivkrafter än hinder. Endast fyra av faktorerna med störst påverkan beskrivs som hinder av mer än 30 % av respondenterna. De största drivkrafterna återfinns i miljöledningen, ledarskapet, företagets och dess produkters rykte och image, kundernas miljökrav samt krav från grannar. Det sistnämnda faktorn, krav från grannar (både industrier och boende), har inte tidigare behandlats i denna typ av studier och kan vara en faktor av speciell relevans vid Svenska förhållanden.

7.

Hur kan företags CSR arbete beskrivas och värderas

Det finns olika sätt att beskriva företags CSR arbete. En övergripande konceptuell modell som formades tidigt i projektet framgår av Figur 4. Denna modell visar inte bara alla dimensioner som kan inkluderas i beskrivningen av ett företags hållbara logistik, utan även en utveckling av forskningsområdet.

Figur 4: Utveckling av forskningsfältet från returlogistik via grön logistik till hållbar logistik. Reverse logistics (CLSCM) Reactive Burden Product sales End of pipe Company

Socially responsible logistics (SRL) Value creating (responsibility) Corporate sustainability People life Sustainable development Society Green Logistics (ESCM) Proactive/ value seeking Commercial advantage Product life Reduce/ reduce Supply Chain approach approach perspective scope of solutions scope perspective scope of actions solutions scope

(27)

21

Ett verktyg för företagsjämförelser och identifiering av framgångsrika metoder

Ett benchmarkingverktyg har utvecklats för att hjälpa företag att identifiera framgångsrika arbetsmetoder för socialt hänsynstagande vid upphandling. Verktyget är baserat på elva aktiviteter som i olika kombinationer utgör ett företags strategi inom området. Exempel på aktiviteter som ingår i verktyget är att använda uppförandekoder, rapportera arbetet internt och externt, undersöka leverantörernas status och utbildning av leverantörer. Ett frågebatteri kring dessa aktiviteter utgör en viktig grund för verktyget. Ett frågebatteri har tagits fram som kan användas för att: (1) sammanställa information kring det företag man vill undersöka, (2) strukturera upp beskrivningen av dess CSR arbete, (3) underlätta jämförelser mellan företag och (4) identifiera nya framgångsrika metoder. Verktyget har applicerats på IKEA och H&M och det visade att även om dessa båda företag har kommit långt i sitt hållbarhetsarbete, så arbetar de mycket olika och har en hel del att lära av varandra. Detta verktyg är närmre beskrivet i följande publikation som också är en del av projektet:

• Björklund, Maria (2010, forthcoming), Benchmarking tool for improved corporate social responsibility in purchasing. International journal of benchmarking.

Ett verktyg för att förbättra CSR arbetet i olika steg av upphandlingsprocessen

En jämförande studie har genomförts för att identifiera aktiviteter som är relaterade till företagets uppförandekod i olika steg av upphandlingsprocessen. De steg i processen som främst berörs är vid val av leverantör, kontrakteringsfasen, orderfasen och vid den slutliga värderingen av upphandlad tjänst och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts på Siemens Industrial Turbomachinery AB och studien visade att de aktiviteter som redan fanns på företaget kunde kombineras med andra aktiviteter inspirerade från andra företag. I Siemens fall rörde det sig främst om att företaget saknade flertalet aktiviteter i de senare faserna av upphandlingsprocessen. Detta verktyg är närmre beskrivet i följande rapport som också är en del av projektet:

• Martinsen, Uni; Nilsson, Håkan (2008), Improving corporate social resposibility, Examensarbete, Logistik, Linköpings universitet.

Ett verktyg för att utvärdera leverantörer

En fallstudie har utförts på Scania CV AB för att hjälpa företaget att ta fram riktlinjer för en utvärdering av deras leverantörers sociala ansvarstagande. I studien togs även hänsyn till olika former av riskdrivare för att se om det fanns specifika

(28)

22

faktorer som medförde ökad risk till att leverantörer inte tar ansvar. Verktyget är baserat på ett antal frågor som berör leverantörernas situation och en gradering på en tregradig skala görs. Områdena som verktyget täcker in är: Barnarbete, Tvångsarbete, Hälsa och säkerhet, Förenings och förhandlingsrätt, Diskriminering, Disciplinär ordning, Arbetstid, Lön och Ledningssystem. Verktyget ska inte användas för att utesluta leverantörer utan istället vara en grund för prioriteringar kring vad man bör arbeta på. För mer information se:

• Olsson, Noomi; Rönndahl, Sofie (2009), Ett verktyg för att utvärdera hur leverantörer tar sitt sociala ansvar, Examensarbete, Logistik, Linköpings universitet.

(29)

23

Referenser

Aronsson, H. & Brodin, M. H. (2006), "The environmental impact of changing logistics structures", International Journal of Logistics Management, vol. 17, no. 3, pp. 394-415.

Bergman, R. 2005. Costs and benefits from implementing a code of conduct –The IKEA Code of Conduct (IWAY) and the effects on the supplier. Master thesis. LTH.

Bowersox, D.J. 1998. Introducing the Strategic Visioning Series. Journal of Business Logistics.

Carter, C.R. 2000. Ethical issues in international buyer-supplier relationships: a dyadic examination. Journal of Operations Management.

Carter, C.R. 2004. Purchasing and Social Responsibility: A Replication and Extension. Journal of Supply Chain Management: A Global Review of Purchasing & Supply.

Carter, C.R. 2005. Purchasing social responsibility and firm performance: The key mediating roles of organizaional learning and supplier performance. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management.

Carter, C.R., and Jennings, M.M. 2002. Logistics social responsibility: An integrative framework. Journal of Business Logistics.

Carter, C.R., and Jennings, M.M. 2004. The Role of Purchasing in Corporate Social Responsibility: A Structural Equation Analysis. Journal of Business Logistics.

Carter, C.R., Jennings,M.M. 2002. Social responsibility and supply chain relationships. Transportation Research Part E: Logistics and Transportation Review.

Christensen, K., and Kyhl, B. 2002. Sustainable investments –en undersøgelse af sammenhænget mellem selskabernas focus på deres bløde aspekter og deres finansielle udvikling.

Dumwright, M. E. 1994. Socially Responsible Organizational Buying: Environmental Concern as a Noneconomic Buying Criterion. Journal of Marketing.

Ehlers, J. et al. 2005. Etik i försörjningskedjan, -Hur och varför företag behandlar denna aspect av supply chain management. Projektarbete Division of Logistics, LTH.

Fossgard-Moser,T. 2005. Operations and supply chain management Social performance: key lessons from recent experiences within Shell. Corporate Governance.

(30)

24

Haghandish,S.,Ingelgård,P. 2006. Corporate Social Responsibility in Automotive Supply Chains. Master thesis. LTH.

Lantos, G.P. 2001. The boundaries of strategic corporate social responsibility. Journal of Consumer Marketing.

Maignan, I., and O.C. Ferrell 2004. Corporate Social Responsibility and Marketing: An Integrative Framework. Journal of the Academy of Marketing Science.

Maignan, I., and Ralston, D.A. 2002. Corporate Social Responsibility in Europe and the U.S.: Insights from Businesses' Self-presentations. Journal of International Business Studies.

Maignan,I., and D.T.McAlister. 2003. Socially Responsible Organizational Buying: How Can Stakeholders Dictate Purchasing Policies? Journal of Macromarketing.

Maignan,I., B.Hillebrand, and D. McAlister. 2002. Managing Socially-Responsible Buying: - How to Integrate Non-economic Criteria into the Purchasing Process. European Management Journal.

McKinnon (2003), “Logistics and the Environment” Chapter 37 in “Handbook of Transport and the Environment”, Elseiver Ldt.

Murphy, P.R., and Poist, R.F. 2002. Socially Responsible Logistics: An Exploratory Study. Transportation Journal.

Norrman, A., and Andersson, D. The Dark Side of Direct Distribution: Alignment with International Business Models and Laws and Regulations.

Panapanaan,V.M., L. Linnanen, M.M. Karvonen, and V.T. Phan. 2003. Roadmapping Corporate Social Responsibility in Finnish Companies. Journal of Business Ethics.

Schiebel, W., and Pochtrager, S. 2003. Corporate ethics as a factor for success - the measurement instrument of the University of Agricultural Sciences. Supply Chain Management: An International Journal.

Sen, S., and Bhattacharya, C.B. 2001. Does Doing Good Always Lead to Doing Better? Consumer Reactions to Corporate Social Responsibility. Journal of Marketing Research.

Stock, J.R. 1990. Logistics Thought and Practice: A Perspective. International Journal of Physical Distribution and Logistics Management.

Welford, R. 2004 Corporate Social Responsibility in Europe and Asia: Critical Elements and Best Practice. The Journal of Corporate Citizenship.

Welford, R. 2005. Corporate Social Responsibility in Europe, North America and Asia: 2004 Survey Results. The Journal of Corporate Citizenship.

(31)

25

Inom projektet hittills utgivna publikationer

Journalartikel

Björklund, Maria (2009/10, forthcoming), Benchmarking tool for improved corporate social responsibility in purchasing. International journal of benchmarking.

Konferensartiklar (refereegranskade, double blind)

Björklund, Maria (2009), Introducing corporate social responsibility to logistics strategy, NoFoMa Conference, Book of proceedings, Jönköping, sid. 80-94.

Björklund, Maria (2008), The environment of environmental purchasing, Drivers, Facilitators and barriers of purchasing green transport services, NoFoMa Conference, Book of proceedings, Helsinki, Finland.

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), Expanding the Boundaries of Supply Chain Management: People, Planet and Profit, Logistics Research Network, sid. 389-394, CiLT, Liverpool, UK.

Björklund, Maria; Huge-Brodin, Maria (2008), The emerging challenge of CSR in SCM: state-of-the-art among large swedish companies, NoFoMa Conference, Book of proceedings, sid 89-104, Helsinki, Finland.

Bokkapitel

Björklund, Maria (2008), Den logiska logistikern, Kapitel i boken TEMPO-om fart och det föränderliga, sid. 105-115, Makadam förlag.

Examensarbeten

Hallin, Peter; Karlenäs, Anna (2008), Miljöfördelaktiga förändringar I distribution, en studie av miljöfördelaktiga förändringar I Tibnor Abs distributionssystem, Examensarbete, Logistik, Linköpings universitet.

Olsson, Noomi; Rönndahl, Sofie (2009), Ett verktyg för att utvärdera hur leverantörer tar sitt sociala ansvar, Examensarbete, Logistik, Linköpings universitet.

Martinsen, Uni; Nilsson, Håkan (2008), Improving corporate social resposibility, Examensarbete, Logistik, Linköpings universitet.

References

Related documents

While the survey study is based on SCM literature, the multiple case study is complemented with a theoretical framework on business strategy theory.. This type of literature gives

Även om ett positivt samband mellan eliminering av icke- värdeadderande aktiviteter och eliminering av icke-ergonomiska aktiviteter kan påvisas utifrån implementering

Han menar att företag arbetar med CSR för att de vill bidra i samhället, men att man inte ska underskatta att det också är en vinstfråga, att företag får uppmärksamhet i olika

understanding customer perceive value through gaining constant market and customer knowledge, identifying different customer groups’ needs through segmenting markets or

Since the aim of the study is to explore how the crowdfunding platform Trine can be regarded as a company that creates shared value, along with what values that are

Following this belief, Fisher (1997) argue companies offering fashion apparel need to have a responsive supply chain as such products are said to be innovative, thus deployment of

Recalling what we have discussed above concerning the centralized reverse supply chain model, for time-insensitive products, the centralized approach would be adopted

HP and Dell acquire products from all three different sources mentioned by Prahinski and Kocabasoglu (2006). Products acquired through the forward supply chain are taken