Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande C-uppsats, 15 hp | Handikappvetenskap Vårterminen 2017 | LIU-IBL-HAND3-G--17/004--SE
Samverkan – främjande
och hindrande faktorer
– En studie som belyser upplevelsen hos personal som arbetar med individer långt från arbetsmarknaden. Cooperation
– A study that illustrates the experience of staff working with individuals far from the labor market
Malin Olsson Kronberg
Handledare: Christian Ståhl Examinator: Mary Rudner
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping 013-28 10 00, www.liu.se
Sammanfattning
En person som står långt från arbetsmarknaden kan vara i behov av stöd och insatser från olika delar av välfärdsystemet. Aktörerna Arbetsförmedling, Försäkringskassa, region och kommun arbetar gränsöverskridande kring
individer långt från arbetsmarknaden. Syftet med deras samverkan är att skapa bättre förutsättningar till att individerna kommer till arbete – studier – eller sysselsättning.
Syftet med studien är att studera om organisationer och regelverk skapar möjligheter eller begränsar hur personal kan utföra sitt dagliga arbete med målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden.
Studien bygger på en kvalitativ ansats. Metodvalet vid genomförandet av datainsamlingen är fokusgrupp. Resultatet redovisas baserat från en utförd innehållsanalys.
Resultatet fastställer att respondenterna upplever sig inte kunna bemöta personer långt från arbetsmarknaden utifrån en helhetssyn. Upplevelsen hos
fokusgruppdeltagarna är att en individ som söker stöd inte kan få en rättvis bedömning av sin arbetsförmåga i förhållande till sina
livsförhållande/livsvillkor. Slutsatsen är att respondenterna finner organisatoriska och juridiska hinder för att tillämpa ett biopsykosocialt perspektiv i arbetet med målgruppen.
Nyckelord: samverkan, anställningsbarhet, socialpolitik, arbetsrehabilitering, biopsykosocialt synsätt.
Ett stort tack till
... min handledare Christian Ståhl för att du ställt upp som handledare och låtit mig få ta del av ditt forskningsprojekt tillsammans med Samordningsförbundet Centrala Linköping.
... min underbara lilla syster, jag är oerhört tacksam att du finns i mitt liv. I våra diskussioner lyfter vi ofta betydelsen av delaktighet samt vikten av ett arbetsliv för alla. Du har ofta berört att ett arbete är en del av en individs identitet. ... min vän Linda som har låtit mig vara med i bakgrunden under hennes
rehabiliteringsresa tillbaka till att vara en del av arbetsmarknaden. Ditt bidrag till mig har verkligen gett mig fördjupat intresse för området arbetslivsinriktad rehabilitering.
... min vän Anna. Du är min personliga coach – stötar mig i livets alla frågor och motiverar mig till att våga ta steget att utveckla mig själv.
... min goa familj. Min man-Martin och våra 2 barn-Amanda & Rasmus som levt med en mamma som har kombinerat studier och yrkeslivet. Ni har bidraget till att utveckla mitt självförtroende och varit med och skapat möjligheterna så jag kan förverkliga mina drömmar.
Malin Olsson Kronberg
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
2. Bakgrund ... 3
2.1 Biopsykosocialt synsätt ... 3
2.2 Den svenska kontexten i relation till andra EU-länder... 4
3. Tidigare forskning ... 5
3.1 Arbetslivsinriktad rehabilitering – Rehabilitering till arbete ... 5
3.2 Hindrande och möjliggörande faktorer med fokus på målet: att nå, få och behålla ett arbete samt utveckla anställningsbarhet ... 7
3.3 Samverkan ... 9 4. Syfte ... 11 5. Metod ... 12 5.1 Metod - Fokusgrupp ... 12 5.2 Rekrytering av deltagare ... 13 5.3 Insamling av data ... 14 5.4 Analys ... 15 5.5 Etiska aspekter ... 16 6. Resultat ... 17
6.1 Regelverk och organisatoriska förutsättningar ... 17
6.2 Personalens individuella förutsättningar ... 19
6.3 Individanpassning ... 20
6.4 Bemötande – Trygghet - Delaktighet ... 20
6.5 Helhetssyn ... 21
7. Diskussion ... 22
7.1 Resultatdiskussion ... 22
7.1.1 Hur anser personalen att samverkan kring målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden- fungerar i det praktiska arbetet ... 22
7.1.2 Tycker personalen att det finns organisatoriska eller juridiska hinder för att arbeta utifrån en gemensam samsyn kring begreppen arbetsförmåga och helhetssyn? ... 23
7.1.3 Anser personalen att det ges utrymme att bemöta individer långt från arbetsmarknaden utifrån ett biopsykosocialt synsätt? ... 24
7.2 Metoddiskussion ... 24
7.2.2 Rekrytering av deltagare ... 25
7.2.3 Insamling av data ... 25
7.2.4 Analys ... 26
7.2.5 Etiska aspekter ... 27
8. Slutsatser ... 27
8.1 Fortsatt forskning på området ... 27
9. Referenslista ... 29
1
1. Introduktion
Denna uppsats skrivs utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv där
forskningsområdena handikappvetenskap, rehabiliteringsvetenskap sätts i perspektiv till utformningen av det svenska välfärdssystemet.
Syftet med studien är att studera om organisationer och regelverk skapar möjligheter eller begränsar hur personal kan utföra sitt dagliga arbete med målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden. Utformningen av det svenska välfärdssystemet placeras i relation till hur samverkan fungerar för personalen som möter individer långt från arbetsmarknaden.
Sverige har undertecknat FN konventionen om mänskliga rättigheter, artikel 23 anger 3 punkter kring rättighet till arbete.
”1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. 2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.
3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.” (Regeringskansliet, 2011)
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
(SÖ2008:26, 2009) artikel nr 27 belyser rätten till arbete, rätten till att tjäna pengar så man uppnår självförsörjning och att diskriminering inte får ske pga. funktionsnedsättning. Regeringen har det yttersta ansvaret kring åtagandet att Sverige följer de mänskliga rättigheterna.
Arbetsförmedlingen har i uppdrag av regeringen att ansvara för
arbetsmarknaden. I regleringsbrevet 2017 till Arbetsförmedlingen (Regeringen, arbetsmarknadsdepartementet, 2016) finns bl.a. angivet att myndigheten ska förebygga långtidsarbetslösheten. Arbeta för att öka förutsättningarna till att flera personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna övergå till arbete eller studier. Minska ungdomsarbetslösheten och arbeta med att matcha arbetskraften till arbetsmarknaden som finns bland nyanlända. Arbetsförmedlingen har olika tjänster och insatser för att kunna tillgodose att individer får mer stöd som underlättar deras chanser till matchning mot arbetsmarknaden. Totalt inskrivna individer med funktionsnedsättning vid utgången av 2016 var 173 881 st, totalt motsvarar det 27 % av alla inskrivna som arbetsförmedlingen arbetar med.
2
I Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2016 (Arbetsförmedlingen, 2017) framgår att regeringen gett speciella satsningar för målgrupperna som befinner sig långt från arbetsmarknaden. För unga individer med aktivitetsersättning finns ett förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det förstärka samarbetet ska förbättra mötet med målgruppen och skapa goda förutsättningar till arbete/sysselsättning.
Individer med psykisk ohälsa är en stor målgrupp i svensk arbetsrehabilitering. Försäkringskassan beräknar att ca 45 % av alla sjukskrivna har psykisk ohälsa och målgruppen ökar stadigt. OECD har räknat ut att Sveriges årliga utgifter för psykisk ohälsa är ca 70 miljarder kronor. År 2017 har regeringen avsatt 885 miljoner kring att stärka arbete med denna målgrupp. Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsammans med staten har arbetat med denna målgrupp under flera år. Arbetet bygger på att skapa större acceptans, att utveckla kunskapen kring målgruppen. Behov finns att sedan sprida vidare kunskapen samt
acceptansen i samhället kring psykisk ohälsa (regeringen, socialdepartementet, 2016).
Samordningsförbundet är en aktör som lyfts fram i arbetet kring individer långt fram arbetsmarknaden. I samordningsförbundet ingår Kommun, Landsting, Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Tillsammans ska de verka för
utvecklingen av samordnade rehabiliteringsinsatser. Andersson och Andersson (2013) beskriver hur samordningsförbund har vuxit fram under ett längre tidsperspektiv. Grundandet av finansiell samordning är framtaget i ramen för socialt arbetet. Idag finns ca 80 samordningsförbund som täcker verksamhet i 220 kommuner. En grundpelare i samordningsförbuden är att verksamheten ska främja och skapa förutsättning till interorganisatorisk samverkan samt minska problematiken kring att individer ”faller mellan stolarna” (Tholén & Wells, 2016).
Arbetsmarknaden genomgår en utveckling. Perspektivet och synen på en
idealisk arbetskraft har förändrats. Begreppet anställningsbarhet har fått ett annat perspektiv i förhållande till den nya arbetsmarknaden (Garsten, Lindvert & Thedvall, 2011). Tidigare forskning av Nordenfelt (2014) beskriver att
begreppet arbetsförmåga saknar en helhetssyn. Bedömningar idag sker utifrån begränsade områden och inriktningar i relation till en individs arbetsförmåga. I rapporten av Ståhl, Gustavsson och Karlsson (2017) framkommer att personal som arbetar hos aktörer som är medverkande i arbetsrehabilitering finner ett behov av att utveckla samverkansarbetet mellan myndigheter. Det saknas en röd tråd som följer de personliga önskemålen som finns hos målgruppen som står
3
långt från arbetsmarknaden. I Ståhl, Gustavsson och Karlssons (2017) rapport framkommer att individanpassning och social basal rehabilitering är områden som behöver mer fokus och större prioritet i utformningen av personalens arbetsuppgifter.
2. Bakgrund
Arbetsförmedlingen (2011) har givit ut en gemensam publikation för aktörerna Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting kring samordnad rehabilitering. Danermark och Germundsson (2016, 2007) lyfter främjande och hindrande faktorer som påverkar arbetet med
samverkan. Nordenfelt (2104) beskriver vikten av en helhetssyn kopplat till att bedöma arbetsförmåga. Faktorer i en bedömning är att se utbildning,
yrkeserfarenhet, basala förmågor, utförandeförmåga och praktiska möjligheter. De olika faktorerna bildar tillsammans en helhetssyn som ger ett perspektiv på individens livsförhållande. Nordenfelt (2014) menar att när
arbetslivsrehabilitering utförs behöver aktörerna som finns runt individen ha en gemensam samsyn.
2.1 Biopsykosocialt synsätt
Wihlman (2013) beskriver en problematik när olika aktörer ska utföra
samverkan. Det behövs en samsyn, tolkningen behöver vara gemensam för de olika verksamheter som ska samarbeta. Olika förutsättning för olika
myndigheter innebär svårigheter, de olika aktörerna representerar olika delar av det svenska välfärdssystemet. När personalen hos aktörerna utför praktiskt arbete kan följden bli att organisatoriska och juridiska hinder uppstår i arbetet för att utföra samarbetet. Personalen behöver motverka att en individ slussas mellan olika aktörer och att ärendet faller mellan stolarna när det kräver samarbete mellan olika insatser.
Grönvik (2005) redogör för att handikappvetenskapens forskning innefattar tvärvetenskaplig inriktning. Forskning kan bedrivas utifrån antingen ett vertikalt eller horisontellt perspektiv. Lindqvist (2012) beskriver att det finns olika
modeller beroende på vilket perspektiv man vill titta på utifrån begreppet funktionshinder.
Den medicinska modellen grundar sig i att studera sjukdom eller skada. Här är tyngdpunkten att det är sjukdomen (skadan) som är orsaken till att det finns ett funktionhinder. Utförande av diagnos blir centralt i det medicinska synsättet, det
4
fastställer avvikande orsaker som kan korrigeras via tex mediciner (Lindqvist, 2012).
Den modell som inriktar sig på ett psykologiskt perspektiv bygger sin grundteori kring att det finns personliga upplevelser och omständigheter som kan vara avgörande för hur ett funktionshinder uppstår. Här menar man att en
funktionsbegränsning kan sättas i realitet till en kroppslig begränsning. Det finns utöver det en totalsituation som snarare påverkar en individs livskonsekvenser. Stöd utifrån en psykologisk infallsvinkel kan ha en påverkan på individens välbefinnande och kompensera de begränsande förmågor en individ upplever som hindrande (Carlsson, Hjelmqvist & Lundberg, 2011).
Den sociala modellen anser att funktionshinder uppstår i form av hinder i
samhället. Denna modell bygger på ett miljörelaterat synsätt. När man resonerar utifrån den sociala modellen är inte en funktionsnedsättning det stora problemet utan snarare de hinder som uppstår i mötet med samhället. Samhället är inte redo och utvecklat för att möta individer med funktionsnedsättning, det uppstår en diskriminering när miljön är anledningen till att hinder uppstår (Lindqvist, 2012).
Fördelar med att titta på funktionshinder utifrån flera perspektiv öppnar upp för att kunna se verkligheten utifrån olika aspekter. Ett instrument som utvecklas utifrån ett bredare synsätt är ICF (världshälsoorganisationens antagna
klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). Där arbetar man med att bedömningar ska grunda sig i en persons hälsotillstånd, personliga faktorer och yttre sociala omständigheter (Lindqvist, 2012).
Ershammar och Johansson, (2012) relaterar till den stigmatiseringsproblematik som finns och berör personer som står utanför arbetsmarknaden. Beslut som berör livssituationen behöver lyftas fram, ett utvecklingsarbete behöver bedrivas där tyngdpunkten är att skapa möjligheter till medverkan i samhällets olika arenor.
2.2 Den svenska kontexten i relation till andra EU-länder
Danermark och Larsson Tholén (2016) beskriver ett skäl till att studera svenska förhållande med andra länder i EU är de olika socialpolitiska inriktningar
länderna har valt. Sverige har lönebidragssystem vilket bygger på ekonomiska stimulanser som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Danmark har ett annorlunda system än Sverige och
5
upphörande. Det finns en större flexibilitet för arbetsgivare att anpassa sin arbetsstyrka utifrån behoven. De har ett väl utbyggt system som reglerar ersättningsbortfall vid arbetslöshet. Flera EU länder har ett kvoteringssystem som bygger på att arbetsgivaren ska kvotera in personer med
funktionsnedsättning. Kvoteringssystemet bygger på skyldighet för arbetsgivarna att rekrytera och ge anställning till personer med
funktionsnedsättning, antalet kvoteringar styrs av storleken på personalstyrkan. (Danermark & Larsson Tholén, 2016).
Den statistik som Danermark och Larsson Tholén (2016) redovisar visar på att Sverige har bra siffror när det gäller sysselsättningsnivå för personer med
nedsatt aktivitet (arbetsförmåga) i förhållande till övriga EU länderna. Fler män än kvinnor med funktionsnedsättning finns representerade i arbetslivet. Risken för fattigdom är ett område som blivit mer utsatt i Sverige. Personer med funktionshinder löper större risk för fattigdom jämfört med andra grupper i samhället. Under 2010 - 2013 har fattigdomen ökat och Sverige ligger under genomsnittet jämfört med andra EU-länder.
Danermark och Larsson Tholén (2016) belyser att förutsättningarna för en person med funktionsnedsättning i Sverige jämfört med andra länder i Europa skiljer sig åt. Forskningen är i behov av ett djupare perspektiv där man tittar på både objektiva och subjektiva förhållande som ger påverkan på
levnadsförhållanden.
3.
Tidigare forskning
3.1 Arbetslivsinriktad rehabilitering – Rehabilitering till arbete
Arbetsrehabilitering har ett brett fält av insatser, traditionellt sker det efter utformningen ”train then place”-principen. Viktiga aspekter är att identifiera förmågan till aktivitet för att sammankoppla detta till arbetsförmåga.
Arbetsrehabiliteringen sker stegvis och den traditionella rehabiliteringen medför att olika aktörer är ansvariga för olika delar. Det innebär att de olika stegen påverkas av organisationernas uppbyggnad och resurstillgångar. För individen kan det innebära väntan för att kunna starta de olika processerna, detta kan leda till att motivationen sänks och individen upplever misslyckande. Målbilden är svårare att hålla levande, förmågan att tro på sig själv, känna hoppet kring att ”jag klarar att arbete” minskas (Markström & Bejerholm 2015. Ekholm, Westerhäll, Bergroth & Ekholm 2015).
6
Motsatsen till traditionell rehabilitering är steglös rehabilitering. Här bygger rehabiliteringen på att samla individens behov/erfarenheter och värdera detta tillsammans med professionell kunskap och forskning. Som motsats till den traditionella rehabiliteringen utgår dessa modeller från att ta tillvara individens resurser och stödja individen till att skapa kontroll över sitt eget liv. Exempel på modeller som används till att ge stöd i rehabiliteringsarbetet är: Supported
employment, IPS (en Supported employment modell utvecklad för personer med psykisk ohälsa), Case management, personligt ombud och
återhämtningsmodellen. Modellerna bygger på att etablera samverkan/nätverk. Aktörer som arbetar tillsammans där resultatet blir en bättre samsyn kring
individens helhet. I modellerna arbetar man med att ge individen personligt stöd, det finns en person (personligt ombud, arbetsspecialist, case manager osv.) som individen har nära relation med och som stöttar upp med att skapa relationer och kontaktvägar mellan aktörerna. Det individanpassade stödet är en avgörande faktor och en av skillnaderna mot traditionell rehabilitering (Markström & Bejerholm 2015. Ekholm et al 2015).
Begreppet arbetsförmåga är enligt Nordenfelt (2014) komplext.
Begreppsuppfattningen av arbetsförmåga är olika för Försäkringskassa,
Arbetsförmedling och hälso- och sjukvård. De olika aktörerna analyserar utifrån deras utgångspunkter, förutsättningar och mål. Försäkringskassan kopplar
arbetsförmåga till sjukdom och sjukförsäkring. Arbetsförmedlingen kopplar arbetsförmåga till arbete, arbetsrehabilitering. Nordenfelt (2014) beskriver att begreppet arbetsförmåga behöver få en enad definition och att arbetsförmåga handlar om en helhet utifrån individen.
Figur 1- Nordenfelts (2014 s.27) beskrivning av alla delområden som behöver ingå när man utför en bedöming av arbetsförmåga.. Basala förmågor Förvärvade förmågor och yrkesutbildning • Teknik • allmän • personlig Yrkeskompetens (kunnande & Skicklighet)
• tillfälle till handling
• rimliga omständigheter eller standardomständigheter Utförandeförmåga Praktiska möjligheter till arbete Tolerans Vilja Hälsa Kvalifikationer -Nödvändiga förutsättningar
7
Nordenfelt (2014) menar när man utför en bedömning av arbetsförmåga krävs det att man tar hänsyn till de olika delarna (Figur 1). Arbetsförmågan har en påverkan av alla faktorerna som finns i figur 1. När arbetsförmågebedömning ges utifrån enstaka faktorer finns risk för att bedömningen och individens
upplevda förutsättningar i förhållande till begreppet arbetsförmåga kommer vara delade. Att tillsammans arbeta med samma faktorer som utgångspunkt ger
förutsättningar för de olika aktörerna att skapa en mer enad definition. Vilket även ger bättre förutsättningar för individen att vara delaktig.
Ståhl och Andrezén (2016) belyser begreppet arbetsförmåga i relation till det svenska sociala systemet, här finns också olika sätt att förhålla sig till
arbetsförmågebedömningar. T.ex. en byggnadsarbetare som har smärtor och svårt att utföra sitt arbete kan studeras på olika sätt utifrån begreppet
arbetsförmåga. Ståhl och Andrezén (2016, sid 39) lyfter detta perspektivet, byggnadsarbetaren med smärta upplever att hen har arbetsförmåga om anpassningar i arbetsutförande tillförs. Försäkringskassan anser att
byggnadsarbetaren har arbetsförmåga men i relation till att hen utför andra
yrken. Sjukvården (läkare) anser att arbetsförmåga finns med stöd utifrån att hen får möjligheter att lära sig hantera smärta och ev. medicinering. Alla tre
bedömningarna från de olika aktörerna av samma byggnadsarbetare är olika. De bygger på olika reflektioner till hur man utför bedömningen av arbetsförmåga. Forskning som berör arbetsförmåga har visat på att individen är den som har bäst förutsättningar att göra en bedömning av sin egen förmåga, detta baserar sig på individens förmåga att förutspå hur framtiden kommer att utvecklas. Viktigt i detta resonemang är att förhålla sig till att socialförsäkringssystemet är utvecklat med tyngdvikt på medicinsk inriktning. Försäkringskassan har inte
förutsättningar att styra beslut om insats utifrån individanpassning, bedömningens tyngdpunkt kring beviljning av insats är kopplat till läkarutlåtande och den medicinska bedömningen.
3.2 Hindrande och möjliggörande faktorer med fokus på målet: att nå, få och behålla ett arbete samt utveckla anställningsbarhet.
Begreppet anställningsbarhet lyfts fram mer och mer i relation till arbetslivet, Gustafsson (2014) betonar att anställningsbarhet formar den individuella
förmågan till att kunna nå, få och behålla en anställning. Ekberg (2011) anger att begreppet anställningsbarhet har förändrats övertid, tidigare var det knutet till individer som inte tillhörde arbetsmarknaden. Idag innefattar det alla som inkluderas i den svenska arbetslinjen. Det innebär att alla oavsett om man är
8
etablerad på arbetsmarknaden eller söker sig till arbetsmarknaden har ett behov av att uppnå anställningsbarhet.
Berntson (2011) resonerar kring att arbetsmarknaden har genomgått en
förändring, idag har målet kring arbete utvecklats. Arbetsgivare söker flexibilitet och utveckling i sin arbetskraft. Arbetarna strävar efter att vara attraktiva för att kunna byta arbetsplats/arbetsuppgifter för att utvecklas, detta ses som en positiv egenskap. Dagens arbetskraft stärker sin makt genom att varje individ själv skapar sig ett attraktivt värde. Att känna makten genom att kunna byta arbetsplats/arbetsuppgifter skapar en trygghet kring arbetsförhållanden.
Marklund, Berntsson och Stjernström (2012) beskriver ytterligare att individer som byter arbete, har möjlighet till förändring och utveckling skapar en bättre hälsa. Detta medför en större grad av anställningsbarhet. Gustafsson (2014) menar att för att bära hög anställningsbarhet som individ krävs det att man ska kunna hantera sina förmågor/resurser. Kunna skapa egna förutsättningar och vara öppen för utveckling, och att kunna ansvara för sin kunskap/kompetens. Samt besitta förmågan social kompetens och ansvara för att utveckla denna resurs.
Jacobsson och Seing (2013) lyfter begreppet anställningsbarhet i relation till hur normer och krav som finns kring anställningsbarhet kan få svårigheter för varje individ. Förutsättningarna att som person kunna leverera rätt kompetens och även besitta samarbetsförmåga, rätt attityd, social kompetens och ha förmågan till flexibilitet kan upplevas som höga krav. Vissa målgrupper som får
svårigheter med kraven som är kopplade till arbetsmarknaden placeras genom kategorisering och kodsättning till att behöva mer stöd. Dessa olika
funktionshinderkoder påverkar och motiverar hur krav, stöd och insatser ska fördelas till olika individer utifrån det svenska välfärdssystemet. Förhållandet till anställningsbarhet kan se olika ut för olika målgrupper av individer långt från arbetsmarknaden. Ett arbete i växel/reception behöver inte medföra någon
påverkan på anställningsbarheten för en individ i rullstol, medan en individ med koncentrationspåverkan får en låg grad av anställningsbarhet i förhållande till samma yrke. Viktigt att reflektera över som Jacobsson och Seing (2013) lyfter är att individen i rullstol kanske aldrig blir aktuell pga. av sin funktionsnedsättning även om individen har alla förutsättningar att klara jobbet. Arbetsgivaren ser inte arbetspotentialen och nu blir anställningsbarheten påverkad utifrån
arbetsmarknadens norm, förutsättningar och krav på anställningsbarhet. Det får följden att det finns individer som får stöd till/vid anställningar även om
arbetsförmågan inte är nedsatt utan relaterad till miljö, kategorisering, kriterier, attityder och normer i arbetslivet. Siffror från 1992 visar att 10% av
9
arbetsförmedlingens inskrivna var kodade funktionshindrade, år 2011 var det 25,3% av de inskrivna som kategoriserats till koder som berör målgruppen funktionshindrade. Viktigt att förstå är att kategoriseringen fyller en funktion i förhållandet till att skapa statistik, detta ger förutsättningar till att följa upp regeringsuppdraget som arbetsförmedlingen tilldelats. För att som individ ha rättighet till specialiserade insatser (tex arbetsförmedlingen extra
resurser/insatser till individer med funktionsnedsättning) krävs att det finns funktionshinderkod, det utgör kriterierna till att insatser ges till rätt individ. Danermark och Germundsson (2016) går in på vikten av att titta på
civilsamhället, vilken funktion idéburna organisationer fyller. Det finns ett behov av att skapa samsyn, bygga upp en gemensam arena för det civila samhället och det offentliga samhället som idag har flera samverkansformer. Främjande och hindrande faktorer som framkommit i Danermark och
Germundsson (2016) forskning kring att kunna nå, få och behålla ett arbete utifrån studier av idéburna organisationer har tyngdpunkterna: samverkan, brukarmedverkan och innovationsgrund.
Främjande faktorer som framkom i Danermark och Germundssons (2016) studie: Struktur, organisation, engagemang, god kunskap kring målgrupp, ämne och erfarenhet. En bra samverkan främjar förutsättningarna. Förankring och kunskap samt att det finns möjligheter till delaktighet (brukarmedverkan). Hindrande faktorer som framkom i Danermark och Germundssons (2016) studie: Bristande kunskaper, ostabil organisation, fördomar, attityd och normer samt utsatthet kring målgruppen. Bristande flexibilitet för olika aktörer och dess regelverk. Svårigheter i samverkan och brister kring förankringen.
3.3 Samverkan
Samverkan är nödvändigt ur flera aspekter, kring individer långt från arbetsmarknaden finns ofta behov av samverkan mellan olika
myndigheter/aktörer. Arbetsmetoden samverkan verkar för att skapa förändring genom att höja effekten av egenmakt (empowerment). Lyfta fokus kring
maktpositioner och värderingar inom socialt arbete. Detta kan påverka
individens utveckling i en positiv riktning samt skapa utrymme för återhämning (Ershammar & Johansson, 2012).
Att genomföra samverkan har vuxit i takt med arbetsmarknadens utveckling. Idag finns lagstadgad samverkan i bl.a. lagarna: Hälso och sjukvårdslagen (HSL 1982:763), Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453), Lagen om stöd och service till
10
vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) samt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210).
En studie genomförd av Ståhl (2011) redovisar implementering av
rehabiliteringssamverkan, hur olika ingångar ges förutsättningar till samverkan påverkar utfallet av hur samverkan kommer fungera. Verksamheter som arbetar långsiktigt och ger utrymme i sin ordinarie verksamhet når bättre resultat. När samverkan är en naturlig del av verksamheten samt att aktörerna som satsar på samverkan ser möjligheter skapas ett bättre resultat. Faktorer som ger påverkan och skapar en dysfunktionell samverkan är: om verksamheter som styrs av oenighet kring vilka aktörer/organisation som ska driva samverkan, ser
tidsåtgången som belastande på ordinarie verksamhet och skapar projekt som är tidsbegränsande.
Danermark och Germundsson (2016) argumenterar för hur olika faktorer
påverkar samverkansprocessens utfall. Förhållande, regelverk, organisation och synsätt är faktorer som i deras studier visat ge olika svagheter och styrkor. Danermark och Germundssons (2007) studier från flera projekt kring samverkan resulterar i konstaterandet att det behöves utvecklas kontroll gällande:
- ”Det regelverk som styr de inblandade aktörerna. Dessa utförs av bland
annat lagar och förordningar, anvisningar och interna regler men innehåller även det informella regelsystemet.
- Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat
- Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder
inom organisationen.”
(Danermark & Germundsson, 2007 sid 17)
Danermark och Germundsson (2007) lyfter att samverkan har ett behov av att analyseras och reflekteras vid uppstart. När en samverkan startar behöver
aktörerna klargöra förutsättningar och förväntningar av varandra. Viktiga behov att lyfta vid en uppstart är enligt Danermark och Germundsson (2007):
- Vilka resurser finns till samverkan - Vilka regelverk styr varje aktör
- Vilken prioritet har samverkan för de olika aktörerna
Danermark och Germundsson (2007) menar att det krävs att man pratar om förutsättningar. Se över organisatoriska förutsättningar samt vilken del av välfärdssystemets juridiska område som skapar hinder. Belysa vilket stöd varje aktör kan ge utifrån sin verksamhet. Viktigt är också att beröra hur varje
11
samverkan. Det finns svårigheter när det endast är en eldsjäl ur personalgruppen (i hemmaorganisationen) som driver frågan som berör samverkansperspektivet. Det är viktigt att det finns en samsyn kring området samverkan hos varje aktör samt att ledningen är insatt i arbetsstrukturen som tas fram kring arbetsuppgiften samverkan. Samverkan är ett specifikt kunskapsområde och det behövs
fortbildning för alla personal i samverkanskompetens.
Danermark och Germundsson (2007) förklarar att samverkan förutsätter öppenhet, där deltagarna i samverkan behöver vilja samarbeta. De olika
aktörerna behöver ge varandra tillgång och inneha en vilja att ställa resurser till förfogande. Idag är samverkan en nödvändig arbetsform och det krävs att
personer i ledande ställning är delaktiga, positiva till samverkan och har kunskap kring vilka beslut samt åtgärder som främjar samverkansprocessen.
4. Syfte
FN:s konvention mänskliga rättigheter lyfter i artikel 23 rättighet till arbete. Alla människor lika värde, det ska finnas möjlighet till självförsörjande och ingen diskriminering får ske.
Syftet med studien är att studera om organisationer och regelverk skapar möjligheter eller begränsar hur personal kan utföra sitt dagliga arbete med målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden.
Det finns tre frågeställningar:
1. Hur anser personalen att samverkan kring målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden - fungerar i det praktiska arbetet?
2. Tycker personalen att det finns organisatoriska eller juridiska hinder för att arbeta utifrån en gemensam samsyn kring begreppen arbetsförmåga och helhetssyn?
3. Anser personalen att de ges utrymme att bemöta individer långt från arbetsmarknaden utifrån ett biopsykosocialt synsätt i praktiken?
Genom att inrikta sig på upplevelser hos personalen som arbetar på
Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun och landstings-personal får uppsatsen ett avgränsat ämne.
12
5. Metod
En kvalitativ ansats ligger till grund för denna uppsats. Valet av metod
fokusgrupp baserar sig på att det skapar utrymme för deltagarna att reflektera sina åsikter med varandra. Frågeställningarna i syftet söker efter
respondenternas upplevelse och reflektioner.
Samhällsvetenskapliga metoder bygger på olika former av: observationer, intervjuer baserade på enskilt eller grupp, språkbaserad metod (tex diskurs- och samtalsanalys) samt insamling och kvalitativ analys av texter/dokument
(Bryman, 2011).
Samhällsvetenskapliga metoder bygger på olika former av: observationer, intervjuer baserade på enskilt eller grupp, språkbaserad metod (tex diskurs- och samtalsanalys) samt insamling och kvalitativ analys av texter/dokument
(Bryman, 2011).
Bryman (2011) återger ett övergripande tillvägagångssätt för de kvalitativa undersöknings metoderna:
1. Generell frågeställning
2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner 3. Insamling av data
4. Tolkning av data
5. Begreppsligt och teoretiskt arbete (5a-specificering av frågeställningarna. 5b-insalning av ytterligare data)
6. Rapport om resultat och slutsatser. (Bryman, 2011 s.346)
Den kvalitativa forskningen har kritiserats för att forskaren skapar en nära relation till undersökningsgruppen. Om forskaren har en nära relation kan det påverka den subjektiva bedömningen av resultatet. Vid användandet av en kvalitativ metod preciseras forskningsfrågan efter hand och resultatet vidgas. Detta kan jämföras med kvantitativ metod som ger ett statistiskt resultat som baseras på frågor som är slutna och färdigformulerade redan då datainsamlingen genomförs. Problematik existerar kring att säkerställa att intervjupersonerna uppfattar situationen på samma sätt som forskaren (Bryman, 2011).
5.1 Metod - Fokusgrupp
Metoden bygger på att se hur en grupp utvecklar en reflektion kring ett specifikt ämne, det som eftersöks är gruppdeltagarnas frågeställningar, attityder och värdering som finns relaterade till det specifika ämnet. Metoden skapar även
13
utrymme till att studera hur förhållningssättet utspelar sig mellan deltagare. Vid genomförandet av en fokusgrupp finns en moderator (samtalsledare) som har till uppgift att initierar frågeställningar och nya aspekter inom ämnet. Målet är att gruppen diskuterar fokusämnet fritt och under så lite påverkan som möjligt av moderatorn.
Urvalsstrategi och rekrytering av deltagarna till fokusgrupp är centrala delar i metoden för att sätta perspektiv på att hitta personer som har kunskap inom det specifika ämnet (Wibeck, 2015).
Wibeck (2015) resonerar kring deltagarantalet av respondenter i fokusgrupper, rekommendationer anger att det optimala antalet är 4–6 deltagare. En liten grupp anses gynna utveckling av diskussionen. Gruppstorleken styr även vilket
utrymme varje deltagare kan förfoga över i diskussionen. Wibeck (2015) anger också att när man vill skapa intimitet och samförstånd mellan deltagarna
rekommenderas en homogen gruppsammansättning. Detta för att främja att deltagarna har gemensamma erfarenheter och liknande intresseområde.
5.2 Rekrytering av deltagare
Kriterier för urvalet är att deltagarna ska vara yrkesverksamma inom
arbetsrehabilitering. Vara verksamma hos en aktör som arbetar med samverkan kring målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden. Inga krav på ålder, utbildning eller anställningsvillkor var gällande.
Rekryteringen till fokusgrupperna sker genom kontakt med
samordningsförbundet Centrala Östergötland. I samordningsförbundet Centrala Östergötland ingår aktörerna Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun och landsting. Jag får tillgång till kontaktpersoner som finns representerade i
samordningsförbunden styrelse. Via kontaktpersonerna skickas information och förfrågan om deltagare till fokusgrupperna. Varje kontaktperson tar förfrågan vidare i sin organisation. Intresserade deltagare får kontaktuppgifter och anmäler via mail sitt intresse. Totalt anmälde 19 st. personer sitt intresse, två st. föll bort på grund av tillgänglighet gällande datum och tid för genomförandet av
fokusgrupperna. En deltagare tillkom vid fokusgruppstillfället, denna deltagare blev rekryterad av en kollega som var anmäld till att deltaga i fokusgruppen. Studien innefattar två fokusgrupper. Totalt är det 18 st fokusgruppsdeltagare.16 deltagare är kvinnor och två deltagare är män. Uppdelning av de medverkande i fokusgrupperna är tio deltagare respektive åtta deltagare (en deltagare deltar endast under sista delen av fokusgruppen).
14
Uppdelningen från de olika aktörerna är: 4 deltagare från Arbetsförmedlingen
8 deltagare från Kommun (Linköping & Kinda) 2 deltagare från Försäkringskassan
4 deltagare från Landstinget/Regionen
Respondenterna som deltar medverkar till studien som avhandlas i denna uppsats samt i studien som Ståhl, Gustavsson & Karlsson (2017) utför på uppdrag av Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Resultatet för Ståhl, Gustavsson och Karlsson (2017) publiceras inte i relation till resultatet av denna studie. Samma rådata som togs in till denna studie från fokusgrupperna har använts av Ståhl, Gustavsson och Karlsson (2017). Analyserna av rådata har sedan utförts för respektive studie av olika forskare.
En intressant infallsvinkel är att för att nå en annan ingång kunde även de olika aktörerna studerats utifrån varje aktörs uppfattning. Vilket skulle inneburit fler fokusgrupper och indelningen skulle då baserats på att inte blanda de olika aktörerna i samma fokusgrupp.
5.3 Insamling av data
Genomförandet av fokusgrupperna sker i samordningsförbundet Central Östergötlands lokaler. Frågeställningarna (bilaga 1) som använts vi
fokusgruppstillfällena är utformade av Christian Ståhl docent vid Linköpings Universitet. Intervjufrågorna har formats utifrån halvstrukturerad
intervjustruktur. Frågorna bygger på strukturen öppningsfrågor –
övergångsfrågor – nyckelfrågor – avslutningsfrågor. Intervjuguiden medför att diskussionerna i fokusgrupperna belyser frågeställningarna kring
forskningsfrågan och medverkar till att skapa ett rikt material.
Vid fokusgruppstillfällen används ljudupptagning, det medverkar en moderator och en assistent. Moderatorn (jag) har ansvar för att fokusgrupperna följer de framtagna intervjufrågorna och att fokusgrupperna stannar kvar inom
ämnesområdet som är aktuellt för forskningsfrågan. Moderatorn har också i uppgift att kontrollera tiden så varje fråga kommer med i diskussionen. Vidare ingick att inta en passiv roll, målet med fokusgrupperna är att utveckla sin diskussion oberoende av samtalsledaren och assistenten. Assistentens roll var utformad till att sköta ljudinspelning, studera gruppens beteende och
15 5.4 Analys
Analysen arbetas fram genom att använda ljudinspelningarna från fokusgrupperna, data bearbetas genom genomlyssning och förkortad transkription.
2 nyckelfrågor från intervjuguiden (bilaga 1) har valts ut som avgörande. Nyckelfrågorna är: Hur har det fungerat när samarbetet upplevts som positivt (t.ex. avseende rekrytering, innehåll, samarbete och överlämning)?
Vad orsakade problem när det inte fungerade (orsaker i organisationen, mellan professioner, hos individen, eller annat?)?
Den förkortade transkriptionen genomförs genom att en grov transkribering utförs av de delar som rör nyckelfrågorna. Det innebär att data som berör nyckelfrågorna har genom gått en transkribering. Utöver nyckelfrågorna sker även transkribering av de delar som lyfter diskussion kring syftet och
frågeställningarna till denna studie. Baserat på flera genomlysningar av ljudinspelningarna har jag bedömt att relevanta samtalsämne blivit
transkriberade och att det materialet ger underlag till att presentera resultat till denna studie. Transkriberingen innehåller inte pauser, kroppsspråk och tonfall. En svårighet i transkriberingen uppstod på grund av deltagarantalet i varje
grupp. Flera röster var lika och urskiljningen av vilken deltagare som yttrade sig kunde inte fastställas till 100%. Transkriberingen fick istället baseras på att följa diskussionen och hur deltagarna resonerade med varandra.
Analysarbetet utförs utifrån strukturen för innehållsanalys. Wibeck (2015) beskriver att syftet kring innehållsanalys är att reflektera till forskningsfrågan. Analysen baserar sig på innehållet och ämnesorden som är aktuella för studien. Ämnesorden/kategorier till analysen har sin grund i identifierade begrepp i tidigare forskning. Framtagningen av ämneskategorierna baseras på Nordenfelts (2014) beskrivning av begreppet arbetsförmåga (figur 1). Danermark och
Germundsson (2016, 2007) beskrivning av främjande och hindrande faktorer som påverkar ett samverkansarbete. Arbetsförmedlingens (2011) beskrivning av det lokala arbetet inom samordnad rehabilitering.
Fem kategorier ligger till grund i analysarbetet.
1. Regelverk och organisatoriska förutsättningar – denna kategori baserar sig på Danermark och Germundssons (2016, 2007) forskning kring främjande och hindrande faktorer i samverkansarbete.
16
2. Personalens individuella förutsättningar – denna kategori bygger på de resonemanget i Danermark och Germundssons (2016, 2007) forskning samt Arbetsförmedlingens (2011) beskrivning av det lokala arbetet. 3. Individanpassningar – denna kategori har sin grund i hur Nordenfelt
(2014), Danermark och Germundsson (2016,2007) och
Arbetsförmedlingen (2011) lyfter individanpassning som en avgörande punkt i samverkansarbete.
4. Bemötande – trygghet – delaktighet – Dessa perspektiv lyfts i den tidigare forskningen av Nordenfelt (2014), Danermark och Germundsson
(2016,2017) och Arbetsförmedlingen (2011).
5. Helhetssyn – denna kategori bygger på Nordenfelts (2014) beskrivning av begreppet arbetsförmåga (figur 1).
Det transkriberade datamaterialet kodas i relation till de olika
ämneskategorierna. Kodsättningen innebär att rådata studeras och materialet kategoriseras till de fem ämneskategorierna. Under analysen delas rådata in i sektioner där mängden data styrs av längden som samtalsområde berör en ämneskategori. När samtalsområdet går in på en ny ämneskategori bildas en ny sektion. Varje ämneskategori innehåller en mängd sektioner av råmaterial och dessa förssamman till att bilda en övergripande sammanställning av
ämneskategorin. Efter kodningen och sammanställning utförs ytterligare genomlyssning där fokus är att säkerställa kodsättningen.
5.5 Etiska aspekter
Vetenskapsrådet (2011) belyser vikten av de etiska aspekterna när man genomför forskningsstudier. Hanteringen av forskningsmaterial kräver noga planering kring frågor som berör sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet.Utifrån de etiska aspekterna ges till denna studie muntlig
information till respondenterna innehållande studiens syfte, kontaktuppgifter till ansvariga, hur redovisning av materialet kommer ske, frivilligt deltagande med rätten att avbryta och vikten av tystnadsplikt av information som framkommer under fokusgruppstillfället. Forskarna som hanterar det insamlade datamaterialet går i god för att respektera den etiska aspekten - att bevara anonymitet för
deltagarna. Varje respondent som deltar i studien lämnar ett muntligt samtycke innan fokusgrupperna startar sina diskussioner.
17
Under den muntliga information belyser moderatorn (jag) en etisk svårighet som är framträdande i gruppintervjuer, varje respondent själv har ett ansvarar att inte röja åsikter som framförs av andra respondenter.
Respondenterna till studien är valda efter yrkesprofession. Forskningsfrågan är kopplad till yrkeskunskap vilket generar att deltagarna återger åsikter utifrån olika yrkeskategorier. Det minimerar risken för personlig känslighet gällande ämnet.
Jag som moderator har aldrig tidigare träffat respondenterna så det finns ingen personlig koppling som kan påverka utförandet. Jag har ingen koppling till Samordningsförbundet Centrala Östergötland utan besitter en neutral synvinkel i utförandet av analys och resultat.
6.Resultat
Resultatet redovisas utifrån fem ämneskategorierna som utgör grunden till det utförda analysarbetet.
Respondenterna beskriver i sina diskussioner att samverkan är avgörande ur organisationsperspektiv samt individuella arbetsuppgifter. Respondenterna är överens kring deras upplevelse att välfärdsystemets utformning innehåller juridiska hinder som försvårar att utföra samverkansarbete mellan olika aktörer. Alla respondenterna uttrycker (eller bejakar) under fokusgruppstillfällena att det finns regelverk som sätter käppar i hjulet för en person långt från
arbetsmarknaden när det gäller att utveckla sin arbetslivsinriktade rehabilitering.
6.1 Regelverk och organisatoriska förutsättningar
Regelverk och organisationens förutsättningar lyfts i förhållandet till de juridiska hinder som finns för aktörerna. Merparten av fokusgruppdeltagarna beskriver eller bejakar att deras arbete styrs av regelverk och
myndighetsutövning. Olika myndigheter drivs av olika regelverk och när
samverkan införs krockar olika regelverk hos olika aktörer med varandra vilket leder till ett försvårat samverkansarbete. Respondenterna upplever en
samstämmighet kring att det behövs ett utvecklingsarbete på politisk– och organisatorisknivå, där fokus ligger på att utveckla arbetet med att skapa bättre förutsättningar för övergång mellan eller att parallellt kunna ingå i insatser hos olika aktörer. Respondenterna lyfter att följden av att politikerna är dåligt insatta
18
i en samverkan som involverar flera aktörer skapar dålig verklighetsförankring till hur arbetsuppgifter för personalen ska kunna utföras.
När perspektivet är utifrån det individuella arbetet med individer lyfter
deltagarna i fokusgrupperna problematiken med samtycke. Idag kan samverkan helt gå förlorad när myndigheter inte kan utväxla information mellan sig
eftersom individen måste ge samtycke.
Regelverk, organisation och flexibilitet uppfattar respondenterna gemensamt är faktorer som påverkar deras individuella förutsättningar i det dagliga arbetet. Att kunna bedriva flera insatser hos samma eller olika aktörer under vissa
tidsperioder önskas samstämmigt av respondenterna. Det skulle främja samverkansarbetet om kraven anpassas för när individerna långt från arbetsmarknaden byter eller går med i nya verksamheter. I bytet mellan verksamheter beskriver respondenterna gemensamt att faktorerna tid och antagningskrav som avgörande. Det gemensamma önskemålet hos
respondenterna är att rehabiliteringskedjan för individen inte ska stannas av utan verksamheterna/insatserna behöver löpa i varandra. Respondenterna upplever att när kedjan stoppas förlorar individen lätt motivationen och förlorar hoppet.
Om man påbörjar något, då behöver man får vara kvar i det, där man känner sig trygg, under tiden man påbörjar vad man ska göra i nästa steg.
Deltagarna i fokusgrupperna är enade kring att de anser att det behövs mer verksamhet som inte är tidsbegränsad, tiden insatsen ska pågå behöver matchats till individens behov. Några av respondenterna som ingår i fokusgrupperna återkommer till att verksamheter/insatser drivs i projektform och att det försvårar att arbeta långsiktigt.
De här insatserna, de landar ju oftast i att de hamnar i projektform. Sedan avslutar man dem. Verksamheten bara upphör.
Merparten av fokusgruppsdeltagarna har en upplevelse av att de utför placeringar av individer i olika insatser, upplevelsen de beskriver är att
placeringen inte bygger på individens önskemål utan att man istället ska kliva vidare i kedjan och följa en trappa för att nå målet. När det kommer en bra/ny verksamhet sker en större placering av individer, ansökningarna är inte baserade utifrån individintresse och matchning till rätt individ. Respondenterna beskriver tillsammans att utbudet av verksamheter är för litet för att kunna tilltala de olika individerna som ingår i målgruppen långt från arbetsmarknaden. Flera gånger nämns i fokusgrupperna att man behöver komma bort från att räkna kronor och öre när man introducerar insatser, fokus behöver vara kvalitet istället för
19
planering, det handlar om att utföra investeringar i en individ som skapar framgång i det långa tidsperspektivet.
Arbetsförmedlingen kan inte ta emot, de får inte, vi kan inte få samarbete eller stöd. Vi tänker oss att arbetsförmedlingen har stödet med arbetskonsulenter och arbetsterapeuter. Jag menar att personerna som vi jobbar med blir de som hamnar mellan stolarna.
6.2 Personalens individuella förutsättningar
Långsiktiga mål och att kunna arbete utifrån individanpassat stöd beskriver flertalet av respondenterna skulle ge påverkan i det individuella arbetet. Det reflekteras kring att myndigheterna räknar kronor och öre istället för att satsa på långsiktiga mål som formas utifrån att se på en individs hela livstid.
Respondenternas önskemål är att bygga verksamheter på kvalité istället för kvantitet. Respondenterna gav uttryckt för att en större samsyn skulle ge dom bättre förutsättningarna att genomföra sitt eget arbete. Ur det individuella
perspektivet för personalen beskriver respondenterna att de upplever sig inlåsta i byråkratin istället för att kunna stödja och planera med långsiktiga mål för en person långt från arbetsmarknaden.
Respondenterna beskriver i sina diskussioner att kunskap upplevs bygga på deras egna personliga kunskap. Merparten av respondenterna lyfter bristen av kunskap om andra aktörer och deras arbetsuppgifter. Utifrån respondenternas personliga beskrivningar i fokusgrupperna är deras kunskap avhängt på det egna yrkesprofessionella nätverket och här finns uppbyggda kontaktvägar. Under samtalen i fokusgrupperna lyfter några av respondenterna vikten av att vara solidariska mot varandra och att det behövs skapas förutsättningar kring att vara lyhörd för varandra. En enad uppfattning beskrivs av respondenterna kring att en helhetssyn oftast är avsaknad. Flertalet av respondenterna känner att det behövs satsas mera på arbetsförutsättningar, tid och engagemang i hur man utvecklar samverkan.
Samverkan - Nyckeln tror jag är tillit och respekt för varandras roller.
En gemensam upplevelse för respondenterna är att de beskriver att det finns för lite tid för att söka efter insatser, deras personliga kompetens och
yrkesprofessionella nätverk styr vilka insatser och val som erbjuds individen långt från arbetsmarknaden. Att skapa långsiktighet och permanenta
verksamheter uttrycker deltagarna i fokusgrupperna ger påverkan utifrån det individuella perspektivet för personalen. Tryggheten som byggs i en permanent arbetsform ger större möjligheter för personalen att utveckla samverkan och
20
relationer till andra aktörer. Flertalet av respondenterna beskriver under
fokusgrupperna att ett införande av regelbundna samverkans forum skulle gynna samsynen och underlätta arbetsmetoden att bedriva samverkan. De lyfter
aspekten av att kompetens och kunskap är färskvara. För att inte falla in i varje aktörs egna synsätt och normer behöver det utformas forum där man kan
uppdatera kunskapen.
6.3 Individanpassning
Deltagarna i fokusgrupperna resonerar kring att det är svårt att arbeta med målgruppen individer långt från arbetsmarknaden när det är baserat utifrån tvång. Upplevelsen respondenterna beskriver är att individer kan utsättas för tvång tex genom att behålla en ersättning eller kunna få ersättning/insats krävs motprestation, kraven som ställs utgår inte från individens mål. Respondenterna menar att det behövs stärkas upp kring att utveckla hur man kan hitta arbetssätt där målet för individen är utgångspunkten. Arbetssätten behöver även täcka in hur man stödjer att individen kan nå ett långsiktigt mål. Säkerställa kring hur tillgång till individanpassat stöd i verksamheterna utformas på både kort och långsiktig basis. Alla som deltar i arbete med samverkan (inklusive individen) upplevs behöva se samma vinning i målet som är framtaget. Kan man få med individen från början i målbilden så ökar chanserna till ett gott samarbete och kraven blir bättre anpassade utifrån individnivå.
Upplevelsen som respondenterna framför som främjande faktorer bygger på att det behövs utvecklas stöd, handledning, recovery/återhämtning, basala insatser, social rehabilitering och motivation. Detta är faktorer som verksamheter/insatser behöver innehålla när arbete sker till delar av gruppen individer långt från
arbetsmarknaden. Målgruppen är bred och täcker många olika individer som kategoriserats. De olika individer som ingår i målgruppen – långt från
arbetsmarknaden behöver olika utformning av sitt stöd. Upplevelsen från
respondenterna är att aktörer/myndigheter som arbetar med målgruppen – långt från arbetsmarknaden behöver utveckla sin verksamhet till att kunna möta behovet av att se individens alla delar av livet.
Det är ju små vardagliga saker, klara sin ekonomi, rutiner hygien och
vårdkontakter, tandhälsan - allt är ju hinder för att klara av dom krav som ställs av arbetsförmedlingen. Att kunna gå ut till en arbetsgivare och sälja in sig själv. Att samtidigt får stöd med alla bitarna det behövs. Vi behöver ha dom resurserna för att det ska funka.
21 6.4 Bemötande – Trygghet - Delaktighet
Respondenterna upplever att det finns behov av att skapa gott bemötande, allians, trygghet samt delaktighet tillsammans med individen/individerna. Aspekten att tid är värdefullt uttrycks av fokusgruppernas deltagare, för att bygga broar och allians krävs att man får individanpassat tidsperspektiv.
Bred kompetens och bemötande för den här gruppen är viktigt, dåligt bemötande då är man körd, det räcker med ett möte.
Respondenterna lyfter i sina diskussioner att det behövs skapas insikt och acceptans, arbeta för att bryta isolering, ställa rätt krav och erbjuda verksamhet utifrån vilken fas individen befinner sig i. Merparten av respondenterna
beskriver att för höga krav skapar obalans och individen får inte rätt förutsättningar att skapa kontroll samt egenmakt i sitt liv.
Under diskussioner i fokusgrupperna berör respondenternas samtalsämnen alla delar i det biopsykosociala synsättet, en tyngdpunkt som återkommer under samtalen är att bemötande har en avgörande faktor. Merparten av
respondenterna upplever sig hindrande av kategoriseringen som säkerställer att rätt individ får rätt insats. Respondenterna är enade om att kategoriseringen inte främjar arbetet med att jobba med egenmakten för en person långt från
arbetsmarknaden
Respondenterna är enade i sina beskrivningar kring att man behöver jobba utifrån individens/individernas motivation. Det ökar chanserna till att skapa förutsättningarna som gör att individen kommer lyckas nå, få och behålla ett arbete. Att arbeta stödjande kring de främjande faktorerna där individen ges möjlighet att skapa självinsikt, självförtroende. Det behövs ett arbete som
baserar sig på förhållningssätt så individen har förmågan och kan samarbete med sig själv, dessa förutsättningar kommer leda till goda resultat tror merparten av respondenterna.
6.5 Helhetssyn
Respondenterna är enade kring att de upplever brist i att kunna utföra sitt arbete utifrån individbehov istället för aktörers insatser. Frågan kring samsyn lyfts regelbundet från respondenterna, deras budskap är att det är viktigt att skapa en gemensam syn i varje samverkan. Att arbeta med att det finns olika
utgångslägen för bedömningar och förhållningssätt reflekteras kring, när samverkan startar behöver alla inblandade vara bereda att se varandras
22
regelverk ibland försvårar när flera aktörer arbetar med samma individ. Det finns ett ansvar kring att reda ut oklara förhållande kring hur länge man ska vara ansvarig i olika delar av samverkansprocessen, det kan skapas revirtänkande utifrån aktör och yrkesprofessioner.
Att man håller på sitt eget, släpper inte vidare. Vi har ju en historia där man sitter och är lite gatekeeper håller på sitt. Man vill gärna bli av med men tar inte till sig, samarbete är att man behöver ge och man behöver ta emot.
Flertalet av respondenterna beskriver att de upplever en avsaknad kring ett gemensamt system där olika insatser/verksamheter beskrivs. Som främjande faktor beskrivs att ett system med alla insatser skulle vara optimalt för att kunna utföra matchning individbaserad för målgruppen individer långt från
arbetsmarknaden.
7.Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen presenteras utifrån de tre frågeställningarna som presenterats till studien.
7.1.1 Hur anser personalen att samverkan kring målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden – fungerar i det praktiska arbetet?
Resultatet från studien visar brister ur ett organisatoriskt perspektiv, samverkan behöver bearbetas på flera olika nivåer, individ, enskild aktör, aktörer i ett samsynsperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Danermark och Germundsson (2016) reflekterar kring att säkerställa kompetensen kring arbetssättet samverkan, det behöver utvecklas ett kompetensområde i
yrkesprofessionerna och ledning för aktörerna. Det finns behov av att ta fram fakta kring begreppen samsyn-samordning-samverkan. Aktörerna behöver arbeta för att kartlägga och utveckla kunskapsområdet samverkan samt ge generell utbildning i ämnet. Den socialpolitiska juridiken i kombination med att aktörerna utövar arbetsrehabilitering försvårar en samsyn som inkluderar flera aktörer. Kraven för att ingå i olika verksamheter samt även att kunna gå
parallellt eller växla insats upplever respondenterna ofta är baserat utifrån regelverk istället för individanpassning. Respondenterna i studien beskriver att individerna som söker stöd fastnar i ett system där olika aktörer löser av
23
Markström och Bejerholm (2015) samt Ekholm et al (2015) berör
forskningsområdet – rehabilitering till arbete. Fokusgrupperna lyfter fram faktorer under diskussionerna som handlar om rehabiliteringskedjan, de belyser den hindrande faktorn att insatser avlöser varandra. Respondenterna upplever ett problemområde när det gäller övergångar mellan verksamhet/insats, precis som Markström och Bejerholm (2015) samt Ekholm et al (2015) beskriver med traditionellt uppbygg arbetsrehabilitering. Den tidigare forskningen belyser att när kedjan bryts och individer ska vänta på insatser finns risk för
motivationssänkning och det kan starta en process av upplevelsen att känna sig misslyckad. Fokusgruppernas respondenter är inne på att steglös rehabilitering har fördelar, att individen kan bedriva flera insatser samtidigt i samverkan med varandra. Erbjuda personligt stöd så det skapas en helhet för individen och att fokus ligger på egenmakt. Markström och Bejerholm (2015) samt Ekholm et al (2015) ger en positiv bild av steglös rehabilitering, att utvecklingen i samhället sker efter individens behov, professionell kunskap och nya forskningsresultat. Resultatet i denna studie visar att personalen eftersöker mer långsiktiga
förhållningssätt ur ett organisationsperspektiv där fokus inte ligger i att räkna kronor och ören. Kvalitet ska styra vilka insatser som ska matchas till individen. Alla delar av den tidigare forskningen som igår i denna uppsats belyser vikten av flexibilitet mellan aktörer. Respondenterna i studien reflekterar kring att kravnivån många gånger kan vara för hög och att det skapar en obalans till individens tillgångar och resurser.
Resultatet i studien av Ståhl, Gustavsson och Karlsson (2017) visar en organisatorisk inlåsning i befintliga välfärds- och rehabiliteringsinsatser. Danermark och Germundsson (2007, 2016), Ekholm et al (2015) och
Arbetsförmedling (2011) beskriver att välfärdsystemets uppbyggnad har en organisatorisk tröghet, regelverken behöver utvecklas. Respondenterna i fokusgrupperna utförda till denna studie reflekterar kring låsningseffekten av informationsutbyte mellan aktörer, samtycke för informationsutväxling baseras utifrån varje individs önskemål av uppgiftsutlämnande. En trolig orsak som respondenterna tror påverkar inlåsningen framkommer under fokusgrupperna. De tror effekten av att individer långt från arbetsmarknaden är kopplade till insatser som kräver kategorisering och bedömningsutförande för att säkerställa att rätt insatser ges till rätt individer försvårar en individanpassning.
24 7.1.2 Tycker personalen att det finns organisatoriska eller juridiska hinder för att arbeta utifrån en gemensam samsyn kring begreppen arbetsförmåga och helhetssyn?
Den utmaning som det innebär att vara attraktiv på arbetsmarknaden belyser Jacobsson och Seing (2013) genom att det uppstår svårigheter kring att nå normen anställningsbarhet. Normativa ideal kopplas till begreppet
anställningsbarhet. En hög anställningsbarhet innebär att en person skapar ett attraktivt värde av sin arbetskraft, personliga egenskaper som flexibilitet, social kompetens, handlingskraftig och utvecklingspotential. Resultatet i studien visar på att det finns svårigheter i att bedöma arbetsförmåga. Personalen redogör för att i deras praktiska arbete kunna avgöra en individs arbetsförmåga krävs en helhetssyn. Kraven ökar på arbetsmarknaden och resultatet visar att det är svårt att jobba med att lotsa till arbete när det finns en avsaknad av att se till en individs levnadsförhållanden. Nordenfelt (2014) lägger stort fokus på att skapa en samsyn mellan de olika myndigheterna gällande begreppet arbetsförmåga. När Nordenfelt (2014) beskriver arbetsförmåga anger han vikten av alla livsområden är en del av bedömningen. För att utföra en helhetsbedömning handlar det om att väga in persons psykologiska, medicinska och sociala förutsättningar. Nordenfelt (2014) visar (figur 1) olika delar som påverkar en persons arbetsförmåga. Resultat i studien visar att personalen söker efter de delar som Nordenfelt (2014) beskriver, personalen saknar verktyg för att se basala förmågor, utförande förmåga och praktiska möjligheter i relation till arbetsförmåga.
7.1.3 Anser personalen att de ges utrymme att bemöta individer långt från arbetsmarknaden utifrån ett biopsykosocialt synsätt i praktiken?
Avsaknaden av ett biopsykosocialt synsätt kommer i ljuset i denna studie. Att kunna ge stöd som täcker medicinsk (biologisk), psykologiskt och socialt
uppkomma förhållanden upplever respondenterna som avgörande i sitt praktiska arbete. Saker som blir belysta är att utveckla stödet så att: verksamheterna
arbetar med individernas sociala förmåga och kopplar det till tex vikten av hygien, god hälsa, tidsuppfattning, planering och organisering. Personalen saknar verktyg för att kunna arbeta med basala förmåga, utförande förmåga och praktiska förutsättningar. Nordenfelt (2014) trycker starkt på att begreppet arbetsförmåga måste utvecklas och anpassas till att se helhetssituationen som utgår från individens levnadsvillkor eftersom det påverkar de individuella arbetsresurserna. Arbetsförmedlingen (2011) anger vikten av en trygg bas samt att ge basalt socialt stöd. Resultatet som studien visar är att det finns en upplevd
25
brist av personalen i nuvarande verksamhet, det finns för lite stöd när det gäller att arbeta med basal social rehabilitering.
7.2 Metoddiskussion
Studien som utförts till denna uppsats är smal i sin omfattning. Man bör vara försiktig med att generalisera resultatet av studien till en större population. Studien representerar ett litet geografiskt område och ett begränsat antal fokusgrupper. För att öka reliabiliteten studien bör flera fokusgrupper genomföras och komplettering ske med ytterligare något metodval.
7.2.1 Metod - Fokusgrupp
Metodvalet fokusgrupper gav en möjlighet till att skapa en bred insamling av data från 4 olika aktörer som arbetar med målgruppen individer långt från arbetsmarknaden. Syftet med studien är att studera om organisationer och regelverk påverkar personalens förutsättningar att utföra sitt dagliga arbete. Metodvalet fokusgrupp skapade förutsättningarna till en diskussion mellan flera aktörer kring hur samverkan och verksamheten idag är uppbyggt för individer långt från arbetsmarknaden som är bosatta i Linköpingsområdet.
7.2.2 Rekrytering av deltagare
Det fanns svårigheter och fördelar med rekryteringsmetoden i denna studie där olika organisationerna gick ut med intresseanmälan. Hur vida deltagarens medverkan baserades på intresse och eget val att deltaga är svårt att säkerställa. Urval av vilka som erbjöds att deltaga är ett perspektiv som inte går att
säkerställa i denna rekrytering. Fördelarna är en snabb rekrytering av
respondenter. Säkerställer att urvalet av respondenter baseras på att deltagarna arbetar och har kunskap om studiens frågeställning.
Gruppsammansättning är en faktor som påverkar fokusgruppernas resultat. Bryman (2011) och Wibeck (2015) belyser båda gruppstorlek och hur det
påverkar om gruppdeltagarna känner varandra och har likvärdiga kunskaper om ämnet. Gruppsammansättningens utgångspunkt till denna studie byggde på att rekrytera från samordningsförbuden centrala Östergötlands aktörer. Alla deltagare som rekryterades arbetar med och berörs av ämnet för
forskningsfrågan. Utgångsläget var att utföra 2–3 fokusgrupper, resultatet av 2 grupper baserades på deltagarnas tillgänglighet och anpassningar till ordinarie
26
arbete. Följen blev att fokusgrupperna fick ett större deltagarantal är det som rekommenderas av Wibeck (2015).
7.2.3 Insamling av data
Fokusgrupperna utfördes genom en halvstrukturerad frågeguide (bilaga 1). Lokalen som används är neutral för alla som ingår i fokusgrupperna. Moderator och assistenten har också ett neutralt förhållningssätt till Samordningsförbundet Centrala Linköping.
Fördelen med fokusgrupper är att det är flera deltagare och detta minimerar utrymmet för forskaren att påverka hur diskussionen utspelar sig. Moderatorn och assistenten har aldrig tidigare genomfört fokusgrupper och viss osäkerhet samt nervositet kan påverka genomförandet. Alla deltagare i fokusgrupperna var delaktiga i diskussionen, i varje grupp fanns någon/några deltagare som var mer drivande. Båda fokusgrupperna hade diskussioner kring forskningsfrågans ämne och behövde inte ledas tillbaka i större utsträckning. Jag som moderator
introducerade de olika frågeställningarna baserat på att diskussionen skulle gå vidare och beröra alla frågeställningar (bilaga 1) som tagits fram som
arbetsmaterial.
De två grupperna som ingår i denna studie benämner liknande faktorer som främjar och hindrar hur stöd tilldelas målgruppen individer långt från
arbetsmarknaden. En grupp utvecklade diskussionen genom att ta del av
varandras erfarenheter, den andra gruppen bekräftade varandras hinder och låter problematiken styra diskussionens utveckling. Det olika förhållningssätten till forskningsämnet gav olika perspektiv på hur diskussionen utvecklades. Båda fokusgrupperna bestod av en levande diskussion där alla respondenter var medverkande. I båda grupperna fanns en stor samstämmighet deltagarna emellan, det uppstod inga direkta motargumentationer utan mest bejakande i samtalutvecklingen. Hur vida resultatet och diskussionen kan ha påverkats av gruppsammansättning är svårt att säkerställa.
7.2.4 Analys
Det stora deltagarantalet i grupperna försvårade transkriberingen av rådata. Det krävdes många genomlysningar eftersom det fanns svårighet i att höra vem som uttalade vad. Flera röster var lika och urskiljningen av vilken deltagare som yttrade sig kunde inte fastställas till 100%, transkriberingen baserades på att följa diskussionen och hur deltagarna resonerade med varandra. Genom
analysen av ljudinspelningarna har jag bedömt att relevanta samtalsämne blivit transkriberade. Att materialet ger ett tillfredställande underlag till att presentera resultat till denna studie. Resultatet för denna studie motsvarar bara upplevelsen
27
för de respondenter som ingår i fokusgrupperna. Dock visar den i samma riktning som resultaten som framkommer under tidigare forskning inom tvärvetenskapliga studier.
Bryman (2011) lyfter att det finns kritik kring kvalitativ forskning, forskaren kan skapa sig ett utrymme till personligt inflytande. När intervjuer utförs finns
aspekten att visa delar vid insamlandet av data kan styras av forskaren. Jag som moderator har ingen koppling till deltagarna i fokusgrupperna. Det finns inget som binder mig till Samordningsförbundet Centrala Linköping. Vid analysen har ett neutralt förhållningsätt till deltagarnas diskussion genomförts. Den koppling som kan påverka resultatet av analysen är att jag har ett starkt intresse för
forskningsfrågan, det kan ha påverkat mitt personliga inflytande vid transkriberingen.
7.2.5 Etiska aspekter
Etiska aspekter kring fokusgrupperna och säkerställandet av konfidentialitet och anonymitet genomfördes genom muntligt information vid varje uppstart av fokusgruppen. Alla deltagare informerades om frivilligheten att deltaga, möjligheten att avbryta deltagande under studiens utförande. Varje deltagare som väljer att fullfölja sitt deltagande ger ett muntligt samtycke. Platsen till utförandet är neutralt och respondenterna behåller sin anonymitet genom att åka till en annan plats där inte den egna organisationen utför sitt arbete.
Under den muntliga informationen ges information kring hur redovisning av materialet kommer ske och kontaktuppgifter till ansvariga. Moderatorn (jag) gick i god för att inga uppgifter kommer röjas så identitet kan avslöjas. Den faktor som kvarstår är att det inte kan säkerställas vad varje deltagare kan yttra för information från fokusgruppens utförande.
8.Slutsatser
Syftet med denna studie var att studera om organisationer och regelverk skapar möjligheter eller begränsar hur personalen kan utföra sitt dagliga arbete med målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden. Studiens huvudresultat står för att samverkan och arbetet med att ge individanpassat stöd krockar med regelverken. Tidigare forskning och resultatet i studien bekräftar att det finns ett behov av en tydligare förankring kring samverkan i myndigheternas
organisation och ledning. Samverkan är komplext och påverkas från olika infallsvinklar. Önskemålet bättre och mera långsiktiga insatser leder till
