Geografiskt focus och proto-industriell locus

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Roger Andersson, Kjell Haraldsson

Title

Geografiskt focus och proto-industriell locus

Issue

16

Year of Publication

1988

Pages

93–109

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Geografiskt fokus

och

proto-industriell locus

Om

_regionen

_och

_{regionbegreppet}

_{i analyser}

_av

_{industrialiseringsprocessen}

_Roger

_Andersson

_och

_{Kjell Haraldsson}

Introduktion:

ekonomisk

utveck¬

ling

fråga

geografiskt

Förnärvarandeförsenomfattandediskussionom

huruvida_{”utveckling”, ”ekonomisk}tillväxt” och

”industrialisering” analytiskt skall studeras med nationalstaterna som utgångspunkt eller ej. Det

finns forskaresomhävdarattdenekonomiskave¬

tenskapens 200-åriga uppslutning kring Adam Smiths _{utgångspunkt} — nationernas välstånd —

förblindatforskarna ochförhindratverkligainsik¬

ter i den ekonomiska utvecklingens sanna natur.

Välstånd,sägerdessakritiker,ärliksomfattigdom ett _{regionalt fenomen; det är inte}

_{nationalstater}

somutvecklas,detärregioner.Framgångsrikana¬ tionalstater harframgångsrika regioner.1

1_{forskningenkring övergångenfrånförindustri¬} ell tillindustriellsamhällsorganisationhar påsena¬

re tidregionbegreppet hamnatcentralt i debatten. Diskussionenkanbl aåterföraspå detnuklassiska

problemethuruvida landsbygden ellerstaden,eller kanske både_och,skallutpekassomprimuslocus i

övergångentillenindustrikapitalistisksamhällsor¬

ganisation.

Det_{problem somdenna debatt adresserarärde}

svårigheter som möter när man introducerar ”rummet” i ekonomisk och social teori. Allting

som_{ägerrumsker någonstans(påplatser)ochnäs¬}

tan _{aldrigslumpmässigt. Samhällets ekonomi och}

sociala strukturvarierargeografiskt ochdessava¬ riationer påverkarvad som sker och var detäger

rum. Påettabstraktplan hardenekonomiskave¬

tenskapenrelativtframgångsriktteoretiserat kring

kapital, arbetskraft, marknad, tillväxt etc. Emel¬ lertid har varken neoklassisk jämviktsteori eller borgerliga och marxistiska teorier om ojämn ut¬ veckling lyckats särskilt väli sinaförsökattintro¬ ducera rummetochdenregionalavariationen i de

ursprungligen aspatiala makro-ekonomiska ana¬

lysmodellerna. Frågorsom:varför fördelas tillväx¬

ten_{ojämnt;varförutvecklasenregionmeninteen}

annan_{sysselsätterfortfaranderegionalforskarna.2}

1_{föreliggandeuppsatsskallvi utifrånett}

kultur-geografiskt perspektiv diskutera regionbegreppet och dess användning och funktion i analysen av

proto-industriella ochindustriellaverksamhetsfor¬

mer. Artikeln _{disponeras så, att} vi inledningsvis

presenterar regionbegreppetsinnebörd i äldre och nyare forskning. I avsnittet därefter diskuterar vi sedan sambandet mellan industrialisering ochur¬

banisering i den svenskautvecklingen, varefter föl¬

jer en fallstudie av en proto-industriell verksam¬ hetsform—sågverksindustrin_—i Gävleborgs län.

Iett_{avslutande avsnitt presenterarvi artikelns vik¬}

tigasteslutsatser.

Existerar

_regioner?

Man förundras iblandöveratt företrädare för oli¬

kavetenskapliga discipliner harså svårtattdefinie¬

ra och enas _{kring sina} mest centrala begrepp. Så

finner man t ex, att ekonomerständigt måste dis¬

kutera vad ekonomi är — vilka fenomen och

aspekter fallerinom ellerutom definitionen? Hos

sociologer möter vi allehanda definitioner av

grundbegreppsomklass ochfamilj. Historiker stri¬ der kanske inte såmycket omdengrundläggande

dimensionentid, mendesto mer omhur mankan

periodisera den historiska processen. Etnologer och _antropologer har bidragit till en omfattande bukett av definitioner av kulturbegreppet. Det är mot denna bakgrund självfallet naturligt att hos geograferna mötamånga och olika perspektiv på ochdefinitioner av grundbegreppetrum och dess underkategorier region ochplats.

grundläggande filosofi och teori och de problem

somaktualiseras kan därmed inte lösasen_gångför

alla. Icke desto mindre måste_{varje forskare försö¬} kaatt _{preciserajust de grundläggandekategorier¬}

na. Dettaframstår som än _{viktigarenär forskare}

från skilda _{discipliner bidrar till kunskapsproces¬}

sen, eftersom begrepp som noggrant definierats i

en_{specifik vetenskapligkontext kan kommaatt ut¬}

nyttjas i andra sammanhang och inte sällan med

mindre_{entydig innebörd}ändenursprungliga.Det¬

ta omdöme _gäller — med allt annatän önskvärd

tydlighet —just förregionbegreppet.

Den_{geografiska forskningen dominerades fram}

till mitten av 1900-taIet av en _{ideografisk region¬}

uppfattning. För ideograferna var varje region unik ochkunde bara beskrivas och_{analyseras i sin} unikhet—inte sällan utifrånendeterministisk_syn på relationen mellannaturoch samhälle;

naturgiv-naförhållanden—geologi, geomorfologi,klimat, vegetationetc— formade de förutsättningarsom

sedan människan _{anpassade ekonomi och sam¬}

hällsbyggnad till. Som tex den danske regional¬

forskaren PeterMaskell _{påpekar, kan}

rumsveten-skapernas ideografiskaansatsses som en pendang till de andra_{samhällsvetenskapernas vid denna tid}

långt drivna historicistiskaansats.Ochnärhistori¬

cismen _{långsamt trängs undan}avefterkrigstidens

positivistiska strömningar avlöses ideografin av studieravsamhällets_{rumsliga organisation.^}

Analysen av regionerna tar nu som utgångs¬

punkt sökandet efter ”rumsliga lagar”. Till en

början innebär denna förskjutning från studierav

unika_{regioner till studier}av regionalasysteminte

i sig ett uppgivande av idénatt regionervarreellt

existerande. Gradvis växte emellertid insikten om

att _{regioner var intellektuella konstruktioner (red¬}

skap i analysen) ochattderas avgränsning måste få

variera med _{frågeställningarnas natur. De kunde}

såledesinte_{sägasexistera ien merabsolutmening.^}

Med denna nya synpåregionbegreppet komna¬

tionalstaten att _{uppvärderassom kontextuell ram} för den_{regionala analysen. Problemet blevattsön¬} derdela nationalstaten i relevanta subområden. 1 denmer_{empiristiskaströmningendomineradehä¬}

danefter den administrativaregionen (stater, län,

kommuner etc) som fokus för sortering av fakta

och beskrivningav regionalvariation. Forskning¬

en kom i _{övrigt att ömsom betona sökandet efter}

homogena regioner (objektslikhet), ömsomfunk¬

tionella _{regioner (objektsrelationer). Det är i det} sistnämnda _perspektivet — det funktionella —

som man skall se introduktionen av sådana be¬

grepp som ”arbetsmarknadsregion” och ”nodal region”.

En _{föreställning om ”nodal region” finns utta¬}

lad redan i den_{tidigatyska ekonomiska geografin}

(Johann Heinrich von Thiinen m fl). Själva be¬

greppet nodalitet myntades, vadvi har kunnatut¬ röna,avdenengelske geografen och parlamentsle¬

damoten Halford Mackinder_(1902), mendet fick

sitt_{genomslag med den franske geografen Vidal de} la Blache’s klassiska arbeten _{(1910).® I spåren} av

Walter Christallers centralortsteori kom näralig¬

gande begrepp,somtätortsomland, urbana regio¬

nerochinfluensfält, att intaencentralplats i den geografiska och historiska forskningen.

1 valet av den nodala_{regionen som}

socio-geogra-fisk_{utgångspunktför analyser ligger}— uttalat el¬ ler inte—ettställningstagande förattstädernas be¬ folkning varit centrala aktörer i utvecklingsproces¬

sen. Christallers arbeten fokuserade_{primärt kon¬}

sumtionsprocessenoch dess geografiiettkapitalis¬

tiskt samhälle och han kan därmed intelastas för

den närmast fetischistiska dyrkan ”det urbana”

komattfå i _{efterkrigstidens regionala} utvecklings-forskning. Viktigare fördet nodala regionbegrep¬

pets starka genomslag under 1950- och 1960-talet

var alla de _{forskningsbidrag,} som på skilda sätt

kom att _{legitimera tillväxtpolsdoktrinen. Starkt}

kritiserad, från såvälideologiskasominterntteore¬ tiska och_{metodologiska ståndpunkter, dominerar}

än _{idag tillväxtpolperspektivet den mer rumsligt}

medvetna ekonomiska_{vetenskapen.®}

Ett starkt stödför teorinom_{tillväxtpoler finner}

viäven_{påflera håll i den proto-industriella forsk¬}

ningsdebatten,texhos Sidney Pollard. I Pollards förslag tillenregionalansatsi försökenattförklara

den _{europeiska industrialiseringsprocessen ligger} ettbetonande avhandelnsroll i _{utvecklingen.}

Trade takesplace becausesomefactorsareim¬

mobile,andintheperiod discussed here neither capital norlabour moved with ease out of the region, though they movedeasilyenough within

it.^

Pollards _{regionbegrepp} är uttalat funktionellt —

”a_{regionastheoperative economic unit”}—men

Studierav_{och utsagorombosättningars lokalisering}

och storlek—itermeravcentralorter—kanbeläggas åtminstone tillbaka till Machiavelli (1530-talet). Ett

stort _{steg i riktning mot teorier} om ortssystem och

centralorter togsavgeografenoch matematikern

La-lanne(1860-talet)genom introduktionen avbegrep¬

pethomogenyta. Lalannevisade, att om en sådan

”homogenyta” antogsvarajämnt befolkad skulle

ett _hexagonalt mönster av centralorter (städer) så

småningomväxa fram. (SeBeavon 1977,s 18). Begreppet homogen yta blev en grundläggande

abstraktion för flertaletav1900-talets teoretiskaför¬ sökattförklara_{lokaliseringenavorterochverksam¬}

heter, tex Weber (1909), Christaller (1933) och

Lösch_{(1940). Med antagandet}omen homogenyta och_{jämnt fördelad landsbygdsbefolkning komt ex”} Christaller fram till sin klassiska centralortsteori.

Huvuddragen i Christallers teori, vars utgångs¬

punktärdet modernamarknadssystemet(dvsattfolk uppsöker fastautbudspunkterförköpavvaror och

tjänster),ärkortatt

1. Centralorterförser sin _{omgivning (komplementär}

region) med materiellavarorochservice.

2. Enortscentralitetbestämsav summan_(överskot¬ tet)avdess olika servicefunktioner. (Med överskott

menashär den_service,sominteprimärtavseratttäc¬ kabehov för_{befolkningeni själva orten.) Ju högre} centralitet destohögreordning.

3. Centralorterav_{högre ordning tillhandahållerfler} funktioner, har fler verksamhetsställen, större be¬

folkningochstörreomland,harenstörre

affärsvo-lymoch oftaststörregeografisk utbredning.Orterav

lägreordningtillhandahållervaror avlägre ordning.

Ju_{högre varurang}desto färre utbudsorteroch vice

versa.

4.Centralorterna formaren_{hierarki, därvarjeortav}

högre ordning tillhandahållerdetsammasomorterav lägre ordning,plusytterligarenågra centrala funktio¬ ner.

I sina _{empiriska studier av ortssystemet i södra}

Tyskland påvisade Christaller teorins styrka, men ocksåattmodellen sällan fulltutlåter_{sigrepresente¬}

ras i _{verkligheten. Hierarkin och det hexagonala} mönstret störsavbl aadministrativa beslut ochspe¬ cifika_{infrastrukturlösningar (antagandetomhomo¬} genytagäller inte).

Christallers centralortsteori har bildat utgångs¬

punkt för tusentals empiriska studier och — inte

minst i _Sverige—lagts till grund förpraktisksam¬

hällsplanering. Teorin har mött kritik, inte alltid

välgrundad ochrättvis, blaför dessensidiga fokus påtertiära aktiviteteroch bristande överensstämmel¬

semed_{verklighetensortssystem.KlartärattChristal¬} lers_{utgångspunkt justärcirkulationssfären,ochteo¬} rinärdärmedpartiellomvi vill förklaralokalisering avverksamheter ochorter.

EnillustrationavChristallers_{hexagonala och hierarkiskaortssys¬}

tem. fKälla: Christaller1966(1933)s66.)

denkonkreta_{verklighetenoch deformassomeko¬} nomiska entiteterav_{exportindustrins framgångar}

och av de barriärer som avståndsfriktionen reser

för olikaproduktionsfaktorer.

Bland de _{proto-industrialiseringsforskare} som vidsidanavPollard_{förespråkat}enregionalansats märksbl aFranklinMendels. Mendelsskrifter har stora _{förtjänster men utmärks knappast av en}

stringentformuleradsynpåregionbegreppet.Man

kannoteraen_{påtaglig glidning mellanentämligen}

entydig ideografisk position—regionerärexiste¬

randeområden, där klimat och naturförhållanden

spelatenavgörande roll i derasutveckling—tillen uttalat funktionell _{syn, där interaktionen mellan}

och inom nodala _{regioner blirenbärandetanke i}

analysen.®Isinsträvanefterempiriskageneralise¬

ringar, t exatt söka likheter mellanregioner som

industrialiseras eller mellanregionersomavindust¬

rialiseras, faller Mendels ienreduktionistiskfälla: attöverbetonaenformav _{regional formeringoch}

analys— stadenmed sitt omland. Tillbilden hör emellertid att _{proto-industrin kunde florera, och}

sedermera_{övergåimodernindustri,äveni bygder} där den urbana_{anknytningenvarmycketsvageller}

obefintlig.®

Som så_{många gånger tidigare tvingas vi tillre¬}

trätt närdet_{gällerattsökalagbundenheter ochge¬}

neraliseringari den konkretahistoriskaprocessen.

Återigen

rierandeverkligheten, sominte låter sig

abstrahe-rasborteller förenklas i_analysen.

Från

_{regional till}

ortsmässig arbetsdelning

Den urbanistiska _{positionen har dominerat hos} flertaletavde forskaresomteoretiserat_kringöver¬

gången från ett feodalt till ett kapitalistiskt pro¬

duktionssätt.’®Delvissomett resultatavdenmo¬

derna_{forskningen kring industrikapitalismens för¬}

utsättningar— proto-industrialiseringsforskning-en —har den urbanistiskapositionen kommit _att

utmanas.Flera forskare_{pekar påde förindustriel¬}

la, icke-agraraaktiviteternasutpräglat rurala loka-liseringsmönster. Detta är emellertid inte isig ett skäl förattbetrakta städernasom_{betydelselösa för}

de förindustriella aktiviteternas bedrivande. Fors¬

karnaintar _{härvidlag skilda och ibland helt mot¬}

satta _{positioner. Göran Hoppe & John Langton} diskuterar tvåhuvudlinjer;en varsgrundsynäratt

städernas rollsnarastvarblockerande och konser¬

vativ, varför drivkraften var proto-industrialise-ringen av landsbygden, baserad på efterfrågan

från den internationella_marknaden;en annansö¬

ker_{förklaringar utifrån de lokala rural-urbana}re¬

lationerna och betonar starkare städernas roll.”

ÄvenominteHoppe & Langtonavfärdar någonav

dessa _{förklaringsansatser, betonar de helt riktigt}

att_{industrialiseringen åtföljdes}av enstadstillväxt, som_{på någotsättbordevararelaterad till själva in¬}

dustrialiseringen; åtminstoneså attstäderna drog

nyttaav, eller på olika sätt medverkade i, lands¬ bygdens industrialisering.

industrialisering? Ja, övergången

till en mer _{utpräglad fabriksindustri under}

1800-talets senare hälft innebar en _{förstärkning av}

landsbygdens positioner. Detta sker ocksåtrots att städernas andelavriketsbefolkningväxer. Lands-bygdsindustriernas andelavhela industrisysselsätt¬

ningen växer för varje 5-årsperiod från år 1870

(36,1%)till år 1901, då deras andel når ett maxi¬

mum_{(63,6%). Därefter skerenvissandelsförlust}

till år 1913, då 58,2% av industriarbetarna åter¬

finns utanför städerna.’^ Trendbrottettill städer¬

nasfördel orsakas bl a avmetall- ochverkstadsin¬ dustrins _{expansion i städerna eftersekelskiftet.}

Under industrialismens första halvsekel för¬ dubblar städerna sin andel av landets befolkning

(25% år 1913), alltmedan industrisysselsättningen

tillväxersnabbare_{utanför städerna.}

_Även

derna under hela_{perioden harenstörreandel}avin¬ dustrisysselsättningenänavbefolkningen, så mås¬ tederas_{befolkningstillväxt förklaras}avnågotmer ändenkvantitativaindustritillväxten._{Förklaring¬}

enkansökas i_{följande fyra,till varandra relatera¬}

de,omständigheter. Fördet förstaärstädernas in¬ dustristrukturannorlundaänlandsbygdens, såatt

den industri som finns i städerna ger upphov till

större lokala _{spridningseffekter.” För det andra}

var lönearbetarrelationenmerallmänt utvecklad i

städerna, något som innebar att en större del av

stadsbefolkningens subsistens fick täckas över marknaden,innebärande ytterligaresysselsättning

i den lokala ekonomin. För dettredje stärks med denallmänna_{marknadsexpansionen också städer¬}

nasrollsomcentralorterför sina omland—en me¬

kanismsomChristallerpåvisat. För det fjärdeexis¬

teradeen_{påtaglig social skillnad}mellan städer och

landsbygd.Koncentrationenavpersoneri ledande befattningar inomekonomi och offentlig förvalt¬

ning var stor i städerna — makten centralisera¬

des.”

Industrialiseringen stödjer urbaniseringen i en

vidaremeninggenomdessstarka tendensattskapa

nyatätorter. Vad vi kanskönjaärenövergång från

en _{arbetsdelning mellan ideografernas ”naturliga}

regioner” tillenrural-urban ochortsmässig arbets¬

delning. Ortssystemet expanderar och bildar just ett _{system, därorterna fårspecialiserade funktio¬}

ner: det framträder en ortsmässig arbetsdelning,

där _{anknytningen till respektiveorts direkta om¬} land inte alltidärbasenförortensexistens. Detär i detta _{sammanhang viktigtatt påpeka, attdenna}

geografiska differentiering — ellerfragmentering

— inte

står i_{motsatsställning till enregional inte¬}

gration. Tvärtom kan man med Derek Gregory

(1988, s51) hävda,attdifferentiering och integra¬ tionäruttryckförsammasak,ellerattde förutsät¬

Den_{tidiga fabriksindustrin präglades knappast}

av_{någotkvalitativtnyttmedavseende på mekani¬}

sering och produkter. ”Skråmästarens verkstad har endast blivitutvidgad. Skillnadenäralltså från

början rent kvantitativ”, hävdar Karl Marx.''®

Därmed faller det_{sig ocksånaturligtattstarkt be¬}

tonakontinuiteteni denprocess somledde fram till

industrialismens samhälle. Till bilden hör då att denförindustriella_{regionala arbetsdelningen kom}

att _{prägla den modernareindustrins lokalisering,} ävenomdet_{påeninomregional nivå skeddeen ur¬}

baniseringavvaruproduktionen.

1890-talets industriella_{uppsving kom i högreut¬} sträckningän 1840- och1870-talets, attbaseras på

nyaprodukter ochmerpå deninhemskamarkna¬

dens_{expansion. Arbetsdelningen, liksom mekani¬}

seringen, var nu merutvecklad och

lokallserings-bilden kom i större _{utsträckning att avvika från}

den_{tidigare.Inriktningenpå den svenska markna¬}

den stärkteliksom_{elektrifieringen städernas posi¬} tion.

Vi skall nunärmastvisahur_{industrialiseringen}

av_{tillverkningen av en traditionell produkt—så¬}

gadeträvaror —lokaliseringsmässigt kom att an¬

knyta till en proto-industriell regional arbetsdel¬ ning.

Sågverksindustrin

i

Gävleborgs län

Undermeränettsekel har_{Gävleborgslän variten}

av landets ledande _{industriregioner} — både pro¬ duktions- och _{sysselsättningsmässigt.''® Sågverks¬} industrinharvariten avdeviktigaste branscherna

i denna _{utveckling. Men sågverksindustrin har} också _{utgjort enviktig länk mellanjordbruk och}

industri. Tröskeln mellanjordbruk och sågverks¬

industri har varit _{betydligt lägre än mellanjord¬}

bruk och andraindustribranschef. Ett talande be¬ vis för dettaäratt_{sågverksindustrin först från och} med 1896 _{upptas i industristatistiken. Dessförin¬}

nanklassades densom en_{bondenäring,trots attåt¬}

skilliga sågverk hade flera hundraanställdaarbeta¬

reoch_{tjänstemän.}

Sågverksindustrin—den svenska industrialismens

pionjärbransch

Densvenskasågverksindustrins långvariga och dy¬

namiska _{expansion kulminerade vid sekelskiftet}

1900. Från 1850 till slutet av 1890-talet hade _pro¬

duktionen vid de svenska_{sågverken tio-dubblats,} ochunder dessa år hadebranschen varit denledan¬

de krafteni landets industrialiseringsprocess. Un¬

der de sista fem årenav 1800-talet_uppgick träva¬ rornasandelav_{Sveriges totalexporttill hela 43*70.}

Meni och medsekelskiftet bröts denpositivatren¬ den för branschen. Orsakerna var kanske främst

attkonkurrentländerna_{kraftigt ökadesin produk¬}

tion, varvid konkurrensen på marknaden snabbt

hårdnade,samt attgenombrottsårensexploatering

avden svenska_urskogenbörjade märkasi_entillta¬

gande råvarubrist.

Ävenomdet_{knappastsaknades sågverkien en¬}

daav socknarna i Gävleborgslän vid sekelskiftet 1900 var ”kusten” _{sågverksindustrins huvudom¬} råde, och hade så varit under hela expansionsfa¬

sen. Destora _{kustsågarnasatte sin prägel på såg¬}

verksindustrin i _{Norrland, vilket inte innebar att}

inlandssågarna var betydelselösa eller ens margi¬ nellaiutvecklingen. Fleraförhållandevisstorasåg¬

verk hadelokaliserats till inlandet sedan_järnvägen

dragits fram.

Låtoss_{genastkonstatera,attsågverksindustrins}

lokaliseringsmönsteri Gävleborgs län varit mycket

beständigt övertid. Förutom enstark koncentra¬

tion tillkustområdet kanmanocksånotera att såg-verkshanteringen i alla tider varit en utpräglad

landsbygdsnäring. ISOSFabriker och Handtverk

från _{1897,redovisas antalet sågverk i städer och på}

landsbygden. Av totalt 104 sågverk i Gävleborgs

län, återfanns hela 95 på landsbygden. Ochännu

vid 1980-talets _början var landsbygdslokalisering det_dominerande;avtotalt 32sågverki drift 1979 i

länet_{låg endast två sågverk i eller}inäraanslutning

till enstad. Även i detta avseende harett _mycket

gammaltindustrilokaliseringsmönster levt kvar. Försågverksindustrins delärdetav många skäl naturligt att den i första hand vuxit fram och ut¬

vecklats_{pålandsbygden. Möjligheternaatt utnytt¬}

ja vattenkraften och närheten till råvaranärettpar

viktiga lokaliseringsfaktorer. Men det avgörande,

för att en_{etablering skulle komma till stånd, var}

kanske ändåattden existerande socio-ekonomiska

strukturen på landsbygden i delar av Norrland,

skapadeett stort behovav bi- eller kombinations-sysselsättningar till jordbruket. I många regioner skapadesensocial och ekonomisk symbios mellan jordbruk och sågverkshantering under året.

svenska _{sågverksindustrins expansion vid mitten}

av 1800-talet har man haft _{märkvärdigt svårt att}

”titta i _{backspegeln”. Sällan ser man försök till}

analyserav samband mellan olika faktorer. Varje forskare av _{dignitet har framfört sin egen ”chief} cause”, vilket inneburit ett sammelsurium av en¬ skildheter. Expansionens rötterhar sökts itex:

—

näringslagstiftningensförändring. Den befarade skogsbristen föranledde statsmakterna att kring¬

gärdasågverksnäringen med detaljerade föreskrif¬

ter. _{Huvudprincipen från Kronans sida}varattsåg¬

verkendast fick_{anläggas där de inte konkurrerade}

om_{skogen medjärnhanteringen. Inskränkningar i}

sågningsrätten upphävdes 1842—

anläggningsbe-stämmelsen kvarstod docktill _1863;

—

avvittringen avskogsmarken. Under början av 1800-talet _{togs beslut om att avskilja Kronans} markfrån enskildasochbyarsägor. Därmed kom

en_{mängd hemman ibesittningavstoraskogsarea¬}

lersomde i sinturfören_{billig penning sålde eller}

arrenderadeuttillträvaruexploatörerna;

— den tekniska

utvecklingen. Förutom introduk¬

tionen avden_finbladigasågtekniken introducera¬

des _{på 1850-talet den ångdrivna sågen.}

_Ångsågen

komdockattspelaenmarginell roll för sågverksin¬

dustrins _{expansion strax efter 1850.''^ Fram till}

1860 hade det endast _{anlagts 15 ångsågar i hela} Norrland.

_Ångsågens

sågverksindustrins utveckling vid denna tidvarden

utbyggnadavvattensågarnas kapacitetsom samti¬

digt skedde''®;

—

en_{förändrad mentalitet—ökad initiativkraft. I}

äldre forskning framhålls oftaen förskjutningav

mentaliteten i _riktning mot större initiativkraft, större _{risktagande och djärvare företagaranda,}

som en avdedrivande krafterna bakomindustria¬

lismens_{genombrotti Sverige. Följden blev,menar} man,att möjligheterna tillensnabb utvecklingav

näringslivet i högre utsträckningän tidigare togs

till vara. _{Framtidsförhoppningarna var storaoch}

optimismenvar stark. Givetvis måste dessa fram¬

tidsförhoppningarsesi sittsocialaochekonomiska

sammanhang. ”Framtidsoptimismen” kan inte

isolerassom enoberoendefaktor. Denvar enpro¬ duktavde_{möjlighetersombl aden ökande världs¬}

handeln, dennyatekniken, bondesamhälletsupp¬

lösning och befolkningstillväxtengav;

—

Västeuropasekonomiska uppsving. Dethar ofta

framhållitsatten avde_{viktigasteförutsättningar¬}

na för _{sågverksindustrins expansion på lång sikt}

var den allmännaekonomiskautvecklingen i värl¬

den och_{speciellt iVästeuropavid mitten}av 1800-talet. Bakomdetta ekonomiskauppsving fannsen

mängd orsaker. 1850-taletframstår helt klartsom

en avde allra mest _{expansiva perioderna i väster¬}

landets ekonomiskahistoria.

Alla dessa faktorerär_{viktiga och måste ingå ien}

analys av expansionen.

Ändå

grepp på problemet. Sällan ser man försök att

skildra denomvandlingsproeess,somskapade den

grund på vilken de utlösandefaktorerna kundever¬ ka. Flera luckor återstårdärförattfylla. Teorinom

proto-industrialiseringkan kanske inte fyllaigenal¬

la dessa luckor, menden kan medverka till attge

ökad _{kunskapom förutsättningarna för expansio¬}

nen.

Sågverksnäringenföredetindustriella

genombrottet

Ett avde fåforskningsarbetensomgjorts omden

förindustriella_{sågverksnäringen iNorrland utkom}

1926._{Författaren,Wilhelm Carlgren, anläggerett} brett historiskt perspektiv på sågverksnäringen i

Norrland ochsöker_{sigtillbaka till medeltidens}pri¬ mitiva _{vattensågar. Enligt sågkommissionernas} protokoll, som författaren gått igenom, fanns re¬

dan år 1700ca 140sågari Gävleborgs län. Ivissa

socknar, ofta kustnära, fannsmerän tio—ochi

enskilda fallmeräntrettio—sågverkregistrerade.

Runtår 1800_{uppfördes i rask takt}nyaavsalusågar

i kustsocknarna ochvidsekelskiftet 1800 hadean¬

talet _{sågar i länet ökat till omkring 240. Ungefär}

hälftenvar _{avsalusågar, övriga var}

husbehovsså-gar.

Dengamlagrovbladiga sågtekniken medförde, förutomettslöseri medtimmerråvara, attbräder¬ na oftainte kunde användas utanvidare bearbet¬

ning. Det tog dock förvånansvärt lång tid innan den nya”finbladiga”tekniken slog igenomi länet. Av_{drygt 300 sågverki Gävleborgs län 1825använ¬} des den nyatekniken endastvid två sågar.Antalet

finbladiga anläggningar i övriga norrlandslänvar

dock _betydligt störrevid sammatid. Anledningen till _{eftersläpningen i Gävleborgslän kan i mycket}

hänföras till den starka bruksrörelsen, särskilt i

Gästrikland. _{Bruksägarna försökte på olika sätt}

attbromsa_{privilegiegivningentillden}nyatypenav

sågverk. I bottenlåg naturligtvisen oroförattmo¬

nopolet på timmerråvaran skulle kunna luckras upp. Bruken lyckades också, åtminstone till en

början,förhindradennyateknikensinförande (se¬

narevisade dock brukenett _{påtagligt intresse för}

sågverksindustrin—närden visade sigvara enluk¬

rativ branschatt investera_{i). Det fanns dessutom}

en_kungligförordning från 1696somförbjöd

avsa-lusågning i Gästriklandsbergslag.''®Mensomvise¬

nareskallseså_{kringgicks dennaförordning i vissa} socknar. På det hela_taget kan mandoekanta att

järnbruken, bl a till följd av den statliga anlägg-ningsbestämmelsen, fungeradesom en hämsko på

sågverksnäringens utveckling i vissa delaravlänet.

Sågverksnäringen—ensvensk proto-industri

AvdenkritiksomriktasmotMendels striktadefi¬ nition av_{proto-industri har det framgått, attdeti}

Västeuropa fanns mångaregioneroch verksamhe¬

ter som inte _{riktigt passarin i hans schema, men}

som ändå har _{omisskännliga proto-industriella}

drag.^° Dit vill vi räkna den äldre sågverkshante-ringen iGävleborgslän.

Denmoderna svenska_{sågverksindustrin}knötan

tillenäldre teknik och_{yrkeskunskapoch i bygder}

meden_{tidigtutveckladsågverksnäring fanns rika}

fonder av traderad _{yrkesskicklighet att tillgå.^^} Fanns det _{då, vilketCarlgrensframställninganty¬}

der,en”tidigtutveckladsågverksnäring”i detse¬

nareså starkt ”_{sågverksindustrialiserade” Gävle¬}

borgs län? Låt oss undersöka detta med hjälp av

äldre_topografisktochmerofficielltkällmaterial.

Under 1700-talet utvecklades den _topografiska

forskningen i Sverige.Präster,lantmätare,krono¬

fogdar, borgmästare, läkare, litteratörer och and¬ ra_{gjorde betydelsefullainsatser pådettaområde.}

Nils-Arvid_{Bringens(1961)anserattdenna littera¬} tur, genom sin rikedom på fakta, har ett mycket högt värde som kulturhistoriskt och etnologiskt

källmaterial. _{Tijl de allra intressantaste arbetena}

kan räknas Abraham _{Hiilphers ”Samlingar til} en

beskrifning öfverNorrland” samt—för Hälsing¬ lands del— sockenbeskrivningarna_överHälsing¬

land.

Av_{sockenbeskrivningarna framgåratt} brädsåg-ning föravsalu bedrevs vid minst 140grovbladiga

sågverk iHälsinglandvid 1790-talets början. 11 ex socknarna _{Skog, Trönö, Söderala och Enånger} omnämns_{brädsågningsomettavdeviktigastenä¬}

ringsfången bland allmogen. Denna sågning be¬

drevs i stor _{utsträckning vid skattlagda by- eller}

bondsågar. Huruvidasågadeträvaror ävensåldes

från icke_{skattlagda sågarär naturligtvis omöjligt}

att _{säga. Försäljningsorten uppges endast vid ett}

tillfälle—Gävle—mendetärsannoliktatt större delen avavsalubräderna hamnade utanför städer¬

na vid destörre _{lastageplatsernaefter kusten, för}

vidare transport utomlands eller till Stockholm.

Brädsågningen innebar också att skogarna i ett flertal socknarskattades _{mycket hårt. I Enångers}

socken är _{tydligen skogen särskilt illa medfaren}

och_{sagesmannen anseratt”sågningnog(har) för¬}

stört honom”.

Hiilphers beskrivningöverGästrikland (1793)är

till sin_{uppläggningi princip identisk meddetidiga¬}

rerefererade_{sockenbeskrivningarna. Pådettasätt} har vi _{tillgång till två jämförbara beskrivningar}

överlänets_{provinser. Hiilpherskonstaterar inled¬}

ningsvis att ”Sågwerken..., samt handel med

åt-skillige träpersedlar..., gifva en del socknar god förtjänst,...”.Författarenrefererar vidareen_upp¬ gift från Landscontoiret om attdet vid denna tid

fanns 34_{skattesågar i provinsen (inga frälse- eller} kronosågar).

Beskrivningenövervarje enskildsockenärmyc¬ ket _{detaljerad. Under rubriken ”Näringsfång”}

upptasde verksamhetersom ärdominerande i de

olika socknarna. I kustsocknarna Hille och Valbo

uppgesatt”brädsågning,jämte försäljningpå sina

ställenav_{trävirke”,gernågonförtjänst. De såga¬}

de bräderna i _{regionen nedflottades till Norrsun¬} dets_{lastageplatsvarifrån de fraktades tillGävle för}

försäljning.

Även

föryttras bräder, plankoroch bjälkar till Gävle.

Avsalusågning, om än i liten skala, förekom

äveni_{järnbrukssocknarnaiinlandsregionen,trots}

den_{tidigarenämndakungligaförordningen. Den¬}

na _{förordning verkaremellertid ”märkeligen här}

(ha) bidragit til skogens konservation”, utbrister

Hulphers förvånat. Iövrigt ärdock Hiilphers be¬

kymradöver skogarnas situation i Gästrikland. I Valbo är _{skogen ”mycket medtagen genom}

otil-börlig fällning til afsalumed timmer och wed,samt kolning och brädsågning.I Hille socken är

visserligenskogenbetydlig, ”ehuru i sednare tider

nog tillitad genom Kolningar och Brädsågning, samtafsalu med_{Wed, Timmer, Bjelkar ochannat} träwirke”.^'*

Några decennier innan Hulphers publiceradesin

beskrivning över Gästrikland hade han givit ut böckernaom_{Medelpad och}

Ångermanland.

läggningenavdessaäristort settidentiskmedgäst¬

rikedelen och det _framgår att brädsågning och

-försäljningäven här tycks ha utgjortenviktig in¬

komstkälla för_{allmogen,kanske till och med}mer

betydandeäni Gävleborgs län.

Trävaruhantering-en vari dessa båda_{landskapdessutom i högre grad}

koncentrerad till inlandet.

I_{Kongl Maj:ts Befallningshafvandes}

femårsberäf-telser, som de officiellt benämns, återfinns sällan mer än sammanfattande _{uppgifter om den tidiga}

sågverkshanteringen. Det mustiga språk och den ingående detaljrikedom, som präglar Hulphers ochandra_{topografiskaskildringar}från denna tid,

saknas i landshövdingeberättelserna. Det hindrar

käll-materialnärdet_{gällerattfå}eninblick i den tidiga

allmogesågningen ilänet.

Handeln medträvarorvarför bara_{några ”få år}

sen_{(mittenav1820-talet)iendel socknaren gans¬}

kalönande_{binäring’’,menocksåför något}avåren

under den_{avrapporterade5-årsperioden förekom}

ganska lönande handel. Istort settvardetsamma

regioner/socknarnusomtidigaresom varindrag¬

nai_{trävaruhanteringen i länet.}

I mitten av 1830-talet _{gör landshövdingen föl¬}

jande notering: ”Genom jordavsöndringar blir

visserligenmerjord varje år uppodlad och produk¬

tionen_ökad; menvälmåganhos Hemmansägarna

i allmänhet också _{minskad, emedan möjligheten} för dematförkovra_{sig försvårasdärigenom,attde} oftase_{sig i saknadavden till odling tjänligaste jord}

på Hemmanet, och de måste inskränka försälj¬ ningen av trävaru-effecter i samma mån.” Till¬

gången på tjänlig skogsmark minskade alltså via avsöndringarna och dettadrabbadetydligen pro¬

duktionenoch_{försäljningenavträvaror.Trävaru¬} försäljningenpå och via Gävle och Söderhamnha¬

de ocksåökat sedanmitten av 1820-talet.

Under de svåra missväxtåren 1837—38 ökade

skuldsättningen kraftigt bland allmogen i länet meni mitten av 1840-talet kunde denna _minskas;

dels till _{följd avbättre skördar, dels genom ökad}

avsättningavträvaror.Detta visar vilkenstorbety¬

delse _{trävaruhanteringen hade fått i den lokala}

ekonominvid dennatid. Under_{perioden 1835}till

1845 _{spreds också avsalusågningen till ”åtskilliga} från kusten _{avlägsna socknar”. Denna}

sprid-ningsprocess förstärktes dessutom underden föl¬

jande 5-årsperioden och landshövdingen konstate¬

raratt _{försäljningav trävaror ”idkas}nutill mera

och mindre_beloppavallmogen i alla länets sock¬

nar,...”.

Aren innandenmoderna_{sågverksindustrinsge¬} nombrottvaralltså_{brädsågning ochövrig}

trävaru-hantering för avsalu en mycket väl utveckladnä¬

ringsgren bland allmogen i Gävleborgs län. Och

hade så varit under decennier. Man kan därför

knappast hålla medKurt Samuelsson när han på¬ står, att den moderna ”trävaruhanteringen bygg¬

des _{upp i en trakt utan traditioner i detta} avseen-de”.25

Syftetmed dennagenomgång har intevaritatti

absolutatal slå fast denna_{närings omfattning —} det låter_{sig för övrigt knappastgöras. 1 stället har}

stor vikt _{lagts vid de kvalitativa omdömen} som

återfinns hosHiilphers och andra författare. Trä¬

varuhanteringenbedrevssomensäsongmässignä¬

ring och produkterna avyttrades, bl a via Gävle

och Söderhamn, utanför den egnaregionen. Den¬

na verksamhet var _{proto-industriell till sin karak¬} tär, även om man kan invända att försäljningen

var_{reglerad viaskattläggning.}

Å

det närmast förvånande om inte ”svart” _försälj¬

ningavsågprodukter förekom;statsmakterna kla¬ gade ivrigt över allmogens överträdelser när det gällerförordningaravliknandekaraktär(t extim¬

meruttag). Ennoggrannkontrollvarnaturligtnog närmast _{omöjlig att upprätthålla i avlägsna byg¬}

der.

Man kan också med _{fog ställa sig frågan om}

jordbruket i Hälsingland och Gästrikland verkli¬

gen var den huvudsakliga näringen. 1 flertalet

socknar i länetvardet_{säkerligen såattjordbruket}

utgjorde basnäringen, men att det å andra sidan

knappastensamt kundeklaraatt försörja hela be¬

folkningen under vissa tider. I andra socknar var

jordbruket av underordnad betydelse och i dessa

områdenvarsedan_{längeträvaruhanteringen,i alla} dessdelar,en avdeviktigaste näringarna. Avsalu¬

sågningen i Gävleborgs län representerar blott en

av_{otaligakombinationssysselsättningarbland all¬}

mogen, som var avoerhörtstor betydelsei den lo¬

kalaekonomin under 17- och 1800-talen.

Det har undersenareår_{publicerats forsknings¬}

arbeten, t ex inom etnologin, där man lyft fram

hantverket och andra _{binäringar som delar i ett}

större_{ekonomiskt system. Dessa verksamheterbe¬} traktas härintesom_{något artskilt frånprimärnä¬}

ringarna, utanbehandlassom enekonomisk akti¬

vitet, likvärdig med andra.AgnetaBoqvistpåpe¬

karatthuvuddelenavdetsvenska kameralamate¬

rialet ger en missvisande bild av den svenska nä¬ ringsstrukturen eftersom det sällan finns några spår av verksamheter utanför jordbrukets ra¬ mar.Attutforska dendolda ekonomin utanen

någorlundafast materialbasär_naturligtvisettvåg¬ spel, påpekar Boqvist, men samtidigt viktigt och nödvändigt.

Trävarurörelsen i delaravNorrland ärav_gam¬

malt datumoch viserhär_{exempel på}entidigregio¬

nal _{verksamhetsspecialisering. Därmed inte sagt} att Norrlands_{befolkningvar ensamatt bära fram}

ti-digare forskningen betonat det västsvenska insla¬

geti dennaprocess.Ernst Söderlund(1951) hävdar

t _{ex, attdetvarvästsvenskaarbetare,tjänstemän,}

företagsledare, kapitalägare etc, som spelade den

avgörande rollen förattenexpansion skullekom¬ ma till stånd.

Flera forskaremenar_{sig ocksåha kunnatpåvisa}

att t ex _{vandringsarbetarna var en sådan viktig}

grupp.Andramenarattsäsongvandringenav ar¬

betskraft till_sågverkenvar en senaretids företeelse

— då stordriften redan hade

satt in _{på allvar vid} kusten.^® Ett liknandetemaberör Otto Hellström

(1925) i sin detaljeradegenomgångavsågverksin¬

dustrins_pionjärer. Hanmenarattdet imycketstor

utsträckningvar”inföddanorrländska män”som

började verksamheten. Ofta rörde det sig då om

bjälk-och rundvirkesaffäreroch handel med från

ortens bönder _{sågat virke.Denna tes bekräftas}

ocksåav_{Helge Höglund (1957),somfannattavde}

46_{sågverksomstartadesiSundsvallsdistriktet före}

sekelskiftet 1900 _{igångsattes 17 sågverk av lokala}

handlare, 4 startadesavbönder och endast 4

såg-Alasågverk1854. (Bergvik &AtaABarkiv)

Fyra generationer Alasågverk. Ala såg 1854varHälsinglands första ångsåg. Sågverket hade vidstartenfemramaroch ägdesav

Gefleborgs sågverksaktiebolag. Ägandet övergick senare till Bergvik & Ala AB (sedan1976helägtdotterbolagi STORA). Sä¬

genhar byggtsomoch utvidgats i olikaomgångar.År1951upp¬

fördesen nysågsomtjänade till1970-taletsbörjan dåenstorom¬

byggnadavsågenåterigen genomfördes.

IMr-■

1

Alasågverk 1985. (Ala sågverk)

verk startades av handelshus. Resterande 21 _såg¬ verk etableradesav_{sågverksägaresominvesterade}

tidigare intjänat kapital frånsågverki området. Attdet västsvenskainslaget inom den expande¬

rande _{sågverksindustrin i Norrland} var viktigt är

emellertid oomtvistat. Det _{ligger dock}enfara iatt alltför starkt betona detta_{inslag. Attförringaeller} förneka den förindustriella_{produktionens länkar}

och_{kopplingar till den moderna industrialisering¬} en,och därmed helt särskilja den gamla sågverks-hanteringen från den moderna sågverksindustrin,

görattvi får mycket svårtattförklara (och förstå)

hur den snabba _{produktionsökningen inom såg¬}

verksindustrin_{överhuvudtaget varmöjlig.}

Etableringen avdenyastorsågarna i länet efter

1850 kaninte _{frikopplas från den för- eller} proto-industriella _{sågverkshanteringen. Visst reagerade}

mångaentreprenörersnabbt och startadenya ex¬

portföretag. Utanentidigtförvärvad kunskapom

trävaruhantering i regionen, en tidigt utvecklad

handel och enlokal _{kapitalackumulation^^}är det

dock i _{högsta grad troligt att den moderna}

såg-r

verksindustrins_{utveckling iGävleborgs län skulle} ha sett annorlundaut— om den överhuvudtaget

hade kommit till stånd. För att kunna _negligera

kontinuitetsaspekteni detta avseende måste man

föra_{resonemang avdentyp somt exHarald Wik}

(1950)görifrågaomarbetskraften vid sågverken.

Hanmenaratt_sågverken:

icke behövt i _{egentlig mening yrkeskunnig ar¬} betskraft. Vem som helst med _ordentliga

kroppskrafter har kunnatgesigpå sågverksar-bete, varesignu detgällt arbete isjälvasågen,

vid_{timmerintageteller i brädgården.^''}

Denna_{synpå sågverksindustrinsarbetskraft präg¬} las avstor _{okunnighet och synes hatillgripits när} inga andraförklaringarstodtill buds, föratt för¬

klara _{expansionens möjligheter på} arbetskraftssi-dan.

Mot

pragmatisk

_på

regionens roll i industrialiserings¬

processen

I entidnärmänniskans beroendevarstortavdet

omedelbarautbytesomnaturenkundege,och tek¬

nologin förattkompenseraför naturgivna restrik¬

tionervar_{svagtutvecklad, kom det lokalaattinta} encentral_{ställningi ekonomin. Ideografernas in¬}

tresseför_{”naturliga regioner”varkanskeinte pri¬}

märt ett _{uttryck för en outvecklad samhällsteori} utani_mycketenåterspeglingavettiväsentligaav¬

seendenbundet lokalt liv.Ändåmåstemankonsta¬

tera, attdesannolikt underskattade interregionala

och internationella relationer: människor levde

ävenunder 1800-talet iennationell och internatio¬

nell_{kontext; rörligheten i det förindustriella}sam¬ hället var _{betydande; den interregionala handeln} var_{mångagångeromfattandeosv.}

Vilken_{betydelse skallmandåtillmätadenförin¬} dustriella_{produktionennärdet gäller förklaringar} till_{industrialiseringenavvissa regioner? Var skall} visöka_{grunden till ”sågverksriket” eller, för den}

delen, det småindustriella Småland och ”Bruks-sverige”?

Är

klaringsmodellersomskall betonas?

Är

kalt och_{regionaltnedärvda strukturensombildar}

jordmån, ellerär processenexternt genererad via

den nationella ochinternationella arenan?

Dessa _{frågor aktualiserar återigen}

regionbe-greppsdiskussionen. Tillatt börjamed vill vi häv¬ da,attden administrativaregionenärreelltexiste¬

rande i den_{meningenatt den i viss,}menvarieran¬ de, utsträckning är konstituerande i utvecklings¬ processen. Den administrativa regionenärbärare

avoch_{avgränsarterritoriell makt.^® Vid tidenför} det industriella _genombrottet var nationalstaten

”den_{högstaformen”avadministrativ region, och} denkan därmedinte abstraheras bort i_{analysen. I} fallet _{sågverksindustrins expansion i Gävleborgs} län _{kringgärdade staten (genom}

näringslagstift-ningen) sågverksnäringen med konkurrensregle¬

ringgentemotjärnbruken. Samtidigtbefrämjades trävaruexploatörernas verksamhet genom

avvitt-ringen av skogsmark. Staten kom därför genom

skattepolitik, handels- och tullpolitik, regleringav

näringslivet, koloniseringssträvandenetcpå

1800-talet, liksom den göridag,attbidra tillformandet av en_{geografisk arbetsdelning.}

Sågverksavsnittet belyser också att långsiktigt

genererade förutsättningar och erfarenheter har präglat den industriella utvecklingen. Olika bygder

kom attefter sina _{förutsättningaroch behov} spe-cialiserä _{sig på skilda icke-agrara aktiviteter} — ibland isådan_{utsträckningattde sannolikt utgjor¬} deden_{primära försörjningsbasen. Medtidenfor¬}

mades_regiontyper avsådan karaktäratt de inför

forskarna kommit att _{antaga skepnadenav ”na¬}

turliga regioner”.

Ibland, men inte alltid, stod de förindustriella

aktiviteterna_{på landsbygden understark urban in¬} fluens_{påkapitaloch/eller marknadssidan. I fallet}

sågverksindustrin i Gävleborgs län torde det dock

vara enöverdriftatt_{påstå,attaktiviteterna utgjor¬} de element i en _{nodal-regional arbetsdelning, där}

städersomGävle och Söderhamn kontrollerade si¬ na omland. _{Mycket tyder på att ackumulationen}

— såväl den

proto-industriellasom dentidiga in¬

dustriella — primärt skedde på landsbygden och

under kontroll av _{landsbygdsanknutna aktörer.}

Medväxande behov av _{kapital för investeringar i}

ökad _{produktionskapacitet och de växande voly¬}

mer _{sågade trävaror, som industrialiseringen av}

branschen såväl förutsattesom_{bidrog till, ställdes}

emellertid alltstörre krav_{på koordination, kredi¬} ter, transporteroch hamnkapacitet.

Även

Askesta_{sågverk vid sjön MarmaniHälsingland, omkring 1870.Sågverketräknades vid sekelskiftet tillettavdestörreiGävleborgs län.År}

1900producerädes drygt 116 000 m^ sågadvara,18 500 m^ hyvlat virke ochdrygt392 000 hektoliter träkol vid anläggningen. Antalet anställ¬ davarunderdetta år280varav170 arbetade isjälva sågverksamheten, 60 ikolgårdenoch 50 i hyvleriet.Sågverketägdes vidnedläggningen

1923av_{Bergvik & Ala AB. (Svenska Sågverks- ochTrävaruexportföreningen.)}

om _{landsbygdens respektive städernas roll för}

proto-industriell verksamhet— ochför övergång¬

enfrån_{proto-industri till formell industri}—iGäv¬

leborgs län, krävsenbredareochdjupare analysän

vadsomvarit_{möjligtattutförapå grundvalavhär}

tillgängliga data. Kompletterande informationom olika flöden och _aktörer, tex av kapital- och va¬

ruströmmar,arbetskraft, kreditgivareochmellan¬

händer, kunde ge ytterligare belysningav frågan.

Detäremellertid_{viktigtattminnas,attanalyserav}

enskilda branscher i olika_{regioner endast kan} ge trådar till den _kunskapsvävsom forskarna måste

producera förattbättreänhittills förklara indust¬

rialismensrötter och _{utveckling. Härvidlagkanvi}

notera, attsågverksindustrin i många viktigaavse¬ enden—t exvadgällerinblandade aktörer, kapi¬ talbildning, arbetsorganisation och

försäljnings-mönster — skiljer sig från den mest analyserade proto-industriella branschen: textilindustrin.

Såvälteoretiskt som_{metodologisktärdetange¬}

lägetattrekommenderavarsamhet i försökatt ge¬ neralisera utifrånenskilda fallstudier.^®Denstora

geografiska variationen vad gäller snart sagt alla aspekteravproduktionsförhållandenärisigentill¬ räcklig varning, samtidigtsomdenna variationär

den_{samhällsvetenskapligaforskningens livsluft.} Att utifrån den _genomgång avregionbegreppet

vi_{gjort och den fallstudievipresenteratutpeka nå¬}

gonspecifik formavgeografisk regionsomandra

former _{överlägsen i analysen, låter sig knappast}

göras.Justi skenetavdetta vill vi emellertidpläde¬

raförattenfix_{regional analysram inte förmårav¬}

täcka alla de _{viktiga relationer, som konstituerat}

regionindelning talar ovan nämnt faktum att de

olika _{produktionsformande faktorerna har varie¬} rande _{geografisk bestämning. Råvaran kan} vara

lokal, punktvis förekommande, eller allmänt till¬

städes—enubikvitet. Det förprocessenerforderli¬

ga kapitalet kan haen regional karaktär (tex be¬

stämt av bankernas _{geografiska intressesfärer),}

som_{skiljer det från arbetskraftens geografiska för¬}

ankring. Kulturellamönster,demografisk struktur

etc kan _{uppvisa andra regionala fördelningar än}

kapitaloch arbetskraft. En infrastrukturen inves¬ tering kan snabbt leda till nya mönstervad gäller

geografisk tillgänglighet till olika marknader och därigenom omskapa den regionala strukturen.

Påsammasättsomnationalstatenären_proble¬

matisk _{konception och utgångspunkt om vi vill}

förstå ekonomisk _{utveckling, framstår fixeringen} videnviss typavregion—”homogen”, ”funktio¬

nell” _{(t ex nodal), ”administrativ”} — som en problematisk reduktion. Detvillsägaenövergene¬

raliseringav enkomplex verklighet,varsgeografis¬

ka variation inte låter _{sig reduceras till entydiga}

gränsdragningar.

Nationalstatsperspektivt undervärderar den

inomnationella variationen medan_{regionperspek¬}

tivet lätt övervärderar det _{inomregionala och un¬}

dervärderar de nationella och internationella _pro¬

cessernaoch strukturerna.

Vår slutsats blir att studier av industrialise¬

ringsprocessen bör utföras konkret och därmed

kontextuellt, medhänsyntagentill de olika förut¬ sättningar och aktörer processen baserats på. Det

är oftast praktiskt lämpligt att ställa ett specifikt geografiskt områdei fokus — en stat, ett län, en

bygd etc— men analysen i sig får intestannavid

områdets _{gränser. Omvärldsrelationernas} ut¬

sträckning måste få bliettresultatavanalysen och intefixeras i ett_{analysen föregående postulat.}

Proto-industrialiseringsteorin är värdefull i det

avseendet att den förmår betona också

kontinui-tetsaspekterna i den historiska utvecklingen. Forskningsproblemet—att förklara industrialise¬

ringen—omdefinieras därmed,mendetärviktigt

att_{påpekaatt ettproblemintelösesgenomattdet}

förs tillbaka i tiden.I betonandet av den förin¬

dustriella_{regionala arbetsdelningens betydelse för}

processenlåses dock inte förklaringen till faktorer

som framträdersom _{nyapå den}

historisk-geogra-fiskascenen.

Kjell Haraldsson, f 1950, forskningsassistent vid

Kulturgeografiska institutionen,Uppsala universi¬

tet.Arbetar med_{frågor rörande den förindustriel¬} la _{produktionens länkar och kopplingar till fab¬} riksindustrin i ett _{historiskt-geografiskt perspek¬}

tiv. _{Projekt: Kontinuitet ochförändring.}

Roger Andersson, f 1952, FD, forskarassistent i Kulturgeografi vid Uppsala universitet. Arbetar

med_frågorsomrörSveriges urbanisering och nä¬

ringslivets regionala förändring.

Noter

1 SetexJacobs 1984. Adam Smithbortsåg givetvis inte frän det faktumattnationernavarheterogenasamhällsformer.

Tvärtom kom Smith (i den tredje boken i huvudverket Wealth of Nations), i sin behandling av tex relationen land/stad, att också härvidlag påverka senare forskare.

Smith_ansåglandsbygdens arbetsmetodervarairrationella

medan städerna framställdes såsom kännetecknade av

handels- och kontrollverksamhet—stimuleradav_självin¬

tresseoch_{yrkesmässig ambition (se}texKellenbenz 1974,s

45 ochHolton _1986,s34).

2 Föröversikt,setexMaskell 1986, 1988.

3 Maskell 1986,s98.

4 Etttidstypisktdokument utgörhärvidlag detår 1955publi¬

cerade arbetet ”Sundsvallsdistriktet 1850—1950” (Hjul¬

strömm fl). Syftet med detta arbetevaratt”undersöka och

skildra denindustriellautvecklingen inomdettadistrikt från geografiska synpunkter” (förord). ”Sundsvallsdistriktet”

harblivitenklassiker.Innehållet ochuppställningenharbil¬

dat skola för hurenmodern_{regionalgeografisk studie bör}se

ut.Verket inleds medengenomgångavnaturförhållandena.

Därefter behandlas befolkning, jordbruk, fiske, industri

samthandeloch_{sjöfart. Särskilda avsnitt}ägnasåtblasko¬

gen,järnhanteringen, sågverken ochmassaindustrin.

Svårighetenattfinnaenadekvat regionindelning framgår redani förordet till boken. Sundsvallsdistriktet i bebyggelse-geografisk mening omfattar den industrialiserade kustrem¬ san_{kring och mellan}Indalsälvens och Ljungans mynningar,

skriver _{Hjulström (s IV). Vid}statistiskbehandlingaveko¬

nomiskaföreteelser i detta område medräknas de ”indust¬

rialiserade socknarna”. Sundsvallsdistriktet i vidare me¬

ning, fortsätter Hjulström, går utöver nyssnämnda område

ochomfattar också _{mänga isolerade industrianläggningar}

inomMedelpad.

Hjulström vacklar ganskatydligt mellanenuppfattning

att Sundsvallsdistriktet är _{något reellt existerande och}en

uppfattningattdet blottärenempirisk approximation där

problemet äravoperationellnatur.

5 Mackinder 1915 _(1902), s329ff och de la Blache 1910, s

6 Fören _{utomordentlig genomlysningav} tillväxtpolsdoktri-nens framväxt och _{praktiska planeringskonsekvenser,} se

Friedmann & Weaver 1979.

7 Pollard 1981,s113. 8' Jfr Mendels1980,s187f.

9 SetexIsacson &Magnussons(1983,s74ff) genomgångav

saluslöjdens utbredningoch karaktär i det förindustriella

Sverige.Förenkritikavden urbanistiskapositioneni analy¬

sen av_{industrikapitalismensframväxt,setexHolton 1986,}

kap 4.

10 Föröversikt,seAndersson 1987,s76ff.

11 _{Hoppe&Langton 1979,}s1If,samtLangton & Hoppe 1983.

12 Anderssona.a.,s96. Se också Heckscher 1907,s75,Tho¬

mas1941,Gårdlund 1942,s74f,s297 ochMalmberg1987,

s78ff. Siffrornavisarocksåpå orimligheten iatt,somtidi¬

gare varit vanligt i den officiella statistiken, kategorisera verksamheter itermer avstads- _respektive

landsbygdsnä-ringar. SetexKungl. Arbetsmarknadsstyrelsen 1958.

13 Redan Heckscher noteraratt landsbygdsindustrin haren

bristfällig förmågaattdra tillsig ”supplementära” verk¬ samheter_(a.a.,s80).

14 Se Anderssona.a.,s96—102.

15 Marx _1974(1867),s280.

16 Haraldsson 1986 och Haraldsson& Isacson 1982. Enmer fullständig redovisning av den äldre sågverksindustrin i Gävleborgs länpubliceras inomkort (Haraldsson).

17 SetexWik 1950samtGårdlund 1942. 18 Wika.a., s17.

19 Hulphers 1793,s201.

20 Isacson&_Magnussona.a., s64.

21 Gårdlund och andrasvenskaekonom-historikerhariöver¬

sikteravdetindustriellagenombrottetlagtrelativtstorvikt vid deyrkeskunskaper,somutvecklades inom hemslöjdetc före det industriella genombrottet. Denna diskussion har

dock främst rört_{sigpåettallmänt plan. Pä vilketsättdessa}

traditioner haftbetydelsefördensenareutvecklingenhar in¬

tenärmare_{analyserats. Se Isacson & Magnusson}a.a., s63.

22 _{Bringeus 1961. Till grund försockenbeskrivningarnalågen}

omfattande_{frågelista(39frågor)}somutsändesavlandshöv¬

dingen1790till”pastorer, ståndspersoner och

kronobetjä-ningen i varje socken”. Listanärväldisponerad och besva¬ rades ocksåav_{samtliga socknar.}

23 Hulphersa.a., s88f. 24 a.a., s105. 25 Samuelsson 1968,s175. 26 _{Boqvist 1978,}s14ff. 27 Boqvista.a., s 16. 28 Boqvista.a., s 17.

29 SetexRondahl 1977samtJohansson1983. 30 _{Hjulström 1955,}sill.

31 Hellström1925,s209.

32 Efter_{Norberg 1980,}s12f.

33 KnutOhlsson_{(1982)finner i sinundersökningavTrönösoc¬} kens(Hälsingland) sågverkshistoriaenstortillgångpå kapi¬

tal hosbönderna isocknen.Kapitalet härrörde från inkoms¬

ter av_{försäljningavbondvirke}—sågar vid socknens talrika

småsågar—och komattinvesteras i den framväxandemo¬

dernaindustrin.

34 Wika.a.,s70f.

35 Andersson &Öhman1985.

36 CharlesTilly,sompåflerasättunderstrukit proto-industria-liseringsteorins förtjänster,varnarsamtidigt för försöken

attformuleraennylinjär modell,därproto-industrinfår in¬

taenstandardiseradmellanform i_{utvecklingen frånagrart}

till industrialiserat samhälle. SeTilly 1982.

37 Denengelska geografen Doreen Massey harnärmatsig den¬

na _{socio-geografiska heterogenitet utifrån begreppet}

”round of investment”.1hennesperspektivbestår varje gi¬

ven_{plats eller”region”av enblandningavolika historiska}

former(skikt)avrumslig arbetsdelning. Varje investering i produktionssystemet är en lokaliserad investering med konkreta konsekvenser förarbetsdelningoch organisation. Var tid har sinspecifika mixavinvesteringsrundorochvarje

geografiskt område innehållerblandningaravgammalt och nytt.Varjeinvesteringsrundaskaparsinspecifikageografis¬ ka_{arbetsdelningoch resultatet blirföränderligaregionala} strukturer. ”So ifa_{local economycanbe analysedasthe}

historical_{product of the combination of layers of acitivity,} thoselayersalsorepresentinturnthe succession of roles the localeconomyhas played within wider national and interna¬ tional_{spatial structures.” (Massey 1984, s 118.) Se också}

Gregory1988,somansluter sig till Massey’sperspektivi sin analysavden industriella revolutionen i England.

38 Maskell _1988,s154.

Källor

litteratur

Andersson, Roger, 1987, Den svenska urbaniseringen. Kontex-tualiseringavbegrepp ochprocesser.GeografiskaRegion¬ studier18._Uppsala.

Andersson,Roger&Öhman,Jan, 1985, Motenterritoriell eko¬ nomi?1:GeografiskaRegionstudier \5,%2\—38. Kulturgeo¬ grafiska institutionen, Uppsala universitet,Uppsala.

Beavon, Keith S.O., 1977, Centra! PlaceTheory:A Reinterpre¬ tation, London.

de laBlache, Vidal, 1910, Regions francaises. 1: Revue de Paris,

s821—842.

Braudel, Fernand, 1982, Vardagslivets strukturer. Band I. Stockholm.

Bringéus, Nils-Arvid, 1961,Sockenbeskrivningarfrån Hälsing¬ land 1790—1791. ActaAcademiaeRegiae Gustavi Adolphi XXXVll._Uppsala.

Boqvist, Agneta, 1978, Den dolda ekonomin.SkrifterfrånFolk¬ livsarkivetiLundnr21.

Carlgren, Wilhelm, 1926, De norrländska skogsindustrierna.

Uppsala.

Christaller, Walter,1966(1933), Central Placesin Southern Ger¬

many.Englewood Cliffs,NewJersey.

Friedmann, John & Weaver, Clyde, 1979, Territory and Func¬ tion. The Evolution_{of Regional Planning.Edward Arnold,} London.

Gregory, Derek, 1988, The production of regions in England’s Industrial Revolution. 1:Journal_{ofHistorical Geography,} 14:1,s50—58.

Gårdlund, Torsten, 1942, Industrialismens samhälle. Stock¬ holm.